Rehabiliteringspenning

Transkript

1 Rehabiliteringspenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Vad består förmånen av? Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Särskilda situationer i samband med rehabiliteringspenning Dagpenningsförmån för tid med lön Permittering Semester Semester och sommaravbrott för lärare Uppsägningstid Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Ålder Arbetslivsmål Hinder för arbete Rehabiliteringsdagens minimilängd Arbete under rehabiliteringen Arbete som en åtgärd inom yrkesinriktad rehabilitering Rehabiliteringsbeslut Karenstid Karenstid 0 dagar Karenstid 1 dag Karenstid dagar Karenstid 30 dagar Rehabiliteringshelhet Ersättning för uppehälle Rehabiliteringsunderstöd Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för Väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringshelhet Tillfälligt avbrott Frånvaro från rehabiliteringen Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst i

3 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Ansökan om dagpenningsförmåner Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga Överenskommelser om social trygghet Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Rehabilitering som grund FPA-rehabilitering Utbildning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering Allmänbildande grundutbildning Hinder för arbete under utbildningen Ferier under utbildningen Arbetsinkomst under utbildning Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Familjerehabilitering enligt barnskyddslagen Familjerehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Missbrukarrehabilitering Familjerehabilitering Individuell missbrukarrehabilitering Läroavtalsutbildning Betalning av rehabiliteringspenningen och uppföljning under läroavtalstiden Anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus Rehabiliteringspenning till en anhörig Rehabiliteringspenning för unga Väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan Bedömning av situationen som helhet Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Individuell studie- och rehabiliteringsplan Säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja sysselsättning Samarbetet mellan Handläggningscentret för sjukpensionsärenden och försäkringsdistriktet Utredning av utbildningsbeslutet Beslut om rehabiliteringspenning för unga för tiden för studie- och rehabiliteringsplanen Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Uppföljning av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Den ungas rehabilitering avbryts Rehabilitering som ges utomlands Förhållande till andra förmåner Pensioner Invalidpension och arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna Delinvalidpension Deltidspension Sjukpension från FPA Garantipension ii

4 Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Barnförhöjning Familjepensioner Ålderspension och förtida ålderspension Pensionsstöd för äldre långtidsarbetslösa Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Övriga pensioner Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Specialvårdspenning Studieförmåner Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Utkomststöd Arbetslöshetsförmåner Föräldradagpenningar Stöd för hemvård av barn Avträdelsestöd Primära ersättningar för inkomstbortfall Om annan ersättning fördröjs Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet Basinkomst Belopp Utifrån arbetsinkomsten Beloppet av partiell rehabiliteringspenning Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Beloppet under väntetid och mellanliggande tid Föregående förmån Rehabiliteringsunderstöd Beloppet under ett tillfälligt avbrott Ersättning för uppehälle Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön iii

5 Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Mottagare av delinvalidpension Deltidspension Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Stipendiaters arbetsinkomst Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Delinvalidpension Utifrån en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningar Studiepenning Sjukdagpenning Rehabiliteringspenning till pensionstagare Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Intervju Tilläggsutredningar Begäran om bedömning Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Anmälningsskyldighet Ansökan iv

6 Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Arbetsgivare Ansökningstid Bilagor till ansökan Begäran om tilläggsutredningar Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivare Betalare av lönegaranti Patientförsäkringscentralen Intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen Kommunen Arbetslöshetskassan Ansvarsenheten för studiestöd Arbetsplatskassan FPA-byrån Utsökningsmyndighet Regressbetalning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Rehabiliteringspenning Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Förhindrande av utbetalning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Avbrytande av förmånsutbetalning v

7 1.14 Indragning Justering av beslut Förmån som beviljats från utlandet Index- och beloppsjusteringar Felaktig utbetalning Återkrav Regressindrivning Regresskvittning mot rehabiliteringspenning/sjukdagpenning Rättelse och undanröjande av beslut Sökande av ändring Anteckningar gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot) vi

8 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med rehabiliteringspenningen är att trygga försörjningen för rehabiliteringsklienter under rehabiliteringstiden. När villkoren för beviljande uppfylls kan rehabiliteringspenning betalas ut också för tiden mellan rehabiliteringsperioder och för tiden från rehabiliteringsbeslutet till det att rehabiliteringen börjar. Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att för personer i åldern år säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs, att förbättra deras möjligheter att få arbete och att trygga försörjningen, när deras arbets- eller studieförmåga är väsentligt försämrad. Syftet med ersättningen för uppehälle är att säkerställa att klienten har möjlighet att delta i rehabiliteringen, genom att ersätta hen för de extra kostnader som deltagandet i rehabilitering medför. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan betalas i syfte att underlätta sysselsättningen av klienten efter rehabiliteringen, om detta är synnerligen behövligt för att klienten ska få arbete. 1

9 1.3. Vad består förmånen av? Rehabiliteringspenningförmåner enligt lagen om FPA-rehabilitering (lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, nedan lagen om FPA-rehabilitering eller FRPL 566/2005) är: rehabiliteringspenning rehabiliteringspenning för unga ersättning för uppehälle rehabiliteringsunderstöd enligt prövning 1.4. Rätt och villkor Om villkoren uppfylls betalas rehabiliteringspenning till en person i åldern år som är försäkrad i Finland i enlighet med sjukförsäkringslagen och således omfattas av den finländska sociala tryggheten. (FRPL 566/ ) Om en person har ett pågående ärende om försäkringstillhörighet eller om ett beslut om försäkringstillhörighet inte gäller under hela den tid som ansökan avser, ska du styra rehabiliteringspenningärendet till Centret för internationella ärenden. Läs mer om när ett ärende ska handläggas av Centret för internationella ärenden och hur du fastställer att ett ärende har internationell koppling Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem, och personer som är arbetstagare eller bedriver företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmånen söks Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer om stadigvarande bosättning. Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). 2

10 Dessutom är, på vissa lagstadgade villkor, de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer om flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningslagen 1573/1993. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att hen är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att hen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (TillämpnL 3c ). Läs mer om uppehållstillstånd. Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. 3

11 Arbetsgivarens rätt Med dagpenningsförmån avses här sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, donationsdagpenning, förmån vid smittsam sjukdom samt rehabiliteringspenning. Med familjeledighet avses moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet. Anställnings- eller tjänsteförhållande Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på basis av anställningsförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Därtill förutsätts att man i anställningsvillkoren på förhand har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på villkoren i arbets- eller tjänsteavtalet läroavtal kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. En arbetstagare som har rätt att få lön under sjukdomstid, föräldraledighet eller rehabiliteringstid har inte rätt till dagpenningsförmån till den del som hen har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Efter att lönen är utbetald har arbetsgivaren inte längre rätt att få information om arbetstagarens förmånsärende. Om arbetstagaren söker ändring i beslutet ska utlåtandet i samband med det i regel delges endast arbetstagaren själv. I handläggningsanvisningen om sökande av ändring finns information om när arbetsgivaren har rätt att ta del av ett utlåtande. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla tjänstekollektivavtal och kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är ledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. I regel kan ärendet avgöras i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och avgöra ärendet efter det. Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänsteförhållande Om en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat samtidigt har anställning hos en utomstående arbetsgivare, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i samma proportion som FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis p.g.a. familjeledighet eller lång sjukledighet när förmånsrätten eller arbetsoförmågan börjar, och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hens arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma 4

12 sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/ LFöPL-försäkring. Lönebetalning till företagare Ett företag kan för tid med sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betala lön till en företagare. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om ett företag uppgett löneuppgifter för en person som uppger sig arbeta som företagare i företaget, ska du kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Om företagaren äger företaget i sin helhet eller annars arbetar i ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning Särskilda situationer i samband med rehabiliteringspenning I kollektivavtalen har man inte avtalat om löneutbetalningen under rehabiliteringstid i lika omfattande grad som när det gäller lön under sjukfrånvaro eller föräldraledighet. I fråga om rehabiliteringspenningen läggs därför större vikt vid det som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om angående förmånen. För att rehabiliteringspenningen ska kunna betalas till arbetsgivaren förutsätts att arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Om det inte finns någon överenskommelse om att rehabiliteringspenningen ska betalas till arbetsgivaren eller om man uttryckligen har kommit överens om det motsatta betalas rehabiliteringspenningen till arbetstagaren själv. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få rehabiliteringspenning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och avgöra ärendet efter det. För att höra arbetsgivaren kan du använda brev KRS05. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetstagaren själv för den tid som hen har deltagit i rehabilitering under semester eller därmed jämförbar avlönad ledighet som beviljats på andra grunder än rehabilitering. På den här punkten kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens om något annat. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetstagaren själv om den betalas under följande typer av ledighet: oavlönad ledighet övertidsledighet sparad ledighet. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren om denne meddelar att lön har betalats för tid som berättigar till rehabiliteringspenning för följande typ av ledighet: arbetstidsförkortningsledighet, s.k. Pekkanen-dagar. 5

13 Partiell rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning kan betalas till arbetsgivaren enligt samma principer som full rehabiliteringspenning. Om arbetstagaren har arbetat deltid under rehabiliteringsdagen kan partiell rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren till den del den motsvarar lönen för frånvarotimmarna. Arbetsgivaren ska underrätta FPA endast om lönen för frånvarotimmarna. Läroavtalsutbildning Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren för tid med läroavtalsutbildning till den del som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar. Rehabiliteringspenning betalas varken till arbetsgivaren eller arbetstagaren under semester med lön. Läs mer om rehabiliteringspenning under läroavtalsutbildning. Rehabilitering under sjukfrånvaro Under rehabiliteringstiden är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till sjukdagpenningen. Om arbetstagaren under en sjukdagpenningsperiod deltar i kortvarig rehabilitering som pågår högst en vecka, kan utbetalningen av sjukdagpenning fortsätta för denna tid. Om arbetstagaren ansöker om rehabiliteringspenning för tid med sjukfrånvaro och meddelar att arbetsgivaren betalar lön, ska du alltid med arbetsgivaren kontrollera löneutbetalningen och grunden för den (lön för rehabiliteringstid). Den lön som meddelats i samband med ansökan om sjukdagpenning kan inte som sådan beaktas när rehabiliteringspenningen handläggs, utan saken måste redas ut. Läs mer om förhållandet mellan rehabiliteringspenning och sjukdagpenning Dagpenningsförmån för tid med lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden med frånvaro från arbetet. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden med dagpenningsförmån betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för tid med sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering bygger i allmänhet på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på villkoren i arbets-, tjänste- eller läroavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön för tid med frånvaro från arbetet kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om det är fråga om månads- eller timlön. Variation förekommer också gällande om lön för frånvarotid betalas för arbetstagarens lediga dagar. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, betalar arbetsgivaren i regel lön också för lediga dagar som ingår i frånvarotiden. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under tiden med dagpenningsförmån och arbetsgivaren inte har ansökt om dagpenningsförmån, ska du be arbetsgivaren anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om den avlönade ledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenningsförmån till arbetsgivaren. 6

14 Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön för sjuktid, familjeledighet eller rehabilitering fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.). Om en förmån redan betalats till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Permittering Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare på de grunder som fastställs i arbetsavtalslagen. Det innebär att arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Arbetstagaren ska få meddelande om permitteringen senast 14 dagar innan den inleds. Permitteringen kan genomföras antingen på heltid eller genom att arbetstiden minskas per dag eller per vecka. Om sjukfrånvaron, familjeledigheten eller rehabiliteringen råkar sammanfalla med en permittering, anses frånvaron enligt kollektivavtalspraxis ha den orsak som uppkom först (principen om tidsprioritet). Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid. Exempel Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering då meddelandet om permittering ges har arbetsgivaren rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabiliteringstid fortsätter. Det att permitteringen inleds inverkar inte på saken i en sådan situation. Exempel Om arbetstagaren blir sjuk eller familjeledig eller inleder rehabilitering efter att hen fått meddelande om permittering men innan permitteringen inleds, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills permitteringen börjar och därefter till den försäkrade. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör. Exempel Om arbetstagaren insjuknar, blir familjeledig eller inleder rehabilitering under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Dagpenningsförmånen betalas då till arbetstagaren. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör. 7

15 Semester Semesterlön betraktas inte som lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid även om arbetstagaren varit arbetsoförmögen eller familjeledig eller om hen deltagit i rehabilitering under sin semester med lön. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas eventuell dagpenningsförmån till arbetstagaren Semester och sommaravbrott för lärare På samma sätt som i fråga om andra arbetsgivare betalas dagpenningsförmånen till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för sjukledighets-, familjeledighets- eller rehabiliteringstid. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för sjukledighet, familjeledigheter och rehabiliteringstid och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisningsoch forskningspersonal av olika kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal i bl.a. grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. UKTA innehåller överenskommelser om s.k. kalkylerad semester, som tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas. Längden på den kalkylerade semestern fastställs liksom för andra arbetstagare bl.a. enligt kvalifikationsmånaderna och tidigare tjänstgöring. De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas dagpenningsförmåner till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Det här gäller också privata yrkeshögskolor. Arbetsgivaren har inte rätt att få dagpenning för en lärares kalkylerade semester eller för de 30 första vardagarna under en yrkeshögskolelärares sommarledighet. Grupper som följer UKTA men omfattas av semesterrätten En del av den personal som följer UKTA omfattas av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte kalkylerad semester eller sommarledighetsperiod. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter 8

16 folkhögskolelärare med totalarbetstid lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) Uppsägningstid Om arbetsgivaren under uppsägningstiden är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Arbetstagarens skyldighet att arbeta under uppsägningstiden inverkar inte på arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. Principen om tidsprioritet tillämpas inte på uppsägningssituationer på samma sätt som på permitteringar. Exempel En arbetstagare har insjuknat, blivit moderskapsledig eller inlett rehabilitering 14.3 och blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för frånvarotid fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Exempel En arbetstagare har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till Hen insjuknar, blir moderskapsledig eller inleder rehabilitering Arbetsgivaren uppger sig betala lön som motsvarar dagpenningsförmånen under uppsägningstiden fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i avtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html 9

17 Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPÄIVÄRAHA (sjukdagpenningar och rehabiliteringspenning) postlådan ETTVR (dagpenningar i samband med familjeförmån) Villkor för beviljande Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning kan indelas i allmänna villkor och särskilda villkor. De allmänna villkoren gäller all rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning. De allmänna villkoren är att personen är år rehabiliteringen har ett samband med ett arbetslivsmål personen på grund av rehabiliteringen är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning det finns en lagstadgad grund för rehabiliteringen. (FRPL 566/ ) Rätt till rehabiliteringspenning kan dessutom förutsätta att rehabiliteringens laggrund och de särskilda villkor som bestäms enligt rehabiliteringsformen är uppfyllda. Dessa behandlas i avsnittet Rehabilitering som grund i samband med varje rehabiliteringsgrund. 10

18 Ålder Rehabiliteringspenning kan beviljas personer i åldern år. Rehabiliteringspenning betalas högst till utgången av den kalendermånad då personen fyller 68 år. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas unga personer i åldern år. Rehabiliteringspenning för unga betalas ändå för hela tiden för avläggandet av en sådan examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen som den unga blivit godkänd till innan hen fyllt 20 år Arbetslivsmål Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att rehabiliteringen är nödvändig för att klienten ska hålla sig kvar i arbetslivet återvända till arbetslivet eller komma in i arbetslivet. Arbetslivsmålet uppfylls indirekt när klienten deltar i familjerehabilitering i enlighet med barnskyddslagen, lagen om missbrukarvård eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda rehabilitering av en närstående eller familjemedlem och det i rehabiliteringsbeslutet ingår att en anhörig kan delta Hinder för arbete I fråga om hinder för arbetet är huvudprincipen den att rehabiliteringspenning betalas för sådana rehabiliteringsdagar då rehabilitering som räcker minst 4 timmar inklusive resor de facto hindrar klienten från att utföra sitt eget arbete eller arbete för någon annans räkning och få försörjning för dagen i fråga. På undersidorna finns kompletteringar och preciseringar om detta: Rehabiliteringsdagens minimilängd Arbete under rehabiliteringen Arbete som en del av åtgärderna inom yrkesinriktad rehabilitering Att notera: Rehabiliteringspenningen betalas som partiell rehabiliteringspenning till en klient som har lönearbete eller som arbetar som företagare, om rehabiliteringen som hindrar arbete genomförs under en del av dagen. En klient som inte förvärvsarbetar anses vara förhindrad att utföra sitt eget arbete på grund av rehabilitering, om en rehabiliteringsdag som syftar till att klienten ska etablera sig i arbetslivet är av minimilängd. När det gäller rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning eller rehabiliteringspenning för unga samt vid läroavtalsutbildning granskas inte hindret för arbete eller rehabiliteringsdagens längd för varje enskild dag. 11

19 Rehabiliteringsdagens minimilängd Rehabiliteringspenning betalas i regel för sådana rehabiliteringsdagar då rehabiliteringen inklusive resor varar minst 4 timmar. Ta reda på rehabiliteringens dagliga längd. Kontrollera uppgiften till exempel i rehabiliteringsbeslutet, servicebeskrivningarna för FPA-rehabilitering, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet. Rehabiliteringspenning kan endast i undantagsfall beviljas för rehabiliteringsdagar som är kortare än minimilängden. Det är möjligt ifall den korta rehabiliteringsdagen de facto hindrar klienten från att arbeta och få försörjning för dagen i fråga. Vid behov kan du ringa klienten och fråga hur rehabiliteringen hindrar hen från att arbeta. Vid bedömningen ska du beakta följande: rehabiliteringens innehåll och hur den genomförs den tid som går åt till resor (hemmet, rehabiliteringsstället, arbetsplatsen) vilken typ av arbete klienten har, och om det finns möjlighet att ordna med olika arbetsarrangemang de uppgifter om hälsotillstånd och ork som framgår av läkarutlåtande B klientens övriga individuella omständigheter. Individuell flexibilitet I vissa av servicebeskrivningarna gällande FPA:s yrkesinriktade rehabilitering har man fastställt möjlighet till flexibilitet i fråga om rehabiliteringsdagarna. Rehabiliteringspenning kan i regel betalas för de frånvarodagar per vecka som omfattas av den flexibilitet som är möjlig enligt servicebeskrivningen och som grundar sig på klientens individuella behov. I så fall kan man bedöma att klienten på grund av rehabiliteringen de facto är förhindrad att arbeta även under de mellanliggande dagarna. Om klienten ändå arbetar under dessa dagar beviljas inte rehabiliteringspenning. Försäkra dig om att flexibiliteten genomförs på ett sätt som följer servicebeskrivningen. Förfarandet före I och med en lagändring ändrades villkoret för rehabiliteringsdagens minimilängd, och den förkortades från 6 timmar till 4 timmar. Ändringen inverkar på rehabiliteringsdagar som genomförts eller senare. För rehabiliteringsdagar före detta kan rehabiliteringspenning betalas om rehabiliteringsdagen inklusive resor varat minst 6 timmar Arbete under rehabiliteringen En klient som har lönearbete eller som arbetar som företagare har rätt till rehabiliteringspenning, om hen på grund av rehabiliteringen är förhindrad att på heltid utföra sitt arbete. Ett villkor för beviljande av full rehabiliteringspenning är alltså att klienten inte alls arbetar under rehabiliteringsdagen. Partiell rehabiliteringspenning kan betalas ut om arbetstiden har förkortats under rehabiliteringsdagen. Rehabiliteringen ska hindra personen från att förvärvsarbeta minst 40 procent av den normala arbetstiden per dag. Med normal daglig arbetstid avses den tid som klienten skulle har arbetat under dagen om hen inte hade deltagit i rehabilitering. 12

20 Klienten har inte rätt till rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning om hen inte är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete under rehabiliteringen och arbetstiden inte har förkortats på det sätt som krävs. Arbete under rehabiliteringsdagen Rehabiliteringen förhindrar helt förvärvsarbete Arbetstiden har förkortats med minst 40 % av den normala dagliga arbetstiden Arbetstiden har inte förkortats eller förkortningen är mindre än 40 % Rätt till förmån Rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning Ingen rätt till rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning En klient som är löntagare eller verksam som företagare meddelar i sin ansökan huruvida arbetstiden har förkortats på det sätt som krävs för partiell rehabiliteringspenning. Också arbetsgivare som betalar lön under rehabiliteringstiden anger en eventuell förkortning i sin ansökan. De uppgifter som klienten meddelar behöver i allmänhet inte bekräftas av arbetsgivaren. Vid behov ska du undersöka saken närmare, t.ex. om båda har lämnat in en ansökan och uppgifterna skiljer sig från varandra. Klienten avtalar med sin arbetsgivare om frånvaron under rehabiliteringen. Klienten och arbetsgivaren bedömer tillsammans och vid behov med hjälp av företagshälsovården om arbetstagaren har förutsättningar att arbeta under en rehabiliteringsdag. I sista hand är det arbetsgivaren som fattar beslut om frånvaron. FPA har inte befogenhet att ge anvisningar till parterna i ärenden som gäller arbetsarrangemang. Läs mer om beloppet av partiell rehabiliteringspenning. Lönearbete Om klienten har en anställning ska hen vara förhindrad att utföra sitt lönearbete under rehabiliteringstiden. Om klienten under rehabiliteringstiden har semester eller är ledig från sin anställning (t.ex. vårdledig, alterneringsledig), permitterad, pensionerad eller ledig på basis av ett deltidsarrangemang, uppfylls villkoret när klienten de facto inte arbetar under rehabiliteringen. Rätt till rehabiliteringspenning för lördagar eller en skiftarbetares veckoledighet som ingår i rehabiliteringstiden förutsätter också att klienten de facto inte arbetar under dagen i fråga. Läs mer om hur semester och därmed jämförbar ledighet påverkar mottagaren av rehabiliteringspenning i avsnittet Särskilda situationer i samband med rehabiliteringspenning. Eget arbete Med eget arbete avses arbete som klienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke arbete som klienten utför inom lant- eller skogsbruk eller i eget eller någon annans hushåll självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering. Eget arbete kan också vara annat än förvärvsarbete, t.ex. att söka arbete eller sköta det egna hushållet. Om klienten inte förvärvsarbetar anses villkoret för hinder för arbete uppfyllas om rehabiliteringsdagen är av minimilängd. Rehabiliteringspenningen betalas som full rehabiliteringspenning. 13

21 Även en närståendevårdare anses sköta det egna hushållet om personen i fråga inte har något förvärvsarbete eller annat eget arbete. En närståendevårdare anses vara förhindrad att sköta sitt eget hushåll då hen själv deltar i rehabilitering eller deltar tillsammans med den som vårdas. Varken lönearbete eller eget arbete Även då klienten varken har lönearbete eller ovan avsett eget arbete (sköter inte ens sitt eget hushåll) har hen rätt till rehabiliteringspenning om rehabiliteringen har ett klart arbetslivsrelaterat mål, dvs. om syftet med rehabiliteringen är att klienten ska komma ut i eller återvända till arbetslivet. I princip räcker det inte med att arbetslivsmålet uppfylls indirekt, t.ex. att man deltar i rehabiliteringen av en anhörig. Om klienten inte förvärvsarbetar anses hen vara hindrad från sitt eget arbete om rehabiliteringsdagen är av minimilängd. Rehabiliteringspenningen betalas då som full rehabiliteringspenning. Heltidsstudier Vid rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning, rehabiliteringspenning för unga och läroavtalsutbildning får klienten arbeta i bisyssla och ha arbetsinkomster. Villkoret för hinder för arbete anses uppfyllas när klienten studerar på heltid och inte kan utföra regelbundet arbete jämförbart med huvudsyssla (annat än det arbete som ingår i rehabiliteringen). Läs mer om hur man bedömer hinder för arbete då klienten får rehabilitering i form av utbildning. Förfarande före I och med en lagändring kan klienten vid sidan av rehabiliteringen förvärvsarbeta på deltid och få partiell rehabiliteringspenning. Ändringen inverkar på rehabiliteringsdagar som genomförts eller senare. Före det hade klienten inte rätt till rehabiliteringspenning alls för de rehabiliteringsdagar under vilka hen arbetat. Rehabiliteringspenning kan inte betalas ut för de dagar då klienten arbetat, även om arbetstiden har förkortats Arbete som en åtgärd inom yrkesinriktad rehabilitering I en del av åtgärderna inom ramen för FPA:s yrkesinriktade rehabilitering ingår arbete på en arbetsplats i servicelinjen. Det kan vara fråga om oavlönad arbetspraktik lönearbete som grundar sig på ett arbetsavtal förvärvsarbete med arbetsersättning som grundar sig på ett uppdragsavtal. Arbetsgivaren kan därtill erbjuda klienten en möjlighet till annat arbete som inte har att göra med rehabiliteringsåtgärden. Om klienten utöver det arbete som hänför sig till rehabiliteringen även utför annat arbete på samma eller på en annan arbetsplats, bedömer man om klienten är förhindrad att arbeta enligt anvisningarna i avsnittet Arbete under rehabiliteringen. Anmärkning Observera att anvisningen Arbetsinkomst som ska dras av vid yrkesinriktad rehabilitering inte tillämpas eftersom det inte är fråga om arbetspraktik som ingår i utbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering. 14

22 Utbetalning av rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning betalas för den tid då klienten arbetar och det är fråga om en rehabiliteringsåtgärd som ingår i rehabiliteringsbeslutet. Om du då du fattar beslutet om rehabiliteringspenningen känner till att det kommer att ske ändringar i arbetsavtalet eller uppdragsavtalet ska du försäkra dig om att det fortsättningsvis är arbete enligt FPA:s servicebeskrivning. Om rehabiliteringsbeslutet förlängs ska man bedöma hur mycket stöd klienten ännu behöver av serviceproducenten då arbets- eller uppdragsavtalet som gjorts redan gäller tillsvidare eller kriterierna för skyldigheten att teckna FöPL-försäkring uppfylls. Rehabiliteringspenningen betalas till klienten eller arbetsgivaren beroende på vad som avtalats i arbetsavtalets villkor. Om klienten har ett uppdragsavtal eller om arbetspraktiken är oavlönad betalas rehabiliteringspenningen till klienten. Arbetstid som avviker från vardagsarbetstid inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning om man kommit överens om arbetet med arbetsgivaren, rehabiliteringsklienten och serviceproducenten. Exempel Beslut om rehabiliteringspenning har meddelats för tiden Klienten meddelar att hen ingått ett arbetsavtal på sin praktikplats för tiden och att hen får lön för arbetet. Ta reda på vad man kommit överens om när det gäller löneutbetalningen under rehabiliteringen. Utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsätta då arbetsprövningen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet. Exempel Klienten ingår ett uppdragsavtal med praktikplatsen och får arbetsersättning för det arbete som ingår i rehabiliteringen. Utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsätta. Rehabiliteringshandläggaren granskar förutom villkoren för beviljande också omfattningen av klientens företagsverksamhet innan rehabiliteringsbeslutet förlängs. Läs mer om rehabiliteringsåtgärder som omfattar arbete på en arbetsplats: Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering (TEAK) Arbetsprövning Arbetsträning Arbetsträning för mentalvårdsklienter Yrkesinriktade rehabiliteringskurser Rehabiliteringsbeslut Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att man för klienten har fattat ett godtagbart rehabiliteringsbeslut (FRPL 566/ ). Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning som betalas vid läroavtalsutbildning kan beviljas utan något rehabiliteringsbeslut. Läs mer: Grund för rehabiliteringen 15

23 Karenstid I det här avsnittet redogörs för de faktorer som inverkar på hur karenstiden fastställs. På undersidorna finns kompletteringar och preciseringar som gäller fastställande av karenstid: Karenstid 0 dagar Karenstid 1 dag Karenstid 1+9 dagar Karenstid 30 dagar Rehabiliteringshelhet Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden Karenstiden för rehabiliteringspenning omfattar den dag rehabiliteringen inleds och de 9 följande vardagarna, om karenstiden inte av någon annan anledning bestäms till 0, 1 eller 30 dagar. Avsikten med ersättningen för uppehälle är att ersätta de extra kostnader som rehabiliteringen orsakar. Ingen karenstid tillämpas, och ersättningen kan betalas ut redan under karensdagarna för rehabiliteringspenningen. Läs mer om ersättningen för uppehälle. Fastställandet av karenstid Ta först reda på rehabiliteringens innehåll och totala längd med hjälp av rehabiliteringsbeslutet, servicebeskrivningen för rehabiliteringen, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet. Kontrollera om klienten får en arbetslöshetsförmån, dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller pension innan rehabiliteringen inleds. Bedöm om olika rehabiliteringsåtgärder som följer på varandra bildar en rehabiliteringshelhet. Karenstiden för en rehabiliteringsåtgärd som genomförs i perioder bestäms enligt den totala längden på rehabiliteringen. Karenstiden dras av från början av den första perioden. Om karenstiden inte uppfylls under denna period, dras de resterande karensdagarna automatiskt av från de följande perioderna. Karenstiden kan också löpa under den tid då ansökan är försenad. Exempel Rehabiliteringspenning söks för utbildning som börjar 1.8. Ansökan inkommer och är försenad för tiden Rehabiliteringspenning betalas inte för den tid då ansökan är försenad, om det inte är oskäligt att avslå förmånen till denna del. Rehabiliteringspenningen kan börja betalas ut 15.8, eftersom karensdagarna (1+9) inföll under tiden för försening. Karenstid är söndag (inkl. söckenhelg) om det är den dag rehabiliteringen inleds en rehabiliteringsdag som utifrån sin längd berättigar till rehabiliteringspenning (från är minimilängden för en rehabiliteringsdag 4 timmar inklusive resor) en dag som berättigar till rehabiliteringspenning, även om klienten inte deltagit i rehabiliteringen (tillfälligt avbrott på grund av sjukdom, godtagbar flexibilitet i anslutning till rehabiliteringsåtgärden eller frånvaro utifrån egen anmälan). Ändra inte karenstidens längd även om rehabiliteringens längd senare skulle ändras. Exempel Klienten har meddelats ett rehabiliteringsbeslut som omfattar missbrukarrehabilitering för 15 dygn. Karenstiden för rehabiliteringspenningen har fastställts till 1 dag. Senare får FPA ett nytt rehabiliteringsbeslut enligt vilket klientens rehabilitering fortsätter utan avbrott 15 dygn + 20 dygn till. Karenstiden för rehabiliteringspenningen ändras inte. 16

24 Karenstid 0 dagar Ingen karenstid tillämpas om klienten omedelbart innan rehabiliteringen fick sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn Ingen karenstid tillämpas när en förälder deltar i rehabiliteringen av sitt barn och ansöker om rehabiliteringspenning för anhöriga. Det är då fråga om ett rehabiliteringsbeslut som avser barnet och där det ingår att en förälder deltar. Barnet kan vara den sökandes eget barn eller så medverkar den sökande i vården av barnet på samma sätt som en förälder (t.ex. makens eller sambons barn, adoptivbarn). Eftersom det i lagen inte finns någon begränsning i fråga om barnets ålder tillämpas inte heller någon karenstid när det gäller en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt myndiga barn. Läs mer om rehabiliteringspenning för anhöriga Karenstid 1 dag Karenstiden omfattar den dag då rehabiliteringen börjar: Utredning av rehabiliteringsbehovet eller rehabiliteringsmöjligheterna yrkesinriktad rehabiliteringsutredning En undersöknings- eller försöksperiod som behövs för att en rehabiliteringsplan ska kunna upprättas. yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, arbetsprövning, utbildningsprövning, arbetsträning eller arbetsträning för mentalvårdsklienter Rehabilitering som genomförs som ett led i en undersökning vars syfte är att reda ut hur effektiv rehabiliteringen är eller som har som mål att utveckla rehabiliteringen. Anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår högst 12 vardagar. Annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 20 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller senare. Annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 18 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller tidigare. Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA (ASLAK), träning som bevarar och förbättrar arbetsförmågan (TYK-rehabilitering), KIILA-rehabilitering eller motsvarande rehabilitering som genomförs med stöd av lagen om företagshälsovård (12 och 14 i lagen om företagshälsovård 1383/2001). Ny rehabiliteringsåtgärd som börjar inom 30 dagar från den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades och åtgärden inte ingår i samma rehabiliteringshelhet. Läs mer om hur karenstiden fastställs Karenstid dagar Karenstidens längd är den dag då rehabiliteringen börjar + de 9 följande vardagarna vid yrkesinriktad utbildning anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår i mer än 12 vardagar 17

25 individuell rehabilitering som pågår i mer än 20 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller senare individuell rehabilitering som pågår i mer än 18 vardagar om rehabiliteringen har börjat eller tidigare rehabiliteringspenning för väntetid andra karenssituationer än då karenstiden är 0, 1 eller 30 dagar. Efter rehabiliteringspenningen för väntetiden fastställs inte någon ny karenstid om rehabiliteringen börjar omedelbart efter väntetiden. För väntetiden åläggs inte karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringspenningen fick förmåner som berättigar till 0 dagars karenstid. Läs mer om hur karenstiden fastställs Karenstid 30 dagar När rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare börjar rätten till rehabiliteringspenning efter 30 dagar räknat från den dag då rehabiliteringen inleddes. När det gäller pensionstagare räknas alla kalenderdagar in i karenstiden. Läs mer om hur rehabiliteringspenningen till pensionstagare fastställs. Karenstid 0 dagar för pensionstagare Vid rehabiliteringspenning till pensionstagare kan karenstiden också vara 0 dagar om klienten omedelbart innan rehabiliteringen fick sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, partiell sjukdagpenning eller föräldradagpenning arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. rehabiliteringspenningen betalas till en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn. rehabiliteringsåtgärder som följer på varandra ingår i samma rehabiliteringshelhet. Karenstid 1 dag för pensionstagare Karenstiden vid rehabiliteringspenning till pensionstagare kan vara 1 dag om en ny rehabiliteringsåtgärd inleds inom 30 dagar från den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades och den inte är en del av samma rehabiliteringshelhet. Läs mer om när karenstiden är 1 dag. Förändringar i pensionen under pågående rehabilitering Om sjukpension beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenning har beviljats, justeras inte klientens rehabiliteringspenning retroaktivt till rehabiliteringspenning för pensionstagare. Karenstiden ändras inte heller retroaktivt. Om klientens sjukpension upphör medan rehabilitering pågår, betalas rehabiliteringspenning ut med normal karenstid från det att pensionen upphört. Den normala karenstiden räknas från början av rehabiliteringshelheten. Exempel För klienter som deltar i Taito-kurser upphör sjukpensionen efter 5 genomförda rehabiliteringsdagar. Rehabiliteringspenning kan betalas ut från och med den första 18

26 rehabiliteringsdagen efter den dag då pensionen upphört, eftersom den normala karenstiden för Taito-kurser (1 dag) då redan har löpt ut Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en rehabiliteringshelhet då de grundar sig på en rehabiliteringsplan, främjar klientens arbetslivsrelaterade mål och åtgärderna följer på varandra under en kortare tidsperiod på cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid, mellanliggande tid och karenstid. Karenstiden fastställs för den första åtgärden eller den väntetid som föregått åtgärden i en rehabiliteringshelhet som anses utgöra en och samma rehabilitering. Någon ny karenstid fastställs inte längre för senare rehabiliteringsperioder eller omedelbart efterföljande mellanperioder som ingår i denna rehabiliteringshelhet. Läs mer om rehabiliteringshelheten när det gäller väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabiliteringspenning Ersättning för uppehälle Ersättning för uppehälle är en prövningsbaserad rehabiliteringspenningförmån. Ersättningen beviljas både för rehabilitering som ordnas av FPA och rehabilitering som ordnas av någon annan aktör. Syftet med ersättningen för uppehälle är att säkerställa att klienten deltar i rehabiliteringen även när den medför extra kostnader för klienten. Villkor för beviljande Du kan bevilja ersättning för uppehälle om Att beakta klienten har rätt till rehabiliteringspenning rehabiliteringspenningens belopp uppgår till högst det minimibelopp av rehabiliteringspenning som betalas för tid med yrkesinriktad rehabilitering (31,02 euro/dag, år 2018) om klienten får andra lagstadgade ersättningar som ska samordnas med rehabiliteringspenningen får det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och de övriga ersättningarna inte överstiga minimibeloppet klienten på grund av deltagandet i rehabiliteringen har extra kostnader, till exempel resekostnader (klienten kan ytterligare ansöka om reseersättning) kostnader för att köpa kläder och skor extra kostnader för kost och boende. Ersättning för uppehälle kan fås under karenstiden för rehabiliteringspenning under tid med partiell rehabiliteringspenning, om beloppet av den fulla rehabiliteringspenningen som utgör grunden för den partiella rehabiliteringspenningen inte överstiger det minimibelopp som betalas vid yrkesinriktad rehabilitering. 19

27 Pensionstagare får inte ersättning för uppehälle för karenstiden (30 dagar), om det sammanlagda beloppet av pensionen och rehabiliteringspenningen till pensionstagare överstiger det minimibelopp per dag som betalas vid yrkesinriktad rehabilitering. För att räkna ut beloppet per dag med rehabiliteringspenning divideras det månatliga pensionsbeloppet med 25. Tid för vilken ersättning betalas Ersättning för uppehälle beviljas utifrån en helhetsbedömning för hela rehabiliteringstiden, inbegripet den flexibilitet som servicebeskrivningen ger möjlighet till vid FPA-rehabilitering. De extra kostnaderna behöver inte hänföra sig till hela rehabiliteringstiden. Utbetalningen av ersättning för uppehälle fortsätter om klienten får rehabiliteringspenning vid ett tillfälligt avbrott. Om rehabiliteringspenningen dras in på grund av att rehabiliteringen avbryts, dras ersättningen för uppehälle in från samma tidpunkt. Tid för vilken ersättning inte betalas Ersättning för uppehälle betalas inte för väntetid eller mellanliggande tid (VÄ), och handläggningssystemet för rehabiliteringspenning tillåter inte utbetalning. Ersättning för uppehälle beviljas inte personer som får rehabiliteringspenning för unga, eller för tid med långvarig rehabilitering (utbildning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering, läroavtalsutbildning). Anmärkning Ersättning för uppehälle kan beviljas för den tid en person genomgår sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad FPA-rehabilitering (TEAK) eller deltar i yrkesinriktade rehabiliteringskurser i öppen vård (Taito-kurser) Rehabiliteringsunderstöd Syftet med rehabiliteringsunderstöd enligt prövning är att stöda sysselsättandet av klienten efter rehabiliteringen (FRPL 566/ kap mom.). Villkor för beviljande Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning är en förmån som baserar sig på prövning. Stödet kan beviljas en klient som har fått rehabiliteringspenning, efter det att utbetalningen av rehabiliteringspenningen har upphört. Det kan bli aktuellt att bevilja rehabiliteringsunderstöd främst efter yrkesutbildning, sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering eller rehabiliteringspenning för unga som beviljats som FPA:s yrkesinriktad rehabilitering. Behovet och nyttan av rehabiliteringsunderstöd bedöms individuellt. Det kan bli aktuellt t.ex. när en klient efter rehabiliteringen har fått ett arbete eller en praktikplats och lönen där är betydligt lägre än den lön som klienten hade tidigare. I sådan fall kan understödet kompensera inkomstskillnaden i början av anställningen och på så sätt stödja sysselsättande av klienten i ett arbete med lägre lön. Rehabiliteringsunderstöd kan också beviljas en klient som startar ett eget företag. Rehabiliteringsunderstöd beviljas inte om klienten har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd har ett beslut från TE-tjänster om utbetalning av startpeng tidigare har haft rätt till rehabilitering inom arbetspensionssystemet. 20

28 För tid i arbete Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning beviljas för tid i arbete. Understödet kan beviljas villkorligt, förutsatt t.ex. att klientens anställningsförhållande fortgår under den tid till vilken understödet hänför sig. Läs mera om beloppet av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för I det här avsnittet redogörs för vilken tid rehabiliteringspenning kan betalas ut. Följande undersidor preciserar och kompletterar informationen om när rehabiliteringspenning betalas ut: väntetid och mellanliggande tid rehabiliteringshelhet tillfälligt avbrott frånvaro från rehabiliteringen. Det finns separata anvisningar för när rehabiliteringspenning vid utbildning och läroavtalsutbildning samt rehabiliteringspenning för unga betalas ut. Rehabiliteringstid Rehabiliteringspenningen betalas efter karenstiden för varje vardag som rehabiliteringen pågår (FRPL 56666/ kap. 23 ), dvs. för högst sex dagar per vecka. Den betalas inte för söndagar eller söckenhelgdagar. Beakta att den första karensdagen kan vara en söndag eller en söckenhelg. Om det mellan de olika rehabiliteringsperioderna finns ett veckoslut kan perioderna sammanföras och då betalas rehabiliteringspenning också för lördagen. Exempel, när det finns ett veckoslut mellan de olika rehabiliteringsperioderna Exempel 1. Arbetsprövningens utredningsperiod pågår från onsdag till fredag. Arbetsprövningsfasen börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. 2. Den yrkesinriktade utbildningens period i öppen vård genomförs från måndag till fredag. Arbetspraktikperioden börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. Exempel, när en lördag ingår i rehabiliteringsperioden Exempel Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningens fortsättningsfas ordnas från onsdag till därpå följande veckas fredag. I perioden ingår en lördag men enligt standarden ordnas inte rehabilitering på lördag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen eftersom den ingår i rehabiliteringsperioden. För en lördag som ingår i en rehabiliteringsperiod betalas rehabiliteringspenning oberoende av om det på lördagen ordnats rehabilitering eller inte. 21

29 Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om motiverad flexibilitet ingår I en del av åtgärderna inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering har man i servicebeskrivningen föreskrivit om möjligheten till flexibilitet vad gäller rehabiliteringsdagarna. Under rehabiliteringsperioden kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt enligt klientens individuella behov. Då förutsätts 3 rehabiliteringsdagar per vecka. Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om rehabiliteringen de facto förhindrar arbete också under flexdagarna. Innan du avgör ärendet ska du ta reda på när rehabiliteringsperioden börjar och slutar. Kontrollera att flexibiliteten följer servicebeskrivningen. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas måste åtminstone tidpunkten för den första perioden vara fastslagen Väntetid och mellanliggande tid I det här avsnittet redogörs för följande uppgifter om väntetid och mellanliggande tid: definitioner klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid maximitider bedömning av om inkomsterna är tillräckliga och huruvida rehabiliteringspenning kan betalas ut för väntetid och mellanliggande tid. Vad är väntetid och mellanliggande tid? Väntetid innebär tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och det att rehabiliteringen påbörjas. Ta reda på när rehabiliteringsbeslutet meddelats. Exempel Rehabiliteringsbeslutet har meddelats 15.5 och rehabiliteringen börjar Väntetiden är För denna tid kan klienten ha rätt till rehabiliteringspenning för väntetid. Mellanliggande tid innebär tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Utformningen och indelningen i perioder varierar vad gäller olika rehabiliteringsåtgärder. Utred detta via kursregistret och standarden när det gäller rehabilitering ordnad av FPA och ur rehabiliteringsbeslutet och deltagarintyget när det gäller rehabilitering ordnad av någon annan. I fråga om sjukdomsfall betalas inte rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. I stället ska man reda ut klientens rätt till rehabiliteringspenning på grund av tillfälligt avbrott eller rätt till till sjukdagpenning. Exempel Inledningsfasen av klientens arbetsprövning ordnas Arbetsprövningsfasen ordnas och Tiden mellan perioderna är mellanliggande tid för vilken klienten kan ha rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning betalas för väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ kap. 24 ), när det är nödvändigt för att säkerställa att klientens rehabilitering framskrider 22

30 Maximitid klienten under denna tid inte får sin försörjning genom arbete eller annan förmån som tryggar försörjningen (t.ex. pension eller arbetslöshetsförmån). Beakta rehabiliteringens längd och längden på de mellanliggande tiderna. Bedöm om väntetiden eller de mellanliggande tiderna bildar en helhet för vilken det är ändamålsenligt att trygga klientens försörjning och försäkra sig om att rehabiliteringen framskrider. Beakta att det för en kort väntetid eller mellanliggande tid kan vara ändamålsenligt att bevilja rehabiliteringspenning i stället för att uppmana klienten att ansöka om en arbetslöshetsförmån. Fråga klienten om hen vill ha rehabiliteringspenning för en kort mellanliggande tid eller om hen vill söka en arbetslöshetsförmån. Med kort tid avses cirka 2 3 veckor. Anmärkning Arbetsinkomster som man tjänat in under väntetid och mellanliggande tid samordnas inte med rehabiliteringspenningen. Ta vid övervägningen i beaktande att rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid är primär i förhållande till utkomststöd betalas utan behovsprövning till den som har rehabiliteringspenning för unga i regel inte betalas ut till pensionstagare, eftersom pensionen tryggar deras försörjning. i regel inte betalas ut under semestertid när det gäller läroavtalsutbildning, eftersom klienten får lön för semestertid. Innan du avgör ärendet ska du ta reda på om klienten vill ha rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid om klienten kan få sin försörjning genom arbete om klienten får eller kan få arbetslöshetsförmån eller någon annan förmån som tryggar försörjningen. I regel räcker klientens egen utredning. Vid behov kan du använda kundbrev KRL13r. Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid betalas för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden. En månad anses innefatta 25 vardagar. De ovannämnda maximitiderna på tre månader för väntetid och mellanliggande tid kan överskridas om det med tanke på tryggandet av rehabiliteringens framskridande är befogat att klientens försörjning tryggas under hela den rehabiliteringshelhet som avses i rehabiliteringsplanen. Exempel Sommarferierna mellan rehabiliteringsperioderna varar tre månader och tre veckor. Det kan anses motiverat att överskrida maximitiden för att klienten inte mitt under en rehabiliteringshelhet ska vara tvungen att söka en ny förmån, t.ex. utkomstskydd för arbetslösa. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för högst tre månader. Efter maximitiden ska du på nytt bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda klientens sysselsättningsmöjligheter. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. 23

31 Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga? Vid bedömningen av om inkomsterna är tillräckliga ska du använda samma inkomstgräns som används vid samordningen av arbetsinkomster under utbildning (616 euro/månad år 2018) Beakta dock klientens individuella förhållanden, såsom underhållsskyldighet. Bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för sådan mellanliggande tid under vilken arbetsinkomsten eller en annan förmån inte tryggar klientens försörjning i tillräckligt hög grad. Om klientens försörjning är tryggad endast under en del av den mellanliggande tiden ska du överväga om det är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid också för resten av den mellanliggande tiden. Det här kan vara situationen t.ex. för en studerande som har rehabiliteringspenning för studietiden och som arbetar bara under en del av utbildningens ferietid. Exempel Ferietiden under utbildningen infaller Klienten har arbete och får euro i lön. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för tiden eftersom klienten inte har arbete och inte har tillräcklig försörjning under denna tid. Exempel Ferietiden under utbildningen infaller Klienten har ett arbete och får 800 euro i lön för denna tid. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för perioderna och , eftersom klienten inte är sysselsatt och får försörjning för dessa tider. Exempel Ferietiden under utbildningen infaller Klienten har ett arbete och får euro i lön för denna tid. De inkomster som klienten får i början av sommaren tryggar också hens försörjning , även om hen inte arbetar då. Om du emellertid utifrån klientens utredning bedömer att klientens försörjning inte är tryggad kan du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Exempel Ferietiden under utbildningen infaller Klienten har ett arbete och och får för dessa dagar sammanlagt 250 euro i lön. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för hela ferietiden, eftersom klienten arbetar i så liten utsträckning och arbetet inte räcker till för att trygga hens försörjning Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en helhet om de grundar sig på en rehabiliteringsplan främjar klientens arbetslivsrelaterade mål åtgärderna följer på varandra under en kortare tidsperiod på cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid, mellanliggande tid och karenstid. 24

32 Rehabiliteringshelheten vid rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning för väntetid kan beviljas för väntetiden i samband med den första perioden av en rehabiliteringshelhet om villkoren för beviljande uppfylls. Rehabiliteringspenning för mellanliggande tid kan beviljas för tiden mellan de olika åtgärder som ingår i rehabiliteringshelheten, när de bildar en helhet och villkoren för beviljande uppfylls. En förutsättning för att rehabiliteringspenningen ska beviljas är att ett positivt beslut har fattats om den rehabiliteringsåtgärd som följer efter väntetiden eller den mellanliggande tiden och att det är sannolikt att åtgärden genomförs. Läs mer om rehabiliteringshelheten i samband med fastställandet av självrisktiden Tillfälligt avbrott Rehabiliteringspenning kan betalas ut om rehabiliteringen avbryts tillfälligt och orsaken till frånvaron är godtagbar (FRPL 566/ kap. 29 ). Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. Läs mer om vilka anvisningar FPA:s serviceproducenter har fått när det gäller att utfärda närvarointyg och att meddela frånvarodagar till FPA. Vad är en godtagbar orsak till frånvaro? Klienten får vara frånvarande från eller avbryta rehabilitering bara av särskilt vägande skäl. Exempel på sådana skäl är om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, något akut skäl i anslutning till arbete eller barnskötsel eller någon annan motsvarande oförutsedd orsak. Utbetalning under tillfälligt avbrott För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts alltid att det är uppenbart att avbrottet är tillfälligt det är sannolikt att rehabiliteringen fortsätter efter frånvaron eller avbrottet. Utbetalningen av rehabiliteringspenning under frånvaro eller vid tillfälligt avbrott övervägs utgående från de tidigare nämnda särskilt vägande skälen. Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan fortsättas utan avbrott för högst 25 vardagar av särskilda skäl också för en längre tid, dock inte för mer än tre månader. Beslutet om rehabiliteringspenning justeras och på sidan Jaksot (perioder) för man in tiden för det tillfälliga avbrottet. På detta sätt får klienten svar på sin anmälan i beslutet och information om hur det tillfälliga avbrottet inverkar på utbetalningen av rehabiliteringspenning. Uppmana klienten att ansöka om sjukdagpenning om sjukdomen verkar långvarig. Du kan be om en prognos gällande sjukdomen av en sakkunnigläkare. FPA-rehabilitering: klientens egen sjukanmälan Rehabiliteringspenning kan betalas utgående från klientens egen sjukanmälan för högst 3 dagar. Därefter ska klienten visa upp ett intyg över sitt hälsotillstånd eller en annan tillförlitlig utredning 25

33 om frånvaron. Man ska göra en sjukanmälan till FPA och till rehabiliteringsinrättningen samma dag man insjuknar, eller i alla fall till den ena av dem. För en sjukfrånvaro på högst 3 dagar görs inget justeringsavgörande för rehabiliteringspenningen, ifall den redan betalats ut. Lägg märke till att vid FPA-rehabilitering kan serviceproducenten inom ramen för standarden ge striktare anvisningar om att anmäla sjukdom och att visa upp intyg till rehabiliteringsinrättningen. Läs mer om uppföljning av rehabiliteringspenningen Frånvaro från rehabiliteringen Rehabiliteringspenning betalas för den tid man deltar i rehabilitering. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen. I regel utreder man inte i efterhand orsaken till en enstaka frånvarodag eller justerar rehabiliteringspenningen, om inte handläggaren anser det motiverat. Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. När betalas rehabiliteringspenning inte? Rehabiliteringspenning betalas inte för frånvaro utan tillstånd (över 3 dagar) då klienten inte är förhindrad att utföra sitt arbete under en rehabiliteringsdag (se Hinder för arbete) Klienten är skyldig att på förhand anmäla frånvaro och orsaken till frånvaron till FPA (KRPL 566/ kap. 43 ). Exempel Klienten meddelar FPA att hen är sjuk och inte kan delta i rehabiliteringen under två dagar. Rehabiliteringspenningen justeras inte. Klienten ombes lämna in ett intyg över sitt hälsotillstånd ifall sjukdomsperioden fortsätter över tre dagar. Man ber klienten anmäla sin frånvaro till rehabiliteringsinrättningen. Utredning av frånvaro: FPA-rehabilitering Om klienten under rehabiliteringsperioden är frånvarande mer än 3 dagar eller klienten under en rehabiliteringsåtgärd är frånvarande upprepade enstaka dagar (över 3 st.) utreder man orsaken till frånvaron och bedömer rätten till rehabiliteringspenning under denna tid. Utred i första hand frånvaron med klienten. Du kan också vara i kontakt med serviceproducenten. Vid utredningen av rätten till rehabiliteringspenning ska man beakta följande: Har klienten meddelat sin frånvaro till FPA eller serviceproducenten senast frånvarodagen? Vilken är orsaken till frånvaron? Inverkar frånvaron på rehabiliteringens mål? Exempel Serviceproducenten meddelar att klienten har 4 enskilda frånvarodagar och att hen inte har meddelat om dem på förhand. Klienten intervjuas och det framgår att frånvaron inte 26

34 kan ses som ett tillfälligt avbrott. Rehabiliteringspenningen justeras och frånvarodagarna förs in i systemet som Muu väliaika (MV). Exempel Det framgår av rapporten att klienten inte deltagit i rehabiliteringen under 3 dagar och att hen inte har anmält detta till FPA eller serviceproducenten på förhand. Rehabiliteringspenningen justeras inte om det inte finns skäl att misstänka att klienten inte varit förhindrad att arbeta. Utredning av frånvaro: annan än FPA-rehabilitering Vid rehabilitering som ordnas av någon annan aktör än FPA är det den som fattat rehabiliteringsbeslutet som ansvarar för uppföljningen av hur rehabiliteringen genomförs. Rehabiliteringspenningen betalas utifrån deltagarintyget. Läs mer: Förhindrande av utbetalning Uppföljning Tillfälligt avbrott Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas hen i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPAförmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där hen arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas sedan på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen sedan och Schweiz sedan Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. 27

35 I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetslösa Familjemedlemmar Gränsarbetare Studerande Tjänstemän Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och om 28

36 Arbetslösa pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland, ansvarar bosättningslandet för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland, ansvarar den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och om pensionstagaren får pension från något medlemsland och skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, ansvarar detta land för förmånerna. de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. försäkringsperioderna i ovannämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Offentligt anställda Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. 29

37 Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas utifrån utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. 30

38 Till Finland Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer om flyttning från Finland. Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress KV-ASIAT) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen, eller också kan institutionen i bosättnings- eller vistelselandet förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs mer om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119). Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning, kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. 31

39 Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner här, ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) 32

40 Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras, kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet, förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Den nordiska konventionen om social trygghet ålägger de nordiska länderna att samarbeta inom den gränsöverskridande yrkesinriktade rehabiliteringen. De nordiska länderna har ingått bilaterala överenskommelser om ordnandet av rehabilitering och om praktiska förfaranden i situationer där en person arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat. Avsikten med överenskommelserna är att underlätta skötseln av rehabiliteringsärenden i situationer där personerna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. 33

41 Det kan vara svårt för den som ansöker om rehabilitering att uppfylla villkoren för en penningförmån i samband med rehabilitering (t.ex. rehabiliteringspenning) och villkoren för rehabiliteringsåtgärderna om både sysselsättningslandet och bosättningslandet stramt tillämpar sin nationella lagstiftning. Därför har de nordiska länderna ingått bilaterala överenskommelser för att rätten till penningförmån vid rehabilitering och till rehabiliteringsåtgärder ska uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt. Bilaterala rehabiliteringsöverenskommelser tillämpas i situationer där personen arbetar i ett nordiskt land personen bor i något annat nordiskt land än det hen arbetar i rehabiliteringsåtgärderna sker i bosättningslandet penningförmånen betalas av sysselsättningslandet. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering då rehabiliteringen ordnas i Finland och då det inte är arbetspensionsanstalten som ska ansvara för den. De nordiska rehabiliteringsöverenskommelserna grundar sig på EU-förordningarna 883/2004 och 987/2009 och på de punkter i den nordiska konventionen om social trygghet som gäller gränsöverskridande rehabiliteringsärenden. Läs mer: Det nordiska samarbetet i fråga om yrkesinriktad rehabilitering Bilaterala överenskommelser 1.5. Rehabilitering som grund Rehabiliteringspenning kan betalas ut när rehabiliteringsbeslutet har meddelats med stöd av. 2 kap. i lagen om FPA-rehabilitering 29 i hälso- och sjukvårdslagen 12 eller 14 i lagen om företagshälsovård 8 1 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp lagen om missbrukarvård (beslut om individuell missbrukarrehabilitering) barnskyddslagen, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda eller lagen om missbrukarvård (beslut om familjerehabilitering) Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan också grunda sig på en individuell studie- och rehabiliteringsplan som har upprättats av hemkommunen för den person som söker rehabiliteringspenning för unga ett läroavtal anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus. Rehabiliteringsverksamheten För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas för rehabiliteringstiden måste rehabiliteringen uppfylla de allmänna krav som ställts på rehabiliteringsverksamheten: rehabiliteringen ska ges av yrkesutbildade personer inom socialvården eller hälso- och sjukvården rehabiliteringen ska tillhandahållas i ändamålsenliga lokaler 34

42 serviceproducenten ska ha behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten Till exempel hälsofrämjande på arbetsplatsen (s.k. tyk-verksamhet) eller semester- och rekreationsverksamhet uppfyller inte de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamheten FPA-rehabilitering Klientens rehabilitering kan grunda sig på ett beslut om. yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 6 8 ) rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ) rehabiliterande psykoterapi FRPL 11a och 11b ) krävande medicinsk rehabilitering (FRPL 9 10 ) När rehabiliteringsåtgärden omfattar yrkesinriktad rehabiliteringsutredning yrkesinriktade rehabiliteringskurser (Taito-kurser) handledning i användningen av hjälpmedel KIILA-rehabilitering (TYK-rehabilitering) utbildning utbildningsprövning undersökningsutlåtande sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering (arbetsprövning, arbetsträning) fastställs beloppet av klientens rehabiliteringspenning enligt omfattningen av den yrkesinriktade rehabiliteringen. För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor Utbildning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering i form av grundutbildning, omskolning och vidareutbildning. Rehabiliteringspenning betalas för den tid som utbildningsbeslutet avser och då klienten deltagit i utbildning, förutsatt villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls. I det här avsnittet redogörs det för meddelande av beslut om rehabiliteringspenning för utbildningstid. På undersidorna finns information om utredning om hinder för arbete uppföljning av utbildningen ferier under utbildningen arbetsinkomster under utbildningstiden. Vid rehabiliteringspenning för unga används samma anvisning för uppföljning av utbildningen. 35

43 Beslut om rehabiliteringspenning för utbildningstid Förbered avgörandet som grundar sig på utbildning för hela den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller, men registrera perioderna med rehabiliteringspenning per läsår, t.ex (rehabiliteringspenning beviljas högst för 12 månader i taget). Du kan vid behov kontrollera läsårets start- och slutdatum med klienten eller läroanstalten eller på läroanstaltens webbsidor. Utnyttja uppgifterna på handläggningssystemets skärm Opintotukeen liittyvät tiedot > Opiskelutiedot. Observera även anvisningen om uppföljning av studierna samt avsnitten Jaksot och Maksuedellytys valmistelussa i det tekniska anvisningarna. Beslut om förlängning av rehabiliteringspenning I maj skickas automatiskt ett brev (KRI03) till de studerande där det framgår vilka uppgifter om sommartiden och om fortsatta studier som de ska skicka in till FPA. Bedöm rätten till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under ferietiden efter att utredningen kommit in och gör samtidigt ett justeringsbeslut för följande läsår. Planera uppföljningen av studierna för följande läsår enligt anvisningen om uppföljning av studier. Läs mer om hur man utreder rätten till rehabiliteringspenning under utbildningens ferietid. Uppgifter som man får från handläggningssystemet (Opintotukeen vaikuttavat tiedot/uppgifter som inverkar på studiestödet) Grundläggande utbildning Inga uppgifter om skolelever överförs till FPA. Andra stadiet (gymnasium och yrkesutbildning) Till FPA överförs uppgifter om att studieplatsen tagits emot (inte närvarouppgifter) utexaminering. Läroanstalterna meddelar senast den 15 februari alla de yrkesinriktade grundexamina som avlagts under föregående år. Uppgifterna om utexaminering syns efterhand som de fås. Högskola (yrkeshögskola och universitet) Till FPA överförs uppgifter om att studieplatsen tagits emot avbrutna studier (i slutet av varje månad) utexaminering (i slutet av varje månad) närvarouppgifter för studerande vid yrkeshögskola i september och januari närvarouppgifter för studerande vid universitet i september, och om den uppgift om närvaro eller frånvaro som i september meddelats för vårterminen ändras, får man uppgift om det i januari. Du kan vara i kontakt med studiestödshandläggaren om du behöver hjälp att tolka uppgifterna som inverkar på studiestödet (Opintotukeen vaikuttavat tiedot). 36

44 Allmänbildande grundutbildning Rehabiliteringspenning kan beviljas för allmänbildande grundutbildning från Allmänbildande grundutbildning är grundläggande utbildning, gymnasiestudier och andra ickeyrkesinriktade studier t.ex. vid folkhögskolor, musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter samt medborgar- och arbetarinstitut. För tid före år 2017 kan man inte bevilja rehabiliteringspenning för allmänbildande grundutbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering om det inte är fråga om omskolning eller vidareutbildning. Exempel Klienten har efter grundskolan påbörjat yrkesinriktad rehabilitering i form av gymnasiestudier FPA har ändå avslagit ansökan om rehabiliteringspenning eftersom klienten avlägger sin första examen. Rehabiliteringspenning kan utgående från beslutet om yrkesutbildning beviljas för gymnasiet från då den nya lagen träder i kraft. Läs mer om grundutbildning i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering Hinder för arbete under utbildningen Undervisningsformen kan vara närstudier, självständiga eller handledda distansstudier, studier på nätet eller flerformsstudier, som är en kombination av flera olika studieformer. Eftersom det finns olika studieformer måste man ibland noggrannare reda ut klientens hinder för att arbeta, om det är osäkert huruvida studierna är heltidsstudier. När du utreder huruvida studierna är heltidsstudier ska du först kontrollera omfattningen av den beviljade utbildningen. Det ser du i rehabiliteringsbeslutet och i de handlingar som hänför sig till beslutet. Ta reda på hur många studieprestationer klienten i genomsnitt ska avlägga per månad och jämför det med det krav på heltidsstudier som gälller för studiestödet. Om studierna avviker från detta ska du fråga klienten vad planen baserar sig på och be klienten lämna in en individuell studieplan. Ta i beaktande försämringen av klientens arbets- och studieförmåga och andra faktorer som inverkar på studierna. Bedöm hindret för arbete och huruvida studierna är heltidsstudier som en helhet och bevilja rehabiliteringspenning om klienten de facto är förhindrad att arbeta på grund av studierna. Ytterligare information om utbildningar och läroplaner samt grunderna för examen finns på > egrunder Ferier under utbildningen Som tid mellan rehabiliteringsperioder betraktas vid yrkesinriktad rehabilitering sådana ferier mellan läsåren som ingår i studieplanen. Om klienten inte har löneinkomster under ferietiden under utbildningen eller hen bara har små inkomster och inte studerar, kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid betalas fram till början på följande läsår. Till de mottagare av rehabiliteringspenning som deltar i yrkesutbildning skickas i maj automatiskt brevet KRI03 (som bilagor svarsblankett KU14r och motsvarande anvisningsbrev som KRI01). I brevet informeras om vilka uppgifter klienten ska meddela för att utbetalningen av rehabiliteringspenning under sommaren ska kunna utredas. Avgör rätten till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under ferietiden efter att utredningen inkommit. 37

45 Den som får rehabiliteringspenning för unga har rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid utan prövning och eventuella inkomster från sommarjobb behöver inte meddelas till FPA. Läs mer under Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Hur utreder man utbetalning av rehabiliteringspenning under mellanliggande tid? Schemat illustrerar hur du utreder utbetalningen av rehabiliteringspenning under ferietid. 38

46 Om klienten studerar under tid som enligt studieplanen är ferie, ska du bevilja rehabiliteringspenning till fullt belopp för tiden för heltidsstudier. I regel räcker klientens egen utredning om de studier som genomförs under ferierna och utredning från skolan behövs inte. Bedöm om studiernas omfattning är tillräckliga i förhållande till läroanstaltens studieplan eller den individuella studieplanen. Bedöm enligt anvisningen Hinder för arbete under utbildningen huruvida studierna är heltidsstudier. Om klienten under ferietiden gör arbetspraktik som ingår i studierna och hen får lön för det, beviljas rehabiliteringspenning för sommaren och inkomsterna samordnas med rehabiliteringspenningen. Läs mer under Arbetsinkomst under utbildning och i den tekniska anvisningen under Tulot Om klienten inte arbetar eller inkomsterna från sommarjobbet inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Läs mer: Väntetid och mellanliggande tid (och avsnittet Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga?) Om klienten arbetar och försörjningen är tryggad och hen inte studerar kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte betalas. Arbetsinkomster som tjänats in under ferietiden samordnas inte med rehabiliteringspenningen. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för ferierna även om klienten ännu inte har lämnat in någon utredning över de studier som hen har genomfört under terminen eller läsåret. Utredningen ska lämnas in senast när följande läsår inleds. Läs mer: Uppföljning av studierna, Justering Arbetsinkomst under utbildning Arbetsinkomster minskar den rehabiliteringspenning som betalas ut för den tid klienten inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering deltar i utbildning eller praktik i samband med den, till den del de sammanlagda inkomsterna per termin ger en genomsnittlig månadsinkomst som överstiger 616 euro (år 2018). Terminens begynnelse- och sluttidpunkt fastställs av utbildningsanordnaren. Arbetsinkomster under utbildning dras inte av från rehabiliteringspenning för unga rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid (FRPL 556/ ). Observera att rehabiliteringspenning för tid med läroavtalsutbildning i allmänhet betalas till arbetsgivaren och därför dras arbetsinkomster under läroavtalsutbildning inte av från rehabiliteringspenningen. Vilka arbetsinkomster inverkar på rehabiliteringspenningen? Som arbetsinkomst beaktas samma förvärvsinkomster som enligt sjukförsäkringslagen beaktas som grund för rehabiliteringspenningen. De vanligaste arbetsinkomster som ska beaktas är: löneinkomst FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst förvärvsinkomst av näringsverksamhet. 39

47 Hur inverkar arbetsinkomsterna? Inkomster under studietid samordnas med rehabiliteringspenningen, om inkomsternas belopp överskrider inkomstgränsen per termin. Rehabiliteringspenningen dras inte in och lämnas inte obetald även om klienten begär det på grund av sina arbetsinkomster. Klienten kan heller inte annullera eller betala tillbaka rehabiliteringspenningen så som man kan göra med studiestöd om hen har arbetsinkomster. Beslutet om rehabiliteringspenning kan på klientens begäran dras in endast om beslutet om yrkesinriktad rehabilitering först dras in. Läs mer i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering under Förändrade förhållanden. Arbetsinkomsterna hänförs per termin till den tid under vilka de intjänats. Betalningsdagen för inkomsterna inverkar inte på vilken tid de hänförs till. Vid samordningen följer man följande räknesätt: 1. Intjänad arbetsinkomst/antalet månader under terminen = genomsnittlig månadsinkomst 2. Genomsnittlig månadsinkomst inkomstgränsen 616 euro/mån. (år 2018) = arbetsinkomst som dras av från rehabiliteringspenningen Den grundläggande principen är att varje euro som klienten tjänar in efter att inkomstgränsen har överskridits minskar den rehabiliteringspenning som betalas ut med en euro. En noggrannare beräkningsformel finns i den tekniska anvisningen för rehabiliteringspenningen under Inkomster. Exempel Rehabiliteringspenning har beviljats för läsåret Beslutet om utbildning gäller till och med Klienten begär att rehabiliteringspenning inte betalas ut under arbetspraktik i anslutning till studierna för tiden eller att förmånen dras in för en viss tid. Klienten uppskattar att hen under vårterminen kommer att få euro/mån. i lön. Förmånshandläggaren förklarar att rehabiliteringspenningen inte kan lämnas obetald och att arbetsinkomsten under studietiden kommer att samordnas med rehabiliteringspenningen. Det är möjligt att undvika att förmånen betalas ut med för stort belopp om man bedömer arbetsinkomsten enligt den högsta arbetsinkomsten (1 800 euro/mån.). I klientens fall kvarstår ingen rehabiliteringspenning att betala ut när beslutet om rehabiliteringspenning justeras för vårterminen utifrån de beräknade inkomsterna. När arbetspraktiken är slut ska klienten lämna in lönekvitton och rehabiliteringspenningen justeras. Hantering av arbetsinkomster Klienten ska meddela FPA sina arbetsinkomster under studietiden. Vid behov kan FPA ta reda på inkomsterna hos arbetsgivaren eller Skatteförvaltningen. Klienten ombes meddela sina inkomster: vid terminens början en uppskattning av inkomsterna under terminen. Tabellen Rehabiliteringspenning och samordning av inkomsterna kan vara till hjälp när man vill ge klienten en riktgivande bedömning av hur inkomsterna inverkar på rehabiliteringspenningens belopp. under terminen, om det sker förändringar i inkomsterna (den studerande börjar eller slutar arbeta eller det sker andra förändringar i inkomsterna). 40

48 vid terminens slut, när klienten har exakta uppgifter om inkomsterna för hela terminen (t.ex. lönekvitton, kopia av företagets bokföring eller bokslut). Om arbetsinkomsterna är så stora att de minskar rehabiliteringspenningens belopp ska du rätta eller justera rehabiliteringspenningen. så små att de inte överskrider inkomstgränsen, behöver du inte meddela något nytt beslut utifrån arbetsinkomsterna. Informera klienten skriftligen med ett meddelande eller ett brev (YHI08) om inkomsternas belopp i relation till inkomstgränsen. Ange i meddelandet åtminstone den inkomst klienten uppgett och i vilket skede inkomsten börjar inverka på rehabiliteringspenningen (inkomstgränsen). Informera också klienten om att hen är skyldig att lämna in lönekvitton eller andra utredningar vid terminens slut. Vid handläggningen följs klientens inkomster upp i Oiwa: Skapa ett Seuranta-arbete. Välj som specifikation (Tarkenne) Muu och skriv som tilläggsuppgift till specifikationen (Tarkenteen lisätieto) Tulot/lukukausi, vuosi. Ge arbetet väntestatus till och med terminens slut. Välj som förklaring Odottaa seurannan toteuttamista. Exempel Rehabiliteringspenning har beviljats för läsåret Beslutet om utbildning gäller till och med Klienten meddelar i februari att hen har fått 900 euro i lön i januari och kommer att få cirka 450 euro/mån. i lön i februari-maj. Kontrollera med räknaren hur inkomsterna påverkar rehabiliteringspenningen. Beslutet om rehabiliteringspenning behöver inte justeras utifrån klientens meddelande, eftersom arbetsinkomsten enligt klientens bedömning inte kommer att överskrida inkomstgränsen. Skapa ett Seuranta-arbete i Oiwa. Välj som specifikation (Tarkenne) Muu och skriv som tilläggsuppgift till specifikationen (Tarkenteen lisätieto) Tulot / kevät Skicka ett meddelande till klienten: Du har uppgett att du under terminen kommer att ha en sammanlagd arbetsinkomst på euro. Du kan tjäna sammanlagt cirka euro (brutto) under en termin, innan inkomsten börjar påverka rehabiliteringspenningens belopp. Om du får mer lön än du uppskattat ska du genast meddela oss, så att rehabiliteringspenningen inte betalas ut med för stort belopp. Den del av arbetsinkomsten som överskrider inkomstgränsen minskar beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas ut. Skicka vid terminens slut in dina löneintyg för tiden Foga meddelandet till Seuranta-arbetet och ge arbetet väntestatus till och med terminens slut. Välj som förklaring Odottaa seurannan toteuttamista. Beslutet om rehabiliteringspenning ska rättas eller justeras senast när klienten vid terminens slut lämnar in exakta uppgifter om sin arbetsinkomst. Läs mer om hanteringen av inkomster i den tekniska anvisningen. 41

49 Justering eller rättelse Rehabiliteringspenningen ska rättas eller justeras från terminens början om klienten under terminen har inkomster som inverkar på rehabiliteringspenningen. Beslutet om rehabiliteringspenning är felaktigt och ska rättas, om arbetsinkomstens inverkan sträcker sig till början av den tid som rehabiliteringspenningsbeslutet avser eller till tiden före den dag då beslutet meddelades. Beslutet om rehabiliteringspenning ska justeras om beslutet fortsätter att gälla för en del av tiden. Justering Situation Beslut om rehabiliteringspenning ( ) Arbete vid sidan av studierna och arbetsinkomst som överskrider inkomstgränsen Tid Arbetsinkomsterna hänför sig till terminen Beslutet ändras Beslutet fortsätter att gälla Rättelse Situation Beslut om rehabiliteringspenning ( ) Arbete vid sidan av studierna och arbetsinkomst som överskrider inkomstgränsen Tid Arbetsinkomsterna hänför sig till terminen Beslutet ändras

50 Studier under sommaren Om klienten studerar eller gör arbetspraktik i anslutning till studierna under sommaren, betraktas sommarstudierna vid samordningen som en del av vår- eller höstterminen. Om klienten samtidigt har arbetsinkomster, samordnas de med den förlängda vår- eller höstterminen. (Läs i den tekniska anvisningen hur terminerna skiljs åt från varandra då studierna fortgår utan avbrott: Valmistelu > Tulot) Exempel Stina Studerande har genom ett beslut som meddelades beviljats rehabiliteringspenning för tiden Hon meddelar att hon gör arbetspraktik i anslutning till studierna och får ungefär 900 euro i lön per månad för den här tiden. Stina kommer att ha semester och vill ansöka om rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för den här perioden, eftersom hon inte 43

51 har några inkomster under semestern. Stina kan inte lämna några exakta löneuppgifter, eftersom arbetet är tvåskiftsarbete som ger rätt till olika tillägg. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras för tiden (praktiktiden läggs till vårterminen). Stinas uppskattning om månadslönen förs in på sidan Tulot (inkomster). Arbetsinkomsterna är så små att de inte inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen. Stina får ett justeringsbeslut (fras KRC26) där man konstaterar att arbetsinkomsterna inte har någon inverkan. Stina ombes lämna in uppgifter om lönebetalningen när hon vet hur stor lönen är. Stina beviljas rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för tiden och rehabiliteringspenning för följande termin genom ett separat beslut. Exempel Stefan Studerande har genom ett beslut som meddelades beviljats rehabiliteringspenning för tiden Stefan har svarat på brevet gällande sommartiden (KRI03) på följande sätt: har inte sommarjobb men gör arbetspraktik i anslutning till studierna och höstterminen börjar Stefan uppger att han får sammanlagt euro i lön för arbetspraktiken. Avgörande: Rehabiliteringspenningen förlängs med ett justeringsbeslut för tiden Stefan får rehabiliteringspenning för mellanliggande tid Tiden med arbetspraktik lägg till höstterminen och på sidan Jaksot (perioder) är tiden med rehabiliteringspenning De löneuppgifter Stefan uppgett för arbetspraktiken (1 500 euro) förs in på sidan Tulot (inkomster) för tiden med lön Om Stefan inte har andra inkomster under slutet av året, inverkar inkomsterna inte på rehabiliteringspenningen för höstterminen. Exempel Sofia Studerande har beviljats rehabiliteringspenning för tiden Hon meddelar att hon gör arbetspraktik i anslutning till studierna och får euro i lön per månad för den här tiden. Sofia uppger att skolan börjar och att hon inte har för avsikt att ha semester. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras från Tiden med arbetspraktik fogas till vårterminen och den lön Sofia uppgett förs in på sidan Tulot (inkomster) Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Kommunerna och samkommunerna ordnar medicinsk rehabilitering. Rehabiliteringen kan bestå av exempelvis anpassningsträning missbrukarrehabilitering bedömning av funktions- och arbetsförmågan samt av rehabiliteringsbehovet rehabiliteringshandledning rehabiliteringsundersökningar, genom vilka rehabiliteringsmöjligheterna reds ut hjälpmedelstjänster (bedömning av behovet, utprovning, handledning i användningen, uppföljning av användningen samt underhåll) rehabiliteringsperiod som genomförs i öppen vård eller vid en inrättning. Behovet av medicinsk rehabilitering samt rehabiliteringens mål och innehåll ska beskrivas i en individuell, skriftlig rehabiliteringsplan (Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010, 3 kap. 29 ). 44

52 Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls rehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter Rehabiliteringsplan, om ansökningshandlingarna innehåller motstridiga eller bristfälliga uppgifter om hur rehabiliteringen ordnas eller om grunden för beviljande Bl.a. hälsovårdscentraler och sjukhus ger ytterligare upplysningar om medicinsk rehabilitering som grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen. Kontaktuppgifter till kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan ingå i de egentliga företagshälsovårdstjänsterna och därutöver i de sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster som ordnats för arbetstagarna (12 och 14 i lagen om företagshälsovård). Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan vara t.ex. en konditionshöjande rehabiliteringskurs arbetsprövning på den egna arbetsplatsen period med bedömning av rehabiliteringsbehovet missbrukarrehabiliteringsperiod perioder av medicinsk rehabilitering. Villkor för utbetalning av rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning kan beviljas för rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen ges på grund av problem med arbets- eller förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården arbetsgivaren eller företagaren deltar i rehabiliteringskostnaderna. Beslut om rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård fattas antingen av arbetstagarens företagshälsovård eller av en företrädare för arbetsgivaren. Huruvida den andel som betalas av arbetsgivaren eller företagaren är tillräcklig, avgörs från fall till fall med beaktande av de totala rehabiliteringskostnaderna. Om det är klart att det endast rör sig om ett nominellt deltagande, uppfylls inte kravet som ställs i lagen. Konditionshöjande rehabiliteringskurs Den rehabilitering i ett tidigt skede som ordnas med stöd av lagen om företagshälsovård är s.k. konditionshöjande rehabiliteringskurser. FPA deltar inte i ordnande av dessa rehabiliteringskurser och ersätter inte kostnaderna för dem (resor, självriskandelar eller kostnader för företagshälsovården) till klienten, arbetsgivaren eller företagaren i form av kostnader för företagshälsovård eller sjukvård. 45

53 Rehabiliteringspenning betalas för tiden för en konditionshöjande rehabiliteringskurs när beslutet om klientens deltagande har fattats på basis av rehabiliteringsbehovet, som fastställts av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården (12 eller 14 i lagen om företagshälsovård), innan kursen inleds och när deltagarna har anmälts till kursen via företagshälsovården. kursens innehåll kan anses vara rehabilitering arbetsgivaren svarar delvis eller helt för kostnaderna för den konditionshöjande rehabiliteringskursen. alternativt: företagaren svarar delvis eller helt för kostnaderna för den konditionshöjande rehabiliteringskursen. Man har i en promemoria om konditionshöjande rehabiliteringskurser samlat information om de krav som ställs på innehållet för konditionshöjande rehabiliteringskurser och hur kursen i praktiken ska ordnas. Promemorian finns på FPA:s webbplats. Arbetsprövning på den egna arbetsplatsen Arbetsprövning som ordnas av företagshälsovården kan bli aktuell när klienten behöver stöd i ett tidigt skede med problem gällande arbetsförmågan men det hot om att förlora arbetsförmågan som förutsätts för arbetspensionsrehabilitering ännu inte finns. Arbetsgivarens deltagande i kostnaderna är tillräcklig då arbetsgivaren betalar arbetstagarens lön, försäkringar och eventuella naturaförmåner. Företagshälsovården ansvarar tillsammans med arbetsgivaren för uppföljningen och övervakningen av arbetsprövningen. Rehabiliteringspenning betalas för arbetsprövning på den egna arbetsplatsen enligt lagen om företagshälsovård om klienten prövar på helt nya arbetsuppgifter att sköta de egna arbetsuppgifterna, men de har ändrats tydligt så att de motsvarar de behov klientens hälsotillstånd förutsätter att utföra sina egna arbetsuppgifter med specialarrangemang. Rehabiliteringspenning betalas för arbetsprövning som pågår högst 60 arbetsdagar. Tiden motsvarar maximilängden för den arbetsprövning som FPA ordnar. Tidig rehabilitering eller arbetspensionsrehabilitering Arbetspensionsanstalterna har huvudansvaret för yrkesinriktad rehabilitering för dem som alltjämt är kvar i arbetslivet eller som har varit i arbetslivet och vars kontakter till arbetslivet inte slutgiltigt har avbrutits. Arbetspensionsrehabilitering kan vara t.ex. arbetsprövning på den egna arbetsplatsen. Kontakta klienten och företagshälsovården om rehabiliteringspenning söks för en lång arbetsprövning som överskrider 60 arbetsdagar du med hjälp av de uppgifter som finns tillgängliga vid FPA bedömer att klienten skulle ha rätt till arbetspensionsrehabilitering. Samarbeta vid behov med den som handlägger rehabiliteringen för att reda ut ärendet. Läs mer om arbetspensionsanstalternas rehabilitering. 46

54 Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabiliteringspenning kan beviljas en företagare eller annan person som arbetar för egen räkning och som för sig ordnat sådan företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård och som helt eller delvis betalar kostnaderna för rehabiliteringen. För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts att en läkare inom företagshälsovården eller en annan specialistläkare som känner till förhållandena på arbetsplatsen har bedömt rehabiliteringsbehovet klienten får ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sina företagshälsovårdskostnader rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård och den uppfyller de allmänna krav som ställts på rehabiliteringsverksamheten. Med att känna till förhållandena på arbetsplatsen avses att läkaren bedömer klientens hälsotillstånd i förhållande till arbetets belastningsfaktorer och specialkrav Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Kommunen kan bevilja anpassningsträning enligt 8 i lagen om handikappservice. Bestämmelser om innehållet i anpassningsträningen finns i 15 i förordningen om stöd och service på grund av handikapp. Innehållet i anpassningsträning är inte noggrannare preciserat i handikappservicelagstiftningen. Syftet är att främja klientens sociala funktionsförmåga. Läs mer i Handboken för handikappservice. Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls anpassningsträningen främjar arbetslivsmålen. Vid anpassningsträning i enlighet med lagen om handikappservice förutsätts emellertid inte att rehabiliteringen ges av en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården. Det räcker att klienten står i en vårdrelation till hälso- och sjukvården på grund av sin funktionsnedsättning och att rehabiliteringen ges utgående från funktionsnedsättningen. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter Utredning om rehabiliteringens innehåll, om ansökningshandlingarna innehåller motstridiga eller bristfälliga uppgifter om hur rehabiliteringen ordnas eller om grunden för beviljande För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor. 47

55 Familjerehabilitering enligt barnskyddslagen För barn och deras familjer kan kommunen ordna familjerehabilitering enligt barnskyddslagen som en stödåtgärd inom den öppna vården. Rehabiliteringspenning kan beviljas för familjerehabilitering som genomförs vid en inrättning, antingen som heldygns- eller dagrehabilitering. Läs mer om familjerehabilitering i Handboken för barnskyddet (på finska). När barnets vårdnadshavare söker rehabiliteringspenning tillämpas ingen självrisktid. Rehabiliteringspenning betalas inte för rehabiliterande boendeservice för den tid familjearbete genomförs i klientens hem. Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls familjerehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter Utredning om rehabiliteringens innehåll, till exempel ett veckoschema, om ansökningshandlingarna innehåller motstridiga eller bristfälliga uppgifter om hur rehabiliteringen ordnas eller om grunden för beviljande För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om närvarointyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor Familjerehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Rehabiliteringspenning betalas för familjerehabilitering som ordnats med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då förutsätts att rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt deltar i rehabiliteringen. Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls familjerehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor. 48

56 Missbrukarrehabilitering På den här sidan ges information om missbrukarrehabilitering och rehabiliteringspenning samt om de situationer när rehabiliteringspenning kan betalas under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling. Du ska också läsa varje sida som gäller laggrunden i fråga och som kompletterar denna sida. Ordnande av missbrukarrehabilitering FPA ordnar inte missbrukarrehabilitering men kan betala rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden för att trygga rehabiliteringsklientens försörjning. Kvalitetsrekommendation för missbrukarvården (SHM 2002) anger riktlinjer för ordnandet av missbrukartjänster. När det gäller missbruksrelaterade sjukdomar ansvarar kommunen för och ordnar behandling och rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen lagen om missbrukarvård (familjerehabilitering eller individuell rehabilitering). Barnskyddsarbete och missbruksarbete som kommunen ordnar är ofta förbundna med varandra och tjänar åtminstone indirekt samma syfte. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för familjerehabilitering enligt barnskyddslagen även om rehabiliteringens innehåll är missbrukarrehabilitering. En arbetsgivare eller en företagare kan ordna missbrukarrehabilitering i form av verksamhet enligt lagen om företagshälsovård. I tabellen beskrivs de frågor som är viktiga med tanke på avgörandet av rehabiliteringspenningen, grupperade enligt laggrund. För varje laggrund finns det en separat anvisningssida för handläggningsarbetet. Utredning av villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning vid missbrukarrehabilitering Lagstadgad Lagen om Lagen om Hälso- och Lagen om grund för missbrukarvård, missbrukarvård, Barnskyddslagen sjukvårdslagen företagshälsovård missbrukarrehabilitering familj individuell Allmänna krav på rehabiliteringsverksamheten, X se X X X X Rehabilitering som grund De allmänna villkoren för rehabiliteringspenning, X X X X X se Villkoren för beviljande Vård- eller rehabiliteringsplan Att beakta X RehabiliteringenRehabiliteringsklienten RehabiliteringenArbetsgivaren Rehabiliteringsklienten kan ske i och familjen genomförs deltar i och familjen deltar i vid en rehabiliteringskostnaderna deltar i 49

57 Lagstadgad Lagen om Lagen om Hälso- och Lagen om grund för missbrukarvård, missbrukarvård, Barnskyddslagen sjukvårdslagen företagshälsovård missbrukarrehabilitering familj individuell öppen eller sluten vård. huvudsak samtidigt i rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan ske i öppen eller sluten vård. rehabiliteringsinrättning för sina huvudsak för arbetstagare. samtidigt i missbrukarvård, rehabiliteringen. godkänd av En företagare FPA. ordnar Rehabiliteringen missbrukarrehabilitering kan ske i Rehabiliteringenför sig öppen eller sker i sluten vård. själv under ledning av en sluten vård. företagsläkare Rehabiliteringspenning eller en annan för högst 75 specialistläkare vardagar som känner till varefter arbetsförhållandena. fortsättning förutsätter en Rehabiliteringen ny vård- eller kan ske i rehabiliteringsplan. öppen eller sluten vård. Rehabiliteringspenning under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling Rehabiliteringspenning kan betalas också under en kortare avgiftnings- eller avvänjningsbehandling före rehabiliteringen. Bedöm klientens helhetssituation tillsammans med den som handlägger sjukdagpenningsärendet. Utred och bedöm huruvida avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen är en del av klientens rehabiliteringshelhet, dvs. om behandlingsfasen omedelbart efterföljs av en rehabiliteringsperiod de allmänna villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls de särskilda villkoren för missbrukarrehabilitering uppfylls klienten söker sjukdagpenning för tiden för avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen gör en gemensam bedömning med den som handlägger klientens sjukdagpenningsärende Läs också stycket Användningen av berusningsmedel och arbetsoförmåga i förmånsanvisningen om sjukdagpenning Familjerehabilitering Rehabiliteringspenning beviljas för familjerehabilitering som grundar sig på lagen om missbrukarvård, om rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt deltar i rehabiliteringen. Rehabiliteringspenning kan av grundad anledning beviljas, även om klienten en del av tiden deltar ensam i familjerehabiliteringen. En sådan anledning kan t.ex. vara att klienten lider av svårt rusmedelsberoende och att det därför inte är ändamålsenligt att familjemedlemmarna deltar i rehabiliteringen från början. För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut krävs emellertid att rehabiliteringen huvudsakligen genomförs som familjerehabilitering. 50

58 Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls familjerehabiliteringen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter Utredning om rehabiliteringens innehåll, till exempel ett veckoschema, om ansökningshandlingarna innehåller motstridiga eller bristfälliga uppgifter om hur rehabiliteringen ordnas eller om grunden för beviljande För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor Individuell missbrukarrehabilitering För individuell missbrukarrehabilitering beviljas rehabiliteringspenning när rehabiliteringen 1. ordnas av kommunens socialförvaltning med stöd av lagen om missbrukarvård 2. ordnas av kommunens hälsovårdsförvaltning eller samkommunen med stöd av hälso- och sjukvårdslagen 3. ordnas av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård. Rehabilitering som ordnas av kommunens socialförvaltning Rehabiliteringspenning kan beviljas på grundval av individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, när rehabiliteringen är slutenvårdsrehabilitering som pågår dygnet runt ges vid en inrättning som är godkänd av FPA baserar sig på en vårdplan enligt socialvårdslagen eller på en rehabiliteringsplan enligt lagen om missbrukarvård. Av vård- eller rehabiliteringsplanen ska framgå hur man med hjälp av missbrukarrehabiliteringen försöker påverka de problem med arbets- och förvärvsförmågan som missbruksproblemet orsakat så att rehabiliteringen främjar den försäkrades möjligheter att komma ut i arbetslivet, att hålla sig kvar i arbetslivet eller att återvända till arbetslivet. Då förfarandet för godkännande av en rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård ännu pågår under individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, kan rehabiliteringspenning beviljas från den dag då rehabiliteringsinrättningen för missbrukarvård officiellt har godkänts. Läs mer om förfarandet för godkännande av inrättningar (Päihdekuntoutuslaitosten hyväksymismenettely). Beslut om rehabiliteringspenning enligt lagen om missbrukarvård kan fattas för högst 75 vardagar (se i den tekniska anvisningen under Päihdekuntoutusrahan aika). Rehabiliteringspenning för längre tid kan beviljas endast på basis av en ny vård- eller rehabiliteringsplan. Bedöm på basis av planen om fortsatt rehabilitering är ändamålsenlig med tanke på klientens möjligheter att hålla sig kvar i arbetslivet eller placera sig i arbetslivet. 51

59 Missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren eller som medicinsk rehabilitering Rehabiliteringspenning kan beviljas för individuell missbrukarrehabilitering som i anslutning till sjukvård och primärvård ordnas av kommunen eller av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård, om de allmänna villkoren för rehabiliteringspenning är uppfyllda. Rehabiliteringspenning kan beviljas också för rehabilitering i öppen vård och när rehabiliteringen har getts vid någon annan inrättning än en sådan institution för missbrukarvård som har godkänts av FPA. I fråga om missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren ska ändå de särskilda villkoren för rehabilitering som ges med stöd av lagen om företagshälsovård uppfyllas (problem med arbetsoch förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården, att arbetsgivaren deltar i kostnaderna. Se Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård. Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats Där finns en förteckning över A-klinikerna jämte kontaktinformation. De flesta A-kliniker i Finland har en kommun eller samkommun som huvudman. Utredning som ska företes om grunden för rehabiliteringen Behovet av medicinsk rehabilitering och rehabiliteringens mål och innehåll fastställs i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan som baserar sig på undersökning av läkare. Om ett rehabiliteringsbeslut har meddelats med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och ansökningshandlingarna innehåller en motstridig eller bristfällig utredning om grunden för beviljande av rehabilitering, ska du utreda den medicinska rehabiliteringens innehåll med hjälp av rehabiliteringsplanen. Begär rehabiliteringsplanen som tilläggsutredning av klienten, om den inte har lämnats till FPA. (Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010) (Lagen om företagshälsovård1383/ och 14 ) (Lagen om missbrukarvård 41/1986) (Socialvårdslagen 1301/2014) Läroavtalsutbildning På den här sidan ges allmän information om läroavtalsutbildning och redogörs för när FPA kan bevilja rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning. På undersidorna finns information om avgörande av rehabiliteringspenning och om hur FPA följer upp hur läroavtalsutbildningen framskrider. Genom läroavtalsutbildning kan man studera för nästan alla yrkesinriktade examina. Utbildningen som avläggs kan vara en yrkesinriktad grundexamen eller en förberedande utbildning för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Även icke-examensinriktad tilläggsutbildning kan genomföras som läroavtalsutbildning. Företagare kan utbilda sig själva med läroavtal i sitt eget företag. En läroavtalsutbildning som leder till grundexamen tar i regel 1 3 år. Tidigare utbildning och arbetserfarenhet förkortar utbildningstiden. 52

60 Utbildningsstyrelsen för register över godkända utbildningsanordnare. Registret finns på Utbildningsstyrelsens webbplats larovatalsutbildning Ett tidsbundet arbetsavtal ingår i läroavtalsutbildningen Den studerande och arbetsgivaren gör upp ett läroavtal av vilket framgår avtalets giltighetstid (längden på prövotiden) examen som avläggs den lön enligt kollektivavtal som den studerande får. Därtill innehåller avtalet en plan för hur utbildningen ska genomföras: de huvudsakliga arbetsuppgifterna den teoretiska undervisning som ingår i utbildningen och vem som ordnar undervisningen när den teoretiska undervisningen infaller under utbildningstiden de ansvariga arbetsplatsutbildarna övriga omständigheter som är viktiga med tanke på ordnandet av studierna storleken på den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren. Avtalet godkänns alltid av utbildningsanordnaren, med vilken avses läroavtalsbyrån eller den läroanstalt som ordnar läroavtalsutbildningen. Bedömning och betyg Under läroavtalstiden bedöms den studerandes lärande kontinuerligt på arbetsplatsen, men egentliga utvärderingssamtal hålls i allmänhet tre gånger per år i enlighet med utbildningsanordnarens anvisningar. En rapport av utvärderingssamtalet skickas till utbildningsanordnaren. Den studerande får ett examensbetyg via läroanstalten när hen med godkänt resultat har fyllt de krav på yrkesskicklighet som förutsätts i examen. Examensbetyget beviljas av examenskommissionen inom branschen. Rehabiliteringspenning enligt villkoren för yrkesinriktad rehabilitering För läroavtalsutbildning uppgörs inget rehabiliteringsbeslut, men man kan betala rehabiliteringspenning för tiden om villkoren för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering uppfylls. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för tiden för läroavtalsutbildning bedöms enligt samma grunder som då det gäller yrkesinriktad rehabilitering. FPA ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom eller en funktionsnedsättning (i FRPL: sjukdom, lyte eller kroppsskada) som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Läs mer: Villkoren för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering Sakkunnigläkarens bedömning 53

61 Förhållande till primär yrkesinriktad rehabilitering FPA betalar inte ut rehabiliteringspenning om klienten har rätt till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas i enlighet med arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning (FRPL 19 2 mom.). Läroavtalsutbildning ordnas också som arbetspensionsrehabilitering. Om klienten har ansökt om rehabiliteringspenning utreds hens rätt till arbetspensionsrehabilitering på samma sätt som vid yrkesinriktad rehabilitering. Utredningsarbetet görs som vid yrkesinriktad rehabilitering: den rehabiliterande arbetspensionsanstalten uppgifter från skattemyndigheten vid behov kontaktar man den rehabiliterande arbetspensionsanstalten per e-post eller telefon och svaret antecknas i Oiwa. Ett skriftligt beslut om att kontakt till arbetslivet saknas behövs inte. Beviljandet av arbetspensionsrehabilitering förutsätter att personen har kontakt med arbetslivet, vilket i praktiken innebär att personen ska ha en etablerad arbetslivserfarenhet och minst ,56 euro (2018 års index) i förvärvsinkomst under de närmast föregående fem kalenderåren före rehabiliteringen. Avslå rehabiliteringspenningen om klientens yrkesinriktade rehabilitering sköts av arbetspensionsanstalten. Lägg till frasen KRB44 i beslutet. Klienten kan inte själv välja vem som ordnar den yrkesinriktade rehabiliteringen. Rehabiliteringspenning betalas inte om klienten har rätt till yrkesinriktad rehabilitering men arbetspensionsanstalten inte ser det som ändamålsenligt att ordna med läroavtal. Ett undantag från denna regel är om rehabiliteringspenningen enligt lagen om pension för arbetstagare skulle bli lägre än minimibeloppet vid yrkesinriktad rehabilitering. Klienten kan ansöka om rehabiliteringspenning hos FPA om arbetspensionsanstalten har avslagit ansökan om rätt till yrkesinriktad rehabilitering (ej risk för arbetsoförmåga). Begär en kopia av arbetspensionsanstaltens beslut av klienten. Rätten till rehabiliteringspenning utreds enligt beskrivningen i avsnittet Rehabiliteringspenning enligt villkoren för yrkesinriktad rehabilitering Betalning av rehabiliteringspenningen och uppföljning under läroavtalstiden Förbered avgörandet om rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning för hela läroavtalstiden, men registrera rehabiliteringspenningsperioden för högst 12 månader. För de följande perioderna och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren för tiden för läroavtalsutbildning till den del penningen motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar. För betalning behövs arbetsgivarens anmälan om löneutbetalning. För perioderna med teoretisk undervisning betalas rehabiliteringspenningen till klienten, om arbetsgivaren inte betalar lön för denna tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid bedöms enligt förmånsanvisningarna. Lägg märke till att den som deltar i läroavtalsutbildning inte får rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under semester, om hen har semesterlön. Uppföljning Bedöm behovet av uppföljning och hur den ska genomföras från fall till fall med beaktande av bl.a. utbildningens längd. Följ med hur utbildningen framskrider med hjälp av arbetsgivarens anmälan om lön. Begär att minst en gång per år få en kopia av utvärderingssamtalet. 54

62 Anpassningsträning som finansieras med vinstmedel från Veikkaus Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) är en självständig statsbidragsmyndighet som verkar i anslutning till Social- och hälsovårdsministeriet. Myndigheten administrerar de understöd ur Veikkaus Oy:s spelavkastning som riktas till allmännyttiga projekt som främjar hälsa och välfärd och som genomförs av social- och hälsoorganisationer. Olika sjukdoms- och patientorganisationer ordnar anpassningsträning och kan ansöka om understöd för sin verksamhet hos STEA. Kontrollera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls anpassningsträningen uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamhet STEA har finansierat anpassningsträningen Den som ordnar rehabiliteringen ska ange finansieringen på blankett KU 114r. Du kan söka information i den understödsdatabas som administreras av STEA innehållet motsvarar anpassningsträning som ordnas av hälso- och sjukvården eller av FPA klientens rehabiliteringsbehov grundar sig på sjukdom eller funktionsnedsättning. Läs mer om FPA:s anpassningskurser Klimatrehabilitering finansierad av STEA Klimatkursen genomförs i tre delar: inledande period, huvudperiod och avslutande period. Den inledande perioden och den avslutande perioden hålls i Finland. Kurshelheten omfattar dygn, dvs. sammanlagt 19 dygn. Observera att karenstiden i samband med en anpassningskurs som pågår över 12 vardagar är kursens begynnelsedag och de nio därpå följande vardagarna de resdagar från Finland till resmålet och tillbaka till Finland som ingår i kursen räknas in i rehabiliteringstiden och karenstiden kan således börja löpa eller rehabiliteringspenning betalas ut för dessa dagar om resandet sker under en vardag. Anpassningsträning som ordnas på grund av funktionsnedsättning När klientens behov av rehabilitering går att jämställa med anpassningsträning enligt lagen om handikappservice som ordnas på grund av funktionsnedsättning, förutsätter inte beviljandet av rehabiliteringspenning att rehabiliteringen ges av en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården. Det räcker att klienten står i en vårdrelation till hälso- och sjukvården på grund av sin funktionsnedsättning och att rehabiliteringen ges utgående från funktionsnedsättningen. Bedöm om anpassningsträningen främjar arbetslivsmålen. Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter Program för rehabiliteringskurs För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen.inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor. 55

63 Rehabiliteringspenning till en anhörig Rehabiliteringspenning kan betalas till en anhörig eller närstående som deltar i rehabiliteringen, då rehabiliteringsbeslutet utöver rehabiliteringsklienten även omfattar den anhöriga eller närstående. Förmånen kan beviljas samtidigt till flera anhöriga eller närstående. Den anhöriga eller en annan närstående person som deltar i rehabiliteringen ska vara i åldern år och förhindrad att arbeta på grund av att hen deltar i rehabiliteringen. Arbetslivsmålet anses indirekt bli uppfyllt. I övrigt gäller de allmänna principerna för beviljande av rehabiliteringspenning även i fråga om rehabiliteringspenning till en anhörig. (FRPL 566/ mom.), (FRPL 566/ ), (FRPL 566/ ) Anmärkning När en förälder deltar i sitt barns rehabilitering, tillämpas ingen karenstid för rehabiliteringspenningen. Barnets ålder saknar betydelse i fråga om karenstiden. (FRPL 27 1 mom.) Bilagor till ansökan Rehabiliteringsbeslut: Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) eller motsvarande uppgifter De utredningar som nämns i förmånsanvisningen, beroende på vilken lag rehabiliteringsbeslutet grundar sig på För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Inför betalningsvillkor om deltagarintyg saknas (kan finnas t.ex. bland dokumenten som rör rehabiliteringen eller sjukvårdsersättningar). Läs mer om betalningsvillkor Rehabiliteringspenning för unga Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att för personer i åldern år säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs och att därigenom förbättra deras möjligheter att få ett arbete samt att trygga deras försörjning. Förutsättningarna för beviljande av rehabiliteringspenning för unga (FRPL 566/ mom.): Den unga är år. Den ungas studie- eller arbetsförmåga och förvärvsmöjligheterna eller möjligheterna att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning på det sätt som avses i 6 lagen om FPA-rehabilitering. Den unga behöver intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering, det vill säga särskilda stödåtgärder för att klara den planerade rehabiliteringen. För den unga har upprättats en individuell studie- och rehabiliteringsplan i hemkommunen. Rehabiliteringen i enlighet med den individuella studie- och rehabiliteringsplanen säkerställer den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främjar möjligheterna till sysselsättning. Beslut om yrkesinriktad rehabilitering som avser utbildning När det gäller klienter som söker eller har rehabiliteringspenning för unga ska FPA reda ut om de har rätt till utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 556/ mom.). 56

64 Anmärkning Den här rätten ska redas ut både i samband med det första avgörandet om rehabiliteringspenning för unga och i samband med beslut om fortsatt eller justerad rehabiliteringspenning. Den unga kan få: rehabiliteringspenning för unga och utbildning som yrkesinriktad rehabilitering rehabiliteringspenning för unga, men inget beslut om yrkesinriktad rehabilitering utbildningen är inte ändamålsenlig på det sätt som krävs vid yrkesinriktad rehabilitering rehabiliteringen är någon annan verksamhet än utbildning utbildning som yrkesinriktad rehabilitering och utifrån den betalas rehabiliteringspenning, men inte rehabiliteringspenning för unga den unga har inte behov av särskilda stödåtgärder eller av en individuell studie- och rehabiliteringsplan Ungas behov av service I samband med avgöranden om rehabiliteringspenning för unga måste man särskilt säkerställa att den unga får den handledning och rådgivning som hen behöver. Bedöm och kartlägg den ungas behov av service när du handlägger ett ärende som gäller rehabiliteringspenning (ansökan, justering, indragning, uppföljning o.s.v.). Vid behov ska du hänvisa den unga till FPA-rådgivning kommunens uppsökande ungdomsarbete Väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan I fråga om yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringspenning för unga används samma kriterier för att bedöma om arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade: Personen har en sjukdom eller funktionsnedsättning som konstaterats på behörigt sätt. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen har konstaterats utifrån aktuella utredningar om personens hälsotillstånd som är förenliga med god vårdpraxis. Nödvändig och ändamålsenlig vård samt rehabilitering som sjukdomen eller funktionsnedsättningen förutsätter har ordnats för personen. Den sjukdom eller funktionsnedsättning som konstaterats hos personen har ett samband med den väsentliga försämringen av arbets- eller studieförmågan. Utöver sjukdomen eller funktionsnedsättningen beaktas även personens helhetssituation. Anmärkning Helhetssituationen ska alltid bedömas, men i synnerhet när personens sjukdom eller funktionsnedsättning inte i sig föranleder en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan. Bedömningen av huruvida personens arbets- och studieförmåga är väsentligt försämrad görs både i relation till nuläget och till de närmaste åren. Bedömningen görs utifrån personens individuella 57

65 situation och ingen tidsgräns sätts i fråga om de närmaste åren. Vid en progredierande sjukdom beaktas sjukdomsprognosen och vilken inverkan sjukdomen i ett tidigt skede har på arbets- och studieförmågan, även om vården och rehabiliteringen först nyligen har inletts. En sakkunnigläkare bedömer om den progredierande sjukdomen kommer att påverka arbetsförmågan väsentligt under de närmaste åren. Vid bedömningen av huruvida arbets- och studieförmågan är väsentligt försämrad är det viktigt att ta hänsyn till om personen behöver stöd i form av yrkesinriktad rehabilitering eller rehabiliteringspenning för unga för att kunna återgå till, stanna kvar eller komma ut i arbetslivet, eller för att genomföra eller slutföra studier eller börja studera. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet beaktas sjukdomen, funktionsnedsättningen eller helhetssituationen inte i någon viss proportion eller till något visst viktat värde. Väsentlig nedsättning av arbetsförmågan Med arbetsförmåga avses den helhet som en persons fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga i kombination med hens yrkeskompetens utgör i förhållande till de krav som arbetet ställer. En persons arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter anses vara väsentligt försämrade om hen på grund av en sjukdom, funktionsnedsättning eller sin helhetssituation har uppenbara svårigheter eller begränsade möjligheter att klara sig i sitt arbete eller yrke, eller sämre förutsättningar att få arbete eller välja yrke. Med bedömning av arbetsförmågan avses bedömning av en persons funktionsförmåga i förhållande till hens arbete. Om personen är i arbetslivet ska man vid bedömningen fästa vikt vid sådana svårigheter att klara sig i arbetet som observerats på arbetsplatsen, hos företagshälsovården och inom hälso- och sjukvården. Om personen saknar ett yrke och inte har varit i arbetslivet, ska man vid bedömningen fästa vikt vid i vilken mån sjukdomen eller funktionsnedsättningen begränsar personens möjligheter att välja yrke. Läs mer om sakkunnigläkarens bedömning: yrkesinriktad rehabilitering rehabiliteringspenning för unga läroavtalsutbildning (samma som vid yrkesinriktad rehabilitering). Väsentlig nedsättning av studieförmågan Med studieförmåga avses en studerandes arbetsförmåga och den omfattar följande delområden: hälsa och övriga resurser hälsotillstånd, personlighet, livssituation, sociala relationer eller hälsorelaterade vanor studiefärdigheter tekniska studiefärdigheter, problemlösningsförmåga, lärstil, planering av tidsanvändning och studier, sociala färdigheter studiemiljö fysisk miljö, studiegemenskaper, den interna kommunikationen vid läroanstalten undervisning och handledning undervisnings- och handledningspersonalens kompetens vid läroanstalten Studieförmågan påverkas ytterligare av allmänna socioekonomiska och kulturella faktorer samt av omgivningen och attityder. De olika delområdena av studieförmågan ska beaktas när man bedömer hur sjukdomen, funktionsnedsättningen eller den studerandes situation som helhet inverkar på studieförmågan. 58

66 En persons studieförmåga och förvärvsmöjligheter anses vara väsentligt försämrade om hen på grund av en sjukdom, funktionsnedsättning eller sin helhetssituation har uppenbara svårigheter att söka sig till studier eller att klara sig i studierna. Om personen ännu inte varit ute i arbetslivet räcker det med att personens situation som helhet väsentligt begränsar valet av yrke eller arbete för att utbildning ska kunna beviljas. En liten fördröjning i studierna eller förlängning av studietiden innebär ännu inte att studieförmågan är väsentligt försämrad. FRPL 566/ och Bedömning av situationen som helhet Vid bedömningen av om arbets- och studieförmågan är väsentligt försämrad ska man utöver sjukdomen och funktionsnedsättningen även beakta personens situation som helhet. Det innebär att man ska bedöma vilken inverkan personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala situation, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer har, utöver sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Personens situation ska betraktas som en helhet, där sjukdomen eller funktionsnedsättningen utgör en del av helheten. För en del personer leder inte en sjukdom eller funktionsnedsättning i sig till en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan, men i kombination med helhetssituationen kan kriterierna för en väsentlig försämring uppfyllas. Helhetssituationen ska alltid bedömas, men i synnerhet när personens sjukdom eller funktionsnedsättning inte föranleder en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan. Funktionsförmåga Vid bedömningen av helhetssituationen ska man beakta personens förmåga att genomföra aktiviteter som är nödvändiga med tanke på hens livssituation och de krav den ställer. Helhetssituationen bedöms utifrån de olika dimensionerna av funktionsförmågan (fysisk, psykisk och social), som på många sätt är knutna såväl till varandra som till de förutsättningar och krav som finns i omgivningen och till individens hälsa och andra individuella egenskaper. Fysisk funktionsförmåga Med fysisk funktionsförmåga avses en persons fysiska förutsättningar att klara av uppgifter som är viktiga i hens vardag. Vid bedömningen beaktas bland annat personens fysiska förutsättningar att klara av grundläggande dagliga aktiviteter såsom att sova, klä på sig, tvätta sig och röra på sig klara av sin vardag, t.ex. utföra hushållssysslor och sköta ärenden utanför hemmet delta i aktiviteter som är viktiga för hen arbeta eller studera. Psykisk funktionsförmåga Den psykiska funktionsförmågan återspeglas till exempel i funktioner som är kopplade till en persons mentala hälsa och psykiska välbefinnande, till utmaningar i den sociala miljön och till känslor och tankar. Vid bedömningen beaktas med hänsyn till åldersnivån bland annat personens förmåga att identifiera känslor samt sätt att hantera och kontrollera känslor 59

67 förmåga att känna och uppleva samt att bilda sig en uppfattning om sig själv och den omgivande världen psykiska resurser och förmåga att planera sitt liv och att fatta beslut och göra val i anknytning till det kognitiva funktionsförmåga, dvs. lärförmåga, minnesfunktioner, förmåga att hantera och använda information personlighetsfaktorer (kan vara styrkor eller egenskaper som innebär ytterligare utmaningar). Social funktionsförmåga Social funktionsförmåga omfattar två dimensioner: personens förmåga att växelverka med andra och personens förmåga att vara en aktiv aktör, delta i gemenskaper och i samhället. Vid bedömningen beaktas bland annat personens situation när det gäller nätverk vs isolering sociala samhörighet vs ensamhet sociala aktivitet och delaktighet vs sociala passivitet och tillbakadragenhet sociala kompetens: social flexibilitet och kommunikationssituationer. Övriga faktorer som inverkar på helhetssituationen Förutom av sjukdom eller funktionsnedsättning och nedsatt fysisk, psykisk och social funktionsförmåga kan helhetssituationen påverkas också av övriga faktorer, såsom marginalisering från utbildning, ökande skuldsättning, skilsmässa, långvarig bostadslöshet, långvarig arbetslöshet, tidigare drogmissbruk, risk för utslagning, problem i anslutning till arbetsförmågan som noterats på arbetsplatsen eller andra liknande faktorer. De övriga faktorerna ökar risken för utslagning, dvs. att personen blir utanför gemenskaper eller samhället. Utslagning är ett resultat av brist på ekonomiska resurser, isolering/utestängning från samhället samt begränsade sociala och medborgerliga rättigheter. Olika slags problem som är förknippade med personens arbete, utbildning, levnadsstandard, hälsa eller nationalitet kan påskynda utslagningen Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Med intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering avses den ungas behov av särskilda stödåtgärder under sina studier och under annan rehabilitering. Behovet av särskilda stödåtgärder hänför sig till den ungas funktionsförmåga. Läs mer om funktionsförmåga på sidan Bedömning av situationen som helhet. Särskilda stödåtgärder innebär olika tjänster som den offentliga sektorn eller tredje sektorn ordnar och med vars hjälp den ungas funktionsförmåga stöds under rehabilitering enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Det kan vara särskilda individuella lösningar som skräddarsys enligt den ungas behov. Hur tjänsterna ordnas och vad de består av varierar ofta beroende på kommun. Vilka stödåtgärder man har planerat framgår av läkarutlåtande B, den individuella studieoch rehabiliteringsplanen samt av övriga ansökningshandlingar. Behovet av stödåtgärder kan anknyta direkt eller indirekt till den väsentliga försämringen av den ungas arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter samt till aktiviteterna enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. 60

68 Exempel Den ungas arbetsförmåga har väsentligt försämrats på grund av en somatisk sjukdom. Hen har behov av särskilda stödåtgärder för att uppehålla och förbättra den fysiska (fysioterapi) och sociala (assistent under fritiden) funktionsförmågan. Den unga behöver inte stöd när det gäller studier. Den unga kan få rehabiliteringspenning för unga för studier enligt den individuella studieoch rehabiliteringsplanen, även om behovet av stöd inte direkt anknyter till studier. Den unga kan ha ett omfattande behov av stöd, men hens arbets- eller studieförmåga är inte är väsentligt försämrad. Exempel Behandlingen av den ungas sjukdom och rehabiliteringen har precis påbörjats och vårdenheten rekommenderar rehabiliteringspenning för unga för studietiden. Den unga har behov av stödåtgärder, och i enlighet med den individuella studie- och rehabiliteringsplanen ordnas terapi, specialarrangemang kring studierna och service som stöder ett självständigt boende. Behandlingen av sjukdomen samt rehabiliteringen har så nyligen inletts att det inte går att säga något om vilken inverkan sjukdomen har på arbets- eller studieförmågan. Även om den unga har behov av stödåtgärder uppfylls inte villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga, eftersom det inte går att bedöma huruvida arbets- eller studieförmågan har försämrats. Utredning av stödåtgärder Om den unga behöver särskilda stödåtgärder men det är oklart hur dessa ordnas, ska du ta reda på hur det ligger till innan du fattar ett beslut. Gör utredningen tillsammans med den unga eller hens vårdnadshavare, vårdenheten och den som gjort upp den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Överväg också att hänvisa den unga till FPA-rådgivningen eller att kontakta kommunens uppsökande ungdomsarbete. Exempel Den ungas inlärningsförmåga är väsentligt försämrad och stödåtgärden enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen är studier vid en specialyrkesläroanstalt och det stöd som ordnas där. För avgörandet behövs uppgift om vilket slag av personligt stöd som ordnas för den unga i specialyrkesläroanstalten, t.ex. en kopia av den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP). Om den unga inte behöver några särskilda stödåtgärder under hela den tid som den individuella studie- och rehabiliteringsplanen avser ska du bevilja rehabiliteringspenning för unga för den tid då alla villkor för beviljande uppfylls. I beslutet ska du motivera varför rehabiliteringspenningen beviljas för denna tid samt ange vilka utredningar den unga måste visa om hen önskar fortsatt utbetalning av rehabiliteringspenningen. Exempel Rehabiliteringspenning för unga har beviljats för tid i grundskolan. Särskilda stödåtgärder har ordnats för den unga i grundskolan, eftersom hens inlärningsförmåga är väsentligt försämrad. Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen kommer den unga att söka till ett yrkesinstitut efter grundskolan. 61

69 För avgörandet om fortsatt utbetalning behövs uppgift om vilket slag av personligt stöd som ordnas för den unga vid yrkesinstitutet (t.ex. en kopia av den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas eller av det personliga studieprogrammet). Behov av särskilda stödåtgärder föreligger inte i följande situationer: Som stöd för den unga räcker de stödåtgärder som ordnas vid behov. Som stöd för den unga räcker det stöd som vårdnadshavarna och de närstående ger. Beakta det stöd som vårdnadshavarna och de närstående kan ge då du bedömer helhetssituationen och hur väsentligt arbets- och studieförmågan har försämrats Individuell studie- och rehabiliteringsplan Det är hemkommunens uppgift att göra upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan (KU110r) tillsammans med den unga, hens vårdnadshavare och de sakkunnigmyndigheter som behövs. Dessutom ska kommunen se över den individuella studie- och rehabiliteringsplanen om rehabiliteringen av den unga inte genomförs enligt planen eller om rehabiliteringen inte i annars avancerar på ett ändamålsenligt sätt (SRF 646/ mom.). Kommunens representanter kan vara sakkunniga från grundskolan, socialväsendet eller hälso- och sjukvården, beroende på den ungas individuella behov. I lagen om FPA-rehabilitering finns ingen bestämmelse om vilken aktör som kan representera den ungas hemkommun. Den individuella studie- och rehabiliteringsplanen skickas avgiftsfritt till FPA. Försäkra dig om att vårdnadshavaren har deltagit i uppgörandet av planen, ifall den unga är under 18 år och det inte framgår av handlingarna om vårdnandshavaren har varit med. Innehållet i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen I statsrådets förordning om rehabiliteringspening (SRF 646/ ) finns bestämmelser om vilka uppgifter den individuella studie- och rehabiliteringsplanen ska innehålla: en bedömning av sjukdomens eller skadans inverkan på den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering en bedömning av målen för den yrkesinriktade rehabiliteringen en plan för hur studierna ska ordnas och genomföras och vilka stödåtgärder som behövs för att främja den yrkesinriktade rehabiliteringen information om de personer och aktörer som deltagit vid utarbetandet av planen. Precisering av en bristfällig individuell studie- och rehabiliteringsplan Om den individuella studie- och rehabiliteringsplanen och de övriga handlingarna inte innehåller de uppgifter som enligt förordningen förutsätts, ska du be att få uppgifterna av den som utarbetat planen. Bedöm huruvida du per telefon kan ta emot de uppgifter som saknas. Parten ska höras höras ifall de utredningar som FPA inhämtar leder till avslag på en förmånsansökan. Vid behov ska du be om precisering i följande situationer: Det utbildningsområde som planerats är uppenbart olämpligt med tanke på den ungas hälsotillstånd, vilket innebär att den individuella studie- och rehabiliteringsplanen inte kan säkerställa en ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering och inte heller främja möjligheterna att sysselsättas. Ingen representant för kommunen har deltagit i utarbetandet av planen, eller så är det oklart om någon har deltagit eller inte. 62

70 Exempel En privatläkare ansvarar för behandlingen av den ungas sjukdom. Den unga behöver stödåtgärder i fråga om yrkesinriktad utbildning och som bilaga till ansökan finns en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas eller en individuell studieplan. Ingen representant för kommunen har dock varit med och utarbetat planen. Rehabiliteringspenning för unga kan inte avgöras innan man utrett huruvida kommunen deltagit. Övriga klient- och studieplaner Specialfall Även någon annan handling än en plan som utarbetats i kommunen kan finnas som bilaga till ansökan. Det kan till exempel vara en klientplan som gjorts upp inom en enhet för omsorgen för utvecklingsstörda, socialvården eller det uppsökande ungdomsarbetet. Innehållet i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen kan också ingå i ett läkarutlåtande. När det gäller rehabiliteringspenning för unga kan man även godkänna en studieplan, om den innehåller de uppgifter som enligt förordningen ska ingå i en individuell studie- och rehabiliteringsplan: Den studerande gör upp en individuell studieplan tillsammans med läroanstalten. I planen antecknar man bland annat enligt vilken tidtabell studierna avläggs och vilka valbara delar som ansluts till studierna samt vilket slag av stöd som ordnas för den studerande. Planen godkänns av läroanstalten. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas som görs upp för studerande som behöver specialundervisning. Planen görs upp tillsammans med den studerande, vårdnadshavaren, lärarna och representanter för elevvården. Planen innehåller bl.a. den personliga studieplanen och de service- och stödinsatser som behövs. Exempel Vid yrkesinstitutet har man tillsamman med vårdnadshavarna gjort upp en omfattande studieplan för den unga (individuell plan för hur undervisningen ska ordnas eller en personlig studieplan). Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas utifrån planen och läkarutlåtandet eftersom det finns tillräckliga uppgifter för avgörandet (väsentlig försämring, stödinsatser och en plan som garanterar den yrkesinriktade rehabiliteringen och som främjar sysselsättningen samt kommunens medverkan framgår av läkarutlåtandet). Ta kontakt med det uppsökande ungdomsarbetet i den ungas hemkommun om du bedömer att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga är uppfyllda (arbets- och studieförmågan har försvagats väsentligt och det finns behov av stödåtgärder) men den unga inte har lämnat in någon individuell studie- och rehabiliteringsplan, trots begäran. Bedöm också om det vore skäl att hänvisa den unga till FPA-rådgivning. Anmärkning FPA kan hänvisa en ung person till en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, om arbetsoch studieförmågan är väsentligt försämrad och det finns behov av stödåtgärder men det inte är möjligt att utarbeta en individuell studie- och rehabiliteringsplan i hemkommunen. 63

71 Säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja sysselsättning Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att den individuella studie- och rehabiliteringsplanen ska säkerställa den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främja möjligheten att komma ut i arbetslivet. Målet är att den unga trots sin sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet med sina egna styrkor och med de förutsättningar funktionsförmågan erbjuder. Minimimålet är extra inkomster vid sidan av sjukpension/invalidpension. Anmärkning I RP 201/2004 konstateras att målet att få extra inkomster är lägre än vid yrkesinriktad rehabilitering och ändamålsenligheten bedöms inte heller på samma sätt som när det gäller yrkesinriktad rehabilitering. I regel beviljas rehabiliteringspenning för unga om den unga genomgår grundläggande utbildning och möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering är svåra att förutspå på grund av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. På grund av den ungas sjukdom eller funktionsnedsättning kan hens yrkesinriktade rehabilitering bestå av flera olika åtgärder, och studierna kan ta längre tid att genomföra. Om den individuella studie- och rehabiliteringsplanen inte säkerställer yrkesinriktad rehabilitering eller främjar sysselsättning Om den utbildning som planerats i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen inte säkerställer den ungas yrkesinriktade rehabilitering och i fortsättningen inte heller främjar hens möjligheter att sysselsättas kan rehabiliteringspenning för unga inte beviljas, även om de övriga villkoren för beviljande skulle vara uppfyllda. Gör så här: Ring till den unga eller hens vårdnadshavare och informera om beslutet. Berätta var det finns information om olika stöd som studerande kan få och om hur man ansöker om dem ( Be att den unga kontaktar FPA om hen byter utbildningsområde. Vid behov ska även kontaktpersonen för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen informeras om att ansökan om rehabiliteringspenning har avslagits. Motivera avslagsbeslutet specificerat och uppmana att man tar kontakt med FPA om den unga byter utbildningsområde. Till beslutet ska du lägga till frasen KRW14 (uppmaning att söka studieförmåner). Om möjlighet till yrkesinriktad rehabilitering inte finns Syftet med rehabiliteringspenningen för unga uppfylls inte och förmånen måste avslås i följande situationer: målet med den individuella studie- och rehabiliteringsplanen är endast att den unga ska klara av att sköta sina dagliga aktiviteter och ärenden eller t.ex. att delta i arbets- och dagverksamhet för utvecklingsstörda. på grund av den ungas sjukdom eller funktionsnedsättning eller behandlingen av dem är det inte möjligt att göra upp ens preliminära planer med sikte på arbetslivet 64

72 är det inte realistiskt att den unga skulle kunna övergå till lönearbete, öppet arbete eller stödarbete, även om den individuella studie- och rehabiliteringsplanen skulle kunna genomföras. Läs mer om hur man reder ut ärenden som gäller sjukpension. Förhållande till sjukpensionen Rehabiliteringspenningen för unga är primär i förhållande till sjukpension. Om en person under 20 år ansöker om sjukpension måste möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering redas ut innan beslutet om pension fattas. En ung person som ansöker om pension ska uppmanas att ansöka om rehabiliteringspenning för unga, ifall yrkesinriktad rehabilitering kan ses som en möjlighet. Den unga kan inte välja mellan sjukpension och rehabiliteringspenning för unga. Anmärkning Om den ungas arbetsoförmåga inte har börjat innan hen fyllt 15 år ska sjukpensionen föregås av sjukdagpenning för maximitiden eller motsvarande s.k. kalkylerade tid med sjukdagpenning Samarbetet mellan Handläggningscentret för sjukpensionsärenden och försäkringsdistriktet Ansökan om rehabiliteringspenning för unga är anhängig Om syftet med rehabiliteringspenningen för unga, det vill säga att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna till arbete, inte uppfylls på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning ska sjukpensionsärendet redas ut innan avgörandet om rehabiliteringspenning för unga fattas. Gör så här: Gör ett uppdragsarbete för Handläggningscentret för sjukpensionsärenden (med Tarkenne: Selvitettävä asia lisätarkenne: TK-eläke?). Som kommentar skriver du in Pyydän arvioimaan, voidaanko nuori ohjata hakemaan työkyvyttömyyseläkettä (Jag ber att ni bedömer om den unga kan uppmanas söka sjukpension). Vänta på att Handläggningscentret för sjukpensionsärenden tar kontakt. Under Työkyvynarvioinnin muistiinpanot skriver du in vad ni gemensamt har kommit fram till. Begär en sakkunnigläkares bedömning och ändra arbetskön till Eteläinen asiantuntijalääkärikeskus/lääkäri/konsultaatio (tarkenne/precisering: Nuori, lisätarkenne TK-eläke?) Om den ungas ansökan om rehabiliteringspenning avslås ska du göra ett nytt uppdragsarbete i arbetskön för Handläggningscentret för sjukpensionsärenden. I kommentarerna för arbetet ska du hänvisa till de anteckningar om arbetsförmågan (Työkyvyn arvioinnin muistiinpanot) som tidigare gjorts och till sakkunnigläkarens bedömning, utifrån vilka klienten ska uppmanas att söka pension. Den som handlägger sjukpensionärendet instruerar klienten i hur man ansöker om pension, ifall ansökan om rehabiliteringspenning måste avslås. Vid behov ska även kontaktpersonen för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen informeras om att ansökan om rehabiliteringspenning har avslagits. 65

73 Om varken sjukpension eller rehabiliteringspenning för unga kan beviljas ska du bedöma om den unga kan hänvisas till att söka en annan förmån, såsom studieförmån, sjukdagpenning eller grundläggande utkomststöd. Bedöm också om det finns behov av FPA-rådgivning eller om du borde hänvisa klienten till kommunens uppsökande ungdomsarbete. Ansökan om sjukpension anhängig Om en person under 20 år ansöker om sjukpension ska förmånshandläggaren vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden göra en bedömning av möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. Om det verkar finnas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering ska förmånshandläggaren reda ut rehabiliteringspenningärendet innan något beslut om sjukpension fattas. Gör så här: Den som handlägger sjukpensioner skapar ett toimeksianto-arbete i fråga om rehabiliteringspenningen (tarkenne: Selvitettävä asia lisätarkenne: Nuoren kr?) Ta kontakt med förmångshandläggaren vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden när du har bedömt och kartlagt servicebehovet. Handläggaren av sjukpensionsärenden skriver in under Työkyvynarvioinnin muistiinpanot vad man gemensamt har kommit fram till, och fortsätter handläggningen av pensionsansökan. Om ansökan om pension avslås skapar handläggaren ett nytt uppdrag (Toimeksianto) för rehabiliteringspenningen och hänvisar i kommentarsfältet till de anteckningar om arbetsförmågan som tidigare gjorts (Työkyvyn arvioinnin muistiinpanot) och till sakkunningläkarens bedömning, utifrån vilka klienten ska hänvisas till att söka rehabiliteringspenning för unga. Den som behandlar rehabiliteringspenningar för unga instruerar klienten i hur man ansöker om rehabiliteringspenning, ifall ansökan om sjukpension avslås. Om det inte är möjligt att bevilja varken sjukpension eller rehabiliteringspenning för unga ska den som handlägger sjukpensionsärenden bedöma om den unga ska hänvisas till att söka en annan förmån, såsom studieförmån, sjukdagpenning eller grundläggande utkomststöd. Handläggaren bedömer också om den unga ska hänvisas till FPA-rådgivning eller till kommunens uppsökande ungdomsarbete. Om rehabiliteringen av en ung person upphör som resultatlös eller avbryts på grund av sjukdom Om rehabilitering enligt en individuell studie- och rehabiliteringsplan upphör eller avbryts och det på grund av den ungas sjukdom eller funktionsnedsättning är uppenbart att hen i fortsättningen inte kan sysselsättas eller få sin försörjning på den fria marknaden, ska man tillsammans med Handläggningscentret för sjukpensionsärenden reda ut möjligheterna till sjukpension. Red ut pensionsärendet tillsamman med en förmånshandläggare vid Handläggningscentret för sjukpensionsärenden på det sätt som beskrivs under rubriken Ansökan om rehabiliteringspenning för unga är anhängig Utredning av utbildningsbeslutet När det gäller klienter som söker eller har rehabiliteringspenning för unga ska FPA reda ut om de har rätt till utbildning som yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ mom.). Denna rätt ska alltid redas ut när man meddelar beslut om rehabiliteringspenning för unga. Klienten kan ansöka om båda förmånerna med samma blankett. 66

74 Meddela separata beslut för respektive förmån enligt förmånsanvisningarna och processerna. Målet är att samma förmånshandläggare bereder och avgör båda förmånerna. Om det inte är möjligt ska handläggningen av rehabiliteringsansökan styras till arbetskön för rehabilitering. Ansökan om yrkesinriktad rehabilitering Registrera ansökan om rehabilitering som anhängig. Utred rätten till utbildning enligt anvisningarna och processen för rehabilitering. När du fattar ett beslut om rehabiliteringspenning för unga skrivs frasen KRH18 ut på beslutet. Ingen ansökan om yrkesinriktad rehabilitering Utred rätten till utbildning enligt anvisningarna och processen för rehabilitering. Om utbildning kan beviljas ska du i enlighet med processen ta reda om den unga har intresse av att söka sig till utbildning (begäran om tilläggsutredning). Ingen fras läggs till beslutet om rehabiliteringspenning för unga. Om utbildning inte kan beviljas ska du anteckna detta i anteckningarna gällande bedömningen av arbetsförmågan Beslut om rehabiliteringspenning för unga för tiden för studie- och rehabiliteringsplanen Rehabiliteringspenning för unga kan ansökas för fyra månader retroaktivt, precis som när det gäller rehabiliteringspenning. Förmånen kan börja betalas ut tidigast från dagen efter den dag då den unga fyller 16 år. Karenstiden är 1+9 dagar, och den börjar löpa efter 16-årsdagen. Karenstiden kan löpa redan under väntetiden. Läs mer om hur karenstiden fastställs. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas inom ramen för den retroaktiva ansökningstiden om villkoren för beviljande uppfylls och den unga studerar eller deltar i annan verksamhet enligt studie- och rehabiliteringsplanen. Förmånen kan börja som rehabiliteringspenning för väntetid, om villkoren för beviljande uppfylls och den unga väntar på att rehabiliteringen enligt studie- och rehabiliteringsplanen ska börja. Förmånen beviljas för den tid under vilken alla villkor för beviljande uppfylls och det är sannolikt att planen kommer att genomföras. Om det inte går att bedöma villkoren för beviljande för hela den tid som den individuella studie- och rehabiliteringsplanen avser ska detta motiveras i beslutet (fras KRD19 och vid behov en individuell motivering). Bevilja alltid rehabiliteringspenning för unga till slutet av kalendermånaden. Rehabiliteringspenning för unga betalas högst för tiden för pågående studier eller annan rehabilitering, som den unga godkändes för innan hen fyllde 20 år. Med detta avses avläggande av examen enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Exempel Den unga blir klar med studierna 3.5. Rehabiliteringspenning för unga betalas fram till Beredning av ett avgörande för tid med studier Om rehabiliteringspenningen för unga fastställs till minimibeloppet behöver tiden mellan skolans terminer inte föras in i avgörandet. Skolans ferietider måste ändå beaktas som separata perioder, om förmånen fastställs utifrån arbetsinkomsten eller en föregående förmån. 67

75 Utbetalningen av rehabiliteringspenning för unga fortsätter till slutet av augusti efter grundskola, gymnasium eller handledande utbildning, ifall den unga enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen kommer att söka till yrkesutbildning. Om den unga inte får en studieplats vid den utbildning som anges i planen, ska man efter att en uppdaterad individuell studie- och rehabiliteringsplan har lämnats in till FPA avgöra om utbetalningen av rehabiliteringspenningen kan fortsätta Exempel Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen kommer den unga att slutföra grundskolan i maj, och flyttar efter det till handledande utbildning eller specialyrkesskola. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga fattas för tiden fram till Motivera varför beslutet inte görs upp för hela planen på en gång och uppmana den unga att vara i kontakt med FPA när studieplatsen har klarnat. I rehabiliteringspenningssystemet ska du lägga in en uppföljning senast 31.7, som skapar ett Seuranta-arbete (uppföljning) i Oiwa 1 månad innan utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör. I samband med justeringsbeslutet ska du kontrollera att samtliga villkor för beviljande fortfarande uppfylls. Exempel Den unga genomför handledande utbildning och enligt den individuella studieoch rehabiliteringsplanen gör man under denna tid upp en plan för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering. Bevilja rehabiliteringspenning för unga fram till I rehabiliteringspenningssystemet ska du lägga in en uppföljning Då skapas ett Seuranta-arbete (Uppföljning) 1 månad innan utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör. I samband med justeringsbeslutet ska du kontrollera att samtliga villkor för beviljande fortfarande uppfylls. Exempel Den unga studerar enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen vid en specialyrkesläroanstalt och utbildningen tar 3 år. Bevilja på en gång rehabiliteringspenning för unga för studietiden på 3 år och följ hur studierna framskrider. I rehabiliteringspenningssystemet ska du lägga upp en uppföljning Då skapas ett Seuranta-arbete (Uppföljning) 2 månader innan den unga utexamineras Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Till personer som får rehabiliteringspenning för unga betalas rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid utan behovsprövning. Syftet är att säkerställa att den ungas försörjning fortgår utan avbrott under tiden mellan rehabiliteringsperioderna eller då den unga väntar på att utbildning enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen eller någon annan rehabiliteringsåtgärd ska börja. Under vänte- och mellanligande tid uppgår beloppet av rehabiliteringspenning för unga till minst minimibeloppet. Till dem som får rehabiliteringspenning för unga skickas inte brevet KRI03r ut automatiskt på våren, vilket är fallet när det gäller dem som får rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning. Den som får rehabiliteringspenning för unga behöver inte lämna in någon utredning om sin försörjning eller om sina studier under sommaren. 68

76 Maximitid Exempel på situationer där rehabiliteringspenning för unga inte betalas för väntetid och mellanliggande tid: Om den unga utan godtagbar orsak låter bli att söka till den utbildning som planerats inte tar emot en studieplats inte börjar skolan eller någon annan rehabiliteringsåtgärd som hen har antagits till avbryter en utbildning eller annan rehabiliteringsåtgärd som hen redan har påbörjat. I samband med rehabiliteringspenning finns det maximitider för väntetid och mellanliggande tid, som också gäller utbetalningen av rehabiliteringspenning för unga. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger 3 månader fattar man först ett beslut om rehabiliteringspenning för unga för högst 3 månader. Efter detta bedömer man hur aktiviteterna enligt den individuella studieoch rehabiliteringsplanen har kommit igång eller fortsatt, och den ungas situation reds ut på nytt. Läs mer om maximibeloppen vid väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabiliteringspenning Uppföljning av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen FPA:s uppgift är att följa att rehabiliteringen genomförs enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen och att vid behov samarbeta med kontaktpersoner för planen. Kommunens uppgift är att se över planen om den ungas rehabilitering inte genomförs i enlighet med planen eller om rehabiliteringen av andra orsaker inte framskrider på ett ändmålsenligt sätt.(srf 646/ mom.). Om rehabiliteringen utgörs av studier ska uppföljningen av planen genomföras på samma sätt som när det gäller utbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering. Om rehabiliteringen av den unga utgörs av läroavtalsutbildning eller andra studier, t.ex. verkstadsverksamhet eller arbetspraktik, ska du bedöma behovet av uppföljning och planera uppföljningen. Planen för uppföljningen skrivs in under Työkyvynarvioinnin muistiinpanot. Säkra fortsättningen För in en uppföljningsdag i rehabiliteringspenningssystemet innan rehabiliteringspenningen för unga upphör om studierna eller annan verksamhet enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen upphör och det är oklart om rehabiliteringen eller studierna kommer att fortsätta den unga avlägger en yrkesexamen och rehabiliteringen håller på att avslutas du bedömer att den unga behöver stöd för att söka FPA-fömåner och/eller andra aktörers tjänster när rehabiliteringspenningen för unga upphör. Bedöm tidpunkten för uppföljningsdagen med beaktande av den ungas helhetssituation. När du handlägger Seuranta-arbetet (uppföljning) ska du kartlägga och bedöma den ungas servicebehov och genomförandet av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Intervjua vid behov den unga och ta reda på hur den ungas rehabilitering fortsätter (är den individuella studie- och rehabiliteringsplanen uppdaterad) 69

77 om hen efter utexaminering har behov t.ex. av arbets- och näringsbyråns tjänster, rehabiliteringsunderstöd enligt prövning eller FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. om hen har behov av FPA-rådgivning eller kommunens uppsökande ungdomsarbete. om det vore skäl att uppmana den unga att ansöka om sjukpension. Exempel Enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen kommer den unga att fortsätta till handledande utbildning eller till specialyrkesskola efter att grundskolan avslutas i maj. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga fattas för tiden fram till I rehabiliteringspenningssystemet ska du lägga in en uppföljning av ärendet cirka 1 månad innan rehabiliteringspenningen upphör. När du handlägger Seuranta-arbetet ska du ta reda på om den unga har fått en studieplats. Vid behov ska du fråga detta av den unga. Om studieplats saknas ska du komma överens med den unga om vem som kontaktar den som uppgjort den individuella studie- och rehabiliteringsplanen och ber att planen ska uppdateras. Med den ungas samtycke kan FPA sköta kontakten. Exempel Den unga studerar enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen vid en specialyrkesläroanstalt på en utbildning som tar 3 år. Bevilja på en gång rehabiliteringspenning för unga för den 3 år långa studietiden och för in en uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet cirka 2 månader innan utbildningen slutförs. När du handlägger Seuranta-arbetet i Oiwa ska du kontakta den den unga och ta reda på vilka planer hen har för fortsättningen, samt bedöma behovet av handledning. Exempel Den unga deltar i handledande utbildning och enligt den individuella studieoch rehabiliteringsplanen gör man under denna tid upp en plan för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering. Bevilja rehabiliteringspenning för unga fram till För in en uppföljning i rehabiliteringspenningssystemet cirka 1 månad innan rehabiliteringspenningen upphör. När du handlägger Seuranta-arbetet i Oiwa ska du ta reda på ifall uppgifter om den ungas fortsatta planer redan har lämnats in till FPA. Vid behov ska du ta reda på detta av den unga. Om uppgift saknas ska du komma överens med den unga om vem som kontaktar skolan eller den som uppgjort den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Med den ungas samtycke kan FPA sköta kontakten Den ungas rehabilitering avbryts Om studierna eller annan verksamhet enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen avbryts ska du kontakta den unga och ta reda på orsaken till detta. Kolla med den unga om det finns behov av att kontakta den som uppgjort den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Med den ungas samtycke kan FPA sköta kontakten. Bedöm också om det finns behov av att hänvisa den unga till FPA-rådgivning eller till kommunens uppsökande ungdomsarbete. Om sjukdom är orsaken till avbrottet ska du bedöma om utbetalningen av förmånen kan fortsätta under ett tillfälligt avbrott om den unga borde uppmanas att söka sjukdagpenning eller sjukpension. 70

78 Om den ungas rehabilitering avbryts av en orsak som inte hänför sig till hälsotillståndet ska utbetalningen av rehabiliteringspenningen för unga upphöra samma dag som avbrottet sker och inte vid utgången av månaden. Läs mer om indragning. Sjukdagpenning Om sjukdomen hindrar den unga från att studera eller delta i annan verksamhet enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen under en lång tid ska du först reda ut rätten till sjukdagpenning tillsammans med en förmånshandläggare som sköter sjukdagpenningsärenden, och vid behov med en sakkunnigläkare. I sjukdomssituationer betalas inte rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Dra in rehabiliteringspenningen för unga efter att den unga har hörts. Samarbeta med förmånshandläggaren så att den unga samma dag får beslutet om att rehabiliteringspenningen har dragits in och beslutet om att sjukdagpenning har beviljats. Exempel Sjukpension Den unga har ett intyg över arbetsoförmåga för 2 månader. Enligt handlingarna och utifrån en intervju med den unga kommer arbetsoförmågan att vara över 3 månader. Sakkunnigläkaren har bedömt att den unga är arbetsoförmögen och handläggaren av sjukdagpenningen har utrett de övriga villkoren för beviljande av sjukdagpenning. Efter hörandet ska du dra in rehabiliteringspenningen för unga från det datum då arbetsoförmågan började. Kom ihåg att uppmana den unga att ta kontakt med FPA när rehabiliteringen kan fortsätta igen. Om den ungas rehabilitering enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen avbryts på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och det inte längre finns några möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering, betalas rehabiliteringspenning för unga fram till utgången av den månad då rehabiliteringen avbröts. Utred tillsammans med handläggningscentret för sjukpensionsärenden om det är möjligt att bevilja sjukpension Rehabilitering som ges utomlands Rehabiliteringspenning kan betalas ut för den tid en person får rehabilitering utomlands. Ta först reda på om ansökan ska handläggas vid Kompetenscentret för internationella ärenden eller vid försäkringsdistriktet. Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning och möjligheten att delta i rehabilitering utreds på samma grunder som om personen fick rehabilitering i Finland. Om det är frågan om någon annan stat än en medlemsstat i EU, beviljas rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering bara om rehabiliteringen inte har kunnat ges i Finland eller om det finns något annat särskilt skäl att ge rehabiliteringen utomlands. Om det på grund av de särskilda villkoren finns behov av tilläggsutredningar, ska de i tillämpliga delar skaffas. Till exempel kan en kommun ordna individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård utomlands. I ett sådant fall finns det inget krav på att rehabiliteringsinrättningen är godkänd av FPA. Innan ärendet avgörs måste man kontrollera med den som fattar rehabiliteringsbeslutet huruvida rehabiliteringen genomförs vid en rehabiliteringsinrättning som har 71

79 tillstånd av en myndighet att tillhandahålla missbrukarrehabilitering dygnet runt vid en inrättning ändamålsenliga lokaler social- eller hälsovårdspersonal som har kunskap om missbrukarrehabilitering. Bilagor till ansökan Samma bilagor som om rehabiliteringen genomfördes i Finland 1.6. Förhållande till andra förmåner Förhållande till andra förmåner Övriga förmåner och ersättningar som klienten får kan utgöra hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning (t.ex. ersättning för inkomstbortfall i enlighet med lagen om trafikförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om olycksfall i militärtjänst) minska beloppet av den rehabiliteringspenning som betalas ut (t.ex. föräldradagpenningar, delinvalidpension, basinkomst) förändra grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen (t.ex. invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna) löpa samtidigt med rehabiliteringspenningen (t.ex. sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen). Rehabiliteringspenningen kan också vara primär i förhållande till en annan förmån. I det fallet kan rehabiliteringspenningen antingen minska (t.ex. retroaktiv sjukpension) eller utgöra hinder (t.ex. sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmån) för utbetalning av den andra förmånen. Förmåner eller ersättningar som betalas från utlandet kan inverka på rehabiliteringspenningen enligt samma principer som om de betalats från Finland. Ersättningar för inkomstbortfall inverkar på rehabiliteringspenningen Övriga ersättningar för inkomstbortfall som klienten får inverkar i regel i någon mån på rehabiliteringspenningen. Om syftet med den förmån eller ersättning som klienten får är en annan, (t.ex. ersättning för bestående men), inverkar den inte på rehabiliteringspenningen. Inte heller partnerns förmåner inverkar på rehabiliteringspenningen. Inverkan av månatliga förmåner som minskar rehabiliteringspenningen Om en klient samtidigt med rehabiliteringspenningen beviljas en månatlig förmån som minskar rehabiliteringspenningens belopp (t.ex. delinvalidpension), är minskningen per vardag 1/25 av den månatliga förmånen. Det nya sättet att räkna gäller rehabiliteringspenning som beviljas för rehabilitering som inletts eller efter det. Om rehabiliteringen inletts före tillämpas den gamla räkneregeln, enligt vilken den månatliga förmånen dras av från rehabiliteringspenningen utifrån antalet vardagar som ingår i den tid för vilken förmånen beviljas. Inverkan av en annan förmån på rehabiliteringspenning som beviljats Beslutet om rehabiliteringspenning förblir i kraft om inte den andra förmånen är ersättning för inkomstbortfall. 72

80 Om den andra förmånen inverkar på grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen utgör hinder för utbetalning av rehabiliteringspenningen dras av från rehabiliteringspenningen ska beslutet om rehabiliteringspenning justeras eller rättas. Läs mer om förfarandet när en hindrande eller minskande förmån har beviljats retroaktivt Pensioner I fråga om rehabiliteringspenningen kan pensioner och olika slag av dem inverka minskande hindrande på fastställandet av rehabiliteringspenningen eller så har pensionerna ingen inverkan alls. Kontrollera klientens pensionsslag med en arbetspensionsförfrågan eller i klientens folkpensionsuppgifter. På undersidorna redogörs närmare för hur olika pensioner inverkar på rehabiliteringspenningen. Läs mer om beräkningen av beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare grunderna för bestämmande av rehabiliteringspenning till pensionstagare Invalidpension och arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna Full invalidpension enligt arbetspensionslagarna beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Här används termen invalidpension oberoende av hur länge pensionen varar. Arbetslivspension är ett nytt pensionsslag som togs in i arbetspensionslagarna Arbetslivspension kan beviljas personer som fyllt 63 år, som har en lång arbetskarriär bakom sig och som haft ett ansträngande och slitsamt arbete, men som inte har rätt till full invalidpension. De första arbetslivspensionerna kan börja betalas ut tidigast år Pensionernas inverkan på rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, om klienten får invalidpension eller arbetslivspension. Rehabiliteringspenningens belopp är 10 % av det sammanlagda beloppet av de pensioner som klienten har. Pensionsslagen finns uppräknade i 3 i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ ): lagen om pension för arbetstagare (395/2006) lagen om sjömanspensioner (1290/2006) lagen om pension för företagare (1272/2006) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) lagen om den ortodoxa kyrkan (985/2006) 73

81 den pensionsstadga som fastställts med stöd av 11 2 mom. 6 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998) landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007) Retroaktivt pensionsbeslut Arbetspensionsanstalten drar av rehabiliteringspenningen från FPA från pensionen, om arbetspensionsanstalten beviljar och betalar arbetspension retroaktivt för samma tid (ArPL 395/ , ArpL 395/ ). Arbetspensionsanstaltens beslut skapar ett Tarkistettava asia-arbete och pensionsanstalten väntar på FPA:s meddelande om för vilken tid och till vilket belopp FPA har betalat ut rehabiliteringspenning. Handläggningen av fall som ska kontrolleras (Tarkistettava asia): Kontrollera startdatum för arbetspensionen och om rehabiliteringspenning har betalats efter att arbetspensionen började betalas ut. Om rehabiliteringspenning har betalats ska du med brevet KRV05r sända arbetspensionsanstalten uppgifter om för vilken tid rehabiliteringspenningen har beviljats och vilket belopp som har betalats ut. Varje period för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut ska antecknas separat. Om rehabiliteringspenning inte har betalats eller om den t.ex. utifrån folkpensionen redan har fastställts som rehabiliteringspenning till pensionstagare, ska du meddela arbetspensionsanstalten detta med brev KRV06r. Om det ännu finns obetalda rehabiliteringspenningsperioder ska du ändra rehabiliteringspenningen så att den i fortsättningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare (PER). Om rehabiliteringspenningen redan utifrån pensionen från FPA hade fastställts som rehabiliteringspenning till pensionstagare ska du föra in även arbetspensionens inverkan som grund (PER). Beslutet om rehabiliteringspenning rättas eller justeras, eftersom det har skett en förändring i pensionsbeloppen. Exempel En klient har beviljats och betalats rehabiliteringspenning för tiden och I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Arbetspensionen börjar 1.3, och utbetalningen av den inleds 1.5. Arbetspensionsanstalten informeras med brev KRV05 om de perioder för vilka rehabiliteringspenning har betalats ut samt beloppen för tiden Exempel En klient har beviljats rehabiliteringspenning för väntetid för tiden och rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning har ännu inte betalats för tiden I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Arbetspensionsanstalten beviljar fullt rehabiliteringsstöd för tiden Rehabiliteringsstödet börjar betalas ut 1.5. Arbetspensionsanstalten informeras med brev KRV05r om de olika stora rehabiliteringspenningperioderna och beloppen som betalats ut för tiden En justering av rehabiliteringspenningen bereds för tiden Inverkan av det rehabiliteringsstöd som arbetspensionsanstalten betalar ut ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har 74

82 rehabiliteringspenning ännu inte betalats). Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare för tiden Retroaktivt pensionsbeslut från arbetspensionsanstalten och FPA Klienten kan få ett retroaktivt pensionsbeslut både från arbetspensionsanstalten och från FPA, och tidpunkten för när besluten börjar gälla kan skilja sig från varandra. Läs mer om utredning av hur sjukpension och garantipension från FPA inverkar på rehabiliteringspenningen. Exempel En klient har beviljats rehabiliteringspenning för tiden Rehabiliteringspenning har ännu inte betalats för tiden I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Arbetspensionsanstalten beviljar fullt rehabiliteringsstöd för tiden Rehabiliteringsstödet börjar betalas ut 1.4. I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Kansaneläke. FPA beviljar rehabiliteringsstöd för tiden Arbetspensionsanstalten informeras med brev KRV05r om de perioder för vilka rehabiliteringspenning har betalats ut för tiden Rehabiliteringspenningen rättas från 1.2 och beloppet av det rehabiliteringsstöd som FPA betalar förs in som minskande förmån (VÄH) fram till Inverkan av det rehabiliteringsstöd som FPA betalar ut ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har rehabiliteringspenning ännu inte betalats). Inverkan av det rehabiliteringsstöd som arbetspensionsanstalten betalar ut ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har rehabiliteringspenning ännu inte betalats). Kontrollera att den regress som en pensionshandläggare vid FPA har registrerat finns angiven på sidan Maksunsaajat. Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare för tiden Både det rehabiliteringsstöd som betalas av FPA och det rehabiliteringsstöd som betalas av arbetspensionsanstalten inverkar på rehabiliteringspenningens belopp Delinvalidpension Enligt arbetspensionslagarna kan invalidpension beviljas som delinvalidpension om arbetsförmågan är nedsatt, men ändå inte har försämrats med minst tre femtedelar., Delinvalidpensionen dras antingen av från rehabiliteringspenningen eller så har den inte någon inverkan på rehabiliteringspenningen. I slutet av avsnittet beskrivs ännu delinvalidpensionens inverkan i en situation där rätten till rehabiliteringspenning börjat före Delinvalidpensionen dras av Delinvalidpensionen dras av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs enligt föregående förmån. Rehabiliteringspenningen betalas till minimibelopp. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, och delinvalidpensionen (eller den fulla invalidpension som omedelbart 75

83 föregått delinvalidpensionen) har börjat under det ifrågavarande arbetsinkomstskatteåret eller därefter. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, och en del av dessa gäller tid då klienten inte ännu var delinvalidpensionerad (eller hade full invalidpension omedelbart före delinvalidpensionen). Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Innan rehabiliteringen har klienten förutom pension fått jämkad arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs på basis av full arbetslöshetsdagpenning och delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2015) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom en del av de företedda arbetsinkomsterna hänför sig till den tid då hen ännu inte var pensionerad ( ) dras delinvalidpensionen av från rehabiliteringspenningen. Delinvalidpensionen inverkar inte på rehabiliteringspenningen Delinvalidpensionen dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, och delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Inkomsterna under arbetsinkomstskatteåret har alltså tjänats in under pensionstiden. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. Om delinvalidpension beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning beviljats. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår (2015) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Exempel Klientens delinvalidpension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den arbetsinkomst som företetts hänför sig i sin helhet till pensionstiden. 76

84 Retroaktiv delinvalidpension Från 2017 hindrar inte FPA:s rehabiliteringspenning att delinvalidpension börjar betalas ut, om den beviljas retroaktivt för samma tid. FPA har inte regressrätt till retroaktiv delinvalidpension. Arbetspensionsanstalten frågar (Tarkistettava asia-arbete i Oiwa) för vilken tid och till vilket belopp FPA har betalat ut rehabiliteringspenning. Om beloppet av delinvalidpensionen är större än rehabiliteringspenningen, betalar arbetspensionsanstalten den överstigande delen till klienten. Förfarandet Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i OIWA. Genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset kan du ta reda på begynnelsetidpunkten för delinvalidpensionen och när pensionen har börjat betalas ut. Meddela pensionsanstalten ifall rehabiliteringspenning har betalats ut efter det att pensionsutbetalningen har börjat. Använd kundbrev KRV05r. Exempel En klient har betalats rehabiliteringspenning Det kvarstår att betala rehabiliteringspenning under tiden I arbetskön för rehabilitering finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Utbetalningen av delinvalidpension börjar från Den utbetalda rehabiliteringspenningsperioden meddelas till arbetspensionsanstalten med brev KRV05. En justering av rehabiliteringspenningen bereds för och delinvalidpensionens inverkan ändras till minskande (VÄH) av rehabiliteringspenningen (för den här tiden har man inte ännu betalat ut rehabiliteringspenning). Läs mer om arbetsinkomster konstaterade i beskattningen och delinvalidpension företedda arbetsinkomster och delinvalidpension Rätten till rehabiliteringspenning har börjat före Om klientens rätt till rehabiliteringspenning började före är delinvalidpensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pension har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en föregående förmån eller enligt minimibeloppet). Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en föregående förmån eller enligt minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft delinvalidpension. 77

85 Deltidspension Deltidspension kan inverka minskande eller inte ha någon inverkan på utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Hur den inverkar beror på grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen, begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och från vilken tidpunkt pensionen betalas. Ta reda på pensionens begynnelsetidpunkt och från när den betalas med en arbetspensionsförfrågan (HEKY). Deltidspensionen som pensionsform dras in och den ersätts med partiell förtida ålderspension. De sista deltidspensionerna kan beviljas från Läs mer om partiell förtida ålderspension. Rätten till rehabiliteringspenning börjar efter Deltidspension dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen och deltidspensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. I övriga situationer dras deltidspensionen av från rehabiliteringspenningen. Således dras deltidspensionen alltid av från rehabiliteringspenningen då rehabiliteringspenningen fastställs enligt en föregående förmån eller betalas till minimibelopp. Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4 Klientens deltidspension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2012) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Klientens deltidspension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom den företedda arbetsinkomsten inte i sin helhet hänför sig till pensionstiden, avdras deltidspensionen. Klientens deltidspension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Före rehabiliteringen har klienten förutom pension även fått sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån full sjukdagpenning och deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Utan någon föregående förmån skulle rehabiliteringspenningen ha fastställts utifrån arbetsinkomsterna för år Klientens deltidspension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen 78

86 Exempel 5 dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. Klientens deltidspension har börjat och hen ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Deltidspensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den företedda arbetsinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med pension. Rätten till rehabiliteringspenning börjar före Om klientens rätt till rehabiliteringspenning börjar före är deltidspensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft deltidspension. Arbetspensionsanstalten beviljar deltidspension Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i Oiwa. Ta reda på begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ta reda på om deltidspensionen har betalats ut eller om den kommer att att betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen. Undersök om pensionen påverkar rehabiliteringspenningen. Läs också om arbetsinkomster konstaterade i beskattningen och deltidspension Sjukpension från FPA Full sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Här används termen sjukpension oberoende av hur länge pensionen varar. Pensionernas inverkan på rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, om klienten får sjukpension. Rehabiliteringspenningens belopp är 10 % av det sammanlagda beloppet av 79

87 de pensioner som klienten har. Vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare påverkar inte rehabiliteringspenningen eftersom de till sin karaktär inte är ersättningar för inkomstbortfall. Retroaktivt pensionsbeslut FPA:s pensioner (sjukpension och garantipension) kan beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut. Rehabiliteringspenning som har betalats ut för samma tid regressindrivs ur de pensioner som beviljas retroaktivt (FPL 568/ mom.). Ersättning för uppehälle som betalats retroaktivt återkrävs ändå inte eftersom retroaktiv pension inte inverkar på klientens rätt att få ersättningen. Innan ett beslut fattas ska pensionshandläggaren reda ut uppgifterna om utbetalningen av rehabiliteringspenningen och registrera uppgifterna om regress i fråga om rehabiliteringspenningen. Efter att man fattat pensionsbeslutet går uppgifter om detta till rehabiliteringspenningsärenden (Tarkistettava asia -arbete). Läs mer om saken i anvisningarna om sjukpension och garantiopension. Handläggning av fall som ska kontrolleras (Tarkistettava asia): Kontrollera i betalningsuppgifterna fram till vilket datum rehabiliteringspenningen har betalats. Justera eller rätta rehabiliteringspenningen från och med början av pensionen. För in pensionen som en minskande förmån (VÄH) för den tid som redan är utbetald. I detta fall behöver klienten inte höras, och man behöver inte heller be om klientens samtycke till rättelsen FRPL 566/ a ). Om det finns perioder med rehabiliteringspenning som fortfarande inte är utbetalda ska du ändra grunden för rehabiliteringspenningen till pensionens inverkan (PER). Om det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och de pensioner som rehabiliteringspenningen grundar sig på inte överskrider minimibeloppet för ersättning för uppehälle kan man fortsätta betala ut ersättning för uppehälle. Om det blir för mycket att betala i rehabiliteringspenning ska saken redas ut i enlighet med anvisningen om regressindrivning Exempel En klient har beviljats rehabiliteringspenning för tiden Det kvarstår att betala rehabiliteringspenning för tiden I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Kansaneläke. FPA beviljar rehabiliteringsstöd för tiden Rehabiliteringspenningen rättas från och med 1.2 och beloppet av det rehabiliteringsstöd FPA betalar förs in som minskande förmån (VÄH) fram till Rehabiliteringsstödets inverkan ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har rehabiliteringspenning ännu inte betalats). På sidan Maksunsaajat har en pensionshandläggare registrerat regressen. Klientens rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare för tiden Retroaktivt pensionsbeslut från FPA och arbetspensionsanstalten Klienten kan få ett retroaktivt pensionsbeslut både från arbetspensionsanstalten och från FPA, och tidpunkten för när besluten börjar gälla kan skilja sig från varandra. Läs mer om hur arbetspensionens inverkan ska redas ut. 80

88 Exempel En klient har beviljats rehabiliteringspenning för tiden Rehabiliteringspenning har ännu inte betalats för tiden I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Työel. Arbetspensionsanstalten beviljar fullt rehabiliteringsstöd för tiden Rehabiliteringsstödet börjar betalas ut 1.4. I arbetskön för rehabiliteringspenning finns arbetet Tarkistettava asia, Muu etuus / Kansaneläke. FPA beviljar rehabiliteringsstöd för tiden Arbetspensionsanstalten informeras med brev KRV05r om de perioder för vilka rehabiliteringspenning har betalats ut för tiden Rehabiliteringspenningen rättas från 1.2 och beloppet av det rehabiliteringsstöd som FPA betalar förs in som minskande förmån (VÄH) fram till Inverkan av det rehabiliteringsstöd som FPA betalar ut ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har rehabiliteringspenning ännu inte betalats). På sidan Maksunsaajat har en pensionshandläggare registrerat regressen. Inverkan av det rehabiliteringsstöd som arbetspensionsanstalten betalar ut ändras till grund för hur rehabiliteringspenningen fastställs (PER) för tiden (för den här tiden har rehabiliteringspenning ännu inte betalats). Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare för tiden På rehabiliteringspenningens belopp inverkar både det rehabiliteringsstöd som betalas av FPA och det rehabiliteringsstöd som betalas av arbetspensionsanstalten Garantipension Garantipensionen är en minimipension vars syfte är att trygga försörjningen för dem som har en liten pension. Inverkan på fastställandet av rehabiliteringspenning Garantipensionen inverkar på hur rehabiliteringspenningen till pensionstagare fastställs, om garantipensionen har beviljats. utifrån folkpensionslagen utifrån full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller invandrare (från ) på grund av arbetsoförmåga Retroaktivt beslut Garantipension kan beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut. Rehabiliteringspenning som betalats för samma tid regressindrivs då från den garantipension som beviljas retroaktivt. Läs mera om förfarandet i anvisningarna om sjukpension från FPA och regressindrivning. Garantipension och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen Garantipensionen har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen om klientens sjukpension har beviljats med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blind, rörelsehindrad eller tillstånd av hjälplöshet). Radera garantipensionens inverkan. 81

89 Läs mer om beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning till pensionstagare pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Sjukpension som betalas till den som är permanent blind, rörelsehindrad eller i ett tillstånd av hjälplöshet (FPL12 4 mom.) inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning, och rehabiliteringspenning betalas inte heller i form av rehabiliteringspenning till pensionstagare. Klienten kan dessutom få garantipension. Klientens rehabiliteringspenning fastställs enligt arbetsinkomst, föregående förmån eller minimibeloppet. Kontrollera pensionsslaget i klientens folkpensionsuppgifter. Lägg märke till att man samtidigt kan få rehabiliteringspenning för unga, sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen och garantipension. Rehabiliteringspenningen för någon som samtidigt får invalidpension enligt arbetspensionslagarna och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, där pensionen enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen inte tas i beaktande. Läs mer: Sjukpension > Rätt och villkor > Blinda och rörelsehindrade Barnförhöjning FPA betalar barnförhöjning till pensionstagare som har barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är skattefri och justeras årligen med folkpensionsindex. Man kan få barnförhöjning i samband med följande pensioner: sjukpension enligt folkpensionslagen, rehabiliteringsstöd, ålderspension eller förtida ålderspension eller arbetslöshetspension enligt lagen om införande av folkpensionslagen. invalidpension, delinvalidpension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande lagstadgad olycksfalls-, trafikförsäkrings- eller militärskadepension, livränta, sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan och som har beviljats på grundval av arbetsoförmåga. Barnförhöjningens inverkan på rehabiliteringspenningen beror på vilken pension utbetalningen grundar sig på. Barnförhöjningen inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen Barnförhöjningen beaktas i det totala pensionsbeloppet och den inverkar på rehabiliteringspenningen till pensionstagare om klienten beviljats sjukpension eller rehabiliteringsstöd som betalas av FPA invalidpension eller rehabiliteringsstöd som betalas enligt arbetspensionslagarna arbetslöshetspension. 82

90 På barnförhöjning som beviljats retroaktivt tillämpas inte regressförfarande om den betalas ut för samma tid som rehabiliteringspenning har betalats för. Ingen inverkan Om klienten får barnförhöjning på basis av delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna eller på basis av partiellt rehabiliteringsstöd inverkar förhöjningen inte på rehabiliteringspenningen. Barnförhöjningen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall Familjepensioner I Finland finns två lagstadgade familjepensionssystem som kompletterar varandra: den familjepension som FPA sköter och arbetspensionssystemets familjepension, som baserar sig på förmånslåtarens intjänade arbets- eller företagarpension. Familjepension från FPA Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av FPA. Barnpensionen består av ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Efterlevandepensionen består av begynnelsepension och därefter eventuell fortsättningspension. Dessa pensioner inverkar inte på rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall. Familjepension enligt arbetspensionslagarna Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av arbetspensionsanstalterna. Dessa pensioner påverkar inte rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall Ålderspension och förtida ålderspension Förtida ålderspension och ålderspension Följande pensioner enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna utgör ett hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning:. förtida ålderspension ålderspension garantipension som beviljas 65-åriga invandrare. När en mottagare av rehabiliteringspenning beviljas ålderspension eller förtida ålderspension upphör rätten till rehabiliteringspenning när pensionen börjar betalas ut. Partiell förtida ålderspension Deltidspensionen enligt arbetspensionslagarna har ersatts med partiell förtida ålderspension (förkortas OVE på finska). Pensionen kan beviljas den som fyllt 61 år antingen som 25 % eller 50 83

91 % av beloppet av den arbetspension som intjänats. Klienten kan fortsätta i sitt heltidsarbete eller minska på arbetet. Bestämmelserna om partiell förtida ålderspension träder i kraft Partiell förtida ålderspension hindrar inte beviljande av rehabiliteringspenning och pensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen. Frivillig ålderspension eller tilläggspension Individuella pensionsförsäkringar, som till exempel frivillig ålderspension eller tilläggspension, kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet. De är inte pensioner enligt arbetspensionslagen och inverkar därför inte på hur rehabiliteringspenningen fastställs. Retroaktivt beslut från arbetspensionsanstalten Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i Oiwa. Ta reda på begynnelsetidpunkten för ålderspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ålderspension eller förtida ålderspension regressindrivs om pension har betalats ut för samma tid som rehabiliteringspenning. Regressrätten gäller ålderspensioner och förtida ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen. Rehabiliteringspenning som betalats ut till arbetspensionsanstalten meddelas och återkrävs med brevet KRG74r. Retroaktivt beslut från FPA Om FPA beviljar förtida ålderspension och det för samma tid har betalats ut rehabiliteringspenning återkrävs den utbetalda rehabiliteringspenningen genom ett betalningsyrkande av FPA Pensionsstöd för äldre långtidsarbetslösa Lagen om pensionsstöd trädde i kraft Pensionsstödet är ett engångsarrangemang. Pensionsstöd kan beviljas personer som har varit arbetslösa så gott som utan avbrott i 5 år. Fullt pensionsstöd är lika stort som full garantipension, dvs. 760,26 euro per månad (2017). FPA ansvarar för verkställandet av pensionsstödet. En kund kan beviljas pensionsstöd om hen bor i Finland är född före , dvs. har fyllt 60 år före har haft rätt till arbetsmarknadsstöd och har under perioden fått arbetsmarknadsstöd i minst dagar eller arbetslöshetsdagpenning för den maximala tiden och dessutom arbetsmarknadsstöd i minst 750 dagar. Pensionsstöd beviljas från ingången av den månad då rätten till stödet uppkom och det upphör senast vid 65 års ålder eller från ingången av den månad då mottagaren av pensionsstöd har beviljats sådan arbets- eller folkpension som utgör ett hinder för utbetalning av pensionsstöd. Läs mer om pensionsstöd i förmånsanvisningen om pensionsstöd. 84

92 Beviljande av rehabiliteringspenning till mottagare av pensionsstöd Den som har pensionsstöd kan få rehabiliteringspenning till pensionstagare, vars belopp är en tjugofemtedel av en tiondel av summan av de pensioner som kunden har (inklusive pensionsstödet). Läs mer om rehabiliteringspenning till pensionstagare. Beviljande av pensionsstöd till mottagare av rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning som fastställts på basis av arbetsinkomster, föregående förmån eller rehabiliteringspenning som fastställts utifrån minimibeloppet utgör hinder för beviljande av pensionsstöd. Rehabiliteringspenning som fastställts som rehabiliteringspenning till pensionstagare hindrar dock inte beviljande av pensionsstöd. Om man funderar på att bevilja pensionsstöd till en person som redan beviljats hindrande rehabiliteringspenning, ska den som handlägger pensionsstödet kontakta kunden och fråga om hen vill att FPA med hens samtycke ändrar rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare, så att det blir möjligt att bevilja pensionsstöd. Rehabiliteringspenningen kan ändras till rehabiliteringspenning till pensionstagare från och med den föregående betalningsdagen för rehabiliteringspenningen. Pensionsstöd beviljas inte retroaktivt för den tid då kunden redan har fått rehabiliteringspenning. Efter detta ska handläggaren av pensionsstöd skapa i Oiwa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön Kuntoutusraha (rehabiliteringspenning) för beviljandet av rehabiliteringspenning till pensionstagare. I Toimeksianto-arbetet ska anges från och med när pensionsstöd ska beviljas och vilket beloppet är. Utifrån uppgifterna justerar rehabiliteringspenningshandläggaren rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare från och med en dag då rehabiliteringspenning ännu inte har betalats ut. Efter det kan pensionsstödshandläggaren bevilja kunden pensionsstöd Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare De som får sin huvudsakliga försörjning av idrott omfattas av den obligatoriska pensionsoch olycksfallsförsäkringen. Försäkringen tecknas och försäkringspremierna betalas av den idrottsförening eller idrottsorganisation som har ingått avtal med idrottsutövaren. Därtill kan den som utövar individuell idrott teckna en lagstadgad försäkring. Den lagstadgade försäkringen omfattar också ålderdomstrygghet. Lag om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/2009 Inverkan på rehabiliteringspenning Ersättningar enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare är t.ex. olycksfallspension och ålderspension. Ersättningar som betalas till fullt belopp hindrar utbetalning av rehabiliteringspenning. Partiella ersättningar dras av från rehabiliteringspenningen. Följande ersättningar som betalas med stöd av idrottarförsäkringen inverkar inte på rehabiliteringspenningen: ersättning för sjukvård eller medicinsk rehabilitering menersättning men- och klädtillägg ersättning för hemvårdskostnader 85

93 ersättning för ledarhundskostnader familjepension och begravningshjälp Om extra pension för idrottsutövare, se Förhållande till andra förmåner > Pensioner > Övriga pensioner Övriga pensioner Extra pension för idrottsutövare Extra pension för idrottsutövare är inte ersättning för inkomstbortfall och har inte någon inverkan på beviljande eller utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Extra idrottspension kan beviljas en idrottsutövare som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för en guldmedalj som hen vunnit vid olympiska spel. Av särskilda skäl kan pension beviljas också för en betydelsefull internationell idrottskarriär. Pension beviljas inte utan särskilda skäl till den som inte fyllt 60 år. Extra pension för idrottsutövare kan beviljas antingen som full pension eller som delpension. Beloppet av den extra idrottspensionen är 1 319,06 euro per månad. Delpensionen uppgår till hälften av beloppet av den fulla pensionen. Pension beviljas inte, om den sökandes vid beskattningen fastställda pensionsinkomster och andra fasta inkomster, med undantag av folkpension, överstiger beloppet av extra idrottspension multiplicerat med två. Läs mer: Lag om extra pension för idrottsutövare 1419/2014 Förhållandet mellan rehabiliteringspenning och olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Extra konstnärspension Extra konstnärspension är inte ersättning för inkomstbortfall och har inte någon inverkan på beviljande eller utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Extra konstnärspension kan beviljas en konstnär som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller återgivande konstnär. Pension får inte utan särskilda skäl beviljas den som inte fyllt 60 år. Extra konstnärspension kan beviljas antingen som full pension eller som delpension. Beloppet av den extra konstnärspensionen är 1 328,69 euro per månad. Delpensionen uppgår till hälften av beloppet av den fulla pensionen. Pension beviljas inte, om den sökandes vid beskattningen fastställda pensionsinkomster och andra fasta inkomster, med undantag av folkpension, överstiger beloppet av extra konstnärspension multiplicerat med två. Läs mer: Lag om extra konstnärspensioner 194/ Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Med arbetspensionsrehabilitering avses yrkesinriktad rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsanstalterna. För rehabiliteringstiden betalar arbetspensionsanstalten ut rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd enligt prövning eller rehabiliteringstillägg till den som har rehabiliteringsstöd eller invalidpension. 86

94 Rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning (t.ex. ArPL 28 ) och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning (t.ex. ArPL 31 ) som betalas av en arbetspensionsanstalt dras av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar ut. Det rehabiliteringstillägg som betalas till invalidpensionen och rehabiliteringsstödet enligt arbetspensionslagarna (t.ex. ArPL 30 ) dras inte av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar. Retroaktiv rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna för tid för vilken FPA betalat rehabiliteringspenning Arbetspensionsanstalten betalar i regel inte rehabiliteringspenning för sådan tid för vilken FPA har betalat rehabiliteringspenning (34 och 43 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare). Om samma åtgärd inom arbetspensionsrehabilitering beviljas retroaktivt för samma tid som FPA ordnat utbildning eller utbildningsprövning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering, har klienten inte längre rätt till yrkesinriktad rehabilitering från FPA. Därför ska beslutet om yrkesinriktad rehabilitering rättas. Då rehabiliteringen har avslagits ska beslutet om rehabiliteringspenning rättas på motsvarande sätt. Det är inte möjligt att tillämpa regressförfarande på en felaktig utbetalning som konstateras genom ett rättelsebeslut, utan den felaktiga utbetalningen måste återkrävas av klienten själv (FRPL 39 och ArPL 43 2 mom.). Läs mer: Rättelse och undanröjande av beslut > Rättelse till nackdel Återkrav Specialvårdspenning Man kan inte få rehabiliteringspenning och specialvårdspenning samtidigt. Rehabiliteringspenningen är primär i förhållande till specialvårdspenningen. Om kunden emellertid har sökt specialvårdspenning för att delta i barnets rehabilitering eller anpassningsträning, kan specialvårdspenningen beviljas förutsatt att de övriga kraven uppfylls. Rehabiliteringspenningen har ingen karens då en förälder deltar i rehabiliteringen av sitt barn. Till skillnad från specialvårdspenningen har rehabiliteringspenningen heller ingen maximitid Studieförmåner FPA:s studiestöd består av studiepenning, studiepenningens försörjarförhöjning, statsgaranti för studielån och i vissa fall bostadstillägg. Studerande som bor på hyra på det finländska fastlandet kan sedan få allmänt bostadsbidrag. Andra förmåner för studerande som FPA betalar ut är måltidsstöd, ränteunderstöd, studielånskompensation och studielånsavdrag. Rehabiliteringspenningen och de sistnämnda förmånerna inverkar inte på varandra. Rehabiliteringspenningen och studiestödet inverkar däremot på varandra. Beräkningen av rehabiliteringspenningen kan också grunda sig på studiepenningens belopp. Vuxenstuderande som studerar på eget initiativ och som arbetar i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare kan beviljas vuxenutbildningsstöd av Utbildningsfonden. 87

95 Studiestöd och rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning som grundar sig på ett beslut om utbildning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering utgör hinder för beviljande av studiestöd. Förfarande när studiestöd har beviljats Om klienten får studiestöd och du försöker bevilja rehabiliteringspenning (inkl. rehabiliteringspenning för unga) för tid med utbildning, uppmanar handläggningssystemet dig att utreda saken. Gör så här: Kontakta studiestödshandläggaren eller skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i arbetskön för studiestöd och anteckna i kommentarsfältet självrisktiden samt från och med när rehabiliteringspenningen börjar löpa. Studiestödshandläggaren reder ut från och med när studiestödet ska dras in och gör i fråga om rehabiliteringspenningen ett betalningsyrkande om betalning till bruttobelopp vad gäller studiepenningen (betalning till nettobelopp vad gäller bostadstillägg). Fortsätt med handläggningen av rehabiliteringspenningen (beakta vid behov bägge betalningsyrkandena) när studiestödet har dragits in. Regressyrkandet som gäller studiestödet (studiepenningen och det eventuella bostadstillägget) syns på sidorna Laskelma och Maksunsaajat. När kan man få studiestöd och rehabiliteringspenning samtidigt? Klienten kan få studiestöd och rehabiliteringspenning samtidigt, om den rehabilitering hen får utgörs av något annat än studier i enlighet med ett beslut om utbildning inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering. Om klienten under samma kalenderår får studiestöd och rehabiliteringspenning, beaktas rehabiliteringspenningen som inkomst vid inkomstkontrollen i samband med studiestödet. Vuxenutbildningsstöd I allmänhet kan klienten inte få rehabiliteringspenning från FPA och vuxenutbildningsstöd från Utbildningsfonden samtidigt. Om rehabiliteringspenning betalas för samma utbildning har den en hindrande inverkan på vuxenutbildningsstödet. Också i andra fall kan Utbildningsfonden anse att klienten inte studerar på heltid under rehabiliteringstiden, och avslå vuxenutbildningsstödet för den tid rehabiliteringspenning betalas. Om vuxenutbildningsstöd betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen dras stödet av från rehabiliteringspenningen. Utred med hjälp av förfrågan om vuxenutbildningsstöd (HEKY) för vilken tid vuxenutbildningsstöd har betalats ut. Innan du drar av vuxenutbildningsstödet från rehabiliteringspenningen, kontakta Utbildningsfonden ( och försäkra dig om att vuxenutbildningsstödet inte kommer att avslås för den tid rehabiliteringspenning betalas ut Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Under rehabiliteringstiden är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till sjukdagpenningen (i fortsättningen inkl. partiell sjukdagpenning). Man har inte rätt till sjukdagpenning för samma tid som rehabiliteringspenning har beviljats. Att man deltar i rehabilitering hindrar 88

96 ändå inte i sig att sjukdagpenning beviljas. T.ex. rehabilitering som sker på sjukhusets rehabiliteringsavdelning kan berättiga till rehabiliteringspenning eller alternativt sjukdagpenning. Ta utifrån rehabiliteringsbeslutet och/eller läkarutlåtandet reda på vilken förmån som är den rätta. Om klienten under en sjukdagpenningsperiod deltar i kortvarig rehabilitering som pågår högst en vecka, kan utbetalningen av sjukdagpenning fortsätta för denna tid. Kortvarig rehabilitering kan till exempel vara en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som FPA ordnar. Om klienten har sökt rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden kan hen återta sin ansökan om rehabiliteringspenning, och sjukdagpenning kan beviljas för rehabiliteringstiden. Ett återtagande är möjligt tills beslutet om rehabiliteringspenning har vunnit laga kraft. Läs mer om utbetalning av sjukdagpenning för kortvarig rehabilitering. Rehabiliteringspenning under tid med sjukdagpenning Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid för vilken sjukdagpenning har betalats ut regressindriver FPA den retroaktivt betalda rehabiliteringspenningen upp till beloppet av den sjukdagpenning som betalats ut till för stort belopp (FRPL 566/ mom.). Sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från rehabiliteringspenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för sjukdagpenning och anteckna i kommentaren från och med när rehabiliteringspenning kommer att beviljas. Avgör rehabiliteringspenningsärendet när sjukdagpenningen har dragits in. Sjukdagpenning för tid med rehabiliteringspenning Om klientens rehabilitering har avbrutits på grund av insjuknande och klienten är arbetsoförmögen i enlighet med sjukförsäkringslagen, kan beslut om sjukdagpenning meddelas först när utbetalningen av rehabiliteringspenning har upphört. Om sjukdagpenning beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut regressindriver FPA den retroaktiva sjukdagpenningen, upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som betalats ut till för stort belopp (FRPL 566/ mom.). Klienten ska höras innan rehabiliteringspenningen dras in. Dra in rehabiliteringspenningen från och med beviljandet av sjukdagpenningen. På Liikamaksu-skärmen för rehabiliteringspenningen ska du spara Regressikuittaus sairauspäivärahasta (PR) som indrivningssätt. När beslutet om rehabiliteringspenning har sparats skapas automatiskt i återkravssystemet ett tekniskt avgörande om regressindrivning. Ansökan i Oiwa gällande sjukdagpenningen väntar på att rehabiliteringspenningen dras in. Samarbeta med den som handlägger sjukdagpenningen. Meddela när rehabiliteringspenningen dragits in t.ex. genom att anteckna detta i kommentaren för ansökningsarbetet. Rehabiliteringspenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från sjukdagpenningen. Ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Anmärkning Regresskvittning är dock inte möjlig i fråga om partiell sjukdagpenning, donationsdagpenning och förmån vid smittsam sjukdom. Läs mer om kvittning av rehabiliteringspenning som betalats för mycket. 89

97 Utkomststöd Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd som beviljas av FPA samt av kompletterande och förebyggande utkomststöd som beviljas av kommunen. Rehabiliteringspenning är en primär förmån i förhållande till utkomststöd. Om en person har utkomststöd utgör det inget hinder för beviljande av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid. Utkomststöd inverkar inte heller minskande på rehabiliteringspenningens belopp. Rehabiliteringspenning för mottagare av utkomststöd Både FPA och kommunen kan ta ut och lyfta en persons rehabiliteringspenning för den tid som man har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd rehabiliteringspenningförmån. Om både FPA och kommunen yrkar på betalning av förmånen, betalas rehabiliteringspenningen först till FPA och sedan till kommunen. Om handläggaren i samband med avgörandet märker att FPA har betalat grundläggande utkomststöd och att rehabiliteringspenningen inte är föremål för något betalningsyrkande (plan för fordran), kan beslut om rehabiliteringspenning fattas på normalt sätt. Ett Tarkistettava asiaarbete skapas i fråga om utkomststödet, och i kommentarerna ska man skriva in den tid för vilken rehabiliteringspenning beviljas Arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmåner betalas antingen från arbetslöshetskassan eller från FPA för tid av arbetslöshet eller deltagande i sysselsättningsfrämjande verksamhet, som t.ex. vuxenutbildning och frivilliga studier. De arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa kan få inkomstrelaterad dagpenning. Arbetslöshetsförmåner från FPA betalas om klienten inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. FPA:s arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för arbetslöshetsförmåner och anteckna i kommentaren för vilken tid rehabiliteringspenning har beviljats. Den som handlägger arbetslöshetsförmåner drar in arbetslöshetsförmånen och gör ett betalningsyrkande gällande arbetslöshetsförmånen i samband med rehabiliteringspenningen. Ta betalningsyrkandet med i beslutet om rehabiliteringspenning. (FRPL 39 2 mom.) Arbetslöshetskassornas arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning. Klienten är anmälningsskyldig till arbetslöshetskassan om hen ansöker om eller har fått rehabiliteringspenning för samma tid. Om klienten har fått arbetslöshetsdagpenning och har rätt till rehabiliteringspenning betalas rehabiliteringspenningen till arbetslöshetskassan upp till beloppet av arbetslöshetsförmånen. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetslöshetskassan efter att kassan har svarat på den förfrågan som FPA skickat. Förfrågan görs med kundbrev KRV03r. (FRPL 39 2 mom.) 90

98 Alterneringsersättning Rehabiliteringspenning hindrar utbetalning av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet. Retroaktiv rehabiliteringspenning kan inte betalas till arbetslöshetskassan och inte heller innehållas till FPA mot den alterneringsersättning som betalats. Lönesubvention Arbets- och näringsbyrån kan enligt prövning betala lönesubvention till en arbetsgivare som anställer en arbetssökande som har svårt att bli sysselsatt. Lönesubvention kan beviljas både för en anställning som gäller tillsvidare och för en visstidsanställning, samt även för läroavtalsutbildning. (Läs mer om lönesubvention på arbets- och näringsbyråns webbplats.) Lönesubvention som betalas till arbetsgivare inverkar inte på rehabiliteringsklientens rätt till rehabiliteringspenning eller på dess belopp Föräldradagpenningar Föräldradagpenningar är moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Föräldrapenningarna dras av från rehabiliteringspenningen om de betalas ut för samma tid. Inga avdrag Föräldradagpenningen dras inte av från rehabiliteringspenningen om föräldradagpenningen har fastställs till minimibeloppet på grund av att klienten studerar på heltid (SFL 11 kap. 8 ). Kontrollera i beslutet om föräldradagpenning vad minimibeloppet baserar sig på Stöd för hemvård av barn Stöd för hemvård och stöd för privat vård betalas i form av vårdpenning, vårdtillägg och kommuntillägg. Vårdtillägget är inkomstbundet. Stöd för hemvård inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenningen men rehabiliteringspenningen kan inverka på det inkomstbundna vårdtillägget och på den partiella vårdpenningen Avträdelsestöd Lantbruksföretagare eller renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens och renskötarens försörjning före ålderspensionsåldern när företagaren genomför en generationsväxling. Lantbruksföretagare och renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern har rätt till avträdelsestöd. Avträdelsestödet i sin nuvarande form gäller åren Utbetalningen av avträdelsestöd fortsätter ännu efter år Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2017 är 727,29 euro per månad. 91

99 LPA betalar också ersättningar enligt de gamla avträdelsesystemen, såsom avträdelsepensioner. Avträdelsepensionen är en livslång förmån, och mottagarna är minst 67 år gamla. Generationsväxlingspensioner och avträdelseersättningar betalas inte längre ut. Inverkan på rehabiliteringspenning Avträdelsestödet dras av från rehabiliteringspenningen Primära ersättningar för inkomstbortfall Ersättningar för inkomstbortfall i enlighet med lagarna om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring och militärolycksfall (s.k. SOLITA-ersättningar) är primära i förhållande till rehabiliteringspenningen. Inverkan på rehabiliteringspenningen beror på om ersättningen beviljats till sitt fulla belopp eller partiellt. En partiell ersättning dras av från rehabiliteringspenningen och en full ersättning hindrar utbetalningen av rehabiliteringspenning. Observera att olika indrivningsbrev ska skickas i olika situationer: KRG72 (hindrande inkomstbortfallsersättning) och KRG73 (minskande inkomstbortfallsersättning). Läs mer om ersättningarna: Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare Om annan ersättning fördröjs Rehabiliteringspenning kan beviljas om utbetalningen av en primär ersättning fördröjs av orsaker som inte beror på klienten. Om klienten har sökt annan ersättning och det av ansökan om rehabiliteringspenning eller utredningen om olycksfallet framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet behandlas, ska ett ersättningsbeslut eller dröjsmålsintyg begäras av försäkringsbolaget. Rätten till ersättning överförs då till FPA till den del som motsvarar den rehabiliteringspenning som betalats ut (FRPL 22 4 mom). Om klienten inte har ansökt om en sådan förmån enligt någon annan lag som hen kan ha rätt till ska du be att hen gör en ansökan och meddelar FPA när ansökan har inletts. Avslå ansökan om rehabiliteringspenning ifall det är uppenbart att klienten har rätt till en förmån enligt någon annan lag men inte ansöker om den. Beviljande av rehabiliteringspenning på grundval av dröjsmålsintyg När rehabiliteringspenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt i samband med beslutet ett meddelande om den beviljade rehabiliteringspenningen till försäkringsbolaget. I det beslut som skickas till klienten uppges att rehabiliteringspenning betalas trots att annan ersättning fördröjts och det informeras om FPA:s rätt att återkräva den ersättning enligt annan lag som beviljas senare för samma tid, till det belopp som motsvarar den betalda rehabiliteringspenningen. När FPA får uppgift om att en annan ersättning beviljats ska du rätta förmånsbeslutet. Skicka via återkravssystemet ett indrivningsbrev till försäkringsbolaget där det sammanlagda beloppet av den betalda dagpenningen anges. Försäkringsbolaget betalar FPA den ersättning som bolaget beviljat, upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som FPA betalat. 92

100 Om inget dröjsmålsintyg har lämnats in och försäkringsbolaget begär ett indrivningsmeddelande innan de fattar sitt eget beslut ska du på sidan Regressindrivning läsa hur du ska gå till väga. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att klienten själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen klientens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden Olycksfall i arbetet och yrkessjukdom I enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar: dagpenning, rehabiliteringspenning och olycksfallspension som betalas till fullt belopp är ett hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning. dagpenning och olycksfallspension som betalas i form av partiell ersättning dras av från rehabiliteringspenningen. Andra än ovan nämnda ersättningar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen. Inte heller ersättningar enligt frivilliga försäkringar för fritiden för företagare eller lantbruksföretagare har någon inverkan på rehabiliteringspenningen efter Ersättningar enligt privata olycksfallsförsäkringar inverkar inte på rehabiliteringspenningen. Lagarna om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är följande: lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete. Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Arbetsgivaren är i princip skyldig att försäkra sina anställda mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdom. Också en familjemedlem som bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om hen arbetar i ett anställningsförhållande. Företagare och yrkesutövare samt företagsdelägare och bolagsmän som hamnar utanför den obligatoriska olycksfallsförsäkringen kan försäkra sig själva genom en frivillig olycksfallsförsäkring för företagare i enlighet med 24 och 25 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas i form av dagpenning, rehabiliteringspenning eller olycksfallspension. Dagpenning och olycksfallspension kan betalas antingen till fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare 93

101 arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Rehabiliteringspenning enligt olycksfallsförsäkringen betalas alltid till fullt belopp. Läs mer: Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) Lantbruksföretagarens olycksfallsförsäkring En lantbruksföretagare och en stipendiat som är skyldig att teckna en LFöPL-försäkring är skyldig att försäkra sig mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdom. Lantbruksföretagare som inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan teckna en frivillig olycksfallsförsäkring (6 i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar). Läs mer: Lag om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) Arbete i anslutning till studierna Ersättning för skada eller sjukdom som uppkommer i studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete regleras i en lag gällande detta (460/2015). Enligt lagen kan man betala dagpenning och olycksfallspension som ersättning för inkomstbortfall på grund av ett skadefall som inträffat under grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, i yrkeshögskola, universitet, gymnasium eller på årskurserna 7 9 i grundskolan. Dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring som betalas till fullt belopp är ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning. Dagpenning och olycksfallspension som betalas i form av partiell ersättning är inget hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning, men de dras av från denna. Olycksfall i arbetet som skett före Om olycksfallet i arbetet har skett före betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas till fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas till fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Trafikskada Inkomstbortfallsersättningar som betalas utifrån trafikförsäkringslagen är ersättning för inkomstbortfall sjukpension/invalidpension inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Som ersättning för inkomstbortfall för företagare betalas i regel lön inklusive sociala avgifter för vikarie. 94

102 Ersättningarnas inverkan på rehabiliteringspenning Inkomstbortfallsersättning som betalas till fullt belopp hindrar utbetalning av rehabiliteringspenning. Annan ersättning än full ersättning för inkomstbortfall dras av från rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen påverkas inte av den ersättning som betalas ut för sveda och värk eller för bestående men. Som ersättning för inkomstbortfall för företagare betalas i regel lön inklusive sociala avgifter för vikarie, som dras av från rehabiliteringspenningen Olycksfall i militärtjänst Ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom Från och med ersätts olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag. De ersättningar för inkomstbortfall enligt lagarna som betalas till fullt belopp (dagpenning, olycksfallspension) är ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning. Partiella ersättningar för inkomstbortfall dras av från rehabiliteringspenningen. Andra ersättningar enligt lagarna (t.ex. menersättning, vårdbidrag) har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen. Lagen om olycksfall i militärtjänst Med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) betalas ersättning för olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade Utöver yrkessjukdomar enligt lagen om yrkessjukdomar betraktas som sjukdomar i militärtjänst även andra sjukdomar som sannolikt förorsakats av tjänstgöringen eller som tjänstgöringen väsentligt förvärrat. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i militärtjänst betalas i form av dagpenning eller olycksfallspension. De kan betalas antingen till fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Dagpenning och olycksfallspension som betalas till fullt belopp är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning. De partiella ersättningarna dras av från rehabiliteringspenningen. Lagen om skada, ådragen i militärtjänst Olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade före ersätts enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Enligt lagen betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. 95

103 Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas till fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas till fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inkomstbortfallsersättning som betalas ut med stöd av patientskadelagen inverkar inte på rehabiliteringspenningen, FRPL 38. Patientförsäkringen ersätter i enlighet med patientskadelagen patientskador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård. Patientförsäkringscentralen sköter centraliserat ersättningarna i ärenden som gäller patientskador som uppkommit i Finland. Om rehabiliteringspenning har beviljats med anledning av samma skadefall kan Patientförsäkringscentralen lämna in ett betalningsyrkande som gäller rehabiliteringspenningen. Ersättning för läkemedelsskada Ersättning för läkemedelsskada inverkar inte på rehabiliteringspenningen. På begäran ska FPA meddela Patientförsäkringscentralen vilka förmåner FPA betalat ut, och Patientförsäkringscentralen drar av de primära lagstadgade förmånerna från den ersättning som Patientförsäkringscentralen betalar ut. Läkemedelsskadeförsäkringen är ett sekundärt ersättningssystem som kompletterar det lagstadgade försäkringsskyddet. De förmåner som betalas ut eller fås från den lagstadgade försäkringen eller som betalas av andra offentliga medel dras därför alltid av från de ersättningar som betalas av läkemedelsskadeförsäkringen. Dessa ersättningar och förmåner ska sökas hos den behöriga inrättningen (t.ex. FPA), även om ersättning för skadan också söks från Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet I rehabiliteringspenningens belopp ska beaktas sådana från utlandet betalda förmåner eller ersättningar som motsvarar denna förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt lagen om FPA-rehabilitering. Rehabiliteringspenningsärendet avgörs vid Centret för internationella ärenden, då klienten omedelbart före den sökta rehabiliteringspenningsperioden får eller fått en förmån eller ersättning från utlandet som kan inverka på rätten till rehabiliteringspenning eller på dess belopp. En förmån från utlandet har i regel samma inverkan på rehabiliteringspenningen som en inhemsk förmån som betalas på samma grunder. Det innebär att t.ex. ålderspension från utlandet utgör ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning, och att sjukpension från utlandet medför att rehabiliteringspenningen ändras till rehabiliteringspenning till pensionstagare. Familjepension från utlandet påverkar inte rehabiliteringspenningen, vilket inte inhemsk familjepension heller gör, eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall. När det sammanlagda beloppet av de pensioner som betalas från utlandet är högst lika stort som rehabiliteringspenningens minimibelopp (601 euro per månad år 2015) beaktas dessa pensioner inte när rehabiliteringspenningen fastställs. 96

104 Sådan lön av en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation som betalats för rehabiliteringspenningtiden och som ersätter en förmån som ska beaktas i samband med rehabiliteringspenningen, dras av från rehabiliteringspenningen om rehabiliteringspenningen inte betalas till arbetsgivaren. Inkomst från utlandet beaktas om det är fråga om sådan arbetsinkomst som avses i sjukförsäkringslagen. Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen klientens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden. Läs mer om en utländsk arbetsgivares rätt att få rehabiliteringspenning Basinkomst De personer som deltar i det försök med basinkomst som genomförs får en basinkomst på 560 euro per månad under tiden Basinkomsten är en skattefri inkomst för mottagaren och arbetsinkomsterna inverkar inte på basinkomstens belopp. Om den som får basinkomst får rehabiliteringspenning dras ett belopp som motsvarar basinkomsten av från rehabiliteringspenningens nettobelopp. För den som får basinkomst fastställs rehabiliteringspenningen på normalt sätt utifrån arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp. Förskottsinnehållning verkställs på rehabiliteringspenningen varefter basinkomstandelen dras av från rehabiliteringspenningens nettobelopp. Basinkomsten dras av endast från den rehabiliteringspenning som betalas till klienten själv. Från rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren dras inte basinkomsten av. Se även Handläggningsställe Belopp Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/ kap. 1 3, 11 kap.). Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas. 97

105 Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Dagpenningsförmånens minimibelopp är 24,64 euro. Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller så betalas den inte alls ut Utifrån arbetsinkomsten Om beloppet av rehabiliteringspenningen grundar sig på klientens arbetsinkomst beräknas förmånen utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, eller utifrån den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart innan rehabiliteringen började. Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Rehabiliteringspenningen fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rehabiliteringen började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur lönekoefficienten som fastställts för rehabiliteringens begynnelsetidpunkt i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för rehabiliteringspenning (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från Skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Vid FPA beräknas därför den arbetsinkomst som används som grund för rehabiliteringspenningen utifrån uppgifterna från Skatteförvaltningen så att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om rätten till rehabiliteringspenning börjar år 2018 bestäms rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsten för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2016 har verkställts Lönekoefficienten för 2018 är 1,391 och lönekoefficienten för 2017 är 1,389. Arbetsinkomsten för 2016 höjs vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,391/1,389 = 1, Beräkningsformler för rehabiliteringspenningen Beräkningsformel för arbetsinkomstbaserad rehabiliteringspenning år 2018 Arbetsinkomst euro/år Formler för beräkning av rehabiliteringspenning euro/vardag 98

106 högst ej rehabiliteringspenning utgående från arbetsinkomsten ,7 x årsarbetsinkomsten : 300 över ,92 + 0,20 x (årsarbetsinkomst ) : 300 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2018 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2017https://tyotilat-sinetti.kela.fi/tyoryhmat/ indoxjarjestelmany/jaetut%20asiakirjat/p%c3%a4iv%c3%a4rahaetuuksien%20laskentakaava % pdf Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2016 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2015 Rehabiliteringspenningens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2018 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2018 (1,391). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenningen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, kommer utgifterna för inkomstens förvärvande att dras av automatiskt från arbetsinkomsten, och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,48 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. Försäkringspremieavdraget består av följande: dagpenningspremie 1,53 % arbetspensionsförsäkringsavgift 6,35 % arbetslöshetsförsäkringspremie 1,90 % avdrag med vilket man eliminerar den inverkan som höjningen av arbetstagarnas betalningsandel har 2,31 % Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter med beaktande av avdragsprocenten, dvs. 4,48 %. Yrkesinriktad rehabilitering Den rehabiliteringspenning som betalas på basis av inkomsten i samband med yrkesinriktad rehabilitering är 75 % av en trehundradedel av årsinkomsten. Beräkningsformeln är den samma i alla inkomstklasser. Läs mer om beloppet som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering. Utifrån de företedda arbetsinkomsterna Klienten kan, om hen så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan rehabiliteringen började. Om den arbetsinkomst som klienten företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för rehabiliteringspenningen. 99

107 Beloppet av partiell rehabiliteringspenning Partiell rehabiliteringspenning är inte en självständig förmån utan rehabiliteringspenning som betalas delvis. På denna tillämpar man till största del de normala reglerna för rehabiliteringspenning, bl.a. när det gäller karenstid, villkor för beviljande och betalning till arbetsgivaren. Partiell rehabiliteringspenning kan betalas både för rehabilitering som ordnas av FPA och rehabilitering som ordnas av någon annan aktör. Den partiella rehabiliteringspenningen är hälften av det fulla belopp av rehabiliteringspenningen som klienten skulle ha rätt till om hen var förhindrad att arbeta heltid. Beloppet av den partiella rehabiliteringspenningen är minst hälften av rehabiliteringspenningens minimibelopp. Exempel Klienten får rehabiliteringspenning till minimibeloppet 24,64 euro/dag för tiden för missbrukarrehabilitering. För den tid hen arbetar deltid får hen partiell rehabiliteringspenning, vars belopp är 12,32 euro/dag. Exempel Klienten deltar i yrkesinriktad rehabilitering och hens rehabiliteringspenning fastställs till minimibeloppet 31,02 euro/dag för den tiden. Om klienten arbetar under en rehabiliteringsdag kan hen få partiell rehabiliteringspenning, vars belopp är 15,51 euro/ dag. Rehabiliteringspenningen betalas inte som partiell rehabiliteringspenning om klienten får rehabiliteringspenning för unga rehabiliteringspenning som betalas under yrkesutbildning rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning rehabiliteringspenning till pensionstagare. Läs mer om villkoren för beviljande av partiell rehabiliteringspenning under Hinder för arbete Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Under yrkesinriktad rehabilitering betalas en rehabiliteringspenning vars belopp per dag är 75 % av en trehundradedel av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt är bestämningsgrunderna desamma som i fråga om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Minimibeloppet för rehabiliteringspenning som betalas ut för tiden med yrkesinriktad rehabilitering är 31,02 euro/dag (år 2018). Yrkesinriktad rehabilitering omfattar yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA (FRPL 566/ ) läroavtalsutbildning rehabiliteringsundersökning eller arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård eller hälso- och sjukvårdslagen. FPA kan ordna utvecklingsprojekt inom rehabiliteringen där rehabiliteringens innehåll kan vara yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ ). 100

108 Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Rehabiliteringspenningens belopp per dag är en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de månatliga pensioner som betalas till personen i fråga. Läs mer om Rehabiliteringspenning till pensionstagare Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningens belopp är alltid minst lika stort som det minimibelopp som avses i 11 kap. 7 i SFL 1224/2004, dvs. 24,64 euro per dag år Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om klienten inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning till minimibelopp kan betalas genast efter karenstidens slut (jfr sjukdagpenning). I vissa fall kan rehabiliteringspenningen betalas till ett mindre belopp än minimibeloppet: Beloppet av den partiella rehabiliteringspenningen kan vara hälften av minimibeloppet. Samordning av förmåner, t.ex. en annan lagstadgad ersättning för inkomstbortfall som dras av. Rehabiliteringspenning till pensionstagare beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av pensionerna. Samordning av inkomster i samband med rehabiliteringspenning som betalas under yrkesutbildning. Minimibeloppet vid yrkesinriktad rehabilitering Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för tiden med yrkesinriktad rehabilitering är 31,02 euro/ dag (år 2018). Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga är 31,02 euro/dag (år 2018). Indexhöjningens inverkan på minimibeloppet Om utbetalningen av rehabiliteringspenningen löper över årsskiftet görs en indexhöjning. Då kan en rehabiliteringspenning som i början betalats till minimibelopp bli högre även om grunden för bestämmande inte ändras, dvs. betalas till minimibelopp (se tabell 1) Tabell 1. Indexhöjningens inverkan på minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningen började betalas, år Minimibeloppet vid startåret ,96 /dag 24,14 /dag ,77 /dag 24,34 /dag ,92 /dag 24,16 /dag Justerat belopp på 2017 års nivå 101

109 Rehabiliteringspenningen började betalas, år Minimibeloppet vid startåret ,02 /dag 24,16 /dag ,93 /dag 24,07 /dag ,73 /dag 23,73 /dag ,64 /dag 24,64 /dag Läs mer: Index- och beloppsjusteringar Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Justerat belopp på 2017 års nivå Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Minimibeloppet av rehabiliteringspenning för unga är 31,02 euro/dag (år 2018). Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om den unga inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning för unga betalas till fullt belopp under en rehabiliteringsåtgärd enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen (studier eller annan verksamhet). För väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabiliteringsåtgärderna betalas rehabiliteringspenningen sänkt med 20 % och utan behovsprövning. Rehabiliteringspenningen för unga är ändå alltid minst lika stor som minimibeloppet, dvs. 31,02 euro per dag Beloppet under väntetid och mellanliggande tid För väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabilitering är den rehabiliteringspenning som betalas ut 20 % mindre än rehabiliteringspenningen för rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenningen som betalas för väntetid och mellanliggande tid är ändå alltid minst lika stor som minimibeloppet, dvs. 31,02 euro per dag (år 2018). Rehabiliteringspenningen för väntetid fastställs enligt begynnelsetidpunkten för väntetiden. Efter väntetiden fastställs rehabiliteringspenningen på nytt enligt begynnelsetidpunkten för den egentliga rehabiliteringen. När rehabiliteringen börjar är rehabiliteringspenningens belopp ändå minst lika stort som beloppet av den föregående rehabiliteringspenningen för väntetid. Läs mer om beviljande av väntetid och mellanliggande tid Föregående förmån När rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån en föregående sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som sjukdagpenningen. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån en föregående partiell sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som (full) sjukdagpenning. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån en föregående arbetslöshetsförmån är rehabiliteringspenningen per dag 86 % av arbetslöshetsförmånens belopp per dag ökat med 10 %. 102

110 När rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån en föregående studiepenning är rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av studiepenningen ökad med 10 %. När rehabiliteringspenningen fastställs utifrån en föregående rehabiliteringspenning är rehabiliteringspenningen lika stor som den föregående förmånen utan rehabiliteringsförhöjningar Rehabiliteringsunderstöd Vid beräkningen av rehabiliteringsunderstödet används beloppet av den rehabiliteringspenning som rehabiliteringsklienten senast har haft. Systemet beräknar maximibeloppet av understödet så här: Beloppet av den rehabiliteringspenning för sex månader som beräknats för rehabiliteringsklienten (6 x 25 x rehabiliteringspenningens belopp per dag) delas med antalet vardagar som ingår i den tid som ansökan om rehabiliteringsunderstöd avser. Betalningen av rehabiliteringsunderstöd baserar sig på prövning, och därför uppskattas dess belopp från fall till fall. Systemet beräknar alltid dagsbeloppet av rehabiliteringsunderstödet till maximibelopp, vilket alltså vanligtvis är betydligt större än den föregående rehabiliteringspenningen. Som utgångspunkt vid avgörandet kan man betrakta beloppet per dag av klientens föregående rehabiliteringspenning. I så fall ska beloppet av den föregående rehabiliteringspenningen föras in separat på sidan Erityisperusteet. Exempel Klienten har fått minimibeloppet av rehabiliteringspenningen (31,02 euro) under yrkesutbildningstiden fram till Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för oavlönad arbetspraktik under tiden I den tid som ansökan avser ingår 26 vardagar. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstödet per dag 6 (mån.) x 25 (dagar) x 31,02 euro / 26 = 178,96 euro/dag. Behovsprövat rehabiliteringsunderstöd beviljas med samma belopp som rehabiliteringspenningen under yrkesutbildningen, dvs. med minimibeloppet (31,02 euro) för tiden På skärmen Erityisperusteet för man in undantagsbeloppet 31,02 euro. Exempel En klient har i rehabiliteringspenning under yrkesutbildningstiden fått 35,15 euro/dag. Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för att grunda ett företag. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstöd för sex månader: 6 (mån.) x 25 (dagar) x 35,15 euro = 5 272,50 euro, som betalas till klienten som en engångspost. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas med maximibeloppet för att stödja inledandet av företagsverksamhet. Läs mer om rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. 103

111 Beloppet under ett tillfälligt avbrott Under ett tillfälligt avbrott utbetalas rehabiliteringspenningen till fullt belopp Ersättning för uppehälle Ersättningen för uppehälle uppgår till 9,00 euro per dag (från och med ) Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett. Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande 104

112 arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när hen tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och hen inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som hen tjänat in som försäkrad i Finland. Vad avses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender (utdelningar) som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer om arbetsersättning. arvoden till idrottsutövare 105

113 arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning Lön är bl.a. betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar är sådan skattepliktig förvärvsinkomst som arbetstagaren själv ska uppge för arbetsgivaren eller skatteförvaltningen på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner. skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstillägg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst 106

114 Arvoden dividend utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden eller arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena. Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmåner. I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. 107

115 Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning. Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. 108

116 en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten) Kännetecknande för ovannämnda optioner är bl.a. att de i huvudsak bestäms enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och nyttan uppkommer på aktiemarknaden inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen arbetstagarens eller personalens arbetsinsats inte har någon direkt inverkan på optionsbeloppet. en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovannämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten) Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få, om betalningen av hens lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör. Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar. ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten) Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag. Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. 109

117 Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på grundval av en vinstpremie eller resultatpremie. sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten) Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontanter beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en vinstpremie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare kontant lyfter andra personalfondsavsättningar än vinstpremier, betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten). I de ovannämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom.) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.). 110

118 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen, eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hens pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på grundval av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas utifrån den förskottsinnehållningspliktiga lön som betalats för utlandsarbetet eller utifrån den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst). Om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas följande inkomster som avses i inkomstskattelagen som hens arbetsinkomst: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn. 111

119 Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet också bedriva företagsverksamhet i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna åtaganden. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan ha enkel bokföring om hen så önskar, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring. En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som hen får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar bedriver näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och hens make, maka, sambo eller någon annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska hen försäkras enligt ArPL. Makar och sambor som tillsammans bedriver lantbruk samt deras familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för hen enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid tidpunkten för grundandet ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make, maka, sambo eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. 112

120 Aktiebolag En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om hen personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om hen tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om hen ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar 113

121 Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Yrkesutövare X Make, maka, sambo X Annan familjemedlem X X, lön Öppet bolag Bolagsman X Familjemedlemmar X, lön Kommanditbolag Ansvarig bolagsman X Tyst bolagsman X, lön Familjemedlemmar X, lön Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam/över 50 % tills. med familjen X X, lön innehav högst 30 % X, lön Delägare X, lön Familjemedlem Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hens makes, makas eller sambos löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, 114

122 Stipendiat farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska emellertid arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska hen ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mer om försäkring enligt LFöPL. Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro. Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Många småföretagare/egenanställda ( lättföretagare ) anlitar faktureringsföretag för att sköta sitt företags fakturering. I enlighet med faktureringsföretagens verksamhetsmodell registrerar sig företagaren som användare av faktureringstjänsten. Företagaren marknadsför själv sina tjänster, skaffar kunder och utför arbetsuppdrag för sina kunder. När ett arbetsuppdrag är utfört skickar företagaren faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar kunden. Kunden betalar fakturan till faktureringsföretaget. Faktureringsföretaget sköter arbetsgivarens skyldigheter, dvs. verkställer förskottsinnehållningen, betalar arbetsgivarkostnaderna (olycksfallsförsäkring, socialskyddsavgift) och lämnar in årsanmälan till skattemyndigheten om förskottsinnehållningspliktiga inkomster. Från det fakturerade belopp som kunden betalat drar faktureringsföretaget av de kostnader i anslutning till arbetsuppdraget som företagaren uppgett. Arbetsredskap, utrustning, arbetskläder, kostnader i anslutning till arbetsresor o.d. kostnader för inkomstens förvärvande uppger företagaren i sin personliga skattedeklaration som utgifter för inkomstens förvärvande. Faktureringsföretaget drar av sitt eget arvode från det belopp som kunden betalat. Användare av faktureringstjänster klassificeras som företagare i fråga om pensionsförsäkring, och sedan innehåller faktureringsföretagen inte längre pensionsförsäkringsavgifter. Tidigare drog faktureringsföretagen av ArPL-försäkringsavgiften från det belopp som betalades till företagaren. 115

123 Den som anlitar ett faktureringsföretags tjänster betraktas inte som löntagare utan som företagare, eftersom det inte uppstår ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och företagaren då företagaren registrerar sig som användare av faktureringstjänsten. Om företagsverksamhet bedrivs i så liten skala att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring ska de förskottsinnehållningspliktiga inkomster som företagaren får via faktureringsföretaget granskas per kalenderår/per räkenskapsperiod. Företagaren kan lämna in en utredning om sina inkomster under föregående kalenderår/räkenskapsperiod och om utgifter i anslutning till dem. Uppgifter om inkomsterna och om utgifter i anslutning till dem kan också uppges för innevarande kalenderår/ räkenskapsperiod. Om företagaren redan har lämnat in sin skattedeklaration för den tid för vilken hen lämnar en inkomstutredning till FPA ska du be om en kopia av skattedeklarationen av vilken framgår de betalningar som inkommit via faktureringstjänsten och utgifterna i anslutning till dem. Om en företagare som anlitar ett faktureringsföretags tjänster har en FöPL-försäkring används FöPL-arbetsinkomsten som grund för förmånen. Om företagaren inte har en FöPL-försäkring och värdet på de arvoden som fakturerats via faktureringsföretaget överstiger euro per år ska företagaren reda ut frågan om FöPL-försäkring med sitt eget pensionsförsäkringsbolag eller med Pensionsskyddscentralen. Om företagaren vill, kan faktureringsföretaget hjälpa till med att ta reda på om företagaren är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Om man efter att frågan har utretts konstaterar att företagsverksamheten är så småskalig att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring, kan man som grund för förmånen använda den förskottsinnehållningspliktiga inkomst som företagaren fått via faktureringsföretaget. Inkomsterna granskas per kalenderår/räkenskapsperiod. Om räkenskapsperioden ännu pågår och företagaren uppger inkomster samt utgifter i anslutning till dem för ett pågående kalenderår/ en oavslutad räkenskapsperiod ska de inkomster som uppgetts inte omvandlas till årsinkomst (inte multipliceras med två). Som grund för förmånen används då resultatet för det pågående kalenderåret/den oavslutade räkenskapsperioden, från vilket utgifterna i anslutning till inkomsterna har dragits av FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. 116

124 Bedömningen av när försäkringsskyldigheten uppstått baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2018 överstiger 7 656,26 euro per år. År 2018 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 828,13 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även personer i åldern år som tagit emot skattepliktiga stipendier. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 274,21 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 828,13 euro år Om en LFöPLförsäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om hen inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/LFöPL-försäkring. 117

125 Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men beloppet ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mer uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. Pensionsskyddscentralen har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel p.g.a. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och meddelar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan meddelas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall ska du kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut meddelas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras p.g.a. en lagändring eller en motsvarande orsak och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten i allmänhet den felaktiga försäkringen framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om hen på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPLförsäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkringsarrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. situationer där det är fråga om en gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om hen så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. 118

126 Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivits under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen, ska du be företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid ska du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan hen avsluta FöPLeller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om hen inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när arbetsoförmågan eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring i anvisningen Avslutande av försäkringen för företagare Inverkan av retroaktivt avslutande FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, ska du utreda om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hens arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret. 119

127 Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att hen inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet KRL17/PRL30/VRL29). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller genom att kontakta LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid Pensionsskyddscentralen (PSC) i efterhand utgående från bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens, makans eller sambons arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna/samborna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hens arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst, till exempel inkomst av utarrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att 120

128 företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att hen inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i kommentarsfältet hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs 121

129 i kommentarsfältet och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hens arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete. Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen enligt de inkomster som konstaterats vid beskattningen Om inkomsten är kontinuerlig kan arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller 122

130 Bloggare bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. En sådan person försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn förutsatt att hen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet Muut kulut (Övriga kostnader) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering. Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) antingen på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan hen få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hens inkomst till karaktären arbetsersättning, eller om verksamheten är omfattande kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi. 123

131 Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovannämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,48 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (750 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett, ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft 124

132 resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2017 och Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare), ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,24 euro/km år Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas hen ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Programmet som används för beräkning av årsarbetsinkomsten beaktar automatiskt en månads semester i fråga om resekostnader, vilket måste beaktas när man beräknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader 125

133 Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är På grund av programmet som beräknar arbetsinkomsten är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. I programmet registreras 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I programmet ska sex månader anges för ovannämnda kalkylerade resekostnader. Programmet beaktar alltid en månads semester i fråga om de årliga kostnaderna för arbetsresor, så årsbeloppet av resekostnaderna blir i detta fall 2 650,01. Familjedagvårdare Sjömän Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 750 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 116,40 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,41 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, såsom fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2018 är måltidsersättningen 10,50 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar 126

134 måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på sidan Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2018 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2016 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2018 och 2017, 1,391/1,389, varvid koefficienten är 1, På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller Skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som hen har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare, underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPL- 127

135 försäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2016 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Arbetsoförmågan fortgår över årsskiftet 2016/2017. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2017 års sida utifrån arbetsinkomsten skatteåret 2014 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2016 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas utifrån samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2015, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen. 128

136 Mottagare av delinvalidpension Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska tas till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen, bestäms sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen enligt föregående skatteårs arbetsinkomst, ifall den är större än arbetsinkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom.) Deltidspension Om deltidspension har börjat betalas ut under det skatteår till vilket de arbetsinkomster hänför sig som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenning som fastställs utifrån arbetsinkomsten, kan rehabiliteringspenningen beräknas på basis av de företedda arbetsinkomsterna för det fulla kalenderår som följer efter att deltidspensionen har börjat. När du upptäcker att pensionen har börjat betalas ut under nämnda skatteår ska du med kundbrev KRL16 fråga den sökande om hen vill förete alternativa arbetsinkomster. De företedda arbetsinkomsterna behöver inte vara minst 20 procent högre än de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen. Deltidspension dras inte av från rehabiliteringspenning som fastställts på basis av de arbetsinkomster under pensionstiden som den försäkrade företett. När den försäkrade presenterar en utredning över de alternativa arbetsinkomsterna ska du för hand räkna ut vilka arbetsinkomster som ska användas för att man ska uppnå det slutresultat som är mest fördelaktigt för kunden, dvs. det största sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenning och pension. Det ovannämnda sättet att fastställa rehabiliteringspenningen utgör ett alternativ till andra sätt att fastställa den och den försäkrade kan således, om hen så önskar, också presentera en utredning över t.ex. den s.k. sexmånadersinkomsten (FRPL 566/ ) Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan lämnas in av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomst, om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan 129

137 företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om de har utretts på ett tillförlitligt sätt och är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid hen varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar, beaktas lönen och tillhörande tillägg dag för dag under den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Moderskapsledigheten börjar 9.12, och sex månaders lön uppges för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skiftoch andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. Per löneperiod Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen uppges per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt 130

138 kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Semesterlönens inverkan Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsten. Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadersperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. 131

139 Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten med ett kundbrev (PRV18, eller VRV03). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten från eget företag Tillförlitlig utredning Som tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst betraktas arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå Kontinuerliga arbetsinkomster Annan ersättning som betalas årligen Den försäkrade har två arbeten Med kontinuerlig inkomst avses de stadigvarande och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om man har kommit överens om detta i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. 132

140 Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppger. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till att inkomster saknas, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om korttidsarbete där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Hen har fått arbete för två månader Hen blir arbetslös arbetssökande på nytt insjuknar hen och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, antingen till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om hen sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om hen arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar hen hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. 133

141 Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober. Sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2015 och mars 2016 kan beaktas eller Man kan också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2016, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. 134

142 Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan hen vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för hela den sexmånadersperiod som inföll omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, då den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. utifrån en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande lämnar in en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). utifrån inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hens arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller korttidsarbete) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster. 135

143 Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade lämnar in en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. 136

144 Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det har gått en längre tid sedan bytet ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hens utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hens yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och hen har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Hen sköter beställningar och planeringen av arbetsskift och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hen har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hen utexamineras som sjukskötare. Hen får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hens yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av 137

145 studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan hen arbetar deltid och inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel 138

146 sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till att inkomster saknas. Man bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, partner eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet. Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst utifrån minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade lämnar in en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). 139

147 Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Endast löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska lämna in en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår. Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och tar ut moderskapspenning från Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. utifrån lönen för fyra månader. Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna innan förmånen började betalas ut, men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hen uppger att hen under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hen arbetslös arbetssökande. Hen har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes 140

148 och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal, utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hens arbetsinkomster kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hen inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hens arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hens arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning eller rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, kan dagpenningsförmånen bestämmas enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst 141

149 som konstaterats vid den senaste beskattningen. Kunden kan alltid, om den så önskar, uppge en ny sexmånadersinkomst för tiden före förmånen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2017 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2015 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Beaktande av företagsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet En företagares dagpenningsförmån bestäms utifrån FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig används företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader lämna in en tillförlitlig utredning över sin enligt ovannämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på det sättet ska du kontakta pensionsanstalten och höra dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18, VRV03) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. 142

150 Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den utredning som lämnats in. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut meddelats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut meddelats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, ska du be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till 143

151 jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare ännu inte har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel, ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för 144

152 nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där hen är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan 145

153 Läs mer om inkomstbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag Stipendiaters arbetsinkomst LFöPL-arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro år När dagpenning beviljas beaktas LFöPL-arbetsinkomsten som stipendiatens arbetsinkomst. Skattepliktigt stipendium Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Bestämmelser om vilka stipendier som är skattepliktig inkomst finns i 82 i inkomstskattelagen (1535/1992). Stipendier från offentligrättsliga samfund eller Nordiska rådet är i sin helhet skattefria. Stipendier som erhållits från andra än offentligrättsliga samfund är skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger det årliga beloppet 146

154 av ett statligt konstnärsstipendium. Stipendier som erhållits för andra ändamål än för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande är alltid skattepliktig förvärvsinkomst, oavsett vem som beviljat stipendiet. FPA utreder inte huruvida stipendier som uppgetts som inkomst är skattepliktiga, och räknar inte ut det skattepliktiga beloppet av ett stipendium. Du kan läsa mer om vilka stipendier som är skattefri inkomst och hur den skattefria andelen av ett stipendium räknas ut på Skatteförvaltningens webbplats. Eftersom beloppet av den skattefria andelen av ett stipendium klarnar först när skattemyndigheten har fastställt beskattningen, kan beloppet av dagpenningen inte räknas ut på grundval av stipendiet förrän beskattningen blivit färdig. Beslutet kan rättas i efterhand om kunden lämnar in beskattningsbeslutet och vid behov en kopia av skattedeklarationen. Huruvida ett stipendium är skattepliktigt avgörs skatteårsvis och därför läggs skatteårets skattepliktiga stipendier i sin helhet till grund för dagpenningen. Ett stipendium kan alltså inte uppges för endast sex månader och det multipliceras inte med två. Kunden kan uppge ett skattepliktigt stipendium för det år då förmånsrätten började eller för föregående år Inkomster som kommunalveterinär uppgett En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och åtgärdsarvoden som veterinären tar ut av kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmåner. För de tjänster som kommunalveterinärerna tillhandahåller har de med stöd av veterinärvårdslagen (765/2009, 19 ) rätt att av husdjurets ägare eller innehavare ta ut i det kommunala tjänstekollektivavtalet fastställt arvode, ersättning för resekostnader och ersättning för användning av utrustning i sin ägo samt ersättning för kostnader för förbrukade läkemedel och förnödenheter. Maximibeloppen för kommunalveterinärernas besöks- och åtgärdsarvoden har fastställts i den kommunala veterinärstaxan, som ingår som en del i de kommunala läkarnas tjänstekollektivavtal. En kommunalveterinär kan dessutom av kunderna ta ut kostnadsersättning för läkemedel och förbrukningsartiklar enligt de faktiska kostnaderna samt för resekostnader för tillhandahållande av veterinärhjälp enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet. Enligt läkemedelslagen (395/1987, 95 a ) får veterinären för det läkemedel som hen utlämnar debitera högst det pris som hen har betalat för läkemedlet och dess leverans till apoteket eller läkemedelspartiaffären. Kommunalveterinären har i regel ett FO-nummer och för bok över besöks- och åtgärdsarvodena och andra inkomster och utgifter för praktiken på samma sätt som en yrkesutövare. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. För praktikinkomsterna lämnar kommunalveterinären in en skattedeklaration för näringsidkare. I beskattningen syns kommunalveterinärens inkomster som löneinkomster och inkomster av näringsverksamhet. Som sexmånadersinkomst beaktas utöver den lön som kommunen betalar dessutom förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet enligt bokslutsuppgifterna eller skattedeklarationen. 147

155 Veterinären omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn. Vid fastställandet av de arbetsinkomster som utgör grund för pensionen beaktas utöver de löneförmåner som kommunen betalar för tjänsteuppdrag de åtgärdsarvoden som veterinären tar ut av djurens ägare eller innehavare. Kommunen ska för varje veterinär årligen fastställa beloppet av åtgärdsarvodena och anmäla beloppet till pensionsanstalten. År 2018 kan arvodena uppgå till högst ,04 euro. Det belopp för åtgärdsarvodena som kommunen fastställt kan emellertid inte användas som grund för dagpenningsförmånen, eftersom förfarandet inte har fastställts i sjukförsäkringslagen. Kommunen betalar veterinären en högre lön än vanligt för avlönad tjänstledighet, såsom sjukfrånvaro eller föräldraledighet, eftersom veterinären inte har kundinkomster under tjänstledigheten. Kommunen ansöker om dagpenningsförmånen för sig själv till den del som den motsvarar lönen. Om en veterinär vid sidan av tjänsten som kommunalveterinär verkar som företagare på en privatpraktik, omfattas veterinären för företagarverksamhetens del av FöPL-försäkring Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst kan läggas till grund för en dagpenningsförmån när inkomsten för sex månader beräknas, om personen har varit försäkrad i Finland under den tid inkomsten intjänades. Den utländska arbetsinkomsten används om ingen försäkringslön har fastställts för den försäkrade. På försäkringslön som betraktas som arbetsinkomst görs försäkringspremieavdrag (4,48 % år 2018) och avdrag för inkomstens förvärvande (SFL 1224/ a, 5 ). Utländsk arbetsinkomst Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas utifrån utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Utomlands intjänade arbetsinkomster beaktas i tillämpliga delar enligt samma grunder som arbetsinkomster som intjänats i Finland. I detta sammanhang beaktas sådana inkomster som i Finland betraktas som i sjukförsäkringslagen avsedd arbetsinkomst. Avdragen beaktas på samma sätt som även annars i motsvarande situationer. Om de utomlands intjänade inkomsterna är betydligt lägre eller högre än inkomsterna för motsvarande arbete i Finland kan som inkomster beaktas inkomsterna för en person som arbetar i motsvarande uppgifter i Finland och som har motsvarande erfarenhet och kompetens som den sökande. Vid jämförelsen kan Statistikcentralens lönestatistik enligt yrkesklassificeringen användas, Lönestruktur Löneinkomster från utlandet kan beaktas när arbetsoförmågan eller rätten till förmånen har börjat eller senare. 148

156 Delinvalidpension Som grund för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen för en försäkrad som har delinvalidpension kan inkomsten för sex månader användas, om den multiplicerad med två är minst 20 % större än den inkomst (justerad med lönekoefficient) som konstaterats vid beskattningen. Delinvalidpensionen utgör ingen särskild orsak till att förlänga granskningsperioden på sex månader. De arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen för en försäkrad som har delinvalidpension jämförs således med inkomsten under de sex månader som omedelbart föregått arbetsoförmågan. Om den sexmånadersinkomst som ligger till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om delinvalidpensionen har börjat under den sexmånadersperiod för vilken inkomsterna företetts, dras delinvalidpensionen av från sjukdagpenningen. Om inkomsterna för sexmånadersperioden i sin helhet är inkomster under tid med delinvalidpension dras pensionen inte av från sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 2 mom. och 12 kap. 4 2 mom.) Utifrån en föregående förmån Rehabiliteringspenningen kan också fastställas utifrån följande föregående förmåner: sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning utbetald omedelbart före rehabiliteringen arbetslöshetsförmåner utbetalda under de 4 föregående månaderna studiepenning utbetald under de 4 föregående månaderna rehabiliteringspenning utbetald under de 6 föregående månaderna Om rehabiliteringsklienten under de föregående fyra månaderna har fått fler än en av de ovan nämnda förmånerna, används som grund för rehabiliteringspenningen den förmån utifrån vilken rehabiliteringspenningens belopp blir störst. Se Tekninen ohje: Valmistelu > Erityisperusteet > Vertailtava määrä Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningen kan fastställas utifrån föregående förmåner som betalats ut enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, ifall de betalats ut under de 4 föregående månaderna. Dessa är: grunddagpenning inkomstrelaterad dagpenning arbetsmarknadsstöd. Om klienten under de föregående fyra månaderna har fått fler än en av de ovannämnda arbetslöshetsförmånerna, beräknas rehabiliteringspenningens belopp automatiskt enligt det fördelaktigaste alternativet. 149

157 Rehabiliteringspenningen är minst 86 procent av den utbetalda arbetslöshetsförmånens dagsbelopp ökat med 10 procent. Om arbetslöshetsförmånens belopp förändras efter att beslutet om rehabiliteringspenning meddelats, justeras rehabiliteringspenningens belopp inte. Beaktande av avdrag och förhöjningar Om det från arbetslöshetsförmånens belopp har dragits av en annan social förmån som klienten får, som inte dras av från rehabiliteringspenningen, fastställs rehabiliteringspenningen utifrån beloppet av den arbetslöshetsförmån som de facto betalats ut. som dras av från rehabiliteringspenningen, fastställs rehabiliteringspenningen utifrån arbetslöshetsförmånen med fullt belopp. Om beloppet av arbetslöshetsförmånen minskats på grund av förvärvsinkomst som beaktas vid behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet, fastställs rehabiliteringspenningen utifrån beloppet av den arbetslöshetsförmån som de facto betalats ut. I samband med en arbetslöshetsförmån som utgör grund för rehabiliteringspenningen beaktas inte: sådan nedsättning av arbetslöshetsförmånen (aktiveringsmodellen som trädde i kraft ) som avses i 6 kap. 3 a eller 7 kap. 5 a i lagen om utkomstskydd för arbetslösa förhöjd förtjänstdel till inkomstrelaterad dagpenning och omställningsskyddets förtjänstdel till den del dessa belopp överstiger den förtjänstdel som bestäms enligt 6 kap. 2 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) grunddagpenningens förhöjningsdel och omställningsskyddstillägg arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel inkomst som beaktas vid jämkningen av arbetslöshetsförmåner annan lagstadgad förmån som betalas på grund av arbetsoförmåga förmån som avses i 4 kap. 7 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och som enligt 12 kap. 2 i sjukförsäkringslagen (1224/2004) ska dras av från sjukdagpenningen Anmärkning Vid beräkningen beaktas barnförhöjning som ingår i arbetslöshetsförmånen. Läs mer om förhållandet mellan rehabiliteringspenning och arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningar FPA-rehabiliteringspenning Beloppet av rehabiliteringspenningen kan beräknas utifrån den föregående rehabiliteringspenningen. Beloppet är minst lika stort som den rehabiliteringspenning som betalats till klienten under de föregående 6 månaderna innan den nya rehabiliteringen eller väntetiden började. Om den föregående förmånen som betalats ut varit partiell rehabiliteringspenning är beloppet minst lika stort som den rehabiliteringspenning till fullt belopp som legat till grund för den partiella rehabiliteringspenningen. 150

158 Specialfall Exempel Beloppet av klientens rehabiliteringspenning var 70 euro/dag, men betalades som partiell rehabiliteringspenning, d.v.s. 35 euro/dag. Följande rehabilitering börjar inom 6 månader. Klientens rehabiliteringspenning fastställs således till minst 70 euro per dag, om den inte på andra grunder fastställs till ett högre belopp. Den rehabiliteringspenning som beaktas som föregående förmån kan ha grundat sig på en arbetslöshetsförmån, och i så fall var dess belopp 86 % av arbetslöshetsförmånen ökat med 10 %. När den nya rehabiliteringspenningen fastställs räknar man inte med förhöjningsdelen på 10 %. Systemet gör beräkningen automatiskt. Exempel Beloppet av den rehabiliteringspenning som använts som föregående förmån är 30,90 euro/dag och har grundat sig på arbetsmarknadsstöd. När beloppet av den nya rehabiliteringspenningen beräknas lämnar systemet förhöjningsdelen på 10 % obeaktad och beloppet blir 28,09 euro. Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Om en klient under de sex månaderna som föregick rehabiliteringspenningen har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga, uppgår rehabiliteringspenningen till minst den föregående rehabiliteringspenningens belopp. Då beaktas emellertid inte den 33 procents förhöjning som ingår i den ovan nämnda rehabiliteringspenningen Studiepenning När rehabiliteringen inleds betalas i rehabiliteringspenning minst en tjugofemtedel av studiepenningens månadsbelopp ökat med 10 %, om rehabiliteringsklienten under de fyra månader som föregick rehabiliteringspenningen har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd. I praktiken fastställs rehabiliteringspenningen ändå inte utifrån studiepenningen utan enligt minimibeloppet, eftersom minimibeloppet alltid är större än den rehabiliteringspenning som fastställs utifrån studiepenningen Sjukdagpenning Om en klient har fått sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning omedelbart före rehabiliteringen uppgår rehabiliteringspenningen minst till sjukdagpenningens belopp. Om klienten har fått någon annan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen omedelbart innan en ny rehabilitering börjar, kan rehabiliteringspenningen fastställas utifrån de arbetsinkomster som användes vid fastställandet av den föregående dagpenningen. Det samma gäller rehabiliteringspenning för väntetid omedelbart efter dagpenningen. Rehabiliteringspenningen betalas då minskad med 20 %. 151

159 Om man som grund för den föregående dagpenningen har använt de inkomster som den försäkrade företett, kan dessa också användas som grund för rehabiliteringspenningen om rehabiliteringen börjar inom 30 kalenderdagar från det att den föregående dagpenningen upphört. Läs mer om situationer där föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Rehabiliteringspenning till pensionstagare På den här sidan redogörs det för när rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, vilka pensioner som inverkar på fastställandet av rehabiliteringspenningen samt hur pension från utlandet inverkar. På undersidorna klargörs hur man ska gå till väga då FPA eller arbetspensionsanstalten beviljar pension för samma tid som rehabiliteringspenningen. Pension som grund Rehabiliteringspenning till pensionstagare (FRPL 566/ kap mom.) betalas ut till en klient som har full sjukpension/invalidpension tillsvidare eller rehabiliteringsstöd för viss tid enligt arbetspensionslagarna eller folkpensionslagen arbetslivspension generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare. Rehabiliteringspenningen fastställs inte som rehabiliteringspenning till pensionstagare i följande situationer: Fastställande Sjukpensionen har beviljats med stöd av FPL 568/ mom (permanent blind, rörelsehindrad eller tillstånd av hjälplöshet). Sjukpensionen eller invalidpensionen har lämnats vilande. Sjukpensionen eller invalidpensionen har betalats som en engångsbetalning. Rehabiliteringspenning till pensionstagare fastställs utifrån pensionernas lagstadgade bruttobelopp, inklusive den garantipension och barnförhöjning som FPA som betalar ut. Rehabiliteringspenningens belopp per dag är en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de månatliga pensioner som betalas till klienten i fråga. Ingen inverkan på fastställandet Följande faktorer inverkar inte på fastställandet av rehabiliteringspenning till pensionstagare: Bostadsbidrag för pensionstagare och vårdbidrag för pensionstagare Pension som har betalats som en engångsbetalning Arbetsinkomster som klienten har utöver pensionen. 152

160 Förändring i pensionen Om pensionsbeloppet ändras, pensionen upphör eller utbetalningen avbryts under pågående rehabilitering, fastställs rehabiliteringspenningen på nytt från den tidpunkt då pensionen ändrades eller upphörde. Pensionstagare betalas inte partiell rehabiliteringspenning Pensionstagare kan vid sidan av rehabiliteringen arbeta enligt samma regler som vid rehabiliteringspenning i allmänhet. I stället för partiell rehabiliteringspenning betalas klienten emellertid rehabiliteringspenning till pensionstagare. Läs mer under Hinder för arbete Arbetspensionslagarna Arbetspensionslagarna finns uppräknade i 3 i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ ): lagen om pension för arbetstagare (395/2006) lagen om sjömanspensioner (1290/2006) lagen om pension för företagare (1272/2006) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) lagen om den ortodoxa kyrkan (985/2006) den pensionsstadga som fastställts med stöd av 11 2 mom. 6 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998) landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007) Jämförbara med pensioner enligt de ovannämnda bestämmelserna är sådana offentligrättsliga gamla och extra pensioner som inte baserar sig på de lagar som nämns i 3 i ArPL (395/2006). Gamla och extra pensioner betalas på basis av ett anställnings- eller tjänsteförhållande och samordnas vid tillämpning av 92 i ArPL (395/2006). Pension från utlandet Motsvarande utländska lagstadgade pensioner beaktas till sitt bruttobelopp. Om en klient får både finsk och utländsk pension fastställs rehabiliteringspenningen utifrån det sammanlagda beloppet av pensionerna. Full sjukpension (invalidpension) från utlandet beaktas inte om dess belopp understiger rehabiliteringspenningens miniminivå (25 x sjukdagpenningens minimibelopp 24,64 euro = 616 euro år 2017). En liten utländsk pension betraktas inte som sådan sjukpension (invalidpension) som avses i 34 i FRPL (566/2005) och därför betalas inte rehabiliteringspenning till pensionstagare till klienten, utan rehabiliteringspenningen fastställs på andra grunder Avgörande I ärenden som gäller rehabiliteringspenning, ersättning för uppehälle och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska ett skriftligt beslut meddelas. Inget beslut meddelas när det är fråga om en sådan justering av förmånsbeloppet som beror enbart på en indexjustering eller någon 153

161 motsvarande grund som anges i lag eller förordning. På den sökandes begäran meddelas beslut också i dessa fall. I beslutet ska du ta ställning till alla de yrkanden som läggs fram i ansökan. Till exempel: Motivera, om rehabiliteringspenning inte kan beviljas för den tid som ansökan gäller. Beakta den s.k. sexmånadersinkomst som företetts, även då rehabiliteringspenningen inte fastställs utifrån den. Bevilja eller avslå ersättning för uppehälle, om ansökan också gäller den förmånen. Då kommer motiveringarna att skrivas ut på rehabiliteringspenningbeslutet. Bevilja rehabiliteringspenning för hela den tid som ansökan avser i enlighet med rehabiliteringsbeslutet om tidpunkterna för rehabiliteringsperioderna är kända. Beakta begränsningarna: Beslut om individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård fattas på en gång för högst 75 vardagar. I fråga om yrkesutbildning beviljas rehabiliteringspenning för högst ett läsår i taget (högst 12 månader). Deltagarintyg behövs för utbetalning Du kan avgöra ansökan om rehabiliteringspenning även om någon utredning om deltagande i rehabilitering inte har lämnats in tillsammans med ansökan (deltagarintyg, närvarointyg etc.). När villkoren uppfylls ska du bevilja rehabiliteringspenning och införa betalningsvillkor. Läs mer: Utbetalning Förhindrande av utbetalning Uppföljning Uppföljning av studierna Avgörande för väntetid och mellanliggande tid Gör avgörandet om rehabiliteringspenning för mellanliggande tid i form av ett justeringsbeslut, om det hänför sig till ett tidigare rehabiliteringspenningbeslut. Väntetid utgör en egen helhet i handläggningssystemet, och därför ska ett separat beslut om väntetiden meddelas. På denna punkt utgör rehabiliteringspenningen för unga ett undantag och du kan i samma beslut avgöra rehabiliteringspenning för väntetid och för rehabiliteringstid. Läs mer om detta i de tekniska anvisningarna under Hakeminen-näyttö Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller personer i fängelse Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen inom det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. En ansökan kan också, enligt separat överenskommelse, beredas och avgöras inom ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms 154

162 enligt hemkommunen. Exempelvis beredningen och avgörandet av vissa förmåner eller beredningar och avgöranden som gäller vissa kundgrupper sker centrerat inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen i anvisningen gällande förmånen i fråga. Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter. Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid något annat verksamhetsställe eller något annat försäkringsdistrikt än det där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot. Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering under Spärrmarkering. Förmånsärenden som gäller personer i fängelse Förmånsärenden som gäller personer i fängelse bereds och avgörs centraliserat. Läs mer om den centraliserade handläggningen av ärenden i anslutning till fängelsevistelse i anvisningen Fängelsevistelse och FPA-förmåner och i processbeskrivningen om handläggningen av anmälningar om fängelsevistelse. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller ett annat separat överenskommet försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut meddelas. 155

163 Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar. Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som de beviljat. Likaså utreder Indrivningscentret misstankar om fusk i fall som gäller betalningsbefrielse som centret beviljat. För att reda ut sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska distrikten i fråga underhandla sinsemellan. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar huruvida en polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att man avstår från polisanmälan i fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk. Läs också om bidragsfusk Handläggningsställe för internationella ärenden Rehabiliteringspenningsärendet avgörs vid Centret för internationella ärenden när den sökande inte är försäkrad i Finland eller försäkringstillhörigheten inte är klar för hela den period som ansökan gäller. Till exempel kan den sökandes försäkringsärende och ansökan om rehabiliteringspenning vara anhängiga samtidigt. den sökande är bosatt utomlands den sökande får eller har omedelbart före den sökta rehabiliteringspenningsperioden fått en förmån eller ersättning från utlandet som kan inverka på rätten till rehabiliteringspenning eller på dess belopp, t.ex. ålderspension, sjukpension eller penningförmån. en utländsk arbetsgivare sänder en anmälan om lön. Av handlingarna kan även annars framgå att personen har arbetat eller arbetar utomlands. T.ex. uppges utländska arbetsinkomster i ansökan. det i personens beskattningsuppgifter ingår försäkringslön i SFL-arbetsinkomsten och det för motsvarande år saknas uppgifter om utlandsvistelse, dvs. försäkringsperioder en försäkringsperiodsblankett finns som bilaga till ansökan eller läkarintyget 156

164 den försäkrade som sexmånadersinkomst företer arbetsinkomster som intjänats i ett EUeller EES-land och hen inte har inkomst som konstaterats vid beskattningen och ingen sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland att förete någon annan situation än de ovan nämnda, där ett rehabiliteringsärende i samband med rehabiliteringspenning har handlagts eller handläggs vid Centret för internationella ärenden. Rehabilitering som ges utomlands men som grundar sig på ett finländskt rehabiliteringsbeslut leder i sig inte till att ärendet överförs till Centret för internationella ärenden för att handläggas där, ifall inget av de ovan nämnda kriterierna uppfylls. Blankettrafik mellan EU-/EES-länderna och Schweiz E-blanketterna, t.ex. E115 och S-SED-dokumenten samt ansökningarna som ska avgöras utifrån dem sköts alltid vid Centret för internationella ärenden. Identifiering av rehabiliteringspenningsärenden med internationella kopplingar De viktigaste igenkänningstecknen för ett internationellt ärende när det gäller rehabiliteringspenningen är anmärkning på beredningsskärmbilden för rehabiliteringspenning fingervisningar i löneintyget om arbete utomlands flyttning till utlandet försäkringsperioder (Vakuutusjaksot) i HEKY tidsbundet beslut om försäkringstillhörighet om arbetsoförmågan sträcker sig över försäkringsperioden fingervisningar i ansökan om att det är fråga om ett ärende med internationell koppling. Vilken identifieringsinformation fås på HEKY-sidorna? Kotitoimisto (hembyrå) Om den sökandes hembyrå är avgörs rehabiliteringspenningsärendet av Centret för internationella ärenden. Observera dock att hembyrån kan vara vilken annan byrå som helst. Vakuutusjaksot (försäkringsperioder) I personens allmänna uppgifter finns punkten Vakuutusjaksot. Genom att granska perioderna kan du få information om internationella kopplingar. Med Help-funktionen (F13) får du närmare information om anteckningarnas innehåll. Verottajalta saadut tiedot (uppgifter från skattemyndigheten) Kontrollera även uppgifterna från skattemyndigheten, av vilka t.ex. uppgifter om försäkringslön kan framgå. Konsultering Även om det inte är fråga om en situation som helt motsvarar anvisningen om handläggningsställe men man kan identifiera en internationell koppling ska man konsultera centret för internationella ärenden för att utreda vilket som är det rätta handläggningsstället. Du kan konsultera Centret för internationella ärenden per e-post eller per telefon eller via Lync och därefter vid behov flytta över ärendet till arbetskön för centret via Oiwa. Du kan även konsultera centret för internationella ärenden om det i samband med ett rehabiliteringspenningsärende framläggs ett läkarintyg som skrivits utomlands för vilket man 157

165 behöver specialkunnande för att utreda arbetsoförmågans orsak eller längd. Be i första hand om tilläggsutredningar av klienten. Läs mer i processanvisningen för rehabiliteringspenningsärenden Jäv Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s personal. Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen. Läs mer om jäv Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig. Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning till påståendet och avgöra jävsfrågan. Läs mer om avgörande av jävsfrågor Intervju Rehabiliteringspenning för unga Överväg att intervjua den unga/vårdnadshavaren för unga under 18 år t.ex. i följande situationer: Du utreder möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering för en person under 20 år. Du behöver information om helhetssituationen. Den individuella studie- och rehabiliteringsplanen saknas helt och hållet. Innehållet i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen stämmer inte överens med den ungas hälsotillstånd. Stödåtgärderna verkar otillräckliga med beaktande av den ungas hälsotillstånd och helhetssituationen. Rehabiliteringen enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen framskrider inte enligt planen. Då du utreder ett Seuranta-arbete. Läroavtalsutbildning Överväg att intervjua klienten t.ex. i följande situationer: 158

166 Den valda branschen/yrket verkar inte ändamålsenligt med beaktande av klientens hälsotillstånd. Det är nödvändigt att utreda klientens behov av rehabilitering och målet med rehabiliteringen samt de förväntningar klienten har på rehabiliteringen innan beslutet fattas. Läs mer om Ratkaisutyön puhelinpalvelu Huolenpitoa asiakkaasta (Telefonservice vid handläggningen Omsorg om kunden) intervjuer i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering Tilläggsutredningar Om sådana tilläggsutredningar som nämnts i avsnittet Ansökan eventuellt saknas ska de begäras i det skede då ansökan avgörs Begäran om bedömning För sakkunnigläkarna och dem som bereder ett ärende har det gjorts upp gemensamma anvisningar per förmån. Läs mer om att begära en sakkunnigläkares bedömning. Begär en sakkunnigläkares bedömning när du behöver medicinsk sakkunskap vid utredningen av förutsättningarna att bevilja rehabiliteringspenning för unga eller rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning. Läs mer om sakkunnigläkarens bedömning vid rehabiliteringspenning för unga. sakkunnigläkarens bedömning vid yrkesutbildning (läroavtalsutbildning) Hörande Hörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendet före avgörandet. Läs mer om hörande När ska kunden höras? Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras Hur går hörandet till? Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare eller vårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar. 159

167 Meddelande av beslut Förmånsbesluten är förvaltningsbeslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet avslutas. Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, avslås, dras in, justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarna till det och kan ta ställning till ett eventuellt överklagande. Läs mer i förmånsanvisningen om respektive förmån hur man ska göra då man meddelar beslut i sådana fall då en förmånstagare, ett barn eller en intressebevakare har avlidit. Läs också i anvisningen om tillämpningen av förvaltningslagen om situationen då intressebevakningsuppdraget upphör på grund av att förmånstagaren eller dennes intressebevakare avlidit. Då du meddelar ett beslut på grund av förmånstagarens eller ett barns död ska du på ett lämpligt ställe i beslutet lägga till ett beklagande, t.ex. Vi beklagar sorgen. Om detta redan tidigare har gjorts skriftligen är det inte längre skäl att uttrycka deltagandet på nytt i beslutet eller brevet. När det gäller justering av en förmån på grund av en indexjustering meddelas beslut bara på begäran. I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än på förmånstagarens begäran. Ett förmånsbeslut är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som anges i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i anvisningen om sökande av ändring och i anvisningen om rättelse och undanröjande av beslut. Förmånsbesluten är avgiftsfria. Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet. I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas. Läs mer under Avgörande i sak eller avvisande utan prövning, Beslutets form och innehåll och Motivering av beslut Beslutsmottagare Rehabiliteringspenningsbeslutet och besvärsanvisningen ska meddelas följande: klienten själv vårdnadshavare till ett barn under 18 år en intressebevakare som sköter klientens ekonomi en intressebevakningsfullmäktig, då fullmakten täcker ekonomiska ärenden arbetsgivaren, då arbetsgivaren meddelar att den har betalat lön för rehabiliteringstiden. (Beslutet till arbetsgivaren innehåller inte uppgifter om ersättning för uppehälle.) Patientförsäkringscentralen, om den har sökt rehabiliteringspenning ett kommunalt organ, som begärt att rehabiliteringspenningen betalas till det kommunala organet på grund av klientens levnadsvanor (FRPL 566/ ). 160

168 Beslut för kännedom till vårdnadshavare Beslut ska i första hand delges den vårdnadshavare som har undertecknat ansökan eller hjälpt klienten med ansökan. Om det utifrån detta inte går att avgöra vem som ska delges beslutet, väljs den vårdnadshavare som kommer först i alfabetisk ordning. Om vårdnadshavarna till en minderårig klient bor på olika adresser, delges beslutet dem båda. Ett beslut om rehabiliteringspenning ska inte delges klientens vårdnadshavare, om det finns skäl att misstänka att det skulle strida mot klientens eller någon annan persons synnerligen viktiga enskilda intresse. Exempel Då avgörandet om rehabiliteringspenning görs upp framgår det att klienten har utnyttjat den rätt som hen enligt patientlagen har att förbjuda att uppgifter om hens hälsotillstånd lämnas ut och att beslutet innehåller sådana uppgifter. I ett sådant fall delges vårdnadshavaren inte beslutet. I oklara fall ska du kontakta Kompetenscentret (TEOSPÄIVÄRAHA). Meddelanden FPA kan också meddela beslutet för kännedom till socialväsendet eller den som ordnar rehabiliteringen eller läroavtalsutbildningen, om de särskilt ber om det. Om rehabiliteringspenningen ändras till rehabiliteringspenning till pensionstagare under en pågående rehabiliteringsperiod, skickas dessutom beslutet automatiskt till pensionsanstalten. Socialväsendet Beslutet meddelas inte kommunens socialväsende, om socialväsendet har ansökt om att rehabiliteringspenningen ska betalas ut mot förskott på utkomststöd eller med stöd av klientavgiftslagen (USL 1412/ och KAL 734/ ). I sådana fall förmedlas uppgiften som referens- eller meddelandeuppgift på ett kontoutdrag. På begäran kan beslutet meddelas för kännedom med ett kundbrev utan besvärsanvisning. Till den som ordnar rehabilitering eller läroavtalsutbildning I samband med beslutet om rehabiliteringspenning kan man skicka ett automatiskt meddelande om beslutet till den som ordnar rehabiliteringen eller läroavtalsutbildningen. Meddelandet skickas automatiskt om du på sidan Kuntoutuspäätös i systemet matar in adressuppgifterna för den som ordnar rehabiliteringen eller läroavtalsutbildningen. Skicka meddelandet endast om anordnaren särskilt har bett om det och informationen är nödvändig för att anordnaren ska kunna fastställa eller kontrollera att den lön eller annan förmån som betalas ut är korrekt. Meddelandet skickas endast i samband med det första positiva avgörandet gällande rehabiliteringspenning. I meddelandet anges inte rehabiliteringspenningens belopp eller andra känsliga uppgifter och det kan inte överklagas. (FRPL 566/ ) Till pensionsanstalten Om rehabiliteringspenningen ändras till rehabiliteringspenning till pensionstagare under en pågående rehabiliteringsperiod, skickas ett meddelande om den beviljade rehabiliteringspenningen automatiskt till pensionsanstalten i samband med det första justeringsbeslutet. 161

169 1.10. Anmälningsskyldighet Den som får rehabiliteringspenning ska meddela FPA om rehabiliteringen avbryts helt eller tillfälligt beloppet av förmåner som inverkar på rehabiliteringspenningen ändras inkomsterna ändras under yrkesutbildning en FöPL-/LFöPL-försäkring upphör att gälla under rehabiliteringstid då lön betalas ut erhållande av pension lagbaserad ersättning för inkomstbortfall och andra motsvarande förändringar i de förhållanden som den försäkrade bör ha meddelat när förmånen söktes. En mottagare av rehabiliteringspenning som får yrkesutbildning är skyldig att omedelbart underrätta FPA om sådana arbetsinkomster under utbildningen eller under utbildningsrelaterad praktik som kan påverka rehabiliteringspenningens belopp eller rätten till rehabiliteringspenning. Om FPA med stöd av lagen om FPA-rehabilitering får vetskap om en sådan förändring i förmånstagarens förhållanden som påverkar eller kan påverka en förmån som beviljas eller betalas till den försäkrade, kan FPA avkräva den försäkrade en utredning om den förändring som skett i förhållandena. (FRPL 566/ ) Ansökan Rehabiliteringspenning kan sökas av klienten och hens arbetsgivare. Ansökan kan dessutom i särskilt angivna situationer göras av klientens intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig, en nära anhörig, ett dödsbo eller av en person som befullmäktigats av klienten. Rehabiliteringspenning kan på olika grunder betalas ut även till andra än dem som har ansökt om den, till exempel utifrån ett betalningsyrkande. Blankett Rehabiliteringspenning KU 112r X Ersättning för uppehälle KU 112r X Rehabiliteringspenning för unga KU 111r Rehabiliteringsunderstöd KU 113r X E-tjänsten Arbetsgivares ansökan Y 17r E-tjänsten för arbetsgivare och esara (ilmoitin.fi) Rehabiliteringspenning kan också sökas muntligt. Ett rehabiliteringspenningsärende kan inledas med läkarintyg B (rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning) blankett KU 110r (Individuell studie- och rehabiliteringsplan för ansökan om rehabiliteringspenning för unga) X 162

170 en anmälan från arbetsgivaren om sexmånadersinkomsten för ansökan om rehabiliteringspenning en anmälan från arbetsgivaren om tid utan lön under rehabiliteringstid annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att rehabiliteringspenning söks med den. Uppmana alltid klienten att ansöka om rehabiliteringspenning om behandlingen av ärendet har inletts med någon annan handling än med klientens eller arbetsgivarens ansökan. Avslå ansökan om rehabiliteringspenning om klienten inte lämnar in ansökan inom utsatt tid. Om klienten lämnar in ansökningsblanketten senare, ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Exempel Ett ärende gällande rehabiliteringspenning för unga inleddes med läkarutlåtande som inkom till FPA 1.6. Trots begäran lämnar klienten inte in någon ansökan så rehabiliteringspenningen avslås Klienten lämnar in ansökan Ansökan om rehabiliteringspenning handläggs med inledningsdatum 1.6 och rehabiliteringspenningen kan beviljas retroaktivt från och med 1.2 om villkoren uppfylls. Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats Klienten eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet kan göras muntligt eller skriftligt. Alltid när man i samband med ansökan meddelat att klienten fått lön för rehabiliteringstiden ska både klienten och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Skicka ett brev till klienten där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan använda brevformulär YHI39r Meddelande om återtagande av ansökan. Uppgiften om att ansökan är under behandling ska du ta bort ur systemet. Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats Klienten eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligt. Meddela ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till besvärsnämnden för social trygghet. Läs mer om självrättelse att skicka en besvärsskrift till besvärsinstansen Observera! Det inte är fråga om återtagande av ansökan när den sökande meddelar att någon uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när klienten meddelar att hen har börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut. Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas. 163

171 Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en 164

172 Muntligen myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet 165

173 är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. 166

174 Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. ( advokattjanster/sok_advokat). Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. 167

175 Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Arbetsgivare En arbetsgivare som betalar klienten lön under rehabiliteringstiden kan ansöka om rehabiliteringspenning. Arbetsgivaren kan ansöka om rehabiliteringspenning genom att anmäla löneuppgifterna: i e-tjänsten för arbetsgivare ( i tjänsten Ilmoitin.fi ( på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r). Innan ärendet avgörs ska du bedöma huruvida det för handläggningen behövs ytterligare uppgifter av klienten. Be vid behov klienten att göra en ansökan. Begäran om ytterligare uppgifter av klienten förutsätter inte att arbetsgivaren hörs innan beslut meddelas. Om klienten trots begäran inte lämnar in de uppgifter som saknas, ska du avslå ansökan om rehabiliteringspenning. Om klienten lämnar in ansökan eller de uppgifter som saknas vid en senare tidpunkt, ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Exempel Ett ärende gällande rehabiliteringspenning för unga inleds med arbetsgivarens ansökan, som inkommer till FPA 1.6. Klienten ombes lämna in en ansökan med de uppgifter som behövs för avgörandet. Klienten lämnar inte in någon ansökan och meddelar inte heller övriga uppgifter, så rehabiliteringspenningen avslås Klienten lämnar in ansökan först efter den andra rehabiliteringsperioden Ärendet handläggs på nytt och rehabiliteringspenning kan beviljas retroaktivt från och med 1.2 om villkoren uppfylls. Läs mer om arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. 168

176 Ansökningstid Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle ska sökas inom fyra månader från den dag då förmånen önskas, dvs. i allmänhet från rehabiliteringens eller väntetidens början. (FRPL 566/ ) Exempel Rehabiliteringspenning söks för utbildning som börjar 1.8. Ansökan inkommer och är försenad för tiden Rehabiliteringspenning betalas inte för den här tiden om det inte är oskäligt att avslå förmånen till denna del (se nedan). Rehabiliteringspenningen kan betalas ut från och med 15.8 eftersom självriskdagarna (1 + 9) har förflutit under den försenade tiden. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska sökas inom fyra månader från den dag då utbetalningen av den föregående rehabiliteringspenningen upphörde. Ansökan om rehabiliteringspenning görs i allmänhet i det skedet då det egentliga rehabiliteringsbeslutet har fattats. I undantagsfall kan ansökan lämnas in samtidigt med den egentliga rehabiliteringsansökan när det är fråga om rehabilitering som ordnas av FPA. Om rehabiliteringsbeslutet är negativt avslås på grund av detta också ansökan om rehabiliteringspenning. Om inlämningsdatum eller tidsfristens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag får ansökan om en rehabiliteringspenningförmån lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj samt jul- och midsommarafton. Exempel Om rätten till rehabiliteringspenning har uppkommit har ansökan om rehabiliteringspenning fått lämnas in ännu måndagen , eftersom var en helgfri lördag. Beviljande utifrån en försenad ansökan En rehabiliteringspenningförmån kan beviljas helt eller delvis även om ansökan inte lämnats in inom den utsatta tiden på fyra månader, om det skulle vara oskäligt att avslå den på grund av att ansökan är försenad. Be om en redogörelse för orsaken till förseningen om ansökan har lämnats in för sent. Det kan vara oskäligt att avslå en ansökan om rehabiliteringspenning till exempel om ansökan försenats av någon orsak som inte beror på den sökande eller av något annat giltigt skäl. Om ansökan om rehabiliteringspenning är försenad, ska du med kundbrev KRL01r be den sökande lämna in en utredning om orsaken. Som särskilda skäl att bevilja en förmån trots försening räknas inte ovetskap eller en intressebevakares eller någon annan ansökningsberättigad persons försummelse att söka förmånen. Rehabilitering som genomförts i perioder Om rehabiliteringspenning söks först för den andra eller tredje perioden och det har förflutit mindre än 4 månader sedan den första perioden, ska du fråga klienten om hen vill söka rehabiliteringspenning för den första perioden. Om det vid tidpunkten för ansökan har förflutit över 4 månader sedan den första perioden, begärs inte någon utredning om förseningen i fråga 169

177 om den tidigare perioden. Rehabiliteringspenningen fastställs ändå alltid enligt situationen vid begynnelsetidpunkten för rehabiliteringen, dvs. vid den första periodens början. Ansökningstid vid ansökan utifrån inkomsten för sex månader I sin ansökan om rehabiliteringspenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för att avgöra ansökan. Om den sökande uppger att hen senare kommer att lämna in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du be den sökande förete utredningen inom en viss tid. Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen Bilagor till ansökan För att ansökan om rehabiliteringspenning ska kunna avgöras behövs det olika utredningar beroende på rehabiliteringsåtgärd. Utbetalning av rehabiliteringspenning förutsätter också en utredning om att klienten har deltagit i rehabiliteringen och om hur rehabiliteringen framskrider. Rehabiliteringsbeslut Om det inte är FPA som ordnar rehabiliteringen, ska en kopia av rehabiliteringsbeslutet, betalningsförbindelsen eller blanketten Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) fogas till ansökan om rehabiliteringspenning. Av utredningen ska framgå vilken tid rehabiliteringsbeslutet avser vilken lag som ligger till grund för rehabiliteringsbeslutet var och hur rehabiliteringen genomförs vilken aktör som har fattat rehabiliteringsbeslutet syftet med rehabiliteringen. Inget rehabiliteringsbeslut behövs om klientens rehabilitering består av läroavtalsutbildning eller hen ansöker om rehabiliteringspenning för unga. Uppgifter om lönebetalning Be arbetsgivaren om löneuppgifter, ifall klienten meddelar att hen får lön för rehabiliteringstiden ansöker om förmånen enligt arbetsinkomsten för 6 månader och inkomsten inte uppges. Låt ansökan vänta, om klientens ansökan gäller kommande tid och ingen lön ännu har betalats ut. Be klienten om löneuppgifter, ifall klienten har deltidspension och vill att arbetsinkomsten för det fulla kalenderår som följer efter att pensionen har börjat betalas ut ska beaktas som grund för rehabiliteringspenningen. Företagare behöver i regel inte uppge sin arbetsinkomst för de 6 månader som föregår rehabiliteringen, utan FPA får uppgifterna direkt från arbetspensionsanstalten. Läs mer om utredning av företagares inkomster. 170

178 Uppgifter om ersättningar som inverkar på rehabiliteringspenningen Om klienten under rehabiliteringstiden får ersättning enligt annan lag och den informationen saknas i FPA:s register, behövs en utredning om inkomstbortfallsersättning som bilaga till ansökan om rehabiliteringspenning. Om utredningen ännu pågår vid försäkringsinrättningen, behövs ett dröjsmålsintyg (FRPL 566/ mom.) för ansökan om rehabiliteringspenning. FPA begär utredningen eller dröjsmålsintyget direkt av försäkringsinrättningen. Andra utredningar FPA kan behöva också andra utredningar för att kunna avgöra ansökan om rehabiliteringspenning. Kontrollera vilka utredningar som behövs i avsnittet Rehabilitering som grund i förmånsanvisningen. FPA-rehabilitering Medicinsk rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Familjerehabilitering enligt barnskyddslagen Familjerehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Missbrukarrehabilitering Läroavtalsutbildning Rehabilitering som finansieras med vinstmedel från Veikkaus Rehabiliteringspenning till en anhörig Rehabiliteringspenning för unga Rehabilitering som ges utomlands Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. 171

179 Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om hen inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. 172

180 Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Utbetalning För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut fordras en utredning om att klienten deltagit i rehabiliteringen. Utredningen kan vara: deltagarintyg eller anmälan om att rehabiliteringsperioden inletts (OSAL) närvarointyg från läroanstalten (OSAL) intyg över studieprestationer (OPME) Som bilaga till ansökan om rehabiliteringspenning behövs ingen utredning om deltagande i rehabilitering. Betalningsperioder Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle betalas till mottagaren i perioder i efterskott. Den första betalningsperioden är 6 vardagar räknat från början av den tid för vilken förmånen ska betalas och varje följande period omfattar 25 vardagar. Om rehabiliteringen genomförs i kortare perioder eller om periodens slag ändras, är betalningsperioden lika lång som perioden. Utbetalningsdag är den sista bankdagen under betalningsperioden. Betalningsdagen för den rehabiliteringspenning som betalas till arbetsgivaren bestäms enligt klientens betalningsperiod. Om det månatliga beloppet av rehabiliteringspenningen understiger 31,02 euro (nivån år 2018), betalas den inte ut. Läs mer: 173

181 Uppföljning Förhindrande av utbetalning Betalningsadress En förmån betalas till ett konto inom EU som förmånstagaren uppgett. Ändringar i kontonummer görs på förmånstagarens skriftliga anmälan. Kunden kan meddela ändringar i kontonummer på blankett Y121r, i e-tjänsten eller i vissa fall muntligt. Ändringar i kontonummer tas inte emot per e-post. Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer medan ni står i kontakt med varandra för att sköta hens ärende ska du ta emot uppgifterna efter att ha identifierat hen. Gör ändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Om kunden har förmåner i andra system (t.ex. Onni, RAKE) ska du i Oiwa skapa ett Perustietojen muutos-arbete med specifikationen (Tarkenne) tilinumeromuutos. Utbetalning av förmån när kunden inte har något bankkonto eller om det inte går att få reda på kontonumret Om kunden inte har något bankkonto eller inte uppger sitt kontonummer trots att du bett om det ska du betala in dagpenningen på ett s.k. prepaid-kort. Anmärkning Rehabiliteringspenningssystemet kräver inte kundens kontonummer om man på sidan Maksuvaatimus har registrerat ett betalningsyrkande enligt lagen om klientavgifter och rehabiliteringspenningen i sin helhet betalas till kommunen. (KAL 734/ ) Utländsk betalningsadress Om förmånstagaren önskar få sin förmån utbetald till en betalningsadress utomlands utbetalas förmånen med hjälp av internationella bankförbindelseuppgifter och som betalningsadress anges då det utländska IBAN-kontonumret och den utländska BIC-koden eller det utländska BBAN-kontonumret och den utländska BIC/SWIFT-koden eller det utländska BBAN-kontonumret samt bankens namn och landskod. Förmånen kan betalas till utlandet också enligt den försäkrades postadress förutsatt att hen har en giltig adress i utlandet. Närmare information om utbetalningen av förmåner finns i de tekniska anvisningarna Betalningsmottagare Rehabiliteringspenning kan betalas till den försäkrade arbetsgivaren intressebevakaren 174

182 Patientförsäkringscentralen ett kommunalt organ (FRPL 566/ ) kommunen/samkommunen (USL 1412/ ), (KAL 734/ ) arbetslöshetskassan ansvarsenheten för studiestöd arbetsplatskassan FPA-byrån Den försäkrade Rehabiliteringspenningen betalas till den försäkrade, dvs. till klienten själv, om arbetsgivaren inte betalar lön för rehabiliteringstiden och det inte finns något yrkande på att rehabiliteringspenningen betalas till en intressebevakare eller en myndighet. En anställd klients rehabiliteringspenning betalas till klienten själv också för den tid hen deltar i rehabilitering under avlönad semester, övertidsledighet, sabbatsledighet, sparad ledighet eller motsvarande avlönad ledighet. Rehabiliteringspenningen betalas till klienten också t.ex. när hen har bytt ut sin semesterpenning mot ledighet och under denna tid deltar i rehabilitering. Om beloppet av rehabiliteringspenningen överstiger den lön eller ersättning som betalats för rehabiliteringstiden, betalas den överstigande delen till klienten. Läs mer om arbetsgivarens rätt till dagpenning. Överföringsförbud Rehabiliteringspenning får inte överföras på någon annan (s.k. överföringsförbud). Ett sådant avtal är ogiltigt. Förmånstagarens eller intressebevakarens konto ska uppges som betalningsadress. (FPRL 566/ ). En myndig persons rehabiliteringspenning betalas till personens eget konto Rehabiliteringspenningen för en minderårig person kan betalas till hens eget konto eller till det konto som intressebevakaren har uppgett. Se till att rehabiliteringspenningen betalas till personens eget konto från och med hens 18-årsdag. Läs mer om utbetalning till intressebevakaren Arbetsgivare Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på grundval av arbets- eller tjänsteförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. Läs mer om arbetsgivarens rätt till dagpenning i olika situationer Betalare av lönegaranti De fordringar som ska betalas som lönegaranti övergår, jämte alla tillhörande rättigheter, till staten från den dag då lönegarantibeslutet utfärdas (16 i lagen om lönegaranti). Den 175

183 dagpenningsförmån som motsvarar lönen för tiden av frånvaro från arbetet betalas till närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) på grundval av lönegarantibeslutet eller en anmälan. För utbetalningen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress Patientförsäkringscentralen Om Patientförsäkringscentralen har betalat ersättning för inkomstbortfall till klienten för samma tid som klienten får rehabiliteringspenning, betalas rehabiliteringspenningen till Patientförsäkringscentralen på basis av betalningsyrkande Intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen Rehabiliteringspenningförmåner kan betalas till klientens intressebevakare eller klientens lagligt befullmäktigade ombud. En person kan ha en intressebevakare om hen inte själv förmår bevaka sina intressen eller sköta sina angelägenheter. Intressebevakaren försvarar huvudmannens intressen och representerar denne i angelägenheter som ingår i intressebevakarens uppdrag. Med en intressebevakningsfullmakt kan en person i förväg ordna så att personen får sina ärenden omskötta ifall hen skulle bli oförmögen att själv sköta sina ärenden på grund av till exempel försvagat hälsotillstånd. FPA får uppgift om intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakare syns i HEKY > Henkilön yleistiedot > Perhetiedot. HEKY-förfrågan visar intressebevakarens namn och identifierare och en upplysning om huruvida kundens handlingsbehörighet har begränsats eller kunden förklarats omyndig. Intressebevakare för en minderårig är i allmänhet dennes vårdnadshavare. Deras uppgift som intressebevakare upphör då barnet fyller 18 år. En minderårig kan också ha en intressebevakare som förordnats av domstol. Läs mer: Vad avses med intressebevakare? Vad avses med intressebevakningsfullmakt? Utredning av intressebevakningens och intressebevakningsfullmaktens innehåll Kontrollera innehållet i intressebevakarförordnandet genom registerförfrågan om förmynderskapsärenden (Ratkaisutyö >> Työvälineet, Holhousasioiden rekisteri). Ifall förordnandet om intressebevakning inte innehåller någon precisering av intressebevakarens uppgifter kan det anses omfatta skötseln av förmånsärenden. Om intressebevakarens uppgift har begränsats att endast omfatta fastställda rättshandlingar, ärenden eller egendom (t.ex. arvskifte), täcker intressebevakarens behörighet inte nödvändigtvis FPA-förmåner. Ett intressebevakningsförordnande kan också gälla för en viss tid. 176

184 Be intressebevakningsfullmäktigen eller magistraten om en kopia av intressebevakningsfullmakten. Du kan använda brevformulär YHL14r när du ber fullmäktigen om kontonumret och en kopia av intressebevakningsfullmakten. Om intressebevakningsfullmakten omfattar skötseln av förmånsärenden ska du ändra betalningsmottagaren (maksunsaajan muutos) och betala in förmånen på det konto som fullmäktigen har uppgett. Rehabiliteringspenningen betalas in på det konto som intressebevakaren eller intressebevakningsfullmäktigen har uppgett Rehabiliteringspenningen betalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt, ifall en intressebevakare har förordnats att sköta klientens ekonomiska angelägenheter egendom egendom och ekonomiska angelägenheter. Det är intressebevakarens uppgift att meddela till vilket konto klientens rehabiliteringspenning ska betalas. Du kan använda brevformulär YHL13r för att be om kontonumret av intressebevakaren. Du behöver inte kontrollera i vems namn kontot är. Registrera intressebevakaren som betalningsmottagare. Om intressebevakningsförordnandet gäller för en viss tid, ska du registrera en uppgift om uppföljning gällande rehabiliteringspenningen. Kontrollera vem som är betalningsmottagare innan den utsatta tiden löper ut. Om intressebevakningsfullmakten omfattar skötseln av förmånsärenden ska du ändra betalningsmottagaren (maksunsaajan muutos) och betala in förmånen på det konto som fullmäktigen har uppgett (YHL14r). Rehabiliteringspenningen betalas till minderårig klient Rehabiliteringspenningen för en person som inte fyllt 18 år kan betalas till hens eget konto eller till det konto som vårdnadshavaren har uppgett. Gå till väga enligt beskrivningen ovan om en minderårig klient har en intressebevakare som förordnats av domstol. Intressebevakningsfullmakt kan inte utfärdas till personer som är under 18 år. Om både den minderåriga och vårdnadshavaren/intressebevakaren uppger sig som betalningsmottagare, ska rehabiliteringspenningen betalas in på det konto som vårdnadshavaren/ intressebevakaren uppgett. Förfarande då klienten fyller 18 år Då klienten blir myndig betalas rehabiliteringspenningen in på hens eget konto om inte en intressebevakare har förordnats. I Oiwa skapas automatiskt ett uppföljningsuppdrag (Seuranta/atktyö) ungefär en månad innan klienten fyller 18 år. Uppdraget gäller utredning av kontonummer. Om rehabiliteringspenningen har betalats till vårdnadshavarens konto eller det är oklart vem som är kontohavare, ska du kontakta klienten. Vid behov kan du använda kundbrev KRL21r. Om klienten uppger sitt eget kontonummer, ska du ändra kontonumret från datumet för meddelandet, dvs. eventuellt redan innan klienten har fyllt 18 år. Om klienten inte kan nås och kontonumret inte kan utredas, kan du tillfälligt avbryta utbetalningen av rehabiliteringspenningen med ett betalningshinder som gäller den betalningspost som följer efter klientens 18-årsdag. 177

185 Rehabiliteringspenning får inte överföras på någon annan (s.k. överföringsförbud). Ett sådant avtal är ogiltigt. Därför ska en nära anhörig som sköter förmånstagarens ärenden eller en person som handlar med fullmakt uppge förmånstagarens konto som betalningsadress (FPRL 566/ ). Klienten har flera intressebevakare Om det för förmånstagaren har förordnats flera intressebevakare, betalas rehabiliteringspenningen till den intressebevakare som domstolen har förordnat att sköta ekonomiska angelägenheter. Om det inte finns något beslut om arbetsfördelningen kan rehabiliteringspenningen betalas till vem som helst av intressebevakarna Kommunen Rehabiliteringspenning kan betalas delvis eller helt till det organ i kommunen som svarar för socialvården enligt följande: Om kommunen har betalat ut grundläggande utkomststöd till klienten mot emotsedd rehabiliteringspenning Som ersättning för klientavgift eller ersättning för kostnader om den försäkrade är i familjeeller institutionsvård som ordnats av kommunen eller barnskyddets boendeservice. Om utbetalningen av rehabiliteringspenningen till klienten själv skulle äventyra försörjningen för klienten eller hens familj (FRPL 48 3 mom.). Den andel av rehabiliteringspenningen som ska betalas till arbetsgivaren betalas inte till kommunen. Kompletterande och förebyggande utkomststöd En kommun kan ta ut och lyfta en persons rehabiliteringsförmån eller rehabiliteringspenningförmån för samma tid för vilken kommunen har betalat förskott på utkomststöd mot en emotsedd förmån (USL 1412/ och FRPL 48 1 mom.). Kommunen har rätt att få rehabiliteringspenningförmånen från den dag då förmånen hade kunnat betalas till klienten själv, under förutsättning att kommunen har betalat ut utkomststöd för samma tid. Kommunen har rätt att få rehabiliteringspenningförmånen ända till det datum till vilket kommunen har betalat utkomststöd då beslutet om rehabiliteringspenning meddelas. Utkomststöd som beviljats eller utanordnats efter att beslutet om rehabiliteringspenning har meddelats är inte ett utkomststöd som betalats mot en emotsedd förmån och ger således inte kommunen rätt till rehabiliteringspenningförmån. Eftersom FPA emellertid inte på basis av betalningsyrkandet vet hur länge utkomststöd hunnit betalas ut då beslutet om rehabiliteringspenning meddelas, betalar FPA ut rehabiliteringspenningförmånen till yrkandets utgång, såvida yrkandet inte återtas därförinnan. Kommunen förutsätts vid behov återta betalningsyrkandet från den dag från vilken det inte längre finns förutsättningar för utbetalning av rehabiliteringspenningförmån. Från kan också FPA ta ut och lyfta en persons rehabiliteringspenningförmån för den tid för vilken man har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån. Om både FPA och kommunen yrkar på betalning av rehabiliteringspenningsförmånen betalas den först till FPA. Den del som blir över betalas till det kommunala organet. 178

186 Förfarandet Anmärkning Ersättning för uppehälle betalas inte till en kommun eller till FPA, eftersom den inte beaktas som inkomst i samband med utkomststödet (USL 11 2 mom.). En rehabiliteringspenningförmån betalas till kommunen, om kommunen har meddelat sitt yrkande senast två veckor innan förmånen ska betalas ut. I så fall kan förmånen inte betalas till klienten själv eller till någon annan betalningsmottagare (utom till arbetsgivare). FPA kan godkänna betalningsyrkandet även om det meddelas senare än två veckor före utbetalningsdagen, om rehabiliteringspenningen inte hunnit betalas ut till klienten. Kommunen ska meddela FPA om uppgifterna i betalningsyrkandet ändras. Kommunen ska meddela FPA sitt yrkande, antingen skriftligt (EV255) eller elektroniskt (e-tjänsten för socialvården för förfrågan om FPA-förmåner). I yrkandet ska anges tidsperioden och de belopp som drivs in. Kostnader för familjevård och institutionsvård Om en klient i familje- eller slutenvård (till exempel missbrukarrehabilitering) som ordnats av en kommun får rehabiliteringspenningförmån, kan kommunen ta ut och lyfta den rehabiliteringspenning som hänför sig till samma tid direkt hos FPA och använda den som ersättning för den avgift som har fastställts för klientens vård, uppehälle eller omvårdnad (KAL 734/ ). För familjevård, slutenvård (barnhem eller liknande barnskyddsinstitution) eller boendeservice som kommunen ordnat med stöd av barnskyddslagen kan kommunen ta ut en skälig ersättning ur den rehabiliteringspenningförmån som betalas för samma tid (FRPL 48 2 mom.). Förfarandet En rehabiliteringspenningförmån betalas till kommunen, om kommunen har meddelat sitt yrkande senast två veckor innan förmånen ska betalas ut. I så fall kan förmånen inte betalas till klienten själv eller till någon annan betalningsmottagare (utom till arbetsgivare). FPA kan godkänna betalningsyrkandet även om det meddelas senare än två veckor före utbetalningsdagen, om rehabiliteringspenningen inte hunnit betalas ut till klienten. Kommunen ska meddela FPA sitt yrkande, antingen skriftligt (EV255) eller elektroniskt (e-tjänsten för socialvården för förfrågan om FPA-förmåner). I yrkandet ska anges tidsperioden och de belopp som drivs in. Kommunen ska meddela FPA om uppgifterna i betalningsyrkandet ändras. Ifall det saknas uppgift om slutdatumet för betalningsyrkandet, ska du ta reda på det av den som gör betalningsyrkandet. Kommunen kan meddela att betalningsyrkandet gäller exempelvis fram till den tidpunkt då klientplanen följande gång ska justeras. Slutdatumet för betalningsyrkandet ska matas in i handläggningssystemet för rehabiliteringspenning. Som slutdatum för ett betalningsyrkande som gäller en minderårig klient anges den dag då klienten fyller 18 år, om kommunen inte meddelar något annat slutdatum. Kommunen måste också göra ett nytt betalningsyrkande, om den ordnar eftervård för en myndig klient och yrkar på att rehabiliteringspenningen ska betalas till kommunen på grundval av den. Försörjningen hotad På begäran av det organ som ansvarar för kommunens socialvård kan rehabiliteringspenningen betalas helt eller delvis till organet i fråga för att användas för underhållet av klienten, hens familj 179

187 och de barn som hen försörjer, om betalning av rehabiliteringspenningen till klienten själv skulle äventyra försörjningen för hen själv, hens familj eller de barn som hen försörjer (FRPL 556/ mom.). Betalningsyrkandet gäller tills vidare, till dess kommunen meddelar att yrkandet inte längre gäller. Rehabiliteringspenningen betalas till kommunen från och med den dag då villkoren för beviljande av förmånen uppfylls. Förfarandet Kommunens ska ansöka om förmånen skriftligen (EV241N) och ansökan ska motiveras. Klienten ska höras med ett kundbrev (KRS01), till vilket fogas en kopia av kommunens ansökan. Om rehabiliteringspenningen betalas till kommunen motiverar FPA detta i beslutet till både klienten och kommunen. En rehabiliteringspenningförmån betalas till kommunen, om kommunen har meddelat sitt yrkande senast två veckor innan förmånen ska betalas ut. I så fall kan förmånen inte betalas till klienten själv eller till någon annan betalningsmottagare (utom till arbetsgivare). FPA kan godkänna betalningsyrkandet även om det meddelas senare än två veckor före utbetalningsdagen, om rehabiliteringspenningen inte hunnit betalas ut till klienten Arbetslöshetskassan Om en rehabiliteringsklient har fått en arbetslöshetsförmån från en arbetslöshetskassa och rehabiliteringspenning ska betalas till hen för samma tid, betalas rehabiliteringspenningen på basis av betalningsyrkande till den behöriga arbetslöshetskassan upp till ett belopp som motsvarar den förmån som redan betalats. Begär ett betalningsyrkande med kundbrev KRV03r. (FRPL 566/ mom.) Ansvarsenheten för studiestöd Om en klient har fått studiestöd för utbildning och beviljas rehabiliteringspenning för samma tid, betalas rehabiliteringspenningen på basis av betalningsyrkande till ansvarsenheten för studiestöd högst upp till ett belopp som motsvarar det studiestöd som redan har betalats. Innan beslutet om rehabiliteringspenning fattas ska förmånshandläggaren kontakta ansvarsenheten för studiestöd och underrätta den om beviljandet av en kommande hindrande förmån. För studiepenningen respektive bostadstillägget görs separata yrkanden om betalning av rehabiliteringspenningen Arbetsplatskassan Om en klient har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen från arbetsplatskassan, får utbetalaren av dagpenning på basis av betalningsyrkande den rehabiliteringspenning som ska betalas för samma tid. 180

188 FPA-byrån Rehabiliteringspenningen betalas genom regress till FPA när rehabiliteringspenningen beviljas retroaktivt för tid som FPA har betalat en förmån som är sekundär i förhållande till rehabiliteringspenningen. Från och med kan FPA uppbära och lyfta en persons rehabiliteringspenningförmån för den tid som man har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån. Om både FPA och kommunen yrkar på betalning av rehabiliteringspenningsförmånen betalas den först till FPA. Den del som blir över betalas till det kommunala organet. Läs mer: Regressbetalning Utsökningsmyndighet En rehabiliteringspenningförmån får inte utmätas. Folkpensionsanstalten måste ändå på begäran av en behörig myndighet lämna ut sådana uppgifter om rehabiliteringspenningförmånen som behövs för utsökning av en förmån enligt en annan lag Regressbetalning Rehabiliteringspenningen kan komma att beviljas för samma tid för vilken klienten har fått en förmån som är sekundär i förhållande till rehabiliteringspenningen. Med andra ord är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till den andra förmånen och beviljandet av rehabiliteringspenning leder till att den andra förmånen betalas med för stort belopp. I en sådan situation betalas rehabiliteringspenning som regresskvittning mot den sekundära förmånen eller som regressbetalning på basis av betalningsyrkande utifrån den andra förmånen. Detta förutsatt att så är fastställt i förmånslagarna. Regresskvittning Regresskvittning innebär att det i YHTE-systemet är möjligt att kvitta en FPA-förmån som är sekundär i förhållande till rehabiliteringspenningen. Kvittningstillståndet antecknas på Liikamaksuskärmen för den sekundära förmånen och det överskjutande beloppet återförs till den andra förmånen. Regresskvittningen syns då på Laskelma-skärmen för den andra förmånen och i betalningsspecifikationen för rehabiliteringspenningen. Förmåner som kan regresskvittas mot rehabiliteringspenningen är arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning sjukdagpenning rehabiliteringspenning. Regressbetalning på basis av betalningsyrkande Rehabiliteringspenning betalas på basis av betalningsyrkande som regressbetalning till följande betalningsmottagare: Arbetslöshetskassan 181

189 Arbetsplatskassan Ansvarsenheten för studiestöd Bruttokrav gällande studiestöd Nettokrav gällande bostadstillägg FPA-byrån Förskottsinnehållning, allmänna principer Enligt inkomstskattelagen kan en person vara antingen allmänt skattskyldig eller begränsat skattskyldig i Finland. Allmänt skattskyldig är en person som i beskattningshänseende är bosatt i Finland. Hen är skyldig att betala skatt i Finland för sin inkomst både i Finland och utomlands. FPA verkställer förskottsinnehållning på förmåner och pensioner som FPA betalar till en allmänt skattskyldig, om de inte är skattefria enligt gällande lagstiftning (ISkL 1535/ ). Förskottsinnehållning verkställs också på ersättning för arbete, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Begränsat skattskyldig är en person som inte är stadigvarande bosatt i Finland. Hen är skyldig att betala skatt i Finland endast för sin inkomst i Finland. Vid beskattningen av en sådan person tillämpas i regel lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Läs mer om Förskottsinnehållning > Källskatt På pensionsinkomst som betalas ut i Finland tas det inte ut källskatt av en person som är bosatt utomlands, utan på inkomsten verkställs förskottsinnehållning Grunder I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning bestäms på vilka grunder förskottsinnehållning ska verkställas på FPAförmåner och på skattepliktig ersättning för arbete. Grund- och tilläggsprocent Förskottsinnehållning verkställs enligt den grundprocent som fastställts för lön till den del det belopp som utbetalas inte överstiger den personliga inkomstgräns som fastställts av Skatteförvaltningen. Till den del som överstiger inkomstgränsen verkställs innehållningen enligt tilläggsprocenten. Då det gäller förmåner som betalas för vardagar divideras det belopp som har angetts som årlig inkomstgräns med 300 och i fråga om förmåner som betalas månatligen med 12. Vid arbetsersättningar divideras det belopp som utbetalas med 365 och multipliceras med det antal dagar som ingår i fakturan. Annan personlig procentsats Frilansare har endast en personlig innehållningsprocent för lön och övriga förskottsskattepliktiga inkomster. För pensionsinkomst har pensionstagare separat en personlig innehållningsprocent som tillämpas på både regelbundna och retroaktiva pensionsposter. 182

190 Skatteprocent för biinkomster Om en person förutom huvudsyssla har biinkomster, verkställs innehållningen enligt den innehållningsprocent som fastställts för biinkomster. Procentsatsen för biinkomster är vanligtvis densamma som personens tilläggsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett skattekort för biinkomst till FPA. Graderat skattekort När man använder ett graderat skattekort ändras den personliga förskottsinnehållningsprocenten då de fasta inkomstgränserna uppnås. Förskottsinnehållning som verkställs på basis av ett graderat skattekort är dock alltid minst 25 %. Graderade skattekort används inte vid beräkningen av förskottsinnehållningen på studiepenning och arbetslöshetsförmåner. Om ett graderat skattekort har registrerats för en person som får studiepenning läggs studiepenningens belopp automatiskt till inkomsterna på skattekortet. I de belopp som angetts som inkomstgränser beaktas alla inkomster under hela skatteåret (kalenderåret), också andra inkomster än de som utbetalats av FPA. Inkomsterna för hela kalenderåret beaktas, också om det graderade skattekortet tas i bruk mitt i året då nya grunder för förskottsinnehållningen träder i kraft. Bestämd procentsats I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut har angetts situationer där förskottsinnehållningen på pensioner, andra förmåner och arbetsersättning bestäms schematiskt utgående från bestämda procentsatser. Procenttabell På dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och på rehabiliteringspenning kan förskottsinnehållningen verkställas enligt en procenttabell i Skatteförvaltningens beslut. (6 3 mom. i skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Ändringsskattekort Betalningsmottagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om ändring av förskottsinnehållningen. Om Skatteförvaltningen ger betalningsmottagaren ett ändringsskattekort för sociala förmåner, pension eller studiepenning överförs uppgifterna i regel direkt till FPA, vilket gör att uppgifterna införs automatiskt. Om Skatteförvaltningen eller kunden lämnar in ändringsskattekortet direkt till byrån, ska du registrera uppgifterna i ändringsskattekortet med HEMU. Skatteförvaltningen antecknar i ändringsskattekortet för vilket ändamål det kan användas. Vid förskottsinnehållning på sociala förmåner kan endast ett ändringsskattekort som är avsett för sociala förmåner användas. För studiepenning och pensioner kan dock endast ändringsskattekort som getts för dessa förmåner användas. Ändringsskattekortet innehåller en innehållningsprocent som används tills man tjänat den inkomst som står angiven på skattekortet. Därefter används den högre innehållningsprocent som antecknats i kortet. Vid beräkningen av totalinkomsten beaktas de förmåner eller arbetsersättningar som har utbetalats under den tid kortet varit i kraft. Om ändringsskattekortet används också efter årsskiftet, börjar uppföljningen av totalinkomsten från början. På ett ändringsskattekort som getts för pension anges ingen totalinkomst. 183

191 På ett ändringsskattekort kan också anges endast en innehållningsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Betalningsmottagarens begäran Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt Källskatt Källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen används vid utbetalning av dagpenningförmåner, rehabiliteringspenning, barnavårdsstöd och studiepenning. Källskattekort används också vid betalning av arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd om inte mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Källskatten på sociala förmåner är i regel 35 %. Om FPA betalar ut en förmån för en kortare tid än en månad avdras automatiskt 17 euro/dag (kalenderdag) i samband med utbetalningen. Om FPA betalar ut en förmån för en hel månad avdras automatiskt 510 euro/månad. På skillnaden tas det ut källskatt. (6 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978) På arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd tas det ut källskatt i enlighet med den procent som anges på skattekortet. Källskatteavdraget görs inte automatiskt. Du får göra ett källskatteavdrag på skatteinnehållningen om det finns en anteckning om avdraget på skattekortet. Betala en rättelse av förskottsinnehållningen till den som ska få ersättningen eller hänvisa vid behov personen till Skatteförvaltningen för att få skatterättelse. På förmåner för vilka det ska betalas källskatt tas det inte ut någon sjukvårdspremie även om det skulle finnas en anteckning på skattekortet om att en sådan ska tas ut. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas hen enligt källskattekortet Erhållande och användning av uppgifter Vid verkställandet av förskottsinnehållning på förmåner utnyttjas de grunder för förskottsinnehållningen som överförts direkt till FPA. Betalningsmottagaren kan också lämna in sitt skattekort till FPA eller meddela en annan innehållningsgrund. Läs mer under Egen begäran. På arbetsersättningar verkställs inte förskottsinnehållning om mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Efter beslut om beviljande för en begränsat skattskyldig pensionstagare skickar skatteoch bokföringsgruppen ett brev till Huvudstadsregionens skattebyrå med begäran om förskottsinnehållningsprocent. Skattebyrån ger på basis av detta en personlig innehållningsprocent som är avsedd för pension. 184

192 Direktöverföringsuppgifter FPA får årligen direkt av Skatteförvaltningen uppgifter om förskottsinnehållningsgrunderna för förmånstagare som är skattskyldiga i Finland. Ändringsskattekorten överförs direkt till FPA från Skatteförvaltningen varje vardag. FPA kontrollerar årligen hos Skatteförvaltningen, i februari och augusti, om mottagarna av arbetsersättning (producenter av dagvård/rehabilitering) finns i förskottsuppbördsregistret. Kontrollen görs automatiskt som direktöverföringsbegäran. De personliga procentsatser som fastställts för förskottsinnehållning på pension fås på FPA:s begäran för allmänt och begränsat skattskyldiga pensionstagare vars pension utbetalas i november eller som beviljats pension på förhand. Begäran sänds automatiskt, i regel i november, och i den anges en uppskattning av den pension som kommer att betalas ut följande år. De nya innehållningsprocenterna från Skatteförvaltningen för följande år registreras automatiskt i systemet. De förskottsinnehållningsprocenter som kommit direkt från Skatteförvaltningen tas årligen i bruk vid en tidpunkt som meddelas separat. Till dess används de förskottsinnehållningsgrunder som gällde i december föregående år Uppgifter från betalningsmottagaren Skattekort Om betalningsmottagaren eller Skatteförvaltningen skickar ett ändringsskattekort för en social förmån eller för studiepenning, pension eller arbetsersättning, beräknas förskottsinnehållningen enligt ändringsskattekortet. Justerad förskottsinnehållning tillämpas i regel med början från följande betalningspost. En ändring som hänför sig till retroaktiv tid kan dock beaktas om skattekortets giltighetstid sträcker sig till tidpunkten för de utbetalda posterna. Läs mer om Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort som utfärdats för lön används inte för förskottsinnehållning på förmåner eller pensioner. En begränsat skattskyldig kan begära ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst från Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen skickar skattekortet per post till FPA. Egen begäran Källskatt Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. För källbeskattningen ska mottagaren av en förmån eller en arbetsersättning lämna in ett källskattekort. Källskattekortet ska vara utskrivet för FPA. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas hen enligt källskattekortet såsom tidigare. 185

193 På pensioner tas det inte ut källskatt, utan för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställs förskottsinnehållning Sparande av förskottsinnehållning Alla de grunder för förskottsinnehållning som fåtts från förmånstagarna och Skatteförvaltningen ska sparas i datasystemet för förskottsinnehållningsuppgifter. Registrera uppgifterna genom att välja Ennakonpidätystiedot (uppgifter om förskottsinnehållning) i HEMU-startmenyn. Grunderna för förskottsinnehållningen för begränsat skattskyldiga registreras vid Handläggningscentret för internationella ärenden, Handläggningscentret för sjukpensionsärenden eller vid skatte- och bokföringsgruppen. Skattekorten och/eller kopior av dem ska förvaras hos FPA efter registreringen. Inkomstgränserna på skattekorten följs upp automatiskt. Uppgifterna om de totala inkomsterna uppdateras automatiskt vid satskörningarna av betalningar och registreringen av återbetalda belopp. Om du stöter på problem med att korrigera uppgifterna om influtna inkomster, ska du kontakta skatte- och bokföringsgruppen Vad FPA bör kontrollera Kontrollera om nya producenter av rehabiliteringstjänster och dagvård finns upptagna i förskottsuppbördsregistret. Detta kan göras via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) webbplats eller via Skatteförvaltningens servicenummer Om en företagare har registrerats i förskottsuppbördsregistret syns i FODS Informationstjänst, under Giltiga registreringar, uppgiften Förskottsuppbördsregistret och läget Registrerad samt begynnelsedagen. Med funktionen Visa registerhistoria får du fram eventuellt datum för när företagarens registrering i förskottsuppbördsregistret upphört. Huruvida registertillhörigheten fortgår kontrolleras automatiskt direkt hos Skatteförvaltningen. Läs mer om Förskottsinnehållning > Beskattning av mottagare av arbetsersättning. Registrera uppgiften om huruvida en mottagare av arbetsersättning finns i förskottsuppbördsregistret med funktionen APRE/Työkorvauksen saajan verotusperusteet (beskattningsgrunder för mottagare av arbetsersättning). Registreringen kräver att basdata om mottagaren har registrerats. Du ska också i beskattningsgrunderna registrera följande datum för granskning av förskottsuppbördsregistreringens giltighet, vilket fås ur systemet, som den dag då beskattningsgrunden upphör Verkställande av förskottsinnehållning Förskottsinnehållning verkställs i enlighet med förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning. 186

194 Primära innehållningsgrunder är ändringsskattekort källskattekort eller personens eget meddelande om högre innehållningsprocent än annan grund. Förskottsinnehållningens belopp beräknas automatiskt per betalningspost i euro och cent Rehabiliteringspenning Förskottsinnehållningen verkställs i regel enligt en personlig grund- och tilläggsprocent eller annan personlig innehållningsprocent. Om innehållningsgrunden har utfärdats för lön görs dock alltid en förskottsinnehållning om minst 25 %. (6 i skattestyrelsens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Graderat skattekort Förskottsinnehållningen på rehabiliteringspenning är minst 25 % när innehållningsgrunden är ett graderat skattekort, eftersom det är en innehållningsgrund som är avsedd för lön. Mer information om registreringen av uppgifter som finns i graderade skattekort finns i avsnittet om förskottsinnehållning i de tekniska anvisningarna. Förskottsinnehållningen är minst 25 % också på rehabiliteringspenning som utbetalas med minimibelopp. Förskottsinnehållningen verkställs enligt procenttabellen i Skatteförvaltningens beslut om det inte finns några uppgifter om vad skatteinnehållningen ska vara en förmån som hänför sig till föregående kalenderår betalas retroaktivt eller det betalas ett tillägg till förmånen. En betalning anses inte hänföra sig till föregående kalenderår om betalningsperioden sträcker sig över årsskiftet eller slutar så, att förmånen inte hade kunnat betalas under föregående kalenderår. Exempel Tabellprocent används: Dagpenning beviljas 20.1 och betalas retroaktivt för tiden Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Rehabiliteringspenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. För tiden görs förskottsinnehållningen med tabellprocenten 35. För tiden görs förskottsinnehållningen med skatteprocenten för lön som är 27. Exempel Tabellprocent används inte: Tabellprocenten används inte i regelbundna betalningsposter, där en del av tiden infaller föregående år. Rehabiliteringspenning har beviljats från och med Vid årsskiftet gäller en betalningspost tiden och betalningsdagen är Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Rehabiliteringspenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. 187

195 Förskottsinnehållningen görs med skatteprocenten för lön som är 27. Anmärkning Om en betalningspost på grund av betalningshinder eller av någon annan orsak betalas senare, görs förskottsinnehållningen för den andel som gäller föregående år enligt tabellprocenten. På rehabiliteringspenning till pensionstagare görs förskottsinnehållning enligt 40 % om inte kunden har något ändringsskattekort. På partiell rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning verkställs förskottsinnehållning på samma sätt som på rehabiliteringspenning. Ändringsskattekort Kunden kan begära ett ändringsskattekort för sociala förmåner av Skatteförvaltningen. Det fås i regel genom direktöverföring till FPA. Ett ändringsskattekort används som primär innehållningsgrund. Förskottsinnehållning verkställs inte Om beloppet av en förmån är högst 4 euro per dag görs ingen förskottsinnehållning. Ersättning för uppehälle som betalas för rehabiliteringstiden är en skattefri del av förmånen Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort Du kan korrigera förskottsinnehållningen om ett ändringsskattekort som gäller retroaktivt har lämnats in till FPA. Om ändringsskattekortet omfattar tid före årsskiftet kan du rätta förskottsinnehållningen ända fram till utgången av maj innevarande år. Det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast i slutet av maj. Exempel Ett skattekort som gäller retroaktivt från och med 1.11 har lämnats in till FPA 5.1. Skattekortets giltighetstid går ut senast Förskottsinnehållningen kan rättas börjande från Rättelsen kan göras fram till utgången av maj innevarande år och det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast då. Källskatt Om det har tagits ut ett för stort belopp i källskatt på en förmån kan detta korrigeras endast samma betalningsår. Serviceproducenten införd i förskottsuppbördsregistret Förskottsinnehållningen ska alltid rättas om en mottagare av arbetsersättning mitt i året meddelar att hen är införd i förskottsuppbördsregistret. Ett fel har gjorts vid FPA Om man vid FPA felaktigt har tagit ut ett för stort belopp i förskottsinnehållning kan du korrigera felet utan ändringsskattekort. Det är frågan om ett fel från FPA:s sida t.ex. om 188

196 förskottsinnehållningsprocenten från Skatteförvaltningen felaktigt har sparats som en för hög procentsats. Du kan göra en rättelse ända fram till utgången av maj året efter skatteåret. Det belopp som ska återbetalas ska betalas ut senast i slutet av maj. Med skatteår avses det kalenderår för vilket skatten bestäms. Rättande av förskottsinnehållning Du kan korrigera och betala ett för stort innehållningsbelopp med funktionen Ennakonpidätyksen korjaus i startmenyn HERE. För RAKE-pensionernas del sköter skatte- och bokföringsgruppen korrigering och återbetalning av förskottsinnehållningarna efter att automatiskt ha fått uppgift om dem Återbetalda förmåner En skattepliktig förmån kan återkrävas till sitt nettobelopp så länge som FPA kan meddela Skatteförvaltningen ändringarna i den skattepliktiga förmånens och förskottsinnehållningens belopp som årsanmälan. En utbetald förmån kan återkrävas och kvittas till sitt nettobelopp fram till utgången av maj året efter betalningsåret. Därefter verkställs återkrav och kvittning till bruttobelopp. Om förmånstagaren återbetalar en förmån från ett år för vilket FPA redan lämnat årsanmälan med korrigeringar till Skatteförvaltningen, meddelar FPA Skatteförvaltningen det återbetalda beloppet i januari året efter återbetalningsåret. Meddelandet lämnas i samband med årsanmälan. Till förmånstagaren skickas automatiskt ett verifikat där de uppgifter som sänts till Skatteförvaltningen finns specificerade förmånsvis. Skatteförvaltningen beaktar det återbetalda förmånsbeloppet som avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid beskattningen för återbetalningsåret. (ISkL 1535/ a 1 och 2 mom.) FPA meddelar Skatteförvaltningen också korrigeringar beträffande de förmåner som arbetsplatskassorna har återkrävt. Arbetsersättningar för vård av barn återkrävs inte hos mottagaren av arbetsersättningen, utan hos den som ansökt om stöd för vård av barnen. Familjen och vårdproducenten sköter skatterättelseärenden som gäller privat vård direkt med Skatteförvaltningen. Ändringar i återkravs- och kvittningsuppgifter rörande de arbetsersättningar i anslutning till barnavårdsstöd som betalats till vårdproducenterna meddelas inte till Skatteförvaltningen. Skatte- och bokföringsgruppen meddelar Skatteförvaltningen om återbetalningar av arbetsersättningar för rehabilitering Regressbetalningar Regressbetalningar mellan olika inrättningar och FPA som görs mellan skattepliktiga förmåner från samma betalare handläggs och betalas till sina skattefria bruttobelopp. Om en förmån som regressindrivs eller en del av den är skattefri, är den förmån som ska betalas emellertid skattepliktig till sin skattefria del, t.ex. när studiestödets bostadstillägg indrivs ur rehabiliteringspenning. (ISkL 1535/ a 3 mom.) Mer information om regressförfarande finns i anvisningarna om respektive förmån. 189

197 En förmån som utbetalats till kunden själv är alltid skattepliktig inkomst för hen. Skatteförvaltningen underrättas inte om regressbetalningar som behandlats som skattefria Årsanmälan Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda förmåner och arbetsersättningar samt om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter. Skatte- och bokföringsgruppen skickar Skatteförvaltningen en årsanmälan före utgången av januari efter betalningsåret. Till förmånstagarna skickar skatte- och bokföringsgruppen ett sammandrag med samma innehåll och till dem som mottagit arbetsersättning skickas verifikat över de uppgifter som lämnats till Skatteförvaltningen. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till hen. Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis. De förmåner som meddelats Skatteförvaltningen i årsanmälan beaktas vid beskattningen utifrån de uppgifter som lämnats av FPA, och förmånstagaren ska inte uppge dem i sin skattedeklaration. De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut tiedot. Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via startmenyn APKY under fliken Maksetut työkorvaukset genom att välja 'Verotukseen annetut tiedot'. Korrigering av uppgifter Uppgifter som ingått i årsanmälan kan korrigeras innan beskattningen fastställs om förmånens eller förskottsinnehållningens belopp ändras t.ex. på grund av återkrav. De nettoåterbetalningar som hänför sig till föregående år ska betalas före utgången av maj. Skatte- och bokföringsgruppen kan korrigera felaktiga uppgifter till slutet av september. Skatte- och bokföringsgruppen sänder också alltid ett meddelande om korrigerade uppgifter till förmånstagaren Månatlig kontroll Gruppen för bokföring och betalningsrörelse lämnar månadsvis (senast den 10 dagen) en kontrollanmälan till Skatteförvaltningen om förskottsinnehållningar och källskatter. Anmälan innehåller uppgifterna för månaden före den månad då anmälan görs. Förskottsinnehållningen och källskatten betalas månadsvis senast den 10 dagen i månaden efter betalningsmånaden. 190

198 Förhindrande av utbetalning Betalningsvillkor För att rehabiliteringspenning ska kunna betalas ut krävs en utredning om att klienten har deltagit i rehabilitering. Ett deltagarintyg eller intyg över studieframgången kan ställas som betalningsvillkor. Ett gällande betalningsvillkor förhindrar att rehabiliteringspenning betalas ut från början av den betalningsperiod som datumet ingår i. Deltagarintyget skrivs av producenten av rehabiliteringstjänster och det lämnas till FPA antingen av klienten eller av serviceproducenten. Av intyget ska framgå att rehabiliteringen har genomförts under den tid som intyget omfattar. Det krävs ett intyg för varje separat rehabiliteringsperiod. När deltagarintyget har lämnats till FPA ska du betala ut rehabiliteringspenningen för den tid som intyget omfattar. Om man vet att det ingår andra rehabiliteringsperioder i rehabiliteringen ska ett nytt betalningsvillkor införas. Den tid som deltagarintyget omfattar och betalningsperioderna för rehabiliteringspenningen motsvarar i allmänhet inte helt varandra. Rehabiliteringspenningen utbetalas likväl för betalningsperioder på 6 eller 25 vardagar även då deltagarintyget gäller endast en del av den tid som ingår i betalningsperioden. I fråga om rehabilitering som ordnas av FPA kan det intyg som krävs för utbetalning vara ett skriftligt meddelande om att en rehabiliteringsperiod inletts. På basis av uppgiften om påbörjad rehabilitering kan rehabiliteringspenning betalas för hela den period som intyget gäller. Exempel FPA-rehabilitering: Klienten har beviljats rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden Ett betalningsvillkor har införts för rehabiliteringspenningen från 5.3. Ett intyg av serviceproducenten om att rehabiliteringsperioden har inletts lämnas till FPA Utbetalning av rehabiliteringspenning kan tillåtas för hela perioden. Exempel Missbrukarrehabilitering: Klienten har beviljats rehabiliteringspenning för perioden för individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård. Ett betalningsvillkor har införts för rehabiliteringspenningen från 1.7. Ett intyg av serviceproducenten om att klienten deltagit i rehabilitering lämnas till FPA På basis av intyget kan utbetalning av rehabiliteringspenning tillåtas för den första betalningsperioden på 6 vardagar och den andra betalningsperioden på 25 vardagar. Ett nytt betalningsvillkor placeras vid början av följande betalningsperiod. Uppgiften om ett registrerat betalningsvillkor uppdateras i TORE / TOKY / förteckningen Maksaminen estynyt. Fallet finns i förteckningen inom två veckor efter betalningsdagen under den betalningsperiod i vilken datumet för betalningsvillkoret ingår. Rehabiliteringspenning som betalas för utbildningstid När det gäller utbildning (yrkesutbildning och rehabiliteringspenning för unga) placeras ett betalningsvillkor alltid vid läsårets början. Under läsårets gång används betalningshinder endast om det är nödvändigt för att genomföra en intensifierad uppföljning eller för att förhindra en sannolik felaktig utbetalning. När du placerar ett betalningshinder vid läsårets början ska du se till att klienten ges möjlighet att lämna in de utredningar som förutsätts av hen innan utbetalningen av rehabiliteringspenning förhindras. Om klienten lämnar in ett närvarointyg men studiekort saknas, ska du tillåta utbetalning 191

199 av rehabiliteringspenning fram till början av följande betalningspost. Begär den utredning som saknas. Läs mer om uppföljning under utbildningen. Betalningshinder Förhindra vid behov utbetalningen av rehabiliteringspenning genom ett betalningshinder (Maksueste). Använd betalningshinder när du vill förhindra att betalningen fortsätter då det finns risk för att förmånen betalas till ett för stort belopp. Om du inför ett betalningshinder ska du meddela klienten detta omedelbart. Meddela ett beslut om indragning utan dröjsmål. Läs mera om meddelande av beslut om indragning. I fall där arbetsgivaren fortsätter att betala ut lön och arbetsgivaren har lämnat in lönebetalningsuppgifter för endast en del av den tid för vilken rehabiliteringspenning beviljats, uppstår automatiskt ett betalningshinder för rehabiliteringspenningen. Datum för betalningshindret är det datum från och med vilket uppgifter om lönebetalningen saknas. Uppgiften skapas på basis av den uppgift om fortsatt lönebetalning (Palkanmaksu jatkuu) som handläggaren skriver på skärmen Työnantaja. För att rehabiliteringspenningen ska fortsätta att betalas ut krävs nya uppgifter om lönebetalningen av arbetsgivaren och justering av rehabiliteringspenningen. Uppgiften om ett registrerat betalningshinder uppdateras vid satskörningen följande natt i förteckningen Maksaminen estynyt i startmenyn TORE och TOKY. Se också följande sidor i de tekniska anvisningarna: Maksuedellytys valmistelussa (Betalningsvillkor vid beredningen) och Maksuedellytykset (Villkor för betalning) Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in Avbrytande av förmånsutbetalning Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan avbrytas om FPA har uppgift om att förmånsbeloppet borde minskas eller att förmånen borde dras in. Använd betalningshinder, om klienten håller på att få för mycket i rehabiliteringspenning. Du ska omedelbart meddela klienten att utbetalningen har avbrutits. Indragningsärendet ska också behandlas utan dröjsmål. Läs mer om indragning Indragning Med indragning avses att förmånsrätten avslutas. Förmånsrätten kan avslutas i förmånssystemet med funktionerna Lakkautus eller Tarkistaminen. I det följande beskrivs olika indragningsförfaranden och vilken funktion i systemet som används i respektive fall. En rehabiliteringspenningförmån dras in när klientens rätt till förmån upphör till följd av förändrade förhållanden, till exempel när rehabiliteringsbeslutet dras in rehabiliteringen avbryts, och orsaken är inte ett tillfälligt avbrott 192

200 klienten börjar arbeta i huvudsyssla under rehabiliteringstiden (gäller inte rehabiliteringspenning för unga eller rehabiliteringspenning som beviljats för studietid) klienten flyttar utanför tillämpningsområdet för EU-förordningarna eller annars inte längre är försäkrad i Finland klienten har avlidit. När en grund för indragning är aktuell kan utbetalningen av rehabiliteringspenningförmånen avbrytas genom betalningshinder för att förhindra felaktig utbetalning, till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft (FRPL 566/ ). Klienten ska omedelbart underrättas om att utbetalningen avbryts och meddelas ett beslut så fort som möjligt. Olika förfaranden Med samtycke Om rehabiliteringspenningen dras in retroaktivt från början av den tid som rehabiliteringspenningsbeslutet avser eller från en tidpunkt före den dag då rehabiliteringspenningsbeslutet meddelades, kan rehabiliteringspenningen dras in endast genom rättelse av rehabiliteringspenningsbeslutet. En rättelse till klientens nackdel förutsätter ett specificerat samtycke av klienten till att beslutet rättas. Samtyckesbrev: YHS01r Samtycke till rättelse av beslut Använd funktionen Tarkistaminen i systemet för att dra in förmånen när det är fråga om rättelse. Utifrån hörande Om det inte är fråga om rättelse, ska klienten höras innan rehabiliteringspenningen dras in. Hörandebrev: KRS04 Indragning av rehabiliteringspenning KUS03 Indragning av FPA:s beslut om rehabilitering och rehabiliteringspenningen. Utan samtycke eller hörande Om klienten retroaktivt beviljas en förmån som utgör hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning, förs inget beslut om indragning in i systemet, utan ett rättelse- eller justeringsbeslut meddelas med motiveringen att klienten inte har rätt till rehabiliteringspenning från och med den dag då den hindrande förmånen börjar. I ett sådant fall behöver klienten undantagsvis inte höras eller ge sitt samtycke till att beslutet rättas. Läs mer: Hindrande eller minskande förmån som beviljats retroaktivt Det rehabiliteringsbeslut som rehabiliteringspenningen grundar sig på upphör att gälla Rehabiliteringspenningen dras in om det beslut som den grundar sig på upphör att gälla eller om läroavtalet hävs. Rehabiliteringspenningen dras in från och med indragningen av rehabiliteringsbeslutet. Beslut om rehabiliteringspenning för unga dras in när klientens rehabilitering enligt den individuella studie- och rehabiliteringsplanen avbryts och det inte är fråga om ett tillfälligt avbrott. 193

201 Klientens rehabilitering avbryts, men rehabiliteringsbeslutet dras inte in Ibland dras klientens rehabiliteringsbeslut inte in, trots att rehabiliteringen avbryts eller det sker en sådan förändring i genomförandet av rehabiliteringen som är väsentlig med tanke på rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningsbeslutet kan emellertid dras in, eftersom det betalas för den tid som klienten deltar i rehabilitering. Exempel på undantagsfall vid långvarig yrkesinriktad rehabilitering där rehabiliteringsbeslutet kan fortsätta att gälla även om rehabiliteringspenningsbeslutet dras in: Klienten blir långvarigt sjuk och beviljas sjukdagpenning. Klientens rehabilitering avbryts för en längre tid än vad som anses vara tillfälligt avbrott. Klienten avbryter sina studier vid långvarig föräldraledighet. Klienten åker utomlands för utbytesstudier under flera månader och bedriver inte under den tiden sådana studier som ingår i den utbildning som beviljats som yrkesinriktad rehabilitering eller som anges i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Klienten arbetar heltid men deltar i rehabilitering enligt planen. Indragning av rehabiliteringspenning på klientens begäran Rehabiliteringspenningen kan dras in på klientens begäran om hen annars skulle gå miste om en annan förmån som är fördelaktigare för hen, eller om den skulle hindra hen att delta i service. Rehabiliteringspeningen kan inte dras in på klientens begäran ifall rehabiliteringspenningen betalas ut för den tid ett beslut om yrkesinriktad rehabilitering avseende utbildning gäller, och klienten vill undvika samordning av rehabiliteringspenningen och arbetsinkomster. För att rehabiliteringspenningen ska kunna dras in på grund av arbete förutsätts i princip att även beslutet om yrkesinriktad rehabilitering dras in. Beslut om indragning vid dödsfall Om förmånstagaren avlider dras rehabiliteringen in genom ett tekniskt beslut. Beslut om indragning av rehabiliteringspenning delges inte ett dödsbo i sådana fall då indragningen inte leder till felaktig utbetalning. Om felaktig betalning uppstår, delges beslutet dödsboet och vid behov även arbetsgivaren. Att beakta i motiveringen till beslutet Enligt 45 i förvaltningslagen ska FPA motivera sitt beslut men motiveringen kan utelämnas om den av någon särskild orsak är uppenbart onödig. Ett dödsfall är en klar grund för att dra in rehabiliteringspenningen och behöver alltså inte nämnas i motiveringen till beslutet. Observera följande: I beslut som skickas till ett dödsbo kan du uttrycka deltagande på något lämpligt ställe: Till exempel på följande sätt: Vi beklagar sorgen. Om detta redan tidigare har gjorts skriftligen, kan du utelämna frasen. Kontrollera att dödsfallet inte nämns i motiveringen till beslutet om indragning och korrigera duandet i beslutstexterna. Om det till exempel står din rehabiliteringspenning har dragits in ska du ändra det till rehabiliteringspenningen har dragits in. Stryk omnämnandet om personlig e- tjänst i beslutet. Gör motsvarande korrigeringar också i hörandebrevet. Läs hur du kan ändra adressuppgifterna för ett dödsbo i personuppgifterna för den tid beslutet meddelas. 194

202 Återkrav av felaktig utbetalning hos dödsbo Formulera om texten i beslutet om återkrav så att den bättre lämpar sig för ett dödsbo och korrigera duandet. Läs mer om återkrav hos dödsbo Justering av beslut Beslutet om rehabiliteringspenning ska justeras om klientens förhållanden förändras efter att beslutet meddelats och då förändringen inverkar på rätten till förmånen, på längden på förmånen eller på dess belopp. En förutsättning är att beslutet som justeras förblir i kraft en del av tiden. Förändringar i förhållandena som inverkar på beslutet om rehabiliteringspenning kan vara en ändring som inverkar på rätten till rehabiliteringspenning, t.ex. rehabiliteringen avbryts en hindrande förmån beviljas för rehabiliteringspenningtiden klienten avlider en ändring som inverkar på tiden med rehabiliteringspenning, t.ex. rehabiliteringen tar slut tidigare än vid den tidpunkt som anges i rehabiliteringsbeslutet klientens rehabiliteringskurs byts ut uppgift fås om när terminen börjar och slutar för en klient som får yrkesutbildning en ändring som inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen, t.ex. arbetsgivaren meddelar uppgifter om lönebetalningen klienten meddelar arbetsinkomster under tiden för yrkesutbildning en hindrande eller minskade förmån beviljas för rehabiliteringspenningtiden Justering eller rättelse? 195

203 Hörande Läs mer: Hindrande eller minskande förmån som beviljats retroaktivt Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet Den tekniska anvisningen Tarkistus ja oikaisu Före justeringen ska klienten höras. Hör klienten muntligt eller skriftligt (se meddelandemallarna, breven KRS02 KRS04 och det gemensamma brevet för rehabilitering och rehabiliteringspenning KUS03). 196