Vi skapar långsiktigt värde genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare. Årsredovisning 2011
Detta är Första AP-fonden Första AP-fonden är en av fem AP-fonder i det allmänna inkomstpensionssystemet. Kapitalet i AP-fonderna används när inbetalningarna till systemet understiger utbetalningarna. Första AP-fonden förvaltar 213 miljarder kronor i en global portfölj bestående av aktier, räntebärande papper och alternativa investeringar, exempelvis fastigheter, riskkapitalfonder och hedgefonder. Första AP-fonden investerar långsiktigt och är en aktiv ägare. Som ägare ställer fonden höga krav inom miljö, etik och bolagsstyrning. Sedan starten 2001 har fonden haft en avkastning på 3,3 procent per år efter kostnader. Fonden har därmed bidragit med 67,6 mdkr till pensionssystemet. Innehållsförteckning Året i korthet 3 Vd har ordet 4 Möte med vd och ordförande 6 Första AP-fondens roll i pensionssystemet 9 Investeringsprocessen 11 Engagerad ägare 18 Ekonomisk utblick 20 Organisation 22 Personalporträtt 24 Förvaltningsberättelse 27 Resultat och balansräkning 47 Noter 48 Styrelsens försäkran 62 Revisionsberättelse 63 Fondstyrningsrapport 65 Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering 69 Första AP-fondens styrelse 71 Första AP-fondens ledningsgrupp 72 Ordlista 73 Kontaktuppgifter 74 2
Året i korthet Årets resultat uppgick till 4 223 mkr (20 523). Året präglades av fortsatt makroekonomisk osäkerhet och oro på de finansiella marknaderna Avkastningen uppgick till 1,7 procent (10,3) före kostnader och 1,9 procent (10,2) efter kostnader. Fondens förvaltningskostnader var 0,12 procent av förvaltat kapital. Fondkapitalet minskade med 5 463 mkr till 213 318 mkr. Under året betalade fonden ut 1 240 mkr (4 041) för att täcka underskottet i pensionssystemet. Exponeringen mot aktier minskade från strax över 60 procent till strax under 50. Investeringarna inom alternativa investeringar ökade till drygt 9 procent. Första och Andra AP-fonden bildade under 2011 ett gemensamt fastighetsbolag, Cityhold, som investerar i kontorsfastigheter i europeiska storstäder. Under året har ansträngningarna att göra fondens portfölj mer robust varit framgångsrika. Aktiviteterna har minskat fondens risk. Avkastning per tillgångsslag 2011, procent¹ Aktier Nordamerika Aktier Europa Aktier Stillahavsregionen ex. Japan Aktier Sverige Aktier utvecklingsländer Räntebärande Alternativa investeringar 20% 15% 10% 5% 0% 5% 10% Flerårsöversikt i sammandrag 2011 2010 2009 2008 2007 Avkastning före kostnader, % 1,7 10,3 20,4 21,7 4,8 Rörelsekostnadsandel, % 0,07 0,08 0,10 0,09 0,08 Provisionskostnadsandel, % 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 Förvaltningskostnadsandel, % 0,12 0,13 0,16 0,16 0,15 Avkastning efter kostnader, % 1,9 10,2 20,2 21,9 4,6 Avkastning efter kostnader, mdkr 4,2 20,5 34,6 48,0 9,7 Nettoflöden, mdkr 1,2 4,0 3,9 0,9 2,0 Fondkapital vid årets slut, mdkr 213,3 218,8 202,3 171,6 218,8 Exponering, 31 dec., % Aktier 49,2 60,3 58,6 54,6 59,2 varav svenska aktier 26,4 34,4 27,9 18,0 27,8 Räntebärande 40,9 32,5 34,7 40,1 39,2 Alternativa investeringar 9,3 7,8 5,1 5,5 2,9 Valutaexponering 21,3 24,0 21,6 22,2 18,2 Andel extern förvaltning 41,4 43,7 42,4 39,7 36,0 3
Vd har ordet Bistert marknadsklimat bjuder stora utmaningar När vi blickar tillbaka på 2011 ser vi ett turbulent år, inte minst på de finansiella marknaderna. Börsutvecklingen har varit negativ i många länder och räntemarknaderna har utvecklats väldigt olika beroende på ländernas statsfinansiella läge. Det har starkt påverkat vår verksamhet. Aktiemarknaderna i världen har utvecklats negativt. Räntemarknaderna har utvecklats mycket olika: i länder med stora skulder har vi sett kraftiga ränteökningar medan räntorna sjunkit i länder där den finansiella risken anses vara låg. Mot denna bakgrund är vårt resultat för 2011 på 4,2 mdkr eller 1,9 procent förklarligt. Det är lägre än vårt långsiktiga mål men ändå relativt bra givet förutsättningarna. Det finns mycket som talar för att skuldproblematiken och obalanserna i Europa och USA kommer att påverka den globala ekonomin negativt även framöver. Mer om det skriver vi om i vår ekonomiska utblick på sidan 20. Med den samlade bedömning vi gör kring marknadsläget och den förväntade utvecklingen framöver uppskattar vi att avkastningen de kommande åren kommer att ligga runt 2 till 4 procent per år. Förutsättningarna för vår kapitalförvaltning har ändrats. Det är därför välkommet att den utredning som regeringen tillsatte under 2011 bland annat ska utreda fondernas uppdrag och regelverket för den framtida kapitalförvaltningen. Det är viktigt att vi och de andra AP-fonderna har ett tydligt och klart formulerat uppdrag för att kunna gene- Med den samlade bedömning vi gör kring marknadsläget och den förväntade utvecklingen framöver uppskattar vi att avkastningen de kommande åren kommer att ligga runt 2 till 4 procent per år. Johan Magnusson, vd 4
rera en bra avkastning under varierande marknadssituationer. Då kommer vi kunna utgöra en trygghet i pensionssystemet under lång tid framöver. Det bistra marknadsklimatet och den höga sannolikheten att det kommer att bestå har föranlett en översyn av Första AP-fondens kapitalförvaltning. Vi har sett över processen för investeringar och omarbetat den för att möta de utmaningar vi står inför. Vår investeringsprocess har nu ett större strategiskt inslag. Vi strävar efter en robustare portfölj där avkastningen varierar mindre än tidigare. Det innebär att fondens resultat bör bli bättre än marknadens i dåliga tider och något sämre än marknadens i bättre tider. För att uppnå en robustare portfölj är det viktigt att inte styras av fördefinierade marknadsindex utan att arbeta aktivt med allokering. Det gjorde vi till exempel när vi i somras minskade andelen aktier i vår portfölj då vi ansåg att osäkerheten var alltför stor. En annan del i utvecklingen av vår förvaltning är att vi ökar vår andel inom alternativa investeringar som riskkapitalfonder, hedgefonder och fastigheter. Vi kommer också att ta hem en del av det kapital vi låtit förvalta externt och förvalta det själva internt. De alternativa investeringarna är ett bra komplement till vår övriga portfölj. De förväntas ge en jämnare avkastning över tid och göra den totala portföljen mer robust. Kostnaderna för sådana investeringar är högre vilket gör att fondens totala kostnader kommer att öka framöver. Det är naturligtvis avkastningen efter kostnader som är intressant för oss. Alternativa investeringar har utvecklats bra i jäm förelse med andra tillgångsklasser under flera år. Vi bedömer att alternativa investeringar kommer att ha en attraktiv avkastningspotential även framöver. Särskilt glädjande är det att våra fastighetsinvesteringar i Vasakronan och Willhem har ökat i värde under året. Vi är en långsiktig investerare. Det innebär att vi bara ska investera i sådant vi aktivt beslutat att äga, vilket innebär en förflyttning bort från traditionell indexförvaltning. En naturlig del i långsiktigheten är att alltid säkerställa att de investeringar fonden gör är hållbara ur alla perspektiv, finansiella som miljömässiga, sociala och vad gäller bolagsstyrning. Att analysera dessa faktorer sammantaget blir allt viktigare. Bolag som exempelvis inte sköter sig när det gäller miljöfrågor eller sociala frågor riskerar att tappa i förtroende, försäljning och lönsamhet. Vi strävar efter en robustare portfölj där avkastningen varierar mindre än tidigare. En naturlig del i långsiktigheten är att alltid säkerställa att de investeringar fonden gör är hållbara ur alla perspektiv. Stockholm i februari 2012 Johan Magnusson Verkställande direktör 5
Möte med vd och ordförande Samsyn och samarbete Johan Magnusson, som varit vd på Första AP-fonden sedan 2008, kan se tillbaka på fyra minst sagt stökiga år på världens finansmarknader. Urban Karlström, ny på ordförandeposten sedan slutet av maj 2011, har kastats rakt in i hetluften: Det råder fortsatt finansiell och makroekonomisk oro i världen samtidigt som AP-fondernas framtida struktur utreds. Ett nära samarbete mellan vd och styrelseordförande är a och o för att på bästa sätt driva fondens verksamhet. Johan Magnusson och Urban Karlström har arbetat fokuserat sedan dag ett. De är eniga om vikten av såväl tydlighet som öppenhet i samarbetet. Vi har ett gott samarbete med en tydlig arbetsfördelning mellan styrelsen och vd. Grundläggande för vårt samarbete är den ömsesidiga respekten för våra olika roller, säger Urban Karlström. Johan Magnusson håller med och lyfter fram det nära samarbetet mellan styrelsemötena. Vi håller en löpande dialog kring de frågor vi jobbar med. Vi planerar styrelsemöten tillsammans och kommer överens om innehåll och upplägg, säger han. Vi håller en löpande dialog kring de frågor vi jobbar med. Vi planerar styrelsemöten tillsammans och kommer överens om innehåll och upplägg. Johan Magnusson, vd Komplexa investeringsbeslut Johan Magnusson är också fondens kapitalförvaltningschef (CIO, Chief Investment Officer), vilket innebär att han arbetar aktivt med fondens investeringsbeslut. Han har såväl det övergripande ansvaret som det yttersta operativa ansvaret. Sedan jag kom till fonden, egentligen den senaste tioårsperioden, har placeringar på börsen gett sämre avkastning än till exempel place- 6
ringar i räntebärande papper. Vi har också sett en markant högre avkastning på ägande utanför börsen, säger Johan Magnusson. Detta faktum, och annat, har gjort att vi sett över vår investeringsprocess. Han beskriver tankarna bakom investeringsprocessen som en blandning mellan konst och vetenskap. Investeringsprocessen, vårt sätt att jobba, är vår egen idé om hur vi ska bedriva en framgångsrik förvaltning. Den har färgats av våra erfarenheter från finansiella marknader över lång tid, men inkluderar också vår bedömning av hur man bäst organiserar en förvaltningsorganisation. Vårt arbetssätt bygger på långsiktighet och en helhetssyn i allt vi gör. Vi vet vad vi investerar i och den fundamentala analysen är grunden för vårt ställningstagande, säger han. Styrelsen har deltagit aktivt i framtagandet av investeringsprocessen och frågorna har behandlats på flera styrelsemöten under 2011. En viktig del i arbetet kring investeringsprocessen var det styrelseinternat vi hade i oktober. Då kunde vi lite friare än normalt ägna oss åt de strategiska investeringsfrågorna. Genomgångarna och diskussionerna lade en god grund för det beslut om inriktning och mandat till vd som vi tog i december, säger Urban Karlström. Första AP-fonden placerar pengar åt dagens och morgondagens pensionärer, hur påverkar det förvaltningen jämfört med en privat förvaltare? Vårt arbete, och våra investeringar, tål offentlighetens ljus. Att bidra till trygghet i pensionssystemet är ett överordnat mål för fonden. Det innebär speciella krav på hur vi investerar och hur vi jobbar. Det innebär också att vi måste vara transparenta och kommunicera väl, säger Johan Magnusson. Hållbara investeringar Miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagsstyrning, ofta kallat hållbarhets- eller ESG-frågor är något Första AP-fonden arbetat länge med. Det är en förutsättning för att investeringarna också blir lönsamma, det vill säga finansiellt hållbara på lång sikt. Johan Magnusson säger att hållbarhetsaspekten i fondens investeringar har blivit allt viktigare. Han säger också att det är något som kommer att öka ytterligare i betydelse. ESG-analys är en naturlig del av vår förvaltning och det är något som kommer att bli allt viktigare. Som statlig pensionsfond är det viktigt för oss att bidra till allmänhetens förtroende för pensionssystemet. Det ställer krav på vilken typ av investeringar som vi kan göra ur ett ESG-perspektiv. Den andra aspekten av ESG-arbetet är att undvika att avkastningen på de investeringar vi gör påverkas negativt av till exempel miljöaspekter. Vår ambition är att vara så insatta i våra investeringar att vi undviker att drabbas av negativa ESG-effekter. Om vi ändå upptäcker problem, till exempel med barnarbete eller miljöförstöring i något av våra Investeringsprocessen, vårt sätt att jobba, är vår egen idé om hur vi ska bedriva en framgångsrik förvaltning. Den har färgats av våra erfarenheter från finansiella marknader över lång tid, men inkluderar också vår bedömning av hur man bäst organiserar en förvaltningsorganisation. Vårt arbete, och våra investeringar, ska tåla offentlighetens ljus. Att bidra till trygghet i pensionssystemet är ett överordnat mål för fonden. 7
innehav, är vår ambition att stanna kvar som ägare och utnyttja de möjligheter vi har att genom påtryckningar, samarbete med andra ägare och genom att utnyttja vår rösträtt påverka bolaget, säger Johan Magnusson. Långsiktigt mål Målet om 5,5 procents avkastning efter kostnader över en rullande femårsperiod har varit svårt att nå. Hur ser ordförande och vd på målet och målformuleringen? Det är tråkigt att behöva konstatera att vi inte har lyckats nå målet. Vi är naturligtvis beroende av hur marknaderna utvecklas och med två kraftiga globala börsfall under de senaste tio-elva åren har det varit svårt att ge en bra avkastning, säger Urban Karlström. Det nuvarande målet om 5,5 procent avkastning bygger på en beräkning av vad pensionssystemet behöver från AP-fonderna på lång sikt, uppåt 60 år. Vi behöver komplettera med ett mål för fonden på kortare sikt, som också tar hänsyn till vad vi tror om marknadsutvecklingen de kommande åren. Styrelsen arbetar nu med hur ett sådant mål ska formuleras och på vilken nivå det ska ligga, säger Urban Karlström. Johan Magnusson efterlyser mer realistiska mål och välkomnar en omformulering. Det är viktigt för oss som dagligen arbetar med fondens förvaltning att vi har ett mål vi tror oss ha möjlighet att nå. Just nu tror vi ju inte att avkastningen de kommande åren blir i närheten av vårt mål oavsett hur duktiga vi är på grund av bland annat skuldproblematiken i USA och Europa, säger han. Välkomnad utredning Den utredning som pågår kring AP-fondernas framtida inriktning och hur de organiseras, som beräknas vara klar i augusti 2012, välkomnas av Första AP-fonden. Urban Karlström trycker på att det är bra att utredningen görs. Regelverket är mer än tio år gammalt och det är angeläget med en översyn, säger Urban Karlström. Vissa kvantitativa regler bör ses över, inte minst i ljuset av kapitalmarknadernas globalisering. Tillgångsslagen har blivit mer och mer korrelerade. Det gör att det blir viktigare att investera i alternativa tillgångar som ger oss en bättre riskprofil. Där finns idag begränsningar i regelverket som inte är effektiva. Han påpekar också att viktiga frågor för utredningen är hur målen för AP-fonderna formuleras och vad AP-fondernas roll i pensionssystemet är. Klarhet i detta skulle underlätta den strategiska kapitalförvaltningen och beslutet om vilken risk fonderna långsiktigt ska ha. Risk och avkastning är ju spegelbilder av varandra. Vår strategiska allokering mellan obligationer, aktier och det vi kallar alternativa investeringar ger en viss riskprofil som återspeglar vår tolkning av vår roll i det totala pensionssystemet, säger Urban Karlström. Vi är naturligtvis beroende av hur marknaderna utvecklas och med två kraftiga globala börsfall under de senaste tio elva åren har det varit svårt att ge en bra avkastning. Urban Karlström, styrelseordförande 8
Första AP-fondens roll i pensionssystemet En viktig pusselbit Sverige har ett unikt och stabilt allmänt pensionssystem. Till skillnad från i de flesta andra länder är det fristående från statens budget. AP-fondens roll är att förvalta buffertkapitalet som säkrar att pensioner kan betalas ut även under år när inbetalningarna till inkomstpensionssystemet är lägre än utbetalningarna. Det kapital som förvaltas av Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden uppgår till närmare 900 mdkr. Av detta förvaltade Första AP-fonden 213, 3 mdkr vid 2011 års utgång. Uppdrag att trygga pensionssystemet Första AP-fondens uppdrag från riksdagen 1) är att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet. Fonden ska investera så att en långsiktigt hög avkastning åstadkoms samtidigt som risken ska vara låg. Uppdraget och de krav som det ställer är grunden för fondens verksamhet. Det innefattar bland annat ett antal placeringsregler som fonden har att följa (se ruta här intill). Tidshorisonten i pensionssystemet är mycket lång. Därför är placeringshorisonten för fondens investeringar också lång. En stor utmaning för AP-fonderna är att utbetalningar av pensioner under många år framöver kommer att vara större än inbetalningarna till systemet. För att möta utmaningarna som finns både i pensionssystemet och på de finansiella marknaderna arbetar fonden efter en väl genomarbetad investeringsprocess med utgångspunkt i placeringsreglerna. Placeringsregler Första AP-fonden följer de placeringsregler som riksdagen fastställt, som bland annat innebär: att fondens investeringar på stockholmsbörsen får vara max 2 procent av börsens marknadsvärde att fonden får ha max 10 procent av rösterna i ett noterat bolag att minst 10 procent av kapitalet ska förvaltas externt att minst 30 procent ska placeras i räntebärande papper med låg risk att max 5 procent får placeras i onoterade värdepapper att max 40 procent av tillgångarna får exponeras mot valutarisk att investeringar inte får ske i råvaror att näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska hänsyn inte ska tas i placeringsbesluten att hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning Buffertkapitalutredningen Under 2011 tillsatte regeringen en utredning, Buffertkapitalutredningen, som ser över Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondens uppdrag och placeringsregler samt möjligheter till effektiviseringar av förvaltningen. Utredningen ska lämna sitt betänkande 1 augusti 2012. 1) Uppdraget finns beskrivet i Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 9
Pensionssystemet Avsättningen till pension är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten. 2,5% 16% PENSIONSMYNDIGHETEN Premiepensionssystemet Inkomstpensionssystemet Ålderspensionärer (minst 61 år) De pengar som kommer in till pensionssystemet används för att betala dagens pensioner. När inbetalningarna från löntagarna är större än utbetalningarna till pensionärerna sätts överskottet av till de fyra AP-fonderna. När inbetalningarna är mindre än utbetalningarna täcks underskottet av AP-fonderna. Avsättningen till pension beräknas på en persons pensionsgrundande inkomst. Av denna sätts 18,5 procent av till inkomst- och premiepension via Pensions myndigheten, varav 16 procent går till inkomstpensionen. De 16 procenten ligger till grund för beräkning av personens framtida inkomstpension. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem. Under perioder då inbetalningarna till inkomstpensionssystemet från dem som arbetar överstiger det som ska betalas till pensionärerna går överskottet till AP-fonderna. Fonderna bygger upp en buffert som används under perioder när inbetalningarna understiger ut betalningarna. De kommande trettio åren kommer de inbetalade avgifterna vara lägre än utbetalade pensioner. Underskottet tas då från AP-fonderna. 10
Investeringsprocessen Fondens sätt att arbeta Fördelningen mellan tillgångsslag, allokeringen, utgör fondens huvudfokus och går som en röd tråd genom investeringsprocessen. Övergripande för fondens förvaltning är målet att skapa långsiktigt värde genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare. Första AP-fondens investeringsarbete präglas av medarbetarnas höga individuella kompetens och stora mått av eget ansvar kombinerat med en betydande grad av samarbete över specialistgränserna. Långsiktiga investeringar Första AP-fonden fokuserar på långsiktigt värdeskapande i absoluta termer. Absolut avkastning, i kronor och ören, är alltså viktigare än relativ avkastning i förhållande till index. En helhetssyn genomsyrar förvaltningen: Fonden har en bred verksamhet inom många investeringsområden där fokus ligger på att skapa rätt sammansättning av tillgångarna. Fonden arbetar med en självständig investeringsanalys och söker fundamentala värden, där en sammanvägning görs av förväntade framtida vinster och risk. Som en långsiktig investerare är det naturligt att också vara en engagerad ägare med tydliga principer. Första AP-fondens ambition är att ta aktivt ansvar som ägare i portföljbolagen samt att samarbeta med andra för att nå goda resultat i ägarfrågor. Balansering av risk Första AP-fondens investeringsfilosofi utgår från uppdraget i pensionssystemet och har utvecklats utifrån hur ekonomin och kapitalmarknaderna fungerar under olika förutsättningar. Filosofin utgår från att det inte enbart är finansiella risker, utan även makroekonomiska risker som påverkar en kapitalförvaltare. Traditionell placeringsverksamhet och en stor del av finansteorin utgår ifrån att riskerna i en portfölj av finansiella tillgångar kan beskrivas utifrån marknadsrisken (risk för prisfluktuationer), kreditrisken (att motparten inte kan fullgöra förpliktelser i avtal) och likviditetsrisken (att inte snabbt kunna sälja värdepapper utan prispåverkan). Dessa risker är viktiga att förstå och hantera men räcker inte fullt ut för att beskriva de risker som fonden utsätts för. Istället för att fokusera på de finansiella marknaderna kan marknadsrisk, kreditrisk och i viss mån likviditetsrisken beskrivas utifrån mer Fondens investeringsarbete vilar på ett antal hörnstenar, nämligen: att en helhetssyn genomsyrar förvaltningen att en lång placeringshorisont ger långsiktig hög absolut avkastning att långsiktigheten kräver uthållighet att investeringarna styrs av fundamental analys att intern förvaltning utgör basen för verksamheten, och att en god långsiktig ägare är en engagerad ägare. Som en långsiktig investerare är det naturligt att också vara en engagerad ägare med tydliga principer. 11
grundläggande makroekonomiska riskfaktorer. De två viktigaste riskerna är osäkerheten om framtida ekonomisk tillväxt och framtida inflation. Allokering mellan tillgångsslag En viktig del av Första AP-fondens investeringsprocess är den strategiska inriktningen med att skapa en mer robust portfölj. För fonden som helhet innebär det bland annat en ökad satsning på alternativa investeringar. Strävan är också att varje enskilt tillgångsslag ska bidra till att portföljen blir mer robust. Utgångspunkten är en allokering mellan aktier (50 procent), räntebärande (30 procent) och alternativa investeringar (20 procent). Beslut om dynamisk allokering mellan tillgångsslagen aktier, räntebärande och alternativa investeringar är också en viktig del i strävan att skapa en mer robust portfölj. Fonden bedriver fundamental analys både av realekonomiska förhållanden och av förutsättningarna på marknaderna. Ekonomiska obalanser och olika marknadsstörningar är speciellt i fokus. En robust portfölj skapas genom: att balansera portföljen mot olika riskfaktorer så att resultatvariationerna över lång tid minskar, att öka andelen investeringar med låg variation i avkastningen inom ett och samma tillgångsslag att allokera portföljen dynamiskt så att stora förluster reduceras, att öka andelen investeringar i tillgångar med låg variation i avkastningen exempelvis alternativa investeringar, att skapa en väl diversifierad portfölj som innehåller tillgångar med låg inbördes samvariation, och att balansera investeringarna inom en och samma tillgång, till exempel aktier, mot olika riskfaktorer. Riskbalansering Högre tillväxt ❶ ❸ ❷ ❹ En portfölj bestående av enbart aktier har hög avkastning när tillväxten är högre än förväntat och inflationen är lägre än förväntat (ruta 1) men låg avkastning när det omvända gäller (i ruta 4). En portfölj med enbart nominella räntebärande värdepapper har hög real avkastning i ruta 3 och låg real avkastning i ruta 2. För fonden är det viktigt att kunna hantera portföljen så att riskfaktorerna i ovanstående matris kan balanseras. En portfölj bestående av enbart aktier och nominella räntebärande värdepapper är inte väl balanserad mot riskfaktorer som inflation och tillväxt. En viktig lärdom av de senaste årens utveckling är att en robust portfölj med godtagbar avkastning i samtliga fyra scenarier endast kan erhållas genom att synen på risk breddas från traditionella finansiella risker till att inkludera även makroekonomiska risker. Högre inflation 12
Investeringsprocessen Långsiktighet Helhetssyn Balansering av risk Placeringsregler Robust portfölj Uppdraget Engagerad ägare Första AP-fondens investeringsprocess utgår från det uppdrag som fonden fått av riksdagen genom AP-fondslagen att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet. I lagen finns också placeringsregler som styr fondens verksamhet. För att kunna generera en hög långsiktig avkastning till en låg risk krävs att fonden har en helhetssyn på sina investeringar och en långsiktig inriktning. En långsiktig investerare måste balansera olika risker så att en robust portfölj uppnås. Likaså är det naturligt för en långsiktig investerare att vara en engagerad ägare av investeringarna. et 13 gler Robust portfölj Balansering av risk
Ränte- och valutaförvaltning Ränte- och valutaenheten har i sitt uppdrag både ett taktisk och ett strategiskt ansvar. Det operationella uppdraget innebär att taktiskt utnyttja olika möjligheter som uppstår i marknaden så att förvaltningen kostadseffektivt kan hållas inom ett riskmandat mot den strategiskt valda jämförelseportföljen. Det strategiska uppdraget består i att skapa en så hög och stabil portföljavkastning som möjligt över en längre tidshorisont både genom den dagliga förvaltningen men framför allt genom att styra sammansättningen av en strategisk jämförelseportfölj. Lagarbete och ett nära samarbete i gruppen är därför ett viktigt inslag i Första AP-fondens ränte- och valutaförvaltning. Det operationella uppdraget är underordnat det strategiska vilket betyder att gruppens huvudsakliga tidshorisont i förvaltningen är längre än vad som annars är typiskt för en liknande förvaltning. Förvaltning sker utifrån ett helhetsperspektiv. Det innebär att ett investeringsbeslut i en enskild marknad sker utifrån ränteportföljens respektive valutakorgens totala exponering samt utifrån önskad riskprofil. Detta arbetssätt innebär att tidshorisonten för förvaltningen är lång, vilket underlättar fondens möjligheter att utnyttja de fördelar som det innebära att vara en långsiktig förvaltare. Den taktiska analysen används främst för att finna marknadslägen för att implementera de mer långsiktiga vyerna. Lagarbete och ett nära samarbete i gruppen är därför ett viktigt inslag i Första AP-fondens ränteoch valutaförvaltning. Första AP-fondens valutaförvaltning arbetar enligt följande principer för att skapa en strategiskt riktig hantering av fondens valutaterminer: Daglig riskövervakning utan automatisk riskminimering Lång genomsnittlig löptid Sammankoppling av strategi och taktik Fundamental värdering. 14
Aktieförvaltning Knappt hälften av fondens aktieportfölj förvaltas av den egna investeringsorganisationen. Svenska och europeiska aktier förvaltas internt. Samtliga interna portföljer förvaltas aktivt med en långsiktig investeringshorisont. Investeringar sker huvudsakligen i stora och medelstora bolag. Investerings processen är inriktad mot aktieurval baserat på fundamental analys där aktiernas värdering relaterat till fondens bedömning av vinster och risknivå avgör investeringsbesluten. Analysperspektivet är globalt och i huvudsak framåtblickande. Framtida vinstpotential och risk i olika aktier bedöms systematiskt genom en sammanvägd bedömning av makroekonomiska samt bransch- och företagsspecifika faktorer. Bolagsbesök och möten med företagsledningar är en del av processen som även innebär många kontakter med externa bolagsanalytiker och aktiestrateger både i Sverige och globalt. Förvaltningen är uppdelad i en Sverige- och en Europaportfölj. Som ett komplement till dessa portföljer förvaltas även en mycket koncentrerad portfölj med ett fåtal långsiktigt utvalda svenska och europeiska aktier. Tyngdpunkten i denna portföljs kriterier för aktieurval är kvalitet och stabilitet i kombination med attraktiv fundamental värdering. Avsikten är att endast äga bolag fonden långsiktigt tror på oberoende av respektive akties andel i marknadsviktade index. Inriktningen medger även en viss möjlighet att skydda portföljen mot marknadsnedgångar. Som ett led i fondens övergripande strategi att skapa en mer robust portfölj gjordes hösten 2011 en översyn av aktiestrategin. Historiskt har drygt hälften av fondens totala tillgångar investerats i aktier. Då aktiepriser är mer volatila än priser i de flesta andra tillgångsslag har aktier stått för en stor del av fondens totala risk. Framöver kommer fonden att införa strategier inom tillgångsslaget aktier som avser att mildra denna risk för hela fondens aktieportfölj. Sannolikt kommer därför också en geografisk breddning att genomföras i den interna förvaltningen. Första AP-fondens aktieinvesteringar bygger på: En lång investeringshorisont Självständig analys med ett fåtal innehav Aktieurval baserat på systematisk fundamental analys Ett globalt investeringsperspektiv, helhetssyn och robusthet Engagerat ägande Framöver kommer fonden att införa strategier inom tillgångsslaget aktier som avser att mildra denna risk för hela fondens aktieportfölj. Extern förvaltning Områden och marknader som fondens egen förvaltningsorganisation inte bedöms kunna förvalta effektivt läggs ut på externa förvaltare. Den externa förvaltningen omfattar alla fondens tillgångsslag och fördelas på olika geografiska områden. Förvaltningsmandaten är amerikanska företagsobligationer, aktieförvaltning i Nordamerika, Japan och Stillahavsregionen samt utvecklingsländer. Förvaltningen i Nordamerika omfattar både stora bolag och mindre bolag. I övriga områden investeras enbart i större bolag. Investeringsfilosofin och valet av förvaltare bygger på övertygelsen om att kapitalförvaltning är personberoende. Därför läggs stort fokus på att hitta externa förvaltare med rätt kompetens och erfarenhet. Avtal tecknas efter offentlig upphandling och det slutliga valet av förvaltare bygger på den samlade bedömningen av kompetens, flexibilitet och kostnader som fonden gör. 15
Uppföljning och utvärdering av de utvalda förvaltarna sker löpande genom analys av förvaltarens förmåga utifrån olika fördefinierade kriterier. Utvärderingen sker systematiskt, dels genom en bred kvalitativ bedömning, genom besök på plats och en genomgång av metodik och arbetssätt, dels genom en kvantitativ bedömning av avkastningsdata och annan statistik. Det ger en överblick över de valda förvaltarnas prestation och en god möjlighet att jämföra dem med andra. Förvaltare som inte presterar som förväntat byts ut. Alternativa investeringar Alternativa investeringar omfattar fastigheter, onoterade aktier i riskkapitalfonder, hedgefonder samt det som går under beteckningen nya investeringar. Dessa tillgångar har lägre likviditet och mer fokus på absolut avkastning än andra tillgångar. Första AP-fondens investeringar i fastigheter utgörs främst av det helägda bostadsfastighetsbolaget Willhem, det hälftenägda bolaget Cityhold och det delägda Vasakronan. De båda sistnämnda bolagen investerar i kommersiella fastigheter, Cityhold i utvalda större europeiska städer och Vasakronan i utvalda svenska tillväxtorter. Fonden gör även andra fastighetsinvesteringar internationellt. Investeringar i riskkapitalfonder som i sin tur investerar i onoterade bolag har ett långt tidsperspektiv, mellan fem och tio år. För att uppnå en god riskjusterad avkastning sprids investeringarna bland annat mellan olika investeringsår, geografiska regioner, industriella sektorer, olika portföljbolagsstrategier och fondstrategier. Ett annat komplement till de risker som finns i fondens övriga portföljer är den hedgefondportfölj som Första AP-fonden förberett uppbyggnaden av under 2011. Målet är att skapa en hedgefondportfölj som har negativ, eller åtminstone låg, korrelation med traditionella tillgångar. Det som sorterar under begreppet nya investeringar kan vara av två slag. Dels kan det vara att investera vid en tillfällig felprissättning, till exempel efter större marknadsstörningar eller finansiella krascher. Dels kan det vara att investera i tillgångsslag som Första AP-fonden inte tidigare arbetat med. Upp till 2,0 procent av kapitalet kan exponeras i dessa två former av alternativa investeringar. Det strategiska målet för de alternativa investeringarna är att generera mervärde i form av absolut avkastning och att göra det med en tillfredsställande riskexponering. Till varje investering sätts ett avkastningsmål. Alternativa investeringars bidrag till den totala portföljrisken är beroende av två faktorer, dels hur stor kapitalandel tillgångsslaget har i fondens portfölj, dels hur avkastningen för tillgångsslaget samvarierar med avkastningen för övriga tillgångar i olika makroekonomiska scenarier. Det ger en överblick över de valda förvaltarnas prestation och en god möjlighet att jämföra dem med andra. Det strategiska målet för de alternativa investeringarna är att generera mervärde i form av absolut avkastning och att göra det med en tillfredsställande riskexponering. 16
Uppföljning av avkastning, risk och kostnader Fondens investeringsprocess och förvaltningsresultat följs upp och utvärderas. Resultatet i form av avkastning och risk följs upp på olika nivåer. Förutom på den övergripande nivån, fondens totala resultat, följs även de tre beslutsnivåerna strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning upp. På den övergripande nivån redovisas fondens avkastning och risk i relation till det mål på 5,5 procents avkastning efter kostnader över rullande femårsperioder som styrelsen beslutat om. Jämförelser görs också med inkomstindex som styr uppräkningen av pensionssystemets åtaganden. Dessutom jämförs fondens avkastning och risk med jämförelsebara kapitalförvaltare, både i Sverige och internationellt. Världsmarknadsindex som visar en genomsnittlig investerares portfölj ingår också i jämförelsen. En mer detaljerad uppföljning görs också. Det är naturligt att den uppföljningen görs i enlighet med fondens investeringsprocess. Då görs uppdelningen efter de tre beslutsnivåer som processen består av strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Vad som ingår i de tre beslutsnivåerna framgår av tabellen här intill. Utöver den nu beskrivna uppföljningen följs varje enskilt mandat såväl interna som externa upp vad gäller avkastning, risk och kostnader. Eftersom fondens investeringsprocess är långsiktigt inriktad krävs en längre period för att kunna göra en rättvisande utvärdering av fondens resultat. För kortare perioder som ett år kommer endast en redovisning av resultatet enligt de tre beslutsnivåerna att göras. På sid 37 återfinns denna redovisning av avkastning och risk för 2011. Beslutsnivå Strategisk allokering Strategisk förvaltning Operativ förvaltning Innehåll Allokering mellan tillgångsslag Storlek på valutaexponering Ränteportföljens duration Allokering inom tillgångsslag Förvaltningsstrategier inom tillgångsslag Förvaltning i förhållande till de valda strategierna 17
Engagerad ägare En del av investeringsprocessen Investeringar i väl skötta bolag ger på sikt högre avkastning och lägre risk. Därför är ett viktigt inslag i Första AP-fondens förvaltningsmodell att vara en aktiv ägare och analysera investeringar ur ett hållbarhetsperspektiv. Bolag som arbetar aktivt med bolagsstyrning, miljöhänsyn och socialt ansvarstagende kan reducera både risker och kostnader. Genom hållbar affärsverksamhet skapar de långsiktigt hållbart värde. Det är Första APfondens övertygelse att detta på sikt också avspeglas i god avkastning. Aktivt ägande Grunden i fondens agerande i ägarfrågor är övertygelsen att engagemang och kravställande kan göra skillnad. Utgångspunkten för Första AP-fondens arbete med ägarstyrningsfrågor är den ägarpolicy som slås fast av styrelsen. Den definierar fondens syn på centrala bolagsstyrningsfrågor som ersättningsfrågor, styrelsesammansättning, kapitaloch ägarstruktur samt möjlighet att utöva rösträtt. Första AP-fonden har tack vare sin storlek och sitt engagemang relativt stort inflytande i de svenska innehaven. Fonden arbetar aktivt för att påverka utformning och utvärdering av ersättningssystemen samt för att öka mångfalden i styrelserna. Påverkan sker genom dialog med bolagens styrelser, genom deltagande i valberedningar och röstning på bolagsstämmor. I utländska bolag är prioriterade frågor ersättningsfrågor och att vd och styrelseordförande inte ska vara samma person. För att påverka röstar fonden på bolagsstämmor samt kontaktar bolagen för att förklara sina ställningstaganden. Genom hållbar affärsverksamhet skapar de långsiktigt hållbart värde. Miljö och socialt ansvar I frågor kring socialt ansvarstagande och miljö bygger fonden sina principer om engagemang, agerande och krav på förändring på samma värdegrund som den svenska staten. Där är demokrati, alla människors lika värde, den enskilda människans frihet och värdighet och en hållbar utveckling centrala delar. De bolag fonden äger förväntas ta hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön. Det handlar om att i sin verksamhet, över hela produktlivscykeln, vara medveten om och vidta relevanta åtgärder för att minska verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Bolagen ska också respektera mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Det betyder bland annat att fonden inte kan acceptera förekomsten av diskriminering eller särbehandling, tvångsarbete, barnarbete och förbud mot föreningsfrihet. Fonden förväntar sig också att arbetsförhållandena såväl på de egna produktionsenheterna som hos företagets underleverantörer är säkra. Med utgångspunkt från dessa förväntningar för fonden diskussion med ett antal bolag, såväl svenska som utländska. I miljöfrågor och sociala frågor samarbetar Första AP-fonden med Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden inom Etikrådet när det gäller utländska bolag. Etikrådet Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden arbetar gemensamt genom Etikrådet med miljö- och etikfrågor i de bolag fonderna äger aktier i utanför Sverige. Samarbetet avser: genomlysning av fondernas portföljer rörande kränkning av internationella konventioner, analys av incidenter dialog med bolagen förebyggande initiativ 18
Samarbeten för ökad effekt Den hållbarhetsfråga som bedöms ha allra störst inverkan på fondens långsiktiga avkastning är de pågående klimatförändringarna. Den globala uppvärmningens effekter kombinerat med politiska beslut eller brist på åtgärder kommer att påverka den långsiktiga relativprissättningen, avkastningen och risken för i stort sett allt typer av investeringar. Därför har fonden engagerat sig i flera internationella initiativ som rör klimatområdet. För att påverka beslutsfattare att vidta åtgärder för minskat utsläpp av fossila bränslen är fonden medlem i investerargruppen Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC). Gruppen har tillsammans med sina amerikanska och australiensiska systerorganisationer under 2011 arbetat fram ett dokument kring investerarnas syn på åtgärder bolagen bör vidta för att möta klimatförändringarna. Genom att sedan flera år stöjda Carbon Disclosure Project (CDP), ett internationellt investerarinitiativ, verkar fonden för att öka företagens medvetande om klimatförändringar. Projektet drivs av 550 institutionella investerare och har resulterat i att över 3000 av världens största företag rapporterar kring sina strategier för klimatfrågor och viktiga nyckeltal. Klimateffekten på investeringar Klimatförändringar kommer att innebära en väsentlig global strukturförändring, att jämföra med andra betydande strukturförändringar som befolkningsökning och urbanisering. Klimatförändringar är dock svårare att kvantifiera, speciellt på kortare sikt. För att identifiera Första AP-fondens placeringsrisker, men också möjligheter, ur ett klimatperspektiv deltog fonden som enda svensk pensionsfond, tillsammans med tretton internationella pensionsfonder 1), IFC 2), Carbon Trust 3), ledande klimatforskare och Mercer 4) i en omfattande studie för att belysa klimatfrågans betydelse för långsiktiga investerare. Slutsatsen blev för Första AP-fondens del ett beslut att vidga analysmetoderna och att utveckla metoder för att följa små men gradvisa förändringar, drivna av klimatfaktorer. Exempelvis kan utvidgade scenarioanalyser användas för att lyfta fram svårkvantifierade effekter. Ett annat exempel är den analys av portföljens klimatrisker på en mer detaljerad nivå som kommer att påbörjas under 2012. Klimatprojektets slutsatser har också bidragit till fondens principbeslut att öka andelen reala tillgångar i portföljen, exempelvis investeringar i fastigheter, jordbruk, skog och infrastruktur. Slutsatser från studien Climate Change Scenarios Implications for Strategic Asset Allocation Klimatförändringarna ökar osäkerheten för investerare och kan ha en betydande effekt på den långsiktiga avkastningen. Traditionella analysmetoder för allokering fångar inte upp klimateffekterna på ett tillfredsställande sätt. Genom att använda scenario- och faktoranalys samt genom att följa klimatnyckeltal kan investerare utveckla early-warning -system. Klimatsmarta aktier, förnybara energikällor, skog och jordbruk är exempel på investeringar som kan öka portföljens motståndskraft mot klimateffekter. Investerare bör analysera sina tillgångars klimatkänslighet. Investerare bör diskutera frågan om klimatförändringarna med de bolag de investerar i, sina externförvaltare samt beslutsfattare. Regioner som tagit täten i att adressera klimathotet är mer attraktiva ur ett investerarperspektiv. Källa: Mercer. För mer information se www.mercer.com/climatechange 1) APG (Nederländerna), AustralianSuper (Australien), British Columbia Investment Management Corporation (Kanada), British Telecom Pension Scheme (UK), CalPERS (USA), CalSTRS (USA), Environment Agency Pension Scheme (UK), Government of Singapore Investment Corporation (Singapore), Maryland State Retirement and Pension System (USA), Norska pensionsfonden utland, Ontario Municipal Employees Retirement System (Kanada), PGGM (Nederländerna) and VicSuper Pty Ltd (Australien). 2) IFC, International Finance Corporation, är en del av Världsbanken. 3) Carbon Trust är rådgivare inom affärsmöjligheter kopplade till minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering. 4) Mercer är ett konsultföretag inom HR, HR-relaterade finansiella tjänster och rådgivning. 19
Ekonomisk utblick Ett turbulent år År 2011 blev ett turbulent år såväl ekonomiskt som politiskt i stora delar av världen. Skuldproblemen i västvärldens ekonomier och de politiska följderna dominerade utvecklingen på de finansiella marknaderna under året och kommer att påverka kapitalmarknaderna under lång tid framöver. Skuldproblemet I västvärlden har skuldsättning inom privat och offentlig sektor byggts upp under lång tid. Sedan finanskrisen 2008 har skulduppbyggnaden minskat även om skulderna fortfarande är höga. I USA har minskningen skett genom ökat sparandet i den privata sektorn, vilket innefattar företag och hushåll, även om upplåningen samtidigt ökat i den offentliga sektorn. I Europa varierar skuldsättningen från land till land. I Grekland och Italien är det främst den offentliga sektorn som är djupt skuldsatt, i Spanien är det främst den privata sektorn. Skuldsituationen blev allt mer ifrågasatt under senare delen av 2011. Bland annat reviderade kreditvärderingsinstituten ner sina betyg för ett flertal länder, till exempel för USA, Italien och Spanien, som fick allt svårare att finansiera sina offentliga underskott genom lån på obligationsmarknaderna. Eftersom många europeiska banker har betydande innehav av europeiska statsobligationer spred sig osäkerheten även till banksektorn när det ifrågasattes om staterna kunde möta sina åtaganden fullt ut. Instabiliteten i banksektorn ledde till högre upplåningskostnader, likviditetsproblem och en begynnande kreditåtstramning i Europa. Både aktiemarknader och obligationsmarknader föll, samtidigt som förväntningarna på fortsatt tillväxt reviderades nedåt. Sammantaget ledde det till höjda räntor i problemekonomierna medan länder med stabilitet och ordning i statsfinanserna, däribland Sverige, istället fick allt lägre räntor på sina statsobligationer. Det europeiska valutasamarbetet och den gemensamma valutan blev allt mer ifrågasatt. För att återställa förtroendet för det finansiella systemet och valutasamarbetet beslutades om ett antal tvingande krav för medlemsländerna. Dessa innebär att budgetunderskotten ska elimineras på sikt och att lagstiftning om offentlig budgetbalans ska införas. Skuldsättning i % av BNP % 450 400 350 300 250 200 150 100 1970 1980 EMU USA Källa: Reuters EcoWin 1990 2000 2010 Bytesbalans euroområdet i % av BNP, 2011 % 10 5 0 5 10 Skuldsättningens underliggande problem Skulduppbyggnaden och de finansiella obalanserna inom euroområdet har drivits främst av skillnader i ländernas produktivitet och konkurrenskraft. Länder med svag produktivitetsutveckling har skuldsatt sig för att upprätthålla en hög konsumtion och har därför ökat underskotten i bytesbalansen. Om inte ländernas konkurrensförmåga förbättras innebär det svårigheter att hantera skuldsituationen. Politiken inom euroområdet har i huvudsak valt att fokusera åtgärderna på nedskärningar av statliga utgifter snarare än att påverka skillnaderna i konkurrenskraft. Den valda politiken riskerar därför att medföra att svagare länder går en lång period av stagnation och hög arbetslöshet till mötes. Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Källa: Reuters EcoWin 20