Föräldrapenning

Föräldrapenning 11.03.2016

Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Den försäkrades rätt... 2 1.3.1.1 Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem... 3 1.3.1.2 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland... 3 1.3.1.3 Adoptivföräldrar... 4 1.3.1.4 Personer i registrerat partnerskap... 4 1.3.2 Arbetsgivarens rätt... 5 1.3.2.1 Löneutbetalning under familjeledighet... 6 1.3.2.2 Semester... 6 1.3.2.3 Permittering... 6 1.3.2.4 Uppsägningstid... 7 1.3.2.5 Lärare... 8 1.3.2.6 Konkursbo... 10 1.3.2.7 Betalare av lönegaranti... 10 1.3.2.8 Utländsk arbetsgivare... 10 1.3.3 Villkor för beviljande... 11 1.3.3.1 Personer i registrerat partnerskap... 11 1.3.3.2 Äktenskap, samboförhållande (fäder)... 12 1.3.3.3 Deltagande i vården av barnet... 12 1.3.3.4 Adoptivföräldrar... 12 1.3.3.5 Partiell föräldrapenning... 13 1.3.4 Särskilda fall... 14 1.3.5 Föräldrapenningsperiod... 16 1.3.5.1 Förlängning av perioden... 16 1.3.5.2 Adoptivföräldrar... 17 1.3.5.3 Personer i registrerat partnerskap... 18 1.3.6 Internationella bestämmelser... 18 1.3.6.1 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen... 18 1.3.6.1.1 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner... 19 1.3.6.1.2 Arbetsinkomst... 22 1.3.6.1.3 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning... 22 1.3.6.2 Överenskommelser om social trygghet... 25 1.4 Förhållande till andra förmåner... 25 1.4.1 Sjukdagpenning... 26 1.4.2 Arbetslöshetsförmån... 26 1.4.3 Barnavårdsstöd... 26 1.4.4 Rehabiliteringspenning... 27 1.4.5 Studiestöd... 27 1.4.6 Internationella bestämmelser... 27 i

1.5 Ansökan... 27 1.5.1 Hur ett ärende inleds... 28 1.5.1.1 Avsändarens ansvar... 30 1.5.1.2 Överföring av handlingar... 30 1.5.2 Vem kan söka förmåner?... 30 1.5.2.1 Personen själv... 30 1.5.2.2 Intressebevakare... 31 1.5.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 32 1.5.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 32 1.5.2.5 Nära anhörig eller annan person... 32 1.5.2.6 Kommun... 33 1.5.2.7 Arbetsgivare... 33 1.5.3 Ansökningstid... 34 1.5.4 Återtagande av ansökan... 35 1.6 Belopp... 35 1.6.1 På basis av arbetsinkomsten... 37 1.6.2 På basis av tidigare förmån... 39 1.6.3 För tid i arbete... 40 1.6.4 För studietid... 41 1.6.5 Till pensionstagare... 42 1.7 Avgörande... 42 1.7.1 Handläggningsställe... 42 1.7.1.1 Arbetsplatskassor... 45 1.7.1.2 Handläggningsställe för internationella ärenden... 46 1.7.2 Jäv... 49 1.7.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 49 1.7.2.2 Konstaterande av jäv... 49 1.7.3 Tilläggsutredningar... 50 1.7.4 Hörande... 50 1.7.4.1 När ska kunden höras?... 50 1.7.4.2 Hur går hörandet till?... 51 1.7.5 Meddelande av beslut... 51 1.7.5.1 Beslutsmottagare... 52 1.7.5.1.1 Beslut till arbetsgivaren... 53 1.7.6 Internationella bestämmelser... 54 1.8 Utbetalning... 54 1.8.1 Betalningsadress... 55 1.8.1.1 Utländsk betalningsadress... 55 1.8.2 Betalningsmottagare... 55 1.8.2.1 Den försäkrade... 56 1.8.2.2 Arbetsgivaren... 56 1.8.2.3 Intressebevakare... 57 1.8.2.4 Kommun... 58 1.8.2.5 Utsökningsmyndighet... 59 1.8.3 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 62 1.8.3.1 Grunder... 62 ii

1.8.3.2 Källskatt... 64 1.8.3.3 Erhållande och användning av uppgifter... 65 1.8.3.3.1 Direktöverföringsuppgifter... 65 1.8.3.3.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 65 1.8.3.3.3 Sparande av förskottsinnehållning... 66 1.8.3.3.4 Vad FPA bör kontrollera... 66 1.8.3.4 Verkställande av förskottsinnehållning... 67 1.8.3.4.1 Dagpenningar... 67 1.8.3.5 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 68 1.8.3.6 Återbetalda förmåner... 69 1.8.3.7 Regressbetalningar... 69 1.8.3.8 Årsanmälan... 70 1.8.3.9 Månatlig kontroll... 70 1.8.4 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 70 1.9 Bestämningsgrunder... 71 1.9.1 Arbetsinkomst... 71 1.9.1.1 Löneinkomster... 72 1.9.1.2 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst... 74 1.9.1.3 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster... 74 1.9.1.3.1 Företagsformer... 75 1.9.1.3.2 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst... 78 1.9.1.3.3 Utredning av försäkringsskyldigheten... 81 1.9.1.3.4 Kontroll av företagarlön... 83 1.9.1.3.5 Frivillig försäkring... 83 1.9.1.3.6 Arbetsersättning... 83 1.9.1.4 Avdrag... 84 1.9.1.5 Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen... 87 1.9.1.5.1 Förmåner som fortsätter över årsskiftet... 88 1.9.1.5.2 Byte av förmånsslag... 89 1.9.1.6 Företedda arbetsinkomster... 89 1.9.1.6.1 Tillförlitlig utredning... 92 1.9.1.6.2 Kontinuerliga arbetsinkomster... 92 1.9.1.6.3 Bedömning av företedda inkomster... 94 1.9.1.6.3.1 Inkomst för föregående sex månader... 95 1.9.1.6.3.2 Byte av yrke... 95 1.9.1.6.3.3 Annan orsak som motsvarar byte av yrke... 96 1.9.1.6.3.4 Förlängning av granskningsperioden... 97 1.9.1.6.3.5 Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete... 98 1.9.1.6.3.6 Kortvariga anställningar... 99 1.9.1.6.4 Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader... 100 1.9.1.6.5 Företagares och näringsidkares arbetsinkomst... 100 1.9.1.6.6 Stipendietagares arbetsinkomst... 104 1.9.1.6.7 Inkomster som kommunalveterinär uppgett... 104 1.9.1.6.8 Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst... 105 1.9.1.6.8.1 Utländsk arbetsinkomst... 105 1.9.2 På basis av en föregående förmån... 106 1.9.2.1 Arbetslöshetsförmåner... 106 1.9.2.2 Rehabiliteringspenning... 107 iii

1.9.2.3 Studiepenning... 107 1.9.3 Nedkomster som följer på varandra... 107 1.9.3.1 Användning av den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning... 108 1.9.3.2 Justering av arbetsinkomsten med lönekoefficient... 109 1.10 Felaktig utbetalning... 109 1.10.1 Återkrav... 110 1.11 Anmälningsskyldighet... 110 1.12 Rättelse och undanröjande av beslut... 110 1.13 Justering... 111 1.14 Indragning... 111 1.15 Sökande av ändring... 112 iv

1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I anvisningarna i pdf-format saknas följande anvisningstexter som till sitt innehåll är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1

Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). 1.2. Syfte Föräldrapenningen och den partiella föräldrapenningen är avsedda att trygga vården av ett barn eller adoptivbarn i hemmet. 1.3. Rätt och villkor Rätt till föräldradagpenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Om den som söker föräldradagpenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet. 1.3.1. Den försäkrades rätt Rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Vakuutetun oikeus > Suomessa asuvat ja heihin rinnastettavat); och personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Vakuutetun oikeus > Suomessa työskentelevät ja yritystoimintaa harjoittavat), vilka inte är stadigvarande bosatta i Finland. Rätt till föräldrapenning Rätt till föräldrapenning omedelbart efter moderskapspenningsperioden har antingen modern eller fadern enligt överenskommelse mellan dem. Föräldrarna förutsätts sinsemellan komma överens om hur de använder föräldrapenningsperioden. Föräldrapenning för samma barn kan i regel inte betalas till båda föräldrarna samtidigt. Partiell föräldrapenning kan ändå betalas samtidigt till båda föräldrarna om bägge har deltidsanställning. Undantagsvis kan föräldrapenning betalas till båda föräldrarna samtidigt också när flera barn än ett har fötts eller adopterats till familjen samtidigt och föräldrarna beslutar att använda den s.k. förlängningen redan under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Läs mer om förlängningen (Linkki: (Oikeus ja edellytykset > Vanhempainrahakausi > Kauden pidennys) Den försäkrades rätt till föräldrapenning bestäms på det sätt som refereras i avsnittet Villkor för beviljande (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset). 2

1.3.1.1. Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 1 kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Virheellinen linkki:/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/net/260908154505mh?opendocument, linkin teksti: Läs mer om stadigvarande bosättning (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus). Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/1993 4 ). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Virheellinen linkki:/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/net/260908162838mh?opendocument, linkin teksti: Läs mer om flyttning från Finland (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomesta muutto). Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 1.3.1.2. Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/2004 1 kap. 2 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/2002 5 kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om arbetsvillkoret för löntagare (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset edellytykset > Palkansaajan työssäoloehto) Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. 3

Virheellinen linkki:/in/intranet/ratkaisutyotuki.nsf/net/260908155447mh?opendocument, linkin teksti: Läs mer om att arbeta som lönetagare (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Työskentely > Työskentely palkansaajana). För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att företagaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: 22.12.2006/1272) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: 22.12.2006/1280) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Virheellinen linkki:http://ratkaisu.kela.fi/in/rintranet/ratkaisutyotuki.nsf/net/300908135203mh?opendocument, linkin teksti: Läs mer om att arbeta som företagare (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Työskentely > Yrittäjä). När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EG-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 1.3.1.3. Adoptivföräldrar Rätt till föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivförälder har en försäkrad som i adoptionssyfte har tagit ett barn under 7 år i sin vård. Utbetalningen av föräldrapenning kan ändå fortsätta ännu efter att barnet har fyllt sju år. Om det är fråga om en adoption inom familjen, dvs. att den adopterande föräldern är gift eller sambo med eller registrerad partner till föräldern till ett över 1 år gammalt barn som ska adopteras, föreligger inte rätt till föräldrapenning för adoptivförälder. En adoptivförälder har rätt till föräldrapenning om han eller hon deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete. Dessutom förutsätts att adoptionen har skötts på det sätt som finsk lag förutsätter. På samma sätt som biologiska föräldrar kommer också adoptivföräldrar sinsemellan överens om hur föräldrapenningsperioden ska användas. Läs mer om rätten till föräldrapenning för adoptivföräldrar här. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/2004 9 kap. 11 1.3.1.4. Personer i registrerat partnerskap En person som lever i registrerat partnerskap kan ha rätt till föräldrapenning för sin partners barn. Bestämmelserna om föräldrapenning tillämpas inte på personer av samma kön som bor tillsammans, men som inte har registrerat sitt partnerskap. Rätt till föräldrapenning föreligger, även om den sökande inte har adopterat sin partners barn. Den sökande behöver inte heller vara barnets vårdnadshavare. 4

I sjukförsäkringslagen finns olika bestämmelser för situationer där den sökande har adopterat sin partners barn och för situationer där den sökande inte har adopterat barnet (SFL 1224/2004 9 kap. 16 och 17 ). Läs mer om rätten till föräldrapenning för personer som lever i registrerat partnerskap i denna anvisning under Villkor för beviljande > Personer i registrerat partnerskap. 1.3.2. Arbetsgivarens rätt En dagpenningsförmån betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren på grundval av ett anställningsförhållande är skyldig att betala lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren under en familjeledighet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen om det i anställningsvillkoren anges att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Obs! Dagpenningen kan betalas till arbetsgivaren endast under förutsättning att de allmänna villkoren för beviljande av föräldradagpenning uppfylls. Förutsättningarna för beviljande avgörs enligt den försäkrades situation och den utredning som fås av den försäkrade. I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Om du trots allt misstänker att uppgifterna inte stämmer eller om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar har motstridiga uppgifter, ska du kontrollera uppgifterna hos arbetsgivaren och/eller arbetstagaren innan du fattar avgörandet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. Om arbetstagaren har rätt att få lön under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet har arbetstagaren inte rätt till dagpenningsförmån till den del som han eller hon har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL-/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans eller hennes arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL-/LFöPL-försäkring. Företaget kan under tiden för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet betala lön till företagaren. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller 5

fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. 1.3.2.1. Löneutbetalning under familjeledighet Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden av frånvaro från arbetet. För den tid som familjeledigheten är oavlönad, dvs. arbetsgivaren inte betalar lön, betalas dagpenningen till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under familjeledigheten grundar sig i regel på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på arbetseller tjänsteavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och om det är fråga om månads- eller timlön. Huruvida arbetstagaren får lön för lediga dagar varierar också. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, ingår i regel också lediga dagar i lönen. Rätten till föräldradagpenning avgörs på basis av uppgifterna i arbetsgivarens och den försäkrades (arbetstagarens) ansökningar och eventuella andra utredningar. Föräldradagpenning ska inte beviljas för sådan tid som den inte har sökts för. Dagpenning betalas inte till arbetsgivaren för den tid som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara medvetna om villkoren för anställningsförhållandet, också när familjeledigheten är avlönad. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer också sinsemellan överens om tidpunkten för familjeledigheten (inom ramen för bestämmelserna i arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen). Om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar innehåller motstridiga uppgifter vad gäller till exempel den angivna tiden eller den avlönade ledigheten, ska du innan du fattar avgörandet be parterna redogöra för när arbetstagaren har varit familjeledig och vilken period som har varit avlönad. 1.3.2.2. Semester Semesterlön betraktas inte som lön för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet även om arbetstagaren varit familjeledig under sin semester. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetstagaren kan enligt semesterlagen begära att semestern flyttas till en senare tidpunkt om han eller hon är arbetsoförmögen vid inledandet av semestern eller under den eller om det före semesterns början är känt, att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård under vilken tid han eller hon är arbetsoförmögen. Då betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar den lön som betalats ut under sjukdomstiden. Det finns också bestämmelser om att flytta semestern på grund av sjukdom och familjeledighet i kollektivavtalen. Om arbetstagaren har kommit överens om att byta ut sin semesterpenning mot ledighet likställs ledigheten med semester. Dagpenningsförmånen betalas för den lediga tiden till arbetstagaren. 1.3.2.3. Permittering Arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Om familjeledigheten råkar börja samtidigt 6

som en permittering, följs i kollektivavtalspraxis allmänt bestämmelsen om tidsprioritet, enligt vilken frånvaron anses bero på den orsak som uppkom först. Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid. Om arbetstagaren har inlett familjeledigheten när permitteringsmeddelandet utfärdas, betalas lön för familjeledighetstid under permitteringen tills skyldigheten att betala lön upphör. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av familjeledighet fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig efter att permitteringsmeddelandet har utfärdats, betalas lön för familjeledighetstid tills permitteringen börjar. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen för denna tid. Om familjeledigheten fortsätter efter att permitteringen upphört, fortsätter lönebetalningen för familjeledighetstid till familjeledighetens slut eller tills skyldigheten att betala lön för familjeledighetstid upphör. Dagpenningsförmånen betalas till arbetstagaren från permitteringens början till dess slut och därefter till arbetsgivaren så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Om tiden med rätt till avlönad familjeledighet ännu fortsätter efter permitteringens slut börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön när permitteringen upphör. Under permitteringstiden betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. Efter permitteringens slut betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala lön för familjeledighet upphör. Om permitteringen har genomförts genom förkortning av arbetsdagen betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för alla dagar. Om arbetsveckan har förkortats minst en dag på grund av permittering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren också för permitteringsdagarna, om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid, i annat fall till arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt avtal har rätt att få dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. 1.3.2.4. Uppsägningstid Lön som betalats under uppsägningstiden kan samtidigt också vara lön som betalats på grund av familjeledighet så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön för familjeledighet fortsätter. Om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för föräldraledighet under uppsägningstiden, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Det avgörande är inte huruvida arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Principen om tidsprioritet lämpar sig inte heller för uppsägningssituationer på samma sätt som för permitteringar. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt arbetsgivarens anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. Exempel 1 Arbetstagaren har inlett moderskapsledighet 14.3 och blir uppsagd 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön under moderskapsledigheten till 14.4. Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. 7

Exempel 2 1.3.2.5. Lärare Arbetstagaren har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till 30.4. Hon blir moderskapsledig 14.3. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för moderskapsledigheten under uppsägningstiden fram till 14.4. Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. På motsvarande sätt som till andra arbetsgivare betalas föräldradagpenning också till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för familjeledigheter och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal, där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisnings- och forskningspersonal av olika kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är familjeledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen betalas enligt arbetsgivarens och arbetstagarens (förälderns) ansökningar. Det nedanstående gäller bara lärare och annan undervisningspersonal som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Kommunal undervisningspersonal Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal bl.a. i grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. Enligt UKTA får mödrar som är lärare lön för de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten. En lärares moderskapsledighet varar enligt UKTA alltid minst 72 vardagar, även om perioden tidsmässigt sammanfaller med ett avbrott i skolarbetet (UKTA 2014 2016, del A, 40 ). Föräldradagpenningen betalas då till fullt belopp till arbetsgivaren med undantag för den kalkylerade semestertiden (del A, 41 ). Fäder som är lärare får lön för de sex första vardagarna av faderskapsledigheten. I UKTA avtalas om en s.k. kalkylerad semester. Kalkylerad semester tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Den kalkylerade semestern börjar den 16 juni och dess längd bestäms enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016, del A, 33 ). Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas. För den kalkylerade semestertiden betalas föräldradagpenning till läraren själv till fullt belopp, oavsett om läraren har ansökt om tjänstledighet och även om arbetsgivaren är skyldig att för samma tid betala lön för moderskaps- eller faderskapsledighet. För andra avbrott i skolarbetet (sommaravbrott utanför den kalkylerade semestern och andra ferier vid läroinrättningen) betalas minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenning till en mor som är lärare, om hon inte har ansökt om tjänstledighet och hon får lön. På motsvarande sätt betalas minimibeloppet av föräldrapenningen till en far som är lärare, om han inte har ansökt om tjänstledighet för föräldrapenningsperioden. 8

Faderskapspenningen avviker från föräldrapenningen, eftersom faderskapspenningen förutsätter frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet. Om fadern inte har ansökt om tjänstledighet från sitt arbete (faderskapsledighet) anses han arbeta. Därmed har han inte rätt till faderskapspenning om han inte har ansökt om tjänstledighet för avbrottet i skolarbetet (avbrott utanför den kalkylerade semestern). Om han har ansökt om tjänstledighet har arbetsgivaren rätt att ansöka om faderskapspenning till den del den betalar lön för faderskapsledigheten. För den tid som arbetsgivaren inte betalar lön betalas faderskapspenningen till fadern själv. Om arbetsgivarens skyldighet att betala lön för 72 vardagar infaller under den kalkylerade semestern får läraren dagpenningarna till fullt belopp för den kalkylerade semestertiden och dessa dagar betalas inte heller efter den kalkylerade semestern till arbetsgivaren. En utredning bör fås av den försäkrade eller arbetsgivaren om beloppet av den lön som betalats till den försäkrade och om den kalkylerade semestern under skolans sommaravbrott. Exempel 1 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 27.3 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att sammanlagt 6 780 euro betalas i lön för perioden 27.3 22.6. Modern har ansökt om tjänstledighet för perioden 27.3 22.6 under vilken arbetsgivaren betalar lön, men inte från och med 23.6. Moderns kalkylerade semester infaller 16.6 22.7. Skolans sommaravbrott infaller 4.6 13.8. Förmånen betalas till arbetsgivaren för perioden 27.3 15.6 och uppgifter om lönebetalningen begärs fram till denna tidpunkt. För den kalkylerade semestertiden 16.6 22.7 betalas förmånen till fullt belopp till den sökande själv. För perioden 23.7 13.8 betalas minimibeloppet av förmånen till arbetstagaren, eftersom hon inte har ansökt om tjänstledighet och får lön under sommaravbrottet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för de 72 första vardagarna infaller under den kalkylerade semestern och därför betalas endast en del av tiden till arbetsgivaren. De s.k. resterande dagarna betalas inte till arbetsgivaren efter den kalkylerade semestern. Exempel 2 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 1.6 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att lön betalas för tiden 1.6 24. 8. Moderns kalkylerade semester infaller 16.6 22.7. Skolans sommaravbrott infaller 4.6 13.8. Modern är tjänstledig 1.6 24.8 (de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten) och under denna tid får hon lön enligt UKTA. Förmånen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp för tiden 1.6 15.6. För den kalkylerade semestertiden 16.6 22.7 betalas förmånen till fullt belopp till arbetstagaren själv. För tidsperioden 20.7 24.8 betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp. Från och med 25.8 betalar arbetsgivaren inte längre lön med anledning av de 72 första vardagarna och skolans sommaravbrottsperiod är redan avslutad. Modern ansöker antingen om ytterligare tjänstledighet (och får dagpenningen till fullt belopp) eller återvänder till arbetet (och får minimibeloppet av dagpenningen om den inte betalas ut till fadern). De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas föräldradagpenningen till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Sommarledigheten omfattar 8 veckor och tidpunkten för den är inskriven i lärarens arbetstidsplan. Sommarledigheten ska vara förlagd till tidsintervallet 2.5 30.9 och i allmänhet har man bestämt att den börjar i mitten av juni och upphör i mitten av augusti. Detta gäller också privata yrkeshögskolor. Exempel 3 9

En yrkeshögskolelärares moderskapsledighet börjar 1.6 och hon har ansökt om tjänstledighet till slutet av året. Arbetsgivaren har meddelat att lön betalas till läraren för tiden 1.6 24.8. Sommarledigheten har fastställts till 14.6 8.8. Dagpenningen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp 1.6 13.6. Under sommarledighetens 30 första vardagar, 14.6 19.7, betalas förmånen till arbetstagaren till fullt belopp. Under tiden 20.7 24.8 betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp och från och med 25.8 till arbetstagaren själv. En del lärare som omfattas av UKTA har vanlig semester, som kan flyttas med anledning av familjeledigheter. De omfattas av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte kalkylerad semester. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter folkhögskolelärare med totalarbetstid lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) 1.3.2.6. Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet. 1.3.2.7. Betalare av lönegaranti Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situationer när arbetsgivaren är insolvent. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) beviljar och betalar lönegaranti. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 i lönegarantilagen). Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan. För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress. 1.3.2.8. Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med, har betalat lön och ansöker om dagpenning eller 10

den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPAIVARAHA/TEOS. 1.3.3. Villkor för beviljande Ett allmänt beviljningsvillkor för alla föräldradagpenningar är i regel bosättning i Finland. I övrigt varierar beviljningsvillkoren för de enskilda förmånerna och beror bl.a. på om förmånen söks av barnets far eller mor. Också för adoptivföräldrar och parter i registrerade partnerskap gäller egna bestämmelser. 1.3.3.1. Personer i registrerat partnerskap En person som lever i registrerat partnerskap har rätt till föräldrapenning för sin partners barn. Bestämmelserna om föräldrapenning tillämpas inte på personer av samma kön som bor tillsammans, men som inte har registrerat sitt partnerskap. Rätt till föräldrapenning föreligger, även om den sökande inte har adopterat sin partners barn (obs! rätt till faderskapspenning förutsätter att den sökande har adopterat barnet). Den sökande behöver inte heller vara barnets vårdnadshavare. I sjukförsäkringslagen finns olika bestämmelser för situationer där den sökande har adopterat sin partners barn och för situationer där den sökande inte har adopterat barnet (SFL 1224/2004 9 kap 17 ). Adoption inom familjen Om en partner i ett registrerat partnerskap adopterar sin partners biologiska barn eller adoptivbarn som är högst ett år gammalt, tillämpas bestämmelserna om föräldrapenning för adoptivföräldrar på samma sätt som på en gift person som adopterar sin makes eller makas barn. Partnerskapet behöver inte ha registrerats innan barnet föddes eller togs i vård, men registreringen måste ha skett före den dag från och med vilken föräldrapenning önskas. Adoptionen kan också fastställas efter den dag från och med vilken föräldrapenning önskas, men dagpenningen beviljas och betalas i regel ut först när adoptionen har fastställts. Om den sökande innan adoptionen fastställs uppvisar ett intyg över att barnet tagits i vård (SV94r), är det möjligt att bevilja föräldrapenning på basis av intyget. Barnet får inte vara äldre än ett år vid tidpunkten för adoptionen, men dagpenningsutbetalningen kan fortgå också för ett barn som har fyllt ett år. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/2004 9 kap. 17 Läs mer om rätten till föräldrapenning för adoptivföräldrar under Villkor för beviljande > Adoptivföräldrar. Inte adoption Beviljande av föräldrapenning till en person som lever i registrerat partnerskap med barnets förälder men som inte själv är förälder till barnet, förutsätter att den försäkrades partner har fått barnet efter att partnerskapet har registrerats. Föräldrapenning kan beviljas en person också i sådana situationer där den andra parten i partnerskapet har adopterat ett barn under 7 år efter att partnerskapet registrerats. Den sökande förutsätts också bo i samma hushåll som barnet och 11

barnets förälder. Föräldrapenning beviljas inte om den försäkrade separerar från barnets förälder på grund av söndring. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/2004 9 kap. 16 1.3.3.2. Äktenskap, samboförhållande (fäder) Bestämmelserna om föräldrapenning tillämpas på en far som är gift med barnets mor och inte lever åtskils från henne på grund av söndring i äktenskapet. Separat hushåll under äktenskap kan bero på t.ex. arbete eller studier på annan ort. Om orsaken till separata hushåll däremot är att makarna ska skilja sig har fadern inte rätt till föräldrapenning. Bestämmelserna om föräldrapenning tillämpas också på en sambo som fortlöpande bor tillsammans med barnets mor i gemensamt hushåll. Samboförhållande förutsätter i regel att man bor tillsammans. Om föräldrarna bor i olika bostäder men uppger att de är sambor ska de lägga fram en utredning över hur det gemensamma hushållet sköts i deras fall. En sådan situation kan uppkomma t.ex. när samborna har en gemensam bostad och gemensamma barn, men den ena tillfälligt bor på annan ort på grund av studier. Definitionen på samboförhållande förutsätter också att situationen är fortlöpande. Villkoret att föräldrarna fortlöpande bor tillsammans i gemensamt hushåll innebär t.ex. att en far som meddelar att han flyttar till samma adress som modern och barnet endast för en mycket kort tid för att få föräldrapenning, inte har rätt till föräldrapenning. Om modern inte deltar i vården av barnet har fadern när han ansvarar för vården av barnet rätt till föräldrapenning, även om modern och fadern inte längre lever i gemensamt hushåll. Då förutsätts dock att föräldrarna tidigare har bott tillsammans. Om fadern inte har varit gift eller sambo med barnets moder har han inte rätt till föräldrapenning, även om han ansvarar för vården av barnet. (SFL 1224/2004 9 kap. 8 1 mom.) 1.3.3.3. Deltagande i vården av barnet De biologiska föräldrarna kan komma överens om att använda föräldrapenningsperioden så som de vill. Erhållande av föräldrapenning förutsätter inte vård av barnet, vilket innebär att föräldrapenningen också kan betalas till en förälder som arbetar. Notera att före 1.1.2015 var frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet ett villkor för att fadern skulle få föräldrapenning. Av en adoptivförälder förutsätts alltid deltagande i vården av barnet och frånvaro från förvärvsarbete. Läs mer under rubriken Adoptivföräldrar. Läs mera om begreppen förvärvsarbete och eget arbete här (Vanhempainrahan etuusohje > Määrä > Työssäoloajalta). 1.3.3.4. Adoptivföräldrar En förutsättning för beviljande av föräldrapenning för adoptivföräldrar är att föräldern deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Föräldrapenning betalas således inte till en adoptivmamma eller 12

-pappa för dagar i arbete, med undantag för partiell föräldrapenning. Läs mer om begreppen förvärvsarbete och eget arbete här (Vanhempainrahan etuusohje > Määrä > Työssäoloajalta).. En adoptivförälder har rätt till föräldrapenning även om adoptivbarnet är deltid i barndagvård eller i förskola eller börjar grundskolan. Det förutsätts alltså inte att barnet vårdas hemma av föräldern hela dagen. Däremot förutsätts det alltid att adoptivföräldern är frånvarande från sitt förvärvsarbete för att kunna få föräldrapenning. Vid ansökan om förmånen ska den sökande visa upp ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som utfärdats av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning (= kommunens socialvårdsorgan eller Rädda Barnen rf) eller internationell adoptionstjänst (= Rädda Barnen rf, Interpedia rf, Helsingfors stads socialverk) (SFL 1224/2004 9 kap. 11 3 mom.). Villkoret gäller både adoption inom landet och internationell adoption. När det gäller internationella adoptioner förutsätts dessutom att adoptivföräldern har beviljats tillstånd av nämnden för adoptionsärenden. (SFL 1224/2004 9 kap. 11 3 mom.) Rätt till föräldrapenning saknas således om barnet inte har adopterats på ett sådant sätt som den finska lagstiftningen förutsätter. Också adoptivföräldrar har rätt till partiell föräldrapenning. Arbete under tiden för partiell föräldrapenning utgör ett undantag från huvudregeln att adoptivföräldern under den tid han eller hon får föräldrapenning inte får vara i förvärvsarbete eller annat arbete som utförs utanför hemmet. Läs mera om partiell föräldrapenning här (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset > Osittainen vanhempainraha). 1.3.3.5. Partiell föräldrapenning Avtal om deltidsarbete Partiell föräldrapenning betalas till båda föräldrarna samtidigt om vardera har kommit överens med sin arbetsgivare om deltidsarbete för minst två månader under föräldrapenningsperioden. Rätt till partiell föräldrapenning föreligger inte om endast den ena föräldern arbetar deltid. Berättigade till partiell föräldrapenning är följaktligen varken ensamförsörjare eller familjer där en av föräldrarna, t.ex. en studerande, står utanför arbetslivet. Beviljande av partiell föräldrapenning förutsätter att vardera föräldern har kommit överens med sin arbetsgivare om förkortning av arbetstiden och sänkning av lönen så att arbetstiden och lönen är minst 40 procent och högst 60 procent av den maximala arbetstiden för heltidsanställda och av den lön för heltidsarbete som tillämpas inom branschen. Förkortning av arbetstiden och sänkning av lönen krävs inte om föräldern sedan tidigare utför motsvarande deltidsarbete eller jämförbart arbete. Också en förälder som är företagare kan ha rätt till partiell föräldrapenning om han eller hon minskar arbetsinsatsen med 40 60 procent för en tid om minst två månader. Också t.ex. en frilansarbetare som är jämförbar med en företagare har rätt till partiell föräldrapenning om han eller hon förkortar sin arbetstid. För att få partiell föräldrapenning förutsätts man arbeta i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare. Den som är arbetslös, studerar eller har tillfälliga kortjobb har således inte rätt till partiell föräldrapenning. Adoptivföräldrar har motsvarande rätt till partiell föräldrapenning som biologiska föräldrar. Rätten upphör Om förutsättningarna för att få partiell föräldrapenning upphör mitt under perioden för en av föräldrarna, förlorar också den andra föräldern sin rätt till partiell föräldrapenning. Om den ena 13

föräldern återgår till heltidsarbete mitt under en period med partiell föräldrapenning innebär detta att utbetalningen av partiell föräldrapenning upphör, och efter det betalas föräldrapenningen på normalt sätt till den av föräldrarna som efter detta har rätt till den. Om båda föräldrarna övergår till heltidsarbete betalas minimibeloppet av föräldrapenning till den ena av dem enligt överenskommelse mellan föräldrarna. Utbetalningen av partiell föräldrapenning upphör också om en av föräldrarna blir arbetslös mitt under perioden. Bestämmelser om avbrytande av partiell föräldraledighet och rätt att återgå till heltidsarbete finns i arbetsavtalslagen. En arbetstagare har rätt att av grundad anledning avbryta sitt deltidsarbete och återgå till att antingen vara föräldraledig på heltid eller till att följa sin tidigare arbetstid. En sådan grundad anledning kan vara t.ex. att barnet eller den andra föräldern avlider eller att föräldrarna skiljer sig. Som grundad anledning kan också betraktas en orsak som beror på förälderns arbetsgivare, t.ex. en sådan ändring av arbetstidsarrangemangen som medför att föräldern inte längre kan arbeta deltid och vara partiellt föräldraledig. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/2004 9 kap. 9 1.3.4. Särskilda fall Barnet avlider Omhändertagande av barnet Moderns sjukdom Om en mor på grund av sjukdom är oförmögen att vårda sitt barn under moderskapspenningsperioden kan moderskapspenningen betalas ut som föräldrapenning till barnets far (SFL 1224/2004 9 kap. 13 1 mom.). Läs också mer om moderns rätt till sjukdagpenning under föräldrapenningsperioden här (Vanhempainrahan etuusohje > Suhde muihin etuuksiin > Sairauspäiväraha). Faderns rätt till föräldrapenning uppkommer tidigast vid den tidpunkt då moderns sjukdom har pågått hela självrisktiden för sjukdagpenning, dvs. insjuknandedagen och nio vardagar. Under självrisktiden för sjukdagpenning betalas moderskapspenningen till modern. Föräldrapenning betalas till fadern för moderskapspenningsperioden för den tid som överskrider sjukdagpenningens självrisktid för högst lika många vardagar som de för vilka moderskapspenning inte har betalats till modern. En sådan föräldrapenningsperiod som tas ut av fadern förkortar inte den föräldrapenningsperiod på 158 dagar som står till familjens förfogande efter moderskapspenningsperioden. Föräldrapenningens belopp bestäms utifrån faderns egen arbetsinkomst. Moderns död Om barnets mor avlider under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden utbetalas förmånen i form av föräldrapenning till barnets far eller en annan försäkrad som har vårdnaden om barnet (SFL 1224/2004 9 kap. 13 2 mom.). Med den som har vårdnaden om barnet avses den person som vårdar barnet. Rätten till föräldrapenning börjar från och med den tidpunkt då den sökande har svarat för vårdnaden om barnet. Föräldrapenning börjar betalas ut från och med dagen efter den dag då modern avled. Föräldrapenning betalas för högst lika många vardagar som de för vilka moderskaps- och föräldrapenning inte har utbetalats på grund av moderns död. Föräldrapenningsperioden förlängs således med de återstående moderskapspenningsdagarna. Beloppet av föräldrapenningen bestäms på basis av den sökandes egen arbetsinkomst. Om fadern eller en annan person som svarar för vårdnaden om barnet är i förvärvsarbete eller annat 14