Sjukdagpenning

Transkript

1 Sjukdagpenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Dagpenningsförmån för tid med lön Permittering Semester Semester och sommaravbrott för lärare Uppsägningstid Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Åldersvillkor Arbetsvillkor Bedömning av arbetsförmågan Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Medicinska tilläggsutredningar Tilläggsutredningar av den försäkrade Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården Nytt utlåtande från hälso- och sjukvården Förordnande om undersökning Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott Rehabiliteringsbehov och helhetssituation Information om möjligheterna till rehabilitering Arbetsförmågerådgivning Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning Självrisktid Självrisktid Självrisktid 1 dag Ingen självrisktid dagar väntetid Självrisktid för FöPL-dagpenning LFöPL-dagpenning från LPA Maximitiden Maximitiden och primärtiden Beräkning av maximitiden I maximitiden inkluderas inte i

3 1.3.6 Rätt till dagpenning efter maximitiden Efter 12 månaders arbetsförmåga På grundval av en ny sjukdom tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom Återgång i förvärvsarbete dagars tid i arbete utan avbrott Högst 50 vardagar Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Ansökan om dagpenningsförmåner Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga Överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Full invalidpension Primärtid Retroaktiv pension och sjukdagpenning Invalidpension utan primärtid Ny primärtid Engångsbetalningar Delinvalidpension Delinvalidpension omvandlas till full pension Arbetslivspension Sjukpension enligt folkpensionslagen När sjukpension enligt folkpensionslagen börjar Efter maximitiden Efter den beräknade maximitiden Utan beräknad maximitid Retroaktiv sjukpension enligt folkpensionslagen och sjukdagpenning Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning Rehabiliteringsförmåner FPA-rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden Ålderspension och förtida ålderspension Partiell förtida ålderspension Deltidspension Garantipension Pensionsstöd Föräldradagpenningar Partiell sjukdagpenning Studiepenning Ersättning enligt annan lag Om annan ersättning fördröjs ii

4 Avdrag för ersättning från dagpenningen Olycksfall i arbetet Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Idrottsolycksfall Ersättning enligt skadeståndslagen Ansvarsförsäkring Arbetsoförmåga till följd av halkning Arbetsoförmåga som orsakats genom brott Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd Utredningar Straffprocess Indrivning hos den försäkrade Medlingsförfarande vid brottmål Patientskadeersättning Avträdelsestöd Arbetslöshetsförmåner Förmåner från utlandet Basinkomst Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Arbetsgivare Patientförsäkringscentralen Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning Belopp På basis av arbetsinkomsten Utifrån en föregående förmån Minimibelopp Bestämningsgrunder Minimibelopp Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster iii

5 Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Mottagare av delinvalidpension Pensionstagare som arbetar Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Stipendiaters arbetsinkomst Arbetsinkomsten för en arbetstagare som utför två eller flera arbeten när det gäller sjukdagpenning Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Delinvalidpension Pensionstagares arbetsinkomst Fastställande av FöPL-dagpenning Utifrån en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenning Studiepenning Avgörande Handläggningsställe Arbetsplatskassan Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare iv

6 Motivering av beslut Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivare Betalare av lönegaranti Patientförsäkringscentralen Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig Kommun Arbetslöshetskassan Folkpensionsanstalten (FPA) Fullmakt Utsökningsmyndigheten Regressbetalning Regresskvittning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Dagpenningar Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Villkor för utbetalning efter 90 dagar Utlåtande av företagshälsovården Begränsningar i utbetalningen Övriga betalningshinder Inställelse av förmånsutbetalning från banken Avbrytande av förmånsutbetalning Orsaken till att utlåtande saknas ska utredas Betalningen inställs från dag Utbetalningen avbryts inte Utbetalningen kan fortsätta från början av avbrottet Felaktig utbetalning Återkrav Regressindrivning Skadestånd v

7 1.12 Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Arbetsgivaren som part Rättelseyrkanden Justering Indragning Sökande av ändring vi

8 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Enligt grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Genom lag garanteras var och en rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid till exempel sjukdom och arbetsoförmåga. Närmare bestämmelser om detta finns i den lagstiftning som FPA verkställer. Sjukdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen kompenserar den försäkrade för inkomstbortfall under den tid då hen på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom är förhindrad att utföra sitt arbete. Med arbete jämställs till exempel studier och att man är arbetslös arbetssökande. Sjukdagpenningen är tänkt att ersätta kortvarigt inkomstbortfall på grund av sjukdom som varar högst ett år. Om sjukdomen fortgår en längre tid och utgör en risk för förmågan att klara sig i arbetet ska behovet av rehabilitering utredas under sjukdagpenningsperioden Rätt och villkor Rätt till sjukdagpenning har personer i åldern år som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen om villkoren för beviljande av dagpenningen uppfylls. 1

9 Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem, och personer som är arbetstagare eller bedriver företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmånen söks Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer om stadigvarande bosättning. Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). Dessutom är, på vissa lagstadgade villkor, de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer om flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och 2

10 lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningslagen 1573/1993. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att hen är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att hen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (TillämpnL 3c ). Läs mer om uppehållstillstånd. Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade Arbetsgivarens rätt Med dagpenningsförmån avses här sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, donationsdagpenning, förmån vid smittsam sjukdom samt rehabiliteringspenning. Med familjeledighet avses moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet. Anställnings- eller tjänsteförhållande Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på basis av anställningsförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Därtill förutsätts att man i anställningsvillkoren på förhand har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på villkoren i arbets- eller tjänsteavtalet läroavtal kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. En arbetstagare som har rätt att få lön under sjukdomstid, föräldraledighet eller rehabiliteringstid har inte rätt till dagpenningsförmån till den del som hen har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren 3

11 själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Efter att lönen är utbetald har arbetsgivaren inte längre rätt att få information om arbetstagarens förmånsärende. Om arbetstagaren söker ändring i beslutet ska utlåtandet i samband med det i regel delges endast arbetstagaren själv. I handläggningsanvisningen om sökande av ändring finns information om när arbetsgivaren har rätt att ta del av ett utlåtande. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla tjänstekollektivavtal och kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är ledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. I regel kan ärendet avgöras i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och avgöra ärendet efter det. Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänsteförhållande Om en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat samtidigt har anställning hos en utomstående arbetsgivare, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i samma proportion som FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis p.g.a. familjeledighet eller lång sjukledighet när förmånsrätten eller arbetsoförmågan börjar, och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hens arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/ LFöPL-försäkring. Lönebetalning till företagare Ett företag kan för tid med sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betala lön till en företagare. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om ett företag uppgett löneuppgifter för en person som uppger sig arbeta som företagare i företaget, ska du kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Om företagaren äger företaget i sin helhet eller annars arbetar i ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning Dagpenningsförmån för tid med lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden med frånvaro från arbetet. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden med dagpenningsförmån betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetsgivarens 4

12 skyldighet att betala lön för tid med sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering bygger i allmänhet på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på villkoren i arbets-, tjänste- eller läroavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön för tid med frånvaro från arbetet kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om det är fråga om månads- eller timlön. Variation förekommer också gällande om lön för frånvarotid betalas för arbetstagarens lediga dagar. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, betalar arbetsgivaren i regel lön också för lediga dagar som ingår i frånvarotiden. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under tiden med dagpenningsförmån och arbetsgivaren inte har ansökt om dagpenningsförmån, ska du be arbetsgivaren anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om den avlönade ledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenningsförmån till arbetsgivaren. Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön för sjuktid, familjeledighet eller rehabilitering fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.). Om en förmån redan betalats till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Permittering Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare på de grunder som fastställs i arbetsavtalslagen. Det innebär att arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Arbetstagaren ska få meddelande om permitteringen senast 14 dagar innan den inleds. Permitteringen kan genomföras antingen på heltid eller genom att arbetstiden minskas per dag eller per vecka. Om sjukfrånvaron, familjeledigheten eller rehabiliteringen råkar sammanfalla med en permittering, anses frånvaron enligt kollektivavtalspraxis ha den orsak som uppkom först (principen om tidsprioritet). Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid. Exempel Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering då meddelandet om permittering ges har arbetsgivaren rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabiliteringstid fortsätter. Det att permitteringen inleds inverkar inte på saken i en sådan situation. 5

13 Exempel Om arbetstagaren blir sjuk eller familjeledig eller inleder rehabilitering efter att hen fått meddelande om permittering men innan permitteringen inleds, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills permitteringen börjar och därefter till den försäkrade. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör. Exempel Om arbetstagaren insjuknar, blir familjeledig eller inleder rehabilitering under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Dagpenningsförmånen betalas då till arbetstagaren. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör Semester Semesterlön betraktas inte som lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid även om arbetstagaren varit arbetsoförmögen eller familjeledig eller om hen deltagit i rehabilitering under sin semester med lön. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas eventuell dagpenningsförmån till arbetstagaren Semester och sommaravbrott för lärare På samma sätt som i fråga om andra arbetsgivare betalas dagpenningsförmånen till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för sjukledighets-, familjeledighets- eller rehabiliteringstid. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för sjukledighet, familjeledigheter och rehabiliteringstid och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisningsoch forskningspersonal av olika kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal i bl.a. grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. UKTA innehåller överenskommelser om s.k. kalkylerad semester, som tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte 6

14 flyttas. Längden på den kalkylerade semestern fastställs liksom för andra arbetstagare bl.a. enligt kvalifikationsmånaderna och tidigare tjänstgöring. De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas dagpenningsförmåner till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Det här gäller också privata yrkeshögskolor. Arbetsgivaren har inte rätt att få dagpenning för en lärares kalkylerade semester eller för de 30 första vardagarna under en yrkeshögskolelärares sommarledighet. Grupper som följer UKTA men omfattas av semesterrätten En del av den personal som följer UKTA omfattas av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte kalkylerad semester eller sommarledighetsperiod. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter folkhögskolelärare med totalarbetstid lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) Uppsägningstid Om arbetsgivaren under uppsägningstiden är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Arbetstagarens skyldighet att arbeta under uppsägningstiden inverkar inte på arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. Principen om tidsprioritet tillämpas inte på uppsägningssituationer på samma sätt som på permitteringar. Exempel En arbetstagare har insjuknat, blivit moderskapsledig eller inlett rehabilitering 14.3 och blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för frånvarotid fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Exempel En arbetstagare har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till Hen insjuknar, blir moderskapsledig eller inleder rehabilitering Arbetsgivaren uppger sig betala lön som motsvarar dagpenningsförmånen under uppsägningstiden fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i avtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. 7

15 Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPÄIVÄRAHA (sjukdagpenningar och rehabiliteringspenning) 8

16 postlådan ETTVR (dagpenningar i samband med familjeförmån) Villkor för beviljande Rätt till sjukdagpenning har personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen och som är i åldern år (ålderskrav) och på grund av sjukdom är oförmögna att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete (villkor för arbetsoförmåga) Åldersvillkor Personer i åldern år har rätt till sjukdagpenning. Dagpenning kan betalas fr.o.m. första vardagen efter 16-årsdagen. Den betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 68 år. Om arbetsoförmågan börjat efter det att den försäkrade har fyllt 15 år och sjukdomen fortgår efter det att hen har fyllt 16 år, betalas dagpenningen från och med dagen efter 16-årsdagen högst till utgången av den kalendermånad som föregår den månad då arbetsoförmågan kommer att ha fortgått i ett år (SFL 1224/ kap. 2 ). Observera att rätt till dagpenning inte föreligger om den försäkrade blivit arbetsoförmögen före 15 års ålder. Om en pensionssökandes arbetsoförmåga har börjat innan personen fyllt 15 år, krävs ingen maximal sjukdagpenningstid eller någon motsvarande s.k. kalkylerad maximitid (FPL 568/ mom.). Exempel Den försäkrade blev arbetsoförmögen vid 15 års ålder. Han fyller 16 år Sjukdagpenning kan betalas fr.o.m (den första vardagen efter födelsedagen) fram till , eftersom arbetsoförmågan har fortgått ett år Arbetsvillkor Någon utredning av huruvida arbetsvillkoret uppfylls görs inte längre vid avgöranden av dagpenning efter Bedömning av arbetsförmågan Den försäkrade har rätt till dagpenning när hen på grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt vanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete. (SFL 1224/ kap. 4 ) 9

17 Vanligt arbete Ta reda på den försäkrades vanliga arbete ur ansökan. Om det inte finns tillräckliga uppgifter om det vanliga arbetet i ansökan eller i andra handlingar ska du vid behov be den försäkrade om tilläggsuppgifter, i första hand med ett meddelande, per telefon eller med ett kundbrev (PRL04r och PRL05r). Enbart yrkesbeteckningen är inte alltid tillräcklig, eftersom arbetsförmågan bedöms i förhållande till det arbete från vilket den försäkrade har uteblivit p.g.a. sjukdom. Om den sökande har fler än ett arbete ska utredningar begäras för alla arbeten. En arbetslös persons arbetsförmåga bedöms i regel i förhållande till det arbete hen hade före arbetslösheten. Arbetsförmågan hos en försäkrad som länge varit arbetslös kan även bedömas i förhållande till något annat arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot. Arbetsförmågan hos en försäkrad som för första gången kommer in i arbetslivet eller som återvänder till arbetslivet efter en lång frånvaro eller som nyligen tagit en yrkesexamen bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade skulle vara skyldig att ta emot. Ta i första hand reda på hurdant arbete den försäkrade söker. Om den försäkrade inte ger dig tillräckligt med information kan du ringa och höra dig för hos arbets- och näringsbyrån på servicenumret för myndigheter, tfn (mån fre kl ). Om den försäkrade har kommit till Finland som invandrare ska du beakta hurdant arbete hen utför eller vilket slag av arbete hen är skyldig att ta emot. Om branschen inte klarnar på det sättet ska du från fall till fall ta reda på vad den försäkrade tidigare gjort och vilken yrkesmässig behörighet hen har genom utbildning eller arbetserfarenhet. En studerandes arbete är att studera. Under studietiden bedöms en studerandes arbetsförmåga i förhållande till studierna. Arbetsförmågan hos en person som är alterneringsledig eller ledig på motsvarande sätt bedöms i förhållande till det arbete från vilket personen blev ledig. Om den försäkrade under ledigheten har utfört något annat arbete och på grund av sjukdom uteblivit från detta arbete bedöms arbetsförmågan i förhållande till det arbete som utförts under ledigheten. Med skötsel av eget hushåll avses skötsel av eget hem. Till exempel en försäkrad som bor på en institution anses inte sköta sitt eget hushåll. Vid behov kan du fråga den försäkrade t.ex. vilka uppgifter hen har blivit tvungen att lämna ogjorda på grund av sjukdomen eller med vilka uppgifter hen har behövt hjälp av andra (kundbrev PRL20). Arbetsförmågan hos en person som är vårdledig bedöms i förhållande till skötseln av det egna hushållet och vården av barnen. Be den försäkrade om en utredning över hur skötseln av hushållet och vården av barnen har ordnats under sjukdomstiden. Vid bedömningen av arbetsförmågan hos en närståendevårdare eller familjevårdare ska en utredning begäras över hur vården för personen i närståendevård eller familjevård har ordnats under vårdarens sjukdomstid (kundbrev PRL20r). När utredningen erhållits ska den försäkrades möjligheter att få hjälp av utomstående eller inom familjen alltid bedömas med beaktande av situationen som helhet. Fler än ett arbete Enligt försäkringsdomstolens beslut har en försäkrad som utför fler än ett arbete och som blir oförmögen att utföra något av dessa arbeten rätt att få sjukdagpenning för att ersätta det inkomstbortfall som arbetet i fråga orsakat. Du ska inte avslå ansökan för att den försäkrade har fortsatt att utföra något av de andra arbetena. Innan du beviljar sjukdagpenning ska du bedöma om den försäkrade i sjukförsäkringslagens mening är oförmögen att utföra det arbete som hen har uteblivit från. Vid behov ska du be att en sakkunnigläkare gör en bedömning av arbetsoförmågan. Skriv en begäran om bedömning i följande fall: 10

18 har kunden två eller flera arbeten samtidigt? vilka är dessa arbeten? från vilket arbete/vilka arbeten har kunden uteblivit med hänvisning till arbetsoförmåga? Exempel 1 Den försäkrade arbetar som servitris och utför samtidigt kontorsarbete. Den försäkrade är tvungen att utebli från sitt arbete som servitris på grund av smärtor i fingerlederna, handleden och fötterna (= arbetsoförmögen), men har fortsatt i sitt kontorsarbete. Dagpenning kan beviljas om den försäkrade är oförmögen att utföra arbetet som servitris och sjukdagpenning betalas för att ersätta det inkomstbortfall som förorsakats av arbetsoförmågan, trots att hon har fortsatt i sitt kontorsarbete. Exempel 2 Den försäkrade är arbetstagare på en servicestation (arbete i kassan, servering, matlagning) och är samtidigt heltidsstuderande. Den försäkrade är tvungen att utebli från sitt arbete på servicestationen på grund av en operation till följd av en senskada i axeln (= arbetsoförmögen), men har fortsatt med studierna. Dagpenning kan beviljas om den försäkrade är oförmögen att utföra sitt arbete på servicestationen och sjukdagpenning betalas för att ersätta det inkomstbortfall som förorsakats av arbetsoförmågan, trots att den försäkrade har fortsatt med studierna. Exempel 3 Den försäkrade arbetar som löneräknare och som bokförare med arbetet som bisyssla. På grund av en handledsskada till följd av stukning har den försäkrade uteblivit från sitt arbete som bokförare som är bisyssla, men fortsatt med sitt arbete som löneräknare. När det gäller arbetsuppgifterna är det fråga om kontorsarbete i de båda arbetena och den försäkrades arbetsförmåga bedöms i förhållande till kontorsarbetet i bägge fallen. I den medicinska bedömningen anser sakkunnigläkaren att den försäkrade inte enligt sjukförsäkringslagen kan betraktas som oförmögen att utföra sitt arbete som bokförare på grund av den handledsskada som uppkommit till följd av stukning. Den försäkrades ansökan om dagpenning avslås, eftersom den försäkrade betraktas som arbetsför. Arbete under sjukdagpenningsperiod Om den försäkrade arbetar sporadiskt under sjukdagpenningsperioden kan den försäkrade inte betraktas som arbetsoförmögen under arbetsdagarna och sjukdagpenning beviljas inte för arbetsdagarna. En arbetsdag kan även vara självriskdag. Dagpenningen kan fortsätta från följande dag. Notera att om den försäkrade arbetar under sjukdagpenningens självrisktid kan rätt till sjukdagpenning uppkomma först när självrisktiden har uppfyllts. Om det dock är fråga om arbete i mycket ringa utsträckning, t.ex timmar i veckan, kan dagpenning beviljas. Om du beviljar dagpenning och det av handlingarna framgår att den försäkrade kan ha arbetat sporadiskt under perioden av arbetsoförmåga ska du kontakta den försäkrade och utreda eventuella arbetsdagar. Informera den försäkrade om hur arbete inverkar på rätten till sjukdagpenning. Exempel Den försäkrade har beviljats dagpenning Den försäkrade meddelar att han arbetat 5.11 och Justera dagpenningen fr.o.m så att dagpenning betalas för tiderna , och

19 Om den försäkrade fortgående har arbetsdagar ska arbetsoförmågan bedömas på nytt i sin helhet. Studier i liten skala under sjukdagpenningsperioden När en studerande ansöker om sjukdagpenning bedöms arbetsförmågan på samma sätt som i övriga fall då sjukdagpenning beviljas. En heltidsstuderande kan studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande kan inte arbeta med annat under denna tid, eftersom den studerande betraktas som arbetsför under arbetsdagarna. Med studier i liten skala avses studier som till sin omfattning utgör högst 40 procent av den normativa målsatta studieframgången per termin eller per läsår. Under konvalescensskedet möjliggör studier i liten skala en flexibel övergång från sjukdagpenning till studiestöd. Den studerande ska själv följa med när den ovannämnda gränsen för studier i liten skala överskrids. Gör vid handläggningen av ärendet en helhetsbedömning av om det kan anses att den studerande fortfarande är arbetsoförmögen, när han meddelar att han överskridit gränsen för studier i liten skala Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning Vid ansökan om sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ska den försäkrade förete nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och om den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. Om arbetsoförmågan varar längre än den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen, ska den försäkrade förete ett läkarutlåtande eller läkarintyg över sin arbetsoförmåga (SrF 1335/ kap. 1 1 mom.). Med intyg A (SV 6r) kan dagpenning i regel beviljas för högst 60 vardagar. Om arbetsoförmågan fortsätter efter detta ska den försäkrade visa upp ett utlåtande B (SV 7r). Begär ett B-utlåtande redan tidigare om det är svårare än vanligt att bedöma arbetsförmågan eller om det är skäl att utreda behovet av rehabilitering redan i ett tidigt skede. Begär B-utlåtandet i beslutet om dagpenning eller med ett kundbrev (PRL16r eller PRL19r). Alternativt kan den försäkrade lämna in en kopia av patientjournalen för tiden av arbetsoförmåga. Läkarutlåtandet kan godkännas även om det skrivits utgående ifrån en undersökningssituation på distans. Valviras anvisning om att skriva läkarutlåtanden förpliktar de läkare som skriver utlåtanden. I anvisningarna betonar man bland annat att intyget/utlåtandet ska bygga på sådana uppgifter vilkas riktighet läkaren själv är övertygad om. Ändamålsenliga patientjournaler ska alltid göras upp och arkiveras efter en mottagning. Vid behov kan du be om en kopia av patientjournalen för att komplettera intyget/utlåtandet oberoende av hur undersökningssituationen genomförts. Läs mer: Valviras anvisning om att skriva läkarutlåtanden Ett läkarutlåtande som skrivits utomlands kan godkänns om orsaken till arbetsoförmågan samt tiden för arbetsoförmågan framgår. Av underskriften eller stämpeln ska det gå att sluta sig till att det är en läkare som skrivit intyget eller utlåtandet. Be vid behov per telefon den försäkrade lämna mera uppgifter om yrke och arbete. Du kan per telefon även be om ytterligare upplysningar om sjukdomen och vård- och rehabiliteringsplanen samt om planen för återgång till arbetet. Senast när sjukdagpenning har betalats ut för 90 dagar ska en försäkrad i arbetstagarställning visa upp ett utlåtande av företagshälsovården för utbetalning av sjukdagpenning. Utlåtandet ska innehålla en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga samt uppgift om att 12

20 arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården har utrett arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet. (SFL 1224/ kap. 5 a ) En läkare inom företagshälsovården skriver in utlåtandet av företagshälsovården på blanketten för läkarintyg A eller läkarutlåtande B under den punkt som är avsedd för detta ändamål. Utgående från utlåtandet bedöms inte arbetstagarens arbetsoförmåga eller rätt till dagpenning. Om företagsläkaren emellertid har tagit ställning till arbetstagarens arbetsoförmåga på samma blankett avgörs även rätten till dagpenning utgående från detta. Partiell sjukdagpenning En försäkrad som ansöker om partiell sjukdagpenning ska visa upp ett läkarutlåtande B som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden. Läs mer om partiell sjukdagpenning Osasairauspäiväraha Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Läs mer: begäran om en sakkunnigläkares bedömning. Bedöm utifrån erhållna läkarutlåtanden om den försäkrade är arbetsoförmögen för sitt sedvanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete. Det avgörande är om sjukdomen eller skadan inverkar på den försäkrades funktionsförmåga i förhållande till de krav som arbetet ställer och den försäkrades förmåga att utföra sitt arbete trots sjukdomen eller skadan. Be vid behov om en bedömning av FPA:s sakkunnigläkare. När du ber en sakkunnigläkare om en bedömning ska du i begäran ange de uppgifter som är centrala för avgörandet av ansökan utifrån ansökan, läkarutlåtanden och övriga utredningar Medicinska tilläggsutredningar Om tillräckliga uppgifter om den försäkrades sjukdom, arbetsoförmåga eller rehabiliteringssituation inte framgår av läkarutlåtandet kan du begära tilläggsutredning om den försäkrades hälsotillstånd av den försäkrade själv. Den försäkrade kan då också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut från tjänsten Mina Kanta-sidor. Du kan också begära tilläggsutredning direkt av läkaren eller av verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården. Formulera begäran om tilläggsutredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras men inte onödiga uppgifter, så att den datasekretess som personuppgiftslagen förutsätter inte äventyras. Man får till exempel inte be om uppgifter ur patientjournalen för den försäkrades hela sjukdomshistorik, utan endast de uppgifter som behövs för att avgöra frågan om den period av arbetsoförmåga som nu behandlas. Konsultera vid behov en sakkunnigläkare om behovet av tilläggsutredning och konsultera alltid när syftet är att förordna ytterligare undersökningar för den försäkrade. Om tilläggsutredningen inkommer från någon annan instans än av den försäkrade själv och om utredningen skulle leda till att ansökan om sjukdagpenning avslås helt eller delvis ska den försäkrade höras innan ärendet avgörs (kundbrev PRS03r). (FörvaltnL 434/ kap ). Den försäkrade ska höras innan ärendet avgörs också när den försäkrades läkemedelsinköp utreds för dagpenningsavgörandet och du utifrån utredningen kommer fram till ett avslag. 13

21 Tilläggsutredningar av den försäkrade Du kan be den sökande lämna in en tilläggsutredning om det är nödvändigt för bedömningen av arbetsförmågan och utredningen av rehabiliteringsbehovet. Be vid behov en sakkunnigläkare bedöma behovet av tilläggsutredning och om det behövs ett utlåtande av en företagsläkare eller annan specialistläkare. Du kan be den försäkrade lämna in också andra tilläggsutredningar som hen har och som behövs vid behandlingen av dagpenningansökan, t.ex. kopior av patientjournaler eller läkarutlåtanden. Den försäkrade kan också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut från tjänsten Mina Kanta-sidor. Om den försäkrade har lämnat in ett A-intyg eller B-utlåtande på basis av vilket arbetsoförmågan inte kan bedömas på ett tillförlitligt sätt för hela den angivna perioden, kan dagpenning beviljas för en del av tiden. Det rekommenderas att du ringer upp den försäkrade och förklarar varför stödet på basis av det inlämnade utlåtandet inte kan beviljas för hela den önskade tiden. Ge klara anvisningar om hurdan tilläggsutredning den försäkrade ska lämna in för handläggningen av den återstående tiden. Anteckna samma uppgifter i beslutet tillsammans med en begäran om att den försäkrade ska lämna in kopior av patientjournalen från ett senare kontrollbesök eller ett nytt B- utlåtande, så att man för handläggningsarbetet får aktuella uppgifter om vårdsituationen och kan bedöma arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet. Om tilläggsutredningen inte har kommit in inom den angivna tiden skapas ett Tarkistettava asia/jatkopäätös antamatta-arbete i Oiwa. Kontrollera med den försäkrade om tilläggsutredningen är på väg. Om ingen tilläggsutredning inkommer ska du vid behov be om en sakkunnigläkares bedömning och avgöra ärendet. Om du blir tvungen av avslå en ansökan ska du alltid göra det på grundval av arbetsförmågan eftersom den försäkrade redan tidigare har lämnat in ett läkarintyg eller läkarutlåtande för den ifrågavarande tiden Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården Du kan begära tilläggsutredningar som behövs vid handläggningen av ansökan direkt av den behandlande läkaren, sjukhuset, hälsovårdscentralen eller en annan sjukvårdsinstans (kundbrev YHV03r) om den sökandes arbetsoförmåga inte kan bedömas på grundval av det företedda läkarutlåtandet. Du kan konsultera sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. FPA har en på lag baserad rätt att på begäran få uppgifter som behövs för avgörandet av ett förmånsärende av en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt av en verksamhetsenhet för den offentliga eller privata hälso- och sjukvården (SFL 1224/ kap. 1 2 mom.). Den försäkrades samtycke till att inhämta uppgifterna behövs inte. Hör ändå kunden innan beslutet meddelas ifall du bett om tilläggsutredningar direkt från hälso- och sjukvården och sjukdagpenningen avslås helt eller delvis på grund av dessa uppgifter. De nödvändiga uppgifterna kan begäras som kopior av patientjournalerna eller av andra patienthandlingar. FPA har rätt att få kopiorna avgiftsfritt. Gör upp begäran om utredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs och som FPA har rätt att få. Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande för ansökan om sjukdagpenning till FPA och utlåtandet är klart bristfälligt och dagpenningsärendet inte kan avgöras utgående från utlåtandet, kan du vid behov be den som skrivit utlåtandet att komplettera det. Konsultera i en dylik situation 14

22 sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. Något separat arvode betalas inte för komplettering av utlåtandet till den som skrivit utlåtandet Nytt utlåtande från hälso- och sjukvården Du kan be en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en producent av socialtjänster att ge ett utlåtande om den försäkrades hälsotillstånd, vård eller arbetsförmåga (kundbrev YHV02). Be vid behov en sakkunnigläkare om en bedömning av behovet av tilläggsutredning och inom vilket specialområde utlåtande behövs. När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon annan sakkunnig skriver ett utlåtande på FPA:s begäran är FPA skyldig att betala ett skäligt arvode för utlåtandet (SFL 19 kap. 12 ). Övriga kostnader ersätts inte. Arvodet betalas via LM-systemet med kostnadsslag V1. De personer som har yrkesbehörighet inom hälso- och sjukvården finns listade på Valviras webbplats Valvira.fi. Socialserviceproducenter är socialvårdsinrättningar, verksamhetsenheter inom öppenvården, familjehem och privata yrkesutövare som tillhandahåller socialvårdsservice Förordnande om undersökning När ska den försäkrade hänvisas till undersökning för bedömning av arbetsförmågan? Om det på grundval av de medicinska utredningar som bifogats till ansökan inte går att avgöra om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför under den period för vilken hen har ansökt om dagpenning och frågan inte heller klarnar även om tilläggsutredning har begärts, t.ex. en specialistläkares utlåtande av den försäkrade eller kopior av patientjournalerna av den behandlande parten. Om kunden har lämnat in ett utlåtande av en specialistläkare, men det för att ärendet ska kunna avgöras ännu behövs ytterligare uppgifter av en specialistläkare inom en annan specialitet. Bedömning av arbetsförmågan med stöd av 15 kap. 13 i sjukförsäkringslagen används endast i situationer där en sådan bedömning är nödvändig för verkställigheten av lagen, dvs. för att utreda rätten till förmånen. Kunden ska ändå inte hänvisas till undersökning först i situationer då ändring söks. Om det i situationer när ändring söks verkar nödvändigt att hänvisa den försäkrade till undersökningar ska du kontakta gruppen för arbetsförmågefrågor vid Kompetenscentret för arbetsoch funktionsförmågeärenden (TEOSPAIVARAHA). I dessa fall ska behovet av en undersökning bedömas speciellt noggrant. Behovet av en undersökning bedöms alltid av en specialistläkare. För utredning av hälsotillståndet och bedömning av arbetsförmågan måste den försäkrade delta i de undersökningar som FPA förordnar (undersökning för bedömning av arbetsförmågan). Om den försäkrade inte talar eller förstår finska, ska det ordnas med tolk för hen. Tolkning ordnas för de situationer som är centrala för att undersökningarna ska kunna genomföras, dvs. på mottagningarna hos läkare och andra sakkunniga. Om den försäkrade vägrar iaktta undersökningsförordnandet avgörs ansökan utgående från tillgängliga uppgifter. Då kan dagpenningen beviljas eller avslås helt eller delvis. (SFL 1224/ kap. 2 2 mom. och 13 ) Huvudregeln är att dagpenning beviljas fram till dess att ett utlåtande fås efter undersökningen (en period på 3 6 veckor beroende på vilken typ av undersökning det är fråga om). Ett ärende som gäller arbetsoförmågan är oklart i fråga om en kund som hänvisats till undersökning för bedömning 15

23 av arbetsförmågan, och beviljandet av sjukdagpenning ska därför alltid prövas utifrån kundens helhetssituation. Handlägg dagpenningen efter att resultaten från undersökningen inkommit. Om dagpenning inte kan beviljas ska den försäkrade beredas tillfälle att bli hörd med anledning av utlåtandet (använd kundbrev PRS03r i tillämpliga delar). Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Sakkunnigläkaren tar i sin bedömning ställning till vilken typ av undersökning kunden ska remitteras till. De serviceproducenter som FPA har ingått avtal med utför bedömningar av arbetsförmågan i tre olika omfattningar: 1. Undersökning för bedömning av arbetsförmågan som görs av en speciallistläkare Undersökningen utförs av en av de nedannämnda: specialist i fysiatri specialist i psykiatri specialist i lungsjukdomar specialist i ögonsjukdomar specialist i kardiologi och internmedicin specialist i internmedicin (allmän internmedicin eller endokrinologi) 2. Begränsad multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) 3. Omfattande multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) De olika typerna av undersökning presenteras närmare i servicebeskrivningen. I samband med undersökningarna är det möjligt att utföra ytterligare undersökningar (se servicebeskrivningen, sid. 3) För dessa behöver serviceproducenten tillstånd av det remitterande försäkringsdistriktet. Be alltid om en sakkunnigläkares bedömning när det gäller behovet av ytterligare undersökningar. Om det i det urval av undersökningar som står till buds inte finns någon sådan typ av undersökning som är lämplig med tanke på den försäkrades hälsotillstånd, ska du kontakta sjukdagpenningsgruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden (TEOSPAIVARAHA). De olika faserna vid remittering till undersökning (Se också Oiwa-processen!) 1. Val av serviceproducent För undersökningar för bedömning av arbetsförmågan använder sig FPA av serviceproducenter med vilka avtal har ingåtts. Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare 16

24 När en lämplig typ av undersökning har hittats väljs serviceproducenten i enlighet med ramavtalet utgående från kundens hemkommun och födelsedatum. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i den försäkrades boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en tänkbar avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast den försäkrade. I ramavtalet förutsätts det dock att den försäkrade även i dessa fall styrs till en serviceproducent i första hand utgående från födelsedatumet. Multidisciplinära undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Serviceproducenten väljs i enlighet med ramavtalet utgående från kundens boendekommun. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i den försäkrades boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en tänkbar avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast den försäkrade. Beakta också, att om serviceproducenten inte kan utföra/påbörja undersökningen inom den tid som anges i avtalet ska en annan serviceproducent väljas för att utföra undersökningen, enligt förfarandet som beskrivs ovan. 2. Kontakt Försäkra dig om att den försäkrade går med på att gå på undersökningen i fråga. Om den försäkrade inte går med på en undersökning ska du avgöra dagpenningsärendet utgående från de utredningar som lämnats in. Om det vid kontakten med kunden framgår att hens språkkunskaper inte räcker till för att det ska vara möjligt att genomföra undersökningen bokas en tolk för undersökningen. Enligt förvaltningslagen är FPA skyldig att ordna tolkning i ärenden som inleds på FPA:s initiativ. Med stöd av förvaltningslagen och språklagen har en försäkrad rätt att använda sitt eget språk, finska eller svenska, vid de undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som förordnas av FPA. Med stöd av den samiska språklagen har samiskspråkiga försäkrade rätt att använda samiska. När det gäller andra språk ombesörjer FPA tillräcklig tolkning eller i nödvändiga delar så att den försäkrade förstår avsikten med undersökningsförordnandet och dess innehåll. Beställningen av tolk sköts av Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (VATU). Om du märker att den försäkrade behöver tolk för undersökningen för bedömning av arbetsförmågan ska du göra så här: redogör för tolkningsbehovet för serviceproducenten per telefon och i undersökningsförordnandet skapa arbetet Tulkkauksen järjestäminen i Oiwa. anteckna det språk som tolkningen gäller om du känner till detta, när undersökningen börjar, om du vet, samt uppgift om hur många timmar tolkning som ska beviljas. antalet timmar som beviljas för tolkning hittar du i den här tabellen Oiwa-processen för ordnande av tolkning När den försäkrade har gett sitt samtycke till undersökningen ska du kontakta serviceproducenten per telefon och försäkra dig om att undersökningen kan inledas vid den tidpunkt som anges i avtalet: Undersökning av specialistläkare inom 2 veckor Multidisciplinära undersökningar inom 3 veckor 17

25 Om serviceproducenten inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan hos en specialistläkare ska du i första hand enligt rangordning välja en annan serviceproducent inom samma upphandlingsområde (landskapet). Om t.ex. serviceproducent nr 1 inte tar emot den försäkrade ska du välja serviceproducent nr 2 eller om serviceproducent nr 3 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 1. I andra hand används serviceproducenter inom det upphandlingsområde som ligger närmast den försäkrade. Om en serviceproducent inte kan ordna en multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan ska du från ett annat upphandlingsområde (specialupptagningsområde = erva) välja den serviceproducent som finns närmast den försäkrade. Skicka den försäkrade uppgifterna om undersökningen med kundbrev PRI01r. Bifoga reseräkningsblankett PR 221r. Skicka serviceproducenten ett meddelande om att kunden ålagts att delta i en undersökning med brev PRV10r. I brevet ska du också specificera de frågor som man vill ha svar på genom undersökningen. Om specialistläkaren redan i sin bedömning föreslår ytterligare undersökningar som behövs, ska du anteckna dessa i brevet. Be vid behov en specialistläkare precisera vilka målen för undersökningen är. Lägg med följande som bilagor till brevet: läkarutlåtandena gällande den försäkrade och andra uppgifter som är viktiga med tanke på undersökningen för bedömning av arbetsförmågan Fakturaspecifikationsblankett (PRV10Lr). Den instans som utför undersökningen behöver bakgrundsuppgifter om den försäkrades yrke och arbetsuppgifter samt om läkarutlåtanden och övriga utredningar i anslutning till ärendet (t.ex. ansökan om sjukdagpenning) som finns hos FPA. FPA har rätt att till den läkare eller verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som utför undersökningen lämna ut uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd, sjukdom, behandlingsåtgärder, yrke, arbetsförhållanden och arbetets natur (SVL 1224/ kap. 5 2 mom.). 3. Skapa arbetet Työkyvyn arviointitutkimus i Oiwa Allt material och alla kontakter som har att göra med remitteringen till en undersökning ska fogas till arbetet i Oiwa. (Se också Oiwaprocessen!) 4. Betalning av kostnaderna för undersökning Kostnaderna för undersökningen, både den försäkrades och serviceproducentens, betalas ur posten för förmånsutgifter i Tahti-systemet. Pappersfakturorna skickas till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Betalningen av fakturor är koncentrerad till Södra försäkringsdistriktet. Kostnader som betalas till kunden Ersättning för resekostnader i anslutning till undersökningen betalas till den försäkrade utan avdrag för självrisk. Resekostnaderna ersätts enligt det billigaste till buds stående färdsättet (i enlighet med SFL 4 kap.). För att kostnader för användning av egen bil eller taxi ska ersättas behövs det ett läkarintyg (Intyg för reseersättning, SV 67r) eller en utredning om att kollektivtrafikförbindelser saknas. Taxin ska inte beställas via den regionala beställningscentralen och man får inte utnyttja FPA:s direktdebitering för taxiresan. Den försäkrade har dessutom rätt att för den tid hen deltar i en undersökning få logiersättning (t.ex. övernattning på hotell) dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 10 tim.) eller partiellt dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 6 tim.) 18

26 nattresepenning (förutsatt att minst 4 timmar av resdygnet som berättigar till dagtraktamente infaller mellan klockan och klockan och att kunden övernattar t.ex. hos en släkting). Bestämmelser om ovanstående finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (A175/200/2015), läs mer i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under Om det på grund av den försäkrades hälsotillstånd varit nödvändigt med en följeslagare ersätts även dennes resekostnader enligt samma grunder som för den försäkrade. Rätt till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning föreligger inte för den tid den försäkrade på grund av undersökningen varit intagen på en undersökningsinrättning eller haft helpension som ordnats av serviceproducenten och där vistelsen varit avgiftsfri. Den försäkrade meddelar resekostnaderna på blankett PR221r och sänder fakturan i ett svarskuvert till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Reseräkningsblanketten behöver inte lämnas till FPA-byrån. Den försäkrade kan även betalas förskott på resekostnaderna utifrån de uppskattade kostnaderna om hen ber om det. Om kunden ber om förskott på resekostnaderna kan du muntligen komma överens om att betala ut ett förskott. Utred om det är nödvändigt med ett förskott och om kostnaderna är skäliga. Rätten till dagpenning och nattresepenning (skattefria ersättningar för resekostnader) utreds först i samband med handläggningen av reseräkningen. Skicka kunden ett sammandrag över det avtalade förskottsbeloppet skriftligen med kundbrev YHX01r eller med funktionen Meddelanden i e-tjänsten. I sammandraget ska följande uppgifter för FPA:s fakturering ingå: kundens namn, adress och betalningsadress datum reserutten (t.ex. Kajana Uleåborg), fordon som använts och förskottsbetalningens belopp förskottsbeloppet för logi förskottsbetalningens totalbelopp anteckningen "SAVA", som anger för utbetalaren att förskottsbeloppet ska betalas ur sjukförsäkringsfonden. Skicka kundbrevet (eller sammandraget av uppgifterna i e-tjänsten och de ovannämnda uppgifterna) till fakturahandläggningen som en pdf-fil med e-post till adresserna ostolaskut@kela.fi, kirjanpito@kela.fi och RP_VANTAAN-PORVOON TUTKIMUSLASKUT_RYHMÄPOSTI. Skriv i meddelandets ärendefält (Aihe) "Matkaennakko och kundens namn". Uppgifterna förs in i systemet för att handläggas hos Södra försäkringsdistriktet. Efter resan ska den kund som fått ett förskott också göra en reseräkning. Om resekostnaderna ersätts enligt uppvisad reseräkning behöver inget beslut utfärdas till den försäkrade. Om FPA inte kan ersätta resekostnaderna enligt den reseräkning som den försäkrade lagt fram eller om den försäkrade i övrigt särskilt begär att få ett beslut om ersättningen av resekostnaderna ska den försäkrade meddelas ett beslut som gjorts upp i brevhanteringssystemet (beslutsformulär PRP02r). 19

27 Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer Flerbördsgraviditet och arbetsoförmåga Praxisen för hur sjukledighet på grund av tvillinggraviditet rekommenderats har varierat vid förlossningssjukhusen; ett A-intyg har ofta utfärdats redan efter den 25:e graviditetsveckan. På grund av att en flerbördsgraviditet avviker från en normal graviditet medför den risker. För att minimera hälsoriskerna är det i regel befogat att vid tvilling- och annan flerbördsgraviditet bevilja sjukdagpenning efter den 25:e graviditetsveckan när den behandlande läkaren bedömer att det är nödvändigt med frånvaro på grund av arbetets art. Plastikkirurgiska åtgärder och arbetsoförmåga Plastikkirurgiska åtgärder som vidtas av rent estetiska skäl är inte sådan nödvändig sjukvård som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsoförmågan efter dessa ingrepp anses inte heller vara föranledd av sjukdom, varvid rätt till sjukdagpenning saknas. Om en oväntad komplikation emellertid tillstöter i samband med ett estetiskt kirurgiskt ingrepp, kan behandlingen av komplikationen anses bero på sjukdom. Då har den försäkrade rätt till ersättning för inkomstbortfall. En plastikkirurgisk åtgärd som utförts inom den offentliga hälso- och sjukvården är alltid nödvändig sjukvård och arbetsoförmågan efter åtgärden berättigar till sjukdagpenning. Åtgärder som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården En åtgärd som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården (t.ex. en fetmaoperation eller en könskorrigerande operation) är i regel nödvändig sjukvård. Arbetsoförmåga som omedelbart följer på åtgärden berättigar till sjukdagpenning ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden. Grunden för sjukdagpenningen behöver inte utredas särskilt. Väntan på undersökning, vård eller behandling Att en kund väntar på att komma till undersökning eller på att få vård eller behandling är inte i sig ensamt en tillräcklig orsak för att bevilja dagpenning. Du blir tvungen att från fall till fall utreda och vid behov be om ytterligare utredning av situationen och du, eller en specialistläkare, måste bedöma om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför. Vid många långtidssjukdomar går sjukdomen i vågor. Artros är t.ex. en sjukdom som periodvis ger mera symptom. Om en patient har fått en remiss till tilläggsundersökningar inom den specialiserade sjukvården betyder det dock inte alltid nödvändigtvis att patienten skulle vara arbetsoförmögen under hela väntetiden. Problem med inomhusluften På en arbetsplats med mögelskador får en del av arbetstagarna symtom på arbetsplatsen, men utanför arbetsplatsen försvinner symtomen. En del insjuknar mer kroniskt och symtom förekommer också utanför arbetsplatsen. De personer som har symtom på arbetsplatsen men har full arbetsförmåga då de undviker exponering kan få sjukdagpenning under perioder av arbetsoförmåga som orsakats av i regel olika kortvariga akuta sjukdomar i andningsorganen. 20

28 Sjukdagpenning kan inte beviljas om den försäkrade är arbetsförmögen i förhållande till sitt arbete men har symtom på grund av förhållandena på arbetsplatsen. Då kan den försäkrade ha rätt till ersättning i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, om orsakssambandet mellan t.ex. allergisk snuva och arbetsplatsen förhållanden går att visa. Användningen av berusningsmedel och arbetsoförmåga I fråga om missbruksrelaterade sjukdomar ska rätten till sjukdagpenning bedömas på samma grunder som för andra sjukdomar. Ett alkohol- och drogberoende är inget hinder för beviljandet av sjukdagpenning. Alkohol- och drogmissbruk och berusningstillstånd förorsakar inte sådan arbetsoförmåga som enligt sjukförsäkringslagen berättigar till dagpenning. Förgiftning och abstinenssymtom på grund av missbruk förorsakar inte heller i allmänhet oavbruten arbetsoförmåga för längre tid än självrisktiden. Ett långvarigt och rikligt bruk av berusningsmedel kan leda till ett beroende. Alkohol- och drogberoende i sig berättigar i regel inte till sjukdagpenning. När det gäller arbetsuppgifter inom trafikbranschen beaktas dock körhälsoaspekten vid bedömningen av arbetsförmågan. Då ska du be om en bedömning av en sakkunnig. Ett långvarigt alkohol- och drogberoende kan leda till organiska sjukdomar, t.ex. skador på målorgan förorsakade av alkohol. Då bedöms en eventuell arbetsoförmåga i första hand utgående från organskadan. Avgiftning som behövs på grund av alkohol brukar i allmänhet inte räcka längre än självrisktiden för sjukdagpenningen. Institutionsvård eller rehabilitering som pågår högst en månad Ta alltid reda på om den försäkrade har fått ett rehabiliteringsbeslut gällande missbrukarrehabilitering och är det meningen att den försäkrade ska ansöka om rehabiliteringspenning. Den försäkrade kan av vårdinrättningen ha fått ett beslut om missbrukarrehabilitering (i allmänhet med stöd av lagen om missbrukarvård). Beslutet skrivs i regel på blanketten Anmälan om rehabiliteringsbeslut (KU114r). Skapa ett toimeksianto-arbete i arbetskön för rehabiliteringspenning, varvid handläggaren av rehabiliteringspenningsärendet utreder om den försäkrade kan beviljas rehabiliteringspenning. Om den försäkrade inte har ett rehabiliteringsbeslut kan du bevilja dagpenning såvida den försäkrade har ett alkoholberoende som konstaterats av läkare och hen har behövt heldygnsvård inom den offentliga eller privata hälso- och sjukvården eller vid en verksamhetsenhet inom socialvården eller missbrukarvården. I så fall kan du bevilja dagpenning med ett A-intyg för cirka 30 dagar om uppgiften om vistelse på institution har bekräftats. Om det gäller något annat drogberoende än alkoholberoende kan institutionsvården pågå längre tid beroende på sjukdomens svårighetsgrad och på vårdplanen. Inhämta vid behov sakkunnigläkarens bedömning. Läs mer i anvisningen om rehabiliteringspenning om missbrukarrehabilitering och om individuell missbrukarrehabilitering. Institutionsvård eller öppen vård i över en månad Om institutionsvården pågår i mer än en månad och A-intyget över arbetsoförmågan har skrivits ut med en kod för alkohol- eller drogberoende, behövs ett B-utlåtande eller åtminstone en kopia av patientjournalen med uppgifter om det aktuella hälsotillståndet och den aktuella funktionsförmågan i slutskedet av den vård eller rehabilitering som varat en månad. Likaså behövs alltid ett B- 21

29 utlåtande eller en annan noggrannare utredning om alkohol- eller drogberoende anges som den huvudsakliga orsaken till arbetsoförmågan och den försäkrade behandlas inom den öppna vården. För avgörandet av rätten till sjukdagpenning behövs diagnoser med motiveringar för alla de sjukdomar som påverkar arbetsförmågan och en beskrivning av hur de påverkar funktionsförmågan. Det är i allmänhet skäl att begära bedömning av en sakkunnigläkare Begäran om laboratorieundersökningar om alkohol- och drogmissbruk Även om den försäkrade inte har en tidigare alkohol- och drogberoendediagnos kan det bakom upprepade olycksfall, utdragna oklara symtom eller avsaknad av normalt behandlingssvar ligga långvarigt alkohol- och drogmissbruk. En tillförlitlig diagnostisering av vissa psykiska störningar och neurologiska sjukdomar kräver också drogfrihet. För bedömning av arbetsoförmågan kan en specialistläkare anse det nödvändigt att begära tilläggsutredningar från hälso- och sjukvården och t.ex. resultat av laboratorieundersökningar för påvisande av droger (MCV, gamma GT, CDT, urindrogtest). Begär en tilläggsutredning bara om sakkunnigläkaren föreslår det. Sakkunnigläkaren ska motivera begäran om tilläggsutredning. Läs vid behov mer i Terveysporttis rekommendationer för god medicinsk praxis och Alkoholiongelmaisen hoito. Yrkessjukdomar Yrkessjukdomar är sjukdomar som huvudsakligen orsakas av någon fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fastställs vilka sjukdomar som anses vara yrkessjukdomar. En del av yrkessjukdomarna behandlas i regel av företagsläkaren, t.ex. belastningsskador. Yrkessjukdomen kan i det första skedet undersökas vid det egna områdets centralsjukhus. Vid behov kan patienten remitteras för ytterligare undersökningar till Arbetshälsoinstitutet eller dess regionala polikliniker. Avsikten med arbetsplatsutredningar är att identifiera möjliga orsaker till yrkessjukdomar, till exempel allergiframkallande kemikalier och expositionsvägar samt att göra bedömningar. De vanligaste yrkessjukdomarna kan vara sjukdomar i andningsorganen, yrkeshudsjukdomar, sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i rörelseorganen och andra yrkessjukdomar, så som sjukdomar orsakade av vibration, infektionssjukdomar och bullerskada. Yrkessjukdomen ersätts av det försäkringsbolag där arbetsgivaren hade sin olycksfallsförsäkring när yrkessjukdomen uppkom. Ersättningen förutsätter ett orsakssamband mellan skadan eller sjukdomen som ersätts och exponeringen i arbetet. Alla sjukdomar som har ett orsakssamband till arbetet är ändå inte yrkessjukdomar. När man misstänker en yrkessjukdom ska utredningen om ersättningsskyldighet inledas vid arbetsgivarens försäkringsbolag. Därtill ska man be om ett dröjsmålsintyg för handläggningen av sjukdagpenningen. Om den försäkrade uppvisar symtom i arbetet kan hen ha rätt till sjukdagpenning t.ex. utifrån infektionssjukdomar som ger olika andningssymtom. När den faktiska orsaken till symtomen framkommer och arbetsförmågan utanför exponeringen klarnar har man inte längre rätt till sjukdagpenning. 22

30 Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott Den försäkrade ska uppvisa ett läkarintyg om arbetsoförmågan ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden. För självrisktiden är en utredning av t.ex. arbetsgivaren eller hälsooch sjukvården tillräcklig. Handlägg alltid ett dagpenningsärende räknat från den dag då en tid av arbetsoförmåga utan avbrott började. Den försäkrade kan inte själv välja vilken dag arbetsoförmågan började. Lägg märke till att den försäkrade kan ha arbetat under dagen för insjuknandet. Om läkarintyg saknas för ett veckoslut ska du ta reda på om den försäkrade varit frånvarande från arbetet. För veckoslut behövs inte nödvändigtvis läkarintyg om samma sjukdom fortsätter på måndagen. Om man saknar läkarintyg för en ledig vardag kan arbetsoförmågan inte ses som oavbruten. Det här gäller också lediga vardagar för skiftarbetande. Den som söker FöPL-dagpenning kan för självrisktiden visa upp ett sjukintyg som en hälsovårdare eller sjukskötare skrivit. Om arbetsoförmågan beror på olycksfall i arbetet eller trafikskada ska uppgift om datumet då den kontinuerliga arbetsoförmågan började inhämtas av försäkringsbolaget. Den kontinuerliga arbetsoförmågan anses ha börjat då olycksfallet inträffade även om sjukdagpenning inte har sökts Rehabiliteringsbehov och helhetssituation Möjligheterna till partiell sjukdagpenning, rehabilitering, arbete eller pension ska utredas så tidigt som möjligt. När ett dagpenningsärende avgörs ska den försäkrades helhetssituation utredas särskilt när flera korta perioder av arbetsoförmåga följer på varandra, men sjukdomen inte nödvändigtvis kräver pensionering när den försäkrade har varit arbetslös eller när den försäkrade annars klarar sig dåligt socialt sett. Utredning av rehabiliteringsbehovet I lagstiftningen har vissa kontrollpunkter definierats för att tidigt upptäcka behov av rehabilitering och för att säkerställa att rehabiliteringen genomförs. FPA ska utreda en försäkrads behov av rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast när antalet dagar som räknas in i maximitiderna för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning sammanlagt överstiger 60 dagar (SFL 1224/ kap. 6 ). Vid utredningen är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbetseller studieförmågan förorsakad av klientens sjukdom och helhetssituation samt behovet av rehabilitering i anslutning till dessa. Utredning av rehabiliteringsbehovet kräver samarbete mellan sjukdagpenningshandläggaren, rehabiliteringsförmånshandläggaren och sakkunnigläkaren. Med det dagpenningsbeslut i och med vilket 60 betalningsdagar överskrids får kunden automatiskt som bilaga brevet Information om rehabilitering (SV 11r). FPA kan utreda rehabiliteringsbehovet trots att undersökningar pågår om detta är nödvändigt för att man ska kunna utreda om kundens arbetsförmåga har försämrats väsentligt. 23

31 FPA behöver inte utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering om det utreds på annat håll. Efter att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas kunden vid behov till FPA:s eller andra aktörers rehabiliteringstjänster. Utbetalning av sjukdagpenningen efter att den betalats för 90 vardagar förutsätter ett utlåtande från företagshälsovården om den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att återgå till arbetet. Läs mer Maksaminen > Maksamisen edellytys 90 päivän jälkeen. Genomförande av utredningen Utred rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna i första hand utgående från de utlåtanden och handlingar som finns tillgängliga vid FPA. Samarbeta med en sakkunnigläkare. Vid behov kan du per telefon be kunden lämna ytterligare information om vård- och rehabiliteringsplanen. Om behovet av rehabilitering inte kan utredas utgående från tillgängliga handlingar ska tilläggsutredning inhämtas. Sådana är till exempel medicinska utredningar arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena utlåtande från arbets- och näringsbyrån utredningar från socialväsendet utlåtande från klientsamarbetsgruppen andra eventuella expertutlåtanden Om det för utredningen av den försäkrades hälsotillstånd eller bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga behövs särskild sakkunskap och mera omfattande utredningar kan den försäkrade hänvisas till tilläggsundersökningar (SFL 1224/ kap. 13 ). Behovet av rehabilitering kan även utredas via FPA eller arbetspensionsanstalten genom en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning (FRPL 566/2006 6,7 och 12 ) Information om möjligheterna till rehabilitering Brevet PRI02r skickas till kunden i samband med satskörningen när den 150 dagpenningsdagen har förflutit. Samtidigt fastställs och skickas tidpunkten för primärtidens utgång till Pensionsskyddscentralen. När man avgör ett dagpenningsärende kan man förhindra att brevet skickas ut ifall arbetsoförmågan varar mindre än en månad efter den 150:e dagpenningsdagen den försäkrade har sökt eller genomgår yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk rehabilitering den försäkrade har sökt eller får rehabiliteringspenning eller inkomstbortfallsersättning för rehabiliteringstiden den försäkrade har delinvalidpension. Informera den försäkrade med kundbrev PRI04r om hur man kan söka sjukpension enligt folkpensionslagen när dagpenningsansökan avslås men den försäkrade kan ha rätt till sjukpension. 24

32 Arbetsförmågerådgivning Återgången till arbetet för en kund med sjukdagpenning stöds genom arbetsförmågerådgivning om det finns risk för att arbetsoförmågan blir långvarig eller att kunden måste söka sjukpension och kunden har behov av särskilt stöd. Med hjälp av urvalskriterierna nedan kan handläggaren hänvisa sjukdagpenningskunder till arbetsförmågerådgivning. Urvalskriterier En kund ska hänvisas till arbetsförmågerådgivning om kunden har långvariga och/eller upprepade korta sjukskrivningar och sammanlagt över 60 sjukdagpenningsdagar. den som avgör sjukdagpenningsärendet vid handläggningen bedömer att kundens situation kräver stöd från en arbetsförmågerådgivare t.ex. av följande anledningar: det är fråga om en ung person det är fråga om en arbetstagare för vilken inget utlåtande kan fås angående de 90 dagarna på grund av avsaknad av företagshälsovård det är fråga om en arbetstagare för vilken företagshälsovården inte aktivt sköter ärendet gällande arbetsförmågan. kunden får avslag på sin sjukdagpenningsansökan på medicinska grunder och hen behöver särskilt stöd i sin situation. Det är fråga om till exempel en ung, arbetslös kund som har svårt att komma in i samhället och i arbetslivet. sakkunnigläkaren anser att kunden kunde ha nytta av arbetsförmågerådgivning kunden har beviljats sjukdagpenning för maximitiden, sjukdagpenning har sökts för tiden efter maximitiden och det med tanke på kundens situation ser ut som om hen skulle ha nytta av arbetsförmågerådgivning. Det är inte fråga om en allvarlig sjukdom som leder till arbetsoförmåga. Exempel 1 Du håller på att handlägga en kunds ansökan om sjukdagpenning Kundens arbetsoförmåga beror på en ryggsjukdom. Kunden har tidigare beviljats sjukdagpenning på grund av samma sjukdom för ungefär 2,5 månader, dvs. sammanlagt 65 utbetalningsdagar. I sitt ställningstagande framför sakkunnigläkaren att det vore bra att få kunden med i processen för arbetsförmågerådgivningen så att man närmare kan utreda möjligheterna till en återgång i arbete och göra upp planer med tanke på detta. I det här fallet uppfylls två urvalskriterier antalet utbetalningsdagar är över 60 och sakkunnigläkaren rekommenderar att kunden hänvisas till arbetsförmågerådgivning. Hänför fallet till processen för arbetsförmågerådgivningen och avgör ansökan om sjukdagpenning. Skriv in i anteckningarna för bedömningen av arbetsförmågan varför du hänvisar kunden till arbetsförmågerådgivning. Beskriv i korthet också kundens helhetssituation som du redan fått en bild av vid handläggningen av ansökan om sjukdagpenning. Även om något urvalskriterium uppfylls ska kunden inte hänvisas till arbetsförmågerådgivning om 25

33 kunden tillfrisknar och återhämtar sig från sin sjukdom som förväntat och helhetssituationen är klar rehabilitering redan har satts in eller handläggningen ankommer på den som sköter rehabiliteringsärenden företagshälsovården/hälso- och sjukvården enligt läkarutlåtande eller annan utredning aktivt sköter kundens arbetsförmågeärende kundens sjukdomstillstånd är svårt och stödåtgärder för en återgång i arbete inte är aktuella i detta skede kunden redan får arbetsförmågerådgivning Exempel 2 Du håller på att handlägga en kunds ansökan om sjukdagpenning Kundens arbetsoförmåga beror på blindtarmsinflammation. Kunden har tidigare beviljats sjukdagpenning för annan sjukdom för ungefär 2,5 månader, dvs. sammanlagt 67 utbetalningsdagar, varefter han har återgått till sitt arbete. I detta fall uppfylls urvalskriteriet över 60 utbetalningsdagar. Hänför dock inte kunden till processen för arbetsförmågerådgivningen i det här skedet, eftersom det är fråga om en sjukdom som man tillfrisknar från och kunden återgår till sitt arbete efter sjukledigheten. Avgör ansökan om sjukdagpenning. Läs mer om työkykyneuvonnan apuvälineet Villkor för beviljande av FöPL-dagpenning FöPL-sjukdagpenning betalas till FöPL-försäkrade företagare för en del av sjukdagpenningens självrisktid. Rätt till FöPL-dagpenning har en person som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och som då arbetsoförmågan inträder har en gällande obligatorisk eller frivillig pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (SFL 1224/ kap. 10 ). Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare upphör försäkringen att gälla om det av ett meddelande av företagaren eller på basis av någon annan utredning framgår att företagaren har upphört med sin företagsverksamhet eller annars inte längre är försäkringsskyldig. Pensionsanstalten avslutar försäkringen om villkoren för försäkring inte längre uppfylls t.ex. på grund av en lång period av arbetsoförmåga. FöPL-försäkringen kan avslutas dagen före arbetsoförmågans inträde. FöPL-försäkringen måste gälla fram till dagen innan arbetsoförmågan började för att den försäkrade ska kunna få FöPL-dagpenning. Om den föregående dagen är en lördag eller söndag kan FöPL-dagpenning beviljas förutsatt att FöPL-försäkringen gällde föregående fredag. Vid handläggningen av FöPL-dagpenningen och bedömningen av arbetsoförmågan tillämpas bestämmelserna och anvisningarna om sjukdagpenning. Bestämmelserna om sjukdagpenningen tillämpas dock inte i bl.a. följande situationer: FöPL-dagpenning betalas inte till arbetsgivare 26

34 FöPL-dagpenningsdagarna räknas inte in i sjukdagpenningsdagarna och beaktas således inte heller i maximitiden eller i primärtiden. På FöPL-dagpenning tillämpas inte bestämmelsen om en självrisk på en dag om arbetsoförmågan inträder på nytt inom 30 kalenderdagar från den dag för vilken dagpenning senast betalades. LFöPL-försäkringens inverkan på FöPL-dagpenningen Företagare och stipendiater som samtidigt har en gällande FöPL-försäkring och LFöPL-försäkring när arbetsoförmågan inträder har rätt till dagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen på grundval av båda försäkringarna. Förhållandet till andra förmåner På FöPL-dagpenning tillämpas samma bestämmelser som på sjukdagpenning. Om företagaren på grundval av arbetsoförmåga t.ex. fått ersättning enligt någon annan lag och hen söker FöPLdagpenning för samma tid på grundval av samma arbetsoförmåga, avdras ersättningen enligt den andra lagen från FöPL-dagpenningen Självrisktid Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för självrisktiden. Löntagare har en på arbetsavtalslagen baserad rätt att få lön för sjukdagpenningens självrisktid. FöPL-försäkrade kan få FöPL-dagpenning från FPA för en del av sjukdagpenningens självrisktid som är 1+9 vardagar. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) betalar på motsvarande sätt LFöPL-dagpenning till LFöPL-försäkrade. En mottagare av arbetslöshetsförmån (arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd) som blivit arbetsoförmögen har rätt till arbetslöshetsförmån för sjukdagpenningens självrisktid (UAL 1290/ kap. 3 4 mom.). En förutsättning är att personen inte får annan lagstadgad ersättning som motsvarar dagpenningen eller lön för sjukdomstiden av arbetsgivaren Självrisktid Sjukdagpenning beviljas från första vardagen efter självrisktiden. Självrisktiden är dagen för insjuknandet och de 9 närmast följande vardagarna (SFL 1224/ kap. 7 ). Kontrollera att arbetsoförmågan är kontinuerlig under självrisktiden. Det kan hända att den försäkrade har arbetat under dagen för insjuknandet. Med vardagar avses andra dagar än söndagar och helg- och söckenhelgdagar. Självrisktiden räknas från arbetsoförmågans början också i de fall då ansökan är försenad Självrisktid 1 dag Om en försäkrad på nytt blir arbetsoförmögen på grund av samma sjukdom inom 30 kalenderdagar från den dag för vilken det senast betalades sjukdagpenning eller partiell 27

35 sjukdagpenning, ska sjukdagpenning betalas från och med följande vardag efter det att arbetsoförmågan började (dagen för insjuknandet), dvs. självrisktiden är en dag (SFL 1224/ kap. 7 2 mom.). Det kan hända att den försäkrade har arbetat under dagen för insjuknandet. Exempel Den försäkrade har beviljats sjukdagpenning för tiden Om samma sjukdom återkommer inom 30 kalenderdagar från det att sjukdagpenning betalades ut föregående gång, dvs. senast , är självrisktiden 1 dag Ingen självrisktid Ingen självrisktid tillämpas om arbetsoförmåga som berättigar till sjukdagpenning börjar eller fortgår efter rehabiliteringspenning eller partiell sjukdagpenning som omedelbart föregått dagpenningen (SFL 1224/ kap. 7 3 mom.). Med rehabiliteringspenning avses FPA-rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsbestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om skada, ådragen i militärtjänst, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag dagar väntetid Sjukdagpenning betalas ut till minimibelopp efter att arbetsoförmågan på grund av sjukdom har varat i minst 55 kalenderdagar utan avbrott (SFL 1224/ kap. 7 ). Om det när arbetsoförmågan börjar ändå är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst maximitiden för dagpenningen, betalas minimibeloppet av sjukdagpenningen genast efter vardagar utan väntetid. Be vid behov om en bedömning av en sakkunnigläkare om den försäkrades arbetsoförmåga, och en bedömning av om det är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortsätta minst ett år utan avbrott Självrisktid för FöPL-dagpenning Självrisktiden för den FöPL-försäkrades sjukdagpenning är dagen för insjuknandet och de 3 närmast följande vardagarna (SFL 1224/ kap. 10 ). FöPL-dagpenning beviljas högst fram till utgången av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt sjukförsäkringslagen. FöPL-dagpenning beviljas även om arbetsoförmågan inte varar hela den nämnda självrisktiden men dock en längre tid än självrisktiden för FöPL-dagpenningen. 28

36 På FöPL-dagpenningen tillämpas inte självrisktiden på 1 vardag för dagpenning enligt SFL i situationer då arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 kalenderdagar på grund av samma sjukdom. Om den försäkrade har fått FöPL-dagpenning för endast en del av självrisktiden på 1+9 vardagar enligt sjukförsäkringslagen och pga. samma sjukdom blir sjuk på nytt inom 30 kalenderdagar, kan FöPL-dagpenning betalas först efter en självrisktid om 1+3 vardagar. Exempel Den sökande är arbetsoförmögen under tiden 30.5 (mån) (mån). Den sökande har en gällande FöPL-pensionsförsäkring Självrisktiden för FöPLdagpenningen är Den sökande beviljas FöPL-dagpenning för tiden (tre vardagar, fre, lör och mån). Han blir på nytt arbetsoförmögen på grund av samma sjukdom Han har inte rätt till sjukdagpenning på grundval av en självrisktid på en dag, eftersom arbetsoförmågan första gången inte varade över sjukdagpenningens självrisktid (1 + 9 vardagar). Han har inte heller rätt till FöPL-dagpenning, eftersom arbetsoförmågan inte varat längre än FöPL-dagpenningens självrisktid efter LFöPL-dagpenning från LPA För sjukdagpenningens självrisktid betalar LPA LFöPL-dagpenning till personer som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (lagen 118/1991). Självrisktiden för LFöPLdagpenning omfattar dagen för insjuknandet och de 3 därpå följande dagarna. Självrisktiden löper alla kalenderdagar. LFöPL-dagpenningens belopp är 1/514 av LFöPL-arbetsinkomsten. Läs mer LPA-sjukdagpenning Maximitiden Sjukdagpenning beviljas högst till utgången av kalendermånaden före den månad då antalet dagpenningsdagar skulle uppgå till 300. I maximitiden medräknas alla vardagar, också lördagar och helgdagsaftnar (SFL 1224/ kap. 8 ). Notera att den partiella sjukdagpenningen har en egen maximitid på 120 vardagar. Uppnådd maximitid för partiell sjukdagpenning inverkar inte på maximitiden för sjukdagpenning. I beslutet till den försäkrade anges att maximitiden uppfylls i slutet av den månad som föregår den månad under vilken 300 dagpenningsdagar skulle uppnås. Beslut om maximitiden fattas även om arbetsoförmågan upphör under den månad vid vars utgång maximitiden går ut. Exempel Den försäkrade har fått sjukdagpenning för 300 dagar Han har rätt till sjukdagpenning fram till Arbetsoförmågan upphörde Den försäkrade får ett beslut om maximitiden, men dagpenning betalas endast fram till 29

37 Om arbetsoförmågan emellertid fortsätter på grund av samma sjukdom fr.o.m kan den försäkrade beviljas dagpenning ännu för tiden Maximitiden och primärtiden Primärtiden fastställs för definitionen av begynnelsetidpunkten för full sjukpension. Primärtiden och maximitiden sammanfaller i regel om arbetsoförmågan efter att primärtiden fastställts fortsätter utan avbrott fram till dess att primärtiden går ut. Om den försäkrades arbetsoförmåga efter att primärtiden fastställts dock inte fortsätter utan avbrott, avviker primärtiden och maximitiden från varandra och sjukdagpenning kan betalas fram till utgången av maximitiden Beräkning av maximitiden I maximitiden inräknas alla sjukdagpenningsdagar under två år omedelbart före arbetsoförmåga på vilken man tillämpar självrisktiden på 1+9 vardagar. Om den försäkrade varit arbetsför minst 12 månader utan avbrott beaktas inte dagpenningsdagarna före denna tid i maximitiden. Tidigare dagpenningsdagar omräknas alltid vid beviljandet av sådan dagpenning där självrisktiden vardagar tillämpas. I maximitiden inräknas också sådan tid av arbetsoförmåga som börjat före ansökan om dagpenning och för vilken den försäkrade inte har ansökt om dagpenning eller för vilken hen inte beviljats dagpenning på grund av en annan ersättning. Dessutom förutsätts att den försäkrade under den tiden varit arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och att arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott. Exempel 1 Den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen Han har inte sökt sjukdagpenning. Den försäkrades arbetsoförmåga fortgår från , och han söker sjukdagpenning från och med denna tidpunkt. Den försäkrade ombes lämna in utredningar till FPA om den arbetsoförmåga som började Om den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och hen uppfyller de övriga villkoren beviljas hen sjukdagpenning från Sjukdagpenningsdagarna fr.o.m räknas med i maximitiden. Exempel 2 Den försäkrade har fått dagpenning enligt trafikförsäkringslagen Han har inte sökt sjukdagpenning. Han har återgått till arbetet, men blir på nytt arbetsoförmögen på grund av samma sjukdom Den försäkrade ansöker om sjukdagpenning. Dagpenningen beviljas efter självrisktiden på 1+9 vardagar. I maximitiden för dagpenningen tar man med sjukdagpenningsdagarna för tiden efter självrisktiden. Exempel 3 Den försäkrade arbetar som busschaufför och gårdskarl. Han har blivit oförmögen att utföra arbetet som busschaufför och fått sjukdagpenning i sammanlagt 26 dagar. Han har återgått till arbetet som busschaufför men blivit tvungen att utebli från sitt arbete som gårdskarl på grund av arbetsoförmåga Den försäkrade ansöker om sjukdagpenning. Dagpenning beviljas efter en självrisktid på 30

38 1+9 vardagar för sammanlagt 12 dagar. I maximitiden för dagpenningen räknar man in sjukdagpenningdagarna för tiden efter självrisktiden för båda perioderna av arbetsoförmåga. I maximitiden inräknas också sådana dagar för vilka den försäkrade har rätt till dagpenning på grundval av arbetsoförmåga, men dagpenningen betalas inte eftersom utbetalningen av dagpenningen har avbrutits på grund av att arbetstagaren inte har lämnat in ett utlåtande av företagshälsovården till FPA senast när dagpenning har betalats ut för 90 vardagar den försäkrade avtjänar fängelsestraff som hen dömts till, med undantag av förvandlingsstraff för böter den försäkrade fullgör beväringstjänst, frivillig militärtjänst som motsvarar beväringstjänst eller fullgör vapenfri tjänst, är reservist eller lantvärnsman i försvarsmaktens tjänst eller fullgör civiltjänst den försäkrades arbetsinkomster understiger minimibeloppet den försäkrade på grund av arbetsoförmåga har rätt till ersättning för inkomstbortfall som är större än sjukdagpenningen på grundval av någon annan lag den försäkrade har fått föräldradagpenning under tiden av arbetsoförmåga i maximitiden inkluderas dock inte förtida moderskapspenning, eftersom den är en förmån som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 2 mom.) ansökan är försenad. (SFL 1224/ kap. 8 3 mom.). Dagpenningsdagar som betalats i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen beaktas vid beräkningen av maximitiden för sjukdagpenningen på samma sätt som om dagpenning från Finland hade betalats för motsvarande tid. Betalningsdagarna kan vid behov efterfrågas med blankett E 001 av förbindelseorganet i det föregående behöriga landet eller av personens föregående sjukförsäkringskassa, om man känner till dess adress. (Förordning 883/2004 art. 5 och 1408/71 art. 35) I maximitiden inkluderas inte I maximitiden inkluderas inte dagar för vilka dagpenning inte beviljats på den grund att den försäkrade inte alls har rätt till dagpenning t.ex. på grund av en hindrande förmån FöPL-dagpenningsdagar dagpenningsdagar enligt lagen om smittsamma sjukdomar donationsdagpenningsdagar dagar med partiell sjukdagpenning Rätt till dagpenning efter maximitiden När maximitiden för sjukdagpenningen uppnåtts kan den försäkrade få dagpenning på grundval av samma sjukdom efter att ha varit arbetsför i minst 12 månader utan avbrott. Notera att personen anses vara arbetsför utan avbrott även om det i perioden på 12 månader ingår korta perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. Om det är fråga om en ny sjukdom förutsätts inte att personen varit arbetsför i minst 12 månader. (SFL 1224/ kap mom.) 31

39 Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden uppnåtts om hen återgår till arbetet och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan avbrott minst 30 kalenderdagar. Dagpenningen betalas i en eller flera perioder för högst 50 vardagar. (SFL 1224/ kap. 9 5 mom.) Om en försäkrad söker sjukdagpenning efter att maximitiden uppnåtts och hen är arbetsoförmögen, ska man utreda om kravet på en 12 månaders arbetsför tid uppfylls. Om det uppfylls kan dagpenning beviljas. Om tiden som arbetsför inte uppgår till 12 månader ska man utreda om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom. Om det är fråga om en ny sjukdom kan dagpenning beviljas. Om det är fråga om samma sjukdom som under maximitiden ska man utreda den försäkrades tid i arbete efter maximitiden. Den försäkrade kan ha rätt till tilläggsdagar efter maximitiden på grundval av 30 kalenderdagars arbete utan avbrott Efter 12 månaders arbetsförmåga Dagpenning kan beviljas trots att maximitiden uppnåtts när den försäkrade har varit arbetsför utan avbrott i minst 12 månader efter att maximitiden uppnåddes. Den oavbrutna tiden som arbetsför avbryts inte av perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. (SFL 1224/ kap. 9 ). I samband med kontrollen ska du också beakta andra perioder för vilka det betalats ersättning på grund av full arbetsoförmåga enligt någon annan lag. När en försäkrad söker dagpenning på nytt efter maximitiden ska man i första hand ta reda på om den försäkrade är arbetsoförmögen. Om den försäkrade inte kan anses arbetsoförmögen ska ansökan avslås på grundval av detta. Om den tidigare uppfyllda maximitiden också är ett hinder för beviljande av dagpenning anges dessutom denna avslagsgrund automatiskt i beslutet. Avslå ansökan enbart på grundval av uppnådd maximitid endast i fall att den försäkrade är arbetsoförmögen. Notera att den försäkrades yrke och vanliga arbete kan ha ändrats sedan den föregående maximitiden. Exempel 1 Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning i 300 dagar Den försäkrade har alltså rätt till sjukdagpenning till Arbetsoförmågan upphörde Den försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar tidigast Om den försäkrades arbetsoförmåga på grundval av samma sjukdom börjar på nytt och den försäkrade har förvärvsarbetat utan avbrott minst 30 kalenderdagar efter att maximitiden uppnåddes kan hen få rätt till tilläggsdagar. Läs mer under 50 tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom. Exempel 2 Den försäkrade skulle ha fått sjukdagpenning i 300 dagar Den försäkrade har rätt till dagpenning till Därefter har hen fått rehabiliteringsstöd till Den försäkrades rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom börjar tidigast , om hen inte efter rehabiliteringsstödet har återgått i arbete för minst 30 kalenderdagar. 32

40 I tiden av 12 månaders arbetsförmåga får inte ingå perioder av arbetsoförmåga som överstiger självrisktiden på 1+9 vardagar. När man bedömer om tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppfylls ska man beakta de läkarutlåtanden som den försäkrade har lämnat in för sjukdagpenningen eller pensionen och bedöma arbetsförmågan utgående från dem. Sjukdomsdiagnosen saknar betydelse vid utredningen av tiden för arbetsförheten. Om den försäkrade inte har sökt sjukdagpenning och inte visat upp läkarutlåtanden under 12 månader och om det inte av de handlingar som finns hos FPA eller av andra uppgifter framgår att den försäkrade skulle ha varit arbetsoförmögen, ska hen anses ha varit arbetsför. Den försäkrade kan i regel anses vara arbetsför även under den tid då hen på grundval av partiell arbetsoförmåga har fått partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension. Som arbetsför betraktas inte en försäkrad som får partiell sjukdagpenning den period för vilken den försäkrade får partiell sjukdagpenning räknas inte med i tiden av 12 månaders arbetsförmåga som har full lagstadgad sjukpension, rehabiliteringsstöd eller annan ersättning på grundval av arbetsoförmåga. Med arbetsförhetstid jämställs tid för vilken den försäkrade har fått rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner fått enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd Till arbetsförhetstiden räknas också den tid då den försäkrade får rehabiliteringstillägg om den försäkrades partiella rehabiliteringsstöd eller partiella sjukpension har höjts till full sjukpension under rehabiliteringstiden. fått ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsbestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst. varit arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån Kontrollera vid behov via telefontjänsten Jobblinjen på adressen Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller tjänsteförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete. Som arbetslös betraktas dessutom den som är permitterad på heltid och som har rätt till jämkad arbetslöshetsdagpenning samt en person vars arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av någon orsak som kan jämställas med permittering. Som arbetssökande betraktas en person som är registrerad som arbetssökande i arbetsförvaltningens informationssystem, som har hållit sin arbetsansökan i kraft, har meddelat sina kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyrån och som sköter sina ärenden hos arbets- och näringsbyrån som byrån förutsätter. deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller i studier som avses i 6 kap. i denna lag rätt till förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eftersom ansökan om sjukpension ännu är anhängig eller har avslagits. Observera att 12 månaders arbetsförhetstid uppnås och ny rätt till sjukdagpenning kan börja även om den försäkrade av hälsoskäl inte har varit arbetsför efter maximitiden, om hen dock under denna tid oavbrutet varit arbetslös arbetssökande. Då saknar det betydelse om den försäkrade har visat upp läkarutlåtanden om sin arbetsoförmåga under dessa 12 månader. Den oavbrutna 33

41 tiden som arbetslös arbetssökande anses ha avbrutits om den överstiger självrisktiden för sjukdagpenning (1+9 vardagar), t.ex. om arbetssökandet inte har återupptagits i tid vilket har lett till att arbetssökningen avbrutits. Om den försäkrade inte har varit i arbete under de 12 månader som föregick arbetsoförmågan och tiden inte kan jämställas med en period av arbetsförhet ska du alltid be en specialistläkare om en bedömning av den nuvarande arbetsoförmågan samt av arbetsoförmågan under de 12 månaderna som föregick den. Om den försäkrade har varit arbetsför under hela den 12 månader långa perioden kan hen efter att ha blivit arbetsoförmögen ha rätt till en ny sjukdagpenningsperiod. Om den försäkrade inte har rätt till en ny sjukdagpenningsperiod ska du uppmana hen att ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension. Exempel 1 Maximitiden uppnåddes Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Han har visat upp ett läkarutlåtande B som gäller från Enligt sakkunnigläkaren är han arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Han har rätt till sjukdagpenning fr.o.m Exempel 2 Maximitiden uppnåddes Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Hon har sökt sjukdagpenning för tiderna och då hon varit arbetslös arbetssökande. Ansökningarna har avslagits. Den sökande har betraktats som arbetsoförmögen, men tiden av 12 månaders arbetsförmåga uppfylls inte. Den försäkrade har sökt sjukdagpenning på nytt med ett läkarutlåtande enligt vilket hon har betraktats som arbetsoförmögen Sakkunnigläkaren bedömer den försäkrade som arbetsoförmögen under den tiden. Sjukdagpenningen avslås för tiden Rätten till dagpenning börjar Dagpenningen betalas efter självrisktiden på 1+9 vardagar. Sjukdagpenningen kan beviljas först från även om läkarutlåtandet gäller från , eftersom den tid som kan jämställas med 12 månaders arbetsförmåga uppfylls först Ett villkor för att dagpenningen ska beviljas är att den försäkrade också från kan anses arbetsoförmögen på basis av det utlåtande som utfärdats för tiden från Om det inte är möjligt att göra en sådan bedömning behövs det en ny utredning om arbetsoförmågan fr.o.m En försäkrad som efter att maximitiden uppnåtts och under sjukpensionstiden arbetat utan avbrott i 12 månader innan arbetsoförmågan inträdde har rätt att få dagpenning på nytt om hen blir oförmögen att utföra det arbete som hen utförde under pensionstiden. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätten till dagpenning börja redan före 12 månaders tid i arbete. Om dagpenningshandlingarna inte längre finns att tillgå ska man utreda på vilka grunder sjukpensionen har beviljats På grundval av en ny sjukdom Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning trots att maximitiden gått ut även om hen inte varit arbetsför i 12 månader, då arbetsoförmågan beror på en ny sjukdom. På grundval av en ny sjukdom kan dagpenningen beviljas på nytt för maximitiden (SFL 1224/ kap. 9 ). En sjukdom kan inte betraktas som ny även om den medicinskt sett är en annan sjukdom, om den försäkrade inte däremellan varit arbetsför minst en dag efter maximitiden. I situationer med samma sjukdom vs. ny sjukdom likställs inte tid som arbetslös arbetssökande direkt med tid av arbetsförhet. 34

42 Som ny sjukdom betraktas en sjukdom som inte har orsakat arbetsoförmåga under den förra maximitiden och som inte kan anses hänföra sig till den tidigare arbetsoförmågan. Dagpenning på grundval av en ny sjukdom kan betalas så länge sjukdomen medför arbetsoförmåga även om den försäkrade under denna tid insjuknar på nytt i den sjukdom som lett till arbetsoförmågan under den tidigare maximitiden. Om den försäkrade efter maximitiden varit arbetsför kortare tid än ett år och insjuknar i samma sjukdom betalas inte dagpenning för den tid denna sjukdom medför arbetsoförmåga. Ett undantag från detta är att dagpenning kan beviljas också på grundval av samma sjukdom för högst 50 vardagar om den försäkrade har arbetat utan avbrott minst 30 kalenderdagar efter att maximitiden uppnåddes. Om den försäkrade blir arbetsoförmögen efter maximitiden på grund av samma sjukdom och under denna tid därtill insjuknar i en annan sjukdom uppkommer inte rätt till dagpenning så länge samma sjukdom medför arbetsoförmåga för den försäkrade. Exempel Maximitiden för den försäkrade har uppnåtts , varefter hon har återgått till arbetet. Arbetsoförmågan under maximitiden har orsakats av en sjukdom i rörelseorganen. Den försäkrade har varit tvungen att stanna hemma från arbetet fr.o.m , eftersom hon blivit arbetsoförmögen och arbetsoförmågan orsakats av samma sjukdom i rörelseorganen som orsakat den tidigare arbetsoförmågan under maximitiden. Den behandlande läkaren har bedömt att arbetsoförmågan på grund av denna sjukdom varar till och den försäkrade bedöms vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Senare diagnostiseras den försäkrade med en hjärt- och kärlsjukdom, för vilken den behandlande läkaren skrivit ett läkarutlåtande för arbetsoförmåga Om den försäkrade är arbetsoförmögen enligt sjukförsäkringslagen på grund av den nya sjukdomen och hon inte längre på grund av den tidigare sjukdomen är arbetsoförmögen från och med , kan dagpenning beviljas på grundval av den nya sjukdomen. Beslutet om sjukpension har inte vunnit laga kraft Om den försäkrade inte har beviljats sjukpension när hen fått dagpenning maximalt länge, hindrar ett eventuellt överklagande av pensionsbeslutet och det faktum att pensionsbeslutet inte har vunnit laga kraft inte att den nya sjukdagpenningsansökan avgörs. I dylika fall ska den försäkrades rätt till sjukdagpenning avgöras utifrån den aktuella situationen, dvs. som om pension inte hade beviljats tilläggsdagar på grundval av samma sjukdom Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden uppnåtts om hen återgår i arbete och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan avbrott i minst 30 kalenderdagar. Dagpenningen kan betalas för högst 50 vardagar i en eller flera perioder. 35

43 Återgång i förvärvsarbete Återgång i förvärvsarbete innebär återgång till arbetslivet som löntagare eller företagare. Återgången i arbete granskas i förhållande till den senaste maximitiden. Perioden av arbete i minst 30 kalenderdagar kan börja omedelbart eller senare, dock innan den nya perioden av arbetsoförmåga börjar. Rätt till tilläggsdagar kan även uppkomma när den försäkrade efter maximitiden har fått rehabiliteringsstöd för en viss tid och återgången i arbete sker efter detta. Den försäkrade kan återgå till sitt tidigare arbete eller börja ett nytt arbete. Som återgång i arbete betraktas inte det att en studerande efter maximitiden återgår till studierna eller en person som arbetat i hemmet återgår till arbete i hemmet. Om det är fråga om en person som utför två eller flera arbeten ska person vara sysselsatt i det arbete som hen varit frånvarande från på grund av arbetsoförmåga. Rätt till tilläggsdagar uppkommer endast när den försäkrade efter maximitiden återgår till att vara löntagare eller företagare. Anmälan som arbetslös arbetssökande efter maximitiden jämställs inte med återgång i förvärvsarbete. Om en arbetslös försäkrad ändå efter maximitiden får arbete och arbetet fortgår utan avbrott minst 30 kalenderdagar, kan hen ha rätt till tilläggsdagar. Om en försäkrad som får pension (SFL 1224/ kap. 6 ) börjar arbeta som löntagare eller företagare efter att ha gått i pension kan hen få rätt till tilläggsdagar först när hen på grundval av arbetet under tiden i pension har fått dagpenning för maximitiden och därefter har återgått i arbete för minst 30 kalenderdagar. Notera att om en person som får full sjukpension börjar arbeta medan hen får pension eller medan pensionen är vilande ska hen först arbeta utan avbrott i 12 månader för att kunna få rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom. Personen kan få rätt till tilläggsdagar om hen efter 12 månaders arbete insjuknar, får dagpenning för maximitiden och därefter återgår i arbete för minst 30 dagar dagars tid i arbete utan avbrott Med 30 dagars tid i arbete utan avbrott avses kalenderdagar, i den ingår alltså också söndagar och helgdagar. Arbetet ska vara kontinuerligt så att det endast avbryts av regelbundna eller därmed jämförbara veckoledigheter. Tiden i arbete utan avbrott ska vara faktiskt arbete, bl.a. semester jämställs inte med arbete. Vid beräkningen av 30 dagars arbete utan avbrott beaktas flexibelt olika arbetsarrangemang i t.ex. skiftarbete. Den försäkrade kan under de 30 dagarna arbeta hos olika arbetsgivare om kravet på att hen arbetat utan avbrott ändå uppfylls. Utred hur länge arbetstagaren arbetat på basis av uppgifterna i ansökan och arbetsgivarens anmälan om lön. Om den försäkrade inte längre arbetar ska du vid behov begära en utredning av arbetsgivaren (PRL34r). Kontrollera om företagare har en FöPL-/LFöPL-försäkring som är i kraft. Om försäkringen inte är i kraft ska företagarverksamhetens oavbrutna längd utredas med ett kundbrev (PRL33r). Det finns inga särskilda villkor för den dagliga arbetstidens längd. Arbetsvillkoret uppfylls också i deltidsarbete. T.ex. arbete vid sidan av partiell sjukdagpenning, partiellt rehabiliteringsstöd och delinvalidpension eller arbete under läroavtal när anställningsförhållandet är gällande. I fråga om arbetsprövning som ordnas i form av rehabiliteringsåtgärder förutsätts det 36

44 att anställningsförhållandet är i kraft och att arbetsgivaren betalar lön under tiden för arbetsprövningen. Exempel Den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden fram till Han har därefter varit arbetslös arbetssökande fram till Han arbetar och är på nytt arbetslös arbetssökande Han får arbete fr.o.m och insjuknar fr.o.m i samma sjukdom som under maximitiden. Han har inte rätt till tilläggsdagar, eftersom han inte har arbetat utan avbrott minst 30 dagar Högst 50 vardagar Sjukdagpenning beviljas för en eller flera perioder för sammanlagt högst 50 vardagar och dessa dagar hopräknas skilt för sig. Samma bestämmelser tillämpas på självrisktiden och beräkningen av dagpenningsbeloppet som också i övrigt i fråga om dagpenning. Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid har arbetsgivaren rätt till sjukdagpenningen. När den försäkrade har beviljats dagpenning för sammanlagt 50 vardagar har hen på nytt rätt till dagpenning på grundval av samma sjukdom först sedan hen efter den senaste perioden av arbetsoförmåga har varit arbetsför oavbrutet i 12 månader Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas hen i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPAförmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där hen arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas sedan på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen sedan och Schweiz sedan Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt 37

45 sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetslösa Familjemedlemmar Gränsarbetare Studerande Tjänstemän Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 38

46 Arbetslösa 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och om pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland, ansvarar bosättningslandet för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland, ansvarar den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och om pensionstagaren får pension från något medlemsland och skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, ansvarar detta land för förmånerna. de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. försäkringsperioderna i ovannämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. 39

47 Offentligt anställda Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas utifrån utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. 40

48 Från Finland Till Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer om flyttning från Finland. Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress KV-ASIAT) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen, eller också kan institutionen i bosättnings- eller vistelselandet förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs mer om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119). Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den 41

49 försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning, kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner här, ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. 42

50 Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras, kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet, förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Förhållande till andra förmåner Andra förmåner och ersättningar som den försäkrade får inverkar på sjukdagpenningen på olika sätt. En annan förmån eller ersättning kan vara ett hinder för sjukdagpenning och då kan sjukdagpenning inte beviljas eller så dras den in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Den andra förmånen eller ersättningen kan vara primär. Då betalas sjukdagpenningen 43

51 endast till den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. Sjukdagpenningen kan även vara primär i förhållande till en annan förmån. Den andra förmånen betalas endast om det återstår någonting av den att betala efter att sjukdagpenningens belopp först dragits av. Sjukdagpenningen kan dessutom utgöra hinder för en annan förmån, och då beviljas inte den andra förmånen eller den dras in från och med den tidpunkt från vilken sjukdagpenning beviljas. Makens eller makans förmåner inverkar inte på sjukdagpenningen. Sjukdagpenningen kan inverka på mottagarens makes eller makas förmåner Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Med arbetspensioner avses de lagstadgade förvärvspensionerna. I 3 i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ ) finns de privata och offentliga branschernas pensionsslag uppräknade, enligt vilka man betalar pensioner som baserar sig på anställningsförhållande. I sjukförsäkringslagen avses därtill med arbetspensionslagar lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) och lagen om rätt till pension för medlem av statsrådet och om familjepension som utbetalas efter honom (870/1977). Invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas som full invalidpension eller delinvalidpension (ArPL 385/ mom.). Sjukdagpenningen är i regel primär i förhållande till invalidpension enligt arbetspensionslagarna. I sådana fall börjar full invalidpension betalas tidigast från ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut. Full invalidpension kan dock i vissa situationer beviljas utan att någon primärtid tillämpas, varvid invalidpensionen börjar från och med ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträde. Vid beviljande av delinvalidpension tillämpas ingen primärtid. Full invalidpension övergår till ålderspension och delinvalidpension till ålderspension som motsvarar full invalidpension från ingången av den månad som följer efter den då pensionstagaren når sin lägsta ålder för ålderspension. (ArPL 395/ ) Full invalidpension Full invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för en viss tid (ArPL 395/ mom.) Primärtid FPA fastställer sjukdagpenningens primärtid för fastställande av begynnelsetidpunkten för full invalidpension (SFL 1224/ kap. 3 ). Under primärtiden är sjukdagpenningen primär och pensionen dras inte av från sjukdagpenningen. Den fulla invalidpensionen börjar i regel från ingången av kalendermånaden efter att primärtiden gått ut. Primärtiden räknas som kalendertid och den löper även om dagpenning inte betalas ut. I primärtiden ingår de första 150 dagarna i sjukdagpenningens maximitid och de därpå följande fem kalendermånaderna. Primärtiden upphör dock redan i slutet av den fjärde kalendermånaden om också maximitiden upphör då när dagpenningen betalas ut fortlöpande. 44

52 Primärtiden fastställs när antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden varit minst 150. Ett meddelande om primärtiden sänds automatiskt till Pensionsskyddscentralen när den 150:e betalningsdagen har löpt ut. Pensionsskyddscentralen förmedlar informationen vidare till pensionsanstalten. Under primärtiden har den försäkrade rätt till full sjukdagpenning fastän hen skulle ha rätt till full invalidpension. Efter primärtiden betalas sjukdagpenningen bara till den del som den överstiger den invalidpension som betalas för samma tid. Primärtiden fastställs inte om den försäkrade har uppnått den lägsta pensionsåldern för åldersklassen som anges i 11 i lagen om pension för arbetstagare senast på dagpenningens 150:e betalningsdag. om den försäkrade får full invalidpension redan då dagpenning söks. Då betalas dagpenningen endast till den del som den överstiger invalidpensionens belopp. om dagpenningen beviljas på grundval av arbete under tiden med invalidpension enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Då dras inte den fulla invalidpensionen enligt arbetspensionslagarna av från dagpenningen. Observera att systemet i detta fall felaktigt kan fastställa en ny primärtid, se närmare anvisningar i de tekniska anvisningarna När begynnelsetidpunkten för invalidpensionen fastställs beaktar arbetspensionsanstalten utländsk förmån som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen på samma sätt som sjukdagpenning, dock högst fram till maximiutbetalningstiden enligt sjukförsäkringslagen. Ta vid behov reda på tiden för den utländska förmånen och registrera den med funktionen Aikaisemmat suorituspäivät Retroaktiv pension och sjukdagpenning Om den försäkrade för den tid som följer efter primärtiden retroaktivt beviljas full invalidpension enligt arbetspensionslagarna, har FPA rätt att uppbära den del av invalidpensionen som motsvarar utbetald sjukdagpenning (SFL 1224/ kap 3 5 mom.). Om den försäkrade beviljats sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom efter maximitiden för tilläggsdagar på basis av arbete i minst 30 kalenderdagar (SFL 1224/ kap. 9 5 mom.) och arbetspensionsanstalten beviljar full invalidpension retroaktivt från utgången av primärtiden, indrivs pensionen av pensionsanstalten som regress också till den del som motsvarar sjukdagpenningen för tilläggsdagarna. Arbetspensionsanstalten betraktar i dessa situationer en kortvarig återgång i arbete (1-2 månader) som arbetsprövning och beviljar pension också för denna tid. Läs mer om samordning Työeläke jälkeen ensisijaisuusaikaa soveltaen. Personer som är anställda hos staten, kommunen eller evangelisk-lutherska kyrkan kan utöver grundpensionen få tilläggspension om anställnings- eller tjänsteförhållandet har börjat före 1993 och om tjänstgöringen fortgår fram till den egna personliga pensionsåldern eller arbetsoförmågan börjar under anställnings- eller tjänsteförhållandet. När den retroaktiva pensionen dras av från dagpenningen beaktas även tilläggspensionens andel. Invalidpension enligt andra offentligrättsliga pensionsstadgor och lagar beaktas i tillämpliga delar på samma sätt som pensioner enligt lagen om statens pensioner vid utbetalningen av sjukdagpenningen. Invalidpension som beviljats retroaktivt enligt den privata sektorns arbetspensionslagar dras av från dagpenningen. Från dagpenningen avdras dock inte: registrerad eller oregistrerad tilläggsförmån pension enligt frivilligt pensionsarrangemang 45

53 pension beviljad på basis av förtroendeuppdrag enligt ArPL 395/ I situationer som resulterat i pension enligt kollektivavtalet för den kommunala sektorn kan arbetsgivarens löneutbetalning ändra efter att retroaktiv pension beviljats. Då genomförs indrivning som normalt återkrav från arbetsgivaren Invalidpension utan primärtid Den försäkrade kan direkt ansöka om full invalidpension enligt arbetspensionslagarna utan att först ansöka om dagpenning. En förutsättning för att invalidpension ska kunna beviljas är att den försäkrades arbetsoförmåga fortgår utan avbrott i minst ett år. Om den försäkrade har beviljats invalidpension och hen därefter ansöker om sjukdagpenning fastställs ingen primärtid. Då betalas sjukdagpenningen endast till den del som den överstiger beloppet av den pension som betalas för samma tid (SFL 1224/ kap. 3 4 mom.). Om den försäkrade då pensionsansökan inleds har beviljats dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde för minst en månad men någon primärtid då inte ännu har fastställts, fattar pensionsanstalten i regel inget beslut om pensionens början förrän primärtiden fastställs. Om en ansökan om sjukdagpenning är under behandling när pensionsansökan inleds väntar pensionsanstalten fram till utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan på information om huruvida dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde beviljas för minst en månad. Full invalidpension börjar från ingången av den månad då arbetsoförmågan började utan tillämpning av primärtid om pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde inte har beviljats före utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan, eller ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits och den försäkrade inte har beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter avslaget eller arbetsoförmågan börjar efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågan. Om full invalidpension beviljas utan tillämpning av primärtid dras sjukdagpenning som betalats för samma tid av från den retroaktivt beviljade pensionen. Invalidpensionen betalas till den del som den överstiger sjukdagpenningens belopp. (ArPL 395/ mom.) Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den retroaktiva sjukdagpenningen (kundbrev PRV03r). Sjukpension enligt folkpensionslagen dras av från sjukdagpenning som beviljats för samma tid. Om den försäkrade inte har fått sjukpension enligt folkpensionslagen och ingen pensionsansökan är anhängig ska arbetspensionsanstalten meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade dagpenningen. Om en ansökan om sjukpension enligt folkpensionslagen är anhängig ska dess inverkan på samordningen av sjukdagpenningen och sjuk-/invalidpensionerna utredas. Om invalidpensionen 46

54 enligt arbetspensionslagarna är så stor att ingen sjukpension enligt FPL återstår att betala ut ska arbetspensionsanstalten även då meddelas det sammanlagda beloppet av den beviljade sjukdagpenningen. Läs mer om folkpensionens belopp. Om sjukpension enligt folkpensionslagen ska betalas till den försäkrade ska arbetspensionsanstalten meddelas beloppet av sjukdagpenningen efter avdrag för sjukpensionen enligt folkpensionslagen. Arbetspensionsanstalten drar av detta belopp från den retroaktiva pensionen. Om beloppet av den beviljade sjukdagpenningen är lägre än det sammanlagda beloppet av sjuk-/invalidpensionerna återstår invalidpension att betala ut till den del som den överstiger dagpenningen efter avdrag för sjukpensionen enligt folkpensionslagen. Om sjukdagpenningen är större än eller lika stor som det sammanlagda beloppet av sjuk-/ invalidpensionerna inverkar inte sjukpensionen enligt folkpensionslagen på slutresultatet, eftersom ingen retroaktiv invalidpension enligt arbetspensionslagarna återstår att betala ut. Läs mer om samordning: Työeläke ensisijaisuusaikaa soveltamatta Ny primärtid En ny primärtid kan fastställas endast i det fall att sex månader har förflutit från utgången av den föregående primärtiden (SFL 1224/ kap. 3 2 mom.). Även på basis av en ny period av arbetsoförmåga ska antalet dagpenningsdagar som räknas med i maximitiden för sjukdagpenningen uppgå till minst 150 dagar. Ingen primärtid fastställs emellertid om den försäkrade har beviljats invalidpension. Observera att systemet i denna situation trots invalidpensionen felaktigt kan fastställa en ny primärtid, se närmare uppgifter i de tekniska anvisningarna Engångsbetalningar I fråga om invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna tillämpas bestämmelserna om primärtid också i fall där pensionen betalas i ett för allt. Engångsbetalningen beräknas framåt i tiden räknat från den tidpunkt då pensionsbeslutet meddelas. Pension som beviljas retroaktivt är månadspension. Enligt Pensionsskyddscentralens tolkning betalar inte arbetspensionsanstalterna en retroaktiv månadspension till FPA i fall av engångsbetalning på grund av bestämmelsen om engångsbetalning i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.). Således indrivs i fall av betalning i ett för allt inte en retroaktiv pension till FPA Delinvalidpension Delinvalidpensionen börjar från ingången av månaden efter pensionsfallet (ArPL 395/ ). Primärtid tillämpas inte då delinvalidpension eller någon motsvarande annan pension än full invalidpension beviljas (SFL 1224/ kap. 4 ). 47

55 Pensionens begynnelseår inverkar på samordningen av sjukdagpenningen och delinvalidpensionen. Delinvalidpensionen dras inte av från dagpenningen om delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före ingången av det kalenderår vars arbetsinkomster tas till grund för sjukdagpenningen. Delinvalidpensionen dras inte heller av från sjukdagpenningen när inkomsterna för en sexmånadersperiod läggs till grund för dagpenningen och inkomsterna i sin helhet hänför sig till tiden med delinvalidpension eller tiden med fullt rehabiliteringsstöd omedelbart innan delinvalidpensionen. Om delinvalidpensionen har börjat under arbetsinkomståret eller senare, dras delinvalidpensionen av från dagpenningen. Delinvalidpensionen dras likaså av från dagpenningen om den dagpenninggrundande sexmånadersinkomsten hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om pensionen har börjat under sexmånadersperioden i fråga. Observera att man vid beräkning av sjukdagpenningsbeloppet för personer med delinvalidpension inte kan använda fältet Eläkeajan työtulo. Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst normalt ska tas till grund för sjukdagpenningen, beviljas sjukdagpenningen enligt föregående skatteårs inkomst, ifall den är större än inkomsten det år pensionen börjar utges. Jämförelsen görs automatiskt mellan de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom.) Delinvalidpensionen dras av från dagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om dagpenningen fastställs utgående från en tidigare förmån. Om delinvalidpensionen beviljas retroaktivt och sjukdagpenning betalats för samma tid betalas delinvalidpensionen bara till den del som den överstiger dagpenningen under samma tid (ArPL 395/ mom.). Om utbetalningen av dagpenningen fortgår ännu efter att en retroaktivt beviljad delinvalidpension börjat utbetalas ska dagpenningen justeras från den tidpunkt då pensionen börjar utbetalas och pensionsanstalten ska meddelas uppgifter om den dagpenning som betalats under pensionens retroaktiva utbetalningstid. Läs mer om osatyökyvyttömyyseläke Delinvalidpension omvandlas till full pension Om arbetsförmågan hos en person som får delinvalidpension ändras så att personen har rätt till full invalidpension och om man kan anta att förändringen varar åtminstone ett år, ändras delinvalidpensionen till full invalidpension. (ArPL 395/ mom.) I en sådan situation tillämpas samma bestämmelser i ArPL 395/ på pensionens början som när full invalidpension beviljas utan föregående delinvalidpension. Full invalidpension kan börja efter sjukdagpenningens primärtid eller den kan börja utan primärtid vid ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan började. 48

56 När delinvalidpension övergår till full invalidpension och primärtid tillämpas börjar den fulla invalidpensionen från och med ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen tagit slut. Delinvalidpensionen betalas tills den fulla invalidpensionen börjar. Omvandlingen till full invalidpension görs emellertid från ingången av månaden efter arbetsoförmågans inträdde och primärtid tillämpas inte om pensionsansökan har lämnats in innan FPA fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde inte har beviljats före utgången av den andra kalendermånaden efter pensionsansökan, ansökan om dagpenning som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans inträde har avslagits och den försäkrade inte har beviljats dagpenning för en oavbruten tid på minst en månad som hänför sig till tiden efter avslaget (ArPL 395/ ) eller arbetsoförmågan börjar efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut och arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågan. Om dagpenningsrätten fortgår utan avbrott efter primärtiden är samordningen när det gäller delinvalidpensionen oförändrad. Om delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomståret eller sexmånadersinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med delinvalidpension dras delinvalidpensionen inte av från dagpenningen. Om en full invalidpension beviljas retroaktivt efter primärtiden och dagpenning har beviljats för samma tid betalar arbetspensionsanstalten skillnaden mellan den fulla invalidpensionen och delinvalidpensionen som regress till FPA. Justera dagpenningen från den tidpunkt då den fulla invalidpensionen beviljas. Om en delinvalidpension ändras till full pension så att ingen primärtid tillämpas betalas invalidpensionen till den del som den överstiger dagpenningsbeloppet Arbetslivspension Arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas en person som har fyllt 63 år om hen har arbetat minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete. Därtill ska personens arbetsförmåga vara nedsatt på grund sjukdom, lyte eller skada och möjligheterna att fortsätta i arbetet vara försvagade på grund av det tunga arbetet och sjukdomen. Arbetslivspensionen är en invalidpension, men kriterierna är lindrigare än vid full invalidpension. Arbetslivspensionen övergår till ålderspension från ingången av den månad som följer efter den då pensionstagaren når sin lägsta ålder för ålderspension. Därför börjar man bevilja arbetslivspension tidigast från då den lägsta pensionsåldern för dem som är födda 1955 överstiger 63 år. Bestämmelserna om primärtid för sjukdagpenningen tillämpas inte på arbetslivspensionen. Inom folkpensionssystemet finns ingen arbetslivspension. Arbetslivspensionen börjar tidigast från ingången av månaden efter att man ansökt om pensionen. Om den försäkrade retroaktivt beviljas arbetslivspension för samma tid som sjukdagpenning har betalats, dras arbetslivspensionen av från sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 2 ). FPA har rätt att driva in arbetslivspension som betalats ut retroaktivt med en andel som motsvarar den betalda sjukdagpenningen. 49

57 Bestämmelserna om dagpenning för pensionstagare tillämpas på den som får arbetslivspension. (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Om en försäkrad under 68 år som får arbetslivspension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde, har den försäkrade rätt till sjukdagpenning. Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan börjar kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete hen utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Arbetslivspensionen dras inte av från dagpenningen för pensionstagare Sjukpension enligt folkpensionslagen Rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen har åriga försäkrade som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är oförmögna att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt och trygga en skälig försörjning (FPL 568/ ). Sjukpension beviljas antingen tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Personer under 20 år kan beviljas sjukpension efter att man har utrett att personen inte har möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Vid bedömningen av rätten till sjukpension för personer över 60 år läggs även vikt vid arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär. Sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas alltid den som är permanent blind eller rörelsehindrad När sjukpension enligt folkpensionslagen börjar Sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas i regel från den tidpunkt då sjukdagpenningens maximitid har uppnåtts. Om den försäkrade inte haft rätt till sjukdagpenning kan rätten till sjukpension enligt folkpensionslagen i regel börja först när en tid motsvarande maximitiden för dagpenning har förflutit. En beräknad maximitid fastställs om dagpenning inte sökts eller om ansökan avslagits och den försäkrade inte beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna. Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. En invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan även vara en delinvalidpension eller den kan ha betalats i ett för allt. I sådana fall behöver man inte reda ut den beräknade maximitiden. 50

58 Efter maximitiden En sjukpension enligt folkpensionslagen börjar i regel tidigast från ingången av månaden efter att rätten till sjukdagpenning gått ut (FPL 568/ ) Efter den beräknade maximitiden Sjuk-/invalidpension föregås i regel av en period med sjukdagpenning. Om den försäkrade emellertid inte har sökt sjukdagpenning eller om ansökan har avslagits på grund av att personen betraktats som arbetsför (SFL 1224/ kap. 4 ) fastställs en s.k. beräknad maximitid för sjukpension enligt folkpensionslagen. Rätten till sjukpension enligt folkpensionslagen börjar när den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenning har förflutit. Läs mer om begynnelsetidpunkten. Den beräknade maximitiden för sjukdagpenning fastställs enligt den tidpunkt då den arbetsoförmåga som utgör grunden för pensionsansökan börjat. Den beräknade maximitiden fastställs enligt samma regler som skulle ha tillämpats om dagpenning hade sökts på grundval av arbetsoförmågan. Tidigare dagpenningsdagar beaktas på normalt sätt. Be vid behov en sakkunnigläkare om en bedömning så att tidpunkten för arbetsoförmågans inträde kan fastställas. Meddela på begäran Centret för sjukpensionsärenden den beräknade maximitiden för sjukpensionen Utan beräknad maximitid Ingen beräknad sjukdagpenningsperiod förutsätts när den pensionssökande beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna arbetsoförmågan har börjat före 15 års ålder en person som fyllt 16 år utgående från utredningar inte har möjlighet till yrkesinriktad rehabilitering eller rehabiliteringen avbryts på grund av sjukdom eller avslutas som resultatlös den sökande har nått den nedre gränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna och får ålderspension enligt arbetspensionslagarna. Samtidigt med arbetspension Försäkrade som beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan från samma tidpunkt även beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen. Pensionen enligt arbetspensionslagarna kan vara full invalidpension, delinvalidpension eller pension som betalas i ett för allt. Folkpensionen kan inte utan särskilda skäl beviljas retroaktivt för en längre tid än sex månader före ansökan om förmånen. Sjukpension för unga personer Försäkrade som blivit arbetsoförmögna redan före fyllda 15 år och som utgående från utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering kan beviljas sjukpension enligt FPL utan beräknad dagpenningsperiod från ingången av månaden efter 16-årsdagen. 51

59 Personer under 20 år kan beviljas sjukpension först när möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering har blivit utredda. Om den yrkesinriktade rehabiliteringen fortgår när den unga personen fyller 20 år betalas ingen sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphört (FPL 568/ kap. 16 ). Ålderspension från arbetspensionssystemet En försäkrad som nått den nedre gränsen för ålderspension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas sjukpension enligt folkpensionslagen från ingången av månaden efter den månad då arbetsoförmågan började, men tidigast från samma tidpunkt som hen beviljats ålderspension enligt arbetspensionslagarna (FPL 15 4 mom.) Retroaktiv sjukpension enligt folkpensionslagen och sjukdagpenning Sjukpension enligt folkpensionslagen som beviljats för samma tid som sjukdagpenning dras av från sjukdagpenningen. Sjukpensionen indrivs genom regress upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen. Indrivningen genom regress gäller också situationer där sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren. Barnförhöjning till folkpensionen drivs däremot inte in genom regress. (FPL 568/ ). Sjukpension som beviljats på grundval av blindhet eller rörelsehinder dras inte av från sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 2 ) Sjukpensionärs rätt till sjukdagpenning Om den försäkrade har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter börjar få full sjukpension, har hen i regel inte rätt till dagpenning. Den som får sjukpension enligt FPL 12 1 mom. eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan emellertid ha rätt till sjukdagpenning i fall personen är under 68 år och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen utförde under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Den försäkrade kan få sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom först efter att hen har arbetat utan avbrott i 12 månader under pensionstiden. Arbetet kan vara detsamma som den försäkrade arbetade med innan pensioneringen eller ett annat arbete. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätt till dagpenning uppkomma redan tidigare. Arbetsoförmågan bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade senast utfört under pensionstiden. Tiden i arbete under pensionstiden jämställs med arbetsförhetstid (SFL 1224/ kap. 9 3 mom.). Som den försäkrades vanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan börjar kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete hen utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet 52

60 beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Sjukpensionen eller invalidpensionen dras inte av från dagpenningen för pensionstagare. En person som har sjukpension som beviljats på grundval av blindhet eller rörelsehinder har rätt till sjukdagpenning, om hen till följd av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete. Sjukpensionen eller invalidpensionen inverkar inte på rätten till sjukdagpenning och dras inte av från sjukdagpenningen. (SFL 1224/ kap. 2 ) Vilande sjukpension Sjukpension enligt folkpensionslagen och invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan lämnas vilande på grundval av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009). Bestämmelserna gäller både full invalidpension och delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna. Tills vidare beviljad sjukpension samt rehabiliteringsstöd för viss tid kan lämnas vilande. Lagen är temporär och gäller till slutet av 2020 (87/2016). När en pension lämnas vilande betyder det att utbetalningen av pensionen avbryts om den som får sjukpension enligt folkpensionslagen eller invalidpension enligt arbetspensionslagarna har inkomster på över 737,45 euro per månad av arbete (år 2017). Vad gäller arbetspensioner kan inkomstgränsen även vara högre än 737,45 euro. Om den som får full invalidpension har arbetsinkomster som överstiger 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började eller den som får delinvalidpension har arbetsinkomster som överstiger 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började lämnas pensionen vilande. Pensionen lämnas vilande på basis av ett meddelande från pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ. Den tid som pensionen är avbruten är också tid i pension. Bestämmelserna om att lämna pensionen vilande gäller inte personer som får pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen på grundval av permanent blindhet eller rörelsehinder. De kan ha förvärvsinkomster vid sidan av pensionen utan begränsningar. Sjukpensionen kan lämnas vilande för en period på minst tre månader och högst två år. Om pensionen har varit vilande måste den först vara under utbetalning i minst en månad innan den på nytt kan lämnas vilande. Utbetalningen av sjukpensionen börjar på nytt på basis av pensionstagarens meddelande när hen slutar arbeta eller när arbetsinkomsten understiger inkomstgränsen. En pension som lämnats vilande för en viss tid börjar betalas ut på nytt när tiden gått ut. Det finns inga särskilda bestämmelser om hur en pension som lämnats vilande förhåller sig till sjukdagpenning. I motiveringarna till lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (RP 72/2009) konstateras att den som får full invalidpension i regel inte har rätt till sjukdagpenning. Hen kan ändå ha rätt till sjukdagpenning om hen efter att ha börjat få sjukpension vid sidan av pensionen eller under den tid då pensionen är vilande har ett arbete, och i det arbetet blir arbetsoförmögen.. Oberoende av om arbetet sker medan den försäkrade är sjukpensionerad eller om sjukpensionen är vilande tillämpas samma bestämmelser på den försäkrades rätt att få sjukdagpenning. Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom om hen innan arbetsoförmågan börjar arbetat utan avbrott i 12 månader under tiden i pension eller pensionen varit vilande i 12 månader. Rätten till sjukdagpenning bedöms i förhållande till det arbete som den försäkrade utför medan pensionen är vilande. Om det är fråga om en ny sjukdom kan rätt till 53

61 dagpenning uppkomma redan tidigare. Om sjukpensionen börjar betalas ut på nytt, påverkar detta inte rätten till sjukdagpenning. Pensionen dras inte heller av från dagpenningen Rehabiliteringsförmåner Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för samma tid som hen får FPA-rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, militärskadelagen eller militärolycksfallslagen FPA-rehabiliteringspenning Rätt till sjukdagpenning föreligger inte för den tid under vilken den försäkrade får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FRPL 566/2005). Ansökan om rehabiliteringspenning hindrar inte utbetalning av dagpenning. Om den försäkrade har både rehabiliteringspennings- och dagpenningsansökan under behandling samtidigt ska rätten till rehabiliteringspenning redas ut först. Om en försäkrad blir arbetsoförmögen under pågående rehabilitering kan sjukdagpenningen betalas först då utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphör. Om sjukdagpenning beviljas retroaktivt för samma tid som rehabiliteringspenning driver FPA in den retroaktiva sjukdagpenningen genom regress upp till samma belopp som rehabiliteringspenningen betalats ut till för stort belopp (FRPL 566/ mom.). Rehabiliteringspenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från sjukdagpenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som sjukdagpenning, upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjar. Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning drivs den retroaktiva rehabiliteringspenningen in som regresskvittning till FPA upp till samma belopp som sjukdagpenningen betalats ut till stort belopp (FRPL 566/ mom.). Läs mer om Kelan kuntoutusraha Sjukdagpenning för kortvarig rehabilitering Om den försäkrade under en sjukdagpenningsperiod deltagit i kortvarig rehabilitering som pågått högst en vecka, kan sjukdagpenning betalas för denna tid. Sådan kortvarig rehabilitering kan vara t.ex. en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning till vilken FPA har skickat den försäkrade. Om den försäkrade redan har sökt rehabiliteringspenning för den kortvariga rehabiliteringstiden kan hen återta sin ansökan, och sjukdagpenning kan betalas för rehabiliteringstiden. 54

62 Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid då hen får rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna partiell rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning enligt arbetspensionslagarna. Ansökan om rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna hindrar inte utbetalning av dagpenning. Dagpenning kan betalas fram till dess att rehabiliteringspenningen beviljats. Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som dagpenning, upphör rätten till sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjat. Rehabiliteringspenning som utbetalats retroaktivt drivs in genom regress av pensionsanstalten upp till beloppet av den överbetalda sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 5 2 mom.). Läs mer om Työeläkelaitoksen kuntoutusraha Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning för den tid hen får ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar trafikförsäkringslagen lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) och enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) betalas rehabiliteringspenning för en period med yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenningen är i ett år från skadedagen lika stor som dagpenningen till fullt belopp och därefter lika stor som full olycksfallspension. Rehabiliteringspenning kan betalas i högst 6 månader efter avslutad yrkesinriktad utbildning om klienten inte direkt efter avslutad utbildning lyckas få arbete eller om inkomstnivån blir betydligt lägre än inkomstnivån i förhållande till utbildningen. Beloppet av rehabiliteringspenningen är en del av det fulla dagpenningsbeloppet eller den fulla olycksfallspensionen, som proportionellt motsvarar de minskade arbetsinkomsterna. I skadefall som skett före betalas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden i form av dagpenning, olycksfallspension eller livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Bestämmelser om ersättning för rehabilitering som behövs på grund av trafikskada finns i lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991). 55

63 Enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag betalas rehabiliteringspenning under yrkesinriktad rehabilitering på samma sätt som vid olyckor som ersätts med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Om den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden och efter att den upphört söker sjukdagpenning, inberäknas inte tiden med inkomstbortfallsersättning i tiden för utbetalning av sjukdagpenningen eftersom man anser att den försäkrade varit arbetsför den tid hen deltagit i rehabiliteringen. Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden för samma tid som dagpenning har betalats, ska du dra in dagpenningen räknat från det att rätten till ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden började. Läs mer om vakuutuslaitoksen kuntoutusraha Ålderspension och förtida ålderspension En försäkrad är inte berättigad till sjukdagpenning om hen har ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen eller enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/ kap. 6 1 mom. 4 punkten) anpassningspension eller anpassningsbidrag till riksdagsledamot. Dagpenning beviljas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade börjar få ålderspension, förtida ålderspension, anpassningspension eller anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. Om den försäkrade retroaktivt beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna för samma tid som sjukdagpenning betalats, har FPA rätt att av pensionsanstalten driva in den retroaktiva pensionen upp till beloppet av den betalda sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Om den försäkrade beviljas ålderspension enligt folkpensionslagen för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (FPL 568/ ). Förtida ålderspension slopades från arbetspensionssystemet De personer som är födda 1952 och senare har i regel inte rätt till förtida ålderspension. Personer födda före 1958 har rätt till förtida ålderspension enligt folkpensionslagen vid 63 års ålder. Personer födda har rätt till förtida ålderspension vid 64 års ålder. Om en försäkrad under 68 år som får ålderspension eller förtida ålderspension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan börjar kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete hen utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. 56

64 Dagpenning kan betalas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. Ålderspension eller förtida ålderspension dras inte av från dagpenningen. Läs mer: Vanhuuseläke-, varhennettu vanhuuseläke, osa-aikaeläke Partiell förtida ålderspension Partiell förtida ålderspension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas tidigast från början av följande kalendermånad efter att man nått den nedre åldersgränsen som bestäms enligt födelseår. Partiell förtida ålderspension kan inte fås som folkpension. Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension är för personer födda 1963 eller tidigare 61 år och för personer födda 1964 är den 62 år. Den nedre åldersgränsen för dem som är födda 1965 och senare anpassas enligt ändringarna i den förväntade livslängden. Den partiella förtida ålderspensionen är 25 eller 50 % av hela den ålderspension som tjänats in enligt alla pensionslagar fram till utgången av året innan pensionen börjar. Den som har partiell förtida ålderspension kan fortsätta arbeta heltid eller deltid utan att det påverkar pensionens belopp. Pensionstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning om hen blir arbetslös. Hen kan också få sjukpension eller invalidpension om hen blir arbetsoförmögen. I sjukförsäkringslagen finns ingen bestämmelse om förhållandet mellan sjukdagpenning och partiell förtida ålderspension. Därför hindrar inte partiell förtida ålderspension beviljandet av sjukdagpenning och pensionen dras inte av från sjukdagpenningen. Om den som får sjukdagpenning beviljas partiell förtida ålderspension fortsätter utbetalningen av sjukdagpenningen normalt. Om den som har partiell förtida ålderspension söker sjukdagpenning har hen rätt till den om hen till följd av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete. Sjukdagpenningen bestäms normalt utifrån skatteårets inkomster, inkomsterna under de senaste 6 månaderna eller en föregående förmån Deltidspension Deltidspension upphör Deltidspension blir sjukpension Deltidspension blir ålderspension Deltidspensionen upphör som pensionsform från och i stället införs partiell förtida ålderspension. De löpande deltidspensionerna fortsätter ändå normalt (fram till 2023). Arbetstagare och företagare i åldern år som övergått till deltidsarbete har rätt till deltidspension. För att få deltidspension förutsätts det att inkomsterna sjunker så att de utgör procent av den stabiliserade heltidsarbetsinkomsten och att arbetstiden minskar i motsvarande mängd. Pensionsanstalten kan dra in deltidspensionen om förutsättningarna för att få den inte 57

65 uppfylls. En orsak till indragning kan t.ex. vara att inkomstgränsen överskrids eller en frånvaro på över 6 veckor från arbetet. Den försäkrade har inte rätt till sjukdagpenning om hen får deltidspension enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/ kap. 6 1 mom. 6 punkten). I fråga om retroaktiv deltidspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen regressbestämmelse, och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella felaktiga utbetalningar. Om en försäkrad som har deltidspension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen utfört under pensionstiden omedelbart innan arbetsoförmågan började, har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Som den försäkrades vanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart innan arbetsoförmågan började. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Övergång till deltidspension jämställs med byte av yrke. De arbetsinkomster som tas till grund för dagpenningen kan beräknas som en årsinkomst om det finns inkomster endast för en del av sexmånadersperioden. Ersättningar enligt annan lag som betalas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som sjukdagpenningen dras av från dagpenningen (SFL 1224/ kap. 2 ). Deltidspension upphör Om deltidspensionen upphör ska sjukdagpenningen justeras. Deltidspension blir sjukpension Om en person som får deltidspension har beviljats sjukdagpenning och personen söker sjukpension fastställs dagpenningens primärtid i regel på normalt sätt. Sjukpensionen börjar i sådana fall när primärtiden upphört. Om utbetalningen av sjukdagpenningen ännu fortsätter efter primärtiden ska dagpenningen justeras från den tidpunkt när sjukpensionen börjar så att man från dagpenningen drar av skillnaden mellan den fulla sjukpensionen och deltidspensionen. Arbetspensionsanstalten betalar som regress till FPA skillnaden mellan den fulla sjukpensionen och deltidspensionen för pensionens retroaktiva tid till den del som den motsvarar dagpenningen. Om sjukpensionen beviljas utan tillämpning av primärtid, betalar pensionsanstalten till pensionstagaren den retroaktiva höjning av pensionen till följd av sjukpensionen som överstiger sjukdagpenningen. Meddela arbetspensionsanstalten beloppet av den sjukdagpenning som betalats för pensionens retroaktiva tid (kundbrev PRV03r). Om utbetalningen av dagpenningen fortsätter ännu efter att den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen har börjat ska dagpenningen justeras så att man från dagpenningen drar av skillnaden mellan sjukpensionen och deltidspensionen från den tidpunkt då den regelbundna utbetalningen av sjukpensionen börjar. Deltidspension blir ålderspension Om en person som får deltidspension beviljas ålderspension under sjukdagpenningsperioden ska dagpenningen dras in från den tidpunkt då ålderspensionen beviljas. FPA har regressrätt för den retroaktiva tiden till den höjning av pensionen som betalas som skillnaden mellan ålderspensionen och deltidspensionen. Läs mer om vanhuuseläke, varhennettu vanhuuseläke ja osa-aikaeläke. 58

66 Garantipension Garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010) betalas som tillägg till andra pensioner eller ersättningar. Dessutom betalas garantipension till invandrare som fyllt 65 år och arbetsoförmögna invandrare som fyllt 16 år. Garantipensionen är en pension som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning (SVL 1224/ kap. 6 1 mom. 6 punkten) om den har beviljats som ett tillägg till ålderspension eller förtida ålderspension eller till invandrare som har fyllt 65 år. Garantipension hindrar inte beviljande av sjukdagpenning om den beviljats som ett tillägg till invalidpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller inkomstbortfallsersättning på grund av full arbetsoförmåga enligt någon annan lag, eller som beviljats till invandrade på grund av arbetsoförmåga eller som beviljats som tillägg till en generationsväxlingspension. Om den försäkrade beviljas garantipension för samma tid som sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva garantipensionen till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen (19 i lagen om garantipension 703/2010). Om en försäkrad under 68 år som får garantipension arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen under pensionstiden utfört omedelbart innan arbetsoförmågan började, har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Som den försäkrades vanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden i pension. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat under tiden i pension omedelbart innan arbetsoförmågan började. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan börjar kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete hen utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan beviljas så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i SFL 11 kap. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i SFL 11 kap. 4 5 mom. tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. Läs mer om takuueläke i de tekniska anvisningarna Pensionsstöd Lagen om pensionsstöd träder i kraft Pensionsstödet är ett engångsarrangemang med vilket man tryggar försörjningen för långtidsarbetslösa tills de når åldern för ålderspension. Det kan beviljas personer som har varit arbetslösa så gott som utan avbrott i 5 år. Pensionsstödet är lika stort som full garantipension, dvs. 760,26 euro per månad (2017). FPA ansvarar för verkställandet av pensionsstödet. Pensionsstöd kan beviljas en person som bor i Finland är född före

67 har haft rätt till arbetsmarknadsstöd har under perioden fått arbetsmarknadsstöd för minst dagar eller arbetslöshetsdagpenning för maximitiden och ytterligare arbetsmarknadsstöd för minst 750 dagar. Pensionsstödet beviljas från ingången av den månad som rätten till stödet har uppkommit och det tar slut senast vid 65 års ålder eller från ingången av den månad då mottagaren beviljats den arbets- eller folkpension som hindrar utbetalningen av pensionsstöd. Läs mer om pensionsstöd. Bestämmelserna om dagpenning för pensionstagare tillämpas på den som får pensionsstöd. (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Om en försäkrad som får pensionsstöd arbetar efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde har den försäkrade rätt till sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Som den försäkrades sedvanliga arbete betraktas det arbete som hen utfört under tiden med pensionsstöd. För att dagpenning ska kunna beviljas förutsätts att den försäkrade faktiskt har arbetat omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Om anställningen upphört innan arbetsoförmågan börjar kan den försäkrade inte anses ha blivit arbetsoförmögen för det arbete hen utfört. I sådana fall är det fråga om annat insjuknande. Dagpenning kan betalas åt den som får pensionsstöd så länge som den försäkrade betraktas som arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dock högst för 300 vardagar. Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden med pensionsstöd under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. Pensionsstödet dras inte av från dagpenningen så länge utbetalningen av det fortsätter. Om en försäkrad som har pensionsstöd blir arbetsoförmögen och beviljas sjukpension eller invalidpension, dras sjukdagpenningen och pensionsstödet in från den tidpunkt då sjukpensionen eller invalidpensionen börjar. Om sjukpensionen eller invalidpensionen beviljas i form av rehabiliteringsstöd kan utbetalningen av pensionsstöd fortsätta från ingången av månaden efter att rehabiliteringsstödet tagit slut och den försäkrade kan på nytt bli berättigad dagpenning för pensionstagare om hen arbetar medan hen får pensionsstöd Föräldradagpenningar Föräldradagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen är moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning särskild moderskapspenning partiell föräldrapenning Den försäkrade betalas endast en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/ kap. 1 ). Den försäkrade får alltså inte föräldradagpenning och sjukdagpenning för samma tid fastän hen kan ha rätt till båda. Läs mer om förhållandet mellan föräldradagpenning och sjukdagpenning: Sjukdagpenning. 60

68 Vid beräkningen av sjukdagpenningens maximitid beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har betalats på grund av att den försäkrade fått föräldradagpenning för samma tid (SFL 1224/ kap. 8 3 mom.). Den försäkrade kan ansöka om tidigarelagd moderskapspenning för vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Du kan läsa mer om förhållandet mellan sjukdagpenning och föräldradagpenning i processbeskrivningen för föräldrapenningen, Sairauspäivärahan ja vanhempainpäivärahan prosessi. Om den försäkrades moderskapspenning har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten har hon inte rätt till sjukdagpenning för den tidigarelagda tiden (SFL 1224/ kap. 6 2 mom.) Partiell sjukdagpenning Den försäkrade betalas endast en förmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/ kap. 1 ). På basis av arbetsoförmåga betalas antingen sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning. Om en mottagare av sjukdagpenning söker partiell sjukdagpenning under sjukdagpenningsperioden och villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning uppfylls, upphör betalningen av sjukdagpenningen från samma tidpunkt från vilken partiell sjukdagpenning beviljas. Om mottagaren av partiell sjukdagpenning insjuknar under perioden av partiell sjukdagpenning och inte kan fortsätta i deltidsarbetet, upphör betalningen av den partiella sjukdagpenningen och den försäkrade beviljas sjukdagpenning om villkoren för beviljande av sjukdagpenning i övrigt uppfylls. Om deltidsarbetet avbryts i förtid och sjukdomen fortgår ska de nödvändiga uppgifterna begäras av den försäkrade eller arbetsgivaren så att sjukdagpenning kan beviljas för den tid som motsvarar den återstående tiden med partiell sjukdagpenning. Sjukdagpenning kan beviljas för denna tid på basis av ett B-utlåtande som visats upp för partiell sjukdagpenning. Begär vid behov en kopia av patientjournalen av hälso- och sjukvårdsenheten eller av den försäkrade om den försäkrade har anlitat läkare i samband med avbrytandet av deltidsarbetet. Om du avslår ansökan om partiell sjukdagpenning ska du reda ut om den försäkrade har rätt till sjukdagpenning. Rätten till sjukdagpenning ska utredas även om partiell sjukdagpenning endast beviljas för en del av ansökningstiden. Kontakta den försäkrade för utredning av situationen. Läs mer om Ändring av avtalet om deltidsarbete och avbrott i deltidsarbetet Studiepenning Den som får sjukdagpenning beviljas inte studiestöd enligt lagen om studiestöd (6 1 mom. i lagen om studiestöd 65/1994). Om den försäkrade får studiepenning dras studiepenningen av från den sjukdagpenning som den försäkrade får för samma tid (SFL 1224/ kap. 11 ). En studerande som har studiestöd och blir sjuk kan ansöka om sjukdagpenning och fortsätta att lyfta studiestöd tills sjukdagpenning beviljas. Om sjukdagpenning beviljas för samma tid som studiestöd betalats för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen för sådana kalendermånader för vilka rätten till studiestöd kvarstår. Rätten till studiestöd kvarstår för den kalendermånaden under vilken antalet kalenderdagar med sjukdagpenning som betalas till 61

69 den försäkrade själv uppgår till högst 17 dagar, i en eller flera perioder. I antalet kalenderdagar medräknas även söndagar och söckenhelger. Någon självrisktid åläggs inte. Studiestödet dras in för sådana kalendermånader för vilka sjukdagpenning betalas till den försäkrade själv för minst 18 kalenderdagar. Om sjukdagpenningen betalas i sin helhet till arbetsgivaren hindrar det inte att studiestöd fortsätter att betalas ut. Studiestödet dras in först från ingången av den månaden då den försäkrade själv får sjukdagpenningen i sin helhet eller till den del den överstiger lönebetalningen i minst 18 kalenderdagar. Läs mer om indragning och återkrav av studiestöd. Eftersom studiestödet betalas ut per månad och sjukdagpenningen per dag, omvandlas studiepenningen vid samordningen till en dagsbaserad förmån och en månad anses då innehålla 25 dagar. Om t.ex. studiepenningen är 301,89 euro/mån. blir den 1/25 per dag, dvs. 12,08 euro. När sjukdagpenningen upphör måste den studerande på nytt ansöka om studiestöd. Rätt till studiestöd uppkommer på nytt från början av den kalendermånad i vilken det första gången ingår 18 studiedagar. Om studiepenning beviljas för den tid som sjukdagpenning betalats för, ska beslutet om dagpenning rättas och studiepenningen dras av från sjukdagpenningen. Om den studerande arbetar och arbetsgivaren betalar lön under sjuktiden har arbetsgivaren rätt till sjukdagpenningen till den del som arbetsgivaren betalat lön under sjuktiden. Beloppet av den dagpenning som ska betalas till arbetsgivaren kan vara mindre än normalt på grund av att studiepenningen dras av från dagpenningen om förmånerna betalas för samma tid. Den studerande får efter studera i liten skala under sjukdagpenningsperioden. Den studerande är skyldig att anmäla om hen studerar mer än i liten skala. Ett riktgivande mått på studier i liten skala kan t.ex. vara Högskolestudier: 24 studiepoäng per läsår 12 studiepoäng per termin 3 studiepoäng per månad Yrkesinriktade studier: 24 kompetenspoäng eller 16 studieveckor per läsår 12 kompetenspoäng eller 8 studieveckor per termin 3 studiepoäng eller 2 studieveckor per månad Om studiernas omfattning inte har angetts som kompetenspoäng eller studieveckor är gränsen högst 10 veckotimmar deltagande i undervisning. Gymnasiestudier: 10 gymnasiekurser per läsår 5 kurser eller 1 studentexamensprov per termin 1 kurs per månad Läs mer om opintotuki Ersättning enligt annan lag Från sjukdagpenningen avdras förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Primära förmåner som baserar sig på lag och som dras av från sjukdagpenningen är 62

70 dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning och olycksfallspension enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete. olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag samt den tidigare lagen om olycksfall i militärtjänst livränta enligt militärskadelagen ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt trafikförsäkringslagen. Invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna och sjukpension enligt folkpensionslagen är också förmåner som baserar sig på annan lag som kan beviljas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som sjukdagpenningen. Det finns emellertid särskilda anvisningar om förhållandet mellan dessa pensioner och sjukdagpenningen. Om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller efter det avdras även den dagpenning och olycksfallspension som grundar sig på den frivilliga försäkringen för arbetstid för företagare och för lantbruksföretagare enligt lagarna om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar från sjukdagpenningen. Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Förmåner som baserar sig på frivilliga försäkringar för fritiden enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar dras inte av från sjukdagpenningen. Förmåner som baserar sig på privata olycksfallsförsäkringar dras inte heller av från sjukdagpenningen. Om försäkringsbolaget har avslagit en ansökan om förmån enligt annan lag eller en fortsättningsansökan och den försäkrade ansöker om sjukdagpenning för samma tid, kan du bevilja sjukdagpenningen om övriga villkor för att bevilja den uppfylls. Be vid behov om ersättningsbeslutet och tillhörande läkarutlåtanden från försäkringsbolaget. FPA får uppgifter om förmåner enligt annan lag både elektroniskt och i pappersform. Enheten för gemensamma system sparar uppgifterna i FPA:s datasystem. Om det vid förmånshandläggningen kommer fram att kunden får en förmån enligt en annan lag, men ersättningsuppgifterna inte visas vid HEKY-förfrågan eller i Oiwa, ska du skapa ett uppdragsarbete (Luo työ, Toimeksianto) för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö) för att utreda ersättningsuppgifterna i enlighet med anvisningen om Oiwaarbetsköer. Innan du skapar uppdragsarbetet (Toimeksianto-työ) ska du kontrollera med den försäkrade vilket försäkringsbolag som betalar ut förmånen och ange bolagets namn i uppdragsarbetets kommentarfält. Kontakta dock försäkringsbolaget direkt om det inte alls finns någon dagpenning som betalas på grund av olyckan i FPA:s databas och be att få ersättningsuppgifterna av försäkringsbolaget Om annan ersättning fördröjs Om en ersättning som betalas med stöd av en annan lag fördröjs av en orsak som inte beror på den försäkrade kan dagpenningen beviljas och betalas till fullt belopp för att trygga den försäkrades försörjning. FPA har rätt att av den som betalar ut en förmån enligt en annan lag ta ut den del av förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. (SFL 1224/ kap. 2 2 mom.) 63

71 Om arbetsgivaren har sökt sjukdagpenning betalas den inte i dröjsmålssituationer ut till arbetsgivaren. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Meddela i beslutet till arbetsgivaren att frågan om utbetalning av dagpenningen till arbetsgivaren avgörs först när rätten till förmåner enligt någon annan lag har utretts. Försäkra dig om att försäkringsbolagets ersättningsbeslut fås till FPA så att du kan meddela arbetsgivaren ett slutgiltigt beslut om dagpenningen även om det inte återstår någon dagpenning att betala ut. Om den försäkrade redan har sökt ersättning enligt någon annan lag och det av ansökan om sjukdagpenning framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet är under behandling, ska du fråga försäkringsbolaget i vilket skede behandlingen av ärendet är. Om ersättningen från försäkringsbolaget dröjer ska du begära ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget så att du kan avgöra ansökan om sjukdagpenning. Om den försäkrade ännu inte har ansökt om en förmån enligt någon annan lag men hen kan ha rätt till en sådan förmån ska du uppmana den försäkrade att ansöka om förmånen och be hen meddela FPA när behandlingen av ansökan påbörjats. Förutom inkomstbortfall ersätts enligt andra lagar t.ex. sjukvårdskostnader eller betalas ersättning för sveda och värk. Om det är uppenbart att den försäkrade har rätt till en förmån enligt någon annan lag men hen inte söker förmånen ska du avslå ansökan om dagpenning. Dagpenning på grundval av dröjsmålsintyg Du kan bevilja dagpenning på grundval av ett dröjsmålsintyg för en tid av fortgående arbetsoförmåga om dröjsmålsintyget har utfärdats utan slutdatum. Om intyget har utfärdats för en viss tid ska du bevilja dagpenning för denna tidsperiod och be om ett nytt dröjsmålsintyg för fortsättningen. När dagpenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt ett meddelande om den beviljade dagpenningen till försäkringsbolaget i samband med beslutet. I beslutet till den försäkrade uppges att dagpenning betalas på grund av att annan ersättning fördröjts och att FPA har rätt att av den förmån enligt annan lag som beviljas senare för samma tid ta ut den del av förmånen som motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta dagpenningsbeslutet. Försäkringsbolaget betalar på basis av indrivningsbrevet retroaktivt till FPA den förmån som bolaget beviljat upp till beloppet av den sjukdagpenning som FPA betalat. Om försäkringsbolaget betalar en förmån enligt en annan lag till den försäkrade trots dröjsmålsintyget måste bolaget emellertid betala sjukdagpenningen till FPA. Om rätten till sjukdagpenning fortgår ännu efter det att försäkringsbolaget har utfärdat ett ersättningsbeslut, betalas sjukdagpenning endast till den del som den överstiger förmånen som betalas enligt annan lag. Läs mer Vakuutuslaitoksen korvaus. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på ersättningar från utlandet. Dröjsmålsintyg utfärdas endast när det är fråga om en förmån enligt annan lag i den finländska lagstiftningen. Sjukdagpenning kan beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som sjukdagpenning beviljats. Nämn också i meddelandet att FPA har rätt att av sjukdagpenningen ta ut den del som motsvarar ersättningen från utlandet. 64

72 Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av sjukdagpenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir sjukdagpenningen den försäkrades primära inkomstbortfallsersättning. Vid utredning av en trafikolycka som inträffat utomlands kan du hänvisa den försäkrade till Informationscentralen i Finland som är verksam i anslutning till Trafikförsäkringscentralen Avdrag för ersättning från dagpenningen Om en förmån enligt annan lag har beviljats (till fullt belopp eller som partiell ersättning) från samma tidpunkt som sjukdagpenningen, ska du dra av förmånsbeloppet från dagpenningen. Om en förmån till fullt belopp enligt någon annan lag senare ändras till partiell ersättning och sjukdagpenningen fortsättningsvis betalas ut, ska du dra av beloppet av den partiella ersättningen från dagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall i arbetet och får därför full dagpenning (100 %) enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt en senare bedömning har arbetsförmågan sjunkit med 50 %, och det betyder att dagpenningen minskar. Den försäkrade är fortfarande arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och har rätt till sjukdagpenning. Dra först av den fulla (100 %) dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och från och med att dagpenningen blir mindre (50 %) ska du dra av det minskade beloppet. Om den försäkrade fått en förmån enligt annan lag på grundval av partiell arbetsoförmåga, kan förmånen senare höjas om skadan eller sjukdomen förvärras. Om sjukdagpenning beviljas för samma tid ska du dra av den andel som motsvarar höjningen av förmånen från dagpenningen. Om försäkringsbolaget avslår den försäkrades ansökan om höjning men den försäkrade ändå är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dras inte den partiella ersättning som utbetalas av från sjukdagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall och den skada som han fick läks inte helt. Till en början får han full (100 %) olycksfallspension, men senare minskas den och ändras till en fortlöpande partiell olycksfallspension (45 %). Han fortsätter arbeta och är inte längre arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Senare förvärras skadan eller det blir aktuellt med operation. Den försäkrade beviljas full (100 %) olycksfallspension för en månad. Den försäkrade beviljas också sjukdagpenning för samma tid. Från dagpenningen avdras höjningen av olycksfallspensionen för en månad, dvs. skillnaden mellan den fulla (100 %) olycksfallspensionen och den fortlöpande olycksfallspensionen (45 %) Olycksfall i arbetet Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Lantbruksföretagarnas och stipendiaternas rätt till ersättning grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015). Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet 65

73 och om yrkessjukdomar tillämpas också på studerande vars rätt till ersättning fastställs i lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015). Därtill fastställs för vissa specialgrupper, så som familje- och närståendevårdare, om rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i de speciallagar som gäller dessa grupper. Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar reviderades Lagarna tillämpas på olycksfall och yrkessjukdomar som uppkommit och därefter. Om olyckan skett eller yrkessjukdomen framkommit före detta tillämpas bestämmelserna i den gamla lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen (608/1948 och 1343/1988) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Arbetstagare och därmed jämförbara personer Arbetsgivaren är skyldig att försäkra anställda i arbetsavtalsförhållande eller offentligrättsligt tjänsteförhållande för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Också en familjemedlem som bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om hen arbetar i ett anställningsförhållande. Tidigare omfattades familjemedlemmarna av den frivilliga försäkringen. Förutom privata arbetsgivare är offentliga samfund, såsom kommuner, samkommuner och församlingar, skyldiga att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Staten är ändå inte försäkringsskyldig. Ersättning till någon som råkat ut för ett olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom medan hen är i arbete hos staten betalas av statens medel enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret svarar för ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för statsanställda. De försäkringsbolag som är berättigade till att bevilja försäkringar beviljar arbetsgivarna försäkringar för ersättning av olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar och betalar utgående från försäkringarna ersättning till arbetstagarna. Arbetsgivaren är inte försäkringsskyldig om arbetsgivaren under kalenderåret betalat eller kommit överens om att betala lön för utfört arbete till ett belopp på sammanlagt högst euro. Även om arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig har arbetstagaren rätt till ersättning för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Ersättningsärendet handläggs och ersättningarna betalas av Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) som gentemot FPA fungerar på samma sätt som ett försäkringsbolag och utfärdar dröjsmålsintyg vid behov. Personer som jämställs med arbetstagare Med en arbetstagare jämställs den som mot ersättning arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning, fast hen inte står i anställningsförhållande till aktiebolaget eller sammanslutningen, om 1. den delägare som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget ensam innehar högst 30 procent av aktierna i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar högst 50 procent av aktierna i bolaget, där hens egen ägarandel är högst 30 procent eller delägaren ensam innehar högst 30 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför av vilket hens eget röstetal är högst 30 procent, eller 2. den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar har en sådan bestämmanderätt i sammanslutningen som motsvarar högst den bestämmanderätt som avses i punkt 1. Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller som styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning. Vid bedömning av ägarandelen beaktas också indirekt ägande. 66

74 Företagare En bolagsman i ett öppet bolag eller en sådan delägare eller en bolagsman i någon annan sammanslutning som personligen ansvarar för sammanslutningens förpliktelser och förbindelser jämställs inte med en arbetstagare. Med familjemedlem avses make, maka och sambo och den som är släkt i rätt upp- eller nedstigande led med en person som avses i punkt 1 eller 2 och bor med denne i samma hushåll. Med sambo avses en person som bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den som arbetar i ledande ställning i företaget. En FöPL-försäkrad företagare kan försäkra sig själv med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för olyckor som sker i företagararbetet. Försäkringsskyddet är detsamma som för arbetstagare. Företagarens olycksfallsförsäkring för arbetstiden upphör om FöPL-försäkringen upphör. Undantagsvis kan företagare under 18 år och över 68 år teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden även om de inte omfattas av FöPL-försäkringen och bedriver företagsverksamhet. Ersättningar för olycksfall som drabbar företagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat eller senare. Vissa företagare använder i stället för den lagstadgade frivilliga olycksfallsförsäkringen sådana privata försäkringar i vilkas villkor också ingår en olycksfallsersättning som täcker arbetstiden. I handläggningssystemet syns endast de lagstadgade ersättningarna under Työeläkkeet ja korvaukset. Om dessa uppgifter inte finns och om det i ansökan ändå finns en uppgift eller ett beslut om en ersättning från ett försäkringsbolag ska du kontrollera om försäkringsbolaget är medlem i TVK. Endast bolag som är medlemmar i Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) kan idka lagstadgad försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Om bolaget är medlem ska du vid behov ta reda på om det är fråga om en privat ersättning som baserar sig på försäkringsvillkor eller en ersättning som baserar sig på lag. Dröjsmålsintyg behövs endast när det är fråga om en lagstadgad ersättning som dras av. Förmåner som baserar sig på privata olycksfallsförsäkringar dras inte heller av från sjukdagpenningen. Arbete som utförs utanför ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans omfattas inte av obligatorisk försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans kan försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden om personen har en FöPLförsäkring. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans har man tidigare kunnat försäkra med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring även om personen inte haft en FöPL-försäkring. Lantbruksföretagare och stipendiater Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL) omfattar skydd för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för lantbruksföretagare, fiskare, renskötare och för LFöPL-försäkrade stipendiater inom vetenskapligt och konstnärligt arbete. Lantbruksföretagare och stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL omfattas av den lagstadgade försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar på samma sätt som anställda. Om lantbruksföretagaren inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan hen teckna en frivillig försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för arbetstiden. Olycksfallsförsäkringen upphör när arbetspensionsförsäkringen upphör. Den frivilliga försäkringen upphör när den försäkrades arbete som lantbruksföretagare upphör. 67

75 Ersättningar för olycksfall som drabbar lantbruksföretagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat eller senare. Studerande Ersättning för skada eller sjukdom som uppkommer i studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete regleras i en lag gällande detta (460/2015). Enligt denna lag betalas ersättning för skadefall som inte ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och som har orsakat en skada eller sjukdom hos en person som deltagit i följande utbildning: grundläggande yrkesutbildning yrkesinriktad vuxenutbildning yrkeshögskola universitet gymnasium grundläggande utbildning med undantag för förskoleundervisningen, den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen och årskurserna 1 6, dvs. främst årskurserna 7 9. Ersättning betalas också för dem som studerar vid Polisyrkeshögskolan, Räddningsinstitutet eller Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt för andra som deltar i utbildning som är jämställbara med dessa. Ersättningsgilla skadefall är sådana som har inträffat under förhållanden som är utmärkande för studierna medan den studerande, i läroanstalten eller på något annat ställe som anvisats av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman, i enlighet med läroplanen eller examensgrunderna deltagit i sådan praktisk undervisning, sådan inlärning i arbetet, sådan arbetspraktik eller en sådan fristående examen eller i sådan arbetslivsorientering i samband med grundläggande utbildning som kan jämställas med arbete. Ersättning betalas också för skadefall som inträffar då den studerande direkt från läroanstalten eller bostaden färdas till eller från ett sådant ovan avsett, av utbildnings- eller undervisningsanordnaren eller av läroanstaltens huvudman anvisat ställe utanför läroanstalten där det ordnas arbetspraktik, inlärning i arbetet eller arbetslivsorientering eller avläggs fristående examina. En person som deltar i sådan arbetskraftsutbildning som avses i 5 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) jämställs med en arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar vad gäller omfattning av försäkringsskyddet. Utöver arbetspraktiken omfattas också teoritimmarna som ingår i arbetskraftsutbildningen, övrig skoltid och skolresorna av försäkringen. Den som anordnar utbildningen eller undervisningen och den som upprätthåller läroanstalten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Specialgrupper För familjevårdare, närståendevårdare, personer med funktionsnedsättning som deltar i arbetsverksamhet och personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska man enligt den lagstiftning som gäller verksamheten i fråga teckna en försäkring i fall av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar så som fastställs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. På familjevårdare, närståendevårdare och personer som deltar i arbetsverksamhet tillämpas det som fastställs om arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den 68

76 kommun som ingått ett avtal om närstående- eller familjevård och den kommun som ordnar arbetsverksamheten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen. Bestämmelserna ingår i följande lagar: familjevårdslagen 263/ lagen om stöd för närståendevård 937/ lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/ socialvårdslagen 710/1982, 3 kap. 27 e lagen om handikappförmåner 519/ i Personer som deltar i yrkesinriktad rehabilitering Det försäkringsbolag som svarar för försäkringen i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. Arbetspensionsanstalten är skyldig att försäkra den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning eller arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. Förmåner som ska dras av Förmåner som dras av från sjukdagpenningen är följande: dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som trädde i kraft dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som var i kraft fram till dagpenning och livränta (förutsatt att livräntan förutom grundräntan innefattar tilläggsränta) som betalas på grundval av ett olycksfall som skett eller en yrkessjukdom som inträtt före Dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas för högst ett år. Den kan även betalas som partiell ersättning om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska ändå vara nedsatt med minst 10 procent. Om arbetsoförmågan fortsätter ännu ett år efter olycksfallet betalas förmånen som olycksfallspension. Olycksfallspensionen kan även betalas som partiell pension om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 10 procent. För personer i arbetsför ålder utgör full olycksfallspension 85 procent av årsarbetsinkomsten. Om den skadade personen har rätt till ersättning från både arbetsolycksfalls- och trafikförsäkringen, beviljas ersättningen i första hand från arbetsolycksfallsförsäkringen. I sådana fall är det i regel fråga om en trafikskada i arbetet eller på vägen till eller från arbetet. Ersättning betalas från trafikförsäkringen endast om ersättningen är större än ersättningen för olycksfall i arbetet. 69

77 Läs mer om ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar på Olycksfallsförsäkringscentralens webbsida Trafikskada Person- och sakskador som orsakas av användning av motorfordon i trafik ersätts enligt trafikförsäkringslagen (460/2016). Ett motorfordon är i trafik även då det används eller förflyttas utanför vägar, som t.ex. på gårdsområden, åkrar, skog eller is. Trafikförsäkringen gäller fordon vars stadigvarande hemort är i Finland. Fordonets ägare och den innehavare som antecknats i registret är skyldiga att försäkra fordonet. Försäkringsbolaget svarar för den trafikskada som skett medan den försäkring som gäller fordonet varit i kraft. Statskontoret svarar för trafikskadan då Finska staten är fordonets ägare eller innehavare när skadan sker och ingen trafikförsäkring tagits för fordonet. Trafikförsäkringscentralen ersätter trafikskador i olika specialsituationer där skadan förorsakas av ett fordon som befriats från försäkringsplikten ett fordon som förblir okänt ett fordon som inte hade en gällande försäkring vid tidpunkten för skadan, även om det borde ha varit försäkrat ett fordon vars ägare eller innehavare har sagt upp trafikförsäkringen på grund av att fordonet stulits ett utländskt fordon och skadan har skett i Finland. Vid ersättning av trafikskada följer man skadeståndslagens bestämmelser och principen om full ersättning. Trafikförsäkringen är primär i förhållande till andra lagstadgade försäkringssystem. Ett undantag är en situation där fordonets ägare, innehavare eller förare har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare för den personskada som orsakats av användning av det motorfordon hen äger eller kör i trafik. Då ersätts av trafikförsäkringen endast den del som inte ersätts enligt de nämnda lagarna. Trafikförsäkringen ersätter inte ägaren, föraren eller en annan person som utför arbetet för en skada som inträffar under lastning, lossning eller annan arbetsprestation, då fordonet stått stilla. En sådan skada omfattas i regel av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Läs mer om ersättning för inkomstbortfall och om fastställande av ersättning. Förhållande till sjukdagpenningen Trafikförsäkringsersättningen är primär i förhållande till sjukdagpenningen. Följande inkomstbortfallsersättningar som betalas enligt trafikförsäkringslagen dras av från sjukdagpenningen: ersättning för bortfall av arbetsinkomst och fördröjd förvärsinkomst sjuk-/invalidpension inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Från dagpenningen avdras inte ersättning för sveda och värk eller bestående men. Från dagpenningen avdras inte heller ersättning som försäkringsbolaget betalar i form av lön för en ersättare direkt till företaget istället för till den skadelidande. Om ersättningen för ersättarens lön däremot betalas till företagaren själv, dras ersättningen av från dagpenningen. 70

78 Om den försäkrade får ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen för yrkesinriktad rehabilitering har hen inte rätt till sjukdagpenning för samma tid. Fordon som ska försäkras är bilar motor- och motocrosscyklar mopeder motoriserade cyklar (effekt över 250 W) snöskotrar terränghjulingar traktorer motordrivna arbetsmaskiner påhängsvagnar och egentliga släpvagnar husvagnar och lätta släpvagnar. Försäkringsskyldighet föreligger inte om det är fråga om ett motorredskap eller en traktor som inte behöver registreras och vars högsta konstruktiva hastighet är 15 km/h en skördetröska eller något annat motorredskap som i gårdsbruk används för bärgning av skörd och som inte behöver registreras en släpvagn som inte behöver registreras ett sådant fordon som är avsett att framföras endast av barn och som inte behöver registreras en eldriven rullstol eller annat motsvarande fordon av lätt konstruktion som är avsett att användas enbart av personer med funktionsnedsättning och som inte behöver registreras. Trafikskador som orsakats av att ovannämnda fordon använts i trafik ersätts av Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringen ersätter inte en skada när motorfordonet inte är i sådan trafik som avses i trafikförsäkringslagen. Sådana situationer är då motorfordonet används på en plats utanför trafiklederna för ett väsentligen annat ändamål än för transport av personer eller gods fordonet till exempel används som kraftkälla eller då en husbil används för boende på campingplats motorfordonet förvaras, repareras, undergår service eller tvättas på en plats som är avskild från trafikleder till exempel fordonet i samband med reparation, service eller tvätt flyttas utanför trafikleden, så som i en reparationsverkstad eller i en tvätthall motorfordonet används på ett område som avspärrats från trafik för tävlings- eller testningsändamål eller för övning som direkt hänför sig till en tävling med ett område som avspärrats för trafik avses ett område som tydligt markerats som avspärrat, där ingen kan hamna utan att märka det, t.ex. en motorbana som verkar med myndigheternas tillstånd eller en kartingbana som byggts inomhus annan än till tävling hörande träning, så som övningskörning i samband med körundervisning också på stängd bana, omfattas av trafikförsäkringen. Trafikförsäkringscentralen fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag. Trafikförsäkringscentralen ger vid behov ett dröjsmålsintyg. Begränsning av ersättning till följd av försummelse 71

79 Trafikförsäkringscentralen ansvarar för skadan om försäkringsplikten för det fordon som förorsakat skadan har försummats vid tidpunkten för skadan. Skadan ersätts dock inte om den skadelidande är fordonets ägare eller innehavare som var passagerare i fordonet eller fordonets förare och Trafikförsäkringscentralen kan påvisa att de vetat att fordonet inte var försäkrat. I regel är trafikförsäkringen den primära ersättningen, men om Trafikförsäkringscentralen på grund av försummelsen inte beviljar ersättning till fordonets ägare, innehavare eller förare, kan hen ha rätt till sjukdagpenning. Övriga ersättningsbegränsningar Trafikförsäkringen ersätter inte en skada som personen avsiktligt har förorsakat sig själv. Ersättning betalas endast till den del som andra omständigheter har inverkat på att skadan uppkommit. Trafikförsäkringsersättningen kan sänkas eller förvägras helt om personen genom grov oaktsamhet själv medverkar till att skadan uppkommer. Trafikförsäkringsersättningen kan förvägras helt eller sänkas om den skadelidande när skadefallet inträffar har kört fordonet under påverkan av alkohol eller andra berusningsmedel. Om en trafikskada har inträffat när den skadelidande befann sig i ett fordon som olovligen tagits i bruk och försäkringsbolaget kan visa att den skadelidande var medveten om att fordonet tagits i bruk olovligen, ersätts den skadelidande från fordonets försäkring bara av särskilda skäl. Om den försäkrade är arbetsoförmögen, men trafikförsäkringsersättningen har förvägrats helt på grund av bestämmelserna i trafikförsäkringslagen, kan du bevilja hen sjukdagpenning. Om den försäkrade är arbetsoförmögen, men trafikförsäkringsersättningen har sänkts på grund av den försäkrades egen medverkan, har hen rätt till sjukdagpenning till den del som den är större än trafikförsäkringsersättningen. Läs mer om ersättningar enligt trafikförsäkringslagen och t.ex. om ersättning av trafikskador som sker utomlands på Trafikförsäkringscentralens webbplats LVK. Specialfall sjukdagpenning trafikförsäkringslagen 57 i lagen om olycksfallsförsäkring Nedanstående anvisningar gäller fall då arbetsoförmågan har börjat före En företagare kan teckna en frivillig försäkring för arbetsolycksfall enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för sig själv och sina familjemedlemmar som arbetar i företaget samt för andra personer som inte omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Om företagaren eller någon annan som omfattas av en försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring råkar ut för en trafikolycka i arbetet eller på vägen till eller från arbetet är olycksfallsersättningen primär i förhållande till ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. I trafikförsäkringen jämställs en ersättning enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring med lagstadgade ersättningar. I samband med sjukdagpenningen jämställs däremot en ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring med en frivillig försäkring, och ersättningen dras inte av från dagpenningen om olycksfallet har inträffat före Om en ersättning baserad på en frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring har dragits av från inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen och på grund av avdraget är inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen mindre än den annars skulle vara eller ingen ersättning kvarstår att betala ut, dras ändå det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen av från sjukdagpenningen. Om sjukdagpenning har betalats på grundval av ett dröjsmålsintyg till den försäkrade och hen beviljas ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och inkomstbortfallsersättning enligt 72

80 trafikförsäkringslagen från vilken ersättningen enligt lagen om olycksfallsförsäkring har dragits av, kan FPA driva in den sjukdagpenning som betalats på grundval av dröjsmålsintyget upp till beloppet av ersättningen enligt trafikförsäkringslagen utan avdrag. Be trafikförsäkringsbolaget om ett beslut eller meddelande där det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen framgår. Om samma försäkringsbolag betalar ersättning enligt både lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, meddelar försäkringsbolaget inte nödvändigtvis något separat beslut om ersättningen enligt trafikförsäkringslagen om ingen sådan ersättning kvarstår att betala ut. Be dock försäkringsbolaget om en utredning av beloppet av den ersättning enligt trafikförsäkringslagen som skulle ha betalats till den försäkrade så att beslutet om sjukdagpenning kan rättas. Exempel Den försäkrade har fått 800 i sjukdagpenning på basis av ett dröjsmålsintyg. Den försäkrade har rätt till både i inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen och i ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring. Ur trafikförsäkringslagens synvinkel är ersättningen enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring lagstadgad och ersättningen har dragits av från den ersättning som ska betalas enligt trafikförsäkringslagen. Den försäkrade har fått i ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och ingenting har betalats i ersättning enligt trafikförsäkringslagen ( = 0 ). FPA kan av det försäkringsbolag som ansvarar för trafikförsäkringen driva in 800 som FPA betalat i dagpenning på basis av dröjsmålsintyget Olycksfall i militärtjänst Lagstiftningen som gäller ersättning av olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar för personer som skadats i militärtjänst och krishanteringsuppgifter har reviderats Lagen om olycksfall i militärtjänst har ersatts med en ny lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. Dessutom har en lag om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag trätt i kraft. De nya lagarna tillämpas på skadefall som inträffar medan lagen är i kraft. På militärolycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit tidigare tillämpas lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90). Detta gäller olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit Olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit före ersätts enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit i civila krishanteringsuppdrag har tidigare ersatts enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom Lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom tillämpas på värnpliktiga, reservister, civiltjänstgörare, kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst, personer i utbildning som leder till militär tjänst eller tjänst inom gränsbevakningsväsendet samt personer som deltar i vissa funktioner inom det frivilliga försvaret. De ersättningar som betalas på grund av olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom fastställs i regel enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Minimibeloppet för den årsarbetsinkomst som ligger till grund för olycksfallspensionen är dock tredubbel jämfört med minimiårsarbetsinkomsten enligt lagen om 73

81 olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret betalar ersättningarna. Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om olycksfall i militärtjänst som dras av från sjukdagpenningen är dagpenning och olycksfallspension. Menersättning, mentillägg eller vårdbidrag dras inte av från sjukdagpenningen. Den ersättning enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst som ska dras av från sjukdagpenningen är livränta jämte anhörigförhöjningar. Från dagpenningen avdras inte tilläggsränta eller tilläggsdelar till livräntan enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag Lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag tillämpas på personer som deltar i militär krishantering eller civil krishantering eller i utbildning i samband med dessa uppdrag eller i EU:s gräns- och kustbevakningsbyrås verksamhet. Med den nya lagen har man förenhetligat skyddet för olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar för alla som deltar i krishantering. Vid ersättningen följer man samma principer som vid ersättning av olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. De ersättningar som betalas för skadefall fastställs i regel enligt lagen om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar. Dagpenning betalas dock fram till den ursprungliga tjänstgöringstidens slut till samma belopp som den faktiska arbetsinkomstens bortfall, även om tjänstgöringen upphör före den avtalade avslutningstiden. Vidare är årsarbetsinkomstens minibelopp som ligger till grund för olycksfallspensionen tredubbelt jämfört med minimiårsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar. Statskontoret betalar ersättningarna. Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som dras av från sjukdagpenningen är dagpenning och olycksfallspension. Menersättning eller vårdbidrag dras inte av från sjukdagpenningen. Läs mer om ersättningarna på Statskontorets webbplats Idrottsolycksfall Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) har varit i kraft från Den olycksfallspension som betalas till idrottsutövare är primär i förhållande till sjukdagpenningen, men idrottsutövaren har dock rätt till sjukdagpenning när arbetsoförmågan börjar, eftersom dagpenningsförmån inte betalas enligt olycksfallsförsäkringen för idrottsutövare. Om en idrottsutövare och idrottsföreningar som bedriver idrottsverksamhet i Finland eller andra organisationer som bedriver idrottsverksamhet har avtalat om att idrottsutövaren för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får skattepliktig lön som uppgår till minst euro (2016) under en spelsäsong eller en period som varar högst ett år, ska idrottsföreningen eller en annan organisation som bedriver 74

82 idrottsverksamhet för idrottsutövaren ordna försäkringsskydd för olycksfall tills idrottsutövaren fyller 65 år. Om idrottsutövaren saknar avtal, men får skattepliktig lön som uppgår till minst euro per år (2016) för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland, har hen rätt till försäkringsskydd för olycksfall tills hen fyller 65 år. Idrottsutövaren ingår då själv ett avtal om olycksfallsförsäkring med försäkringsbolaget. En idrottsutövare har rätt till sjukdagpenning på grund av olycksfall som inträffat vid utövande av idrott, om hen betraktas som arbetsoförmögen. Rätt till sjukdagpenning föreligger oberoende av om det är fråga om en lagstadgad olycksfallsförsäkring som en idrottsförening har tecknat eller om idrottsutövaren själv har tecknat en frivillig försäkring, eftersom idrottsutövaren har rätt till olycksfallspension först när maximitiden för sjukdagpenning har uppnåtts. Om maximitiden för sjukdagpenning inte har uppnåtts, betalas olycksfallspension ut tidigast ett år efter att olycksfallet inträffat. Olycksfallspension kan betalas även under tiden för yrkesinriktad rehabilitering. Den lagstadgade försäkringen för idrottsutövare omfattar ålderdomstrygghet från och med den tidpunkt då idrottsutövaren uppnår den undre åldersgränsen för ålderspension för sin åldersklass enligt 11 i arbetspensionslagen. För en idrottsutövare som är född före 1965 betalas dock ålderspension från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Sjukdagpenningen betalas på ansökan även till arbetsgivaren, t.ex. en idrottsförening, om arbetsgivaren betalat lön för sjukdomstiden och om man i ett kollektivavtal eller annat avtal avtalat om arbetsgivarens rätt till dagpenning. Läs mer i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/ Ersättning enligt skadeståndslagen Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före Skadeståndslagen (412/1974) är en allmän lag enligt vilken den som lidit en personskada har rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader, inkomstbortfall, sveda och värk samt bestående men. Den skadeståndsansvarige kan vara en privatperson, en anställd, en arbetsgivare eller ett offentligt samfund. Skadevållares skadeståndsansvar kan grunda sig på uppsåt eller vållande eller på strikt ansvar. Vållande innebär orsakande av skada genom klandervärt förfarande t.ex. genom försummelse av skyldigheten att förfara på ett visst sätt. I fall av strikt ansvar är den som utövar farlig verksamhet (t.ex. järnväg, luftfart, kärnkraft) skadeståndsskyldig även om verksamheten på inget sätt varit klandervärd. Strikt ansvar baserar sig i regel på en speciallag. Sjukdagpenning kan i dessa fall beviljas endast om betalningen av skadeståndet dröjer av en orsak som inte beror på den försäkrade. Ett dröjsmålsintyg ska begäras av den skadeståndsskyldige. Enligt skadeståndslagen (412/ kap. 2 a ) fastställs ersättning för inkomstbortfall utgående från en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft utan olycksfallet. Från detta belopp avdras den förvärvsinkomst som den skadelidande haft trots skadan eller som hen kunnat ha. 75

83 Skadeståndet kan jämkas om skadeståndsskyldigheten bedöms vara för betungande med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Skadevållarens ålder och hälsotillstånd beaktas också Ansvarsförsäkring Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare Arbetsoförmåga till följd av halkning Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmögenhet som börjat före Halkningsolyckor är den vanligaste orsaken till ansökan om skadestånd. Skadeståndsansvar kan uppkomma om t.ex. den instans som ansvarar för gatuunderhållet har försummat sin skyldighet att hålla gatorna i sådant skick som trafiken förutsätter. Ansvaret fastställs i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978). Utgångspunkten vid halkningsolyckor är att den som ansvarar för underhållet är ansvarig för olycksfallet, om inte den ansvarige kan påvisa att förebyggandet av halka har skötts på ändamålsenligt sätt. Skadeståndsansvar förutsätter vållande, dvs. att den som ansvarar för underhållet, t.ex. husbolaget eller kommunen, har försummat underhållet på halkningsplatsen. För underhållet av gator och allmänna områden ansvarar kommunen och för underhållet av trottoarer ägaren av den fastighet invid vilken trottoaren finns. Vissa kommuner har själva övertagit gatuunderhållet. Staten svarar för underhållet av allmänna vägar (landsvägslagen 503/2005). Fastigheternas gårdsområden ska också underhållas på motsvarande sätt, t.ex. trafikleder på husbolagens och affärsfastigheternas gårdar. Om det av den försäkrades olycksfallsskildring framgår att den försäkrade på grund av halkningsolyckan kontaktat den instans som ansvarar för underhållet på halkningsplatsen ska man ta reda på i vilket skede handläggningen av ärendet är. Om den som ansvarar för underhållet (kommunen eller husbolaget) har gjort en skadeanmälan till försäkringsbolaget kan man begära ett dröjsmålsintyg och bevilja dagpenning. Om den skadeståndsskyldiga kommunen inte har ansvarsförsäkring handläggs skadeståndsärendet i kommunens egna organ. I sådana fall ges dröjsmålsintyg av kommunen. Den som söker sjukdagpenning kan ha svårt att få ersättning t.ex. om skadan skett på ett sådant ställe eller vid en sådan tid att det inte finns några vittnen till olyckan eller skadeståndsansvaret är oklart. Olyckan kan också ha påverkats av någon orsak som beror på den skadelidande själv eller någon annan orsak varför den skadelidande inte framfört något skadeståndsyrkande. I sådana fall kan dagpenning beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning om den sökandes anmälningsplikt (PRF53r) till beslutet om den sökande senare får ersättning från försäkringsbolaget. En halkningsolycka kan även vara ett olycksfall som ersätts som ett olycksfall i arbetet om den inträffat på vägen till eller från arbetet eller i övrigt under arbetsrelaterade omständigheter. 76

84 Arbetsoförmåga som orsakats genom brott En försäkrad har rätt till sjukdagpenning även om hens arbetsoförmåga har orsakats genom ett brott och den försäkrade enligt skadeståndslagen eller brottsskadelagen har rätt till ersättning för inkomstförlust på grund av arbetsoförmågan (SFL 1224/ kap. 7 1 mom.). Den försäkrade kan i domstol av gärningsmannen yrka ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av skadeståndslagen. Den försäkrade har trots detta rätt till sjukdagpenning. Sjukdagpenningen är primär i förhållande till ersättning för inkomstbortfall enligt brottsskadelagen (1204/2005) som betalas av Statskontoret. Den betalas endast ut om den är större än den dagpenning som FPA betalar. Ersättning med stöd av brottsskadelagen kan också betalas för t.ex. sjukvårdskostnader och för sveda och värk. Läs mer om brottsskador. FPA har rätt att av den skadeståndsskyldige gärningsmannen driva in ersättning som betalats enligt skadeståndslagen till den del som ersättningen motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. FPA kan avstå från kravet gentemot den skadeståndsskyldige om indrivningen av skadeståndet vore uppenbart oskäligt. FPA har även rätt att av den försäkrade återkräva den betalda dagpenningen om hen redan har fått ersättning för inkomstbortfall av den ersättningsskyldige. (SFL 1224/ kap. 7 2 mom.). Du kan bevilja en försäkrad som blivit offer för ett brott dagpenning om de allmänna villkoren för beviljande av dagpenning uppfylls. Någon utredning om dröjsmål med betalningen av ersättning enligt annan lag behövs inte. I dylika fall betalas sjukdagpenningen också till arbetsgivaren. Lägg till en motiveringstext (PRF62r) i beslutet i vilken det står att FPA har rätt att driva in den ersättning som betalas med stöd av skadeståndslagen till den del som den motsvarar dagpenningen i det fall att den brottsmisstänkte i rätten åläggs att betala ersättning för inkomstbortfall. Utgångspunkten för specialbestämmelsen gällande sjukdagpenningen är att den försäkrades arbetsoförmåga orsakats av ett brott som en annan person begått, såsom misshandel. Skulden till brottet konstateras i regel i domstol. Någon annan sjukdom eller skada än enbart den skada som brottet orsakat kan också inverka på den försäkrades arbetsoförmåga. Om det framgår av den försäkrades handlingar att hen skulle vara arbetsoförmögen också utan brottet ska du bevilja dagpenning på normalt sätt. Det finns då ingen anledning att inleda indrivning Sjukdagpenning i förhållande till skadestånd Den försäkrade beviljas sjukdagpenning om hen är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. I enlighet med bestämmelserna i sjukförsäkringslagen fastställs dagpenningens storlek i regel utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Dagpenningen kan också fastställas utifrån en tidigare förmån eller uppgå till minimibeloppet. En person som blivit offer för brott kan få ersättning enligt skadeståndslagen på grundval av det inkomstbortfall som brottet förorsakat. Skadeståndslagen (412/1974) utgår från principen om full ersättning. Men ersättningens belopp kan även jämkas t.ex. om offret själv har bidragit till att skadan uppstod. Ersättning för inkomstbortfall fastställs utgående från en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft, eller hade kunnat ha, utan olycksfallet. Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande trots skadan har haft eller hade kunnat ha. Som sådan förvärvsinkomst som ska dras av betraktas bl.a. sjukpension. Den förlorade arbetsinkomsten ersätts på basis av den faktiska uteblivna inkomsten. Att gå miste om arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av arbetsoförmåga som förorsakats av en personskada har också ansetts berättiga till ersättning för inkomstbortfall. 77

85 FPA:s rätt till vederlag för den betalda sjukdagpenningen beror på om den försäkrade/brottsoffret har rätt till ersättning för inkomstbortfall och om hen yrkar på inkomstbortfallsersättning i rätten. Om inkomstbortfall inte åsamkats eller om offret inte har yrkat på inkomstbortfallsersättning i rätten, kan FPA inte driva in någonting hos gärningsmannen. Brottsoffret kan anse att den sjukdagpenning som hen fått utgör ersättning för inkomstbortfall och i rätten bara yrka på ersättning för sveda och värk eller för sjukvårdskostnader och inte alls för inkomstbortfall. I så fall har FPA inga krav i ärendet. Om brottsoffret i rätten yrkar på ersättning för inkomstbortfall och tilldöms ersättning kan FPA få inkomstbortfallsersättningen högst till den del som den motsvarar den utbetalda sjukdagpenningen. Om ersättningen enligt skadeståndslagen är mindre än dagpenningen har FPA rätt att kräva högst det tilldömda ersättningsbeloppet Utredningar Vid handläggning av sjukdagpenning behövs förutom ansökan och läkarutlåtande även en utredning om olycksfall. Be den försäkrade lämna in behövliga uppgifter via e-tjänsten eller med bilagan Utredning om olycksfall (SV 143r), om hen inte redan angett uppgifterna i ansökan. Du kan bevilja dagpenning även om den försäkrade inte har gjort någon polisanmälan. Sjukdagpenningen är en grundtrygghetsförmån för brottsoffret. Offret har rätt till förmånen om hen blir arbetsoförmögen genom brott Straffprocess Om den försäkrade har gjort en polisanmälan, kontakta polisen och ta reda på i vilket skede straffprocessen är så att FPA kan framställa sina yrkanden vid en eventuell rättegång. FPA är inte målsägande i processen, utan mellankommande part. Brottsoffret är målsägande, och hen kan yrka på ersättning för inkomstbortfall på grundval av skadan. Om ärendet är föremål för förundersökning hos polisen eller för åtalsprövning hos åklagaren, meddela polisen eller åklagaren om FPA:s skadeståndsyrkande (PRV06r). Be åklagaren företräda FPA och framföra skadeståndsyrkandet i rätten på FPA:s vägnar. Ifall ärendet redan är under behandling hos tingsrätten, ska denna kontaktas och tillfrågas om FPA ännu kan sända sina yrkanden skriftligt till domstolen (PRV07r) eller om de ska framställas muntligt vid huvudförhandlingen. På motsvarande sätt förfar man om åklagaren meddelat att hen inte företräder FPA. Följ aktivt med hur processen framskrider och be att få se domstolsbeslutet. Den försäkrades faktiska inkomstbortfall och vad den försäkrade kommer att yrka i rätten är före rättegången inte känt. FPA framställer bruttobeloppet av den betalda sjukdagpenningen som sitt yrkande i rätten och yrkar på att den inkomstbortfallsersättning som gärningsmannen åläggs att betala ska betalas till FPA till den del som den motsvarar sjukdagpenningen. I yrkandet antecknas en reservation om möjligheten att komplettera ersättningskravet i fall rättsprocessen drar ut på tiden och den försäkrade meddelas ett beslut om fortsatt utbetalning av dagpenningen efter att yrkandet framförts. FPA meddelar dessutom tingsrätten att FPA själv sköter indrivningen av den ersättning som FPA tilldömts. FPA yrkar endast på sjukdagpenningens bruttobelopp. Räntor och rättegångskostnader påyrkas inte. Om det inkommer betalningar eller utsökningsåterbetalningar för fordringar som redan är under indrivning riktas indrivningen i första hand mot kapitalet. Man avstår från att driva in räntor och kostnader. 78

86 Om den försäkrade yrkar på inkomstbortfallsersättning och FPA kräver sin andel av den betalda dagpenningen, tar domstolen ställning till båda yrkandena. Om gärningsmannen genom domstolens beslut åläggs att betala inkomstbortfallsersättning till den försäkrade har FPA också rätt att få den andel som motsvarar den sjukdagpenning som betalats ut. Den försäkrade kan endast yrka på inkomstbortfallsersättning som hen inte har fått, t.ex. skillnaden mellan lönen och den sjukdagpenning som betalats ut av FPA. Om rätten tilldömer den försäkrade den del av inkomstbortfallsersättningen som hen yrkat på och FPA tilldöms den del som motsvarar sjukdagpenningen, täcker dessa sammanlagt hela inkomstbortfallet. Arbetsgivaren kan också yrka på ersättning i rätten för den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalat. Om FPA har betalat sjukdagpenning till arbetsgivaren för samma tid kan kraven delvis överlappa varandra. Saken ska utredas i rätten. Domstolen avgör vilken andel av en eventuell inkomstbortfallsersättning som ska betalas till arbetsgivaren och vilken andel till FPA. Om den försäkrade med ett lagakraftvunnet domstolsbeslut tilldömts ersättning för inkomstbortfall enligt skadeståndslagen och FPA:s yrkande också har beaktats, ska du för hand föra in det belopp som ska betalas till FPA som en uppgift om felaktig utbetalning i den försäkrades uppgifter i systemet. Om dagpenning också betalats till arbetsgivaren, ska du föra in hela den dagpenning som betalats till arbetsgivaren och den försäkrade som en felaktig utbetalning. Indrivningscentret skickar ut ett indrivningsbrev till den dömde. Om FPA efter rättegången fortfarande betalar ut dagpenning till den försäkrade, ansöks i fråga om detta inte om tredskodom hos tingsrätten. FPA har inte uppgifter om den försäkrades inkomstbortfall och kan således inte framställa ett motiverat yrkande i rätten Indrivning hos den försäkrade Om FPA:s ersättningsyrkande inte framkommit i straffprocessen indrivs sjukdagpenning inte genom regressförfarande. Det lönar sig inte att inleda en civilprocess, eftersom FPA:s rätt till indrivning beror på om den försäkrade har förorsakats inkomstbortfall och om hen själv har yrkat på ersättning för inkomstbortfall. Rätten till ersättning enligt skadeståndslagen övergår inte till FPA direkt med stöd av lag. Om den försäkrade i rätten tilldömts ersättning för inkomstbortfall och hen har fått ersättning, har FPA rätt att återkräva den sjukdagpenning som den försäkrade har fått högst upp till beloppet av den betalda ersättningen för inkomstbortfall. Vid indrivningen tillämpas det normala rättelse- och återkravsförfarandet. Den försäkrade ska meddela FPA om den ersättning som hen fått Medlingsförfarande vid brottmål Brottmål kan behandlas i medlingsförfarande (lagen om medling vid brott och i vissa tvister 1015/2005). Avsikten med medlingen är att ge den brottsmisstänkte och brottsoffret en möjlighet att avgiftsfritt under medling av en opartisk medlare komma överens om de åtgärder genom vilka brottsoffret ska gottgöras för de men och skador som brottet förorsakat. Vid medlingen närvarar 79

87 parterna och två medlare. Inga utomstående är med vid medlingen. FPA är inte en av parterna i medlingsförfarandet. Under medlingsförhandlingen diskuteras även olika former av ersättning och gottgörande av skadorna. Skadorna kan ersättas med pengar eller arbete eller eventuellt på något annat sätt. Förlikning som ingåtts i samband med ett brottmål kan stadfästas vad gäller skadestånd, om parterna kommer överens om detta. Eftersom FPA inte är en av parterna i medlingsförfarandet utreds inte innehållet i det skadestånd som eventuellt avtalats (t.ex. ersättning för inkomstbortfall) eller hur det ska hänföras. Några indrivningsåtgärder vidtas inte heller Patientskadeersättning Med stöd av patientskadelagen 585/1986 ersätts personskada som patienten åsamkats i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Om patientskadan orsakat nedsatt arbetsförmåga betalas ersättning för det inkomstbortfall som detta lett till enligt det verkliga bortfallet. Då ersättningsbeloppet beräknas utgår man från en uppskattning av den arbetsinkomst som den skadelidande skulle ha haft om inte patientskadan inträffat. Ersättningen för inkomstbortfall med stöd av patientskadelagen är sekundär i förhållande till de flesta lagstadgade förmånerna. Ersättningen betalas ut till den del som de förmåner som betalas enligt andra lagar inte täcker det inkomstbortfall som förorsakats den försäkrade. Observera att den inkomstbortfallsersättning som betalas på grund av en patientskada som inträffat eller senare dock är primär i förhållande till arbetspensionen. Sjukdagpenningen är primär i förhållande till ersättning för inkomstbortfall med stöd av patientskadelagen. Den försäkrade har rätt till sjukdagpenning trots att hen enligt patientskadelagen har rätt att få ersättning för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga. (SFL 1224/ kap. 8 ) Om den försäkrade redan har fått ersättning med stöd av patientskadelagen för samma tid som hen har rätt till sjukdagpenning, betalas sjukdagpenningen till Patientförsäkringscentralen högst till beloppet av den inkomstbortfallsersättning som betalats ut. Sjukdagpenningen betalas på ansökan till Patientförsäkringscentralen. Från patientförsäkringen ersätts också av skadan föranledda sjukvårdskostnader samt ersättning för tillfälliga eller bestående men eller fördröjda arbetsinkomster. Om det av ansökan om sjukdagpenning framgår att den försäkrade kan ha rätt till patientskadeersättning, ska hen uppmanas att också söka ersättning från Patientförsäkringscentralen. Vid behandlingen av en olycksfallsskada eller en yrkessjukdom kan man råka ut för en patientskada. Ofta kan ersättning enligt annan lag redan ha betalats ut på grund av olycksfallsskadan eller yrkessjukdomen när det senare visar sig att arbetsoförmågan under en del av tiden enbart har orsakats av patientskada. Om det i samband med behandlingen av en olycksfallsskada eller yrkessjukdom har skett en patientskada, kan den försäkringsanstalt som betalat ersättning ha regressrätt till den ersättning som betalas ut för patientskadan. Regressrätt föreligger dock inte när olycksfallsskadan redan i sig är tillräcklig för att orsaka arbetsoförmåga, även om den skadade hade råkat ut för en patientskada under behandlingen. Patientförsäkringscentralen bedömer i första hand huruvida det är fråga om en sådan patientskada som avses i patientskadelagen. När Patientförsäkringscentralen har fastställt att det är fråga om en patientskada som berättigar till ersättning och den försäkringsanstalt som betalat ersättning har regressrätt till denna ersättning, ska du behandla sjukdagpenningen för hela tiden av fortgående arbetsoförmåga och beakta som avdrag försäkringsanstaltens ersättningsbelopp för den tid som inte hänför sig till 80

88 patientskadetiden. Sjukdagpenning betalas för patientskadetiden till Patientförsäkringscentralen utan att försäkringsanstaltens ersättning dras av. Läs mer om ersättning för patientskador på Patientförsäkringscentralens webbplats PFC Avträdelsestöd Lantbruksföretagare eller renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens och renskötarens försörjning före ålderspensionsåldern när företagaren genomför en generationsväxling. Också en generationsväxling i form av försäljning av åkrar som tilläggsareal till en nära släkting kan möjliggöra avträdelsestöd. Systemet med avträdelsestöd grundar sig på lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) som trädde i kraft och på lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) som föregick denna, med stöd av vilken avträdelsestöd beviljades under åren Tillämpningen av systemet med avträdelsestöd upphör så att systemet gäller avträdelser som sker senast Avträdelsestödets grundbelopp enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk omvandlas till LFÖPL-ålderspension vid 63 års ålder och avträdelsestödet enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare omvandlas till LFÖPL-ålderspension vid 65 års ålder. Ändringarna i arbetspensionslagstiftningen som trädde i kraft inverkar inte på åldersgränserna för avträdelsestöd. När avträdaren avstår från sitt lantbruksföretag och övergår till avträdelsestöd förbinder hen sig att permanent upphöra med kommersiellt jordbruk och kommersiell renskötsel samt leveransarbete inom skogsbruk. Avträdaren kan emellertid ändå utföra vissa arbeten som främjar användningen av skogen och skogens skötsel. Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva annan företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2017 är 727,29 euro per månad. Förhållandet mellan avträdelsestödet och sjukdagpenningen har inte reglerats i lag. Avträdelsestödet hindrar inte att sjukdagpenning betalas ut och stödet eller pensionen dras inte av från sjukdagpenningen. Ta reda på vilket slags arbete den som får avträdelsestöd har utfört om det inte klart framgår av ansökan. Lantbruksverksamhet, renhushållning eller skogsbruk kan inte betraktas som sedvanligt arbete för den som får avträdelsestöd och hens arbetsförmåga bedöms inte i förhållande till arbete som lantbruksföretagare. Om personen arbetar i ett annat arbete och blir arbetsoförmögen för detta arbete bedöms arbetsförmågan och rätten till dagpenning i förhållande till detta arbete. Notera att det sedvanliga arbetet för den som får avträdelsestöd också kan vara skötsel av eget hushåll om personen inte arbetar utanför hemmet. Sjukdagpenningen för en person som får avträdelsestöd beräknas på normalt sätt. Förvärvsinkomsterna under tiden med avträdelsestöd används inte som grund Arbetslöshetsförmåner En försäkrad som får sjukdagpenning är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning 81

89 arbetsmarknadsstöd alterneringsersättning. Om den försäkrade har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller alterneringersättning och hen beviljas sjukdagpenning för samma tid, innehålls den sjukdagpenning som betalas för samma tid upp till beloppet av den andra förmånen och betalas som regressbetalning till arbetslöshetskassan eller FPA (SFL 1224/ kap. 11 ). Detsamma gäller rörlighetsunderstöd som betalas till en arbetslös person. Sjukdagpenning hindrar utbetalning av rörlighetsunderstöd. Rörlighetsunderstöd kan drivas in genom regress till arbetslöshetskassan eller FPA för samma tid som sjukdagpenning betalas ut retroaktivt. Rörlighetsunderstöd kan beviljas den som är berättigad till arbetslöshetsförmåner och som tar emot arbete i ett anställningsförhållande för minst två månader, där arbetsresan vid heltidsarbete i genomsnitt skulle vara sammanlagt över tre timmar per dag. Rörlighetsunderstödet är lika stort som grunddagpenningen utan förhöjningsdelar. Det betalas högst för 60 dagar från det att anställningen börjat Förmåner från utlandet När en dagpenningsförmån beviljas ska man beakta en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/ kap. 10 ). En förmån som betalas från ett annat land ska beaktas på samma sätt som en förmån från Finland enligt annan lag om den kan jämställas med andra lagstadgade ersättningar enligt 12 kap. 2 i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som betalas på grundval av arbetsoförmåga. En utländsk förmån eller ersättning beaktas som en förmån som utgör hinder för beviljande av sjukdagpenning på samma sätt som motsvarande förmån från Finland. Om en person t.ex. beviljats ålderspension från ett annat land och personen ansöker om sjukdagpenning, har hen i egenskap av ålderspensionstagare inte rätt till sjukdagpenning, om inte personen blir arbetsoförmögen för det arbete som hen utfört under pensionstiden. En utländsk förmån eller ersättning dras av från dagpenningen till den del som den betalas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som dagpenningen, t.ex. olycksfallsersättning. Utländska sjukdagpenningsdagar beaktas i sjukdagpenningens maximitid. Primärtiden tillämpas inte på utländska sjukpensioner, och således dras en utländsk sjukpension i regel av från sjukdagpenningen också under primärtiden. Om arbetsgivaren i ett annat land eller inom en internationell organisation betalar arbetstagaren lön eller annan förmån som inkomst för sjukdomstid kan den samordnas med dagpenningen och avdras från sjukdagpenningen. Det är emellertid inte fråga om samordning när en utländsk arbetsgivare jämställs med en finländsk arbetsgivare och dagpenningen betalas till den arbetsgivare som betalar lön för sjukdomstid i följande fall: en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenning 82

90 om den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om en utländsk institution på basis av sitt eget lands lagstiftning drar av sjukdagpenning från Finland från sin egen ersättning såsom till exempel vid trafikskadeersättningar, kan sjukdagpenning beviljas utan att den utländska ersättningen beaktas. Pensionsskyddscentralen förmedlar uppgift om FPA:s regresskrav gällande utländska pensioner till andra EU-/EES-länder med undantag av Sverige. Läs mer om förfarandet vid samordning av EU/EES-pensioner i den tekniska anvisningen under Ulkomailta maksettava eläke. Regressförfarandet tillämpas inte på svenska pensioner, eftersom indrivning genom regress inte är möjligt enligt svensk lagstiftning. Om Sverige retroaktivt betalar pension för samma tid som sjukdagpenningen tillämpas det normala återkravsförfarandet på överbetalningen av sjukdagpenning. Läs mer om Ruotsin eläke Basinkomst De personer som deltar i det försök med basinkomst som genomförs får en basinkomst på 560 euro per månad under tiden Basinkomsten är en skattefri inkomst för mottagaren och arbetsinkomsterna inverkar inte på basinkomstens belopp. Om den som får basinkomst får sjukdagpenning dras ett belopp som motsvarar basinkomsten av från sjukdagpenningens nettobelopp. Sjukdagpenningen fastställs på normalt sätt utifrån arbetsinkomster, föregående förmån eller enligt minimibelopp. Förskottsinnehållning verkställs på sjukdagpenningen varefter basinkomstandelen dras av från sjukdagpenningens nettobelopp. Basinkomsten dras av endast från den sjukdagpenning som betalas till den försäkrade. Från sjukdagpenning som betalas till arbetsgivaren dras basinkomsten inte av Ansökan Ansökan om sjukdagpenning görs skriftligen (SFL 1224/ kap. 2 ). Kunder som bokar tid kan också ansöka om sjukdagpenning muntligen. Sjukdagpenning kan sökas av den försäkrade, hens arbetsgivare och Patientförsäkringscentralen. Försäkrade i åldern 16 år har rätt till sjukdagpenning. Personen har även rätt att söka sjukdagpenning. Om den försäkrade har avlidit och någon ansökan om sjukdagpenning inte har gjorts, har dödsboet rätt att ansöka om dagpenning. Den försäkrade kan ansöka om sjukdagpenning i e-tjänsten eller med blankett SV 8r. Partiell sjukdagpenning, dagpenning vid smittsam sjukdom, donationsdagpenning och FöPLdagpenning söks på samma sätt som sjukdagpenning. Om man söker partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenning räcker arbetsgivarens ansökan kompletterad med tilläggsuppgifter. Det är inte nödvändigt att be om en ny ansökan av den försäkrade, ifall man redan har alla uppgifter som behövs. 83

91 Den registrerade uppgiften i förmånssystemet för ansökan om LFöPL-dagpenning förmedlas automatiskt till LPA. Om en företagare har glömt att kryssa för att hen utöver sjukdagpenning också söker FöPLdagpenning för självrisktiden, kan FöPL-dagpenning beviljas om företagaren har en gällande FöPL-försäkring och rätten till FöPL-dagpenning är uppenbar. Arbetsgivares ansökan Arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning genom att anmäla uppgifterna om sjuktidslön för dagpenningstiden i e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Observera att begäran om tilläggsuppgifter av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen. Om arbetsgivarens löneuppgifter saknas och dagpenningen har sökts retroaktivt ska du be om en ansökan från arbetsgivaren när den försäkrades ansökan inkommit. Om den tid som ansökan gäller infaller i framtiden och lön ännu inte betalats ska du låta ansökan vänta enligt tidpunkten för utbetalning av lön. Begär löneuppgifter av arbetsgivaren när väntetiden upphör om uppgifterna inte har kommit in före det. Bilagor läkarintyg A eller läkarutlåtande B läkarintyget eller -utlåtandet lämnas in till FPA i pappersform eller den försäkrade kan sända det som bilaga i e-tjänsten hälso- och sjukvårdsenheten kan lämna in A-intyget direkt via Kanta-tjänsten utredning om arbetsinkomsterna under 6 månader arbetsgivaren kan lämna in utredningen via e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r den försäkrades utredning om olycksfallet, om det är fråga om olycksfall den försäkrade kan lämna in en utredning om olycksfallet i samband med ansökan om förmån eller senare per telefon, via e-tjänsten eller med blankett SV 143r. Sjukdagpenning hur ett ärende inleds Vid ansökan om sjukdagpenning inleds ärendet också med läkarintyg eller läkarutlåtande med arbetsgivarens anmälan om lön i e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r) när arbetsgivaren anmäler lön för 6 månader med annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att sjukdagpenning söks med den Om ett dagpenningsärende har inletts på något av ovannämnda sätt ska den försäkrade uppmanas att lämna in en dagpenningsansökan inom utsatt tid (kundbrev PRH02). Om den försäkrade inte lämnar in ansökan inom utsatt tid ska ansökan om dagpenning avslås med motiveringen att rätten till dagpenning inte kan utredas utan ansökan (SFL 1224/ kap. 2 ). Om den försäkrade senare lämnar in ansökan ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. 84

92 Notera att ansökan om dagpenning inte är samma sak som att dagpenningsärendet har inletts. Bara det att ärenden inletts med handlingarna ovan räcker inte för beviljande av dagpenning, utan efter att ett ärende inletts ska man vid behov utreda om en ansökan lämnats in. Exempel Ett sjukdagpenningsärende har inletts med arbetsgivarens anmälan om frånvaro under sjukdomstid och om inkomster för 6 månader. Arbetsgivaren betalar inte lön för sjukdomstid under frånvaron. Därmed finns ingen ansökan som gäller dagpenningsärendet. Uppmana den försäkrade att lämna in ansökan om dagpenning inom utsatt tid. Som ansökan om fortsatt utbetalning av sjukdagpenning räcker det med ett läkarintyg eller - utlåtande. En ny ansökan behöver inte heller begäras när samma arbetsoförmåga fortgår inom 30 kalenderdagar, om det inte finns särskild orsak att be om en ansökan. Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet kan göras muntligen eller skriftligen. Alltid när arbetsgivaren anmält att lön har betalats för sjukdomstid ska både den försäkrade och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Skicka ett brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan använda brevmall YHI39 Meddelande om återtagande av ansökan. Ta bort uppgiften om att ärendet inletts ur systemet. Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligen. Meddela ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till Besvärsnämnden för social trygghet. Läs mer: Sökande av ändring > Prövning av möjligheten till rättelse > Självrättelse Sökande av ändring > Till besvärsinstansen Observera att det inte är fråga om återtagande av ansökan när den sökande meddelar att någon uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när den försäkrade meddelar att hen har börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut. Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. 85

93 Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och 86

94 Muntligen det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan 87

95 Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande. 88

96 Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. ( advokattjanster/sok_advokat). Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt). 89

97 Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att söka förmåner för barnet Arbetsgivare Om arbetsgivaren betalar sjuktidslön kan arbetsgivaren ansöka om sjukdagpenning via e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om arbetsgivaren ansöker om dagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Observera att begäran om tilläggsuppgifter av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan inte förutsätter hörande av arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen Patientförsäkringscentralen Patientförsäkringscentralen ska i regel söka dagpenning med iakttagande av den föreskrivna retroaktiva ansökningstiden på två månader. Ansökningstiden räknas från den dag då Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut meddelats. Patientförsäkringscentralen söker sjukdagpenning med blankett SV 8r och bifogar 90

98 utredning om arbetsoförmågan, t.ex. kopia av den behandlande läkarens intyg eller utlåtande där tiden för arbetsoförmågan framgår redogörelse för hur patientskadan uppkommit kopia av ersättningsbeslutet samt vid behov utredning om de arbetsinkomster som den försäkrade företett Ansökningstid Sjukdagpenning och FöPL-dagpenning som betalas för sjukdagpenningens självrisktid ska sökas inom två månader från att arbetsoförmågan började. Om inlämningsdatum eller ansökningstidens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag kan ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj, julafton och midsommarafton. Om den försäkrade har rätt att få någon annan lagstadgad förmån på grundval av samma arbetsoförmåga för samma tid börjar ansökningstiden på två månader från den dag beslutet om ersättning enligt annan lag meddelades. Fortsatt utbetalning av förmånen ska sökas inom två månader efter att utbetalningen av sjukdagpenning upphört. Ett läkarintyg eller ett läkarutlåtande duger som ansökan om fortsatt utbetaning. Dagpenning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Förmån kan beviljas om de övriga villkoren för beviljande uppfylls när ansökan försenats av en orsak som inte beror på den sökande eller förseningen har en annan godtagbar grund. Om ansökan om förmån är försenad, ska den försäkrade ombes lämna in en utredning om orsaken (kundbrev PRL11r och PRL12r). Som särskild orsak för beviljande av förmån trots försening betraktas i regel inte t.ex. okunskap eller glömska. Enligt lagen är dock en skälighetsbedömning möjlig från fall till fall. Exempel 1 Den försäkrade är arbetsoförmögen Ansökan inkommer Ansökan är försenad för tiden Den sökande beviljas dagpenning för tiden med en självrisktid Dagpenning betalas inte för den försenade tiden om det inte är oskäligt att avslå förmånen till denna del. Dagpenning betalas för tiden Exempel 2 Den försäkrade är arbetsoförmögen Ansökan inkommer Ansökan är försenad för tiden Den sökande beviljas dagpenning för tiden med en självrisktid Dagpenning betalas för tiden Förseningen inverkar inte eftersom det är fråga om självrisktid. 91

99 Företeende av inkomsten för sex månader I sin ansökan om dagpenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för avgörande av ansökan. Om den sökande uppger att hen senare kommer att lämna in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du be hen förete utredningen inom en viss tid. Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om hen inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) 92

100 FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. 93

101 På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning FPA har i uppgift att se till att ärendet utreds. Förmånsavgöranden får inte fattas utifrån bristfälliga utredningar. Den som söker sjukdagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som FPA behöver för att kunna bevilja och betala sjukdagpenning. Om ansökan är bristfällig ska den sökande ombes lämna in tilläggsuppgifter muntligt eller skriftligt. Innan tilläggsutredningar begärs ska du ta reda på om uppgiften redan finns hos FPA och om uppgiften kan användas. Tilläggsutredningar kan också begäras direkt av t.ex. andra myndigheter, pensionsanstalter eller försäkringsinstitutioner. Om tilläggsutredningen från annat håll skulle leda till att förmånen avslås ska den sökande höras innan avgörandet fattas. Läs mer om begäran om medicinska tilläggsutredningar Belopp Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/ kap. 1 3, 11 kap.). Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas. Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Dagpenningsförmånens minimibelopp är 24,64 euro. Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller så betalas den inte alls ut. 94

102 På basis av arbetsinkomsten Om beloppet av dagpenningförmånen grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började. Om den försäkrade har två eller flera arbeten och blir oförmögen att utföra något av dessa fastställs sjukdagpenningen utifrån den årsarbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. I sjukförsäkringslagen finns det inga bestämmelser om uppdelningen av årsarbetsinkomsten. Läs mer: Arbetsinkomsten för en arbetstagare som utför två eller flera arbeten när det gäller sjukdagpenning Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Dagpenningsförmånen fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avsedda lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenning (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Vid FPA beräknas därför den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmånen utifrån uppgifterna från skatteförvaltningen så att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om arbetsoförmågan eller förmånsrätten börjar år 2017 bestäms sjukdagpenningen på basis av arbetsinkomsterna för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2015 har verkställts Lönekoefficienten för 2017 är 1,389 och lönekoefficienten för 2016 är 1,373. Arbetsinkomsten för år 2015 höjs vid beräkningen av arbetsinkomsten som används som grund för dagpenningsförmånen med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,389/1,373 = 1,0117. Sjukdagpenning grundad på arbetsinkomst betalas inte om arbetsinkomsten understiger den inkomstgräns som fastställts i sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 1 ). Den i lagen fastställda inkomstgräns som ger rätt till sjukdagpenning är euro enligt nivån år Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Den med lönekoefficienten justerade inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är euro år

103 Beräkningsformel för sjukdagpenning Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad sjukdagpenning används följande beräkningsformel år 2017 Arbetsinkomst euro/år högst Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag ej dagpenning ,7 x årsarbetsinkomsten : 300 över ,82 + 0,20 x (årsarbetsinkomsten ): 300 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2017 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2016 Beräkningsformler för dagpenningsförmåner 2015 Dagpenningsförmånens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så, att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2017 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2017 (1,389). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,64 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. Försäkringspremieavdraget består av följande: dagpenningspremie 1,58 % arbetspensionsförsäkringsavgift 6,15 % arbetslöshetsförsäkringspremie 1,60 % avdrag med vilket man eliminerar inverkan som höjningen av arbetstagarnas betalningsandel har 1,59 % Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter med beaktande av avdragsprocenten, dvs. 4,64 %. Arbetsinkomst som uppskattas på basis av företedda inkomster En sökande kan, om hen så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om den arbetsinkomst som den sökande företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen. 96

104 Utifrån en föregående förmån Föregående arbetslöshetsförmån Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, är dagpenningsförmånen minst 86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Sådana arbetslöshetsförmåner är grunddagpenning inkomstrelaterad dagpenning arbetsmarknadsstöd. Om arbetslöshetsförmånen betalas nedsatt med 4,65 procent för 65 utbetalningsdagar (aktiveringsmodellen) beaktas nedsättningen inte i beloppet av den arbetslöshetsförmån som föregått arbetsoförmågan eller förmånen. Föregående studiepenning enligt lagen om studiestöd Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den studiepenning som betalats ut. Studiepenningens försörjarförhöjning tas i beaktande då dagpenningsförmånens belopp grundar sig på studiepenningen. Vuxenutbildningsstöd kan inte ligga till grund för dagpenningen som en föregående förmån. Föregående FPA-rehabiliteringspenning Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning från FPA, är dagpenningsförmånen minst lika stor som rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringstillägg. Partiell rehabiliteringspenning som betalats som föregående förmån kan användas som grund för bestämmande av dagpenningsförmåner (sjukdagpenning, föräldradagpenning och specialvårdspenning). Dagpenningen är då minst lika stor som den rehabiliteringspenning till fullt belopp som legat till grund för den partiella rehabiliteringspenningen. Föregående rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Om en försäkrad under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalda rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringstillägg. Flera föregående förmåner Om den försäkrade under den tid som föregick dagpenningsförmånen har fått fler än en av de ovannämnda förmånerna, används den förmån som hen senast haft som grund för dagpenningsförmånen. Med den förmån som den försäkrade senast haft avses en förmån vars belopp överstiger 0 euro. 97

105 Minimibelopp Sjukdagpenning betalas till ett belopp av minst 24,64 euro per dag när den sökandes arbetsoförmåga har fortgått utan avbrott minst 55 dagar. Under väntetiden kan den sökande få en lägre dagpenning som fastställs utgående från arbetsinkomsten eller en tidigare förmån. Under väntetiden har den sökande inte alls rätt till dagpenning om arbetsinkomsten understiger den lagstadgade nedre gränsen för årsarbetsinkomsten som år 2018 är euro. Sjukdagpenningen kan emellertid bli lägre än minimibeloppet till följd av samordning med en annan lagstadgad förmån, t.ex. om den försäkrade har delinvalidpension som dras av från sjukdagpenningen Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet Minimibelopp Sjukdagpenningens minimibelopp är 23,73 euro per vardag år Sjukdagpenningen betalas ut till minimibelopp när den försäkrades arbetsoförmåga har fortgått över 55 dagar utan avbrott. Dagpenningens minimibelopp justeras årligen med folkpensionsindex. Dagpenningen betalas ut till minimibelopp om den försäkrade inte har rätt till dagpenning enligt arbetsinkomsterna eller på grundval av en föregående förmån eller om dagpenningen skulle understiga dagpenningens minimibelopp. Den inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är euro år Om arbetsinkomsterna är högre än euro om året, men lägre än det belopp som berättigar till dagpenning till minimibelopp ( euro år 2017) betalas sjukdagpenningen först ut till ett lägre belopp än minimibeloppet och efter 55 dagar till minimibelopp. Om arbetsoförmågan börjar på nytt inom 30 dagar kan dagpenning till minimibeloppet betalas efter en självrisktid på 1 dag, om arbetsoförmågan under den föregående dagpenningsperioden fortgick utan avbrott minst 55 dagar. Om det när arbetsoförmågan börjar är uppenbart att arbetsoförmågan kommer att fortgå minst maximitiden, kan sjukdagpenning betalas till minimibeloppet utan en väntetid på 55 dagar genast efter självrisktiden vardagar. Sjukdagpenningen kan i verkligheten bli mindre än det lagstadgade minimibeloppet om man från sjukdagpenningen drar av en annan förmån eller delinvalidpension som betalas ut för samma tid på grund av samma arbetsoförmåga. Föräldradagpenningar och specialvårdspenning betalas alltid ut till minst minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett. 98

106 Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när hen tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och hen inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som hen tjänat in som försäkrad i Finland. Vad avses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender (utdelningar) som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: 99

107 lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer om arbetsersättning. arvoden till idrottsutövare arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning Lön är bl.a. betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar är sådan skattepliktig förvärvsinkomst som arbetstagaren själv ska uppge för arbetsgivaren eller skatteförvaltningen på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner. skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstillägg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass 100

108 Arvoden dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst dividend utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden eller arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena. Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmåner. 101

109 I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning. Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och 102

110 deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten) Kännetecknande för ovannämnda optioner är bl.a. att de i huvudsak bestäms enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och nyttan uppkommer på aktiemarknaden inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen arbetstagarens eller personalens arbetsinsats inte har någon direkt inverkan på optionsbeloppet. en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovannämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten) Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få, om betalningen av hens lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör. Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar. ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten) Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag. Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om 103

111 arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på grundval av en vinstpremie eller resultatpremie. sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten) Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontanter beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en vinstpremie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare kontant lyfter andra personalfondsavsättningar än vinstpremier, betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten). I de ovannämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom.) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.). 104

112 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen, eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hens pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på grundval av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas utifrån den förskottsinnehållningspliktiga lön som betalats för utlandsarbetet eller utifrån den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst). Om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas följande inkomster som avses i inkomstskattelagen som hens arbetsinkomst: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn. 105

113 Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet också bedriva företagsverksamhet i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna åtaganden. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan ha enkel bokföring om hen så önskar, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring. En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som hen får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar bedriver näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och hens make, maka, sambo eller någon annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska hen försäkras enligt ArPL. Makar och sambor som tillsammans bedriver lantbruk samt deras familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för hen enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid tidpunkten för grundandet ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make, maka, sambo eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. 106

114 Aktiebolag En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om hen personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om hen tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om hen ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar 107

115 Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Yrkesutövare X Make, maka, sambo X Annan familjemedlem X X, lön Öppet bolag Bolagsman X Familjemedlemmar X, lön Kommanditbolag Ansvarig bolagsman X Tyst bolagsman X, lön Familjemedlemmar X, lön Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam/över 50 % tills. med familjen X X, lön innehav högst 30 % X, lön Delägare X, lön Familjemedlem Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hens makes, makas eller sambos löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, 108

116 Stipendiat farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska emellertid arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska hen ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mer om försäkring enligt LFöPL. Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro. Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Många småföretagare/egenanställda ( lättföretagare ) anlitar faktureringsföretag för att sköta sitt företags fakturering. I enlighet med faktureringsföretagens verksamhetsmodell registrerar sig företagaren som användare av faktureringstjänsten. Företagaren marknadsför själv sina tjänster, skaffar kunder och utför arbetsuppdrag för sina kunder. När ett arbetsuppdrag är utfört skickar företagaren faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar kunden. Kunden betalar fakturan till faktureringsföretaget. Faktureringsföretaget sköter arbetsgivarens skyldigheter, dvs. verkställer förskottsinnehållningen, betalar arbetsgivarkostnaderna (olycksfallsförsäkring, socialskyddsavgift) och lämnar in årsanmälan till skattemyndigheten om förskottsinnehållningspliktiga inkomster. Från det fakturerade belopp som kunden betalat drar faktureringsföretaget av de kostnader i anslutning till arbetsuppdraget som företagaren uppgett. Arbetsredskap, utrustning, arbetskläder, kostnader i anslutning till arbetsresor o.d. kostnader för inkomstens förvärvande uppger företagaren i sin personliga skattedeklaration som utgifter för inkomstens förvärvande. Faktureringsföretaget drar av sitt eget arvode från det belopp som kunden betalat. Användare av faktureringstjänster klassificeras som företagare i fråga om pensionsförsäkring, och sedan innehåller faktureringsföretagen inte längre pensionsförsäkringsavgifter. Tidigare drog faktureringsföretagen av ArPL-försäkringsavgiften från det belopp som betalades till företagaren. 109

117 Den som anlitar ett faktureringsföretags tjänster betraktas inte som löntagare utan som företagare, eftersom det inte uppstår ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och företagaren då företagaren registrerar sig som användare av faktureringstjänsten. Om företagsverksamhet bedrivs i så liten skala att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring ska de förskottsinnehållningspliktiga inkomster som företagaren får via faktureringsföretaget granskas per kalenderår/per räkenskapsperiod. Företagaren kan lämna in en utredning om sina inkomster under föregående kalenderår/räkenskapsperiod och om utgifter i anslutning till dem. Uppgifter om inkomsterna och om utgifter i anslutning till dem kan också uppges för innevarande kalenderår/ räkenskapsperiod. Om företagaren redan har lämnat in sin skattedeklaration för den tid för vilken hen lämnar en inkomstutredning till FPA ska du be om en kopia av skattedeklarationen av vilken framgår de betalningar som inkommit via faktureringstjänsten och utgifterna i anslutning till dem. Om en företagare som anlitar ett faktureringsföretags tjänster har en FöPL-försäkring används FöPL-arbetsinkomsten som grund för förmånen. Om företagaren inte har en FöPL-försäkring och värdet på de arvoden som fakturerats via faktureringsföretaget överstiger euro per år ska företagaren reda ut frågan om FöPL-försäkring med sitt eget pensionsförsäkringsbolag eller med Pensionsskyddscentralen. Om företagaren vill, kan faktureringsföretaget hjälpa till med att ta reda på om företagaren är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Om man efter att frågan har utretts konstaterar att företagsverksamheten är så småskalig att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring, kan man som grund för förmånen använda den förskottsinnehållningspliktiga inkomst som företagaren fått via faktureringsföretaget. Inkomsterna granskas per kalenderår/räkenskapsperiod. Om räkenskapsperioden ännu pågår och företagaren uppger inkomster samt utgifter i anslutning till dem för ett pågående kalenderår/ en oavslutad räkenskapsperiod ska de inkomster som uppgetts inte omvandlas till årsinkomst (inte multipliceras med två). Som grund för förmånen används då resultatet för det pågående kalenderåret/den oavslutade räkenskapsperioden, från vilket utgifterna i anslutning till inkomsterna har dragits av FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. 110

118 Bedömningen av när försäkringsskyldigheten uppstått baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2018 överstiger 7 656,26 euro per år. År 2018 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 828,13 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även personer i åldern år som tagit emot skattepliktiga stipendier. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 274,21 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 828,13 euro år Om en LFöPLförsäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om hen inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/LFöPL-försäkring. 111

119 Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men beloppet ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mer uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. Pensionsskyddscentralen har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel p.g.a. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och meddelar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan meddelas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall ska du kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut meddelas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras p.g.a. en lagändring eller en motsvarande orsak och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten i allmänhet den felaktiga försäkringen framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om hen på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPLförsäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkringsarrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. situationer där det är fråga om en gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om hen så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. 112

120 Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivits under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen, ska du be företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid ska du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan hen avsluta FöPLeller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om hen inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när arbetsoförmågan eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring i anvisningen Avslutande av försäkringen för företagare Inverkan av retroaktivt avslutande FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, ska du utreda om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hens arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret. 113

121 Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att hen inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet KRL17/PRL30/VRL29). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller genom att kontakta LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid Pensionsskyddscentralen (PSC) i efterhand utgående från bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens, makans eller sambons arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna/samborna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hens arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst, till exempel inkomst av utarrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att 114

122 företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att hen inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i kommentarsfältet hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs 115

123 i kommentarsfältet och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hens arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete. Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen enligt de inkomster som konstaterats vid beskattningen Om inkomsten är kontinuerlig kan arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller 116

124 Bloggare bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. En sådan person försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn förutsatt att hen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet Muut kulut (Övriga kostnader) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering. Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) antingen på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan hen få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hens inkomst till karaktären arbetsersättning, eller om verksamheten är omfattande kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi. 117

125 Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovannämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,48 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (750 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett, ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft 118

126 resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2017 och Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare), ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,24 euro/km år Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas hen ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Programmet som används för beräkning av årsarbetsinkomsten beaktar automatiskt en månads semester i fråga om resekostnader, vilket måste beaktas när man beräknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader 119

127 Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är På grund av programmet som beräknar arbetsinkomsten är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. I programmet registreras 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I programmet ska sex månader anges för ovannämnda kalkylerade resekostnader. Programmet beaktar alltid en månads semester i fråga om de årliga kostnaderna för arbetsresor, så årsbeloppet av resekostnaderna blir i detta fall 2 650,01. Familjedagvårdare Sjömän Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 750 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 116,40 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,41 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, såsom fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2018 är måltidsersättningen 10,50 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar 120

128 måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på sidan Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2018 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2016 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2018 och 2017, 1,391/1,389, varvid koefficienten är 1, På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller Skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som hen har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare, underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPL- 121

129 försäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2016 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Arbetsoförmågan fortgår över årsskiftet 2016/2017. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2017 års sida utifrån arbetsinkomsten skatteåret 2014 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2016 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas utifrån samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2015, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen. 122

130 Mottagare av delinvalidpension Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska tas till grund för sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen, bestäms sjukdagpenningen eller rehabiliteringspenningen enligt föregående skatteårs arbetsinkomst, ifall den är större än arbetsinkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom.) Pensionstagare som arbetar Sjukdagpenning kan beviljas en försäkrad under 68 år som får nedannämnda pension om hen efter pensioneringen har arbetat och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen har utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Förutsättningen för beviljande av dagpenning är att den försäkrade faktiskt har arbetat under pensioneringen (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.) och att de övriga villkoren för beviljandet av dagpenning uppfylls. Samma bestämmelser tillämpas på pensionstagare vars invalidpension lämnats vilande. Dessa pensioner är ålderspension förtida ålderspension deltidspension garantipension anpassningspension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter sjukpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen full invalidpension enligt arbetspensionslagarna pensionsstöd till långtidsarbetslösa (39/2005) arbetslivspension. Beloppet av sjukdagpenningen beräknas utifrån en persons arbetsinkomst under pensioneringen, varvid bestämmelserna i SFL 11 kap. iakttas i tillämpliga delar. Bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas i regel inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Undantag från detta är deltidspensionen, då en deltidspensionstagares arbetsinkomster kan beräknas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader. Övergång till deltidspension betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en försäkrad söker sjukdagpenning ska man kontrollera om hen arbetat och varit pensionstagare redan det år som de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen hänför sig till. I annat fall kan de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen inte tas som grund för dagpenningen. I så fall ska den försäkrade lägga fram arbetsinkomsten för det arbete som hen utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Observera att FöPL- och LFöPL-försäkringsskyldigheten inte gäller företagare som får ålderspension. Om företagaren har en frivillig försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga försäkringen som arbetsinkomst. I annat fall beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk som företagarens arbetsinkomst. Arbetsinkomsten för en företagare med ålderspension som verkar som företagare i ett aktiebolag kan uppskattas utifrån lönen från företaget, eftersom en företagare med ålderspensions inte längre är skyldig att ha FöPLförsäkring. Företagarens inkomst kan inte fastställas utifrån aktiebolagets resultat. 123

131 Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan lämnas in av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomst, om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om de har utretts på ett tillförlitligt sätt och är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid hen varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar, beaktas lönen och tillhörande tillägg dag för dag under den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Moderskapsledigheten börjar 9.12, och sex månaders lön uppges för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skiftoch andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. 124

132 Per löneperiod Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen uppges per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Semesterlönens inverkan Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsten. 125

133 Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadersperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten med ett kundbrev (PRV18, eller VRV03). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten från eget företag Tillförlitlig utredning Som tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst betraktas arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå. 126

134 Kontinuerliga arbetsinkomster Annan ersättning som betalas årligen Den försäkrade har två arbeten Med kontinuerlig inkomst avses de stadigvarande och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om man har kommit överens om detta i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppger. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till att inkomster saknas, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om korttidsarbete där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Hen har fått arbete för två månader Hen blir arbetslös arbetssökande på nytt insjuknar hen och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, antingen till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. 127

135 Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om hen sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om hen arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar hen hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 128

136 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober. Sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2015 och mars 2016 kan beaktas eller Man kan också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2016, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan hen vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för hela den sexmånadersperiod som inföll omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, då den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. utifrån en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande lämnar in en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). utifrån inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hens arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera 129

137 att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller korttidsarbete) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade lämnar in en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit 130

138 minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det har gått en längre tid sedan bytet ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hens utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hens yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och hen har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Hen sköter beställningar och planeringen av arbetsskift och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hen har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hen utexamineras som sjukskötare. Hen får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hens yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. 131

139 I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan hen arbetar deltid och inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. 132

140 Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till att inkomster saknas. Man bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, partner eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet. Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete. 133

141 Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst utifrån minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade lämnar in en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Endast löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska lämna in en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår. Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och tar ut moderskapspenning från Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. utifrån lönen för fyra månader. 134

142 Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna innan förmånen började betalas ut, men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hen uppger att hen under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hen arbetslös arbetssökande. Hen har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal, utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hens arbetsinkomster kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hen inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hens arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hens arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad 135

143 så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning eller rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, kan dagpenningsförmånen bestämmas enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Kunden kan alltid, om den så önskar, uppge en ny sexmånadersinkomst för tiden före förmånen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2017 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2015 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Beaktande av företagsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet En företagares dagpenningsförmån bestäms utifrån FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig används företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader lämna in en tillförlitlig utredning över sin enligt ovannämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på det sättet ska du kontakta pensionsanstalten och höra dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18, VRV03) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. 136

144 Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den utredning som lämnats in. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut meddelats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut meddelats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, ska du be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. 137

145 För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare ännu inte har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel, ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. 138

146 på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där hen är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 139

147 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan Läs mer om inkomstbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag Stipendiaters arbetsinkomst LFöPL-arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro år När dagpenning beviljas beaktas LFöPL-arbetsinkomsten som stipendiatens arbetsinkomst. Skattepliktigt stipendium Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Bestämmelser om vilka stipendier som är skattepliktig inkomst finns i 82 i inkomstskattelagen (1535/1992). Stipendier från offentligrättsliga samfund eller Nordiska rådet 140