Rehabiliteringspenning

Transkript

1 Rehabiliteringspenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Vad består förmånen av? Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Särskilda situationer vid rehabiliteringspenning Dagpenningsförmån för tid med lön Permittering Semester Semester och sommaravbrott för lärare Uppsägningstid Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Ålder Arbetslivsmål Hinder för arbete Rehabiliteringsdagens minimilängd Arbete under rehabiliteringen Arbete som en åtgärd inom yrkesinriktad rehabilitering Rehabiliteringsbeslut Karenstid Karenstid 0 dagar Karenstid 1 dag Karenstid dagar Karenstid 30 dagar Rehabiliteringshelhet Ersättning för uppehälle Rehabiliteringsunderstöd Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för Väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringshelhet Tillfälligt avbrott Frånvaro från rehabiliteringen Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst i

3 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Ansökan om dagpenningsförmåner Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga Överenskommelser om social trygghet Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Grund för rehabiliteringen FPA-rehabilitering Utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering Allmänbildande grundutbildning Hinder för arbete under utbildningen Ferier under utbildningen Arbetsinkomst under utbildning Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Familjerehabilitering enligt barnskyddslagen Familjerehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Missbrukarrehabilitering Familjerehabilitering Individuell missbrukarrehabilitering Läroavtalsutbildning Betalning av rehabiliteringspenningen och uppföljning under läroavtalstiden Anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus Rehabiliteringspenning till en anhörig Rehabiliteringspenning för unga Arbetslivet som mål Bedömning av väsentlig försämring KHOPS - Individuell studie- och rehabiliteringsplan Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Utredning av utbildningsbeslutet Tid för vilken rehabiliteringspenning för unga betalas Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Den ungas rehabilitering avbryts Uppföljning av den ungas studie- och rehabiliteringsplan Rehabilitering som ges utomlands Förhållande till andra förmåner Pensioner Invalidpension enligt arbetspensionslagarna och arbetslivspension Delinvalidpension Deltidspension Sjukpension från FPA Garantipension Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Barnförhöjning Familjepensioner Ålderspension och förtida ålderspension ii

4 Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Övriga pensioner Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Specialvårdspenning Studieförmåner Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Arbetslöshetsförmåner Föräldradagpenningar Stöd för hemvård av barn Specialstöd för lantbruksföretagare Primära ersättningar för inkomstbortfall Om annan ersättning fördröjs Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet Basinkomst Belopp På basis av arbetsinkomsten Beloppet av partiell rehabiliteringspenning Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Rehabiliteringspenningens minimibelopp Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Beloppet under väntetid och mellanliggande tid Föregående förmån Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning Beloppet under ett tillfälligt avbrott Ersättning för uppehälle Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Mottagare av delinvalidpension iii

5 Deltidspension Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst Stipendietagares arbetsinkomst Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Delinvalidpension Utifrån en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenning Studiepenning Sjukdagpenning Rehabiliteringspenning till pensionstagare Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Intervju Tilläggsutredningar Begäran om bedömning Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Anmälningsskyldighet Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig iv

6 Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Patientförsäkringscentralen Arbetsgivare Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivaren Betalare av lönegaranti Patientförsäkringscentralen Intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen Kommunen Arbetslöshetskassan Ansvarsenheten för studiestöd Arbetsplatskassan FPA-byrån Utsökningsmyndighet Regressbetalning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Rehabiliteringspenning Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Förhindrande av utbetalning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Avbrytande av förmånsutbetalning Indragning Justering Förmån som beviljats från utlandet Index- och beloppsjusteringar v

7 1.16 Felaktig utbetalning Återkrav Regressindrivning Regresskvittning mot rehabiliteringspenning/sjukdagpenning Rättelse och undanröjande av beslut Sökande av ändring vi

8 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med rehabiliteringspenningen är att trygga försörjningen för rehabiliteringsklienter under rehabiliteringstiden. När villkoren för beviljande uppfylls kan rehabiliteringspenning betalas ut också under tiden mellan rehabiliteringsperioder och tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och rehabiliteringens början. Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att för unga i åldern år säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs och därigenom förbättra de ungas möjligheter att få arbete och trygga försörjningen när deras arbets- eller studieförmåga är väsentligt försämrad. Syftet med ersättningen för uppehälle är att säkerställa att rehabiliteringsklienten deltar i rehabilitering genom att ersätta klienten för de extra kostnader som deltagandet i rehabilitering orsakar hen. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan betalas i syfte att underlätta sysselsättningen av klienten efter rehabiliteringen, om detta är synnerligen behövligt för att klienten ska få arbete. 1

9 1.3. Vad består förmånen av? Rehabiliteringspenningförmåner enligt lagen om FPA-rehabilitering (lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, nedan lagen om FPA-rehabilitering eller FRPL 566/2005) är: rehabiliteringspenning rehabiliteringspenning för unga ersättning för uppehälle rehabiliteringsunderstöd enligt prövning 1.4. Rätt och villkor Rehabiliteringspenning betalas om villkoren uppfylls till en person mellan år som är försäkrad i Finland i enlighet med sjukförsäkringslagen och således omfattas av den finländska sociala tryggheten. (FRPL 566/ ) Om personens ärende gällande försäkringstillhörighet är under behandling eller försäkringstillhörigheten inte är i kraft under hela den sökta perioden ska du styra ärendet gällande rehabiliteringspenning till Centret för internationella ärenden. Läs mer: Handläggningsställe för internationella ärenden Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem, och personer som arbetar och som utövar företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmån har sökts Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer om stadigvarande bosättning. Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). 2

10 Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer om Flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningslagen 1573/1993. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att hen är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att hen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (tillämpningslagen 3c ). Läs mer om uppehållstillstånd. Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. 3

11 Arbetsgivarens rätt Med dagpenningsförmån avses här sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, donationsdagpenning, förmån vid smittsam sjukdom samt rehabiliteringspenning. Med familjeledighet avses moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet. Anställnings- eller tjänsteförhållande Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på basis av anställningsförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Därtill förutsätts att man i anställningsvillkoren på förhand har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på: villkoren i arbets- eller tjänsteavtalet läroavtal kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. En arbetstagare som har rätt att få lön under sjukdomstid, föräldraledighet eller rehabiliteringstid har inte rätt till dagpenningsförmån till den del som hen har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla tjänstekollektivavtal och kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är ledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänsteförhållande Om en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat samtidigt har anställning hos en utomstående arbetsgivare, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i samma proportion som FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis p.g.a. familjeledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hens arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/ LFöPL-försäkring. 4

12 Lönebetalning till företagare Ett företag kan för tid med sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betala lön till en företagare. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Om företagaren äger företaget i sin helhet eller annars arbetar i en ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning Särskilda situationer vid rehabiliteringspenning I kollektivavtalen har man inte kommit överens om löneutbetalning under rehabiliteringstid lika omfattande som vid sjukfrånvaro eller föräldraledighet. Därför betonas vid rehabiliteringspenningen vikten av överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren när det gäller betalningen av förmånen. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren på det villkor att arbetstagaren och hens arbetsgivare har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Om det inte finns en överenskommelse om att rehabiliteringspenningen ska betalas till arbetsgivaren eller man uttryckligen har kommit överens om något annat betalas rehabiliteringspenningen till arbetstagaren själv. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetstagaren själv för den tid hen har deltagit i rehabilitering under semester eller motsvarande avlönad ledighet som beviljats på andra grunder än rehabilitering. På den här punkten kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens om något annat. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetstagaren själv om den betalas under följande typer av ledighet: oavlönad ledighet övertidsledighet sparad ledighet. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren om denne meddelar att lön har betalats för tid som berättigar till rehabiliteringspenning för följande typer av ledighet: arbetstidsförkortande ledighet, s.k. Pekkanendagar Partiell rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning kan betalas till arbetsgivaren enligt samma principer som full rehabiliteringspenning. Om arbetstagaren har arbetat deltid under rehabiliteringsdagen kan partiell rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren till den del den motsvarar lönen för frånvarotimmarna. Arbetsgivaren ska underrätta FPA endast om lönen för frånvarotimmarna. 5

13 Läroavtalsutbildning Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren för tiden för läroavtalsutbildning till den del som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar. Rehabiliteringspenning betalas varken till arbetsgivaren eller arbetstagaren under semester med lön. Läs mer om rehabiliteringspenning under läroavtalsutbildning. Rehabilitering under sjukfrånvaro Under rehabiliteringstiden är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till sjukdagpenningen. Om arbetstagaren under en sjukdagpenningsperiod deltar i kortvarig rehabilitering som pågår högst en vecka, kan utbetalningen av sjukdagpenning fortsätta för denna tid. Om arbetstagaren ansöker om rehabiliteringspenning under sjukfrånvaro och meddelar att arbetsgivaren betalar lön, ska du alltid kontrollera löneutbetalningen och grunden till den (lön för rehabiliteringstid) av arbetsgivaren. Den lön som meddelats i samband med ansökan om sjukdagpenning kan inte som sådan beaktas vid beredningen av rehabiliteringspenningen. Läs mer om förhållandet mellan rehabiliteringspenning och sjukdagpenning Dagpenningsförmån för tid med lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden med frånvaro från arbetet. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden med dagpenningsförmån betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för tid med sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering bygger i allmänhet på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på villkoren i arbets-, tjänste- eller läroavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön för tid med frånvaro från arbetet kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om det är fråga om månads- eller timlön. Variation förekommer också gällande om lön för frånvarotid betalas för arbetstagarens lediga dagar. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, betalar arbetsgivaren i regel lön också för lediga dagar som ingår i frånvarotiden. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under tiden med dagpenningsförmån och arbetsgivaren inte har ansökt om dagpenningsförmån, ska du be arbetsgivaren anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om den avlönade ledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenningsförmån till arbetsgivaren. Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön för sjuktid, familjeledighet eller rehabilitering fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.). Om en förmån redan betalats till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. 6

14 Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Permittering Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare på de grunder som fastställs i arbetsavtalslagen. Det innebär att arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Arbetstagaren ska få meddelande om permitteringen senast 14 dagar innan den inleds. Permitteringen kan genomföras endera på heltid eller genom att arbetstiden minskas per dag eller per vecka. Om sjukfrånvaron, familjeledigheten eller rehabiliteringen råkar sammanfalla med en permittering, anses frånvaron enligt kollektivavtalspraxis ha den orsak som uppkom först (principen om tidsprioritet). Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid. Exempel Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering då meddelandet om permittering ges har arbetsgivaren rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabiliteringstid fortsätter. Det att permitteringen inleds inverkar inte på saken i en sådan situation. Exempel Om arbetstagaren blir sjuk eller familjeledig eller inleder rehabilitering efter att hen fått meddelande om permittering men innan permitteringen inleds, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills permitteringen börjar och därefter till den försäkrade. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering fortsätter efter att permitteringen upphört och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör. Exempel Om arbetstagaren insjuknar, blir familjeledig eller inleder rehabilitering under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Dagpenningsförmånen betalas då till arbetstagaren. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering fortsätter efter att permitteringen upphört och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör Semester Semesterlön betraktas inte som lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid även om arbetstagaren varit arbetsoförmögen eller familjeledig eller om hen deltagit i rehabilitering under sin semester med lön. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. 7

15 Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas eventuell dagpenningsförmån till arbetstagaren Semester och sommaravbrott för lärare På samma sätt som i fråga om andra arbetsgivare betalas dagpenningsförmånen till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för sjukledighets-, familjeledighets- eller rehabiliteringstid. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för skukledighet, familjeledigheter och rehabiliteringstid och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisningsoch forskningspersonal av olika kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal bl.a. i grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. UKTA innehåller överenskommelser om s.k. kalkylerad semester, som tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas. Längden på den kalkylerade semestern fastställs liksom för andra arbetstagare bl.a. enligt kvalifikationsmånaderna och tidigare tjänstgöring. De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas dagpenningsförmåner till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Det här gäller också privata yrkeshögskolor. Arbetsgivaren har inte rätt att få dagpenning för en lärares kalkylerade semester eller för de 30 första vardagarna under en yrkeshögskolelärares sommarledighet. Grupper som följer UKTA men omfattas av semesterrätten En del av den personal som följer UKTA omfattas av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte kalkylerad semester eller sommarledighetsperiod. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter folkhögskolelärare med totalarbetstid lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) 8

16 Uppsägningstid Om arbetsgivaren under uppsägningstiden är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Arbetstagarens skyldighet att arbeta under uppsägningstiden inverkar inte på arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. Principen om tidsprioritet tillämpas inte på uppsägningssituationer på samma sätt som på permitteringar. Exempel En arbetstagare har insjuknat, blivit moderskapsledig eller inlett rehabilitering 14.3 och hen blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för frånvarotid fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Exempel En arbetstagare har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till Hen insjuknar, blir moderskapsledig eller inleder rehabilitering Arbetsgivaren uppger sig betala lön som motsvarar dagpenningsförmånen under uppsägningstiden fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i avtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, 9

17 familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPÄIVÄRAHA (sjukdagpenningar och rehabiliteringspenning) postlådan ETTVR (dagpenningar i samband med familjeförmån) Villkor för beviljande Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning kan indelas i allmänna villkor och särskilda villkor. De allmänna villkoren gäller all rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning. De allmänna villkoren är att rehabiliteringsklienten är år rehabiliteringen har ett samband med ett arbetslivsmål rehabiliteringsklienten på grund av rehabiliteringen är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning det finns en lagstadgad grund för rehabiliteringen (FRPL 566/ ) Rätt till rehabiliteringspenning kan dessutom förutsätta att rehabiliteringens laggrund och de särskilda villkor som bestäms enligt rehabiliteringsformen är uppfyllda. Dessa behandlas i avsnittet Rehabilitering som grund i samband med varje rehabiliteringsgrund. 10

18 Ålder Rehabiliteringspenning kan beviljas rehabiliteringsklienter i åldern år. Rehabiliteringspenning betalas högst till utgången av den kalendermånad då den försäkrade fyller 68 år. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas unga personer i åldern år. Rehabiliteringspenning för unga betalas ändå för hela tiden för avläggandet av en sådan examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen som den unga blivit godkänd till innan hen fyllt 20 år Arbetslivsmål Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att rehabiliteringen är nödvändig för att klienten ska hålla sig kvar i arbetslivet återvända till arbetslivet eller komma in i arbetslivet. Arbetslivsmålet uppfylls tillfälligt när klienten deltar i familjerehabilitering i enlighet med barnskyddslagen, lagen om missbrukarvård eller lagen om utvecklingsstörda rehabilitering av en närstående eller familjemedlem och rehabiliteringsbeslutet omfattar en anhörigs deltagande Hinder för arbete På den här sidan redogörs det för villkoren för att vara förhindrad att arbeta. Följande underrubriker preciserar villkoren för att vara förhindrad att arbeta: Rehabiliteringsdagens minimilängd Arbete under rehabiliteringen Arbete som en åtgärd inom yrkesinriktad rehabilitering Huvudprinciperna för hinder att arbeta Rehabiliteringspenning betalas för sådana rehabiliteringsdagar då rehabilitering som räcker minst 4 timmar inklusive resor de facto hindrar klienten från att utföra sitt eget arbete eller arbete för någon annans räkning och få försörjning för dagen i fråga. Rehabiliteringspenningen betalas som partiell rehabiliteringspenning till en klient med lönearbete eller som arbetar som företagare, om rehabiliteringen som hindrar arbete genomförs under en del av dagen. Om klienten inte förvärvsarbetar anses hen vara hindrad från sitt eget arbete på grund av rehabilitering om den rehabiliteringsdag vars syfte är att etablera sig i arbetslivet är av minimilängd. Vid rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning, vid rehabiliteringspenning för unga och vid läroavtalsutbildning granskas inte hindret att arbeta eller rehabiliteringsdagens längd dag för dag. 11

19 Rehabiliteringsdagens minimilängd Rehabiliteringspenning betalas i regel för sådana rehabiliteringsdagar då rehabiliteringen inklusive resor varar minst 4 timmar. Ta reda på rehabiliteringens dagliga längd med hjälp av rehabiliteringsbeslutet, standarden, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet. Rehabiliteringspenning kan i undantagsfall beviljas för rehabiliteringsdagar som är kortare än minimilängden. Det är möjligt ifall den korta rehabiliteringsdagen de facto hindrar klienten från att arbeta och få försörjning för dagen i fråga. Ring vid behov klienten och fråga hur rehabiliteringen hindrar hen från att arbeta. Beakta vid bedömningen rehabiliteringens innehåll och hur den genomförs den tid som går åt till resor (hem, rehabiliteringsställe, arbetsplats) typen av arbete klienten utför och möjligheten att ordna med arbetsarrangemang uppgifter om hälsotillstånd och ork som framgår i läkarutlåtande B klientens andra individuella omständigheter. Individuell flexibilitet I en del av åtgärderna inom ramen för FPA:s yrkesinriktade rehabilitering har man i standarden föreskrivit om möjligheten till flexibilitet i rehabiliteringsdagarna. Enligt standarden kan rehabiliteringspenning i regel beviljas för de frånvarodagar per vecka som grundar sig på flexibilitet enligt individuella behov eftersom klienten på grund av rehabiliteringen de facto är förhindrad att arbeta också under mellandagarna. Om klienten ändå arbetar under mellandagarna beviljas inte rehabiliteringspenning. Kontrollera innan beslutet att flexibiliteten följer standarden. Förfarande före Villkoret för rehabiliteringsdagens minimilängd förkortades i och med en lagändring från 6 timmar till 4 timmar. Ändringen inverkar på rehabiliteringsdagar som genomförts eller senare. För rehabiliteringsdagar före detta kan rehabiliteringspenning betalas om rehabiliteringsdagen inklusive resor varat minst 6 timmar Arbete under rehabiliteringen En klient med lönearbete eller som arbetar som företagare har rätt till rehabiliteringspenning om hen på grund av rehabiliteringen är förhindrad att på heltid utföra sitt arbete. Ett villkor för beviljande av full rehabiliteringspenning är alltså att klienten inte alls arbetar under rehabiliteringsdagen. Partiell rehabiliteringspenning kan betalas ut om arbetstiden har förkortats under rehabiliteringsdagen. Rehabiliteringen ska hindra personen från att förvärvsarbeta minst 40 procent av den normala arbetstiden per dag. Med daglig normal arbetstid avses den tid som klienten utan att delta i rehabiliteringen skulle har arbetat under rehabiliteringsdagen. Klienten har inte rätt till rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning om hen inte är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete under rehabiliteringen och arbetstiden inte har förkortats på det sätt som krävs. 12

20 Arbete under rehabiliteringsdagarna Rehabiliteringen är helt och hållet ett hinder för förvärvsarbete Arbetstiden har förkortats med minst 40 % av den normala arbetstiden per dag Arbetstiden har inte förkortats eller förkortningen är mindre än 40 %. Rätt till förmån Rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning Ingen rätt till rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning Den klient som är löntagare eller som arbetar som företagare meddelar i sin ansökan om arbetstiden har förkortats på det sätt som krävs för partiell rehabiliteringspenning. Också den arbetsgivare som betalar lön under rehabiliteringstid meddelar om en eventuell förkortning av arbetstiden i sin ansökan. De uppgifter som klienten meddelar behöver i allmänhet inte bekräftas av arbetsgivaren. Vid behov ska du undersöka saken närmare, t.ex. om båda ansökt och uppgifterna skiljer sig från varandra. Klienten avtalar med sin arbetsgivare om frånvaron under rehabiliteringen. Klienten och arbetsgivaren bedömer tillsammans och vid behov med hjälp av företagshälsovården om arbetstagaren har förutsättningar att arbeta under en rehabiliteringsdag. I sista hand är det arbetsgivaren som bestämmer om frånvaron. FPA har inte befogenhet att ge anvisningar till parterna i ärenden som gäller arbetsarrangemang. Läs mer: Beloppet av partiell rehabiliteringspenning Lönearbete Om klienten har en anställning ska klienten vara förhindrad att utföra sitt lönearbete under rehabiliteringstiden. Om klienten under rehabiliteringstiden har semester eller är ledig från sin anställning (t.ex. vårdledig, alterneringsledig), permitterad, pensionerad eller ledig på basis av ett deltidsarrangemang, uppfylls villkoret när klienten de facto inte arbetar under rehabiliteringen. Läs mer om hur semester eller därmed jämförbar ledighet påverkar mottagaren av rehabiliteringspenning Arbetsgivarens rätt > Särskilda situationer vid rehabiliteringspenning Rätt till rehabiliteringspenning för lördagar eller en skiftarbetares veckoledighet som ingår i rehabiliteringstiden förutsätter också att klienten de facto inte arbetar under dagen i fråga. Eget arbete Med eget arbete avses arbete som klienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke arbete som klienten utför inom lant- eller skogsbruk eller i eget eller någon annans hushåll självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering. Eget arbete kan också vara annat än förvärvsarbete, t.ex. att söka arbete eller sköta det egna hushållet. Om klienten inte förvärvsarbetar anses villkoret för hinder att arbeta uppfyllas om rehabiliteringsdagen är av minimilängd. Rehabiliteringspenningen betalas som full rehabiliteringspenning. Även en närståendevårdare anses sköta det egna hushållet om personen i fråga inte har något förvärvsarbete eller annat eget arbete. En närståendevårdare anses vara förhindrad att sköta sitt eget hushåll då hen själv deltar i rehabilitering eller deltar tillsammans med den som vårdas. Varken lönearbete eller eget arbete 13

21 Även då klienten varken har lönearbete eller ovan avsett eget arbete (sköter inte ens sitt eget hushåll) har hen rätt till rehabiliteringspenning om rehabiliteringen har ett klart arbetslivsrelaterat mål, dvs. om syftet med rehabiliteringen är att klienten ska komma ut i eller återvända till arbetslivet. I princip räcker det inte med att arbetslivsmålet uppfylls indirekt, t.ex. att en anhörig deltar i rehabiliteringen. Om klienten inte förvärvsarbetar anses hen vara hindrad från sitt eget arbete om rehabiliteringsdagen är av minimilängd. Rehabiliteringspenningen betalas då som full rehabiliteringspenning. Heltidsstudier Vid rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning, rehabiliteringspenning för unga och läroavtalsutbildning får klienten arbeta i bisyssla och ha arbetsinkomster. Villkoret för hinder att arbeta anses uppfyllas när klienten studerar på heltid och inte kan utföra regelbundet arbete jämförbart med huvudsyssla (annat än arbete som ingår i rehabiliteringen). Läs mer: Bedömning av hinder för arbete under utbildningen Förfarande före I och med lagändringen kan klienten vid sidan av rehabiliteringen förvärvsarbeta på deltid och få partiell rehabiliteringspenning. Ändringen inverkar på rehabiliteringsdagar som genomförts eller senare. Före detta hade klienten inte rätt till rehabiliteringspenning alls för de rehabiliteringsdagar under vilka hen arbetat. Rehabiliteringspenning kan inte betalas ut för dagar klienten arbetat även om arbetstiden har förkortats Arbete som en åtgärd inom yrkesinriktad rehabilitering I en del av åtgärderna inom ramen för FPA:s yrkesinriktade rehabilitering ingår arbete på en arbetsplats i servicelinjen. Det kan vara fråga om oavlönad arbetspraktik lönearbete som grundar sig på ett arbetsavtal förvärvsarbete med arbetsersättning som grundar sig på ett uppdragsavtal. Arbetsgivaren kan därtill erbjuda klienten en möjlighet till annat arbete som inte har att göra med rehabiliteringsåtgärden. Om klienten förutom det arbete hen utför som en del av rehabiliteringen arbetar på samma eller på en annan arbetsplats, bedömer man om klienten är förhindrad att arbeta enligt anvisningen Arbete under rehabiliteringen. Anmärkning Observera att anvisningen Arbetsinkomst som ska dras av vid yrkesinriktad rehabilitering inte tillämpas eftersom det inte är fråga om arbetspraktik som ingår i utbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering. Utbetalning av rehabiliteringspenning Då det är fråga om en rehabiliteringsåtgärd som ingår i rehabiliteringsbeslutet betalas rehabiliteringspenning för den tid klienten arbetar. Om du känner till ändringar i arbetsavtalet eller uppdragsavtalet då du fattar beslutet om rehabiliteringspenning ska du försäkra dig om att det fortsättningsvis är arbete enligt FPA:s 14

22 standard. Om rehabiliteringsbeslutet förlängs ska man bedöma hur mycket stöd klienten ännu behöver av serviceproducenten då arbets- eller uppdragsavtalet som gjorts redan gäller tillsvidare eller kriterierna för skyldigheten att teckna FöPL-försäkring uppfylls. Rehabiliteringspenningen betalas till klienten eller arbetsgivaren beroende på vad som avtalats i arbetsavtalets villkor. Om klienten har ett uppdragsavtal eller arbetspraktiken är oavlönad betalas rehabiliteringspenningen till klienten. Arbetstid som avviker från vardagsarbetstid inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning om man kommit överens om arbetet med arbetsgivaren, rehabiliteringsklienten och serviceproducenten. Exempel Beslutet om rehabiliteringspenning har gjorts för tiden Klienten meddelar att han ingått ett arbetsavtal på sin praktikplats för tiden och att han får lön för arbetet. Ta reda på vad man kommit överens om när det gäller löneutbetalningen under rehabiliteringen. Utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsätta om arbetsprövningen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet. Exempel Klienten ingår ett uppdragsavtal med praktikplatsen och får arbetsersättning för det arbete som ingår i rehabiliteringen. Utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsätta. Rehabiliteringshandläggaren granskar förutom villkoren för beviljande också omfattningen av klientens företagsverksamhet innan rehabiliteringsbeslutet förlängs. Läs mer i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering om de rehabiliteringsåtgärder som omfattar arbete på en arbetsplats: Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering (TEAK) Arbetsprövning Arbetsträning Arbetsträning för mentalvårdsklienter Yrkesinriktade rehabiliteringskurser Rehabiliteringsbeslut Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att ett godtagbart rehabiliteringsbeslut har fattats för klienten. Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning kan beviljas utan beslut om rehabilitering. Läs mer Grund för rehabiliteringen Karenstid I det här avsnittet redogörs det för vilka faktorer som inverkar på hur karenstiden fastställs. Underrubrikerna preciserar och kompletterar fastställandet av karenstiden: Karenstid 0 dagar 15

23 Karenstid 1 dag Karenstid dagar Karenstid 30 dagar Rehabiliteringshelhet Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden Karenstiden för rehabiliteringspenning omfattar den dag rehabiliteringen inleds och de nio följande vardagarna om karenstiden inte av någon annan anledning bestäms till 0, 1 eller 30 dagar. Avsikten med ersättningen för uppehälle är att ersätta extra rehabiliteringskostnader. Det finns ingen karenstid för ersättningen och den kan betalas ut redan under karensdagarna för rehabiliteringspenningen. Läs mer under Ersättning för uppehälle. Fastställandet av karenstid Ta först reda på rehabiliteringens innehåll och totala längd med hjälp av rehabiliteringsbeslutet, standarden, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet. Kontrollera om man innan rehabiliteringens början betalar arbetslöshetsförmån, dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller pension till klienten. Bedöm om olika efterföljande rehabiliteringsåtgärder bildar en rehabiliteringshelhet. Karenstiden för en rehabiliteringsåtgärd som genomförs i perioder bestäms enligt den totala längden på rehabiliteringen. Karenstiden dras av från början av den första perioden. Om karenstiden inte uppfylls under denna period, dras de resterande karensdagarna automatiskt av från de följande perioderna. Karenstid är söndag (inkl. söckenhelg) om det är den dag rehabiliteringen inleds en rehabiliteringsdag som till sin längs berättigar till rehabiliteringspenning (från är minimilängden för en rehabiliteringsdag 4 h inklusive resor) en dag som berättigar till rehabiliteringspenning även om klienten inte deltagit i rehabiliteringen (tillfälligt avbrott på grund av sjukdom, godtagbar flexibilitet i anslutning till rehabiliteringsåtgärden eller frånvaro utifrån egen anmälan). Ändra inte karenstidens längd även om rehabiliteringens längd senare skulle ändras. Exempel Klienten har meddelats ett rehabiliteringsbeslut som omfattar missbrukarrehabilitering för 15 dygn och karenstiden för rehabiliteringspenningen har fastställts till 1 dag. Senare får FPA ett nytt rehabiliteringsbeslut enligt vilket klientens rehabilitering fortsätter utan avbrott 15 dygn + 20 dygn till. Karenstiden för rehabiliteringspenningen ändras inte Karenstid 0 dagar Ingen karenstid tillämpas om klienten omedelbart innan rehabiliteringen fick sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En förälder deltar i rehabiliteringen Ingen karenstid tillämpas när en förälder deltar i rehabiliteringen av sitt barn och ansöker om rehabiliteringspenning för anhöriga. Det är då fråga om barnets rehabiliteringsbeslut, som omfattar att en förälder deltar. Barnet kan vara den sökandes eget barn eller så medverkar den sökande i vården av barnet som en förälder (t.ex. makens eller sambons barn, adoptivbarn) 16

24 Eftersom det i lagen inte finns någon begränsning gällande barnets ålder, har inte heller en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt vuxna barn någon karenstid. Läs mer om rehabiliteringspenning för anhöriga Karenstid 1 dag Karenstiden omfattar den dag rehabiliteringen börjar: Utredning av behovet av eller möjligheterna till rehabilitering yrkesinriktad rehabiliteringsutredning En undersöknings- eller försöksperiod som behövs för att upprätta en rehabiliteringsplan yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, arbetsprövning, utbildningsprövning, arbetsträning eller arbetsträning för mentalvårdsklienter Rehabilitering som genomförs som ett led i en undersökning för att utreda rehabiliteringsresultatet eller som syftar till att utveckla rehabiliteringen Anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår högst 12 vardagar. Annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 20 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller senare. Annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 18 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller tidigare. Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA (ASLAK), träning som bevarar och förbättrar arbetsförmågan (TYK-rehabilitering), KIILA-rehabilitering eller motsvarande rehabilitering som genomförs med stöd av lagen om företagshälsovård (12 och 14 i lagen om företagshälsovård 1383/2001). Ny rehabiliteringsåtgärd som börjar inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades och åtgärden inte ingår i samma rehabiliteringsåtgärd. Läs mer om hur karenstiden fastställs Karenstid dagar Karenstidens längd är den dag rehabiliteringen börjar + de 9 följande vardagarna vid yrkesinriktad utbildning anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår i mer än 12 vardagar. individuell rehabilitering som pågår i mer än 20 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller senare. individuell rehabilitering som pågår i mer än 18 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller tidigare. rehabiliteringspenning för väntetid andra karenssituationer än då karenstiden är 0, 1 eller 30 dagar. Efter rehabiliteringspenningen för väntetiden fastställs inte någon ny karenstid om rehabiliteringen börjar omedelbart efter väntetiden. För väntetiden åläggs inte karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringspenningen fick förmåner som berättigar till 0 dagars karenstid (se Karenstid 0 dagar). Läs mer om hur karenstiden fastställs. 17

25 Karenstid 30 dagar Klientens rätt till rehabiliteringspenning börjar efter 30 dagar räknat från den dag då rehabiliteringen började när den fastställts som rehabiliteringspenning till pensionstagare. Karenstiden löper under alla kalenderdagar för pensionstagare. Läs mer om hur rehabiliteringspenningen till pensionstagare fastställs. Karenstid 0 dagar för pensionstagare Vid rehabiliteringspenning till pensionstagare kan karenstiden också vara 0 dagar om klienten omedelbart innan rehabiliteringen fick sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. rehabiliteringspenning betalas till en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn. efterföljande rehabiliteringsåtgärder hör till samma rehabiliteringshelhet. Karenstid 1 dag för pensionstagare Specialfall Karenstiden vid rehabiliteringspenning till pensionstagare kan vara 1 dag om en ny rehabiliteringsåtgärd inleds inom 30 dagar från den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades och den inte är en del av samma rehabiliteringshelhet. Läs mer om när karenstiden är 1 dag. Klientens rehabiliteringspenning justeras inte retroaktivt för redan betald tid till rehabiliteringspenning till pensionstagare. Karenstiden kan alltså inte ändras för redan betald tid till 30 dagar. Karenstiden för rehabiliteringspenning till pensionstagare kan ändras från 30 dagar till en kortare tid. Detta är möjligt om grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen ändras under pågående rehabilitering på grund av att pensionen upphör. Ändringen av karenstiden påverkar dock betalningen av rehabiliteringspenning först från det att pensionen upphört Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en rehabiliteringshelhet då de grundar sig på en rehabiliteringsplan, främjar klientens arbetslivsrelaterade mål och åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid. Karenstiden fastställs för den första åtgärden eller den väntetid som föregått åtgärden i en rehabiliteringshelhet som anses utgöra en och samma rehabilitering. Någon ny karenstid fastställs inte längre för senare rehabiliteringsperioder eller omedelbart efterföljande mellanperioder som ingår i denna rehabiliteringshelhet. Läs mer om rehabiliteringshelheten. 18

26 Ersättning för uppehälle I det här avsnittet redogörs det för villkoren för beviljande av ersättning för uppehälle samt för vilken tid ersättningen kan betalas ut. Villkor för beviljande Ersättning för uppehälle enligt prövning beviljas för att ersätta de extra kostnader som rehabiliteringen medför. Ersättningen kan betalas till klienter vars rehabiliteringspenning uppgår till högst det minimibelopp av rehabiliteringspenning som betalas vid yrkesinriktad rehabilitering (30,41 euro/dag, år 2017). Samma gräns gäller alltså för både yrkesinriktad rehabilitering och annan rehabilitering. Ersättningsgilla kostnader kan vara t.ex. dagliga resekostnader kostnader för kläder och skodon som behövs i rehabiliteringen extra kostnader för kost och boende Lägg märke till att klienten därtill kan söka ersättning för resor till och från rehabiliteringen (se förmånsanvisningen om sjukvårdsersättningar). Om klienten får ersättningar enligt någon annan lag som ska samordnas med rehabiliteringspenningen bedömer man rätten till ersättning för uppehälle enligt det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och ersättningen. Ersättning för uppehälle kan beviljas om det sammanlagda beloppet av ersättningarna och den rehabiliteringspenning som ska betalas ut inte överstiger det dagliga minimibeloppet för rehabiliteringspenning på 30,41 euro/dag. Ersättning för uppehälle är möjlig även om det inte skulle ha återstått någon rehabiliteringspenning att betala ut efter samordningen. Ersättning för uppehälle kan även beviljas personer med partiell rehabiliteringspenning. En förutsättning är att beloppet av den fulla rehabiliteringspenning som utgör grunden för den partiella rehabiliteringspenningen inte överskrider det ovannämnda minimibeloppet. Den som får rehabiliteringspenning till pensionstagare kan få ersättning för uppehälle, om det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och de pensioner som rehabiliteringspenningen grundar sig på inte överskrider det ovannämnda minimibeloppet. Eftersom avsikten med ersättningen för uppehälle är att ersätta extra rehabiliteringskostnader, finns ingen karenstid för ersättningen och den kan betalas ut redan under karensdagarna för rehabiliteringspenningen. För vilken rehabilitering? Ersättning för uppehälle kan beviljas för olika rehabiliteringsåtgärder som ordnats av FPA eller någon annan aktör. Ersättning för uppehälle beviljas inte för långvarig rehabilitering. Sådan är yrkesutbildning läroavtalsutbildning rehabiliteringspenning för unga annan motsvarande långvarig rehabilitering. 19

27 Tid för vilken ersättning betalas Ersättning för uppehälle beviljas på basis av en helhetsbedömning för hela rehabiliteringstiden. Ersättning för uppehälle betalas för hela rehabiliteringstiden även om de extra kostnaderna inte sträcker sig över hela rehabiliteringstiden, t.ex. när klienten efter att självrisken uppfyllts separat beviljas ersättning också för resekostnader. Utbetalningen av ersättning för uppehälle fortsätter om klienten beviljas rehabiliteringspenning vid ett tillfälligt avbrott. Om rehabiliteringspenningen dras in på grund av att rehabiliteringen avbryts, dras ersättningen för uppehälle in från samma tidpunkt. Notera att ersättning för uppehälle kan beviljas för tid med sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, arbetsträning för mentalvårdsklienter (MT), arbetsträning, arbetsprövning och yrkeskurser. Dessa är till innehållet inte yrkesinriktad utbildning och motsvarar inte heller långvarig rehabilitering. Tid för vilken ersättning inte betalas Ersättning för uppehälle beviljas en person som har rätt till rehabiliteringspenning endast för den tid som hen deltar i rehabilitering, eftersom de extra kostnaderna ska orsakas av själva rehabiliteringen. Ersättningen kan inte betalas under väntetid eller mellanliggande tid Rehabiliteringsunderstöd I det här avsnittet redogörs för grunderna för beviljande av rehabiliteringsunderstöd samt för vilken tid understödet kan betalas ut. Villkor för beviljande Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning (FRPL 566/ kap mom.) är en prövningsbaserad förmån som kan beviljas en klient som fått rehabiliteringspenning, efter det att utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphört. Syftet är att främja klientens möjligheter att få arbete efter rehabiliteringen. Det är främst efter yrkesutbildning, yrkesträning, arbetsprövning eller rehabiliteringspenning för unga som det kan bli aktuellt att bevilja rehabiliteringsunderstöd. Behovet och nyttan av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska bedömas individuellt. Det kan komma i fråga t.ex. när en klient efter rehabiliteringen fått ett arbete eller en praktikplats med avsevärt lägre lön än den hen tidigare har haft. Då kan man kompensera inkomstskillnaden i början av anställningen och på så sätt stödja sysselsättandet av klienten också i ett arbete med lägre lön. Rehabiliteringsunderstöd kan också beviljas en klient som startar ett eget företag. Rehabiliteringsunderstöd beviljas inte om För tid i arbete klienten har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd arbets- och näringsbyrån för samma tid betalar startpeng för att grunda ett företag. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning beviljas för tid i arbete. Understödet kan ibland beviljas villkorligt, t.ex. under förutsättning att klientens anställningsförhållande fortgår den tid för vilken understödet beviljats. Läs mera om beloppet av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. 20

28 Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för I det här avsnittet redogörs för vilken tid rehabiliteringspenning kan betalas ut. Följande underrubriker preciserar och kompletterar betalningen av rehabiliteringspenning: väntetid och mellanliggande tid rehabiliteringshelhet tillfälligt avbrott frånvaro från rehabiliteringen. Det finns separata anvisningar för när rehabiliteringspenning vid utbildning och läroavtalsutbildning samt rehabiliteringspenning för unga betalas ut. Rehabiliteringstid Rehabiliteringspenningen betalas efter karenstiden för varje vardag som rehabiliteringen pågår (FRPL 56666/ kap. 23 ), dvs. för högst sex dagar per vecka. Den betalas inte för söndagar eller söckenhelgdagar. Beakta att den första karensdagen kan vara en söndag eller en söckenhelg. Om det mellan de olika rehabiliteringsperioderna finns ett veckoslut kan perioderna sammanföras och då betalas rehabiliteringspenning också för lördagen. Exempel, när det finns ett veckoslut mellan de olika rehabiliteringsperioderna Exempel Arbetsprövningens utredningsperiod pågår från onsdag till fredag. Arbetsprövningsfasen börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. Exempel Den yrkesinriktade utbildningens period i öppen vård genomförs från måndag till fredag. Arbetspraktikperioden börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. Exempel, när en lördag ingår i rehabiliteringsperioden Exempel Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningens fortsättningsfas ordnas från onsdag till därpå följande veckas fredag. I perioden ingår en lördag men enligt standarden ordnas inte rehabilitering på lördag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen eftersom den ingår i rehabiliteringsperioden. För en lördag som ingår i en rehabiliteringsperiod betalas rehabiliteringspenning oberoende av om det på lördagen ordnats rehabilitering eller inte. 21

29 Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om motiverad flexibilitet ingår. I en del av åtgärderna inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering har man i standarden föreskrivit om möjligheten till flexibilitet i rehabiliteringsdagarna. Under rehabiliteringsperioden kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov. Då förutsätts 3 rehabiliteringsdagar per vecka. Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om rehabiliteringen de facto förhindrar arbete också under flexdagarna. Innan du avgör ärendet ska du ta reda på när rehabiliteringsperioden börjar och slutar. Kontrollera att flexibiliteten följer standarden. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas måste åtminstone tidpunkten för den första perioden vara fastslagen Väntetid och mellanliggande tid I det här avsnittet redogörs för följande uppgifter om väntetid och mellanliggande tid: definitioner klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid maximitider bedömning av om inkomsterna är tillräckliga och av utbetalning av rehabiliteringspenning under väntetid och mellanliggande tid. Vad är väntetid och mellanliggande tid? Väntetid innebär tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och det att rehabiliteringen påbörjas. Ta reda på när rehabiliteringsbeslutet meddelats. Exempel Rehabiliteringsbeslutet har meddelats 15.5 och rehabiliteringen börjar Väntetiden är För denna tid kan klienten ha rätt till rehabiliteringspenning för väntetid. Mellanliggande tid innebär tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Utformningen och indelningen i perioder varierar mellan de olika rehabiliteringsåtgärderna. Utred detta via kursregistret och standarden när det gäller rehabilitering ordnad av FPA och ur rehabiliteringsbeslutet och deltagarintyget när det gäller rehabilitering ordnad av någon annan. Exempel Inledningsfasen av klientens arbetsprövning ordnas Arbetsprövningsfasen ordnas och Tiden mellan perioderna är mellanliggande tid för vilken klienten kan ha rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning betalas under väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ kap. 24 ), när det är nödvändigt för att säkerställa att klientens rehabilitering framskrider klienten under denna tid inte får sin försörjning genom arbete eller annan förmån som tryggar försörjningen (t.ex. pension eller arbetslöshetsförmån). 22

30 Maximitid Beakta rehabiliteringens längd och längden på de mellanliggande tiderna. Bedöm om väntetiden eller de mellanliggande tiderna bildar en helhet för vilken det är ändamålsenligt att trygga klientens försörjning och försäkra sig om att rehabiliteringen framskrider. Beakta att det för en kort väntetid eller mellanliggande tid kan vara ändamålsenligt att bevilja rehabiliteringspenning i stället för att uppmana klienten att ansöka om en arbetslöshetsförmån. Fråga klienten om hen vill ha rehabiliteringspenning för en kort mellanliggande tid eller om han eller hon vill söka en arbetslöshetsförmån. Med kort tid avses cirka 2 3 veckor. Anmärkning Arbetsinkomster som man tjänat in under väntetid och mellanliggande tid samordnas inte med rehabiliteringspenningen. Ta vid övervägningen i beaktande att rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid är primär i förhållande till utkomststöd betalas utan behovsprövning till den som har rehabiliteringspenning för unga i regel inte betalas ut till pensionstagare eftersom deras försörjning är tryggad med pension. Till den som deltar i läroavtalsutbildning betalas rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte ut under semester om hen har semesterlön. Ta innan avgörandet reda på om klienten vill ha rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid, ifall det inte framgår av ansökan eller kontakter om klienten kan få sin försörjning genom arbete om klienten får eller kan få arbetslöshetsförmån eller någon annan förmån som tryggar försörjningen. I regel räcker klientens egen utredning. Vid behov kan du använda kundbrev KRL13r. Rehabiliteringspenning för väntetider och mellanperioder betalas för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden. En månad anses innefatta 25 vardagar. De ovannämnda maximitiderna på tre månader för väntetid och mellanliggande tid kan överskridas om det med tanke på tryggandet av rehabiliteringens framskridande är befogat att klientens försörjning tryggas under hela den rehabiliteringshelhet som avses i rehabiliteringsplanen. Exempel Sommarferierna mellan rehabiliteringsperioderna varar tre månader och tre veckor. Det kan anses motiverat att överskrida maximitiden för att klienten inte mitt under en rehabiliteringshelhet ska vara tvungen att söka en ny förmån, t.ex. utkomstskydd för arbetslösa. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för högst tre månader. Efter maximitiden ska du på nytt bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda klientens sysselsättningsmöjligheter. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. 23

31 Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga? Vid bedömningen av om inkomsterna är tillräckliga ska du använda samma inkomstgräns som används vid samordningen av arbetsinkomster under utbildning (år euro/månad) Beakta dock klientens individuella förhållanden, såsom underhållsskyldighet. Bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för sådan mellanliggande tid under vilken arbetsinkomsten eller en annan förmån inte tryggar klientens försörjning i tillräckligt hög grad. Om klientens försörjning är tryggad endast under en del av den mellanliggande tiden ska du överväga om det är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid också för resten av den mellanliggande tiden. Det här kan vara situationen t.ex. för en studerande som har rehabiliteringspenning under studierna och har arbete bara en del av utbildningens ferietid. Exempel Ferien under utbildningen är Klienten har arbete och får euro i lön. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för tiden eftersom klienten inte har arbete och inte har tillräcklig försörjning under denna tid Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en helhet om de grundar sig på en rehabiliteringsplan främjar klientens arbetslivsrelaterade mål åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid. Rehabiliteringshelheten vid rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning för väntetid kan beviljas för väntetiden i samband med den första perioden av en rehabiliteringshelhet om villkoren för beviljande uppfylls. Rehabiliteringspenning för mellanliggande tid kan beviljas för tiden mellan de olika åtgärder som ingår i rehabiliteringshelheten, när de bildar en helhet och villkoren för beviljande uppfylls. En förutsättning för att rehabiliteringspenningen ska beviljas är att ett positivt beslut har fattats om den rehabiliteringsåtgärd som följer efter väntetiden eller den mellanliggande tiden och att det är sannolikt att åtgärden genomförs. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Karenstid > Rehabiliteringshelhet Tillfälligt avbrott Rehabiliteringspenning kan betalas ut om rehabiliteringen avbryts tillfälligt och orsaken till frånvaron är godtagbar (FRPL 566/ kap. 29 ). Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. 24

32 När det gäller rehabilitering som ordnas av FPA ges närmare anvisningar för klientens egen sjukanmälan. Läs mer om Uppföljning av deltagande och utbetalning av rehabiliteringspenning vid FPArehabilitering Vad är en godtagbar orsak till frånvaro? Klienten får vara frånvarande från eller avbryta rehabilitering bara av särskilt vägande skäl. Exempel på sådana skäl är om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, något akut skäl i anslutning till arbete eller barnskötsel eller någon annan motsvarande oförutsedd orsak. Utbetalning under tillfälligt avbrott För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts alltid att det är uppenbart att avbrottet är tillfälligt det är sannolikt att rehabiliteringen fortsätter efter frånvaron eller avbrottet. Utbetalningen av rehabiliteringspenning under frånvaro eller vid tillfälligt avbrott övervägs utgående från de tidigare nämnda särskilt vägande skälen. Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan fortsättas utan avbrott för högst 25 vardagar i en följd av särskilda skäl också för en längre tid, dock inte för mer än tre månader. Beslutet om rehabiliteringspenning justeras och på skärmen Jaksot (perioder) för man in tiden för det tillfälliga avbrottet. På detta sätt får klienten svar på sin anmälan i beslutet och information om hur det tillfälliga avbrottet inverkar på utbetalningen av rehabiliteringspenning. Uppmana klienten att ansöka om sjukdagpenning om sjukdomen verkar långvarig. Du kan be om en prognos gällande sjukdomen av en sakkunnigläkare. FPA-rehabilitering: Klientens egen sjukanmälan Rehabiliteringspenning kan betalas utgående från klientens egen sjukanmälan för högst 3 dagar. Därefter ska klienten visa upp ett intyg över sitt hälsotillstånd eller en annan tillförlitlig utredning om frånvaron. Man ska göra en sjukanmälan till FPA och till rehabiliteringsinrättningen samma dag man insjuknar, eller i alla fall till den ena av dem. För en sjukfrånvaro på högst 3 dagar görs inget justeringsavgörande för rehabiliteringspenningen, ifall den redan betalats ut. Lägg märke till att vid FPA-rehabilitering kan serviceproducenten inom ramen för standarden ge striktare anvisningar om att anmäla sjukdom och att visa upp intyg till rehabiliteringsinrättningen. Läs mer om uppföljning Frånvaro från rehabiliteringen Rehabiliteringspenning betalas för den tid man deltar i rehabilitering. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen. 25

33 I regel utreder man inte i efterhand orsaken till en enstaka frånvarodag eller justerar rehabiliteringspenningen, om inte handläggaren anser det motiverat. Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. När betalas rehabiliteringspenning inte? Rehabiliteringspenning betalas inte för frånvaro utan tillstånd (över 3 dagar) då klienten inte är förhindrad att utföra sitt arbete under en rehabiliteringsdag (läs mer under Hinder för arbete) Klienten är skyldig att på förhand anmäla om frånvaro och orsaken till den till FPA (KRPL 566/ kap. 43 ). Exempel Klienten meddelar FPA att hen är sjuk och inte kan delta i rehabiliteringen under två dagar. Rehabiliteringspenningen justeras inte. Klienten ombes lämna in ett intyg över sitt hälsotillstånd ifall sjukdomsperioden fortsätter över tre dagar. Man ber klienten anmäla sin frånvaro till rehabiliteringsinrättningen. Utredning av frånvaro: FPA-rehabilitering Om klienten under rehabiliteringsperioden är frånvarande mer än 3 dagar eller klienten under en rehabiliteringsåtgärd är frånvarande upprepade enstaka dagar (över 3 st.) utreder man orsaken till frånvaron och bedömer rätten till rehabiliteringspenning under denna tid. Utred i första hand frånvaron med klienten. Du kan också vara i kontakt med serviceproducenten. Vid utredningen av rätten till rehabiliteringspenning ska man beakta följande: Har klienten meddelat sin frånvaro till FPA eller serviceproducenten senast frånvarodagen? Vilken är orsaken till frånvaron? Inverkar frånvaron på rehabiliteringens mål? Exempel Serviceproducenten meddelar att klienten har 4 enskilda frånvaron och att hen inte har meddelat om dem på förhand. Klienten intervjuas och det framgår att frånvaron inte kan ses som ett tillfälligt avbrott. Rehabiliteringspenningen justeras och frånvarodagarna förs in i systemet som Muu väliaika (MV). Exempel Det framgår ur rapporten att klienten inte deltagit i rehabiliteringen under 3 dagar och att hen inte har anmält om detta till FPA eller serviceproducenten på förhand. Rehabiliteringspenningen justeras inte om det inte finns skäl att misstänka att klienten inte varit förhindrad att arbeta. Utredning av frånvaro: annan än FPA-rehabilitering Vid rehabilitering som ordnas av någon annan aktör svarar den som fattat rehabiliteringsbeslutet för uppföljningen av hur rehabiliteringen förverkligas. Rehabiliteringspenningen betalas utifrån deltagarintyget. Läs mer i denna anvisning under Utbetalning > Förhindrande av utbetalning 26

34 Utbetalning > Förhindrande av utbetalning. Uppföljning Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Tillfälligt avbrott Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas hen i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPAförmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där hen arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m och Schweiz från Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetslösa Familjemedlemmar Studerande Tjänstemän 27

35 Huvudregel Gränsarbetare Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och pensionstagaren får pension från något medlemsland och skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. 28

36 Arbetslösa Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Offentligt anställda Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). 29

37 Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer om flyttning från Finland. 30

38 Till Finland Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress jl-ettyb) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen eller institutionen i bosättnings- eller vistelselandet kan förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs mer om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119). Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner här ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär 31

39 tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. 32

40 Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Den nordiska konventionen om social trygghet ålägger de nordiska länderna att samarbeta inom den gränsöverskridande yrkesinriktade rehabiliteringen. De nordiska länderna har ingått bilaterala överenskommelser om ordnandet av rehabilitering och om praktiska förfaranden i situationer där en person arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat. Avsikten med överenskommelserna är att underlätta skötseln av rehabiliteringsärenden i situationer där personerna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Det kan vara svårt för den som ansöker om rehabilitering att uppfylla villkoren för en penningförmån i samband med rehabilitering (t.ex. rehabiliteringspenning) och villkoren för rehabiliteringsåtgärderna om både sysselsättningslandet och bosättningslandet stramt tillämpar sin nationella lagstiftning. Därför har de nordiska länderna ingått bilaterala överenskommelser för att rätten till penningförmån vid rehabilitering och till rehabiliteringsåtgärder ska uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt. Bilaterala rehabiliteringsöverenskommelser tillämpas i situationer där personen arbetar i ett nordiskt land personen bor i något annat nordiskt land än det hen arbetar i rehabiliteringsåtgärderna sker i bosättningslandet penningförmånen betalas av sysselsättningslandet. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering då rehabiliteringen ordnas i Finland och arbetspensionsanstalten inte ansvarar för att ordna den. De nordiska rehabiliteringsöverenskommelserna grundar sig på EU-förordningarna 883/2004 och 987/2009 och på de punkter i den nordiska konventionen om social trygghet som gäller gränsöverskridande rehabiliteringsärenden. Läs mer om det nordiska samarbetet i fråga om yrkesinriktad rehabilitering Bilaterala överenskommelser 33

41 1.5. Grund för rehabiliteringen Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att ett rehabiliteringsbeslut har fattats för klienten på någon av följande laggrunder: 2 kap. i lagen om FPA-rehabilitering 29 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 12 eller 14 i lagen om företagshälsovård i fråga om anpassningsträning 8 1 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp i fråga om familjerehabilitering barnskyddslagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda lagen om missbrukarvård. Rätt till rehabiliteringspenning kan också finnas när kommunen har upprättat en individuell studie- och rehabiliteringsplan med tanke på rehabiliteringspenning för unga klienten har ett godkänt läroavtal eller klienten har antagits till en anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus och träningens innehåll uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringen. Penningautomatförbundet har upphört i slutet av 2016 och handläggningen av understöd har överförts till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). För att klienten ska kunna beviljas rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden ska rehabiliteringen uppfylla de allmänna krav som ställts på rehabiliteringsverksamheten: rehabiliteringen ska ges av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tjänsterna ska tillhandahållas i ändamålsenliga lokaler och serviceproducenten ska ha behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten Till exempel hälsofrämjande på arbetsplatsen (s.k. tyk-verksamhet) eller semester- och rekreationsverksamhet uppfyller inte de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamheten FPA-rehabilitering Rehabiliteringspenning betalas för yrkesinriktad rehabilitering, medicinsk rehabilitering och rehabilitering enligt prövning som beviljats med stöd av 2 kap. i lagen om FPA-rehabilitering. Yrkesinriktad rehabilitering är t.ex. yrkesutbildning yrkesinriktad rehabiliteringsutredning utbildningsprövning arbetsprövning arbetsträning träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan KIILA-rehabilitering anpassnings- och rehabiliteringskurser med yrkesinriktat innehåll t.ex. yrkesinriktade kurser Medicinsk rehabilitering kan vara 34

42 multidisciplinär individuell rehabilitering andra än yrkesinriktade rehabiliteringskurser andra än yrkesinriktade anpassningskurser Läs mer i förmånsanvisningen om krävande medicinsk rehabilitering förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering förmånsanvisningen om rehabilitering enligt prövning Utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering i form av yrkesinriktad grundutbildning, omskolning och vidareutbildning. Rehabiliteringspenning betalas för tid med utbildningsbeslut och den tid klienten deltagit i utbildning, när villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls. I det här avsnittet redogörs det för meddelande av beslut om rehabiliteringspenning för utbildningstid. I underrubrikerna finns information om utredning gällande hinder att arbeta uppföljning av utbildningen ferier under utbildningen arbetsinkomster under utbildningstiden. Vid rehabiliteringspenning för unga används samma anvisning för uppföljning av utbildningen. Beslut om rehabiliteringspenning för utbildningstid Förbered avgörandet som grundar sig på utbildning för hela den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller, men registrera perioderna med rehabiliteringspenning per läsår, t.ex (rehabiliteringspenning beviljas högst för 12 månader i taget). Du kan vid behov kontrollera läsårets start- och slutdatum med klienten eller läroanstalten eller på läroanstaltens webbsidor. Utnyttja uppgifterna på handläggningssystemets skärm Opintotukeen liittyvät tiedot > Opiskelutiedot. Observera vid beredningen anvisningen om uppföljningen av studierna. Beslut om förlängning av rehabiliteringspenning I maj skickas automatiskt ett brev till de studerande där det framgår vilka uppgifter man ska skicka in till FPA (KRI03) om sommaren och om fortsättningen på studierna. Bedöm rätten till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under ferietiden efter att utredningen kommit in och gör samtidigt ett justeringsbeslut för följande läsår. Planera uppföljningen av studierna för följande läsår enligt anvisningen om uppföljning av studier. Läs mer om hur man utreder rätten till rehabiliteringspenning under utbildningens ferietid. Läs mer i de tekniska anvisningarna: Jaksot (perioder) Maksuedellytys valmistelussa (betalningsvillkor vid beredningen). 35

43 Vilka uppgifter får man från handläggningssystemet (Opintotukeen vaikuttavat tiedot/uppgifter som inverkar på studiestödet) Grundläggande undervisning Inga uppgifter om skolelever överförs till FPA. Andra stadiet (gymnasium och yrkesutbildning) Till FPA överförs uppgifter om att studieplatsen tagits emot (inte närvarouppgifter) utexaminering. Läroinrättningarna meddelar senast den 15 februari alla de yrkesinriktade grundexamina som avlagts under föregående år. Uppgifterna om utexaminering syns efterhand som de fås. Högskola (yrkeshögskola och universitet) Till FPA överförs uppgifter om att studieplatsen tagits emot avbrutna studier (i slutet av varje månad) utexaminering (i slutet av varje månad) närvarouppgifter för studerande vid yrkeshögskola i september och januari närvarouppgifter för studerande vid universitet i september, och om den uppgift om närvaro eller frånvaro som i september meddelats för vårterminen ändras, får man uppgift om det i januari. Du kan vara i kontakt med studiestödshandläggaren om du behöver hjälp att tolka uppgifterna som inverkar på studiestödet (Opintotukeen vaikuttavat tiedot) Allmänbildande grundutbildning Rehabiliteringspenning kan beviljas för allmänbildande grundutbildning från Allmänbildande grundutbildning är grundläggande utbildning, gymnasiestudier och andra ickeyrkesinriktade studier t.ex. vid folkhögskolor, musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter samt medborgar- och arbetarinstitut. För tid före år 2017 kan man inte bevilja rehabiliteringspenning för allmänbildande grundutbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering om det inte är fråga om omskolning eller vidareutbildning. Exempel Klienten har efter grundskolan påbörjat yrkesinriktad rehabilitering i form av gymnasiestudier FPA har ändå avslagit ansökan om rehabiliteringspenning eftersom klienten avlägger sin första examen. Rehabiliteringspenning kan utgående från beslutet om yrkesutbildning beviljas för gymnasiet från då den nya lagen träder i kraft. Läs mer om grundutbildning i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering. 36

44 Hinder för arbete under utbildningen Undervisningsformen kan vara närstudier, självständiga eller handledda distansstudier, studier på nätet eller flerformsstudier, som är en kombination av flera olika studieformer. På grund av olika studieformer måste man ibland utreda klientens hinder att arbeta noggrannare, om det är osäkert huruvida studierna är heltidsstudier. När du utreder huruvida studierna är heltidsstudier ska du först kontrollera omfattningen av de beviljade studierna från rehabiliteringsbeslutet och handlingarna i anslutning till beslutet. Ta reda på hur många studieprestationer klienten i genomsnitt ska avlägga per månad och jämför med det krav på heltidsstudier som studiestödet förutsätter. Om studierna avviker från detta ska du fråga klienten vad planen baserar sig på och be klienten lämna in en individuell studieplan. Ta i beaktande försämringen av klientens arbets- och studieförmåga och andra faktorer som inverkar på studierna. Bedöm hindret för arbete och huruvida studierna är heltidsstudier som en helhet och bevilja rehabiliteringspenning om klienten de facto är förhindrad att arbeta på grund av studierna. Ytterligare information om utbildningar och läroplaner samt grunderna för examen finns på > egrunder Ferier under utbildningen Som tid mellan rehabiliteringsperioder betraktas vid yrkesinriktad rehabilitering sådana ferier mellan läsåren som ingår i studieplanen. Om klienten inte har löneinkomster under ferietiden under utbildningen eller hen bara har små inkomster och inte studerar, kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid betalas fram till början på följande läsår. Till de mottagare av rehabiliteringspenning som deltar i yrkesutbildning skickas i maj automatiskt brevet KRI03r (som bilagor svarsblankett KU14r och motsvarande anvisningsbrev som KRI01r). I brevet informeras om vilka uppgifter klienten ska meddela för att utbetalningen av rehabiliteringspenning under sommaren ska kunna utredas. Avgör rätten till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under ferietiden efter att utredningen inkommit. Den som får rehabiliteringspenning för unga har rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid utan prövning och eventuella inkomster från sommarjobb behöver inte meddelas till FPA. Läs mer om Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Hur utreder man utbetalning av rehabiliteringspenning under mellanliggande tid? Schemat illustrerar hur du utreder utbetalningen av rehabiliteringspenning under ferietid. 37

45 Om klienten studerar under tid som enligt studieplanen är ferie, ska du bevilja rehabiliteringspenning till fullt belopp för tiden för heltidsstudier. I regel räcker klientens egen utredning om de studier som genomförs under ferierna och utredning från skolan behövs inte. Bedöm om studiernas omfattning är tillräckliga i förhållande till läroanstaltens studieplan eller den individuella studieplanen.. Bedöm enligt anvisningen Hinder för arbete under utbildningen huruvida studierna är heltidsstudier. Om klienten under ferien gör arbetspraktik som ingår i studierna och hen får lön för det, beviljas rehabiliteringspenning för sommaren och inkomsterna samordnas med rehabiliteringspenningen. Läs mer under Arbetsinkomst under utbildning och Tekninen ohje > Tulot Om klienten inte arbetar eller inkomsterna från sommarjobbet inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Läs mer under Väntetid och mellanliggande tid (och avsnittet Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga?) Om klienten arbetar och försörjningen är tryggad och hen inte studerar kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte betalas. Arbetsinkomster som tjänats in under ferietiden samordnas inte med rehabiliteringspenningen. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för ferierna även om klienten ännu inte har lämnat in någon utredning över de studier som hen har genomfört under terminen eller läsåret. Utredningen ska lämnas in senast när följande läsår inleds. 38

46 Läs mer under Uppföljning av studierna, Justering Arbetsinkomst under utbildning Regelbundna arbetsinkomster minskar den rehabiliteringspenning som betalas för yrkesutbildning och praktik i samband med den, till den del inkomsterna sammanlagt överstiger 594 euro i månaden (år 2017) räknat per termin. Terminens begynnelse- och sluttidpunkt fastställs av utbildningsanordnaren. Arbetsinkomsten dras av från rehabiliteringspenningar som fastställs på basis av arbetsinkomst tidigare förmåner eller minimibeloppet. Arbetsinkomster under yrkesutbildning dras inte av från rehabiliteringspenning för unga rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. (FRPL 566/ ) Klienten ska ge FPA nödvändiga utredningar om sina inkomster. Om den exakta inkomsten inte är känd i början av terminen görs avgörandet på basis av den uppskattade inkomsten och beräkningarna justeras på basis av lönekvitton eller andra betalningskvitton under terminens gång. Vilka arbetsinkomster inverkar på rehabiliteringspenningen? Som arbetsinkomst beaktas samma förvärvsinkomster som enligt sjukförsäkringslagen beaktas som grund för rehabiliteringspenningen. De vanligaste arbetsinkomster som beaktas är löneinkomster och FöPL/LFöPL-arbetsinkomster eller förvärvsinkomst av näringsverksamhet. Hur dras arbetsinkomsterna av? Arbetsinkomsterna hänförs per termin till den tid under vilka de intjänats. Betalningsdagen inverkar inte på hur de hänförs. Vid samordningen följer man följande räknesätt: 1. Intjänad arbetsinkomst / antalet månader under terminen = genomsnittlig månadsinkomst 2. Genomsnittlig månadsinkomst - inkomstgränsen 594 euro/mån. (år 2017) = arbetsinkomst som dras av från rehabiliteringspenningen. Noggrannare beräkningsformel finns beskriven i den tekniska anvisningen för rehabiliteringspenningen: Valmistelu > Tulot Beaktande av arbetsinkomster på förhand Inkomsterna under studierna ska alltid samordnas med rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen dras inte in och lämnas inte obetald även om klienten begär det på grund av sina arbetsinkomster. Klienten kan inte annullera eller betala tillbaka rehabiliteringspenningen som vid studiestöd om hen har arbetsinkomster. Efter att man överskridit inkomstgränsen för rehabiliteringspenning på 594 euro/mån (år 2017) minskar varje införtjänad euro den rehabiliteringspenning som betalas ut med en euro. Man kan undvika situationer där förmånen betalas ut med för stort belopp genom att uppskatta terminens 39

47 inkomster tillräckligt högt. Rehabiliteringspenningen justeras när klienten i slutet av terminen lämnar in exakta uppgifter över sina arbetsinkomster. Exempel Rehabiliteringspenning har beviljats för tiden för studier Klienten begär att man inte skulle betala ut rehabiliteringspenning under tre månader eller att förmånen skulle dras in för en viss tid. Klienten bedömer att hon kommer att få lön för arbetspraktik i anslutning till studierna euro/mån under tre månader. Beslutet som gäller utbildningen gäller till Förmånshandläggaren berättar att man inte kan låta bli att betala ut rehabiliteringspenningen och att man när det gäller rehabiliteringspenningen samordnar arbetsinkomsterna under studietiden per termin. Det är möjligt att undvika att förmånen betalas ut med för stort belopp om man bedömer arbetsinkomsten enligt den högsta arbetsinkomsten (1 800 euro/mån.). I klientens fall kvarstår ingen rehabiliteringspenning att betala ut när den justeras utgående från de beräknade inkomsterna. När arbetspraktiken är slut ska klienten lämna in lönekvitton och rehabiliteringspenningen justeras. Beslutet om rehabiliteringspenning kan dras in på klientens begäran först när beslutet om utbildning dragits in. Klienten kan ansöka om utbildning och rehabiliteringspenning på nytt och villkoren för beviljande av förmånerna bedöms som vid en ny ansökan. Justering eller rättelse? Rehabiliteringspenningen ska rättas eller justeras från terminens början om klienten har inkomster under terminen som kan inverka på rehabiliteringspenningen. Beslutet om rehabiliteringspenning är felaktigt och ska rättas om inverkan av arbetsinkomsterna sträcker sig till begynnelsetidpunkten för beslutet om rehabiliteringspenning (exempel 3). Beslutet om rehabiliteringspenning justeras om beslutet blir i kraft för en del av tiden och på det sättet inte är felaktigt (exempel 2 och 4). Se figuren nere på sidan. Exempel Arbetsinkomsterna har ingen inverkan på beloppet av rehabiliteringspenningen Sune Studerande har beviljats rehabiliteringspenning för tiden i ett beslut som meddelats Han har uppgett att han från och med oktober arbetar som telefonförsäljare vid sidan av studierna. Enligt de löneuppgifter som lämnats i december har Sune haft sammanlagt euro i löneinkomster under oktober november. Avgörande: Arbetsinkomsterna hänförs till höstterminen för tiden Under terminen är de genomsnittliga inkomsterna 491 euro/mån. och då inverkar inkomsterna inte på beloppet av rehabiliteringspenningen. Sune får ett justeringsbeslut (fras KRC26) där man konstaterar att arbetsinkomsterna inte har någon inverkan. Observera! Ett justeringsbeslut meddelas till klienten. Det är inte fråga om rättelse eftersom beslutet inte är felaktigt. Exempel Arbetsinkomster som överskrider inkomstgränsen dras av från rehabiliteringspenningen, rättelse 40

48 Sune Studerande i det föregående exemplet meddelar i december att han i december tjänar euro utöver de inkomster han tidigare meddelat. Avgörande: Arbetsinkomsterna hänförs till höstterminen för tiden Nu är de sammanlagda arbetsinkomsterna för oktober december under terminen euro, dvs. 747 euro/mån., så de inverkar minskande på beloppet av rehabiliteringspenningen till den del de överstiger inkomstgränsen. Eftersom arbetsinkomsterna inverkar på beslutet om rehabiliteringspenning från början är beslutet felaktigt och ska rättas. Eftersom rättelsen av beslutet är till Sunes nackdel, kräver rättelsen Sunes skriftliga samtycke. Om Sune inte samtycker till rättelse görs en ansökan om undanröjande av beslutet hos Besvärsnämnden för social trygghet. Exempel Arbetsinkomster som överskrider inkomstgränsen dras av från rehabiliteringspenningen, justering Sune Studerande samtyckte till rättelse av beslutet om rehabiliteringspenning och han meddelades ett nytt beslut om rehabiliteringspenning för tiden I mars meddelar Sune att han tjänar euro/mån. under januari maj. Avgörande: Arbetsinkomsterna hänförs till vårterminen för tiden Under terminen är inkomsten euro/mån. och de inverkar minskande på beloppet av rehabiliteringspenningen till den del de överstiger inkomstgränsen. Eftersom arbetsinkomsterna inte inverkar på beslutet om rehabiliteringspenning från beslutets början ( ) är beslutet inte felaktigt utan ska justeras. Man hör Sune och berättar hur arbetsinkomsterna inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen Efter hörandet justeras beslutet om rehabiliteringspenning för tiden Arbetsinkomst under utbildningens ferietid Om klienten studerar eller gör arbetspraktik i anslutning till studierna under sommaren betraktas sommarstudierna vid samordningen som en del av vår- eller höstterminen. Om klienten samtidigt har arbetsinkomster, samordnas de genom en förlängd vår- eller hösttermin (exempel 5 6). Se figuren nere på sidan. Exempel Praktik med lön i anslutning till studierna, rehabiliteringspenning för mellanliggande tid, justering Stina Studerande har beviljats rehabiliteringspenning för tiden i ett beslut som meddelats Hon meddelar att hon gör arbetspraktik i anslutning till studierna och får en lön på ungefär 900 euro i månaden för den här tiden. Stina tänker ha semester och vill ansöka om rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för den här perioden, eftersom hon inte har några inkomster under semestern. Stina kan inte lämna exakta löneuppgifter, eftersom det är fråga om tvåskiftsarbete där olika ersättningar betalas ut. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras för tiden och på det sättet fogas tiden med arbetspraktik till vårterminen. Stinas uppskattning om månadslönen förs in på sidan för inkomster (Tulo). Arbetsinkomsterna är så små att de inte inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen. Stina får ett justeringsbeslut (fras KRC26) där man konstaterar att arbetsinkomsterna inte har någon inverkan. 41

49 I samma rehabiliteringsbeslut beviljas Stina rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för tiden Därtill ber man Stina lämna in löneuppgifterna till FPA när hon vet hur stor lönen är. Exempel Praktik med lön i anslutning till studierna, rehabiliteringspenning för mellanliggande tid, justering Stefan Studerande har beviljats rehabiliteringspenning för tiden i ett beslut som meddelats Stefan har svarat på brevet gällande sommartiden (KRI03) på följande sätt: har inte sommarjobb men gör arbetspraktik som ingår i studierna och höstterminen börjar För arbetspraktiken får Stefan sammanlagt euro. Avgörande: Rehabiliteringspenningen förlängs med ett justeringsbeslut för tiden Stefan får rehabiliteringspenning för mellanliggande tid Tiden med arbetspraktik fogas samman med höstterminen och på sidan Jaksot (perioder) är tiden med rehabiliteringspenning De uppgifter Stefan meddelat om arbetspraktiken med lön (1 500 euro) förs in på sidan för inkomster (Tulo) för tiden Om Stefan inte har andra inkomster under slutet av året inverkar inkomsterna inte på rehabiliteringspenningen för höstterminen. Exempel Praktik med lön i anslutning till studierna, justering Sofia Studerande har beviljats rehabiliteringspenning för tiden Hon meddelar att hon gör arbetspraktik i anslutning till studierna och får en lön på ungefär euro per månad för den här tiden. Sofia uppger att skolan börjar och att hon inte har för avsikt att ha semester. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras från Tiden med arbetspraktik fogas till vårterminen och den lön Sofia uppgett förs in på sidan för inkomster (Tulo). Eftersom Sofias studier fortsätter kan man i samma beslut bevilja rehabiliteringspenning också för följande läsår. (läs i de tekniska anvisningarna hur man får terminerna separerade från varandra: Valmistelu > Tulot) 42

50 Schema Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Rehabiliteringspenning beviljas för medicinsk rehabilitering som kommunen är skyldig att ordna. Kommunerna och samkommunerna ska se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om innehåll och omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom samkommunens område. Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen kan vara t.ex. anpassningskurser missbrukarrehabilitering utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna jämte uppskattning av arbets- och funktionsförmågan samt arbetsprövning i anslutning till detta 43

51 terapi för att förbättra och bevara funktionsförmågan hjälpmedelstjänster: bestämmande av behovet av hjälpmedel, utprovning av hjälpmedel, överlåtelse av hjälpmedel med ägande- eller nyttjanderätt, undervisning i och uppföljning av användningen samt underhåll av hjälpmedlen rehabiliteringshandledning rehabiliteringsperioder i form av sluten vård eller öppen vård Hälsovårdscentraler och sjukhus ger ytterligare upplysningar om medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunerna. Kontaktuppgifter till kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats Behovet av medicinsk rehabilitering och rehabiliteringens mål och innehåll fastställs i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan som baserar sig på undersökning av läkare. Om ett rehabiliteringsbeslut har meddelats med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och ansökningshandlingarna innehåller en motstridig eller bristfällig utredning om grunden för beviljande av rehabilitering, ska du utreda den medicinska rehabiliteringens innehåll med hjälp av rehabiliteringsplanen. Begär rehabiliteringsplanen som tilläggsutredning av klienten, om den inte har lämnats till FPA. Hälso- och sjukvårdslagen, 1326/2010, 3 kap Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan ingå i de egentliga företagshälsovårdstjänsterna och därutöver i de sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster som ordnats för arbetstagarna (12 och 14 i lagen om företagshälsovård). Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan vara t.ex. en konditionshöjande rehabiliteringskurs arbetsprövning på den egna arbetsplatsen bedömning av rehabiliteringsbehovet missbrukarrehabiliteringsperiod perioder av medicinsk rehabilitering. Villkor för utbetalning av rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning kan beviljas för rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen ges på grund av problem med arbets- eller förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården arbetsgivaren eller företagaren deltar i rehabiliteringskostnaderna. Beslut om rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård fattas antingen av arbetstagarens företagshälsovård eller av en företrädare för arbetsgivaren. Huruvida den andel som betalas av arbetsgivaren eller företagaren är tillräcklig, avgörs från fall till fall med beaktande av de totala rehabiliteringskostnaderna. Om det är klart att det endast rör sig om ett nominellt deltagande, uppfylls inte kravet som ställs i lagen. Konditionshöjande rehabiliteringskurs Den rehabilitering i ett tidigt skede som ordnas med stöd av lagen om företagshälsovård är s.k. konditionshöjande rehabiliteringskurser. FPA deltar inte i ordnande av dessa rehabiliteringskurser och ersätter inte kostnaderna för dem (resor, självriskandelar eller kostnader 44

52 för företagshälsovården) till klienten, arbetsgivaren eller företagaren i form av kostnader för företagshälsovård eller sjukvård. Rehabiliteringspenning betalas under en konditionshöjande rehabiliteringskurs när beslutet om klientens deltagande har fattats på basis av rehabiliteringsbehovet, som fastställts av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården (12 eller 14 i lagen om företagshälsovård), innan kursen inleds och när deltagarna har anmälts till kursen via företagshälsovården. kursens innehåll kan anses vara rehabilitering arbetsgivaren svarar delvis eller helt för kostnaderna för den konditionshöjande rehabiliteringskursen. alternativt: företagaren svarar delvis eller helt för kostnaderna för den konditionshöjande rehabiliteringskursen. Man har i en promemoria om konditionshöjande rehabiliteringskurser samlat information om de krav som ställs på innehållet för konditionshöjande rehabiliteringskurser och hur kursen i praktiken ska ordnas. Promemorian finns på FPA:s webbplats. Arbetsprövning på den egna arbetsplatsen Arbetsprövning som ordnas av företagshälsovården kan bli aktuell när klienten behöver stöd i ett tidigt skede med problem gällande arbetsförmågan men det hot om att förlora arbetsförmågan som förutsätts för arbetspensionsrehabilitering ännu inte finns. Vid arbetsprövning som genomförs på den egna arbetsplatsen är arbetsgivarens deltagande i kostnaderna tillräcklig då arbetsgivaren betalar arbetstagarens lön, försäkringar och eventuella naturaförmåner. Företagshälsovården ansvarar tillsammans med arbetsgivaren om uppföljningen och övervakningen av arbetsprövningen. Rehabiliteringspenning betalas för arbetsprövning på den egna arbetsplatsen enligt lagen om företagshälsovård om klienten prövar på helt nya arbetsuppgifter att sköta de egna arbetsuppgifterna, men de har ändrats tydligt så att de motsvarar de behov klientens hälsotillstånd förutsätter att utföra sina egna arbetsuppgifter med specialarrangemang. Rehabiliteringspenning betalas för högst 60 arbetsdagar vid arbetsprövning. Tiden motsvarar maximilängden för den arbetsprövning som FPA ordnar. Tidig rehabilitering eller arbetspensionsrehabilitering Arbetspensionsanstalterna har huvudansvaret för yrkesinriktad rehabilitering för dem som alltjämt är kvar i arbetslivet eller som har varit i arbetslivet och vars kontakter till arbetslivet inte slutgiltigt har avbrutits. Arbetspensionsrehabilitering kan vara t.ex. arbetsprövning på den egna arbetsplatsen. Kontakta klienten och företagshälsovården om rehabiliteringspenning söks för en lång arbetsprövning som överskrider 60 arbetsdagar du med hjälp av de uppgifter som finns tillgängliga vid FPA bedömer att klienten skulle ha rätt till arbetspensionsrehabilitering. Samarbeta vid behov med den som handlägger rehabiliteringen för att reda ut ärendet. Läs mer under Yrkesinriktad rehabilitering > Arbetspensionsanstalternas rehabilitering 45

53 Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabiliteringspenning kan beviljas en företagare eller annan person som arbetar för egen räkning och som för sig ordnat sådan företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård och som helt eller delvis betalar kostnaderna för rehabiliteringen. För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts att en läkare inom företagshälsovården eller en annan specialistläkare som känner till förhållandena på arbetsplatsen har bedömt rehabiliteringsbehovet klienten får ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sina företagshälsovårdskostnader rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård och den uppfyller de allmänna krav som ställts på rehabiliteringsverksamheten. Med att känna till förhållandena på arbetsplatsen avses att läkaren bedömer klientens hälsotillstånd i förhållande till arbetets belastningsfaktorer och specialkrav Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Kommunen kan bevilja anpassningsträning enligt 8 i lagen om handikappservice. Om innehållet i anpassningsträningen bestäms det i 15 i förordningen om stöd och service på grund av handikapp. Innehållet i anpassningsträning är inte noggrannare preciserat i handikappservicelagstiftningen. Syftet är ändå att främja klientens sociala funktionsförmåga. Läs mer under Handbok för handikappservice > Stöd till ett självständigt liv > Anpassningsträning Utbetalning av rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning kan betalas om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls tjänsterna tillhandahålls i ändamålsenliga lokaler och serviceproducenten har behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten. Vid anpassningsträning i enlighet med lagen om handikappservice förutsätts det inte att rehabiliteringen ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Det räcker att klienten är i ett vårdförhållande till hälso- och sjukvården på grund av sin funktionsnedsättning och rehabilitering ges utgående från funktionsnedsättningen. Bedöm om anpassningsträningen främjar arbetslivsmålen Familjerehabilitering enligt barnskyddslagen Kommunen kan ordna familjerehabilitering enligt barnskyddslagen som en stödåtgärd inom den öppna vården. Målet är att stöda familjen så att det att barnet bor hemma ur barnets synvinkel är en bra och trygg lösning. Familjerehabiliteringen kan genomföras t.ex. på en 46

54 barnskyddsinstitution eller vid en inrättning för missbrukarvård där det finns möjlighet till mångsidiga familjerehabiliteringstjänster. Läs mer under Lastensuojelun käsikirja > Työprosessit > Avohuolto > Lastensuojelun avohuollon tukitoimet > Perhekuntoutus (på finska). Rehabiliteringspenning under familjerehabilitering Rehabiliteringspenningen betalas ut till barnets vårdnadshavare, som deltar i rehabiliteringen samtidigt med den övriga familjen, och rehabiliteringsbeslutet gäller familjerehabilitering i form av sluten vård. Kontrollera därtill att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls familjerehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet Familjerehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Rehabiliteringspenning betalas för familjerehabilitering som ordnats med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då förutsätts att rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt deltar i rehabiliteringen. Kontrollera därtill att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls familjerehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet Missbrukarrehabilitering På den här sidan ges information om missbrukarrehabilitering och rehabiliteringspenning samt om de situationer när rehabiliteringspenning kan betalas under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling. Du ska också läsa varje sida som gäller laggrunden i fråga och som kompletterar denna sida. Ordnande av missbrukarrehabilitering FPA ordnar inte missbrukarrehabilitering men kan betala rehabiliteringspenning under rehabiliteringstiden för att trygga rehabiliteringsklientens försörjning. Kvalitetsrekommendation för missbrukarvården (SHM 2002) anger riktlinjer för ordnandet av missbrukartjänster. När det gäller missbruksrelaterade sjukdomar ansvarar kommunen för och ordnar behandling och rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen lagen om missbrukarvård (familjerehabilitering eller individuell rehabilitering). Barnskyddsarbete och missbruksarbete som kommunen ordnar är ofta förbundna med varandra och tjänar åtminstone indirekt samma syfte. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för familjerehabilitering enligt barnskyddslagen även om rehabiliteringens innehåll är missbrukarrehabilitering. 47

55 En arbetsgivare eller en företagare kan ordna missbrukarrehabilitering i form av verksamhet enligt lagen om företagshälsovård. I tabellen beskrivs de frågor som är viktiga med tanke på avgörandet av rehabiliteringspenningen, grupperade enligt laggrund. För varje laggrund finns det en särskild anvisningssida för handläggningsarbetet. Utredning av villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning vid missbrukarrehabilitering Lagstadgad Lagen om Lagen om Hälso- och Lagen om grund för missbrukarvård, missbrukarvård, Barnskyddslagen sjukvårdslagen företagshälsovård missbrukarrehabilitering familj individuell Allmänna krav på rehabiliteringsverksamheten, X läs mer under X X X X Rehabilitering som grund De allmänna villkoren för rehabiliteringspenning, X läs mer under X X X X Villkoren för beviljande Behandlingseller rehabiliteringsplan Beakta Rehabiliteringen kan ske i och familjen öppen eller deltar i sluten vård. huvudsak samtidigt i X Rehabiliteringsklienten RehabiliteringenArbetsgivaren Rehabiliteringsklienten genomförs deltar i och familjen vid en rehabiliteringskostnaderna deltar i rehabiliteringsinrättning för sina huvudsak för arbetstagare. samtidigt i rehabiliteringen. missbrukarvård, rehabiliteringen. godkänd av En företagare Rehabiliteringen FPA. ordnar Rehabiliteringen kan ske i missbrukarrehabilitering kan ske i öppen eller för sig öppen eller sluten vård. sluten vård. Rehabiliteringen sker i sluten vård. själv under ledning av en företagsläkare Rehabiliteringspenning eller en annan för högst 75 specialistläkare vardagar som känner till varefter arbetsförhållandena. fortsättning förutsätter en Rehabiliteringen ny vård- eller kan ske i rehabiliteringsplan. öppen eller sluten vård. 48

56 Rehabiliteringspenning under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling Rehabiliteringspenning kan betalas också under en kortare avgiftnings- eller avvänjningsbehandling före rehabiliteringen. Bedöm klientens helhetssituation tillsammans med den som handlägger sjukdagpenningen. Utred och bedöm huruvida avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen är en del av klientens rehabiliteringshelhet, dvs. efterföljs behandlingsfasen omedelbart av en rehabiliteringsperiod uppfylls de allmänna villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls de särskilda villkoren för missbrukarrehabilitering söker klienten sjukdagpenning under avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen - gör en gemensam bedömning med den som handlägger sjukdagpenningen Läs mer i förmånsanvisningarna om sjukdagpenning: Missbruksrelaterad sjukdom och arbetsoförmåga Familjerehabilitering Rehabiliteringspenning beviljas för tiden för familjerehabilitering som grundar sig på lagen om missbrukarvård, om rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt deltar i rehabiliteringen. I undantagsfall kan som familjerehabilitering betraktas även sådan rehabilitering där rehabiliteringsklienten av grundad anledning deltar ensam en del av tiden. En sådan grundad anledning kan t.ex. vara att klienten lider av svårt rusmedelsberoende och att det därför inte är ändamålsenligt att barnen deltar i rehabiliteringen ända från början. Merparten av rehabiliteringen ska ändå genomföras så att alla som deltar i den är på plats samtidigt Individuell missbrukarrehabilitering För tiden för individuell missbrukarrehabilitering beviljas rehabiliteringspenning när rehabiliteringen 1. ordnas av kommunens socialförvaltning med stöd av lagen om missbrukarvård 2. ordnas av kommunens hälsovårdsförvaltning eller samkommunen med stöd av hälso- och sjukvårdslagen 3. ordnas av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård. Rehabilitering som ordnas av kommunens socialförvaltning Rehabiliteringspenning kan beviljas på grundval av individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, när rehabiliteringen är slutenvårdsrehabilitering som pågår dygnet runt ges vid en inrättning som är godkänd av FPA baserar sig på en vårdplan enligt socialvårdslagen eller på en rehabiliteringsplan enligt lagen om missbrukarvård. 49

57 Av vård- eller rehabiliteringsplanen ska framgå hur man med hjälp av missbrukarrehabiliteringen försöker påverka de problem med arbets- och förvärvsförmågan som missbruksproblemet orsakat så att rehabiliteringen främjar den försäkrades möjligheter att komma ut i arbetslivet, att hålla sig kvar i arbetslivet eller att återvända till arbetslivet. Då förfarandet för godkännande av en rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård ännu pågår under individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, kan rehabiliteringspenning beviljas från den dag då rehabiliteringsinrättningen för missbrukarvård officiellt har godkänts. Läs mer om förfarandet för godkännande av inrättningar (Päihdekuntoutuslaitosten hyväksymismenettely). Beslut om rehabiliteringspenning enligt lagen om missbrukarvård kan fattas för högst 75 vardagar (läs mer i de tekniska anvisningarna, Päihdekuntoutusrahan aika laskenta). Rehabiliteringspenning för längre tid kan beviljas endast på basis av en ny vård- eller rehabiliteringsplan. Bedöm på basis av planen om fortsatt rehabilitering är ändamålsenlig med tanke på klientens möjligheter att hålla sig kvar i arbetslivet eller placera sig i arbetslivet. Missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren eller som medicinsk rehabilitering Rehabiliteringspenning kan beviljas för individuell missbrukarrehabilitering som i anslutning till sjukvård och primärvård ordnas av kommunen eller av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård, om de allmänna villkoren för rehabiliteringspenning är uppfyllda. Rehabiliteringspenning kan beviljas också för rehabilitering i öppen vård och när rehabiliteringen har getts vid någon annan inrättning än en sådan institution för missbrukarvård som har godkänts av FPA. I fråga om missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren ska ändå de särskilda villkoren för rehabilitering som ges med stöd av lagen om företagshälsovård uppfyllas (problem med arbetsoch förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården, att arbetsgivaren deltar i kostnaderna. Se avsnittet Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård i denna anvisning). Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats Där finns en förteckning över A-klinikerna jämte kontaktinformation. Kommunerna eller samkommunerna är huvudmän för de flesta A-klinikerna i Finland. Utredning som ska företes om grunden för rehabiliteringen Behovet av medicinsk rehabilitering och rehabiliteringens mål och innehåll fastställs i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan som baserar sig på undersökning av läkare. Om ett rehabiliteringsbeslut har meddelats med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och ansökningshandlingarna innehåller en motstridig eller bristfällig utredning om grunden för beviljande av rehabilitering, ska du utreda den medicinska rehabiliteringens innehåll med hjälp av rehabiliteringsplanen. Begär rehabiliteringsplanen som tilläggsutredning av klienten, om den inte har lämnats till FPA. (Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010) (Lagen om företagshälsovård1383/ och 14 ) (Lagen om missbrukarvård 41/1986) (Socialvårdslagen 1301/2014) 50

58 Läroavtalsutbildning I det här avsnittet ges allmän information om läroavtalsutbildning och redogörs för när FPA beviljar rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning. I underrubrikerna finns information om avgörande av rehabiliteringspenning och om hur FPA följer upp hur läroavtalsutbildningen framskrider. Genom läroavtalsutbildning kan man studera för nästan alla yrkesinriktade examina. Utbildningen som avläggs kan vara en yrkesinriktad grundexamen eller en förberedande utbildning för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Även icke-examensinriktad tilläggsutbildning kan genomföras som läroavtalsutbildning. Företagare kan utbilda sig själva med läroavtal i sitt eget företag. En läroavtalsutbildning som leder till grundexamen tar i regel 1 3 år. Tidigare utbildning och arbetserfarenhet förkortar utbildningstiden. Utbildningsstyrelsen för register över godkända utbildningsanordnare. Registret finns till påseende på utbildningsstyrelsens webbplats larovatalsutbildning Ett tidsbundet arbetsavtal ingår i läroavtalsutbildningen Den studerande och arbetsgivaren gör upp ett läroavtal av vilket framgår avtalets giltighetstid (längden på prövotiden) examen som avläggs den lön enligt kollektivavtal som den studerande får. Därtill innehåller avtalet en plan för hur utbildningen ska förverkligas: de huvudsakliga arbetsuppgifterna den teoretiska undervisning som ingår i utbildningen och vem som ordnar undervisningen när den teoretiska undervisningen infaller under utbildningstiden de ansvariga arbetsplatsutbildarna övriga omständigheter som är viktiga med tanke på ordnandet av studierna storleken på den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren. Avtalet godkänns alltid av utbildningsanordnaren, med vilken avses läroavtalsbyrån eller den läroanstalt som ordnar läroavtalsutbildningen. Bedömning och betyg Under läroavtalstiden bedöms den studerandes inlärning kontinuerligt på arbetsplatsen, men egentliga utvärderingssamtal hålls i allmänhet tre gånger per år i enlighet med utbildningsanordnarens anvisningar. En rapport av utvärderingssamtalet skickas till utbildningsanordnaren. Den studerande får ett examensbetyg via läroanstalten när hen med godkänt resultat har fyllt de krav på yrkesskicklighet som förutsätts i examen. Examensbetyget beviljas av examenskommissionen inom branschen. Rehabiliteringspenning enligt villkoren för yrkesinriktad rehabilitering För läroavtalsutbildning uppgörs inget rehabiliteringsbeslut, men man kan betala rehabiliteringspenning för tiden om villkoren för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering uppfylls. 51

59 Klientens rätt till rehabiliteringspenning under tiden för läroavtalsutbildning bedöms enligt samma grunder som då det gäller yrkesinriktad rehabilitering. FPA ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom eller en funktionsnedsättning (i FRPL: sjukdom, lyte eller kroppsskada) som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Läs mer under Villkoren för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering Sakkunnigläkarens bedömning Förhållande till primär yrkesinriktad rehabilitering FPA betalar inte ut rehabiliteringspenning om klienten har rätt till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas i enlighet med arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning (FRPL 19 2 mom.). Läroavtalsutbildning ordnas också som arbetspensionsrehabilitering, Om klienten har ansökt om rehabiliteringspenning utreds hens rätt till arbetspensionsrehabilitering på samma sätt som vid yrkesinriktad rehabilitering. Utredningsarbetet görs som vid yrkesinriktad rehabilitering: den rehabiliterande arbetspensionsanstalten uppgifter från skattemyndigheten vid behov kontaktar man den rehabiliterande arbetspensionsanstalten per e-post eller telefon och svaret antecknas i Oiwa. Ett skriftligt beslut om att kontakt till arbetslivet saknas behövs inte. Beviljandet av arbetspensionsrehabilitering förutsätter att personen har kontakt med arbetslivet, vilket i praktiken innebär att personen ska ha en etablerad arbetslivserfarenhet och minst euro (2017 års index) i förvärvsinkomst under de närmast föregående fem kalenderåren före rehabiliteringen. Avslå rehabiliteringspenningen om klientens yrkesinriktade rehabilitering sköts av arbetspensionsanstalten. Lägg till frasen KRB44 i beslutet. Klienten kan inte själv välja vem som ordnar den yrkesinriktade rehabiliteringen. Rehabiliteringspenning betalas inte om klienten har rätt till yrkesinriktad rehabilitering men arbetspensionsanstalten inte ser det som ändamålsenligt att ordna med läroavtal. Ett undantag från denna regel är om rehabiliteringspenningen enligt lagen om pension för arbetstagare skulle bli lägre än minimibeloppet vid yrkesinriktad rehabilitering. Klienten kan ansöka om rehabiliteringspenning hos FPA om arbetspensionsanstalten har avslagit ansökan om rätt till yrkesinriktad rehabilitering (ej risk för arbetsoförmåga). Begär en kopia av arbetspensionsanstaltens beslut av klienten. Rätten till rehabiliteringspenning utreds enligt beskrivningen i avsnittet Rehabiliteringspenning enligt villkoren för yrkesinriktad rehabilitering Betalning av rehabiliteringspenningen och uppföljning under läroavtalstiden Förbered beslutet om rehabiliteringspenning i samband med läroavtalsutbildning för hela läroavtalstiden, men registrera rehabiliteringspenningsperioden för högst 12 månader. För de följande perioderna och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande. 52

60 Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren för tiden för läroavtalsutbildning till den del penningen motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar. För betalning behövs arbetsgivarens anmälan om löneutbetalning. För perioderna av teoretisk undervisning betalas rehabiliteringspenningen till klienten, om arbetsgivaren inte betalar lön för denna tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid bedöms enligt förmånsanvisningarna. Lägg märke till att den som deltar i läroavtalsutbildning inte får rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under semester, om hen har semesterlön. Uppföljning Bedöm behovet av uppföljning och hur den ska genomföras från fall till fall med beaktande av bl.a. utbildningens längd. Följ med hur utbildningen framskrider med hjälp av arbetsgivarens anmälan om lön. Begär att minst en gång per år få en kopia av utvärderingssamtalet Anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus Rehabiliteringspenning kan beviljas för anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus om träningens innehåll uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabilitering och innehållet motsvarar sådan anpassningsträning som ordnas av FPA eller kommunen och som berättigar till rehabiliteringspenning. Grunden för anpassningsträningen ska vara sjukdom eller skada. Rehabilitering som ordnas som förebyggande tidig rehabilitering och som inte ordnas på grundval av sjukdom eller skada, berättigar inte till rehabiliteringspenning. Kännetecknen för rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning måste uppfyllas: rehabiliteringen ska ges av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tjänsterna ska tillhandahållas i ändamålsenliga lokaler och serviceproducenten ska ha behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) ska ha fattat ett finansieringsbeslut som uttryckligen gäller kursverksamheten i fråga. Ett allmänt verksamhetsunderstöd som STEA betalar till rehabiliteringsanordnaren uppfyller inte villkoren för rehabiliteringspenning. Du kan söka information i understödsdatabas. När rehabiliteringspenning söks måste en tillräcklig utredning om kursens finansiering presenteras. Läs mer i anvisningen om rehabilitering enligt prövning under Anpassningskurser Klimatrehabilitering Modellerna för klimatrehabilitering har reviderats från ingången av Kursen genomförs i tre delar: inledande period, huvudperiod och avslutande period. Den inledande perioden och den avslutande perioden hålls i Finland. Kurshelheten omfattar dygn, dvs. sammanlagt 19 dygn. Karenstiden för rehabiliteringspenning för en anpassningskurs som pågår över 12 vardagar är kursens begynnelsedag och de nio därpå följande vardagarna. Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden. Också de resdagar från Finland till resmålet och tillbaka till Finland som ingår i kursen inräknas i rehabiliteringstiden och karenstiden kan 53

61 således börja löpa eller rehabiliteringspenning betalas för dessa dagar om resandet sker under en vardag. Anpassningsträning som ordnas på grund av funktionsnedsättning När klientens behov av rehabilitering går att jämställa med anpassningsträning enligt lagen om handikappservice som ordnas på grund av funktionsnedsättning förutsätter inte beviljandet av rehabiliteringspenning att rehabiliteringen ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Det räcker att klienten är i ett vårdförhållande till hälso- och sjukvården på grund av sin funktionsnedsättning och rehabilitering ges utgående från funktionsnedsättningen. Bedöm om anpassningsträningen främjar arbetslivsmålen Rehabiliteringspenning till en anhörig Rehabiliteringspenning kan betalas till en anhörig eller närstående som de facto deltar i familjerehabilitering, anpassningsträning eller i en rehabiliteringsperiod och rehabiliteringsbeslutet omfattar hen. Förmånen kan beviljas samtidigt till flera anhöriga eller närstående. Den anhöriga eller den andra närstående personen som deltar i rehabiliteringen ska vara i åldern år och förhindrad att arbeta på grund av deltagandet i rehabiliteringen. Arbetslivsmålet anses indirekt bli uppfyllt. Annars gäller de allmänna principerna för beviljande av rehabiliteringspenning beviljandet av rehabiliteringspenning till en anhörig. Lägg märke till att ingen karenstid tillämpas för en förälder som deltar i sitt barns rehabilitering. Läs mer om karenstiden. (FRPL 566/ mom.), (FRPL 566/ ), (FRPL 566/ ) Rehabiliteringspenning för unga I det här avsnittet redogörs för villkoren om beviljande av rehabiliteringspenning för unga, varför man måste utreda den ungas rätt till ett utbildningsbeslut och när man hänvisar den unga till FPA-rådgivningen. Underrubrikerna preciserar villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga, beskriver förfarandet gällande utbildningsbeslut och klargör utbetalningen av rehabiliteringspenning för unga. Underrubrikerna: Arbetslivet som mål Bedömning av väsentlig försämring KHOPS - Den individuella studie- och rehabiliteringsplan som uppgjorts i hemkommunen Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Rätt till utbildningsbeslut Tid för vilken förmånen beviljas Väntetid och mellanliggande tid Avbrott i rehabiliteringen Uppföljning Rehabiliteringspenning för unga beviljas när studie- eller arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna eller möjligheterna att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade för åringen på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i enlighet med det som avses i 6 lagen om FPA-rehabilitering. 54

62 den unga behöver intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering, det vill säga särskilda stödåtgärder för att klara den planerade rehabiliteringen man i hemkommunen har gjort upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan för den unga. den planerade rehabiliteringen säkerställer den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främjar möjligheterna till sysselsättning. Läs mer om villkoren för rehabiliteringspenning för unga i 20 i lagen om FPA-rehabilitering (566/2005). I regel betalas rehabiliteringspenning för unga under studier men man kan också få förmånen för annan verksamhet. Det kan t.ex. vara fråga om en period av arbetsprövning eller arbetspraktik, deltagande i en arbetsverkstad eller annat motsvarande, som finns beskrivet i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Syftet med verksamheten kan t.ex. vara att förbereda den unga för yrkesinriktad utbildning. Rehabiliteringspenning för unga betalas när syftet med verksamheten är att säkerställa den yrkesinriktade rehabiliteringen och främja möjligheterna till sysselsättning. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga görs för den tid för vilken man bedömer att alla villkor för beviljande uppfylls. Om man inte kan bedöma villkoren för beviljande för hela den tid den individuella studie- och rehabiliteringsplanen omfattar, ska man motivera det i beslutet (fras KRD19). Exempel En väsentlig försämring av den ungas arbets- och studieförmåga samt särskilda stödåtgärder har att göra med den ungas inlärningsförmåga. I den individuella studie- och rehabiliteringsplanen beskrivs det inte hur stödåtgärderna fortsätter under yrkesutbildningen efter grundskolan. Rehabiliteringspenning för unga beviljas endast fram till det att yrkesutbildningen börjar eftersom man inte kan bedöma hur villkoren för beviljande uppfylls när det gäller stödåtgärderna. Den unga ska lämna in en uppdaterad individuell studie- och rehabiliteringsplan från sin hemkommun. Rätten till rehabiliteringspenning för unga bedöms när den uppdaterade individuella studie- och rehabiliteringsplanen finns tillgänglig. Rätt till utbildningsbeslut ska utredas Från ska FPA alltid utreda om den som söker rehabiliteringspenning för unga kan beviljas yrkesinriktad rehabilitering i form av utbildning. Detta utreds i samband med det första beslutet (avslag eller beviljande) och i samband med varje justeringsbeslut. En ung person kan på basis av en och samma rehabiliteringsåtgärd ha rätt till båda förmånerna, en av dem eller inte till någondera: Rätt till rehabiliteringspenning för unga och utbildning som yrkesinriktad rehabilitering Rätt till rehabiliteringspenning för unga men inte till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering t.ex. när utbildningen inte är ändamålsenlig på det sätt som den yrkesinriktade rehabiliteringen förutsätter rehabiliteringen är annan verksamhet än utbildning Rätt till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering men inte rätt till rehabiliteringspenning för unga Den unga har inte behov av stödåtgärder eller en individuell studie- och rehabiliteringsplan Varken rätt till rehabiliteringspenning för unga eller till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering 55

63 FPA-rådgivning Du kan hänvisa den som söker rehabiliteringspenning för unga eller den unga med familj till FPArådgivningen till exempel i följande fall: När den individuella studie- och rehabiliteringsplanen är oklar eller oändamålsenlig och situationen kräver samarbete med olika aktörer. Den unga behöver stödåtgärder men de fattas eller är otillräckliga. När det behövs tilläggsutredningar för att man ska kunna göra en ny bedömning av orsakerna till den begränsade arbets- och studieförmågan. När studierna inte framskrider enligt studieplanen eller då de avbryts. Den individuella studie- och rehabiliteringsplanen inte genomförs som planerat. Den ungas rehabilitering tar slut och det finns behov av särskilt stöd vid övergången till arbetslivet. Ansökan om rehabiliteringspenning för unga avslås och man vill försäkra sig om att den unga söker andra FPA-förmåner hänvisas till andra tjänster, t.ex. för utredning av hälsotillståndet, det uppsökande ungdomsarbetet eller arbets- och näringsbyrån. Läs mer om FPA-rådgivning Arbetslivet som mål Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att den individuella studie- och rehabiliteringsplanen säkrar den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främjar möjligheten att komma ut i arbetslivet. Målet är att den unga trots sin sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet med sina egna styrkor och med de förutsättningar funktionsförmågan erbjuder. Syftet måste omvärderas när den individuella studie- och rehabiliteringsplanen uppdateras. Minimimålsättningen är att då den individuella studie- och rehabiliteringsplanen genomförts ska den unga ha en möjlighet att skaffa tilläggsinkomster genom arbete även om hen i fortsättningen skulle gå i pension. Anmärkning Enligt 20 i lagen om FPA-rehabilitering är syftet med rehabiliteringspenningen för unga att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete. Vid beredningen av lagen konstaterar man att målet att få tilläggsinkomster är lägre än vid yrkesinriktad rehabilitering och att man inte bedömer ändamålsenligheten på motsvarande sätt som vid yrkesinriktad rehabilitering. Läs mer i RP 201/2014. I regel beviljas rehabiliteringspenning för unga om den unga genomgår grundläggande utbildning och möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering är svåra att förutspå på grund av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. På grund av den ungas sjukdom eller funktionsnedsättning kan hens yrkesinriktade rehabilitering bestå av flera olika åtgärder, och studier som leder till examen kan ta längre tid att genomföra. 56

64 Möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering finns inte Syftet med rehabiliteringspenning för unga uppfylls inte och förmånen måste avslås i följande situationer: målet med den individuella studie- och rehabiliteringsplanen är endast att den unga ska klara av att sköta sina dagliga aktiviteter och ärenden eller t.ex. att delta i arbets- och dagverksamhet för utvecklingsstörda. på grund av den ungas sjukdom eller funktionsnedsättning eller vården av dem är det inte möjligt att göra upp ens preliminära planer med arbetslivet i sikte är det inte realistiskt att den unga ens efter slutförd rehabilitering kan bli löntagare, övergå till öppet arbete eller stödarbete. Gör så här om du håller på att avslå ansökan: 1. Skapa ett Toimeksianto-arbete till arbetskön Selvitettävät asiat vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden (tarkenne Selvitettävät asiat och lisätieto Oikeus etuuteen) och be dem bedöma om den unga ska hänvisas till att söka pension. Vänta på svar från Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. 2. Informera den unga och vårdnadshavaren om FPA:s beslut, ge råd om hur man ansöker om sjukpension och kom överens om att ta kontakt med kontaktpersonen för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. 3. Meddela den unga ett individuellt motiverat avslagsbeslut, och bifoga en ansökningsblankett för sjukpension. Obs! Om den ungas arbetsoförmåga inte har börjat innan hen fyllt 15 år ska sjukpensionen föregås av sjukdagpenning för maximitiden eller motsvarande s.k. kalkylerade tid med sjukdagpenning. Förhållande till sjukpensionen Rehabiliteringspenningen för unga är primär i förhållande till sjukpension. För en person under 20 år ska möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering alltid utredas även om villkoren för beviljande av sjukpension förefaller vara uppfyllda. Den unga kan inte välja mellan dessa förmåner. Gör så här när en person under 20 år ansöker om sjukpension: 1. I samband med ansökan om pension ska förmånshandläggaren skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för rehabiliteringspenning för att utreda möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. 2. Utred möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering och be om en bedömning av en sakkunnigläkare. När du ber om en bedömning ska du komma ihåg att motivera varför det inte finns en studie- och rehabiliteringsplan att tillgå. 3. Registrera åtminstone följande punkter på sidan Työkyvyn arvioinnin muistiinpanot (Anteckningar om bedömningen av arbetsförmågan): bedömning av möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering motiveringar till bedömningen För att möjligheterna till rehabilitering ska kunna utredas räcker det inte med uppgift om att den unga saknar studieplats eller att man inte har gjort upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan för hen. Överväg behovet av FPA-rådgivning. 4. Ta kontakt med den unga om yrkesinriktad rehabilitering skulle vara möjlig. Om yrkesinriktad rehabilitering ses som en möjlighet ska du kontakta klienten. Informera den unga om villkoren för att bevilja rehabiliteringspenning för unga och ge råd om hur den unga får kontakt med kommunen 57

65 för att lägga upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan. Instruera klienten hur man ansöker om rehabiliteringspenning för unga. Överväg behovet av FPA-rådgivning. En individuell studie- och rehabiliteringsplan säkerställer inte yrkesinriktad rehabilitering eller sysselsättning Ibland möjliggör inte den utbildning eller andra verksamhet som planerats i den individuella studieoch rehabiliteringsplanen den ungas yrkesinriktade rehabilitering eller säkrar sysselsättning i framtiden även om den unga annars skulle ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Gör så här: 1. Informera den unga och vårdnadshavaren om FPA:s beslut, ge råd om hur man ansöker om studieförmåner och kom överens om att ta kontakt med kontaktpersonen för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. 2. Meddela den unga ett individuellt motiverat avslagsbeslut och lägg till frasen KRW14 (hänvisning till att söka studieförmåner). Läs mer under Ratkaisutyö > Asiantuntijalääkärin arvio > Nuoren kuntoutusraha. Processbeskrivningen för rehabiliteringspenning Sjukpension > Rehabiliteringspenning för unga Bedömning av väsentlig försämring När det gäller rehabiliteringspenning för unga bedöms väsentlig försämring av den sökandes arbets- och studieförmåga samt möjligheter att välja yrke enligt samma kriterier som vid FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. (se FRPL 566/ ) Bedöm om en sjukdom, funktionsnedsättning eller skada som konstaterats på behörigt sätt nu eller inom de närmaste åren förorsakar en väsentlig försämring av den ungas arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. den ungas helhetssituation förorsakar en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Vid bedömningen av huruvida försämringen är väsentlig ska man förutom sjukdomen, funktionsnedsättningen eller skadan även beakta de faktorer som påverkar den ungas helhetssituation: fysisk, psykisk och social funktionsförmåga livssituation ekonomiska och sociala omständigheter boendeförhållanden tidigare utbildningar även sådana som avbrutits tidigare verksamhet andra motsvarande faktorer. Granska den ungas helhetssituation ur ett brett perspektiv. I fråga om funktionsförmågan ska du beakta den fysiska, psykiska och sociala dimensionen samt den ungas individuella livssituation. Den ungas nedsatta funktionsförmåga samt dess omfattning är också ett uttryck för behovet av stödåtgärder. 58

66 Om en väsentlig försämring av arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna inte kan konstateras, beviljas den unga inte rehabiliteringspenning för unga. Läs mer under Villkor för beviljande Väsentlig försämring av arbets- och studieförmågan Bedömning av helhetssituationen Den ungas planer ändras När den individuella studie- och rehabiliteringsplanen för den som får rehabiliteringspenning för unga ändras ska du överväga om den ungas väsentligt försämrade arbets- och studieförmåga samt möjligheter att välja yrke ska bedömas på nytt och om du ska be om ett läkarutlåtande gällande den ungas nuvarande hälsotillstånd. Du kan be om sakkunnigläkarens hjälp för att överväga detta. Sakkunnigläkarens bedömning Begär en sakkunnigläkares bedömning när du behöver medicinsk sakkunskap för bedömningen av väsentlig försämring av arbets- och studieförmåga vid bedömningen av målen för rehabiliteringspenningen för unga; att säkra yrkesinriktad rehabilitering och att främja sysselsättningen. vid bedömningen av möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering, när den unga har ansökt om sjukpension. Läs mer under Ratkaisutyö > Asiantuntijalääkärin arvio > Nuoren kuntoutusraha KHOPS - Individuell studie- och rehabiliteringsplan Det är hemkommunens uppgift att göra upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan tillsammans med den unga, hens vårdnadshavare och de sakkunnigmyndigheter som behövs. Kommunens representanter kan vara sakkunniga från grundskolan, socialväsendet eller hälsooch sjukvården, beroende på den ungas individuella behov. I lagen bestäms inte noggrannare vilka av kommunens myndigheter som kommer i fråga. Det kan variera beroende på hur kommunens förvaltning är ordnad. Planen skickas avgiftsfritt till FPA. Försäkra dig om att vårdnadshavaren deltagit i uppgörandet av planen om den unga är under 18 år och deltagandet inte framgår i handlingarna. Om den unga har en intressebevakare men hen inte deltagit vid uppgörandet av planen, ska du höra intressebevakaren. Uppgifterna i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Minst följande uppgifter ska framgå av planen: en bedömning av sjukdomens eller skadans inverkan på den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering en bedömning av målen för den yrkesinriktade rehabiliteringen 59

67 en plan för hur studierna ska ordnas och genomföras och vilka stödåtgärder som behövs för att främja den yrkesinriktade rehabiliteringen information om de personer och aktörer som deltagit vid utarbetandet av planen. (se SRf 646/ och 4.) Precisering av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Om ovannämnda uppgifter inte ingår i planen och du därför inte kan bedöma klientens rätt till rehabiliteringspenning för unga ska du be om en preciserad plan som tilläggsutredning. Ta kontakt med den som gjort upp planen. Tilläggsutredningen kan skaffas per telefon om det med beaktande av bristens karaktär är möjligt. Vad gäller de uppgifter och utredningar som FPA inhämtar eller annars får tillgång till och som eventuellt kan medföra avslag på en förmånsansökan, ska parten höras. Be alltid om en preciserad plan i följande situationer: Om det i handlingarna och/eller planen saknas en bedömning av sjukdomens inverkan på den planerade utbildningen och sysselsättningen efter den. Om det planerade utbildningsområdet är uppenbart olämpligt med tanke på den ungas hälsotillstånd. Om kommunens sakkunnigmyndigheter inte har deltagit i utarbetandet av planen eller om det är oklart ifall de gjort det. Exempel Den specialiserade sjukvården/den privata sektorn har ansvar för vården av den ungas sjukdom. Den unga behöver stödåtgärder vid yrkesinriktad utbildning och som bilaga till ansökan finns planen för ordnande av individuell undervisning (IUP, på finska HOJKS))/ en personlig studieplan (ISP, på finska HOPS). Rehabiliteringspenningen för unga kan inte avgöras innan man utrett hur kommunen deltar. Den unga hänvisas till att kontakta kommunens socialbyrå. Därtill kan man komma överens med den unga om att FPA är i kontakt med kommunen. Andra studieplaner Förutom den individuella studie- och rehabiliteringsplanen gör man ofta upp följande andra planer som gäller studierna: En personlig studieplan (ISP, på finska HOPS) som den studerande gör upp själv eller tillsammans med läroanstalten. I planen antecknar man bland annat enligt vilken tidtabell studierna avläggs och vilka valbara delar som ansluts till studierna samt vilket slag av stöd man ordnar åt den studerande. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP, på finska HOJKS) som görs upp för studerande som behöver specialundervisning. Planen görs upp tillsammans med den studerande, vårdnadshavaren, lärarna och representanter för elevvården. IP innehåller bl.a. den personliga studieplanen och de service- och stödinsatser som behövs. Som bilaga till ansökan bifogas ibland ISP, IP eller någon annan plan som läroanstalten gjort upp, istället för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Dessa kan innehålla information som behövs för avgörande av rehabiliteringspenningen för unga, t.ex. en utredning om stödåtgärder. Om det av läroanstaltens planer eller av ett läkarutlåtande framgår att kommunen deltagit vid uppgörandet av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen och villkoren för beviljande kan bedömas, kan beslutet fattas. I annat fall ska detta utredas innan beslutet kan meddelas. Hänvisa 60

68 den unga till FPA-rådgivningen om hen enligt din bedömning även har behov av kommunens tjänster. Exempel Den unga har en omfattande studieplan (IP eller ISP) som tillsammans med vårdnadshavarna gjorts upp vid yrkesinstitutet. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas utifrån planen och läkarutlåtandet eftersom det finns tillräckliga uppgifter för avgörandet (väsentlig försämring, stödinsatser och en plan garanterar den yrkesinriktade rehabiliteringen och främjar sysselsättningen och kommunens medverkan framgår av läkarutlåtandet). Därtill hänvisar man den unga till FPA-rådgivningen eftersom det av handlingarna framgår att det finns ett behov för mer omfattande stöd. När hänvisar FPA den unga till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning? Hänvisa den unga till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning om hen har en funktionsnedsättning och man inte lyckas göra upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan i hemkommunen. Innan man ordnar med en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning ska handläggaren vara i kontakt med kommunens socialväsende och ta reda på varför hemkommunen inte gör upp planen. Uppdatering av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Planen för den ungas yrkesinriktade rehabilitering kan kräva uppdatering till exempel i följande situationer: Den unga byter yrke eller utbildningsområde. Den planerade rehabiliteringen framskrider inte eller avbryts. Den ungas hälsotillstånd förändras. Klarlägg den ungas situation genom att först sammanställa alla de uppgifter som FPA redan har, intervjua den unga (vårdnadshavarna) och diskutera situationen med den som är kontaktperson i fråga om den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Med intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering avses den ungas behov av särskilda stödåtgärder under sina studier och under annan rehabilitering. Granska och utvärdera stödåtgärderna med beaktande av den ungas psykiska, fysiska och sociala funktionsförmåga. Stödåtgärderna kan anknyta direkt eller indirekt till den väsentliga försämringen av den ungas arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Bedöm om stödåtgärderna behövs under hela den tid som studie- och rehabiliteringsplanen gäller eller om de behövs endast för en del av tiden. Stödbehovet och de planerade stödåtgärderna framgår av läkarutlåtande B, den individuella studie- och rehabiliteringsplanen samt av övriga ansökningshandlingar. Det stöd och den handledning som den unga får av sina anhöriga jämställs inte med särskilda stödåtgärder, men beakta ändå dessa när du bedömer helhetssituationen. Särskilda stödåtgärder kan vara särskilda individuella lösningar som skräddarsys enligt den ungas behov. Kommunernas resurser och deras sätt att ordna stöd för unga med nedsatt funktionsförmåga varierar. 61

69 Behovet av stödåtgärder beskriver den ungas funktionsförmåga. Dock räcker inte ens ett flertal planerade stödåtgärder som grund för beviljande om den ungas arbets- eller studieförmåga inte är väsentligt försämrad. Exempel Vården av den ungas sjukdom och rehabiliteringen har just påbörjats och vårdenheten rekommenderar rehabiliteringspenning för unga för studietiden. Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen ordnas terapi, specialarrangemang kring studierna och service som stöder självständigt boende för den unga. Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga uppfylls inte eftersom en väsentlig försämring av den ungas arbets- eller studieförmåga inte kan bedömas som långvarig i början av en vårdperiod I tabellen finns exempel på stödåtgärder som berör studier, socialt stöd samt stöd för den psykiska och fysiska funktionsförmågan. Tabellen är inte heltäckande eller uteslutande. Exempel på olika stödåtgärder Stödåtgärder för studier Socialt stöd Stöd för psykisk och fysisk funktionsförmåga studier vid en specialläroanstalt specialundervisning (väsentligt anpassade studier) utbildning i tränings- och rehabiliteringssyfte hjälpmedel för studier individuellt undervisningsmaterial och individuella undervisningsmetoder individuellt studieprogram och individuell arbetsordning ändring av studietiden anpassning av studiemålen och bedömningen specialarrangemang vid inlärning i arbetet specialarrangemang vid fristående yrkesprov ökad andel arbete (undervisningens tyngdpunkt på inlärning i arbetet) Exempel tolktjänst personlig assistent hjälpmedel för kommunikation tjänster som stöder boende olika handledningstjänster transporttjänst särskilda tjänster för personer med nedsatt funktionsförmåga särskilda tjänster för personer med utvecklingsstörning andra motsvarande tjänster långvarig terapi (t.ex. psykoterapi, fysioterapi) rehabiliteringsperioder hjälpmedel 62

70 1. En förlängning av utbildningstiden, t.ex. att gå gymnasiet på fyra år, är i sig inte en särskild stödåtgärd som berättigar till rehabiliteringspenning för unga. 2. Den ungas arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade på grund av en CP-skada, en studie- och rehabiliteringsplan har gjorts upp och den ska garantera den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främja sysselsättningen. Som stödåtgärder har den unga medicinska rehabiliteringstjänster i form av terapier och de har inte direkt att göra med studierna. Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga uppfylls, eftersom terapierna stöder den ungas studieförmåga Utredning av utbildningsbeslutet Den unga kan från och med med samma ansökan ansöka om rehabiliteringspenning för unga och utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering. Man meddelar separata beslut för båda förmånerna enligt förmånsanvisningarna och processerna. Målet är att samma förmånshandläggare bereder och avgör båda förmånerna. Om det inte är möjligt styr man handläggningen av rehabiliteringsansökan till arbetskön för rehabilitering. Handläggning av ärendet Den ungas rätt till yrkesinriktad rehabilitering i form av utbildning utreds alltid när hen meddelas ett beslut om rehabiliteringspenning för unga (första beslutet eller justeringsbeslut). Den unga har sökt utbildning Registrera ansökan om rehabilitering som anhängig. Utred rätten till utbildning enligt anvisningarna och processen för rehabilitering. När du fattar ett beslut om rehabiliteringspenning för unga skrivs frasen KRH18 ut på beslutet. Eller skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för rehabilitering. Den unga ansöker inte eller uppgift saknas Utred rätten till utbildning enligt anvisningarna och processen för rehabilitering. Om utbildningen kan beviljas ska du ta reda på den ungas vilja att ansöka enligt processen (jfr begäran om tilläggsutredning). Frasen kommer inte till beslutet om rehabiliteringspenning för unga. Om utbildning inte kan beviljas ska du anteckna detta i anteckningarna gällande bedömningen av arbetsförmågan. Eller skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för rehabilitering Tid för vilken rehabiliteringspenning för unga betalas Faktorer som ska beaktas när de gäller tiden för vilken rehabiliteringspenning för unga beviljas: Förmånen kan börja tidigast från och med dagen efter 16-årsdagen. Den unga kan få förmånen högst till slutet av den månad de pågående studierna eller annan rehabilitering avslutas, till vilken den unga blivit godkänd innan hen fyllt 20 år. Med detta avses avläggande av examen enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Utbetalningen av förmånen fortsätter inte till slutet av månaden om rehabiliteringen avbryts. Om den avbryts, så fram till den dagen. 63

71 Beviljas för den tid under vilken alla villkor för beviljande uppfylls och det är sannolikt att planen förverkligas. Om man inte kan bedöma villkoren för beviljande för hela den tid den individuella studie- och rehabiliteringsplanen omfattar, ska man motivera detta i beslutet (fras KRD19). Om rehabiliteringspenning för unga fastställs till minimibeloppet behöver tiden mellan skolans terminer inte handläggas. Om förmånen fastställs utgående från arbetsinkomst eller en föregående förmån måste skolans ferietid handläggas. Rehabiliteringspenningen fortsätter utan avbrott efter grundskolan, gymnasiet eller utbildningen i träningssyfte om den unga enligt planen tänker inleda yrkesutbildning. Om den unga inte kommer in på den planerade utbildningen avgör man om rehabiliteringspenningen ska fortsätta efter att en uppdaterad individuell studie- och rehabiliteringsplan har skickats till FPA och villkoren för beviljande har bedömts. Exempel Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen flyttar den unga efter grundskolan, som tar slut i maj, till handledande utbildning eller specialyrkesskola. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga fattas för tiden fram till Motivera varför beslutet inte görs upp för hela planen på en gång och uppmana den unga att vara i kontakt med FPA när studieplatsen har klarnat. Markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet senast 31.7, som skapar ett Seuranta-arbete (uppföljning) i Oiwa en månad innan rehabiliteringspenningen tar slut. I samband med justeringsbeslutet ska du kontrollera att samtliga villkor för beviljande fortfarande uppfylls. Exempel Den unga genomför handledande utbildning och enligt den individuella studieoch rehabiliteringsplanen gör man under denna tid upp en plan för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering. Bevilja rehabiliteringspenning för unga fram till Markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet senast 30.4, som skapar ett Seuranta-arbete (uppföljning) i Oiwa en månad innan rehabiliteringspenningen tar slut. I samband med justeringsbeslutet ska du kontrollera att samtliga villkor för beviljande fortfarande uppfylls. Exempel Den unga studerar enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen vid en specialyrkesskola för en utbildning som tar 3 år. Bevilja på en gång rehabiliteringspenning för unga för den 3 år långa studietiden och följ med hur studierna framskrider (se Uppföljning). Markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet senast 31.3, som skapar ett Seuranta-arbete (uppföljning) i Oiwa två månader innan den unga blir klar med sina studier Läs mer under Processbeskrivningen för rehabiliteringspenning Från och med när? Rehabiliteringspenning för unga ska sökas inom fyra månader från den dag då man önskar att förmånen betalas ut. 64

72 Karenstid Bevilja rehabiliteringspenning för unga inom ramen för retroaktiv tid om villkoren för beviljande uppfylls och den unga studerar eller deltar i annan verksamhet enligt studie- och rehabiliteringsplanen. Rehabiliteringspenning för unga kan börja som rehabiliteringspenning för väntetid om villkoren för beviljande uppfylls och den unga väntar på att rehabiliteringen enligt studie- och rehabiliteringsplanen ska börja. Karenstiden för rehabiliteringspenning för unga är i regel 1+ 9 dagar. Karenstiden kan börja löpa under väntetiden, men inte förrän den unga fyllt 16 år. Läs mer i denna anvisning under Karenstid Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Den som får rehabiliteringspenning för unga har rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid utan behovsprövning. Avsikten är att garantera att rehabiliteringspenningen fortsätter utan avbrott under tiden mellan rehabiliteringsperioderna eller då den unga väntar på att utbildning enligt studie- och rehabiliteringsplanen eller någon annan rehabiliteringsåtgärd ska börja. Till den som får rehabiliteringspenning för unga skickas på våren inte automatiskt brevet KRI03r, vilket är fallet när det gäller dem som får rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning. Den som får rehabiliteringspenning för unga behöver inte lämna in en utredning om arbete under sommaren. Rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid betalas inte om den unga utan godtagbar orsak låter bli att söka till en planerad utbildning inte börjar skolan eller någon annan rehabiliteringsåtgärd som hen har antagits till avbryter en utbildning eller annan rehabiliteringsåtgärd som hen redan har påbörjat. Om rehabiliteringspenning för unga fastställs till minimibeloppet behöver tiden mellan skolans terminer inte handläggas. Om den fastställs utgående från arbetsinkomst eller en föregående förmån måste den mellanliggande tiden handläggas. Maximitider Det finns maximitider för väntetid och mellanliggande tid som också gäller rehabiliteringspenning för unga. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för unga för högst tre månader. Efter denna tid ska du på nytt bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda den ungas situation. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. Läs mer om maximibeloppen under väntetid och mellanliggande tid beloppet av rehabiliteringspenning för unga under väntetid och mellanliggande tid 65

73 Den ungas rehabilitering avbryts Om den ungas studier eller någon annan rehabiliteringsåtgärd avbryts ska du bedöma orsaken till avbrottet och hur länge det varar, och vara i kontakt med den unga. Utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsättas tillfälligt om den unga insjuknat för en kort tid. Be vid behov en sakkunnigläkares uppskattning av sjukdomens längd. Bedöm behovet av FPA-rådgivning. Läs mer om utbetalning av rehabiliteringspenning under tillfälligt avbrott uppföljning under tid med rehabiliteringspenning för unga Sjukdagpenning Om den unga är förhindrad att delta i studierna eller annan rehabilitering på grund av sjukdom och avbrottet antas bli långvarigt ska du först utreda rätten till sjukdagpenning. Därefter ska du efter hörande dra in rehabiliteringspenningen för unga. I sjukdomssituationer beviljas aldrig rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Samarbeta vid behov med den som handlägger sjukdagpenningen. Exempel Sjukpension Den unga har ett intyg över arbetsoförmåga för 2 månader. Enligt handlingarna och utgående från en intervju med den unga kommer arbetsoförmågan att vara över 3 månader. Sakkunnigläkaren har bedömt att den unga är arbetsoförmögen och handläggaren av sjukdagpenningen har utrett de övriga villkoren för beviljande av sjukdagpenning. Dra efter hörandet in rehabiliteringspenningen för unga från och med den tidpunkt då arbetsoförmågan började. Uppmana klienten att söka sjukdagpenning. Den unga hänvisas till att ansöka om sjukpension om studierna eller annan rehabilitering avslutas som resultatlös på grund av sjukdom och den arbetslivsmålsättning som rehabiliteringspenning för unga förutsätter inte uppfylls. Rehabiliteringspenningen betalas till utgången av månaden före pensionens början, dock högst för 3 månader efter att rehabiliteringen anses avbruten eller avslutad. Begär vid behov en sakkunnigläkares uppskattning av hur långvarig sjukdomen kommer att vara och hur väl arbetslivsmålen kan uppfyllas. Samarbeta vid behov med den som handlägger sjukpensionen. Exempel Studierna enligt studie- och rehabiliteringsplanen avbryts på grund av att den ungas långvariga sjukdom utgör ett hinder för studierna. Efter att man har granskat handlingarna, gjort en intervju och fått en bedömning av sakkunnigläkaren konstaterar man att det inte längre finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering. Dra efter hörandet in beslutet om rehabiliteringspenning för unga och ge den unga råd om hur man ansöker om sjukpension. 66

74 Uppföljning av den ungas studie- och rehabiliteringsplan Följ med att rehabiliteringen framskrider enligt studie- och rehabiliteringsplanen och beakta samtidigt uppföljningen av utbildningsbeslutet i samband med yrkesinriktad rehabilitering, om ett sådant meddelats. När den unga studerar ska du följa samma principer som vid yrkesutbildning som ordnas av FPA. Om rehabiliteringen av den unga utgörs av något annat än studier, t.ex. arbetspraktik eller verkstadsverksamhet, ska du bedöma behovet av uppföljning och planera den samt anteckna detta i kommentarerna för arbetet. Klargör fortsättningen Markera en uppföljningsdag i rehabiliteringspenningssystemet innan rehabiliteringspenningen för unga tar slut om studierna eller annan verksamhet enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen tar slut och det är oklart med den fortsatta rehabiliteringen eller de fortsatta studierna den unga avlägger sin yrkesexamen och rehabiliteringen håller på att ta slut du bedömer att den unga behöver stöd för att söka FPA-fömåner och/eller andra aktörers tjänster när rehabiliteringspenningen för unga tar slut. Bedöm tidpunkten för uppföljningsdagen med beaktande av den ungas helhetssituation. När du handlägger Seuranta-arbetet (uppföljning) i Oiwa ska du sätta in dig i den ungas helhetssituation, utnyttja den information FPA har och bedöma genomförandet av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Intervjua vid behov den unga och ta reda på hur den ungas rehabilitering fortsätter (är den individuella studie- och rehabiliteringsplanen uppdaterad) om den unga som slutfört en yrkesutbildning har ett behov av arbets- och näringsbyråns tjänster, rehabiliteringsunderstöd enligt prövning eller FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringstjänster (arbetsträning). om det finns ett behov att hänvisa den unga till att söka sjukpension om det finns behov av FPA-rådgivning. Exempel Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen flyttar den unga efter grundskolan, som tar slut i maj, till handledande utbildning eller specialyrkesskola. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga fattas för tiden fram till Markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet cirka en månad innan rehabiliteringspenningen tar slut. När du handlägger Seuranta-arbetet i Oiwa ska du ta reda på om den unga meddelat FPA om en studieplats. Vid behov ska du fråga detta av den unga. Om den unga inte har en studieplats ska du komma överens med hen om vem som är i kontakt med den som gjort upp den individuella studie- och rehabiliteringsplanen för att uppdatera den. Med den ungas samtycke kan FPA sköta kontakten. Exempel Den unga genomför handledande utbildning och enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen gör man under denna tid upp en plan för fortsatt 67

75 yrkesinriktad rehabilitering. Bevilja rehabiliteringspenning för unga fram till Markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet cirka en månad innan rehabiliteringspenningen tar slut. När du handlägger Seuranta-arbetet i Oiwa ska du ta reda på om uppgifter gällande den ungas fortsatta planer redan lämnats in till FPA. Vid behov ska du ta reda på detta av den unga. Om dessa uppgifter inte finns ska du komma överens med den unga om vem som är i kontakt med den som gjort upp den individuella studie- och rehabiliteringsplanen eller skolan. Med den ungas samtycke kan FPA sköta kontakten. Exempel Den unga studerar enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen vid en specialyrkesskola för en utbildning som tar 3 år. Bevilja på en gång rehabiliteringspenning för unga för den 3 år långa studietiden och markera för uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet cirka två månader innan utbildningen tar slut. När du handlägger Seuranta-arbetet i Oiwa ska du vara i kontakt med den unga och ta redan på hens fortsatta planer och bedöma behovet av handledning. Läs mer om uppföljningen under utbildningstiden Rehabilitering som ges utomlands Rehabiliteringspenning kan beviljas för rehabilitering utomlands på samma villkor som för rehabilitering i Finland, när rehabiliteringen grundar sig på ett giltigt rehabiliteringsbeslut, en rehabiliterings- och studieplan eller ett läroavtal. Om det är frågan om någon annan stat än en medlemsstat i EU, beviljas rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering bara om rehabiliteringen inte har kunnat ges i Finland eller om det finns något annat särskilt skäl att ge rehabiliteringen utomlands. Om det på grund av de särskilda villkoren finns behov av tilläggsutredningar, ska de i tillämpliga delar skaffas. Till exempel kan förfarandet för godkännande av rehabiliteringsinrättningar för missbrukarvård inte krävas av en utländsk rehabiliteringsinrättning, men andra motsvarande utredningar om inrättningen måste skaffas (att verksamheten är tillståndsenlig, utredning om lokaler och personal m.m.). En del organisationer ordnar med understöd från Penningautomatföreningen rehabiliteringskurser utomlands för vissa sjukdomsgrupper, där klimatet har en avgörande betydelse för rehabiliteringen, t.ex. behandling av psoriasis. Rehabiliteringspenning kan beviljas för sådana kurser Förhållande till andra förmåner I det här avsnittet redogörs i allmänna drag för hur en annan förmån eller ersättning inverkar på rehabiliteringspenningen. En annan förmån kan vara en FPA-förmån, arbetspension eller ersättning som betalas av ett försäkringsbolag. I underrubrikerna klargörs inverkan per förmån och ersättning närmare. 68

76 De övriga ersättningar för inkomstbortfall som klienten får inverkar i regel i någon mån på rehabiliteringspenningen. Om syftet med en annan förmån eller ersättning som klienten får är annan än ersättning för inkomstbortfall, påverkar den i regel inte rehabiliteringspenningen. Andra förmåner och ersättningar som klienten får kan utgöra hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning eller så bör rehabiliteringspenningen dras in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Den andra förmånen eller ersättningen kan vara primär och ha en minskande inverkan på beloppet av rehabiliteringspenningen. Då betalas rehabiliteringspenningen till den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. En annan förmån kan ändra bestämningsgrunden för rehabiliteringspenningen och därför måste beloppet av rehabiliteringspenningen justeras (rehabiliteringspenning för pensionstagare). Rehabiliteringspenningen kan vara primär i förhållande till en annan förmån. Den andra förmånen betalas om det kvarstår någonting att betala ut av den efter att rehabiliteringspenningens belopp först dragits av. Rehabiliteringspenningen kan dessutom utgöra hinder för en annan förmån, varvid den andra förmånen inte beviljas eller så dras den in från och med den tidpunkt från vilken rehabiliteringspenning beviljas. En förmån och ersättning som betalas från utlandet kan enligt samma principer påverka rehabiliteringspenningen. Förmåner och ersättningar som betalas till maka eller make inverkar inte på rehabiliteringspenningen, men rehabiliteringspenningen kan inverka på de förmåner som mottagarens make får. Om du inte med hjälp av förmånsanvisningen kan uppskatta hur en annan förmån eller ersättning påverkar ska du be om hjälp av gruppen för arbetsförmågefrågor vid Resultatenheten för förmånstjänster. Justering eller rättelse När en annan förmån inverkar hindrande eller minskande på rehabiliteringspenningen ska du utreda om rehabiliteringspenningen ska justeras eller rättas. Schemat klargör om det är fråga om en justering eller en rättelse. 69

77 Läs mer om Justering Rättelse och undanröjande av beslut Pensioner I fråga om rehabiliteringspenningen kan pensioner och olika slag av dem inverka minskande hindrande 70

78 på fastställandet av rehabiliteringspenningen eller så har pensionerna ingen inverkan alls. Kontrollera klientens pensionsslag med en arbetspensionsförfrågan eller i klientens folkpensionsuppgifter. I underrubrikerna redogörs det noggrannare för hur olika pensioner påverkar. Läs mer om beräkningen av beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare grunderna för bestämmande av rehabiliteringspenning till pensionstagare Invalidpension enligt arbetspensionslagarna och arbetslivspension Full invalidpension enligt arbetspensionslagarna beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Här används termen invalidpension oberoende av hur länge pensionen varar. Arbetslivspension är ett nytt pensionsslag som kommer in i arbetspensionslagarna från Det kan beviljas en person som fyllt 63 år och som gjort en lång karriär och utfört ansträngande och slitsamt arbete, men som inte har rätt till full invalidpension. De första arbetslivspensionerna kan börja betalas ut tidigast år Pensionernas inverkan på rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, om klienten får invalidpension eller arbetslivspension. Rehabiliteringspenningen är 10 % av det totala pensionsbeloppet. Pensionsslagen finns uppräknade i 3 i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ ): lagen om pension för arbetstagare (395/2006) lagen om sjömanspensioner (1290/2006) lagen om pension för företagare (1272/2006) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) lagen om den ortodoxa kyrkan (985/2006) den pensionsstadga som fastställts med stöd av 11 2 mom. 6 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998) landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007) Läs mer om grunderna för bestämmande av rehabiliteringspenning till pensionstagare beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Delinvalidpension Enligt arbetspensionslagarna kan invalidpension beviljas som delinvalidpension om arbetsförmågan är nedsatt men den inte försämrats med mer än tre femtedelar., Delinvalidpensionen dras antingen av från rehabiliteringspenningen eller så har den inte någon 71

79 inverkan på rehabiliteringspenningen. I slutet av avsnittet beskrivs ännu delinvalidpensionens inverkan i en situation där rätten till rehabiliteringspenning börjat före Delinvalidpensionen dras av Delinvalidpensionen dras av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs enligt föregående förmån. Rehabiliteringspenningen betalas till minimibelopp. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, och delinvalidpensionen (eller den fulla invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen) har börjat under det ifrågavarande arbetsinkomstskatteåret eller därefter. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna och en del av inkomsterna är från tid då klienten inte ännu var delinvalidpensionerad (eller hade full invalidpension omedelbart innan delinvalidpensionen) har börjat under det ifrågavarande arbetsinkomstskatteåret eller därefter. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Innan rehabiliteringen har klienten förutom pension fått jämkad arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs på basis av full arbetslöshetsdagpenning och delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2015) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom en del av de företedda arbetsinkomsterna är från den tiden så klienten inte ännu var pensionerad ( ) dras delinvalidpensionen av från rehabiliteringspenningen. Delinvalidpensionen inverkar inte på rehabiliteringspenningen Delinvalidpensionen dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, och delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Inkomsterna under arbetsinkomstskatteåret har alltså tjänats in under pensionstiden. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. Om delinvalidpension beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning beviljats. 72

80 Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår (2015) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den arbetsinkomst som företetts hänför sig i sin helhet till pensionstiden. Retroaktiv delinvalidpension Från år 2017 hindrar FPA:s rehabiliteringspenning inte att delinvalidpension börjar betalas ut om den beviljas retroaktivt för samma tid. FPA har inte regressrätt till retroaktiv delinvalidpension. Arbetspensionsanstalten frågar (Tarkistettava asia-arbete i Oiwa) för vilken tid och till vilket belopp FPA har betalat ut rehabiliteringspenning. Om beloppet av delinvalidpensionen är större än rehabiliteringspenningen, betalar arbetspensionsanstalten den överstigande delen till klienten. Förfarandet Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i OIWA. Ta reda på begynnelsetidpunkten för delinvalidpensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset. Meddela pensionsanstalten ifall rehabiliteringspenning betalats ut efter tidpunkten då pensionsutbetalningen börjat. Använd kundbrev KRV05r. Exempel En klient har betalats rehabiliteringspenning Det kvarstår att betala rehabiliteringspenning under tiden I arbetskön för rehabilitering finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Utbetalningen av delinvalidpension börjar från Den utbetalda rehabiliteringspenningsperioden meddelas till arbetspensionsanstalten med brev KRV05. En justering av rehabiliteringspenningen bereds för och delinvalidpensionens inverkan ändras till minskande (VÄH) av rehabiliteringspenningen (för den här tiden har man inte ännu betalat ut rehabiliteringspenning). Läs mer om arbetsinkomster konstaterade i beskattningen och delinvalidpension företedda arbetsinkomster och delinvalidpension Rätten till rehabiliteringspenning har börjat före Om klientens rätt till rehabiliteringspenning började före är delinvalidpensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pension har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). 73

81 Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft delinvalidpension Deltidspension Deltidspension kan inverka minskande eller inte ha någon inverkan på utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Hur den inverkar beror på grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen, begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och från vilken tidpunkt pensionen betalas. Ta reda på pensionens begynnelsetidpunkt och från när den betalas med en arbetspensionsförfrågan (HEKY). Deltidspensionen som pensionsform dras in och den ersätts med partiell förtida ålderspension. De sista deltidspensionerna kan beviljas från Läs mer om partiell förtida ålderspension. Rätten till rehabiliteringspenning börjar efter Deltidspension dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen och deltidspensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. I övriga situationer dras deltidspensionen av från rehabiliteringspenningen. På så sätt dras deltidspensionen alltid av från rehabiliteringspenningen då rehabiliteringspenningen fastställs enligt en tidigare förmån eller betalas till minimibelopp. Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2012) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom den företedda arbetsinkomsten inte i sin helhet hänför sig till pensionstiden, avdras deltidspensionen. Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Före 74

82 Exempel 4 Exempel 5 rehabiliteringen har klienten förutom pension även fått sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån full sjukdagpenning och deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Utan någon föregående förmån skulle rehabiliteringspenningen ha fastställts utifrån arbetsinkomsterna för år Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Deltidspensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den företedda arbetsinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med pension. Rätten till rehabiliteringspenning börjar före Om klientens rätt till rehabiliteringspenning börjar före är deltidspensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft deltidspension. Arbetspensionsanstalten beviljar deltidspension Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i Oiwa. Ta reda på begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ta reda på om deltidspensionen har betalats ut eller om den kommer att att betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen. Undersök om pensionen påverkar rehabiliteringspenningen. Läs också om arbetsinkomster konstaterade i beskattningen och deltidspension 75

83 Sjukpension från FPA Till den som får sjukpension från FPA (inkl. rehabiliteringsstöd) betalas rehabiliteringspenning till pensionstagare. Sjukpensionen inverkar således på hur rehabiliteringspenningen fastställs. Vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare påverkar inte rehabiliteringspenningen eftersom de till sin karaktär inte är ersättningar för inkomstbortfall. Läs mer om beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning till pensionstagare Garantipension Garantipensionen är en minimipension vars syfte är att trygga försörjningen för dem som har en liten pension. Inverkan på hur rehabiliteringspenning till pensionstagare fastställs Garantipensionen inverkar på hur rehabiliteringspenningen till pensionstagare fastställs om garantipensionen beviljats på basis av full sjukpension enligt folkpensionslagen eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller från och med åt invandrare på basis av arbetsoförmåga. Retroaktivt beslut om garantipension Garantipension kan beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut. Rehabiliteringspenning som betalats för samma tid regressindrivs då från den garantipension som beviljas retroaktivt. Garantipension och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen Garantipensionen har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen om klientens sjukpension har beviljats med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blind, rörelsehindrad eller tillstånd av hjälplöshet). Radera garantipensionens inverkan. Läs mer om beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning till pensionstagare pension enligt folkpensionslagen 12 4 mom Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Sjukpension som betalas till den som är permanent blind, rörelsehindrad eller i ett tillstånd av hjälplöshet (FPL12 4 mom.) inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning eller på 76

84 rehabiliteringspenning som betalas i form av rehabiliteringspenning till pensionstagare. Klienten kan därtill få garantipension. Klientens rehabiliteringspenning fastställs enligt arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp. Kontrollera pensionsslaget i klientens folkpensionsuppgifter. Lägg märke till att man samtidigt kan få rehabiliteringspenning för unga, sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen och garantipension. Rehabiliteringspenningen för någon som samtidigt får invalidpension enligt arbetspensionslagarna och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, där pensionen enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen inte tas i beaktande. Läs mer i förmånsanvisningen om sjukpension, under Blinda och rörelsehindrade Barnförhöjning FPA betalar barnförhöjning till pensionstagare som har barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är skattefri och justeras årligen med folkpensionsindex. Man kan få barnförhöjning i samband med följande pensioner: sjukpension enligt folkpensionslagen, rehabiliteringsstöd, ålderspension eller förtida ålderspension eller arbetslöshetspension enligt lagen om införande av folkpensionslagen. invalidpension, delinvalidpension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande lagstadgad olycksfalls-, trafikförsäkrings- eller militärskadepension, livränta, sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan och som har beviljats på grundval av arbetsoförmåga. Barnförhöjningens inverkan på rehabiliteringspenningen beror på vilken pension utbetalningen grundar sig på. Barnförhöjningen inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen Barnförhöjningen beaktas i det totala pensionsbeloppet och den inverkar på rehabiliteringspenningen till pensionstagare om klienten beviljats sjukpension eller rehabiliteringsstöd som betalas av FPA invalidpension eller rehabiliteringsstöd som betalas enligt arbetspensionslagarna arbetslöshetspension. På barnförhöjning som beviljats retroaktivt tillämpas inte regressförfarande om den betalas ut för samma tid som rehabiliteringspenning har betalats för. Ingen inverkan Om klienten får barnförhöjning på basis av delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna eller på basis av partiellt rehabiliteringsstöd inverkar förhöjningen inte på rehabiliteringspenningen. Barnförhöjningen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall. 77

85 Familjepensioner I Finland finns två lagstadgade familjepensionssystem som kompletterar varandra: den familjepension som FPA sköter och arbetspensionssystemets familjepension, som baserar sig på förmånslåtarens intjänade arbets- eller företagarpension. Familjepension från FPA Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av FPA. Barnpensionen består av ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Efterlevandepensionen består av begynnelsepension och därefter eventuell fortsättningspension. Dessa pensioner inverkar inte på rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall. Familjepension enligt arbetspensionslagarna Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av arbetspensionsanstalterna. Dessa pensioner påverkar inte rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall Ålderspension och förtida ålderspension Förtida ålderspension och ålderspension Följande pensioner enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna hindrar utbetalning av rehabiliteringspenning: förtida ålderspension ålderspension garantipension som beviljas 65-åriga invandrare. När en mottagare av rehabiliteringspenning beviljas ålderspension eller förtida ålderspension upphör rätten till rehabiliteringspenning när pensionen börjar betalas ut. Partiell förtida ålderspension Deltidspensionen enligt arbetspensionslagarna har ersatts med partiell förtida ålderspension (förkortas OVE på finska). Pensionen kan beviljas den som fyllt 61 år antingen som 25 % eller 50 % av beloppet av den arbetspension som intjänats. Klienten kan fortsätta i sitt heltidsarbete eller minska på arbetet. Bestämmelserna om partiell förtida ålderspension träder i kraft Partiell förtida ålderspension hindrar inte beviljande av rehabiliteringspenning och pensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen. Frivillig ålderspension eller tilläggspension Individuella pensionsförsäkringar, som till exempel frivillig ålderspension eller tilläggspension, kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet. De är inte pensioner enligt arbetspensionslagen och inverkar därför inte på hur rehabiliteringspenningen fastställs. 78

86 Retroaktivt beslut från arbetspensionsanstalten Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i Oiwa. Ta reda på begynnelsetidpunkten för ålderspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ålderspension eller förtida ålderspension regressindrivs om pension har betalats ut för samma tid som rehabiliteringspenning. Regressrätten gäller ålderspensioner och förtida ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen. Rehabiliteringspenning som betalats ut till arbetspensionsanstalten meddelas och återkrävs med brevet KRG74r. Retroaktivt beslut från FPA Om FPA beviljar förtida ålderspension och det för samma tid har betalats ut rehabiliteringspenning återkrävs den utbetalda rehabiliteringspenningen genom ett betalningsyrkande av FPA Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare De som får sin huvudsakliga försörjning av idrott omfattas av den obligatoriska pensionsoch olycksfallsförsäkringen. Försäkringen tecknas och försäkringspremierna betalas av den idrottsförening eller idrottsorganisation som har ingått avtal med idrottsutövaren. Därtill kan den som utövar individuell idrott teckna en lagstadgad försäkring. Den lagstadgade försäkringen omfattar också ålderdomstrygghet. Lag om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/2009 Inverkan på rehabiliteringspenning Ersättningar enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare är t.ex. olycksfallspension och ålderspension. Ersättningar som betalas till fullt belopp hindrar utbetalning av rehabiliteringspenning. Partiella ersättningar dras av från rehabiliteringspenningen. Följande ersättningar som betalas med stöd av idrottarförsäkringen inverkar inte på rehabiliteringspenningen: ersättning för sjukvård eller medicinsk rehabilitering menersättning men- och klädtillägg ersättning för hemvårdskostnader ersättning för ledarhundskostnader familjepension och begravningshjälp Om extra pension för idrottsutövare, se Övriga pensioner 79

87 Övriga pensioner Extra pension för idrottsutövare Extra pension för idrottsutövare är inte ersättning för inkomstbortfall och har inte någon inverkan på beviljande eller utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Extra idrottspension kan beviljas en idrottsutövare som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för en guldmedalj som hen vunnit vid olympiska spel. Av särskilda skäl kan pension beviljas också för en betydelsefull internationell idrottskarriär. Pension beviljas inte utan särskilda skäl till den som inte fyllt 60 år. Extra pension för idrottsutövare kan beviljas antingen som full pension eller som delpension. Beloppet av den extra idrottspensionen är 1 319,06 euro per månad. Delpensionen uppgår till hälften av beloppet av den fulla pensionen. Pensionen beviljas inte om den sökandes vid beskattningen fastställda pensionsinkomster och andra permanenta inkomster, folkpensionsinkomster undantagna, överskrider beloppet av full idrottspension multiplicerat med två. Läs mer om Lag om extra pension för idrottsutövare 1419/2014 förhållandet mellan rehabiliteringspenning och olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Extra konstnärspension Extra konstnärspension är inte ersättning för inkomstbortfall och har inte någon inverkan på beviljande eller utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Extra konstnärspension kan beviljas en konstnär som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller återgivande konstnär. Pension får inte utan särskilda skäl beviljas den som inte fyllt 60 år. Extra konstnärspension kan beviljas antingen som full pension eller som delpension. Beloppet av den extra konstnärspensionen är 1 328,69 euro per månad. Delpensionen uppgår till hälften av beloppet av den fulla pensionen. Pension beviljas inte, om den sökandes vid beskattningen fastställda pensionsinkomster och andra fasta inkomster, med undantag av folkpension, överstiger beloppet av extra konstnärspension multiplicerat med två. Läs mer i lagen om extra konstnärspensioner 194/ Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Med arbetspensionsrehabilitering avses yrkesinriktad rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsanstalterna. Arbetspensionsanstalten betalar under tiden för rehabiliteringen ut rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till den som har rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning (t.ex. ArPL 28 ) och rehabiliteringsunderstöd (t.ex. ArPL 31 ) som betalas av en arbetspensionsanstalt dras av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar ut. 80

88 Det rehabiliteringstillägg som betalas till invalidpensionen och rehabiliteringsstödet enligt arbetspensionslagarna (t.ex. ArPL 30 ) dras inte av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar. Retroaktiv rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna för tid som FPA betalat rehabiliteringspenning Arbetspensionsanstalten betalar i regel inte rehabiliteringspenning för tid som FPA betalat rehabiliteringspenning (34 och 43 2 moment i lagen om pension för arbetstagare). Om arbetspensionsrehabilitering beviljas retroaktivt för samma tid som FPA ordnat yrkesinriktad rehabilitering, har man inte längre rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Därför ska beslutet om yrkesinriktad rehabilitering rättas. Då rehabiliteringen har avslagits ska beslutet om rehabiliteringspenning rättas på motsvarande sätt. En felaktig utbetalning som konstateras genom ett rättelsebeslut är det inte möjligt att tillämpa regressförfarande på, utan den måste återkrävas av klienten själv (FRPL 39 och ArPL 43 2 mom.). Läs mer om Rättelse till nackdel Återkrav Specialvårdspenning Man kan inte få rehabiliteringspenning och specialvårdspenning samtidigt. Rehabiliteringspenningen är primär i förhållande till specialvårdspenningen. Om kunden emellertid har sökt specialvårdspenning för att delta i barnets rehabilitering eller anpassningsträning, kan specialvårdspenningen beviljas förutsatt att de övriga kraven uppfylls. Rehabiliteringspenningen har ingen karens då en förälder deltar i rehabiliteringen av sitt barn. Till skillnad från specialvårdspenningen har rehabiliteringspenningen heller ingen maximitid Studieförmåner De studieförmåner som FPA betalar ut under studietiden är studiestöd, till vilket hör studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån samt stöd för skolresor. Vuxenstuderande som studerar på eget initiativ och som arbetar i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare kan beviljas vuxenutbildningsstöd av Utbildningsfonden. Hur inverkar studieförmånerna som FPA betalar ut? Att man får studieförmåner hindrar eller minskar inte utbetalningen av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning som betalas ut till en studerande beaktas som inkomst vid inkomstkontrollen för studiestödet. Beloppet av rehabiliteringspenningen kan enligt lagen grunda sig på beloppet av studiepenningen, men i praktiken betalar man i det fallet rehabiliteringspenning med minimibelopp Rehabiliteringspenning betalas för utbildning 81

89 Rehabiliteringspenningen hindrar beviljandet av studieförmån (studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån) för samma utbildning som FPA:s rehabiliteringspenning (inkl. rehabiliteringspenning för unga). Man kan få stöd för skolresor och rehabiliteringspenning för utbildning (inkl. rehabiliteringspenning för unga) samtidigt. Studieförmåner har redan betalats för samma studier Studiepenningen och bostadstillägget ska dras in om du beviljar rehabiliteringspenning för samma utbildning. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för studiestöd och anteckna i kommentaren från och med när man beviljar rehabiliteringspenning. Den som handlägger studieförmånen gör ett betalningsyrkande om betalning av rehabiliteringspenningen till bruttobelopp av studiepenningen och ett yrkande om betalning av bostadstillägget till nettobelopp. Välj båda betalningsyrkandena till beslutet om rehabiliteringspenning. Vuxenutbildningsstöd I allmänhet kan klienten inte få rehabiliteringspenning från FPA och vuxenutbildningsstöd från Utbildningsfonden samtidigt. Om rehabiliteringspenning betalas för samma utbildning har den en hindrande inverkan på vuxenutbildningsstödet. Också i andra fall kan Utbildningsfonden anse att klienten inte studerar på heltid under rehabiliteringstiden, och avslå vuxenutbildningsstödet för den tid rehabiliteringspenning betalas. Om vuxenutbildningsstöd betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen dras stödet av från rehabiliteringspenningen. Utred med hjälp av förfrågan om vuxenutbildningsstöd (HEKY) för vilken tid vuxenutbildningsstöd har betalats ut. Innan du drar av vuxenutbildningsstödet från rehabiliteringspenningen, kontakta Utbildningsfonden ( och försäkra dig om att vuxenutbildningsstödet inte kommer att avslås för den tid rehabiliteringspenning betalas ut Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Under rehabiliteringstiden är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till sjukdagpenningen (i fortsättningen inkl. partiell sjukdagpenning). Man har inte rätt till sjukdagpenning för samma tid som rehabiliteringspenning har beviljats. Att man deltar i rehabilitering hindrar ändå inte i sig att sjukdagpenning beviljas. T.ex. rehabilitering som sker på sjukhusets rehabiliteringsavdelning kan berättiga till rehabiliteringspenning eller alternativt sjukdagpenning. Rätt förmån måste hittas genom rehabiliteringsbeslutet och/eller läkarutlåtandet. Om klienten under en sjukdagpenningsperiod deltar i kortvarig rehabilitering som pågår högst en vecka, kan utbetalningen av sjukdagpenning fortsätta för denna tid. Kortvarig rehabilitering kan till exempel vara en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som FPA ordnar. Om klienten har sökt rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden kan hen återta sin ansökan om rehabiliteringspenning, och sjukdagpenning kan beviljas för rehabiliteringstiden. Ett återtagande är möjligt tills beslutet om rehabiliteringspenning har vunnit laga kraft. Läs mer under Rehabiliteringspenning från FPA i förmånanvisningen om sjukdagpenning. Rehabiliteringspenning under tid med sjukdagpenning Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning har betalats driver FPA in den retroaktiva rehabiliteringspenningen genom regress upp till beloppet av den sjukdagpenning som betalats ut till för stort belopp (FRPL 566/ mom.). 82

90 Sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från rehabiliteringspenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för sjukdagpenning och anteckna i kommentaren från och med när rehabiliteringspenning kommer att beviljas. Avgör rehabiliteringspenningen när sjukdagpenningen är indragen. Sjukdagpenning för tid med rehabiliteringspenning Om klientens rehabilitering har avbrutits på grund av insjuknande och klienten är arbetsoförmögen i enlighet med sjukförsäkringslagen, kan beslut om sjukdagpenning meddelas först när utbetalningen av rehabiliteringspenning har upphört. Om sjukdagpenning beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenning har betalats driver FPA in den retroaktiva sjukdagpenningen genom regress upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som betalats ut till för stort belopp (FRPL 566/ mom.). Klienten ska höras innan rehabiliteringspenningen dras in. Dra in rehabiliteringspenningen från och med beviljandet av sjukdagpenningen. På Liikamaksu-skärmen för rehabiliteringspenningen ska du spara Regressikuittaus sairauspäivärahasta (PR) som indrivningssätt. När beslutet om rehabiliteringspenning har sparats skapas automatiskt i återkravssystemet ett tekniskt avgörande om regressindrivning. Ansökan i Oiwa gällande sjukdagpenningen väntar på att rehabiliteringspenningen dras in. Samarbeta med den som handlägger sjukdagpenningen. Meddela när rehabiliteringspenningen dragits in t.ex. genom att anteckna detta i kommentaren för ansökningsarbetet. Rehabiliteringspenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från sjukdagpenningen. Ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Läs mera om regressförfarandet i förmånsanvisningen om rehabiliteringspenning. *Observera att regresskvittning fortfarande inte är möjlig mot partiell sjukdagpenning, donationsdagpenning och förmån vid smittsam sjukdom Arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmåner betalas antingen från arbetslöshetskassan eller från FPA för tid av arbetslöshet eller deltagande i sysselsättningsfrämjande verksamhet, som t.ex. vuxenutbildning och studier på eget initiativ. De arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa kan få inkomstrelaterad dagpenning. Arbetslöshetsförmåner från FPA betalas om klienten inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. FPA:s arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för arbetslöshetsförmåner och anteckna i kommentaren för vilken tid man beviljar rehabiliteringspenning. Handläggaren av arbetslöshetsförmånen drar in arbetslöshetsförmånen och gör ett betalningsyrkande från arbetslöshetsförmånen till rehabiliteringspenningen. Välj betalningsyrkandet till beslutet om rehabiliteringspenning. (FRPL 39 2 mom.) 83

91 Arbetslöshetskassornas arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning. Klienten är anmälningsskyldig till arbetslöshetskassan om hen ansöker om eller har fått rehabiliteringspenning för samma tid. Om klienten har fått arbetslöshetsdagpenning och har rätt till rehabiliteringspenning betalas rehabiliteringspenningen upp till beloppet av arbetslöshetsförmånen till arbetslöshetskassan. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetslöshetskassan efter att kassan svarat på den förfrågan FPA skickat. Förfrågan görs med kundbrev KRV03r. (FRPL 39 2 mom.) Alterneringsersättning Rehabiliteringspenning hindrar utbetalning av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet. Retroaktiv rehabiliteringspenning kan inte betalas till arbetslöshetskassan och inte heller innehållas till FPA mot den alterneringsersättning som betalats. Lönesubvention Arbets- och näringsbyrån kan enligt prövning betala lönesubvention till en arbetsgivare som anställer en arbetssökande som har svårt att bli sysselsatt. Lönesubvention kan beviljas både för en anställning som gäller tillsvidare eller för en visstidsanställning, och även för läroavtalsutbildning. (Läs mer om lönesubvention på arbets- och näringsbyråns webbplats.) Lönesubvention som betalas till arbetsgivare inverkar inte på rehabiliteringsklientens rätt till rehabiliteringspenning eller på dess belopp Föräldradagpenningar Föräldradagpenningar är moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Föräldrapenningarna dras av från rehabiliteringspenningen om de betalas ut för samma tid. Inga avdrag Föräldradagpenningen dras inte av från rehabiliteringspenningen om föräldradagpenningen har fastställs till minimibeloppet på grund av att klienten studerar på heltid. (SFL 11 kap. 8 ) Kontrollera i beslutet om föräldradagpenning vad minimibeloppet baserar sig på Stöd för hemvård av barn Stöd för hemvård och stöd för privat vård betalas i form av vårdpenning, vårdtillägg och kommuntillägg. Vårdtillägget är inkomstbundet. Stöd för hemvård inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenningen men rehabiliteringspenningen kan inverka på det inkomstbundna vårdtillägget och på den partiella vårdpenningen. 84

92 Specialstöd för lantbruksföretagare Lantbruksföretagare som avstått från sitt lantbruksföretag kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens försörjning före pensionsåldern när lantbruksföretagaren genomför en generationsväxling eller överlåter åkrarna som tilläggsareal. Jordbrukare och renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern har rätt till avträdelsestöd. Avträdelsestödet i sin nuvarande form gäller åren Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2014 är 706,87 euro per månad. LPA betalar också ersättningar enligt de gamla avträdelsesystemen, såsom generationsväxlingspensioner, avträdelsepensioner och avträdelseersättningar. Avträdelsestödet, lantbruksföretagarnas avträdelseersättning och avträdelsepensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Avträdelsepension ändrar grunden för rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare Primära ersättningar för inkomstbortfall Ersättningar för inkomstbortfall i enlighet med lagarna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring och militärolycksfall (s.k. SOLITA-ersättningar) är primära i förhållande till rehabiliteringspenningen. Inverkan på rehabiliteringspenningen beror på om ersättningen beviljats till sitt fulla belopp eller partiellt. En partiell ersättning dras av från rehabiliteringspenningen och en full ersättning hindrar utbetalningen av rehabiliteringspenning. Observera att olika indrivningsbrev ska skickas i olika situationer: KRG72 (hindrande inkomstbortfallsersättning) och KRG73 (minskande inkomstbortfallsersättning). Läs mer om ersättningarna under Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Om annan ersättning fördröjs Rehabiliteringspenning kan beviljas om utbetalningen av en primär ersättning fördröjs av orsaker som inte beror på klienten. Om klienten har sökt annan ersättning och det av ansökan om rehabiliteringspenning eller utredningen om olycksfallet framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet behandlas, ska ett ersättningsbeslut eller dröjsmålsintyg begäras av försäkringsbolaget. Klientens rätt till ersättningen överförs då till FPA till den del som motsvarar den rehabiliteringspenning som betalats ut (FRPL 22 4 mom). 85

93 Beviljande av rehabiliteringspenning på grundval av dröjsmålsintyg När rehabiliteringspenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt i samband med beslutet ett meddelande om den beviljade rehabiliteringspenningen till försäkringsbolaget. I det beslut som skickas till klienten uppges att rehabiliteringspenning betalas trots att annan ersättning fördröjts och det informeras om FPA:s rätt att återkräva den ersättning enligt annan lag som beviljas senare för samma tid, till det belopp som motsvarar den betalda rehabiliteringspenningen. När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta förmånsbeslutet. Skicka ett kravbrev till försäkringsbolaget via återkravssystemet där det sammanlagda beloppet av den betalda dagpenningen anges. Försäkringsbolaget betalar den ersättning som bolaget beviljat till FPA upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som FPA betalat. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen klientens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom I enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar: dagpenning, rehabiliteringspenning och olycksfallspension som betalas till fullt belopp är ett hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning. Dagpenning och olycksfallspension som betalas i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som partiell ersättning dras av från rehabiliteringspenningen. Andra än ovan nämnda ersättningar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen. Inte heller ersättningar enligt frivilliga försäkringar för fritiden för företagare eller lantbruksföretagare har någon inverkan på rehabiliteringspenningen efter Ersättningar enligt privata olycksfallsförsäkringar inverkar inte på rehabiliteringspenningen. Lagarna om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete. Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Arbetsgivaren är i princip skyldig att försäkra sina anställda mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdom. Också en familjemedlem som bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om hen arbetar i ett anställningsförhållande. 86

94 Företagare och yrkesutövare samt företagsdelägare och bolagsmän som hamnar utanför den obligatoriska olycksfallsförsäkringen kan försäkra sig själva genom en frivillig olycksfallsförsäkring för företagare i enlighet med 24 och 25 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas i form av dagpenning, rehabiliteringspenning eller olycksfallspension. Dagpenning och olycksfallspension kan betalas antingen till fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Rehabiliteringspenning enligt olycksfallsförsäkringen betalas alltid till fullt belopp. Läs mer i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) Lantbruksföretagarens olycksfallsförsäkring En lantbruksföretagare och en stipendiat som är skyldig att teckna en LFöPL-försäkring är skyldig att försäkra sig mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdom. Lantbruksföretagare som inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan teckna en frivillig olycksfallsförsäkring (6 i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar). Läs mer i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) Arbete i anslutning till studierna Ersättning för skada eller sjukdom som uppkommer i studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete regleras i en lag gällande detta (460/2015). Enligt lagen kan man betala dagpenning och olycksfallspension som ersättning för inkomstbortfall på grund av ett skadefall som inträffat under grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet, gymnasium eller grundskolans 7 9 klasser. Dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring som betalas till fullt belopp är ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning. Dagpenning och olycksfallspension som betalas i form av partiell ersättning är inget hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning, men de dras av från denna. Olycksfall i arbetet som skett före Om olycksfallet i arbetet har skett före betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas till fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas till fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Trafikskada Inkomstbortfallsersättningar som betalas utifrån trafikförsäkringslagen är 87

95 ersättning för inkomstbortfall sjukpension/invalidpension inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Som ersättning för inkomstbortfall för företagare betalas i regel lön inklusive sociala avgifter för vikarie. Ersättningarnas inverkan på rehabiliteringspenning Inkomstbortfallsersättning som betalas till fullt belopp hindrar utbetalning av rehabiliteringspenning. Annan ersättning än full ersättning för inkomstbortfall dras av från rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen påverkas inte av den ersättning som betalas ut för sveda och värk, för bestående men eller för fördröjda inkomster. Som ersättning för inkomstbortfall för företagare betalas i regel lön inklusive sociala avgifter för vikarie, som dras av från rehabiliteringspenningen Olycksfall i militärtjänst Ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom Från och med ersätts olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag. De ersättningar för inkomstbortfall enligt lagarna som betalas till fullt belopp (dagpenning, olycksfallspension) är ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning. Partiella ersättningar för inkomstbortfall dras av från rehabiliteringspenningen. Andra ersättningar enligt lagarna (t.ex. menersättning, vårdbidrag) har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen. Lagen om olycksfall i militärtjänst Med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) betalas ersättning för olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade Utöver yrkessjukdomar enligt lagen om yrkessjukdomar betraktas som sjukdomar i militärtjänst även andra sjukdomar som sannolikt förorsakats av tjänstgöringen eller som tjänstgöringen väsentligt förvärrat. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i militärtjänst betalas i form av dagpenning eller olycksfallspension. De kan betalas antingen till fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Dagpenning och olycksfallspension som betalas till fullt belopp är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning. De partiella ersättningarna dras av från rehabiliteringspenningen. 88

96 Lagen om skada, ådragen i militärtjänst Olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade före ersätts enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Enligt lagen betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas till fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas till fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inkomstbortfallsersättning som betalas ut med stöd av patientskadelagen inverkar inte på rehabiliteringspenningen, FRPL 38. Patientförsäkringen ersätter i enlighet med patientskadelagen patientskador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård. Patientförsäkringscentralen sköter centraliserat ersättningarna i ärenden som gäller patientskador som uppkommit i Finland. Om rehabiliteringspenning har beviljats med anledning av samma skadefall kan Patientförsäkringscentralen lämna in ett betalningsyrkande som gäller rehabiliteringspenningen. Ersättning för läkemedelsskada Ersättning för läkemedelsskada inverkar inte på rehabiliteringspenningen. På begäran ska FPA meddela Patientförsäkringscentralen vilka förmåner FPA betalat ut, och Patientförsäkringscentralen drar av de primära lagstadgade förmånerna från den ersättning som Patientförsäkringscentralen betalar ut. Läkemedelsskadeförsäkringen är ett sekundärt ersättningssystem som kompletterar det lagstadgade försäkringsskyddet. De förmåner som betalas ut eller fås från den lagstadgade försäkringen eller som betalas av andra offentliga medel dras därför alltid av från de ersättningar som betalas av läkemedelsskadeförsäkringen. Dessa ersättningar och förmåner ska sökas hos den behöriga inrättningen (t.ex. FPA), även om ersättning för skadan också söks från Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet I rehabiliteringspenningens belopp ska beaktas sådana från utlandet betalda förmåner eller ersättningar som motsvarar denna förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt lagen om FPA-rehabilitering. Rehabiliteringspenningsärendet avgörs vid Centret för internationella ärenden, då klienten omedelbart före den sökta rehabiliteringspenningsperioden får eller fått en förmån eller ersättning från utlandet som kan inverka på rätten till rehabiliteringspenning eller på dess belopp. 89

97 En förmån från utlandet har i regel samma inverkan på rehabiliteringspenningen som en inhemsk förmån som betalas på samma grunder. Därmed hindrar t.ex. ålderspension från utlandet beviljande av rehabiliteringspenning och sjukpension från utlandet ändrar rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare. Familjepension från utlandet påverkar inte rehabiliteringspenningen, vilket inte inhemsk familjepension heller gör, eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall. När det sammanlagda beloppet av de pensioner som betalas från utlandet är högst lika stort som rehabiliteringspenningens minimibelopp (601 euro per månad år 2015) beaktas dessa pensioner ändå inte när rehabiliteringspenningen fastställs. Sådan lön av en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation som betalats för rehabiliteringspenningtiden och som ersätter en förmån som ska beaktas i samband med rehabiliteringspenningen, dras av från rehabiliteringspenningen om rehabiliteringspenningen inte betalas till arbetsgivaren. Inkomst från utlandet beaktas om det är fråga om sådan arbetsinkomst som avses i sjukförsäkringslagen. Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen klientens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden. Läs mer om en utländsk arbetsgivares rätt att få rehabiliteringspenning Basinkomst De personer som deltar i det försök med basinkomst som genomförs får en basinkomst på 560 euro per månad under tiden Basinkomsten är en skattefri inkomst för mottagaren och arbetsinkomsterna inverkar inte på basinkomstens belopp. Om den som får basinkomst får rehabiliteringspenning dras ett belopp som motsvarar basinkomsten av från rehabiliteringspenningens nettobelopp. För den som får basinkomst fastställs rehabiliteringspenningen på normalt sätt utifrån arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp. Förskottsinnehållning verkställs på rehabiliteringspenningen varefter basinkomstandelen dras av från rehabiliteringspenningens nettobelopp. Basinkomsten dras av endast från den rehabiliteringspenning som betalas till klienten själv. Från rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren dras inte basinkomsten av. Se även Handläggningsställe Belopp Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild 90

98 moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/ kap. 1 3, 11 kap.). Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas. Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Dagpenningsförmånens minimibelopp är 23,73 euro. Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller den betalas inte alls ut På basis av arbetsinkomsten Om beloppet av rehabiliteringspenningen grundar sig på klientens arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart innan rehabiliteringen började. Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Rehabiliteringspenningen fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rehabiliteringen började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur lönekoefficienten som fastställts för rehabiliteringens begynnelsetidpunkt i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för rehabiliteringspenning (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför beräknas vid FPA arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen utifrån uppgifterna från skatteförvaltningen på så sätt att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om rehabiliteringen börjar år 2017 bestäms dagpenningsförmånen och rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2015 har verkställts Lönekoefficienten för 2017 är 1,389 och lönekoefficienten för 2016 är 1,

99 Arbetsinkomsten för år 2015 höjs vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,389/1,373 = 1, Beräkningsformler för rehabiliteringspenningen Beräkningsformel för arbetsinkomstbaserad rehabiliteringspenning år 2017 Arbetsinkomst euro/år högst Formler för beräkning av dagpenning euro/ vardag ej rehabiliteringspenning utgående från arbetsinkomsten ,7 x årsarbetsinkomsten : 300 över ,82 + 0,20 x (årsarbetsinkomst ) : 300 Rehabiliteringspenningens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2017 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2017 (1,389). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenningen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, dras utgifterna av för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,64 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. Försäkringspremieavdraget består av följande: dagpenningspremie 1,58% arbetspensionsförsäkringsavgift 6,15% arbetslöshetsförsäkringspremie 1,60% avdrag med vilket man eliminerar inverkan på försäkringspremiernas höjning på beloppet av förmånen 1,59% Försäkringspremieavdraget är 60% av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter med beaktande av avdragsprocenten, dvs. 4,64%. Yrkesinriktad rehabilitering Den rehabiliteringspenning som betalas på basis av inkomsten i samband med yrkesinriktad rehabilitering är 75 % av en trehundradedel av årsinkomsten. Beräkningsformeln är den samma i alla inkomstklasser. Läs mer om beloppet som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering. Utifrån de företedda arbetsinkomsterna Klienten kan, om hen så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan rehabiliteringen började. Om den arbetsinkomst som klienten företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för rehabiliteringspenningen. 92

100 Beloppet av partiell rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning är inte en självständig förmån utan rehabiliteringspenning som betalas delvis. På denna tillämpar man till största del de normala reglerna för rehabiliteringspenning, bl.a. när det gäller karenstid, villkor för beviljande och betalning till arbetsgivaren. Partiell rehabiliteringspenning kan betalas både för rehabilitering som ordnas av FPA och rehabilitering som ordnas av någon annan aktör. Den partiella rehabiliteringspenningen är hälften av det fulla belopp av rehabiliteringspenningen som klienten skulle ha rätt till om hen var förhindrad att arbeta heltid. Beloppet av den partiella rehabiliteringspenningen är minst hälften av rehabiliteringspenningens minimibelopp. Exempel Klienten betalas rehabiliteringspenning till minimibeloppet 23,73 euro/dag för tiden för missbrukarrehabilitering. Under den tid han arbetar deltid får han partiell rehabiliteringspenning, vars belopp är 11,87 euro/dag. Exempel Klienten deltar i yrkesinriktad rehabilitering och hennes rehabiliteringspenning fastställs till minimibeloppet 30,41 euro/dag för den tiden. Om klienten arbetar under rehabiliteringsdagen kan hon få partiell rehabiliteringspenning, vars belopp är 15,21 euro/dag. Rehabiliteringspenningen betalas inte som partiell rehabiliteringspenning om klienten får rehabiliteringspenning för unga rehabiliteringspenning som betalas under yrkesutbildning rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning rehabiliteringspenning till pensionstagare. Läs mer om villkoren för beviljande av partiell rehabiliteringspenning under Hinder för arbete Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Under yrkesinriktad rehabilitering betalas en rehabiliteringspenning vars belopp per dag är 75 % av en trehundradedel av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt är bestämningsgrunderna desamma som i fråga om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Minimibeloppet för rehabiliteringspenningen som betalas ut för tiden med yrkesinriktad rehabilitering är 30,41 euro/dag (år 2017). Yrkesinriktad rehabilitering omfattar yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA (FRPL 566/ ) läroavtalsutbildning rehabiliteringsundersökning eller arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård eller hälso- och sjukvårdslagen. FPA kan ordna utvecklingsprojekt inom rehabiliteringen där rehabiliteringens innehåll kan vara yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ ). 93

101 Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Rehabiliteringspenningens belopp per dag är en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de månatliga pensioner som betalas till personen i fråga. Läs mer om Rehabiliteringspenning till pensionstagare Rehabiliteringspenningens minimibelopp Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningens belopp är alltid minst lika stort som det minimibelopp som avses i 11 kap. 7 i SFL 1224/2004, dvs. 23,73 euro per dag (ca 594 euro per månad) år Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om klienten inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning till minimibelopp kan betalas genast efter karenstidens slut (jfr sjukdagpenning). I vissa fall kan rehabiliteringspenningen betalas till ett mindre belopp än minimibeloppet: Beloppet av den partiella rehabiliteringspenningen kan vara hälften av minimibeloppet. Samordning av förmåner, t.ex. en annan lagstadgad ersättning för inkomstbortfall som dras av. Rehabiliteringspenning till pensionstagare beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av pensionerna. Samordning av inkomster vid rehabiliteringspenning som betalas under yrkesutbildning. Minimibeloppet vid yrkesinriktad rehabilitering Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för tiden med yrkesinriktad rehabilitering är 30,41 euro/ dag (år 2017). Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga är 30,41 euro/dag (år 2017). Indexhöjningens inverkan på minimibeloppet Om rehabiliteringspenningen fortsätter över årsskiftet görs en indexhöjning. Då kan en rehabiliteringspenning som i början betalats till minimibelopp bli högre även om grunden för bestämmande inte ändras, dvs. betalas till minimibelopp (se tabell 1) Tabell 1. Indexhöjningens inverkan på rehabiliteringspenningen minimibelopp Året då rehabiliteringspenningen började betalas ut Minimibeloppet vid begynnelseåret Justerat belopp på 2017 års nivå ,96 /dag 24,14 /dag ,77 /dag 24,34 /dag 94

102 Året då rehabiliteringspenningen började betalas ut Minimibeloppet vid begynnelseåret Justerat belopp på 2017 års nivå ,92 /dag 24,16 /dag ,02 /dag 24,16 /dag ,93 /dag 24,07 /dag ,73 /dag 23,73 /dag Läs mer under Index- och beloppsjusteringar Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga är 30,41 euro/dag (år 2017). Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om den unga inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning för unga betalas till fullt belopp under en rehabiliteringsåtgärd enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen (studier eller annan verksamhet). För väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabiliteringsåtgärderna betalas rehabiliteringspenningen sänkt med 20 % utan behovsprövning. Rehabiliteringspenning för unga är alltid minst lika stor som minimibeloppet, dvs. 30,41 euro per dag Beloppet under väntetid och mellanliggande tid Under väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabilitering är den rehabiliteringspenning som betalas ut 20 % mindre än rehabiliteringspenningen för rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenning för unga som betalas under väntetid och mellanliggande tid är ändå alltid minst lika stor som minimibeloppet, dvs. 30,41 euro per dag. Rehabiliteringspenningen för väntetid fastställs enligt begynnelsetidpunkten för väntetiden. Efter väntetiden fastställs rehabiliteringspenningen på nytt enligt begynnelsetidpunkten för den egentliga rehabiliteringen. När rehabiliteringen börjar är rehabiliteringspenningens belopp ändå minst lika stort som beloppet av den föregående rehabiliteringspenningen för väntetid. Läs mer om beviljande av väntetid och mellanliggande tid Föregående förmån När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som sjukdagpenningen. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående partiell sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som (full) sjukdagpenning. 95

103 När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående arbetslöshetsförmån är rehabiliteringspenningen per dag 86 % av arbetslöshetsförmånens belopp per dag ökat med 10 %. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående studiepenning är rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av studiepenningen ökad med 10 %. När rehabiliteringspenningen fastställs på basis av en föregående rehabiliteringspenning är rehabiliteringspenningen lika stor som den föregående förmånen utan rehabiliteringsförhöjningar Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning Vid beräkningen av rehabiliteringsunderstödet används beloppet av den rehabiliteringspenning som rehabiliteringsklienten senast har haft. Systemet beräknar maximibeloppet av understödet så här: Beloppet av den rehabiliteringspenning för sex månader som beräknats för rehabiliteringsklienten (6 x 25 x rehabiliteringspenningens belopp per dag) delas med antalet vardagar som ingår i den tid som ansökan om rehabiliteringsunderstöd avser. Betalningen av rehabiliteringsunderstöd baserar sig på prövning, och därför uppskattas dess belopp från fall till fall. Som utgångspunkt vid avgörandet kan man betrakta beloppet per dag av klientens föregående rehabiliteringspenning. Exempel Klienten har fått minimibeloppet av rehabiliteringspenningen (30,41 euro) under yrkesutbildningstiden fram till Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för oavlönad arbetspraktik under tiden I den tid som ansökan avser ingår 26 vardagar. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstödet per dag 6 (mån.) x 25 (dagar) x 30,41 euro / 26 = 175,44 euro/dag. Behovsprövat rehabiliteringsunderstöd beviljas med samma belopp som rehabiliteringspenningen under yrkesutbildningen, dvs. med minimibeloppet (30,41 euro) för tiden På skärmen Erityisperusteet för man in undantagsbeloppet 30,41 euro. Exempel En klient har i rehabiliteringspenning under yrkesutbildningstiden fått 35,15 euro/dag. Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för att grunda ett företag. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstöd för sex månader: 6 (mån.) x 25 (dagar) x 35,15 euro = 5 272,50 euro som betalas till klienten som en engångspost. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas med maximibeloppet för att stödja inledandet av företagsverksamhet. Läs mer om rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. 96

104 Beloppet under ett tillfälligt avbrott Under ett tillfälligt avbrott utbetalas rehabiliteringspenningen till fullt belopp Ersättning för uppehälle Ersättningen för uppehälle uppgår till 9,00 euro per dag (från och med ) Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett. Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande 97

105 arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när hen tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts. Arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och hen inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som hen tjänat in som försäkrad i Finland. Vad vses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer om arbetsersättning.. arvoden till idrottsutövare 98

106 arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning Lön är bl.a. betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar, är sådan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren som hen själv ska uppge för arbetsgivaren eller skatteförvaltningen på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstilläg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetsarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är den arbetsinsats som den som får dividenden eller en person i denna dividendmottagares intressesfär har presterat 99

107 Arvoden om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsskattepliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena. Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmåner. I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 100

108 Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode Vårdbidrag för närståendevård och familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning. Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år, då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten). Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. 101

109 en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten). en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten). I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten). Kännetecknande för ovan nämnda optioner är bl.a. att de bestäms i huvudsak enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och på aktiemarknaden uppkommer nyttan inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen. arbetstagarens eller personalens arbetsinsats har ingen direkt inverkan på optionsbeloppet. En premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten) Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om betalningen av hens lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar. Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten). Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag. Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten). Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. 102

110 Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. I personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på grundval av en vinstpremie eller resultatpremie. Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten). Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontant beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare direkt i kontanter tar ut andra personalfondsavsättningar än i form av resultatpremier betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten). I de ovan nämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom.) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.). 103

111 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hens pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på grundval av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas utifrån den lön som betalats för utlandsarbetet och på vilken förskottsinnehållning verkställs eller på basis av den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas: arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst) eller, om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hens arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn. 104

112 Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan, om hen så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make, maka eller sambo. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som hen får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och en make, maka, sambo eller annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL. Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkares familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för hen enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make, maka, sambo eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. 105

113 Aktiebolag En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om hen personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om hen tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelar beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om hen ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar 106

114 Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Yrkesutövare X Make, maka, sambo X Annan familjemedlem X X, lön Öppet bolag Bolagsman X Familjemedlemmar X, lön Kommanditbolag Ansvarig bolagsman X Tyst bolagsman X, lön Familjemedlemmar X, lön Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen X X, lön innehav högst 30 % X, lön Delägare X, lön Familjemedlem Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hens makes, makas eller sambos löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, 107

115 Stipendiat farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mer om försäkring enligt LFöPL. Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 822,63 euro. Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Faktureringsföretag sköter företagares faktureringstjänst utan anställningsförhållande. I faktureringsföretagens verksamhetsmodell söker den som utför arbetet själv sina uppdragsgivare och kommer överens med dessa om uppdragen och arvodena. När arbetet är utfört levererar den som utfört arbetet faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar uppdragsgivaren. När uppdragsgivaren har betalat fakturan drar faktureringsföretaget av arbetsgivarens lagstadgade bikostnader, förskottsinnehållningen, arbetspensionsförsäkringsavgiften och det arvode som faktureringsföretaget tar ut samt betalar den återstående summan till den som utfört arbetet. Faktureringsföretaget anmäler arbetsutförarens lön till ArPL-försäkringen. Att den som utför arbetet registrerar sig som användare av faktureringstjänsten leder inte till ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och den som utför arbetet. Ett anställningsförhållande uppstår inte heller i regel mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Uppdragsgivaren betalar inte lön utan en överenskommen ersättning för uppdraget. Då arbetspensionslagarna tillämpas betraktas den som utför arbetet som företagare, om inte de faktiska kännetecknen för anställningsförhållande uppfylls mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Om beloppet av de arvoden som uppdragsgivarna faktureras för verkar bli under euro om året, kan den förskottsskattepliktiga inkomst som betalats till den som utfört arbetet och på vilken 108

116 arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift och andra lagstadgade socialskyddsavgifter innehållits betraktas som inkomst för den som utför arbetet och anlitar faktureringsföretagets tjänster FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten från näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2017 överstiger 7 645,25 euro per år. År 2017 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 822,63 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern år. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 274,21 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 822,63 euro år Om en LFöPL-försäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. 109

117 Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om hen inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/LFöPL-försäkring. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas 110

118 av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut utfärdas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om hen på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPLförsäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Retroaktiv korrigering av försäkringsarrangemangen efter övergångstiden är möjlig enbart på företagarens uttryckliga yrkande. Det samma gäller bl.a. situationer där det är frågan om gränsdragningar mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om hen så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivist under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen ska du be företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid sak du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan hen avsluta FöPLeller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om hen inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Avslutande av försäkringen för företagare Retroaktivt avslutande och inverkan FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. 111

119 Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, utred om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdragsarbete i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö / Työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hens arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att hen inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet KRL17r/PRL30r/VRL29r). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid Pensionsskyddscentralen (PSC) i efterhand utgående från bl.a. skatteuppgifterna. 112

120 Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens, makans eller sambons arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna/samborna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hens arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst såsom av inkomst av arrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att hen inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdragsarbete i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i fältet för kommentarer hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning. 113

121 Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och kan vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i fältet för kommentarer i uppdraget och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hens arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd (118/25) är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. 114

122 Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen som vid beskattningen konstaterad inkomst. Arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst, om inkomsten är kontinuerlig. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. Personen försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn förutsatt att personen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) i beräkningsrutan för Angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet för övriga kostnader (Muut kulut) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering. 115

123 Bloggare Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) endera på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan hen få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hens inkomst till karaktären arbetsersättning eller om verksamheten är omfattande, kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovan nämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,64 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (750 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. 116

124 Utgifterna för inkomstens förvärvande är: 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2016 och Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare) ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,24 euro/km år År 2016 uppgick ersättningen till 0,25 euro/km. Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas hen ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. 117

125 Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktas alltid en månads semester när det gäller resekostnader, så detta ska tas i beaktande när man räknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. Vid beräkningstransaktionen sparas 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I beräkningstransaktionen antecknas också uppgift om att de ovan nämnda kalkylerade resekostnaderna finns för sex månader. Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster beaktar alltid en månads semester i samband med de årliga kostnaderna för arbetsresor, så i detta fall blir årsbeloppet av resekostnaderna 2 650,01. Familjedagvårdare Sjömän Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 750 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 116,40 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,41 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, såsom fackföreningsavgift. 118

126 Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget beviljas ändå bara till den del som arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2017 är måltidsersättningen 10,25 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på skärmen Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2017 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2015 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2017 och 2016, 1,389/1,373, varvid koefficienten är 1,0117. På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller skatteförvaltningen. 119

127 Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som hen har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2016 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Arbetsoförmågan fortgår över årsskiftet 2016/2017. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2017 års sida utifrån arbetsinkomsten skatteåret 2014 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag. 120

128 Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den föregående förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den föregående förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2016 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas utifrån samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2015, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen Mottagare av delinvalidpension Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska tas till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen, bestäms sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen enligt föregående skatteårs arbetsinkomst, ifall den är större än arbetsinkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom.) Deltidspension Om deltidspension har börjat betalas ut under det skatteår till vilket de arbetsinkomster hänför sig som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenning som fastställs utifrån arbetsinkomsten, kan rehabiliteringspenningen beräknas på basis av de företedda arbetsinkomsterna för det fulla kalenderår som följer efter att deltidspensionen har börjat. När du upptäcker att pensionen har börjat betalas ut under nämnda skatteår ska du med kundbrev KRL16r fråga den sökande om hen vill förete alternativa arbetsinkomster. De företedda arbetsinkomsterna behöver inte vara minst 20 procent högre än de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen. Deltidspension dras inte av från rehabiliteringspenning som fastställts på basis av de arbetsinkomster under pensionstiden som den försäkrade företett. När den försäkrade presenterar en utredning över de alternativa arbetsinkomsterna ska du för hand räkna ut vilka arbetsinkomster som ska användas för att man ska uppnå det slutresultat som är mest fördelaktigt för klienten, dvs. det största sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenning och pension. 121

129 Det ovan nämnda sättet att fastställa rehabiliteringspenningen utgör ett alternativ till andra sätt att fastställa den och den försäkrade kan således, om hen så önskar, också presentera en utredning över t.ex. den s.k. sexmånadersinkomsten (FRPL 566/ ) Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan inlämnas av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om inkomsterna har utretts på ett tillförlitligt sätt och de är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid hen varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar beaktas lönen och tillhörande tillägg från dag till dag för den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Moderskapsledighet börjar 9.12, och sex månaders lön meddelas för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. 122

130 Per löneperiod Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen meddelas per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Inverkan av semesterlön Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om 123

131 betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsterna. Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadsperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten genom ett kundbrev (PRV18r, eller VRV03r). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag Tillförlitlig utredning Tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst utgörs av arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern revisionsbyrå. 124

132 Kontinuerliga arbetsinkomster Annan ersättning som betalas årligen Den försäkrade har två arbeten Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om så har överenskommits i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen så ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppges. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Han har fått arbete för två månader Han blir arbetslös arbetssökande på nytt insjuknar han och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, antingen 125

133 till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om hen sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om hen arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar han hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta 126

134 resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober. Sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2015 och mars 2016 kan beaktas eller Man kan också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2016, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan hen vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för de fulla sex månader som omedelbart föregår arbetsoförmågans inträde eller uppkomsten av rätt till förmån när den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. utifrån en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). utifrån inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande 127

135 och hens arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster. 128

136 Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det gått en längre tid sedan bytet, ta reda på om det finns andra bedömningsgrunder som kan utnyttjas. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hens utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hens yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och hen har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hon har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. 129

137 Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hens yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan hen arbetar deltid och inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för 130

138 sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till avsaknaden av inkomster. Man bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet Som särskild orsak betraktas inte 131

139 annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst utifrån minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska förete en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och tar ut moderskapspenning från Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. utifrån lönen för fyra månader. 132

140 Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna före förmånen började utbetalas men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hon arbetslös arbetssökande. Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hennes arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hens arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hens arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). 133

141 Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning och rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, bestäms dagpenningsförmånen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2017 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2015 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst Beaktande av företagsinkomst. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet En företagares dagpenningsförmån bestäms utifrån FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig används företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget (Ab). FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovan nämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på så sätt, kontakta pensionsanstalten och hör dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18r, VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. 134

142 Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda utredningen. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av 135

143 föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. 136

144 Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där hen är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan 137

145 Läs mer om inkomstbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag Stipendietagares arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 822,63 euro år Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. 138