LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2011 Institutionen för kultur och kommunikation Litteraturvetenskap 9SVA41, Specialisering svenska, Litteraturvetenskap 91-105 hp (gymnasielärare) Litteraturens historia under 1900-talet Kurshandledning Innehåll: Momentschema Läsanvisningar till handböcker Diskussionsfrågor och arbetsuppgifter till seminarier Lista på termer och begrepp Kursansvarig: Emma Eldelin (emma.eldelin@liu.se) Undervisande lärare: Emma Eldelin och Elin Käck (elin.kack@liu.se)
Välkommen till kursmomentet om 1900-talets litteratur! I det här häftet har vi samlat information och uppgifter som du kan ha nytta av under kursens gång. För att du ska kunna tillgodogöra dig kursen på bästa sätt är det några saker som är speciellt viktiga att tänka på: I denna kurs eftersträvar vi en övergripande kännedom om 1900-talets västerländska litteraturhistoria och att kunna läsa och tolka litteraturen i relation till ett vidare estetiskt och historiskt sammanhang. Vi kommer bl.a. att ägna oss åt analys av texter från olika skönlitterära genrer och diskutera några litteraturvetenskapliga och för den aktuella tidsperiodens centrala begrepp. Vi hoppas också att kursen kan fungera som allmänbildning och inspiration för din framtida undervisning. Undervisningsformerna består av föreläsningar, som bidrar med mer strukturella och övergripande synsätt och fungerar sammanhangsskapande, och seminarier med gruppdiskussioner. Under seminarierna ges du möjlighet att träna förmågan att analysera, tolka, problematisera, diskutera och reflektera kring de texter som läsas till respektive tillfälle i relation till kursens utgångspunkter. Seminarierna är tillfällen till såväl repetition som fördjupning. Exempelvis kan sådana perspektiv som tagits upp i sammanfattning på en föreläsning konkretiseras eller problematiseras i förhållande till specifika litterära exempel, men det ska också finnas möjlighet att lyfta fram nya frågor som väckts under läsningen av texterna. Kursplanen betonar ett studentaktivt lärande, vilket innebär att det är du själv som ansvarar för din egen lärprocess. Högre studier innebär bl.a. att man tränar sig i att leda sig själv en förmåga som ofta efterfrågas i arbetslivet. Lärarens roll måste därför vara att skapa förutsättningar för och stödja studenternas eget lärande, snarare än att i första hand fungera som informationskälla. Som vi ser det ger du dig själv de bästa förutsättningarna för ditt lärande om du strävar efter en aktiv närvaro, planerar ditt läsande av kurslitteraturen samt tar vara på dina möjligheter att delta i diskussionen om kursens kunskapsinnehåll, t.ex. genom att ställa frågor eller bidra med dina perspektiv. Det är en självklar utgångspunkt att du är förberedd till kurstillfällena genom att ha läst och funderat kring den litteratur som ska diskuteras (vilken det är framgår av momentschemat). Detta gäller inte minst seminarierna. Om du redan har satt dig in något i ämnet är det lättare för dig att använda tiden till diskussion och frågor. Tänk på att ditt bidrag är viktigt även för dina kurskamrater och att seminariet är ett levande samtal om litteraturen som berikas av olika perspektiv! I detta häfte finns förslag på diskussionsfrågor till respektive seminarium och text. Frågorna ska ses som en markering av att seminarierna är viktiga lärotillfällen. Diskussionsfrågorna är av resonerande karaktär och ofta kopplade till framställningssättet och tematiken i de verk som ska diskuteras, eller till det litteraturhistoriska sammanhang verket är en del av. Ambitionen med frågorna är att utmana dig i din läsning, sätta igång tankarna men förhoppningsvis inte helst styra din läsning. Vad gäller 1900-talets litteratur, t.ex. modernistiska verk, är de ofta mångtydiga och öppna för en lång rad tolkningar. Diskussionsfrågorna kanske leder 2
dig i en viss riktning samtidigt som det finns andra minst lika intressanta. Förhoppningsvis kan frågeförslagen fungera som en igångsättare av dina tankar som kanske leder dig vidare på andra spår... En rekommendation är att du förbereder dig inför seminarierna genom att skriva ner några egna tankar kring litteraturen som utgångspunkt för diskussionen. Det är viktigt att du så långt du kan förankrar dina resonemang i de konkreta texterna! Ett av seminarierna (den 7/3) kommer att bestå av gruppredovisning och syftar till didaktisk reflektion i relation till litteraturen under en viss tidsperiod. Ytterligare instruktioner för arbetsuppgiften finns längre in i detta häfte (s. 11). Du måste själv vara aktiv i ditt införskaffande av kurslitteraturen. Bokhandlarna på universitetet ska naturligtvis tillhandahålla denna, men eftersom de numera inte får returnera osålda böcker, köper de oftast inte in så det räcker till alla i en kurs. Därför måste du själv, om du inte hittar den bok du söker i bokhandeln, fråga personalen och eventuellt be dem beställa hem boken åt dig. Tänk på att detta tar lite tid och att du därför gör bäst i att försöka få tag i kurslitteraturen i god tid innan kursstart! Det finns naturligtvis andra sätt att få tag på kurslitteratur, t.ex. via universitets- och folkbiblioteken. Allt fler köper sina böcker på nätet, men det finns också antikvariat. En bra översiktssida på nätet som jämför priser på böcker från internetbokhandeln är www.bokfynd.nu. Svenska antikvariat finns också samlade på nätet, på www.antikvariat.net. På www.kurslitteratur.se säljs begagnad kurslitteratur. Äldre litteratur kan du hitta t.ex. på e-boklagret Omnibus (www.omnibus.se/eboklagret). Dessa böcker kan dock bara läsas från skärm i pdf-format. Projekt Runeberg (runeberg.org) har också elektroniska utgåvor av äldre nordisk litteratur. Databasen Gutenberg (gutenberg.org) är en motsvarande databas med internationell litteratur i elektronisk form. Ett annat alternativ är förstås att låna böcker av en kurskamrat. Några av böckerna på litteraturlistan, Moa Martinsons Mor gifter sig och Carina Rydbergs Den högsta kasten, finns bl.a. att köpa som e-böcker. Titeln säljs då endast från Adlibris (www.adlibris.se). Att du köper den som e-bok innebär att du bara kan läsa den på din dator, din handdator eller vissa mobiltelefonmodeller. Du kan dock inte skriva ut texten från skärmen. I slutet av detta häfte finns en lista på litteraturvetenskapliga termer och begrepp som hör samman med denna period i litteraturens historia och som du bör bekanta dig närmare med. Det är viktigt att du kan förklara vad exempelvis surrealism innebär, men också att du kan knyta termen till någon författare eller något verk, en ungefärlig tidsperiod och eventuellt ett geografiskt område där den varit särskilt förekommande. På den skriftliga salstentan examineras kurslitteraturen, men perspektiven och frågorna är till stor del betingade av upplägget på undervisningen. Det är därför viktigt dels att du läser och gör dig förtrogen med litteraturen (såväl översiktsverken som skönlitteraturen), dels att du eftersträvar en aktiv närvaro på kursens föreläsningar och seminarier. Tentan kommer att bestå av några kortare termfrågor ur listan på termer och begrepp i slutet av detta häfte, en kortessäfråga samt två längre essäfrågor. Kortessäfrågan handlar om att presentera ett av de under kursen lästa verken i sitt litteraturhistoriska 3
sammanhang. På de långa essäfrågorna väljer du att besvara två av tre alternativa frågor av mer övergripande karaktär. En essäfråga skall besvaras i sammanhängande, resonerande text (inga punktuppställningar eller långa innehållsreferat av de litterära verken!) och vara indelad i stycken. En exempeltenta hittar du på programmets hemsidor på nätet. Till kursens examination hör också en mindre skriftlig fördjupningsuppgift i form av en romananalys. Vid den tredje föreläsningen ges en introduktion till grunderna för romananalysen och själva uppgiften delas ut. Fördjupningsuppgiftens syfte är träning i självständigt analysarbete och ger dig möjlighet att fördjupa dig i ett verk ur 1900- talets svenska litteratur utifrån eget val (vilka författare du kan välja mellan meddelas i samband med föreläsningen). Hoppas att du kommer att tycka att kursen känns angelägen och inspirerande, och ställ gärna frågor om sådant du tycker är otydligt eller saknas i kursen. /Emma Eldelin & Elin Käck 4
Momentschema Obs! Till varje tillfälle läses även de avsnitt i LHV och LHS som behandlar den tid och/eller de författare som tas upp. Vecka Datum Tid Innehåll Lokal Lärare 8 Må 10- Föreläsning/introduktion: Modernismen I IKK 4260 EE 21/2 12 Litteratur: Proust, Joyce (TK) On 23/2 13-15 Föreläsning: Modernismen II Litteratur: urvalet av utländsk lyrik från 1900-talet IKK 4260 EE 9 Må 28/2 13-15 Ti 1/3 10-12 Ti 1/3 13-15 To 3/3 10-12 10 Må 7/3 13-15 Må 7/3 15-17 On 9/3 13-15 (TK) Introduktion till fördjupningsuppgiften Litteratur: Epikanalys (läses i sin helhet men med särskilt fokus på kap. 2, 3, 9, 10, 11 och 12) Seminarium, gr 1: Modernistisk prosa och dramatik, del I Litteratur: Woolf, Kafka, Beckett Seminarium, gr 2: som ovan Föreläsning: Svensk litteratur från sekelskiftet till fyrtiotalismen Litteratur: Lo-Johansson (TK) Seminarium, gr 2: Modernistisk prosa och arbetarlitteratur Litteratur: Martinson, Johnson, Camus Seminarium, gr 1: som ovan Föreläsning: Efterkrigstiden Litteratur: Featherstone, Jansson, Helgesson (TK) Seminarium, gr 1: Nedslag i svensk 1900-talslyrik Att läsa: urvalet av svensk lyrik från 1900-talet (TK) Seminarium, gr 2: som ovan IKK 4260 IKK:s bibliotek IKK:s bibliotek IKK 4220 IKK:s bibliotek IKK:s bibliotek IKK 4220 11 Ti 15/3 10-12 IKK:s bibliotek EK Ti 15/3 13- IKK:s EK 15 bibliotek 12 Må 13- Seminarium, gr 2: Röster från efterkrigstiden IKK:s EE 21/3 15 Att läsa: Høeg, Rydberg, García Márquez (TK) bibliotek Må 15- Seminarium, gr 1: som ovan IKK:s EE 21/3 17 bibliotek 13 Eget arbete med fördjupningsuppgiften EK EK EE EE EE EE EE EE Förkortningar: LHV: Litteraturens historia i världen LHS: Litteraturens historia i Sverige TK: Textkompendium Lokaler: IKK 4260 och IKK 4220: plan 4, hus Key IKK:s bibliotek (3116): plan 3, hus Key 5
Läsanvisningar till handböckerna De bägge handböcker som vi använder på denna kurs, Litteraturens historia i världen resp. Litteraturens historia i Sverige, är omfattande och måste läsas med viss urskiljning. Dessa bägge böcker är strukturerade utifrån de litterära texterna och deras kulturella och tidsmässiga sammanhang, mer än efter enskilda författare. Litteraturen relateras alltså till det samhälle, de kulturella strömningar och den medieoffentlighet som var aktuella för just den tidsperioden. Därför händer det ibland att en författare dyker upp på flera olika ställen i boken, såvida han eller hon har skrivit i olika stilar eller genrer. Varje större avsnitt inleds med ett slags översikt som bör läsas för att få en helhetsbild och känsla för tidsperioden. Det som tas upp på föreläsningarna och de författarskap som finns med på litteraturlistan kan du ta som utgångspunkt för vilka avsnitt som kan vara bra att läsa i handböckerna. Använd också gärna listan på termer och begrepp längst bak i detta häfte och leta reda på var du kan läsa om dessa termer i handböckerna. Försök i möjligaste mån att dela upp din läsning av handböckerna under kursen, genom att läsa relevanta avsnitt i samband med respektive föreläsning/seminarium. Inför föreläsningarna om modernismen bör du t.ex. läsa avsnittet Från världskrig till världskrig: Modernistiska rörelser och idédiktning i Litteraturens historia i världen. OBS! Läsanvisningen nedan talar endast om vad i handböckerna som kan läsas kursivt, d.v.s. textavsnitt som kan ses som mindre viktiga för kursen än den övriga texten. Litteraturens historia i världen: Det som gäller 1900-talskursen inleds med avsnittet Från världskrig till världskrig: Modernistiska rörelser och idédiktning och går till bokens slut. Följande avsnitt kan läsas kursivt: Den amerikanska poesins boom Latinamerikansk lyrik Poetisk renässans i medelhavsländerna Trettiotalslyrik: Tyskland, England Romankonstens förnyelse: Belyj, Svevo Från unanimism till existentialism Civilisationskritik primitivism eroticism Samhällsskildrande litteratur Populärlitteraturens expansion Lyrik från senare decennier Dramatik från senare decennier Läs gärna följande avsnitt översiktligt: Den nya franska romanen och därefter Gruppe 47 och den nya tyska berättarkonsten Engelsk romankonst efter kriget Amerikansk romankonst efter kriget Litteratur i ett globalt perspektiv 6
Litteraturens historia i Sverige: Det som gäller 1900-talskursen inleds med avsnittet Borgerlig och proletär realism modernismens frammarsch (1909-1945) och går till bokens slut. Litteraturens historia i Sverige kom i en kraftigt omarbetad upplaga 2009. Denna upplaga rekommenderas i första hand som handbokslitteratur på kursen, men även äldre upplagor kan i nödfall användas. Nedanstående anvisningar för vad som kan läsas kursivt gäller dock den nya upplagan. Följande avsnitt kan läsas kursivt: Borgerlighetens idylliker och avslöjare Proletärdiktningens pionjärer: Sandel, Koch och Hedenvind-Eriksson Lyrikens autodidakter Mellan individualism och kollektivroman: Värnlund och Kjellgren Ekelund modernisternas aforistiker Hjalmar Bergman och skräckens estetik Utvecklingslinjer i 1910-talets prosa Folkkära poeter och berättare Femtiotalspoeter Lundkvist från poesi till prosa Walter Ljungquist och Jerk Dandelin-romanerna Modern barn- och ungdomslitteratur efter 1945 Dramatik på olika scener Svenska deckare och kriminalromaner en framgångssaga Nya vägar inom berättarprosan Ingmar Bergman Social epik Byråkrati och humanism 1990-talets svenska novellboom Svart humor och burleskeri Egensinniga berättare Historiska och självbiografiska perspektiv Folkhemmet tur och retur. Den nya arbetarlitteraturen 1965- Röster från andra sidan Bottenhavet finlandssvensk lyrik efter 1965 Förslag på referenslitteratur: Naturligtvis finns det andra litteraturhandböcker att fördjupa sig i om man så önskar. Den svenska litteraturen (red. Lönnroth/Delblanc/Göransson) ger kompletterande perspektiv till Litteraturens historia i Sverige. Nordisk Kvinnolitteraturhistoria är ett bra komplement till de bägge kurshandböckerna vad gäller de kvinnliga författarskapen i allmänhet. Därtill finns Hundra skrivande kvinnor av Ebba Witt-Brattström och Birgitta Svanberg. De skriver om både svenska och internationella kvinnliga författarskap från olika tidsperioder och med korta textutdrag. 7
Tips kring läsningen av skönlitteraturen och diskussionsfrågor och arbetsuppgifter till seminarierna Allmänt om att läsa romaner, noveller, dramatik och lyrik När du läser de skönlitterära texter som ingår i kursen bör du ha som utgångspunkt att dessa ska diskuteras och analyseras, användas. De texter vi läser ska fungera som illustrationer till och fördjupningar och problematiseringar av olika tidsperioder och stilriktningar. Detta gäller för all skönlitteratur på kursen, såväl den som endast tas upp på föreläsningarna som den vi diskuterar på seminarierna. All kurslitteratur ska läsas, men lägg mer tid på de verk som diskuteras vid seminarierna och läs resten mer översiktligt. Här följer först några allmänna förslag på vad du kan tänka på när du läser skönlitteratur i olika genrer (en fördjupande introduktion om romananalys följer under föreläsningen den 28/2). Därefter följer några sidor med konkreta frågor till respektive seminarium och text, som kan beröra texternas innehåll/tematik och hur de är berättade. Under kursen kommer vi att använda ett antal litteraturvetenskapliga analysredskap och perspektiv för att reda ut hur olika texter är konstruerade, men vi kommer också att tala mycket om vilka idéer som uttrycks och gestaltas i de skönlitterära verken och hur litteraturen speglar sin tid och sitt sammanhang. I samband med någon bok kanske t.ex. berättarteknik och synvinklar är speciellt intressant att diskutera, i en annan personskildring eller tematiken och dess samtidsaktualitet, och så vidare. Obs! Frågorna nedan ska ses som förslag till hur du kan arbeta med texterna men inte som modeller som måste följas till punkt och pricka vid läsningen av varje bok! Dramatikanalys Följande frågeställningar kan användas för att analysera dramatik: Vad handlar dramat om? Koncentrera beskrivningen av händelseförloppet. Vilket är dramats tema, dess grundtanke eller idé? Vad får vi veta om personerna? Var utspelas det, när, under hur lång tid? Fabel och intrig: försök beskriva fabeln, d.v.s. en kort resumé av handlingen i kronologisk följd. Ställ sedan denna mot intrigen, d.v.s. händelseförloppet i den följd det presenteras i dramat. Hur förhåller sig intrig och fabel till varandra? Finns det skillnader? Omkastningar i tid t.ex.? Avslöjanden från det förflutna? Fundera kring betydelsen av dramats uppbyggnad i akter och scener. Vilken roll har t.ex. aktslut? Finns någon exposition, d.v.s. ett avsnitt som syftar till att informera publiken om grundsituationen, handlingens förutsättningar (tiden, rummet, rollfigurernas inbördes relationer och historia, den dramatiska konflikten). Hur är expositionen utformad? Finns det någon peripeti, d.v.s. en avgörande vändpunkt i dramat? Hur gestaltas den? Vilka blir följderna? Vad kan sägas om språket? Dialogens utformning? Verklighetstrogen eller inte? Långa eller korta repliker? Lägg märke till scenanvisningar och beskrivningar av dekor. Vad kan de säga om dramat? Kan dramat föras till en viss stilriktning? Har dramat en tendens? 8
Handledning i dramatikanalys finns t.ex. i Birthe Sjöbergs Dramatikanalys: en introduktion. Alternativ finns i Göran Lindströms Att läsa dramatik resp. Gunnar Brandells Drama i tre avsnitt. Lyrikanalys Stora delar av kursens lyrik läses i huvudsak översiktligt. Sträva efter att få grepp om det ungefärliga innehållet/ämnesvalet, huruvida författaren skapar struktur i dikten med hjälp av versmått eller inte, bildspråk och tänkbara symboler, vilken stilriktning dikten kan föras till, etc. På lyrikseminariet den 15/3 kommer vi att analysera några dikter ur textkompendiet och särskilda instruktioner kommer att ges vid detta tillfälle. Nedan följer några frågor som kan användas i allmänhet vid analys av dikter: Vad handlar dikten om? Skildras en situation, ett skeende, tid, rum, personer? Finns ett motiv i dikten, d.v.s. en konkret typsituation, ej fastlagd i tid och rum? Finns något centralt tema i dikten, d.v.s. diktens ämne (t.ex. ett tankeinnehåll eller ett känslomässigt innehåll)? Hur är dikten formad? Vilken är genren? Är dikten t.ex. berättande, beskrivande, argumenterande, reflekterande, känsloexponerande? Finns ett diktjag? Med vilka sinnen registrerar jaget och hur redovisas intrycken? Hur är dikten strukturerad? Vilka formella egenskaper har den? Hur är kompositionen, d.v.s. vad är det som ordnar och binder samman i dikten? Finns någon princip för diktens uppbyggnad, t.ex. antitetisk (motsatser), cirkelkomposition, stegring? Vad finns för bildspråk i dikten och hur kan det tolkas (liknelser, metaforer, andra bildliga uttryck)? Innehåller dikten några symboler? Är dessa konventionella/traditionella eller individuella? Vad präglar diktens språkstil? Finns t.ex. allitterationer (bokstavsrim), anaforer (flera versrader inleds med samma ord eller följd av ord), rim, upprepningar av ord? Finns en tydlig rytm i dikten? Vad kan sägas om ordval? Meningsbyggnad, långa eller korta versrader? Kontextualisera dikten i vilket litteraturhistoriskt sammanhang kan man placera den för att den ska betyda något? Relatera om det går till begrepp och stilriktningar, som expressionism, surrealism etc. Några böcker om lyrikanalys är Lars Elleströms Lyrikanalys: en introduktion, Staffan Bergstens Lyrikläsarens handbok och Christian Janss, Arne Melbergs & Christian Refsuns Lyrikens liv. 9
Seminarium 1/3 2011: Modernistisk prosa och dramatik Litteratur: Virginia Woolf, Franz Kafka, Samuel Beckett Virginia Woolf: Sammanfatta händelseförloppet i romanen/romanens fabel. Under hur lång tid utspelar sig romanen och hur skildras tidens gång? Vad finns för återkommande motiv och teman i Mot fyren? Hur ser Woolfs berättarteknik ut? Från vems perspektiv berättas berättelsen? Vad blir konsekvensen? Hur är stilen? Vad är det som skapar struktur och form i romanen? Vad kan sägas om karaktärsskildringen? Hur gestaltas kön? Kan fyren tolkas som en symbol? Franz Kafka: Vad handlar Förvandlingen om? Vem är det som förvandlas? Fundera kring gestaltningen av Gregor. Vad har han för relation till sin familj? Sker någon förändring eller utveckling under berättelsens gång? Hur ser Kafkas berättarteknik ut? Från vems perspektiv berättas berättelsen? Hurdan är Kafkas stil? Hur förhåller sig hans text till begrepp som realism, symbol och allegori? Varför lockar just Kafkas berättelser till så många tolkningar, tror du? Samuel Beckett: Vad handlar I väntan på Godot om? Vad säger pjäsen om den mänskliga existensen? Vad kännetecknar dialogen? Vilken sinnesstämning tycker du präglar pjäsen? Hur förhåller sig pjäsen till klassiska idéer om dramat vad gäller t.ex. intrig, komposition, personskildring, de tre enheterna, etc.? Jämför gärna detta modernistiska drama med tidigare dramatik du läst och ange några viktiga skillnader. Varför brukar Becketts dramatik beskrivas som absurdism? Vad innebär det absurda? Hur gestaltar Beckett tillvarons absurditet? Samtliga författare: Fundera på vari det modernistiskt nyskapande i dessa texter består. Varför har de fått en central ställning i modernismen? 10
Seminarium 7/3 2011: Modernistisk prosa och arbetarlitteratur Litteratur: Moa Martinson, Eyvind Johnson, Albert Camus (och, om ni vill, även Lo- Johansson från föregående föreläsning), handbokslitteraturen. Varje seminariegrupp delas in i tre grupper som fokuserar på varsin roman. Gruppredovisningsuppgift Målsättning: Uppgiften har två syften: dels att ge möjlighet till egen kunskapsinhämtning, dels didaktisk reflektion, d.v.s. att ni relaterar denna kunskap till er roll som lärare. Målsättningen är att ni ska försöka tänka som lärare : medan ni läser skönlitteraturen och handbokstexterna ska ni fundera över på vilka tänkbara sätt ni skulle kunna omsätta kursens innehåll och de frågor litteraturen aktualiserar i er framtida undervisning. Uppgift: Förbered seminariet i arbetsgrupper om tre till fyra personer. Den förberedande gruppdiskussionen ska ske innan seminarietillfället. Förbered er på samma sätt som tidigare, d.v.s. diskutera texterna exempelvis utifrån diskussionsfrågorna på följande sida. Utöver detta ska ni denna gång även tänka på hur ni som lärare skulle kunna undervisa om den epok/författare/verk (välj fritt mellan dessa tre, men viss tyngdpunkt ska ligga på de verk som är angivna) som seminariet behandlar. Gör en kort lektionsplanering som presenteras vid seminariet. Själva seminariet kommer att läggas upp som en tvärgruppsdiskussion. Större delen av tiden kommer de ursprungliga arbetsgrupperna att delas upp och sättas samman i nya, tvära gruppkonstellationer, där varje gruppmedlem berättar för de andra om sin grupps diskussioner och tankar kring ämnet. Någon i respektive tvärgrupp tar ansvar för att samla upp viktiga frågor, möjligheter och problem till en avslutande uppsummering, som görs den sista halvtimmen av lektionen. För att tvärgrupperna ska fungera är det av största vikt att så många som möjligt är närvarande vid detta tillfälle! I samband med seminariet ska respektive arbetsgrupp även lämna en kort skriftlig sammanställning av sin lektionsplanering, inklusive en självvärdering av hur gruppens arbete har fungerat. Sammanställningen skickas per mail till emma.eldelin@liu.se, så snart som möjligt efter seminariet. Jag sammanställer kursplaneringarna och skickar sedan ut dem till hela gruppen. OBS! Det måste av lektionsplaneringarna framgå vilka som deltagit i respektive grupp! 11
Tips på diskussionsfrågor: Moa Martinson: Vad är Mor gifter sig för slags roman? Hur förhåller den sig till det svenska 1930- talet? Till vilken stilriktning skulle du t.ex. föra den? Centrala motiv och teman i romanen? Hur skildras kvinnor och män och hur ser relationerna ut dem emellan? Hur ser relationen ut mellan kvinnorna, speciellt mellan Mia och hennes mor? Hur gestaltas klassförhållanden? Hur är berättelsen strukturerad, t.ex. med avseende på kronologi? Från vilken synvinkel berättas berättelsen? Från ett barn- eller ett vuxenperspektiv? Vad kan sägas om språk och stil? Eyvind Johnson: Vad spelar myten för roll i Strändernas svall? Vad har romanen för relation till sin samtid? Vilka tänkbara inspiratörer från den kontinentala modernismen och litteraturen kan Johnson ha haft? Vad kännetecknar Johnsons stil och berättarteknik? Hur kan man beskriva textens berättare och vilken syn uttrycks på berättandet i romanen? Vad kan sägas om romanens tematik? Hur gestaltas kön? Albert Camus: Beskriv huvudpersonen Meursault. Hurdan är han? Hur lever han? Hur ser hans livsfilosofi ut? Hur reagerar omvärlden på hans handlingar och livsfilosofi? Förändras Meursault i bokens andra del? Ta den filosofiska strömningen existentialismen till hjälp och fundera på hur Främlingen och Meursault förhåller sig till dess centrala idéer? Reflektera kring den berättarteknik Camus valt för att framställa sin historia. Hur påverkas du som läsare i hur du ser på Meursault och hur hänger det samman med berättelsens synvinkel? Finns det några skillnader mellan första och andra delen av boken ur detta perspektiv? 12
Seminarium 15/3 2011: Nedslag i svensk 1900-talslyrik Litteratur: Urvalet av svensk 1900-talslyrik i textkompendiet. Några av dessa dikter kommer att analyseras på seminariet. Inför seminarietillfället i poesi finns inga specifika diskussionsfrågor till respektive dikt. Däremot kan ni inspireras av frågorna och modellen för lyrikanalys på s. 9 i detta häfte. Välj gärna ut några dikter och träna på att inför seminariet göra något slags analys av dem! Lyrikseminariet kommer att läggas upp ungefär så här: Ni arbetar först i mindre grupper. Varje grupp får till uppgift att analysera och tolka en särskild dikt. Vilka dikter och författare det handlar om kommer att framgå vid seminarietillfället. Ni får gott om tid på lektionen att göra detta. Försök ta fasta på det som är intressant och relevant med dessa dikter, liksom att relatera dem till den tid och det litteraturhistoriska sammanhang de är skrivna i! Efter gruppens arbete på egen hand ska detta redovisas i seminariet en kort redovisning per grupp. Ett mål med övningen är att få fördjupad kunskap i hur dikter kan tolkas i sitt tidsmässiga sammanhang och hur de kan illustrera och fördjupa de mer övergripande föreläsningarna. 13
Seminarium 21/3 2011: Röster från efterkrigstiden Litteratur: Peter Høeg, Carina Rydberg, Gabriel García Márquez (TK) Peter Høeg: Diskutera Fröken Smillas känsla för snö med hjälp av ett postmodernistiskt respektive ett postkolonialistiskt perspektiv. Vad kan det du känner till om dessa teoretiska riktningar säga dig om boken? Kan du hitta exempel i romanen som ger stöd åt en postmodernistisk resp. en postkolonialistisk tolkning av den? (Använd gärna de teoretiska texterna i textkompendiet som stöd för diskussionen.) Några förslag på frågor: Centrala motiv och teman i romanen? Hur skildras huvudpersonens identitet vem är Smilla? Hur gestaltas kön? Hur ser huvudpersonen på det moderna samhället? Vilken/vilka genrer skriver Høeg i eller anspelar på? Finns inslag av intertextualitet? Hur ser metafiktionen, d.v.s. förhållandet mellan fiktion och verklighet ut i romanen? Hur diskuteras förhållandet mellan Danmark och Grönland? Gabriel García Márquez: Vad handlar novellen om? Grundläggande tema? Vem berättar? Vad kan sägas om språk och stil? Ser du några intertextuella samband, d.v.s. anspelningar på annan litteratur, t.ex. genrer eller teman och motiv? Hur använder Márquez i så fall dessa anspelningar? Márquez brukar förknippas med magisk realism. Kan du hitta något som tyder på det i novellen? Kan novellen tolkas med hjälp av ett postkolonialistiskt perspektiv och vad skulle det i så fall innebära? Carina Rydberg: Fundera på hur begrepp som sanning, autenticitet, fiktion och verklighet kan relateras till denna typ av text. Till vilken genre skulle du föra Den högsta kasten och varför? Vilket/vilka är bokens centrala teman? Hur kan bokens titel tolkas? Denna bok gav upphov till en mediedebatt om författarens makt, ansvar och frihet. Vad är det i boken som kan tänkas skapa debatt? Finns det gränser för vad man får skriva i skönlitteraturen? Relatera gärna till liknande debatter som dem kring Liza Marklunds Gömda, Maja Lundgrens Myggor och tigrar eller Lars Noréns En dramatikers dagbok. Vilken syn på skrivandet och författarrollen uttrycks i Den högsta kasten? 14
Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. De allra flesta kommer att beröras under föreläsningarna. Många av den finns listade i litteraturvetenskapliga översiktsverk som Den svenska litteraturen, Litteraturens historia i världen och Litteraturens historia. Titta också på bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap och i större uppslagsverk av allmän karaktär, t.ex. Nationalencyklopedin. Termer och begrepp: Du ska kunna förklara begreppen kortfattat och i tillämpliga fall även ange tidsrymd, geografiskt område/språkområde, exempel på representanter, representativa verk etc. som förknippas med respektive begrepp. absurdism autodidakt automatisk skrift beredskapslitteratur dadaism dokumentarism/dokumentärroman episk teater existentialism expressionism futurism fyrtiotalism imagism inre monolog/stream of consciousness intertextualitet isbergsteknik/hårdkokt stil magisk realism metafiktion modernism nyenkelhet postkolonialism postmodernism primitivism socialistisk realism statarskolan surrealism verfremdung 15