Dagpenning vid smittsam sjukdom

Transkript

1 Dagpenning vid smittsam sjukdom

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Anställnings- eller tjänsteförhållande Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänstförhållande Dagpenningsförmån för tid med lön Semester Uppsägning Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Åldersvillkor Allmänfarlig eller annan smittsam sjukdom Annan än allmänfarlig smittsam sjukdom Arbete under tid med gällande beslut om frånvaro från arbetet Beslut av läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar Beslut om karantän Beslut om isolering Sakkunnigläkares bedömning av smittsam sjukdom Tilläggsutredningar av den försäkrade Beslut om frånvaro från arbetet från hälso- och sjukvården Utredningsskyldighet i samband med smittsamma sjukdomar Självrisktid Maximitid Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Ansökan om dagpenningsförmåner Överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Full invalidpension Retroaktiv pension och dagpenning vid smittsam sjukdom Delinvalidpension Sjukpension enligt folkpensionslagen Sjukpensionstagares rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom i

3 1.4.4 Rehabiliteringsförmåner Rehabiliteringspenning från FPA Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden Ålderspension och förtida ålderspension Partiell förtida ålderspension Deltidspension Garantipension Föräldradagpenningar Sjukdagpenning Partiell sjukdagpenning Studiepenning Ersättning enligt annan lag Patientskadeersättning Specialstöd för lantbruksföretagare Arbetslöshetsförmåner Förmåner från utlandet Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Arbetsgivare Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar gällande dagpenning vid smittsam sjukdom Belopp Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomst Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst Företagsformer Företagarens inkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Pensionstagare som arbetar ii

4 1.8 Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för dagpenning vid smittsam sjukdom Arbetsplatskassan Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Motivering av beslut Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivare Betalare av lönegaranti Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig Kommun Arbetslöshetskassan Folkpensionsanstalten (FPA) Fullmakt Utsökningsmyndighet Regressbetalning Regresskvittning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Dagpenningar Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Begränsningar i utbetalningen Felaktig utbetalning Återkrav iii

5 Regressindrivning Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Arbetsgivaren som part Rättelseyrkanden Justering Indragning Sökande av ändring iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns vissa rubriker två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Enligt grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Genom lag garanteras var och en rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid till exempel sjukdom och arbetsoförmåga. Närmare bestämmelser om detta finns i den lagstiftning som FPA verkställer. Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter den försäkrade för inkomstbortfall under den tid hen har förordnats att bli borta från arbetet, isoleras eller placeras i karantän i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter vårdnadshavaren för barn under 16 år för inkomstbortfall om barnet förordnats att stanna hemma för undvikande av smittospridning och vårdnadshavaren därför är förhindrad att arbeta. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas som ersättning för inkomstbortfall utan självrisktid under tid med frånvaro från arbetet. Ingen maximitid har fastställts för utbetalningen av dagpenning vid smittsam sjukdom. Bestämmelser om hur lång frånvarotiden kan vara ingår i lagen om smittsamma sjukdomar. 1

7 1.3. Rätt och villkor Rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom har personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen om villkoren för beviljande av dagpenningen uppfylls. En person som för att smittospridning ska förhindras har förordnats att bli borta från sitt förvärvsarbete, isoleras eller försättas i karantän har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom som ersättning för inkomstbortfallet. Samma rätt har vårdnadshavaren till ett barn under 16 år som av orsakerna ovan har förordnats att stanna hemma om vårdnadshavaren av denna orsak är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. I lagen om smittsamma sjukdomar (1227/ kap. 82 ) finns bestämmelser om rätten till dagpenning vid smittsam sjukdom och i sjukförsäkringslagen bestämmelser om villkoren för beviljande (SFL 1224/ kap. 1 a ) och om beloppet (SFL 1224/ kap. 13 ) Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem, och personer som är arbetstagare eller bedriver företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmån har sökts Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer om stadigvarande bosättning. Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer om flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningen om social trygghet 883/2004 och 1408/71. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 2

8 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om arbetsvillkoret för löntagare. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan den som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkring på grundval av arbete enligt tillämpningslagen (TillämpnL 1573/2993). Ett villkor för att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet är att hen är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att hen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på grundval av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (TillämpnL 3c ). Läs mer om uppehållstillstånd. Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade Arbetsgivarens rätt Med dagpenningsförmån avses här sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom samt rehabiliteringspenning. Med familjeledighet avses moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet Anställnings- eller tjänsteförhållande Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på basis av anställningsförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Därtill förutsätts att man i anställningsvillkoren på förhand har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på: 3

9 villkoren i arbets- eller tjänsteavtalet läroavtal kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. En arbetstagare som har rätt att få lön under den tid hen är avstängd från arbetet, under sjukdomstid, föräldraledighet eller rehabiliteringstid har inte rätt till dagpenningsförmån till den del som hen har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla tjänstekollektivavtal och arbetskollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är ledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. Läs mer om arbetsgivarens rätt till partiell sjukdagpenning (Partiell sjukdagpenning Arbetsgivarens rätt) Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänstförhållande Om en FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat samtidigt har anställning hos en utomstående arbetsgivare, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL-/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i samma proportion som FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis p.g.a. familjeledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och arbetsgivaren. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/ LFöPL-försäkring. Lönebetalning till företagare Ett företag kan för tid med avstängning från arbetet, sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betala lön till en företagare. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i företaget, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. 4

10 Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Om företagaren t.ex. äger företaget i sin helhet eller annars arbetar i en ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning Dagpenningsförmån för tid med lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden med frånvaro från arbetet. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden med dagpenningsförmån betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för tid med avstängning från arbetet, sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering bygger i allmänhet på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på villkoren i arbets-, tjänste- eller eller läroavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön för tid med frånvaro från arbetet kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om det är fråga om månads- eller timlön. Det finns också olika praxis för huruvida lön för frånvarotid betalas för arbetstagarens lediga dagar. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, betalar arbetsgivaren i regel lön också för lediga dagar som ingår i frånvarotiden. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under tiden med dagpenningsförmån och arbetsgivaren inte har ansökt om dagpenningsförmån, ska du be arbetsgivaren anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om den avlönade ledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenningsförmån till arbetsgivaren. Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön för tid med avstängning från arbetet, sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering, fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.). Om en förmån redan betalats till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Semester Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas inte för semestertid, eftersom dagpenningstagaren då inte har något inkomstbortfall. 5

11 Uppsägning Om arbetsgivaren under uppsägningstiden är skyldig att betala lön för tid med avstängning från arbetet, sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Arbetstagarens skyldighet att arbeta under uppsägningstiden inverkar inte på arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går i sär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för tid med avstängning från arbetet, sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering, har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter. 6

12 Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPÄIVÄRAHA (sjukdagpenningar och rehabiliteringspenning) postlådan ETTVR (dagpenningar i samband med familjeförmån) Villkor för beviljande Rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom har enligt sjukförsäkringslagen en försäkrad person som för förhindrande av spridning av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från arbetet, isoleras eller försättas i karantän och som har orsakats inkomstbortfall. Beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom kräver inte arbetsoförmåga. Vårdnadshavare för barn under 16 år har också rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet förordnats att stanna hemma för undvikande av smittospridning och vårdnadshavaren därför har orsakats inkomstbortfall. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas som ersättning för förlorad arbetsinkomst. Om arbetsgivaren ordnar arbete med samma lön för den tid arbetstagaren är avstängd från sitt arbete föreligger inte rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Om den lön som betalas för annat arbete är lägre betalas dagpenning vid smittsam sjukdom som motsvarar den förlorade inkomsten. En arbetslös, en studerande eller en person som sköter eget hushåll kan inte få dagpenning vid smittsam sjukdom. Om en studerande har ett arbete som bisyssla och hen förordnas att bli borta från arbetet på grund av en smittsam sjukdom kan den studerande till denna del ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Den som är arbetslös kan ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om hen har ett arbete för vilket jämkad arbetslöshetsdagpenning betalas. En arbetslös person kan ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom som betalas som ersättning för inkomstbortfall, om hen meddelats ett beslut om frånvaro från arbetet på grund av en smittsam sjukdom och därmed är förhindrad att ta emot ett arbete som erbjuds eller att gå till ett redan tidigare överenskommet arbete. Också i det fallet behövs en utredning över inkomstbortfallet Åldersvillkor Det finns inget åldersvillkor i samband med dagpenning vid smittsam sjukdom. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas oberoende av personens ålder. Till skillnad från sjukdagpenningen har också personer under 16 år och över 68 år rätt till dagpenningen, om de arbetar och förlorar förvärvsinkomst för den tid de är avstängda från arbetet. Vårdnadshavare för barn under 16 år har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet förordnas att stanna hemma för undvikande av smittospridning och vårdnadshavaren därför är förhindrad att förvärvsarbeta. 7

13 Allmänfarlig eller annan smittsam sjukdom Smittsamma sjukdomar delas in i allmänfarliga, övervakningspliktiga och andra smittsamma sjukdomar av vilka en del kräver kontinuerlig uppföljning på grund av den sjukdomsbörda eller epidemirisk som sjukdomen innebär för befolkningen. (Statsrådets förordning 1 och 2 Dagpenning vid smittsam sjukdom kan beviljas om den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar har fattat ett beslut om att en person ska bli borta från arbetet på grund av en allmänfarlig eller annan smittsam sjukdom och den försäkrade därför orsakas inkomstbortfall. Den läkare i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar kan förordna en försäkrad att bli borta från arbetet, isoleras eller försättas i karantän för att spridningen av en smittsam sjukdom ska förhindras även om personen inte är arbetsoförmögen. Beslutet om karantän eller isolering kan fattas oberoende av personens vilja. Beslutet om frånvaro från arbetet, isolering eller karantän fattas beroende på situationen av den läkare i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar. På grund av akut hälsorisk kan beslut om karantän eller isolering fattas av det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar, av regionförvaltningsverket eller av social- och hälsovårdsministeriet. En kopia av beslutet ska lämnas till FPA. Som beslut om frånvaro från arbetet duger också ett läkarintyg A om det är undertecknat av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Beslutet om frånvaro från arbetet, om isolering eller karantän ska återkallas genast när det inte längre finns grunder för frånvaron Den vanligaste orsaken till beslut om att bli borta från arbetet är magsjuka som beror på salmonella (A02) Annan än allmänfarlig smittsam sjukdom Personer i vissa arbetsuppgifter kan meddelas beslut om frånvaro från arbetet också på grund av en annan än allmänfarlig smittsam sjukdom. Ett sådant beslut kan fattas om en person har konstaterats eller med fog kan misstänkas orsaka spridning av någon annan än allmänfarlig smittsam sjukdom. Sådana fall är t.ex. beslut om frånvaro från arbetet som meddelas för förhindrande av spridning av epidemier som orsakas av MRSA-bakterie eller streptokock A. Beslutet om frånvaro från arbetet kan fattas på grund av någon annan än en allmänfarlig smittsam sjukdom om den försäkrade arbetar vid en verksamhetsenhet inom socialvården eller hälso- och sjukvården utför uppgifter i samband med vård av barn under skolåldern utför uppgifter i livsmedelsbranschen som innefattar hantering av oförpackade livsmedel som serveras utan uppvärmning utför uppgifter som innefattar mjölkbehandling på en mjölkproduktionsgård, om gården levererar mjölk till ett mejeri som inte pastöriserar den. Lagen om smittsamma sjukdomar Arbete under tid med gällande beslut om frånvaro från arbetet Om arbetsgivaren kan ordna annat arbete där lönen är densamma och där ingen smittorisk råder, uppkommer inget inkomstbortfall för den försäkrade och därmed inte alls någon rätt till 8

14 dagpenning vid smittsam sjukdom. Om arbetsgivaren ordnar annat arbete där lönen är mindre betalas dagpenning vid smittsam sjukdom bara motsvarande skillnaden mellan den förlorade förvärvsinkomsten och den utbetalda lönen. Om en person har två arbeten eller verkar både som löntagare och som företagare och får fortsätta bara i det ena arbetet medan beslutet om frånvaro från arbetet gäller, har hen rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom bara i motsvarighet till inkomsten för det arbete som hen har varit tvungen att bli borta från Beslut av läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar Med beslut om frånvaro från arbete, dagvård eller läroanstalt avses ett beslut som den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar fattar i en situation, där spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom inte kan förhindras med andra åtgärder. Läkare, tandläkare och laboratorier som utför undersökningar i anslutning till smittsamma sjukdomar är skyldiga att anmäla till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar om de konstaterar eller misstänker en allmänfarlig eller övervakningspliktig smittsam sjukdom. Beslutet om att en person ska bli borta från sitt arbete, dagvårdsplatsen eller läroanstalten ska återkallas genast när personen inte längre orsakar smittorisk Beslut om karantän Den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar kan primärt besluta om karantän för högst en månads tid och beslutet kan förlängas så att det gäller för högst en månad till. Karantän innebär att en person som utsatts för eller med fog misstänks ha utsatts för en sjukdomsalstrare hålls åtskild från andra i sitt hem eller på någon annan bestämd plats. Karantän förutsätter att det finns en uppenbar risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas och sjukomsspridningen inte kan förhindras på något annat sätt. Karantänen ska hävas genast när det inte längre finns fog för den Beslut om isolering Den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar kan besluta att en person ska hållas isolerad på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården, om det finns en uppenbar risk för spridning av en smittsam sjukdom och spridningen inte kan förhindras med andra åtgärder. Isolering innebär att att en person som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat vårdas på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården åtskild från andra så att smittspridning förhindas. Isoleringen ska hävas genast när det inte längre finns fog för den Sakkunnigläkares bedömning av smittsam sjukdom Läs mer om begäran om en sakkunnigläkares bedömning i anvisningen Sakkunnigläkarens bedömning (Menettelyohjeet > Asiantuntijalääkärin arvio). 9

15 Om en försäkrad ansöker om sjukdagpenning styrs arbetet till arbetskön för rätt sjukvårdsdistrikt i enlighet med personens bostadsort. Om läkarintyget ger anledning att misstänka att det är fråga om en smittsam sjukdom kan du överföra arbetet till arbetskön för Södra försäkringsdistriktet för utredning. Lägg till Tartuntatautipäiväraha (dagpenning vid smittsam sjukdom) som Tarkenne (specificering). Södra försäkringsdistriktet tar då reda på av kunden själv om den behandlande läkaren har sagt något om en smittsam sjukdom och om att bli borta från arbetet. Södra försäkringsdistriktet ber vid behov sakkunnigläkaren om en bedömning av om det är fråga om en smittsam sjukdom. När man ber en sakkunnigläkare om en bedömning ska man i begäran ange de uppgifter i ansökan, läkarutlåtanden och övriga utredningar som är centrala för avgörandet av ansökan Tilläggsutredningar av den försäkrade Man ska i första hand fråga den försäkrade själv om inlämnandet av ett beslut om frånvaro från arbetet. Du kan begära uppgifterna med meddelandefunktionen, per telefon eller med ett kundbrev. Be vid behov om sakkunnigläkarens bedömning av om det är fråga om en smittsam sjukdom Beslut om frånvaro från arbetet från hälso- och sjukvården Du kan konsultera sakkunnigläkaren gällande de tilläggsutredningar som behövs. Ifall det inte går att få beslutet om frånvaro från arbetet via kunden och läkarintyget över frånvaro från arbetet har skrivits ut t.ex. av en företagsläkare, kan du i mån av möjlighet fråga läkaren om hen varit i kontakt med den läkare som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar och om ett beslut om frånvaro från arbetet är att vänta från det hållet. FPA har en på lag baserad rätt att på begäran få uppgifter som behövs för avgörandet av ett förmånsärende av en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt av en verksamhetsenhet för den offentliga eller privata hälso- och sjukvården (SFL 1224/ kap. 1 2 mom.). Den försäkrades samtycke till att inhämta uppgifterna behövs inte. Hör ändå kunden innan beslutet meddelas ifall du bett om tilläggsutredningar direkt från hälso- och sjukvården och ansökan om dagpenning avslås helt eller delvis på grund av dessa uppgifter Utredningsskyldighet i samband med smittsamma sjukdomar En försäkrad kan ha fått sjukdagpenning om hen är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen men inte har förordnats att bli borta från arbetet under tiden i fråga. Om det av den försäkrades handlingar framgår att hen har insjuknat i en smittsam sjukdom, men hen ändå ansöker om sjukdagpenning för tiden med arbetsoförmåga ska du ta reda på endera av den försäkrade själv eller av den läkare som skrivit utlåtandet om arbetsoförmåga, om ett beslut om frånvaro från arbetet är på kommande. Ta vid behov sakkunnigläkaren till hjälp för att utreda om det är fråga om en smittsam sjukdom enligt lagen om smittsamma sjukdomar. 10

16 Rättelse av beslut Eftersom beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom inte förutsätter arbetsoförmåga kan du bli tvungen att rätta beslutet om sjukdagpenning i en situation där ett beslut om frånvaro från arbetet meddelas för samma tid som sjukdagpenning redan beviljats för. I så fall kan du handlägga ärendet som en ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom för hela den tid beslutet om frånvaro från arbetet gäller Självrisktid Det finns ingen självrisktid i samband med dagpenning vid smittsam sjukdom. Dagpenningen vid smittsam sjukdom är en ersättning till fullt belopp för inkomstbortfall och den betalas från och med den dagen beslutet om frånvaro från arbetet gäller. Dagpenning vid smittsam sjukdom kan betalas från och med den dag arbetsoförmågan började i situationer där den försäkrade har varit arbetsoförmögen på grund av den smittsamma sjukdomen och ett beslut om frånvaro från arbetet har meddelats för motsvarande tid Maximitid Ingen maximitid tillämpas på utbetalningen av dagpenning vid smittsam sjukdom Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas hen i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPAförmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där hen arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Sedan tillämpas förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning 987/2009 på EU-medborgare som rör sig mellan EU:s medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m och Schweiz från Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om EU-förordningarna 883/2004 och 1409/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt 11

17 sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Huvudregel Arbetstagare och självständiga yrkesutövare Pensionstagare Arbetslösa Studerande Familjemedlemmar Tjänstemän Huvudregel Gränsarbetare Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om EU-förordningarna 883/2004 och 1409/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och i situationer där pensionstagaren har rätt till dagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningsförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 12

18 Arbetslösa 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. Om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. Om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. Om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om EU-förordningarna 883/2004 och 1409/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer om EU-förordningarna 883/2004 och 1409/71. 13

19 Tjänstemän Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system. Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till dagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. 14

20 Från Finland Till Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas så länge beslutet om frånvaro från arbetet, dagvården eller läroanstalten gäller. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenning vid smittsam sjukdom som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer om flyttning från Finland. Den tidigare behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress jl-ettyb) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen eller institutionen i bosättnings- eller vistelselandet kan förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119) Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E

21 Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner härifrån ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen. Förfaranden I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. Se anvisningarna om sjukdagpenning i tillämpliga delar. I samband med dagpenning vid smittsam sjukdom förutsätts inte något läkarintyg över arbetsoförmåga. Däremot behövs ett beslut om frånvaro från arbetet av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Eftersom förfarandena i de olika medlemsstaterna avviker från varandra måste man överväga från fall till fall med hurdana förfaranden och utredningar dagpenning vid smittsam sjukdom kan beviljas Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Förhållande till andra förmåner En person kan för en och samma tid få bara en förmån som betalas ut enligt sjukförsäkringslagen. Andra förmåner och ersättningar som den försäkrade får inverkar på dagpenningen vid smittsam sjukdom på olika sätt. En annan förmån eller ersättning kan vara ett hinder för dagpenning vid smittsam sjukdom och då kan dapgenning inte beviljas eller så dras den in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Dagpenningen vid smittsam sjukdom kan dessutom utgöra hinder för en annan förmån, och då beviljas inte den andra förmånen eller så dras den in från och med den tidpunkt från vilken dagpenning vid smittsam sjukdom beviljas. Bestämmelserna i 8 kap. 6 1 mom. i sjukförsäkringslagen om förmåner som utgör hinder för sjukdagpenning tillämpas på dagpenning vid smittsam sjukdom. De förmåner som uppräknas i paragrafen utgör hinder för beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom. 16