Föräldrapenning

Transkript

1 Föräldrapenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Löneutbetalning under familjeledighet Semester Permittering Uppsägningstid Lärare Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Bosättning i Finland Personer i registrerat partnerskap Gift eller sambo med barnets mamma Deltagande i vården av barnet Adoptivföräldrar Partiell föräldrapenning Pappa som ansvarar för vården av ett barn Särskilda fall Föräldrapenningsperiod Förlängning av perioden Adoptivföräldrar Personer i registrerat partnerskap Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Sjukdagpenning Arbetslöshetsförmån Barnavårdsstöd Rehabiliteringspenning Studiestöd Internationella bestämmelser i

3 1.5 Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Arbetsgivaren Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar vid föräldradagpenning Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan Återtagande av ansökan Belopp På basis av arbetsinkomsten På basis av tidigare förmån För tid i arbete För studietid Till pensionstagare Avgörande Handläggningsställe Arbetsplatskassor Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Beslut till arbetsgivaren Internationella bestämmelser Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivaren Intressebevakare Kommun ii

4 Utsökningsmyndighet Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Dagpenningar Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Företagares och yrkesutövares inkomster Stipendiaters arbetsinkomst Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst iii

5 Utländsk arbetsinkomst På basis av en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenning Studiepenning Nedkomster som följer på varandra Användning av den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning Justering av arbetsinkomsten med lönekoefficient Felaktig utbetalning Återkrav Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Arbetsgivaren som part Samtycke till rättelse till en parts nackdel Framställan om undanröjande Rättelseyrkanden Justering Indragning Sökande av ändring iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns vissa rubriker två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Föräldrapenningen och den partiella föräldrapenningen är avsedda att trygga vården av ett barn eller adoptivbarn i hemmet Rätt och villkor Rätt till föräldradagpenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Om den som söker föräldradagpenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet Den försäkrades rätt Rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Vakuutetun oikeus > Suomessa asuvat ja heihin rinnastettavat); och 1

7 personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Vakuutetun oikeus > Suomessa työskentelevät ja yritystoimintaa harjoittavat), vilka inte är stadigvarande bosatta i Finland. Rätt till föräldrapenning Rätt till föräldrapenning omedelbart efter moderskapspenningsperioden har antingen modern eller fadern enligt överenskommelse mellan dem. Föräldrarna förutsätts sinsemellan komma överens om hur de använder föräldrapenningsperioden. Föräldrapenning för samma barn kan i regel inte betalas till båda föräldrarna samtidigt. Partiell föräldrapenning kan ändå betalas samtidigt till båda föräldrarna om bägge har deltidsanställning. Undantagsvis kan föräldrapenning betalas till båda föräldrarna samtidigt också när flera barn än ett har fötts eller adopterats till familjen samtidigt och föräldrarna beslutar att använda den s.k. förlängningen redan under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Läs mer om förlängningen (Linkki: (Oikeus ja edellytykset > Vanhempainrahakausi > Kauden pidennys) Den försäkrades rätt till föräldrapenning bestäms på det sätt som refereras i avsnittet Villkor för beviljande (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset) Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus). Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomesta muutto). Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Asumista koskeva lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 2

8 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset edellytykset > Palkansaajan työssäoloehto). Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Työskentely > Työskentely palkansaajana). För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att företagaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: /1272) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: /1280) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen - Suomeen muutto > Työskentely > Yrittäjä). När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EG-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Arbetsgivarens rätt En dagpenningsförmån betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren på grundval av ett anställningsförhållande är skyldig att betala lön eller motsvarande ersättning till arbetstagaren under en familjeledighet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen om det i anställningsvillkoren anges att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Obs! Dagpenningen kan betalas till arbetsgivaren endast under förutsättning att de allmänna villkoren för beviljande av föräldradagpenning uppfylls. Förutsättningarna för beviljande avgörs enligt den försäkrades situation och den utredning som fås av den försäkrade. I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Om du trots allt misstänker att uppgifterna inte stämmer eller om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar 3

9 har motstridiga uppgifter, ska du kontrollera uppgifterna hos arbetsgivaren och/eller arbetstagaren innan du fattar avgörandet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. Om arbetstagaren har rätt att få lön under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet har arbetstagaren inte rätt till dagpenningsförmån till den del som han eller hon har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL-/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPLarbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid förmånsrättens eller arbetsoförmågans uppkomst och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans eller hennes arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL-/LFöPL-försäkring. Företaget kan under tiden för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet betala lön till företagaren. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om löneuppgifter angetts för en person som uppger sig arbeta som företagare i detta företag, kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning Löneutbetalning under familjeledighet Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden av frånvaro från arbetet. För den tid som familjeledigheten är oavlönad, dvs. arbetsgivaren inte betalar lön, betalas dagpenningen till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under familjeledigheten grundar sig i regel på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på arbetseller tjänsteavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och om det är fråga om månads- eller timlön. Huruvida arbetstagaren får lön för lediga dagar varierar också. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, ingår i regel också lediga dagar i lönen. Rätten till föräldradagpenning avgörs på basis av uppgifterna i arbetsgivarens och den försäkrades (arbetstagarens) ansökningar och eventuella andra utredningar. Föräldradagpenning ska inte beviljas för sådan tid som den inte har sökts för. Dagpenning betalas inte till arbetsgivaren för den tid som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara medvetna om villkoren för anställningsförhållandet, också när familjeledigheten är 4

10 avlönad. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer också sinsemellan överens om tidpunkten för familjeledigheten (inom ramen för bestämmelserna i arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen). Om arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar innehåller motstridiga uppgifter vad gäller till exempel den angivna tiden eller den avlönade ledigheten, ska du innan du fattar avgörandet be parterna redogöra för när arbetstagaren har varit familjeledig och vilken period som har varit avlönad Semester Semesterlön betraktas inte som lön för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet även om arbetstagaren varit familjeledig under sin semester. I sådana fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetstagaren kan enligt semesterlagen begära att semestern flyttas till en senare tidpunkt om han eller hon är arbetsoförmögen då semestern inleds eller under den eller om det före semesterns början är känt, att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård under vilken tid han eller hon är arbetsoförmögen. Då betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar den lön som betalats ut under sjukdomstiden. Också i kollektivavtalen finns det bestämmelser om att flytta semestern på grund av sjukdom och familjeledighet. Om arbetstagaren avtalat om att byta ut semesterpenningen mot ledighet jämställs ledigheten med semester. Under ledigheten betalas dagpenningsförmån till arbetstagaren Permittering Arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Om familjeledigheten råkar börja samtidigt som en permittering, följs i kollektivavtalspraxis allmänt bestämmelsen om tidsprioritet, enligt vilken frånvaron anses bero på den orsak som uppkom först. Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid. Om arbetstagaren har inlett familjeledigheten när permitteringsmeddelandet utfärdas, betalas lön för familjeledighetstid under permitteringen tills skyldigheten att betala lön upphör. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av familjeledighet fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig efter att permitteringsmeddelandet har utfärdats, betalas lön för familjeledighetstid tills permitteringen börjar. Arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmånen för denna tid. Om familjeledigheten fortsätter efter att permitteringen upphört, fortsätter lönebetalningen för familjeledighetstid till familjeledighetens slut eller tills skyldigheten att betala lön för familjeledighetstid upphör. Dagpenningsförmånen betalas till arbetstagaren från permitteringens början till dess slut och därefter till arbetsgivaren så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter. Om arbetstagaren blir familjeledig under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Om tiden med rätt till avlönad familjeledighet ännu fortsätter efter permitteringens slut börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön när permitteringen upphör. Under permitteringstiden betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren. Efter permitteringens slut betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala lön för familjeledighet upphör. 5

11 Om permitteringen har genomförts genom förkortning av arbetsdagen betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för alla dagar. Om arbetsveckan har förkortats minst en dag på grund av permittering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren också för permitteringsdagarna, om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för familjeledighetstid, i annat fall till arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt avtal har rätt att få dagpenningsförmån. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Uppsägningstid Lön som betalats under uppsägningstiden kan samtidigt också vara lön som betalats på grund av familjeledighet så länge arbetsgivarens skyldighet att betala lön för familjeledighet fortsätter. Om arbetsgivaren är skyldig att betala lön för föräldraledighet under uppsägningstiden, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Det avgörande är inte huruvida arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Principen om tidsprioritet lämpar sig inte heller för uppsägningssituationer på samma sätt som för permitteringar. Dagpenningsförmånen betalas i regel till arbetsgivaren enligt arbetsgivarens anmälan, såvida det inte särskilt framkommer att arbetsgivaren och arbetstagaren är av olika åsikt i frågan. Om situationen är oklar ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det. Exempel 1 Exempel Lärare Arbetstagaren har inlett moderskapsledighet 14.3 och blir uppsagd 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön under moderskapsledigheten till Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. Arbetstagaren har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till Hon blir moderskapsledig Arbetsgivaren uppger sig betala lön för moderskapsledigheten under uppsägningstiden fram till Moderskapspenningen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om lön för sjukdomstid. På motsvarande sätt som till andra arbetsgivare betalas föräldradagpenning också till undervisningspersonals arbetsgivare till den del som arbetsgivaren har betalat lön för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Lärare avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att de inte nödvändigtvis har rätt till semester enligt semesterlagen. Däremot kan de ha rätt till lediga perioder eller s.k. kalkylerad semester. Om lön för familjeledigheter och om för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren avtalas i kollektivavtalen. I kollektivavtalen avtalas också om kalkylerad semester, lediga perioder och avbrott i skolarbetet. Undervisningspersonal omfattas av flera olika avtal, där bestämmelserna avviker från varandra. Exempelvis omfattas den kommunala undervisningspersonalen, den privata undervisningsbranschen och universitetens undervisnings- och forskningspersonal av olika 6

12 kollektivavtal. Därtill finns det olika bestämmelser gällande lärarna vid olika läroanstalter i ett och samma kollektivavtal. FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är familjeledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen betalas enligt arbetsgivarens och arbetstagarens (förälderns) ansökningar. Det nedanstående gäller bara lärare och annan undervisningspersonal som omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Kommunal undervisningspersonal Kommunal undervisningspersonal omfattas av det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Avtalet omfattar undervisningspersonal bl.a. i grundskolor, gymnasier, kommunala yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. Enligt UKTA får mödrar som är lärare lön för de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten. En lärares moderskapsledighet varar enligt UKTA alltid minst 72 vardagar, även om perioden tidsmässigt sammanfaller med ett avbrott i skolarbetet (UKTA , del A, 40 ). Föräldradagpenningen betalas då till fullt belopp till arbetsgivaren med undantag för den kalkylerade semestertiden (del A, 41 ). Fäder som är lärare får lön för de sex första vardagarna av faderskapsledigheten. I UKTA avtalas om en s.k. kalkylerad semester. Kalkylerad semester tillämpas på personal som inte har normal semesterrätt. Den kalkylerade semestern börjar den 16 juni och dess längd bestäms enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA , del A, 33 ). Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas. För den kalkylerade semestertiden betalas föräldradagpenning till läraren själv till fullt belopp, oavsett om läraren har ansökt om tjänstledighet och även om arbetsgivaren är skyldig att för samma tid betala lön för moderskaps- eller faderskapsledighet. För andra avbrott i skolarbetet (sommaravbrott utanför den kalkylerade semestern och andra ferier vid läroinrättningen) betalas minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenning till en mor som är lärare, om hon inte har ansökt om tjänstledighet och hon får lön. På motsvarande sätt betalas minimibeloppet av föräldrapenningen till en far som är lärare, om han inte har ansökt om tjänstledighet för föräldrapenningsperioden. Faderskapspenningen avviker från föräldrapenningen, eftersom faderskapspenningen förutsätter frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet. Om fadern inte har ansökt om tjänstledighet från sitt arbete (faderskapsledighet) anses han arbeta. Därmed har han inte rätt till faderskapspenning om han inte har ansökt om tjänstledighet för avbrottet i skolarbetet (avbrott utanför den kalkylerade semestern). Om han har ansökt om tjänstledighet har arbetsgivaren rätt att ansöka om faderskapspenning till den del den betalar lön för faderskapsledigheten. För den tid som arbetsgivaren inte betalar lön betalas faderskapspenningen till fadern själv. Om arbetsgivarens skyldighet att betala lön för 72 vardagar infaller under den kalkylerade semestern får läraren dagpenningarna till fullt belopp för den kalkylerade semestertiden och dessa dagar betalas inte heller efter den kalkylerade semestern till arbetsgivaren. En utredning bör fås av den försäkrade eller arbetsgivaren om beloppet av den lön som betalats till den försäkrade och om den kalkylerade semestern under skolans sommaravbrott. Exempel 1 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 27.3 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att sammanlagt euro betalas i lön för perioden Modern har ansökt om tjänstledighet för perioden

13 22.6 under vilken arbetsgivaren betalar lön, men inte från och med Moderns kalkylerade semester infaller Skolans sommaravbrott infaller Förmånen betalas till arbetsgivaren för perioden och uppgifter om lönebetalningen begärs fram till denna tidpunkt. För den kalkylerade semestertiden betalas förmånen till fullt belopp till den sökande själv. För perioden betalas minimibeloppet av förmånen till arbetstagaren, eftersom hon inte har ansökt om tjänstledighet och får lön under sommaravbrottet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för de 72 första vardagarna infaller under den kalkylerade semestern och därför betalas endast en del av tiden till arbetsgivaren. De s.k. resterande dagarna betalas inte till arbetsgivaren efter den kalkylerade semestern. Exempel 2 En lärares moderskapspenningsperiod börjar 1.6 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att lön betalas för tiden Moderns kalkylerade semester infaller Skolans sommaravbrott infaller Modern är tjänstledig (de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten) och under denna tid får hon lön enligt UKTA. Förmånen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp för tiden För den kalkylerade semestertiden betalas förmånen till fullt belopp till arbetstagaren själv. För tidsperioden betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp. Från och med 25.8 betalar arbetsgivaren inte längre lön med anledning av de 72 första vardagarna och skolans sommaravbrottsperiod är redan avslutad. Modern ansöker antingen om ytterligare tjänstledighet (och får dagpenningen till fullt belopp) eller återvänder till arbetet (och får minimibeloppet av dagpenningen om den inte betalas ut till fadern). De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas föräldradagpenningen till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Sommarledigheten omfattar 8 veckor och tidpunkten för den är inskriven i lärarens arbetstidsplan. Sommarledigheten ska vara förlagd till tidsintervallet och i allmänhet har man bestämt att den börjar i mitten av juni och upphör i mitten av augusti. Detta gäller också privata yrkeshögskolor. Exempel 3 En yrkeshögskolelärares moderskapsledighet börjar 1.6 och hon har ansökt om tjänstledighet till slutet av året. Arbetsgivaren har meddelat att lön betalas till läraren för tiden Sommarledigheten har fastställts till Dagpenningen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp Under sommarledighetens 30 första vardagar, , betalas förmånen till arbetstagaren till fullt belopp. Under tiden betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp och från och med 25.8 till arbetstagaren själv. En del lärare som omfattas av UKTA har vanlig semester, som kan flyttas med anledning av familjeledigheter. De omfattas av den normala semesterrätten, och för dem tillämpas inte kalkylerad semester. Sådana grupper är: rektorer och en del av de biträdande rektorerna lärare vid läroanstalter inom social- och hälsoområdet lärare vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning vuxenutbildningsföreståndare och studiehandledare vid yrkesläroanstalter laboratorieingenjörer vid sjöfartsläroanstalter folkhögskolelärare med totalarbetstid 8

14 lärare vid vuxenutbildningscenter, barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare (med undantag av förskolelärare, som i vissa fall kan omfattas av systemet med kalkylerad semester) Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situationer när arbetsgivaren är insolvent. Arbets- och näringsbyråerna samt närings-, trafik- och miljöcentralerna tar emot lönegarantiansökningar. Beslut i lönegarantiärenden fattas av NTM-centralen i Nyland. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 i lönegarantilagen). Läs mer om lönegaranti på arbets- och näringsbyråns webbplats. Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan. För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med, har betalat lön och ansöker om dagpenning eller den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPAIVARAHA/TEOS. 9

15 Villkor för beviljande Ett allmänt villkor för beviljande för alla föräldradagpenningar är i regel bosättning i Finland. I övrigt varierar villkoren för beviljande för de enskilda förmånerna och beror bl.a. på om förmånen söks av barnets far eller mor. Också för adoptivföräldrar och parter i registrerade partnerskap gäller egna bestämmelser Bosättning i Finland För att få föräldradagpenning ska den sökande ha varit försäkrad i Finland i minst 180 dagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för barnets födelse eller innan ett adoptivbarn tagits i vård. För att villkoret ska uppfyllas kan man även beakta försäkringstid i ett annat EU- eller EESland, Schweiz eller Israel. Villkoret gäller mödrar, fäder och adoptivföräldrar. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) En far eller adoptivfar har rätt till faderskaps- och föräldrapenning, även om modern inte har rätt till föräldradagpenning på grund av att kravet på bosättning inte uppfylls. Faderns föräldrapenningsperiod börjar då 75 vardagar efter barnets faktiska födelsedatum. (SFL 1224/ kap. 1 2 mom.) Om modern för samma tid får en föräldraförmån enligt lagstiftningen i ett annat land, på basis av en överenskommelse om social trygghet eller annars, betalas det inte föräldrapenning till fadern för samma tid. Fadern kan ändå beviljas faderskapspenning också när modern utifrån en överenskommelse om social trygghet eller annars har rätt till en moderskaps- eller föräldrapenningsförmån enligt lagstiftningen i ett annat land Personer i registrerat partnerskap Från registreras partnerskap inte längre. Partnerskap som registrerats före det bibehålls likväl oförändrade. Om parterna så önskar kan de genom en anmälan ändra sitt registrerade partnerskap till äktenskap. Lagändringen Från tillämpas bestämmelser som gäller äktenskap på registrerade partnerskap, dvs. en registrerad partner jämställs med en make/maka då föräldradagpenning beviljas. Om föräldradagpenningsperidoden har börjat före tillämpas emellertid de gamla bestämmelserna. Föräldradagpenningsperioden har börjat före En person som lever i registrerat partnerskap har rätt till föräldrapenning för sin partners barn. Bestämmelserna om föräldrapenning gäller inte personer av samma kön som bor tillsammans, men som inte har registrerat sitt partnerskap. Rätt till föräldrapenning föreligger, även om den sökande inte har adopterat sin partners barn (obs! rätt till faderskapspenning förutsätter att den sökande har adopterat barnet). Den sökande behöver inte heller vara barnets vårdnadshavare. I sjukförsäkringslagen finns olika bestämmelser för situationer där den sökande har adopterat sin partners barn och för situationer där den sökande inte har adopterat barnet. 10

16 Adoption inom familjen Om en partner i ett registrerat partnerskap adopterar sin partners biologiska barn eller adoptivbarn som är högst ett år gammalt, tillämpas bestämmelserna om föräldrapenning för adoptivföräldrar på samma sätt som på en gift person som adopterar sin makes eller makas barn. Partnerskapet behöver inte ha registrerats innan barnet föddes eller togs i vård, men registreringen måste ha skett före den dag från och med vilken föräldrapenning önskas. Adoptionen kan också fastställas efter den dag från och med vilken föräldrapenning önskas, men dagpenningen beviljas och betalas i regel ut först när adoptionen har fastställts. Om den sökande innan adoptionen fastställs uppvisar ett intyg över att barnet tagits i vård (SV94r) är det möjligt att bevilja föräldrapenning på basis av intyget. Barnet får inte vara äldre än ett år vid tidpunkten för adoptionen, men utbetalningen av dagpenningen kan fortgå också för ett barn som har fyllt ett år. Tillämpad lagstiftning SFL 1224/ kap. 17 sådan den löd till Inte adoption Beviljande av föräldrapenning till en person som lever i registrerat partnerskap med barnets förälder men som inte själv är förälder till barnet, förutsätter att den försäkrades partner har fått barnet efter att partnerskapet har registrerats. Föräldrapenning kan beviljas en person också i sådana situationer där den andra parten i partnerskapet har adopterat ett barn under 7 år efter att partnerskapet registrerats. Den sökande förutsätts också bo i samma hushåll som barnet och barnets förälder. Föräldrapenning beviljas inte om den försäkrade separerar från barnets förälder på grund av söndring. Tillämpad lagstiftning SFL 1224/ kap. 16 sådan den löd till Gift eller sambo med barnets mamma Bestämmelserna gällande föräldrapenning tillämpas på mammans make/maka, sambo eller registrerade partner oberoende av personens kön. Denna person behöver inte vara förälder till barnet. Ett undantag från detta är dock att bestämmelserna om föräldradagpenning inte gäller sambon till en adoptivmamma. Det betyder att om mamman ensam har adopterat barnet och hon har eller senare får en sambo har sambon inte rätt till föräldrapenning. En pappa som inte är gift med eller sambo med barnets mamma har således i regel inte rätt till föräldrapenning. Det betyder att en pappa som är umgängesförälder inte har rätt till föräldrapenning. Till skillnad från detta har en pappa som ansvarar för vården av barnet rätt till föräldrapenning även om han inte är eller inte har varit gift med eller sambo med barnets mamma. Läs mer under Pappa som ansvarar för vården av ett barn. Också då en mamma har lämnat sitt barn för adoption (pappans partner har adopterat barnet) eller då pappan ensam har adopterat barnet har han rätt till föräldrapenning. Om pappans maka eller make har adopterat pappans högst 1 år gamla barn genom intern adoption har också makan/ maken rätt till föräldrapenning. Om två personer som är gifta eller har registrerat sitt partnerskap, men på grund av söndring bor åtskiljs, har mammans partner inte rätt till föräldrapenning. Boende på skilda håll beror inte alltid på söndring, utan t.ex. på att den ena maken eller partnern arbetar eller studerar på annan ort. I ett sådant fall har partnern rätt till föräldrapenning. 11

17 Med samboförhållande avses i enlighet med sjukförsäkringslagen att personerna fortgående lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Ett samboförhållande förutsätter således i regel att man bor tillsammans. Om föräldrarna bor i olika bostäder, men uppger att de är sambor, ska de lägga fram en utredning över hur det gemensamma hushållet och de äktenskapsliknande förhållandena har ordnats i praktiken i deras fall. Man kan utgå ifrån att samborna har bott tillsammans tidigare, men av grundad anledning tillfälligt bor på skilda ställen, men att kännetecknen på ett samboförhållande fortfarande finns. En sådan situation kan uppkomma t.ex. när samborna har en gemensam bostad och gemensamma barn, men den ena tillfälligt bor på annan ort på grund av studier. Definitionen på samboförhållande förutsätter också att situationen är fortlöpande. Villkoret att föräldrarna fortlöpande ska bo tillsammans i gemensamt hushåll innebär t.ex. att en pappa som meddelar att han flyttar till samma adress som mamman och barnet endast för en mycket kort tid för att få föräldradagpenning, inte har rätt till föräldradagpenning. Lagändringen Om föräldradagpenningsperioden har börjat före har mammans kvinnliga sambo inte rätt till föräldrapenning. Om kvinnorna ingår äktenskap eller senare har mammans maka rätt till föräldrapenning för tiden efter att äktenskapet ingåtts Deltagande i vården av barnet De biologiska föräldrarna kan komma överens om att använda föräldrapenningsperioden så som de vill. Erhållande av föräldrapenning förutsätter inte vård av barnet, vilket innebär att föräldrapenningen också kan betalas till en förälder som arbetar. Notera att före var frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet ett villkor för att fadern skulle få föräldrapenning. Av en adoptivförälder förutsätts alltid deltagande i vården av barnet och frånvaro från förvärvsarbete. Läs mer under rubriken Adoptivföräldrar. Läs mera om begreppen förvärvsarbete och eget arbete här (Vanhempainrahan etuusohje > Määrä > Työssäoloajalta) Adoptivföräldrar Rätt till föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivförälder har en försäkrad som har tagit ett barn i sin vård i avsikt att adoptera det. Rätt till föräldrapenning för adoptivförälder har också den som är gift med adoptivföräldern och som inte själv är adoptivförälder till barnet (observera att en sambo inte har denna rätt). Man har rätt till föräldrapenning endast om barnet är under 7 år då man tar det i sin vård. Utbetalningen av föräldrapenning kan ändå fortsätta ännu efter att barnet har fyllt sju år. Rätt till föräldradagpenning för adoptivförälder föreligger endast när det är fråga om adoption utom familjen. Om den sökande har adopterat sin partners barn (adoption inom familjen) har han eller hon inte rätt till föräldradagpenning för adoptivföräldrar. Däremot kan han eller hon ha rätt till föräldrapenning i egenskap av partner till barnets förälder. Läs mer under Gift eller sambo med barnets mamma och Pappa som ansvarar för vården av ett barn. 12

18 En förutsättning för beviljande av föräldrapenning för adoptivföräldrar är att föräldern deltar i vården av barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Föräldrapenning betalas således inte till en adoptivmamma eller adoptivpappa för dagar på arbete, med undantag för partiell föräldrapenning. Läs mer om begreppen förvärvsarbete och eget arbete. En adoptivförälder har rätt till föräldrapenning även om adoptivbarnet är deltid i barndagvård eller i förskola eller börjar grundskolan. Det krävs alltså inte att barnet sköts hemma av föräldern hela dagen. Däremot är det alltid så att adoptivföräldern inte får förvärvsarbeta för att kunna få föräldrapenning. Ett villkor för föräldrapenning för adoptivföräldrar är att adoptionen har skötts i enlighet med finsk lagstiftning. Den som ansöker om förmånen ska lägga fram ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som utfärdats av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning (= kommunens socialvårdsorgan eller Rädda Barnen rf) eller internationell adoptionstjänst (= Rädda Barnen rf, Interpedia rf, Helsingfors stads socialverk). Villkoret gäller både adoption inom landet och internationell adoption. När det gäller internationella adoptioner förutsätts dessutom att adoptivföräldern har beviljats tillstånd av nämnden för adoptionsärenden. (SFL 1224/ kap mom.). På samma sätt som biologiska föräldrar ska också adoptivföräldrar sinsemellan komma överens om hur föräldrapenningsperioden ska användas. Också adoptivföräldrar har rätt till partiell föräldrapenning. Arbete under tiden för partiell föräldrapenning utgör ett undantag från huvudregeln att adoptivföräldern under den tid han eller hon får föräldrapenning inte får vara i förvärvsarbete eller annat arbete som utförs utanför hemmet. Läs mer om partiell föräldrapenning Partiell föräldrapenning Avtal om deltidsarbete Partiell föräldrapenning betalas till båda föräldrarna samtidigt om vardera har kommit överens med sin arbetsgivare om deltidsarbete för minst två månader under föräldrapenningsperioden. Rätt till partiell föräldrapenning föreligger inte om endast den ena föräldern arbetar deltid. Berättigade till partiell föräldrapenning är följaktligen varken ensamförsörjare eller familjer där en av föräldrarna, t.ex. en studerande, står utanför arbetslivet. Beviljande av partiell föräldrapenning förutsätter att vardera föräldern har kommit överens med sin arbetsgivare om förkortning av arbetstiden och sänkning av lönen så att arbetstiden och lönen är minst 40 procent och högst 60 procent av den maximala arbetstiden för heltidsanställda och av den lön för heltidsarbete som tillämpas inom branschen. Förkortning av arbetstiden och sänkning av lönen krävs inte om föräldern sedan tidigare utför motsvarande deltidsarbete eller jämförbart arbete. Också en förälder som är företagare kan ha rätt till partiell föräldrapenning om han eller hon minskar arbetsinsatsen med procent för en tid om minst två månader. Också t.ex. en frilansarbetare som är jämförbar med en företagare har rätt till partiell föräldrapenning om han eller hon förkortar sin arbetstid. För att få partiell föräldrapenning förutsätts man arbeta i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare. Den som är arbetslös, studerar eller har tillfälliga kortjobb har således inte rätt till partiell föräldrapenning. Adoptivföräldrar har motsvarande rätt till partiell föräldrapenning som biologiska föräldrar. Rätten upphör 13

19 Om förutsättningarna för att få partiell föräldrapenning upphör mitt under perioden för en av föräldrarna, förlorar också den andra föräldern sin rätt till partiell föräldrapenning. Om den ena föräldern återgår till heltidsarbete mitt under en period med partiell föräldrapenning innebär detta att utbetalningen av partiell föräldrapenning upphör, och efter det betalas föräldrapenningen på normalt sätt till den av föräldrarna som efter detta har rätt till den. Om båda föräldrarna övergår till heltidsarbete betalas minimibeloppet av föräldrapenning till den ena av dem enligt överenskommelse mellan föräldrarna. Utbetalningen av partiell föräldrapenning upphör också om en av föräldrarna blir arbetslös mitt under perioden. Bestämmelser om avbrytande av partiell föräldraledighet och rätt att återgå till heltidsarbete finns i arbetsavtalslagen. En arbetstagare har rätt att av grundad anledning avbryta sitt deltidsarbete och återgå till att antingen vara föräldraledig på heltid eller till att följa sin tidigare arbetstid. En sådan grundad anledning kan vara t.ex. att barnet eller den andra föräldern avlider eller att föräldrarna skiljer sig. Som grundad anledning kan också betraktas en orsak som beror på förälderns arbetsgivare, t.ex. en sådan ändring av arbetstidsarrangemangen som medför att föräldern inte längre kan arbeta deltid och vara partiellt föräldraledig. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/ kap Pappa som ansvarar för vården av ett barn För att pappan ska ha rätt till föräldrapenning krävs i regel att han är gift med eller sambo med barnets mamma. Om pappan ansvarar för vården av barnet har han dock rätt till föräldrapenning oberoende av om han är gift eller sambo med barnets mamma. Pappan anses ansvara för barnets vård om barnet bor hos honom eller om pappan i huvudsak ansvarar för vården eller ordnandet av den samt för vårdnaden om barnet i vardagen. Pappan behöver inte stanna hemma från arbetet och själv sköta barnet, utan det räcker med att han svarar för att vården ordnas. En pappa som är umgängesförälder har inte rätt till föräldrapenning. Det här innebär att om barnet bor hos mamman och pappan sköter om barnet på dagarna när mamman är på arbete har pappan inte rätt till föräldrapenning. En pappa som inte tidigare har varit gift med eller sambo med barnets mamma börjar ha rätt till föräldrapenning från det att han ansvarar för vården av barnet, d.v.s. från det att han tar barnet i sin vård. I regel börjar rätten i praktiken från den tidpunkt då barnet har flyttat till sin pappa. Mammans rätt till föräldrapenning upphör vid samma tidpunkt. Observera att mamman ändå alltid har rätt till moderskapspenning till utgången av moderskapspenningsperioden. Pappans rätt till föräldrapenning kan börja redan under moderskapspenningsperioden. Läs mer under Föräldrapenningsperiod Exempel Mamman har beviljats moderskapspenning för tiden och föräldrapenning för tiden Pappan tar barnet i sin vård Pappan beviljas föräldrapenning för tiden Mammans moderskapspenning betalas till periodens slut och ansökan om föräldrapenning avslås. Om pappan tar barnet i sin vård beviljas han föräldrapenning för tiden Mamman skulle ha rätt till föräldrapenning till och med När pappan ansöker om föräldrapenning ska du höra mamman om pappans ansökan och om indragningen av mammans föräldrapenning (brevformulär VRS10). Om det är oklart när barnet togs i vård kan det vara nödvändigt att skaffa ytterligare information, t.ex. från barnskyddet i kommunen (t.ex. i en situation då barnet brådskande har placerats). 14

20 Om pappan inte ansöker om föräldrapenning fortsätter mammans rätt till föräldrapenning även om hon inte sköter barnet. Det som ovan konstaterats om barnets pappa gäller också mammans tidigare partner, som inte är barnets förälder, och mammans kvinnliga partner som har adopterat barnet genom intern adoption. Med pappa avses den officiella, juridiska pappan. Om en pappa tar ett spädbarn i sin vård och ansöker om föräldrapenning kan det emellertid hända att faderskapet ännu inte har fastställts. Man kan då utgå ifrån att det går att lita på att mannen är barnets pappa och att faderskapet kommer att fastställas, om inte något annat framgår t.ex. av mammans svar på hörandebrevet. Man behöver inte vänta på information om att faderskapet fastställts eller följa ärendet innan man beviljar föräldrapenning. Om faderskaps- eller föräldrapenning söks för vården av ett lite äldre barn (t.ex. över 1 år) och den sökande inte officiellt är barnets pappa är det skäl att närmare utreda varför faderskapet inte har fastställts eller om processen ännu pågår. Rätten måste övervägas från fall till fall, men i princip har mannen inte rätt till föräldradagpenning om han inte är barnets officiella pappa. Observera dock att om pappan/mannen tidigare har varit gift eller sambo med mamman har han på den grunden rätt till föräldradagpenning och faderskap krävs inte. Observera: Den eventuella partnern till en pappa som ansvarar för vården av ett barn har inte rätt till föräldrapenning. Det enda undantaget är det fall då barnets mamma lämnar sitt barn för adoption och pappans partner adopterar barnet och barnet är under ett år gammalt. Pappan och partnern ( = adoptivföräldern) har då rätt att dela på föräldrapenningperioden. Pappan har tagit barnet i sin vård före Om pappan har tagit barnet i sin vård före tillämpas de bestämmelser i sjukförsäkringslagen som gällde då. Pappan har då rätt till föräldrapenning endast om föräldrarna tidigare har varit gifta eller sambor. Om pappan inte har varit gift eller sambo med barnets mamma har han inte rätt till föräldrapenning, även om han ansvarar för vården av barnet. Därtill förutsätts att barnets mamma inte deltar i vården Särskilda fall Modern insjuknar Barnet avlider Omhändertagande av barnet Om en mor på grund av sjukdom är oförmögen att vårda sitt barn under moderskapspenningsperioden kan moderskapspenningen betalas ut som föräldrapenning till barnets far (SFL 1224/ kap mom.). Läs också mer om moderns rätt till sjukdagpenning under föräldrapenningsperioden här (Vanhempainrahan etuusohje > Suhde muihin etuuksiin > Sairauspäiväraha). Faderns rätt till föräldrapenning uppkommer tidigast vid den tidpunkt då moderns sjukdom har pågått hela självrisktiden för sjukdagpenning, dvs. insjuknandedagen och nio vardagar. Under självrisktiden för sjukdagpenning betalas moderskapspenningen till modern. Föräldrapenning betalas till fadern för moderskapspenningsperioden för den tid som överskrider sjukdagpenningens självrisktid för högst lika många vardagar som de för vilka moderskapspenning inte har betalats till modern. En sådan föräldrapenningsperiod som tas ut av fadern förkortar inte den föräldrapenningsperiod på 158 dagar som står till familjens förfogande efter moderskapspenningsperioden. Föräldrapenningens belopp bestäms utifrån faderns egen arbetsinkomst. Modern avlider 15

21 Om barnets mor avlider under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden utbetalas förmånen i form av föräldrapenning till barnets far eller en annan försäkrad som har vårdnaden om barnet (SFL 1224/ kap mom.). Med den som har vårdnaden om barnet avses den person som vårdar barnet. Rätten till föräldrapenning börjar från och med den tidpunkt då den sökande har svarat för vårdnaden om barnet. Föräldrapenning börjar betalas ut från och med dagen efter den dag då modern avled. Föräldrapenning betalas för högst lika många vardagar som de för vilka moderskaps- och föräldrapenning inte har utbetalats på grund av moderns död. Föräldrapenningsperioden förlängs således med de återstående moderskapspenningsdagarna. Beloppet av föräldrapenningen bestäms på basis av den sökandes egen arbetsinkomst. Om fadern eller en annan person som svarar för vårdnaden om barnet är i förvärvsarbete eller annat arbete utanför hemmet, betalas minimibeloppet av föräldrapenning till honom eller henne för denna tid. Det ovan refererade gäller i tillämpliga delar adoptivmödrar och adoptivfäder. Barnet avlider Om barnet avlider under moderskapspenningsperioden och moderskapspenningsperioden upphör innan 12 vardagar har förflutit sedan barnets död, betalas utöver moderskapspenningen också föräldrapenning till modern. Moderskaps- och föräldrapenning betalas då ut för sammanlagt 12 vardagar från och med dagen efter den dag då barnet avled. Om barnet avlider under föräldrapenningsperioden betalas föräldrapenning för 12 vardagar efter dagen för barnets död, dock högst till utgången av föräldrapenningsperioden. Om minst två barn som har fötts samtidigt lever då föräldrapenningsperioden börjar, betalas föräldrapenning till utgången av den med 60 vardagar förlängda föräldrapenningsperioden. Om t.ex. den ena tvillingen i ett tvillingpar avlider redan under moderskapspenningsperioden betalas föräldrapenning inte för en förlängd period. Tillämpligt lagrum: SFL 1224/ kap. 14 Omhändertagande eller brådskande placering av barnet Om barnet omhändertas eller brådskande placeras i institutions- eller familjevård har föräldern rätt till föräldrapenning bara om han eller hon deltar i vården av barnet. Deltagande i vården av barnet ska tolkas flexibelt och från fall till fall. Utbetalningen av föräldrapenning kan fortsättas t.ex. då föräldern regelbundet varje vecka besöker barnet där det är placerat. (SFL 1224/ kap. 8 4 mom.) Kommunens socialvårdsorgan är skyldigt att underrätta FPA om omhändertagande eller brådskande placering av ett barn då föräldern inte deltar i vården av barnet (blankett SV95r). Mottagaren av föräldrapenning ska höras gällande kommunens meddelande. Om föräldern bestrider kommunens meddelande gällande omhändertagandet, placeringen av barnet eller sitt deltagande i vården hörs kommunen om förälderns utredning. Hörandena sköts i första hand per telefon, men vid behov kan du använda breven VRS01r och VRS02r. Utbetalningen av föräldrapenning fortsätter medan hörandena pågår. Om en kommun meddelar om omhändertagande av ett barn t.ex. per telefon eller med en gammal SV95r-blankett ska du utreda om omhändertagandet har föregåtts av en brådskande placering och om föräldern har deltagit i vården av barnet under den här tiden. Om uppgiften om omhändertagande av ett barn inkommer till FPA från magistraten och kommunen inte tidigare har meddelat om brådskande placering eller omhändertagande av barnet ska du utreda hos kommunen om omhändertagandet har föregåtts av en brådskande placering och om föräldern deltar i vården av barnet. Vid behov hörs mottagaren av föräldrapenningen gällande kommunens 16

22 svar. Saken utreds och hörandena sköts i första hand per telefon. Vid behov kan du använda brev VRS03r för begäran om utredning. Om kommunen inte svarar på begäran om utredning anses barnets förälder delta i vården av barnet och utbetalningen av föräldrapenning fortsätter. När FPA får uppgift om att en placering eller ett omhändertagande har upphört och föräldrapenningsperioden inte ännu är slut ska du utreda vem som borde ha rätt till föräldrapennning och vid behov kontakta kunden. Om utbetalningen av föräldrapenning har fortsatt trots placeringen eller omhändertagandet har upphörandet ingen inverkan på föräldrapenningen. Bortgivning för adoption Notera att före påverkas föräldrapenningen bara av omhändertagande av barnet. Om barnet brådskande har placerats i institutions- eller familjevård, men inte har omhändertagits, fortsätter utbetalningen av föräldrapenning till föräldern fram till Om ett barn ges bort i adoptionssyfte under föräldrapenningsperioden eller under tiden för partiell föräldrapenning, upphör rätten till föräldrapenning dagen efter den dag då barnet gavs bort (SFL 1224/ kap mom.). Kommunens socialvårdsorgan eller adoptionsbyrån ska underrätta FPA om bortgivning för adoption (SFL 1224/ kap mom.). Meddelandet skickas på blankett SV 95r Föräldrapenningsperiod Rätten till föräldrapenning börjar omedelbart efter moderskapspenningsperiodens slut. Föräldrapenning betalas till modern eller fadern, men inte till bägge för samma tid (med undantag för förlängning för flerlingsfamiljer). Föräldrapenning betalas på grundval av ett barns födelse för högst 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningsperioden. Föräldrarna kan komma överens om att dela föräldrapenningen så att föräldrapenning eller partiell föräldrapenning kan betalas i högst två perioder till vardera föräldern. Vardera föräldern får således ha högst två perioder oberoende av om det är fråga om partiell eller vanlig föräldrapenning. Också i flerlingsfamiljer kan föräldrapenningen, inklusive förlängningen för flerlingsfamiljer, betalas i högst två perioder till vardera föräldern. I undantagsfall kan man med beaktande av familjens situation avvika från detta, så att förlängningen för flerlingsfamiljer kan betalas ut också under en tredje period. Observera att systemet för föräldrapenningar inte undersöker antalet föräldrapenningsperioder, utan förmånshandläggaren måste komma ihåg att kontrollera antalet perioder. Ingen minimilängd har fastställts för föräldrapenningsperioden, så föräldrarna kan dela på den som de vill, förutsatt att vardera föräldern tar ut högst två perioder. Obs! En föräldrapenningsperiod som tagits ut före ska omfatta minst 12 vardagar. Bara av särskilda skäl kan föräldrapenning betalas för en kortare period än 12 vardagar. Den partiella föräldrapenningsperioden är alltid minst två månader lång. Läs mer om villkoren för rätt till partiell föräldrapenning Utbetalningen av föräldrapenning upphör om rätt till ny moderskaps- eller föräldrapenning eller särskild moderskapspenning uppkommer under föräldrapenningsperioden (SFL 1224/ kap mom.). Gamla föräldradagpenningsperioder 17

23 Det kan hända att en kund frågar efter uppgifter om sina gamla föräldradagpenningsperioder, t.ex. med tanke på alterneringsledighet. Om uppgifterna inte längre finns i systemet ska du upplysa honom eller henne om hur lång dagpenningsperioden var det år då barnet föddes. Läs mer om föräldradagpenningsperiodens längd Förlängning av perioden Flerlingsfamiljer Om fler än ett barn föds på samma gång förlängs föräldrapenningsperioden med 60 vardagar per barn från och med det andra barnet. Om det t.ex. har fötts trillingar i familjen förlängs föräldrapenningsperioden med 2 x 60 = 120 vardagar. Utbetalning av förlängningsdagar förutsätter att fler än ett av barnen är vid liv när föräldrapenningsperioden börjar. Om endast två av trillingarna är vid liv vid föräldrapenningsperiodens början är förlängningen således 60 vardagar. Förlängningen kan tas ut antingen helt eller delvis under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden eller omedelbart efter föräldrapenningsperioden. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap mom. och 8 5 mom. Föräldrapenning för föräldrar till barn som fötts för tidigt Om ett barn har fötts för tidigt så att moderskapspenningsperioden börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, förlängs föräldrapenningsperioden med så många vardagar som moderskapspenningsperioden har börjat tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Obs! Beslutet om föräldradagpenning ska justeras även om begynnelsetidpunkten för moderskapspenningen inte ändras (tidigarelagd moderskapspenning), eftersom för tidig födsel förlänger föräldrapenningsperioden. Läs mer under Seuranta > Tarkistettavat asiat. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap.10 2 mom. Föräldrapenning till en pappa som ansvarar för vården av sitt barn Om en pappa som inte är gift eller sambo med barnets mamma tar barnet i sin vård redan under moderskapspenningsperioden förlängs pappans föräldrapenningsperiod med så många vardagar som återstår från det att han tog barnet i sin vård till utgången av moderskapspenningsperioden. Läs mer om rätten till föräldrapenning under Pappa som ansvarar för vården av ett barn. Exempel Mamman har beviljats moderskapspenning för tiden och föräldrapenning för tiden Pappan tar barnet i sin vård Pappan beviljas föräldrapenning för tiden Föräldrapenningsperioden förlängs med åtta vardagar (föräldrapenningsperioden är sammanlagt 166 vardagar). Om mamman inte har rätt till moderskapspenning eller det inte har betalats moderskapspenning till henne anses moderskapspenningsperioden upphöra 75 vardagar efter barnets faktiska födelsedag. Om pappan tar barnet i sin vård genast efter födelsen förlängs föräldrapenningsperioden med 75 vardagar (föräldrapenningsperioden är sammanlagt 233 vardagar). Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap. 8 och 10 18

24 Adoptivföräldrar Föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar börjar den dag då barnet tagits i vård i adoptionssyfte. Föräldrapenning betalas tills 234 vardagar har förflutit från barnets födelse. Tiden räknas från första vardagen efter dagen för barnets födelse. Föräldrapenning för adoptivföräldrar betalas ändå alltid för minst 200 vardagar. Om flera barn adopteras samtidigt, förlängs föräldrapenningsperioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett. Om t.ex. tre barn under 7 år har tagits i vård på samma gång, förlängs föräldrapenningsperioden med 120 vardagar. Även adoptivföräldrar kan ta ut förlängningsdagarna helt eller delvis under föräldrapenningsperioden. På samma sätt som biologiska föräldrar kan också adoptivföräldrar komma överens om uppdelning av föräldrapenningsperioden så att föräldrapenning kan betalas i högst två perioder till vardera föräldern. Notera också att avvikande från hur det är i fråga om biologiska föräldrar avbryts adoptivföräldrars föräldrapenningsperiod om de arbetar eller studerar på heltid, eftersom föräldrapenning inte betalas till adoptivföräldrar för dagar i arbete eller studier. Om barnet före fastställandet av adoptionen har varit i familjevård hos sin blivande adoptivfamilj och barnets blivande mor eller far har varit familjevårdare för barnet mot arvode, börjar rätten till föräldrapenning för adoptivförälder i allmänhet från det att utbetalningen av familjevårdararvodet har upphört. I första hand ska man dock även i sådana fall utgå ifrån anmälan från kommunens socialvårdsorgan eller adoptionsbyrån (SV94) om tidpunkten för när barnet har tagits i vård. Den tid som berättigar till föräldrapenning löper även om förmånen inte betalas för alla dagar p.g.a. att adoptivföräldern arbetar. Föräldrapenning för samma barn betalas inte till båda adoptivföräldrarna samtidigt, förutom under tid då partiell föräldrapenning utges. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap Personer i registrerat partnerskap Från och med registreras partnerskap inte längre. Partnerskap som registrerats före det bibehålls likväl oförändrade. Om paret så önskar kan de genom en anmälan ändra sitt registrerade partnerskap till äktenskap. Lagändringen Från tillämpas bestämmelser som gäller äktenskap på registrerade partnerskap, dvs. en registrerad partner jämställs med en make/maka då föräldradagpenning beviljas. Föräldrapenningsperioden bestäms som för andra föräldrar eller makar. Läs mer under Föräldrapenningsperiod Om föräldradagpenningsperidoden har börjat före tillämpas emellertid de gamla bestämmelserna. Föräldradagpenningsperioden har börjat före Om föräldrapenning betalas till en part i ett registrerat partnerskap på den grunden att han eller hon har adopterat sin partners barn, börjar rätten till föräldrapenning omedelbart efter 19

25 moderskapspenningsperiodens slut eller från den dag då den förälder som först adopterat barnet har tagit barnet i sin vård i avsikt att adoptera det. Föräldrapenning betalas till någondera av parterna i det registrerade partnerskapet, men inte till bägge för samma tid. Om den ena parten redan har beviljats moderskapspenning omfattar föräldrapenningsperioden 158 vardagar. Om ingendera av parterna har beviljats moderskapspenning, kan en adoptivförälder få föräldrapenning för adoptivföräldrar så att det totala antalet föräldradagpenningsdagar utgör minst 200 vardagar. Om barnets biologiska mor inte har beviljats moderskapspenning på grund av att bosättningskravet inte har uppfyllts, har en försäkrad som lever i registrerat partnerskap med henne och som har adopterat barnet inom familjen rätt till föräldrapenning för adoptivförälder från den dag då barnet togs i vård. Tillämpad lagstiftning SFL 1224/ kap. 17 sådan den löd till Om en försäkrad har rätt till föräldrapenning på den grunden att den försäkrades partnerskap har registrerats innan partnerns barn föddes eller partnern tog ett barn under 7 år i sin vård men den försäkrade inte har adopterat barnet, börjar föräldrapenningsperioden omedelbart efter moderskapspenningsperiodens slut eller från den dag då barnet har tagits i vård för adoption. Föräldrapenningsperiodens längd bestäms då utifrån den biologiska förälderns eller adoptivförälderns rätt. Tillämpad lagstiftning SFL 1224/ kap. 16 sådan den löd till Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m och Schweiz från Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskapsoch föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och 20

26 specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna 883/2004 och 1408/71 finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Gränsarbetare Arbetslösa Familjemedlemmar Studerande Offentligt anställda Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Exempel. En kinesisk man som är stadigvarande bosatt i Finland på basis av sitt arbete ansöker om faderskapspenning för sitt barn som är fött i Kina och som vistas där. Mannens partner är också stadigvarande bosatt i Kina, men de är inte gifta. Faderskapspenning kan beviljas ifall mannen verifierar sitt faderskap med barnets födelseattest och ifall en tillförlitlig utredning fås av honom (eller av en myndighet i det andra landet) om familjens gemensamma hushåll i Kina (tolkningen att det är fråga om gemensamt hushåll förutsätter således att man tidigare bott tillsammans i det andra landet). För att faderskapspenning ska beviljas förutsätts dessutom att mannen de facto deltar i vården av barnet i Kina och att han uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för 21

27 arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Arbetslösa Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ansvarar den medlemsstat som är ansvarig för en pensionstagares sjukvårdskostnader för hans eller hennes föräldradagpenningsförmåner. Läs mer (Ratkaisutyö > Sairaanhoito ulkomailla ja Suomessa > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityishenkilöryhmien sairaanhoito-oikeudet > Eläkkeensaaja). Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där, får han eller hon inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer (Ratkaisutyö > Peruspäiväraha > Etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Erityiset edellytykset > Kv-säännökset > Työttömyysturvan säilyttäminen haettaessa työtä EYlainsäädäntöä soveltavasta maasta). 22

28 Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger i regel inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna 883/2004 och 1408/71). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Offentligt anställda På offentligt anställda och familjemedlemmar till dem tillämpas förordningarna 883/2004 och 1408/71, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland den anställde i fråga är eller har varit anställd hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen (förordningarna 883/2004 och 1408/71), får kontantförmånerna från det land där han eller hon arbetar. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Työskentelyn erityistilanteet > Liikkuva henkilöstö > Rajatyöntekijä) Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och 23

29 har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har sådan inkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sådan 6 månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hans eller hennes familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till Finland Förmånerna till den som flyttat under en period med särskild moderskaps-, moderskapsoch föräldrapenning betalas till föräldrapenningsperiodens slut, om det inte finns andra orsaker att upphöra med betalningen. Om modern börjar arbeta i det nya landet fortsätts utbetalningen av förmånen som om modern börjat arbeta i Finland. Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer(ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomesta muutto). Den tidigare behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och en familjemedlem till honom eller henne, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta ETT-avdelningen (e-postadress ETTYB) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls. 24

30 Föräldradagpenning kan i Finland betalas till en person som kommer till Finland från ett annat land medan föräldradagpenningsperioden (enligt finska bestämmelser) pågår, men efter att den kortare föräldradagpenningsperioden i det andra landet har upphört. Detta förutsätter att personen har en försäkringsperiod på 180 dagar (E 104). Om personen inte har med sig ett intyg över försäkringsperioder från ett annat EU-/EES-land, Schweiz eller Israel, begär FPA automatiskt intyget från den behöriga institutionen i det andra landet (gäller också situationer då en person ansöker om föräldradagpenning före den beräknade tidpunkten för nedkomsten eller adoptionen av ett barn). Den behöriga institutionen i ett annat EU-/ EES-land, Schweiz eller Israel ska besvara FPA:s begäran om intyg över försäkringsperioder inom tre månader. Kunden tillsänds ett hörandebrev i ärendet (kundbrev VRL30r). Ifall den behöriga institutionen i det andra landet inte svarar (eller kunden inte lämnar in de begärda utredningarna) inom utsatt tid, avslås ansökan om föräldradagpenning. I beslutet ska skrivas in att beslutet innefattar en möjlighet till senare rättelse, om de begärda utredningarna lämnas in. Efter att dagpenningsperioden i den tidigare behöriga staten upphört betalas föräldradagpenning från Finland så länge att utbetalningsdagarna (inklusive den andra medlemsstatens betalningsdagar) totalt uppgår till 263 dagar, dock högst till den beräknade finländska föräldradagpenningsperiodens slut. Den behöriga institutionen i den tidigare behöriga staten fastställer datumet och villkoren för när personen ska upphöra att omfattas av lagstiftningen i denna stat. Ett land som betalar en dagpenningsperiod till dess slut är i regel fortfarande behörig stat för förmånstagaren så länge utbetalningen av förmånen pågår. Förmånstagaren kan inte försäkras i Finland så länge betalningsperioden från det andra landet pågår. Exempel. En estländare flyttar till Finland med sitt tre månader gamla barn. Om Estland betalar personen en arbetsbaserad och i förordning 883/2004 avsedd dagpenningsförmån som kallas sünnitushüvitis, ska Estland i enlighet med förordningen om social trygghet betala förmånen till dagpenningsperiodens slut. Den estländska dagpenningsperiodens längd verifieras med blankett E104. Under den dagpenningsperiod som betalas från Estland kan personen inte omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet, dvs. personen kan inte försäkras. Om den estländska dagpenningsperioden är kortare än den beräknade finländska föräldradagpenningsperioden (som beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid) har personen möjlighet att från Finland ansöka om de resterande föräldradagpenningsdagarna, ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls. Från Sverige, förhållande till föräldradagpenning Föräldrapenning från Sverige betraktas fr.o.m som en i EG-förordning 883/2004 om social trygghet avsedd kontantförmån som betalas på basis av föräldraskap. Före betraktades den svenska föräldrapenningen som en familjeförmån som inte betalades till en person som flyttade från Sverige, om inte något annat följde av bestämmelserna om familjeförmåner, t.ex. på grund av makens eller makans arbete. Eftersom föräldrapenningen betraktades som en familjeförmån hade Sverige fram till inte någon förmån som motsvarade moderskaps- och föräldrapenningen och därmed inte heller sådana dagar med förmånsutbetalning som i flyttningssituationer skulle ha beaktats i antalet finska föräldradagpenningsdagar. Därför kan moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning beviljas från och med flyttningen till Finland fram till slutet av den finländska beräknade föräldradagpenningsperioden. Arbetsinkomster som tjänats in i Sverige beaktades inte. 25

31 Exempel. En svensk flyttar från Sverige till Finland med sitt tre månader gamla barn. Eftersom personen får kontantförmånen föräldrapenning från Sverige ska Sverige i enlighet med förordning 883/2004 om social trygghet betala ut förmånen till kontantförmånsperiodens slut. Den svenska dagpenningsperiodens längd verifieras med blankett E104. Under den dagpenningsperiod som betalas från Sverige kan personen inte omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet, dvs. personen kan inte försäkras. Om den svenska dagpenningsperioden är kortare än den beräknade finländska föräldradagpenningsperioden (som beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid) har personen möjlighet att från Finland ansöka om de resterande föräldradagpenningsdagarna, ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls. Vid tillämpningen av bestämmelserna om familjeförmåner i EG-förordning 883/2004 jämställs erhållande av kontantförmån med arbete. Då är Sverige fortfarande den primära utbetalaren av familjeförmåner, om inte den andra vårdnadshavaren är ekonomiskt aktiv i Finland. Finland betalar den eventuella överstigande delen på basis av barnets bosättning, om barnet försäkras i Finland enligt tillämpningslagen redan fr.o.m. ankomsten till landet. Från Estland, förhållande till föräldradagpenning Den förmån som i Estland motsvarar den finländska moderskaps- och föräldrapenningen kallas i Estland för sünnitushüvitis och den betalas på basis av arbete till kvinnor som är sjukförsäkrade. Dagpenningsperioden omfattar 140 dagar och förmånen betalas ut som engångsbetalning till förmånstagaren på basis av den arbetsinkomst som föregick förmånen. När det gäller förmånen sünnitushüvitis är den behöriga institutionen i Estland Eesti Haigekassa. I flyttningssituationer har det betydelse om förmånen erhållits, när beslut fattas om rätt till den resterande delen av föräldradagpenningen från Finland. Den estniska förmånen vanemahüvitis är å sin sida en familjförmån enligt EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet och den utbetalas i Estland av Sotsiaalkindlustusamet. Förmånsperioden omfattar 435 dagar, av vilka de 70 första dagarna betalas till barnets mor. Förmånen vanemahüvitis betalas till barnets mor på basis av hennes tidigare arbetsinkomster i situationer där personen inte har haft rätt till dagpenningsförmånen sünnitishüvitis. Efter de 70 första dagarna kan förmånen betalas till båda föräldrarna turvis. I flyttningssituationer har de dagar som denna förmån betalats ut i Estland ingen betydelse när beslut fattas om rätt till den resterande delen av föräldradagpenningen från Finland. Exempel. En estländsk man som arbetar i Finland och är sjukförsäkrad här på basis av sitt arbete ansöker om faderskaps- och föräldrapenning för sitt barn som vistas i Estland. Också hans maka vistas i Estland, men arbetar inte där. Makan får familjeförmånen vanemahüvitis från Estland. Mannen kan beviljas faderskaps- och föräldrapenning enligt den finländska beräknade föräldradagpenningsperioden (beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid), ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls, mannen de facto deltar i vården av barnet i Estland och han uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Finland är i detta fall den primära utbetalaren av familjeförmåner och Estland betalar den eventuella överstigande delen. Exempel. En estländare flyttar med sitt tre månader gamla barn till Finland för att stadigvarande bosätta sig här. Personen får familjeförmånen vanemahüvitis från Estland. Efter ankomsten till Finland ansöker hon om moderskaps- och föräldrapenning samt barnbidrag. 26

32 Personen kan beviljas föräldradagpenning om villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls och personen uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Estland ska i enlighet med förordning 883/2004 betala ut sina egna familjeförmåner till slutet av flyttningsmånaden och barnbidraget beviljas därför fr.o.m Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > Sosiaaliturvasopimukset) Förhållande till andra förmåner Rätt till föräldradagpenning kan utgöra hinder för rätt till andra FPA-förmåner Sjukdagpenning Föräldrapenning eller partiell föräldrapenning och sjukdagpenning betalas inte samtidigt till en försäkrad (SFL 1224/ kap. 1 ). Rätt till sjukdagpenning under föräldrapenningsperioden påverkar inte föräldrapenningsperiodens längd. En förälder som blivit arbetsoförmögen under föräldrapenningsperioden kan på ansökan beviljas sjukdagpenning. I allmänhet gäller detta fall där föräldern har återgått till arbetet och arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstiden. Eftersom utbetalningen av sjukdagpenning börjar först efter självrisktiden (insjuknandedagen och de nio följande vardagarna) betalas föräldrapenning för självrisktiden. Om arbetsgivaren betalar ut lön för självrisktiden betalas föräldrapenningen för den här tiden med minimibelopp. Om den som får föräldrapenning insjuknar och söker sjukdagpenning ska du kontrollera om den andra föräldern har rätt till föräldrapenning. Informera vid behov familjen om den här möjligheten. Läs mer om förhållandet mellan föräldradagpenning och sjukdagpenning i processbeskrivningen Sairauspäivärahan ja vanhempainpäivärahan prosessi. 27

33 Arbetslöshetsförmån En försäkrad har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning eller utbildningsdagpenning för samma tid för vilken han eller hon primärt har rätt att få moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning (UAL 1290/ kap. 4 2 mom., ALL 1305/ mom.). Föräldrapenningen kan enligt föräldrarnas överenskommelse betalas till vilkendera som helst av dem. Således kan den förälder som inte får föräldrapenning ha rätt till arbetslöshetsförmån Barnavårdsstöd Det är inte möjligt att för samma barn samtidigt få såväl särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning som hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd. Den som får partiell föräldrapenning har inte heller rätt att för samma barn samtidigt få partiell vårdpenning inom barnavårdsstödet (Ratkaisutyö > Osittainen hoitoraha). Rätt till stöd för hemvård eller privat vård av barn för en nyfödd börjar omedelbart efter att föräldrapenningsperioden eller en faderskapspenningsperiod omedelbart efter föräldrapenningsperioden har upphört. Om det finns andra barn under skolåldern i familjen kan hemvårdsstöd och privatvårdsstöd betalas också för tid då familjen har rätt till särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Den som handlägger ett föräldradagpenningsärende behöver inte utreda om familjen i fråga har rätt till barnavårdsstöd. Informationsbrevet om ansökan om hemvårdsstöd (WHH01r) behöver inte heller skickas automatiskt till alla familjer där det finns syskon under skolåldern. I enskilda fall kan du ändå efter prövning skicka brevet. Läs mer under Stöd för hemvård av barn > Förhållande till andra förmåner > Föräldradagpenning och Stöd för privat vård av barn > Förhållande till andra förmåner Rehabiliteringspenning För tid då en försäkrad har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning samt till rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering, utbetalas moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning på normalt sätt Studiestöd Föräldrapenning betalas till föräldern med minimibeloppet om han eller hon studerar på heltid och får studiepenning enligt lagen om studiestöd Internationella bestämmelser Beaktande av förmån från utlandet 28

34 När beloppet av en förmån enligt sjukförsäkringslagen fastställs kan man beakta en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/ kap mom.) Om en försäkrad på grundval av moderskap eller föräldraskap från en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation får lön eller lön som motsvarar en hindrande förmån, betalas till den försäkrade för samma tid bara den del av föräldradagpenningen som överstiger lönen. Med föräldradagpenning jämställs en utländsk förmån som tryggar försörjningen på grundval av moderskap eller föräldraskap. En förmån som betalats ut som ett engångsbelopp samordnas i regel ändå inte med föräldradagpenning. En ersättning enligt utländsk lag kan helt eller delvis dras av från en dagpenningsförmån till den del som ersättningen betalas för samma tid som dagpenningsförmånen. Vid tillämpningen av bestämmelsen beaktas den försäkrades möjligheter att i praktiken få ersättningen från utlandet. De förmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet och i överenskommelserna om social trygghet kan alltid beaktas. Under punkten Betalning till utländsk arbetsgivare (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Työnantajan oikeus > Ulkomaiselle työnantajalle maksaminen) kan du läsa mera om betalning av föräldradagpenning till en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation för den tid då lön betalas under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet Ansökan Föräldrapenning kan sökas av den försäkrade själv eller av hans eller hennes arbetsgivare, om arbetsgivaren betalar lön under föräldraledigheten. Föräldrapenning söks hos FPA eller arbetsplatskassan. Föräldrapenning kan sökas elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Moderns ansökan om föräldraförmåner (SV 9r) eller Faderns ansökan om föräldraförmåner (SV 29ar). Kunder som bokar tid kan också ansöka om föräldrapenning muntligen. Om arbetsgivaren meddelar arbetsinkomsten för dagpenningstiden via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r), utgör anmälan samtidigt arbetsgivarens dagpenningsansökan. Ansökan om föräldrapenning kan inledas genom arbetsgivarens anmälan, men för beviljande av föräldrapenning behövs också en ansökan av den försäkrade för att alla behövliga uppgifter ska fås. Information om arbetsgivarens rätt att ansöka om förmåner finns här. Bilagor till ansökan En förutsättning för utbetalning av föräldrapenning för såväl moderns som faderns del är att modern inom 5 12 veckor efter förlossningen har genomgått efterundersökning hos en läkare eller hos en barnmorska eller hälsovårdare som är anställd inom den offentliga hälso- och sjukvården och som har genomgått tillräcklig utbildning. Om modern inte har genomgått efterundersökning under ovan nämnda tid saknas rätt till föräldrapenning, om inte annat bestäms av särskilda skäl. (SFL 1224/ kap. 8 3 mom.) Så kan vara fallet t.ex. då barnets far, som svarar för vården av barnet, men som inte är gift med eller sambo med barnets mor, söker föräldrapenning. Då krävs det inte att ett intyg om efterundersökning lämnas in för att fadern ska beviljas föräldrapenning. Ett skriftligt intyg över efterundersökningen ska lämnas in, t.ex. SV 75r (SRf om verkställighet av SFL 1335/ kap. 3 ). Intyget behöver inte vara utfärdat av den person som 29

35 utfört efterundersökningen, utan det kan också utfärdas av en hälsovårdare, även om efterundersökningen har utförts av en läkare. Vid ansökan om partiell föräldrapenning ska båda föräldrarna förete det skriftliga arbetsavtal om deltidsarbete som de ingått med sina arbetsgivare, där det överenskomna arbetstidsarrangemanget och lönen för deltidsarbetet framgår. Också någon annan skriftlig utredning av arbetsgivaren om arbetstidsarrangemanget och lönen för deltidsarbetet kan godkännas. En företagare ska förete en tillförlitlig skriftlig utredning om att det arbete som han eller hon utför som företagare minskar med procent samt att inkomsterna minskar på motsvarande sätt. Som utredning kan godkännas t.ex. en utredning om anställning av en vikarie, ett intyg av bokföraren eller en utredning om ändrade öppettider för affären. (SRf om verkställighet av SFL 1335/ kap. 1 4 mom.) Då en adoptivförälder ansöker om föräldrapenning ska han eller hon förete ett sådant intyg över att barnet tagits i vård i adoptionssyfte (SV 94r) som utfärdats av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning (= kommunens socialvårdsorgan eller Rädda Barnen rf) eller internationell adoptionstjänst (= Rädda Barnen rf, Interpedia rf, Helsingfors stads socialverk) (SFL 1224/ kap mom. Ifall den sökande vill att föräldradagpenningen ska beräknas på basis av arbetsinkomsterna för de sex månaderna innan rätten till föräldradagpenning uppkom, ska den sökande lägga fram en skriftlig utredning om sina arbetsinkomster (t.ex. på blankett Y 17r, Anmälan om lön från arbetsgivare) Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). 30

36 Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar. 31

37 Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan 32

38 göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta) Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret för förmyndarskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden. 33

39 Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver han eller hon inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras med sökordet "advokat" på Advokatförbundets webbsidor ( Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun En kommun kan inte ansöka om föräldradagpenning för en försäkrads räkning. Kommunen kan framställa ett betalningsyrkande gällande dagpenning som har sökts eller beviljats. Läs mer om betalningsyrkanden från kommunen. 34

40 Arbetsgivaren Om arbetsgivaren betalar lön eller ersättning som motsvarar lön under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, ansöker arbetsgivaren om dagpenning till den del som motsvarar lönen. Arbetsgivaren kan ansöka om föräldradagpenning elektroniskt via e-tjänsten ( > E- tjänster) eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r). Om arbetsgivaren har ansökt om föräldradagpenning ska du begära en ansökan eller de tilläggsuppgifter som behövs också av den försäkrade. I regel begärs en ansökan av den försäkrade för att alla de uppgifter som behövs för att avgöra ansökan ska fås. När arbetsgivaren har ansökt om faderskapspenning för hela faderskapsledigheten kan de uppgifter som behövs för behandlingen av ansökan begäras av den försäkrade också per telefon. Det behövs dock alltid en ansökan av den försäkrade själv om arbetsgivaren inte betalar lön för hela faderskapsledigheten och den försäkrade ansöker om att faderskapspenningen till denna del ska betalas till honom själv. Om det finns motstridiga uppgifter i den försäkrades ansökan och arbetsgivarens ansökan, till exempel vad gäller tiden och den avlönade ledigheten, ska du be parterna redogöra för vilken tid ansökan gäller och tiden för den avlönade ledigheten. Arbetsgivaren ska för den person som inleder sin moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller särskilda moderskapsledighet uppge beloppet av och grunden för lönen eller annan ersättning, den tidsperiod för vilken lön eller annan ersättning betalas till arbetstagaren, uppgifter om anställningsförhållandets karaktär och huruvida anställningen fortgår. Arbetsgivaren ska söka föräldradagpenning så snart som möjligt efter att arbetstagaren har meddelat att han eller hon tar ut moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller särskild moderskapsledighet eller senast när lönen för familjeledighetstiden har betalats. Arbetsgivaren ska omedelbart anmäla eventuella förändringar, t.ex. förändringar i den tid arbetstagaren är frånvarande eller i lönen, till FPA eller arbetsplatskassan. Du kan begära en tilläggsutredning av arbetsgivaren om lönebetalningen per telefon eller med breven VRL09r eller VRL15r Ansökningstid Föräldrapenning ska sökas senast en månad före den dag från och med vilken den sökande önskar få förmånen. Föräldrapenning för vård av adoptivbarn ska sökas inom två månader från det att barnet togs i vård. (SFL 1224/ kap. 4 )) Föräldrapenning som inte sökts inom föreskriven tid kan på vissa villkor beviljas antingen delvis eller i sin helhet, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen. (SFL 1224/ kap. 7 )) Om en förmånsansökan har lämnats in för sent, begärs en utredning om orsaken till förseningen. Förmånen kan beviljas t.ex. när förseningen har föranletts av orsaker som inte beror på den sökande eller av annat vägande skäl, t.ex. svår sjukdom. Som grund för beviljande av förmån trots försening betraktas inte t.ex. ovetskap eller att intressebevakaren eller en annan person som är berättigad att söka förmånen försummar att bevaka förmånen. När du bedömer orsakerna till förseningen och huruvida det vore oskäligt att avslå ansökan kan du beakta följande omständigheter: 35

41 beror förseningen på kunden eller arbetsgivaren och vilkendera parten blir skadelidande har ansökningar upprepade gånger lämnats in för sent har den sökande underlåtit att ta reda på ansökningstiden och kan man förutsätta att den sökande känner till ansökningstiderna (har t.ex. kunden flera barn som han eller hon tidigare har ansökt om motsvarande förmåner för) har det varit möjligt att ansöka om förmånen inom föreskriven tid (t.ex. överraskande graviditeter) har ansökan inletts genast när det varit möjligt hur ser familjens ekonomiska situation ut vilken förmåga har kunden att sköta sina egna angelägenheter hur ser kundens allmänna livssituation ut (befinner sig t.ex. familjen i en krissituation på grund av svår sjukdom, tonårsgraviditet e.d.) finns det andra faktorer som påverkar bedömningen Man kan vara flexibel i fråga om ansökningstiden också t.ex. i en situation där fadern i en flerlingsfamilj i samband med barnens födelse genast vill ta ut först en faderskapspenningsperiod på 18 dagar och omedelbart efter detta den förlängning av föräldrapenningsperioden som beviljas flerlingsfamiljer. Det är då omöjligt att följa ansökningstiden, eftersom fadern inte på förhand känner till barnens faktiska födelsedatum eller faderskapspenningsperiodens begynnelsetidpunkt och därmed inte heller den exakta tidpunkten för den föräldrapenningsperiod som börjar efter faderskapspenningsperioden. I en sådan situation uppmanas fadern söka föräldrapenning så snart han känner till tidpunkten för föräldrapenningsperioden. På motsvarande sätt kan du vara flexibel i fråga om ansökningstiden för adoptivföräldrar när föräldrapenningen redan har beviljats den ena föräldern och man ansöker om att föräldrapenningen för en del av föräldrapenningsperioden ska betalas till den andra föräldern. En förutsättning är dock att föräldern har ansökt om föräldrapenning senast en månad före den dag från vilken han eller hon önskar få den. Om ansökan har kommit in senare ska du bedöma orsakerna till förseningen och huruvida det vore oskäligt att avslå ansökan, på motsvarande sätt som när det är fråga om biologiska föräldrar. Beräkning av tidsfristen Om inlämningsdatum eller sista dagen för att söka en förmån är en helgdag eller helgfri lördag kan ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj samt julafton och midsommarafton. Som helgdagar betraktas söndagar och kyrkliga högtidsdagar som infaller på en vardag. Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, midsommardagen och alla helgons dag (5 i lagen om beräknande av laga tid, 4 kap. 3 1 mom. i kyrkolagen) Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. 36

42 Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. 37

43 Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med honom eller henne om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar vid föräldradagpenning Den som ansöker om föräldradagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som behövs för att dagpenning ska kunna beviljas. Om dagpenning har sökts av den försäkrades arbetsgivare, behövs i regel också en ansökan av den försäkrade för att förmånen ska kunna beviljas. Om det inte har inkommit någon ansökan av den försäkrade ska du per telefon eller brev be den försäkrade lämna in en egen ansökan. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att han eller hon får lön under ledigheten och arbetsgivaren inte har ansökt om föräldradagpenning, ska du be arbetsgivaren ansöka om dagpenning och anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. 38

44 Om ansökan om förmånen är bristfällig ska du be den sökande komplettera ansökan. Begär en tilläggsutredning också ifall arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar innehåller motstridiga uppgifter. Tilläggsutredningar ska i första hand begäras per telefon. Kom ihåg att dokumentera de frågor som ställts per telefon. Om det är ändamålsenligare att begära tilläggsutredningar skriftligt kan du använda breven för begäran om tilläggsutredning. Koden är VR och EÄ (särskild moderskapspenning) för de brevmallar som gäller föräldradagpenningarna. Brevmallarna finns tillgängliga via startmenyn APKY i CICS Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan Blanketterna är indelade i serier. E-blanketter som används vid de enheter som sköter internationella ärenden kan fyllas i och skrivas ut med funktionen KiTu (Käynnistä-menyn i Windows > Käynnistä > Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen). Blankettmallar finns också på Kelanetti (Etuustuki > Kv. asiat > Lomakemallit > EU/ETA-lomakkeet > E 100 -sarja). Vid tillämpningen av förordningen sker utbytet av information via respektive lands förbindelseorgan ifall det inte finns närmare uppgifter om någon kassa e.d. enhet som har hand om ärendet. Se Förbindelseorgan i sjukförsäkringsärenden Återtagande av ansökan Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan om det ännu inte har meddelats något beslut. Återtagandet kan göras muntligt eller skriftligt. Om återtagandet görs muntligt ska du anteckna kontakten i OIWA och skapa ett uppdrag (Toimeksianto-työ). Alltid när arbetsgivaren anmält att den har betalat lön ska båda parterna samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut ges. Uppgiften om att ansökan är anhängig ska tas bort ur systemet. Om meddelandet om återtagandet av ansökan kommit in skriftligt eller via e-tjänsten ska du skicka ett sms till kunden. En mall för sms:et finns under Tekstiviestimallit nere till höger på sidan Ratkaisutyö. Om du inte har tillgång till kundens telefonnummer ska du skicka ett brev till kunden där du berättar att ansökan har återtagits på hans eller hennes begäran. Du kan använda brevmall YHI39r Belopp Beräkning Partiell föräldrapenning Minimibelopp Föräldrapenningens belopp beräknas utifrån samma grunder som beloppet av sjukdagpenning och andra föräldradagpenningar. Tidpunkten då rätten till föräldradagpenning uppkommer är avgörande då man fastställer de arbetsinkomster som utgör grund för beräkningen av föräldradagpenning. I regel fastställs föräldradagpenningen utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rätten till föräldradagpenning uppkom. För företagare bestäms föräldradagpenningen i regel på basis av arbetsinkomsten enligt FöPL- eller LFöPförsäkringen. Föräldradagpenningens belopp kan också grunda sig på arbetsinkomsten för de sex månaderna närmast före begynnelsetidpunkten för rätten till föräldradagpenning, på beloppet av 39

45 en förmån som föregått föräldradagpenningen eller på den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning. Läs närmare under Bestämningsgrunder. Samma grund hela perioden Rätten till föräldradagpenning anses börja den dag för vilken första gången utbetalas föräldradagpenning till en förälder för samma barn (SFL 1224/ kap. 3 1 mom.). Då fastställs enligt vilken inkomst föräldradagpenningen ska bestämmas för hela föräldradagpenningsperioden. Det finns inga bestämmelser i sjukförsäkringslagen om vilken inkomst som i första hand ska användas, om det finns flera grunder som kan tillämpas. Därför har man kommit fram till tolkningen att den grund används som är fördelaktigast för den sökande den första dagen då föräldradagpenning betalas ut. Ifall förmånen skulle kunna bestämmas på grundval av en föregående förmån och om den sökande ytterligare har arbetsinkomster läggs således arbetsinkomsten till grund för dagpenningen i sådana fall då en föräldradagpenning som bestäms på basis av arbetsinkomsten är fördelaktigare för den sökande på den första utbetalningsdagen. Exempel En mor ansöker om moderskaps- och föräldrapenning från Hennes arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen är euro och hon har dessutom under perioden fått arbetslöshetsdagpenning. Den sökandes moderskaps- och föräldrapenning bestäms under hela moderskaps- och föräldrapenningsperioden på grundval av arbetslöshetsförmånen, eftersom denna grund är fördelaktigare för den sökande än arbetsinkomsten den första dagen då moderskapspenning betalas ut, dvs På den sökandes uttryckliga yrkande kan som grund för dagpenningen även användas någon annan inkomst än den som är fördelaktigast för den sökande den första dagen då dagpenning betalas ut. Exempel En mor ansöker om moderskaps- och föräldrapenning från Hennes arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen är euro och hon har dessutom under perioden fått arbetslöshetsdagpenning. Den första dagen då moderskapspenning betalas ut vore arbetsinkomsten en fördelaktigare förmånsgrund för den sökande än arbetslöshetsförmånen. Den sökande har meddelat att hon vill att föräldradagpenningen ska fastställas på basis av arbetslöshetsförmånen. Moderskaps- och föräldrapenningen beviljas på basis av arbetslöshetsförmånen. Föräldradagpenningens storlek bestäms enligt samma grund under hela föräldradagpenningsperioden. En faderskaps- och föräldrapenningsperiod som fadern tar ut senare betalas således på basis av samma arbetsinkomst som har legat till grund för den första faderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Föräldrapenning till modern betalas på basis av samma arbetsinkomst som moderskapspenningen. Om modern har fått särskild moderskapspenning bestäms moderskapsoch föräldrapenningen enligt samma grund som den särskilda moderskapspenningen. (SFL 1224/ kap. 10 a ) Som grund för partiell föräldrapenning som betalas till modern och fadern används samma arbetsinkomster som legat till grund för särskild moderskapspenning, moderskapspenning och föräldrapenning som tidigare har betalats till modern och den första faderskaps- och föräldrapenningsperioden som betalats till fadern. Beräkning Vid beräkningen av föräldrapenningens belopp divideras årsarbetsinkomsten med 300. Föräldrapenningen utgör 70 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten till den del den försäkrades 40

46 arbetsinkomster inte överstiger euro. Av den del som överstiger detta belopp och ända upp till euro beaktas 40 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten och av den del som överstiger euro beaktas 25 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten. Tillämplig lagstiftning: SFL 1224/ kap. 1 Partiell föräldrapenning Beloppet av den partiella föräldrapenningen är hälften av det föräldrapenningsbelopp som fastställts för den försäkrade. Dagpenningen beräknas separat för båda föräldrarna enligt deras egna arbetsinkomster och i partiell föräldrapenning betalas hälften av den på så sätt fastställda dagpenningen. Också minimidagpenning halveras. (SFL 1224/ kap. 11 )) Minimibelopp Minimibeloppet av föräldradagpenningen är 23,73 euro per vardag (SFL 1224/ kap. 7 ). Minimibeloppet av föräldradagpenning betalas ut när den sökande saknar arbetsinkomster den sökandes arbetsinkomst är så liten att dagpenningen, om den bestäms på basis av arbetsinkomsten, blir mindre än minimibeloppet den sökande inte har någon föregående förmån som kan läggas till grund för dagpenningen eller dagpenningen, om den bestäms på basis av en föregående förmån, blir mindre än minimibeloppet. Dessutom kan föräldrapenning i vissa situationer betalas ut med minimibeloppet till en studerande förälder, till en förvärvsarbetande förälder eller till en förälder som får pension På basis av arbetsinkomsten Om beloppet av en dagpenningsförmån grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart innan rätten till förmånen började. Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Dagpenningsförmåner fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan förmånsrätten började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för förmånsrätten fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avsedda lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför beräknas arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen vid FPA utifrån uppgifterna från skatteförvaltningen på så sätt att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. 41

47 Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om rätten till förmånen börjar 2016 bestäms dagpenningsförmånen på basis av arbetsinkomsten för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2014 har verkställts Lönekoefficienten för 2016 är 1,373 och lönekoefficienten för 2015 är 1,363. Arbetsinkomsten för 2014 höjs vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,373/1,363 = 1,0073. Beräkningsformler för föräldradagpenningens belopp Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad föräldradagpenning används följande beräkningsformel 2016 Årsarbetsinkomst euro/år = minimi = 23,93 Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag ,7 x årsarbetsinkomsten : ,60 + 0,4 x (årsarbetsinkomst ) : 300 över ,94 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten ): 300 Beloppet av den arbetsinkomstbaserade moderskapspenningen för de första 56 vardagarna Årsarbetsinkomst euro/år = minimi = 23,93 Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag ,9 x årsarbetsinkomsten : 300 över , ,325 x (årsarbetsinkomsten ) : 300 Dagpenningsförmånens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2016 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2016 (1,373). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten 42

48 och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,60 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. År 2016 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,82 %, arbetspensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare under 53 år 5,70 % och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 1,15 % av lönen. Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter, dvs. 4,60 %. Arbetsinkomst som uppskattas på basis av företedda inkomster En sökande kan, om han eller hon så önskar, lägga fram en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan förmånsrätten började. Om den arbetsinkomst som den sökande företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen På basis av tidigare förmån Föregående arbetslöshetsförmån Om en försäkrad under de fyra månaderna innan förmånsrätten började har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst 86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Sådana arbetslöshetsförmåner är grunddagpenning inkomstrelaterad dagpenning arbetsmarknadsstöd Föregående studiepenning enligt lagen om studiestöd Om en försäkrad under de fyra månaderna innan förmånsrätten började har fått studiepenning enligt lagen om studiestöd, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den studiepenning som betalats ut. Föräldradagpenning betalas dock alltid minst enligt minimibeloppet. Observera att vuxenutbildningsstödet inte kan ligga till grund för dagpenningen som en föregående förmån.??? Föregående FPA-rehabiliteringspenning Om en försäkrad under de sex månaderna innan förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning från FPA, är dagpenningsförmånen minst lika stor som rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringsförhöjningar. Föregående rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Om en försäkrad under de sex månaderna innan förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalda rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringsförhöjningar. Flera föregående förmåner Om den försäkrade under den tid som föregick dagpenningsförmånen har fått fler än en av de ovan nämnda förmånerna, används den förmån som han eller hon senast haft som grund för 43

49 dagpenningsförmånen. Med den förmån som den försäkrade senast haft avses en förmån vars belopp överstiger 0 euro För tid i arbete Till biologisk förälder Om barnets förälder arbetar under föräldrapenningsperioden utbetalas föräldrapenningen med minimibeloppet (SFL 1224/ kap. 8 ). Om föräldern helt och hållet övergår till att arbeta under moderskaps- eller föräldraledigheten betalas föräldrapenningen med minimibeloppet för alla utbetalningsdagar (också då arbetstagaren har lediga dagar). Om föräldern arbetar enstaka dagar då och då eller inte har hela arbetsveckor betalas föräldrapenningen med minimibeloppet endast för dagarna i arbete. Föräldrarna kan komma överens om att använda föräldrapenningsperioden så som de vill. Erhållande av föräldrapenning förutsätter inte vård av barnet, vilket innebär att föräldrapenningen också kan sökas av en förälder som arbetar. Om t.ex. modern som vårdar barnet inte har rätt att få föräldrapenning på grund av att bosättningskravet inte uppfylls kan den arbetande fadern ansöka om föräldrapenning. Då betalas föräldrapenningen med minimibelopp till pappan. Läs mer om bosättningskravet (Vanhempainrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset > Suomessa asuminen). Till adoptivförälder En förutsättning för utbetalning av föräldrapenning till en adoptivförälder är att han eller hon deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller i annat eget arbete. Föräldrapenning betalas således inte till en adoptivförälder för tid i arbete, med undantag för partiell föräldrapenning. Förvärvsarbete eller eget arbete Med arbete avses förvärvsarbete som anställd samt sådant eget arbete som avses i 1 kap 4 4 punkten i SFL 1224/2004 med undantag för skötsel av det egna hemmet. Som eget arbete betraktas därmed arbete som den försäkrade utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke eller inom lant- eller skogsbruk, självständigt vetenskapligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier som motsvarar huvudsysselsättning. Verksamhet som har karaktären av hobby eller frivilligarbete, t.ex. aktivitet i frivillig brandkår eller idrottslag för barn eller att fungera som stödperson/familj, betraktas i regel inte som förvärvsarbete. Också distansarbete i hemmet är förvärvsarbete. Till sådan tid i arbete som inverkar på föräldradagpenningarna räknas också jour- eller beredskapstid under vilken arbetstagaren får lön eller ersättning och vid behov står till sin arbetsgivares förfogande. Tid då den försäkrade deltar i repetitionsövningar betraktas också som förvärvsarbete. Ett förtroendeuppdrag anses jämförbart med förvärvsarbete om man lyfter arvode för det eller om det har koppling till personens huvudsakliga förvärvsarbete. Till exempel uppdrag som kommunfullmäktigeledamot (också som suppleant) betraktas som jämförbart med förvärvsarbete. Som tid i arbete som påverkar föräldradagpenningen betraktas de dagar då fullmäktigeledamoten sköter sitt förtroendeuppdrag (t.ex. fullmäktiges/nämnders möten). Om en person är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå anses personen inte vara i förvärvsarbete. I fråga om en person som får stöd för närståendevård eller arvode för familjevård ska det utredas om det rör sig om ett sådant ovan nämnt arbete som påverkar föräldradagpenningens belopp. Om en familjevårdare (s.k. fostermor) får ett vårdarvode som är klart större än minimibeloppet 44

50 av föräldradagpenningen bör det övervägas om föräldradagpenningen ska betalas med minimibeloppet, om inte personen i fråga kan betraktas som familjevårdare i bisyssla. Det kan vara fråga om en familjevårdare i huvudsyssla t.ex. om barnets mor inte arbetar på annat håll och vården omfattar flera barn. Samma principer följs om barnets mor får vårdarvode till närståendevårdare. Om en förälder under föräldradagpenningsperioden utför skiftarbete så att ett arbetsskift fördelar sig på två dygn, anses arbetsdagen infalla under dygnet med flera arbetstimmar. Om arbetstimmarna fördelar sig jämnt på båda dygnen tolkas situationen på det sätt som är fördelaktigare för den sökande. Exempel 1 En mor arbetar på sjukhus natten mellan måndag och tisdag kl Moderns föräldrapenning betalas till minimibeloppet för tisdagen. Exempel 2 En mor arbetar nattskift så att skiftet börjar på lördag kl och slutar på söndag kl Hon anses arbeta under söndagen och därför påverkar arbetet inte föräldrapenningen. Om modern å andra sidan har ett nattskift till (från söndag kl till måndag kl ) betraktas måndagen som arbetsdag. Man kan alltså räkna in högst ett arbetsskift på söndagen, på samma sätt som vid dagarbete För studietid Föräldrapenning betalas med minimibeloppet om föräldern studerar på heltid och får studiepenning enligt lagen om studiestöd. Om föräldern får något annat stöd för sina studier än studiepenning enligt lagen om studiestöd, till exempel arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller dagpenning för teoridagarna i en läroavtalsutbildning, betalas föräldrapenningen med fullt belopp (SFL 1224/ kap. 8 )). Obs. För att få föräldrapenning ska en adoptivförälder delta i vården av barnet och kan inte samtidigt förvärvsarbeta eller studera på heltid Till pensionstagare Om en förälder får ålderspension, förtida ålderspension, arbetslöshetspension, full sjukpension eller full invalidpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen, arbetspensionslagarna, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfall i militärtjänst, lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete betalas minimibeloppet av föräldradagpenningen. (SFL 1224/ kap. 10 ) 45

51 Också lagen om rätt till pension för medlem av statsrådet och lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter är arbetspensionslagar och därmed innebär pension som betalas enligt dem att föräldradagpenningen betalas med minimibeloppet. Observera att endast de ovan uppräknade pensionerna medför att föräldradagdagpenningen betalas med minimibeloppet. Till exempel en förälder som får full sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen på grund av att han eller hon är permanent blind eller rörelsehindrad, kan således få föräldradagpenning till fullt belopp. Föräldradagpenningen påverkas därtill bara av pension som beviljats enligt lagarna ovan, inte av andra ersättningar Avgörande Avgör en ansökan om föräldradagpenning utan ogrundat dröjsmål och utfärda ett skriftligt beslut Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen vid det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. Det finns undantag från det här och t.ex. har beredningen och avgörandet av vissa förmåner koncentrerats till olika specialenheter inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen under rubriken Handlläggningsställe i anvisningen gällande förmånen i fråga. Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). För att utjämna arbetet kan en ansökan enligt separata överenskommelser också beredas och avgöras vid ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Avtal om arbetsutjämning ingås årligen i samband med resultatavtalen. Dessutom avtalar parterna i arbetsutjämningssystemet sinsemellan närmare om t.ex. ansvarsfördelning och skyldigheter. Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter. Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. 46

52 Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten eller byråerna kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid någon annan byrå eller något annat försäkringsdistrikt än där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot. Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering under Spärrmarkering. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller på grund av systemet med arbetsutjämning ett annat försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut meddelas. Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar. Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också studiestödsnämnderna och arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som dessa beviljat och Indrivningscentret utreder misstankar om fusk i fall av betalningsbefrielse som centret beviljat. Vad gäller utredandet av sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska förhandlingar 47

53 föras mellan distrikten i fråga. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar om polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att avstå från polisanmälan i det ifrågavarande fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk. Läs också om bidragsfusk Arbetsplatskassor Ansökningar om föräldradagpenningsförmåner från personer som hör till en arbetsplatskassa behandlas vid kassan. Försäkringen för en person som hör till en arbetsplatskassas verksamhetsområde överförs på kassan vid ingången av månaden efter anställningens början och upphör vid ingången av månaden efter anställningens slut. Även pensionerade och familjemedlemmar kan omfattas av en kassa på de villkor som fastställs i dess stadgar. En förmån som betalas från en arbetsplatskassa uppgår åtminstone till vad som anges i sjukförsäkringslagen, men kassan kan på basis av sina regler betala också tilläggsförmåner. En ansökan om föräldradagpenning avgörs vid den byrå eller arbetsplatskassa som den försäkrade omfattas av när ansökan lämnas in. Byrån och kassan kan också sinsemellan komma överens om annat förfarande. Byrån eller kassan betalar då ut förmånen till slutet av den betalningsperiod under vilken ansvaret överförs. Den nya byrån eller kassan fortsätter verkställandet av beslutet, om förmånen beviljats för längre tid Handläggningsställe för internationella ärenden Internationella ärenden som gäller föräldradagpenning handläggs vid Centret för internationella ärenden. När du utreder var ett fall ska handläggas får du viktig information om personens situation genom att kontrollera var han eller hon är bosatt och försäkrad. Välj HEKY > henkilön yleistiedot > vakuutusjaksot. Du kan också få mer information genom att kontrollera uppgifterna om maken och barnen. Observera att med ett EU-land avses här både EU- och EES-länder samt Schweiz. Omständigheter som tyder på att det är fråga om ett internationellt ärende personens försäkringsärende och föräldradagpenningsärende är anhängiga samtidigt personen är inte försäkrad eller försäkringstillhörigheten är begränsad personens försäkringstillhörighet är oklar eller den har inte utretts personen har varit försäkrad i Finland i mindre än 180 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten personens hembyrå är (Utlandsenhetens gamla kunder) det i personens beskattningsuppgifter ingår försäkringslön i SFL-arbetsinkomsten och det för motsvarande år saknas uppgifter om utlandsvistelse, dvs. försäkringsperioder. barnet kommer att födas utomlands eller bor utomlands sökanden uppger inkomster från utlandet som grund för dagpenningen handläggningen av ansökan kräver utredning av försäkringsperioder i ett annat land för att 180 dagarskravet ska uppfyllas, dvs. att E104- eller F-SED-blanketter skickas mellan länder inom EU-området. 48

54 personen får pension från Finland och bor utomlands eller tvärtom det är fråga om sökande av ändring i anslutning till ett beslut som meddelats av Centret för internationella ärenden personen är försäkrad endast på basis av arbete, inte på basis av bosättning personen omfattas på grund av försäkringsgrunden av ansvarsområdet för Centret för internationella ärenden Ett internationellt ärende kan identifieras utgående från kundens försäkringsgrund Försäkringsgrunden framgår av försäkringsperioderna i uppgifterna om kunden i HEKY-systemet eller av beslutet om försäkringstillhörighet. Föräldradagpenning till följande personer/persongrupper (delvis överlappande) handläggs vid Centret för internationella ärenden Personen är försäkrad i Finland på basis av arbete eller på basis av sökande av arbete efter att ett anställningsförhållande upphört. Personen är försäkrad i Finland men bosättnings- eller vistelselandet är ett annat land och det är fråga om en utsänd arbetstagare, tjänsteman, studerande, forskare, missions- eller biståndsarbetare eller en familjemedlem till en ovan avsedd person. Beslutet gäller i regel en viss tid men det kan också vara fortlöpande. Försäkringstillhörigheten har beviljats för en viss tid; den sökandes bosättningsland kan vara ett annat land eller Finland, grunden kan till exempel vara "palkansaajana kahdessa valtiossa" (löntagare i två länder). Familjen bor i regel stadigvarande i Finland. Den sökande är försäkrad på basis av rörligt arbete (långtradarchaufförer, sjömän och resande personal inom flygtrafiken). Den sökandes försäkringstillhörighet under en viss tid har kontrollerats, vistelselandet är ett annat än Finland och vistelsens längd är under ett år, dvs. det är fråga om en temporär utlandsvistelse. I nedanstående fall handläggs ansökningarna om arbetslöshetspension vid försäkringsdistrikten Den sökande är född i Finland och har alltid bott här: "personen har inga försäkringsperioder, personen är försäkrad". Den sökande kan ha tidigare försäkringsperioder utomlands som försäkrad i Finland eller inte, men bor nu stadigvarande i Finland och är försäkrad här. Personen återvänder eller har återvänt till Finland mindre än 180 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten men har varit försäkrad i Finland under sin utlandsvistelse. Om den sökande uppger utlandslön som sexmånadersarbetsinkomst ska du emellertid överföra ansökan till centret för internationella ärenden. Lönerna kan till exempel vara betalda av en internationell organisation. Lönen kan också ha betalats av en finsk arbetsgivare i det fall att sökanden har arbetat utomlands som utsänd arbetstagare; centret för internationella ärenden kontrollerar om kunden har haft försäkringslön. Personen är försäkrad i Finland och bor stadigvarande här men maken bor utomlands och är inte försäkrad i Finland. Om det kan finnas en möjlighet att den andra föräldern får motsvarande förmån från ett annat land är det emellertid fråga om ett internationellt ärende. Handläggaren vid försäkringsdistriktet kan också fråga kunden om så är fallet men centret för internationella ärenden utreder hur en eventuell förmån från ett annat land inverkar på en förmån som beviljas i Finland. Ett beslut om dagpenning har meddelats vid centret för internationella ärenden och efter återkomsten till Finland ska beslutet justeras, till exempel minimering av dagpenningen när kunden börjar arbeta. 49

55 Faderskapspenning söks för ett barn som föds i Finland till utländska föräldrar som bor och är försäkrade i Finland och barnet är ännu inte försäkrat men det finns redan i befolkningsregistret. Centret för internationella ärenden handlägger inte ärenden som gäller särskild moderskapspenning (se Kelanetti: Keskitetyt etuudet) För att reda ut gamla oklara försäkringsperioder ska du skapa ett uppdragsarbete (Toimeksiantotyö) för centret för internationella ärenden i arbetskön Vakuuttaminen och placera ansökan om dagpenning i vänteläge i din egen enhets arbetskö. Bara i det fall att utredningen av gamla försäkringsperioder inte kommer att inverka på försäkringstillhörigheten vid tidpunkten för ansökan och under de minst 180 dagarna före den beräknade tiden för nedkomsten kan du avgöra ansökan innan utredningarna om försäkringstillhörigheten är klara. Vilken annan information för identifiering av internationella ärenden finns det i HEKY? Henkilön yleistiedot (allmänna uppgifter om personen): HEKY -> henkilön yleistiedot Henkilötiedot: (personuppgifter): kansalaisuus (medborgarskap) (utländskt medborgarskap behöver inte nödvändigtvis betyda att det är fråga om ett internationellt ärende) Suomen/ulkomaan osoitteet (adresser i Finland/utlandet) (bor kunden utomlands?) Om det saknas adress för en kund som hör till ett försäkringsdistrikt men de övriga omständigheterna inte tyder på att det är fråga om ett internationellt ärende ska du kontrollera om kunden flyttat utomlands innan du överför arbetet till centret för internationella ärenden. Kunta- ja toimistotiedot (kommun- och byråuppgifter): (hemkommun 198 = okänd, 200 = personen är utomlands eller saknar hemkommun, har endast vistelsekommun) Perhetiedot (familjeuppgifter): finns även de barn för vilka en förmån söks bland uppgifterna om föräldrarna? Den sökande eller maken kan få utländsk pension som påverkar betalningsansvaret för dagpenningar. Kontrollera även följande i HEKY: Työeläkkeet ja korvaukset (arbetspensioner och ersättningar): utländsk pension Henkilön yleistiedot (allmänna uppgifter om personen): ulkomaan vakuutustunnukset (utländska försäkringsnummer), vakuuttamishistoria (försäkringshistorik), eläkkeen vakuutusajat (pensionens försäkringstider), ulkomaan vakuutusjaksot (utländska försäkringsperioder) Anmärkningar på beredningsskärmbilden om att personen eller familjemedlemmarna inte är försäkrade och om begränsad försäkringstillhörighet tyder på ett internationellt ärende. (Du hittar anmärkningarna genom att välja en viss försäkringsperiod med ett "v"). Studera även noga uppgifterna i Verottajalta saadut tiedot (uppgifter från skattemyndigheten). Om det i uppgifterna om SFL-arbetsinkomst ingår försäkringslöner men det saknas försäkringsperioder för motsvarande tid ska ärendet handläggas vid centret för internationella ärenden. Vilka kännetecken på ett internationellt ärende kan du hitta i OIWA och i ansökan? En utlandsvistelse nämns i ansökan. Ansökan är försenad eller kunden ansöker om att dagpenningen ska börja vid en exceptionell tidpunkt; kan det vara fråga om flyttning till Finland och har kunden kanske förut fått dagpenning från ett annat land? Adressen är utländsk eller kunden meddelar att han eller hon kommer att flytta utomlands under dagpenningsperioden? Ansökan har undertecknats utomlands eller betalningsadressen är utländsk. Kunden uppger lön från utlandet eller från en internationell organisation som grund för dagpenningen. 50

56 Jäv E-blanketter eller SED-blanketter har fogats till ansökan. Av ansökan framgår att sökanden distansarbetar i ett annat land för ett företag i Finland. Jämför dina observationer med försäkringsperioderna och med uppgifterna i OIWA. Har det redan fattats beslut om försäkringstillhörighet för motsvarande tid? Av arbetsgivarens anmälan (Y 17r) framgår att försäkringslön anmälts eller att anställningen varat kortare tid än 6 månader eller att lönen betalats i utländsk valuta. Kunden ber om en uppskattning av inkomsterna, eftersom han eller hon har arbetat i Finland endast en kort tid efter flyttningen, men det finns inte någon uppgift om utlandsvistelse i uppgifterna om den sökandes försäkringsperioder. Hur överför man ett arbete till centret för internationella ärenden? Om ett internationellt arbete har förmedlats till ditt försäkringsdistrikt ska du i OIWA överföra ansökan till arbetskön Vanhempainetuudet (föräldraförmåner) vid centret för internationella ärenden. Anteckna vid behov i fältet för kommentarer varför det är fråga om ett internationellt ärende. Om du är osäker på om det är fråga om ett internationellt ärende ska du rådfråga den förmånsansvariga i ditt försäkringsdistrikt. Om fallet i fråga har överförts från centret för internationella ärenden, ska du vid behov rådgöra med personen som överförde det. Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s personal. Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen. Läs mer om jäv Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig. Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning till påståendet och avgöra jävsfrågan. Läs mer om avgörande av jävsfrågor Tilläggsutredningar I avgörandeskedet kan du bli tvungen att be den sökande om ytterligare utredningar som behövs för avgörande av ansökan. Tilläggsutredningar ska i första hand begäras per telefon. Vid behov kan du använda brev för begäran om tilläggsutredning. Läs mera här. Ansökan kan avgöras på basis av de tillgängliga uppgifterna även om den sökande vägrar lämna de uppgifter som behövs 51

57 eller presentera en sådan utredning som skäligen kan krävas av honom eller henne. Om den försäkrades arbetsgivare har ansökt om föräldradagpenning och den sökande trots begäran inte själv har lämnat in någon ansökan eller de uppgifter som behövs för beviljande av dagpenning, avgörs ärendet på basis av arbetsgivarens ansökan. Läs också Beslut till arbetsgivaren Hörande Hörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendet före avgörandet. Läs mer om hörande När ska kunden höras? Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras Hur går hörandet till? Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare eller vårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar Meddelande av beslut Förmånsbesluten är administrativa beslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet avslutas. Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras/avslås, dras in, justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarna till det och kan ta ställning till ett eventuellt överklagande. När en förmån dras in på grund av att förmånstagaren avlidit meddelas i regel ett beslut om indragningen. Undantag är rehabilitering, rehabiliteringspenning, handikappförmåner, folkpension, familjepension, garantipension, bostadsbidrag för pensionstagare samt barnförhöjning till folkpension. I fråga om dessa meddelas inget beslut om indragning på grund av förmånstagarens död. Om indragning av rehabiliteringspenning inte gjorts i tid och förmånen därför betalats ut till för stort belopp, meddelas ett beslut om indragningen. Om man inte avstår från återkrav av det felaktigt utbetalda beloppet i samband med beslutet om indragning, meddelas ett separat beslut om återkrav. Vid indragning av pensions- och handikappförmåner meddelas emellertid inte något beslut, även om felaktig utbetalning uppkommer. FPA ber banken betala tillbaka de felaktigt utbetalda förmånsposterna. Om banken inte kan göra detta kontaktar FPA dödsboet och ber om återbetalning av det felaktigt utbetalda beloppet. Om dödsboet inte återbetalar beloppet i fråga meddelas ett beslut om återkrav. Läs mer om meddelande av beslut vid dödsfall. När utbetalningen av en pensions- eller handikappförmån avbryts (temporärt avbrott i utbetalningen, avbrott i utbetalningen på grund av institutionsvård eller fängelse) meddelas alltid ett beslut. Beslut meddelas endast på begäran i fråga om beviljad sjukvårdsersättning vid direktersättningsförfarande 52

58 vid justering av förmån på grund av indexjustering. I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än på förmånstagarens begäran. Förmånsbeslutet är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som föreskrivs i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i anvisningen om sökande av ändring och i anvisningen om rättelse och undanröjande av beslut. Förmånsbesluten är avgiftsfria. Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet. Det finns en särskild bestämmelse om meddelande av beslut i följande förmånslagar: 63 i folkpensionslagen (568/2007) 24 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 22 i lagen om handikappförmåner (570/2007) 45 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 11 kap. 3 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas. Se också Avgörande i sak eller avvisande utan prövning,?beslutets form och innehåll och motivering av beslut Beslutsmottagare Beslut om föräldradagpenning ges till den försäkrade arbetsgivaren, om arbetsgivaren har betalat lön under föräldradagpenningstiden och meddelat löneuppgifterna i e-tjänsten eller med blankett Y 17r vårdnadshavaren, om den försäkrade är minderårig intressebevakaren, om personen har tillförordnats en intressebevakare till vars uppgifter hör skötseln av ekonomiska ärenden, såsom förmånsärenden intressebevakningsfullmäktigen, om intressebevakningsfullmakt fastställts och den omfattar skötseln av förmånsärenden. Beslut till vårdnadshavaren eller annan intressebevakare Om ett minderårigt barn (15 17 år) har ansökt om föräldradagpenning ska ett överklagbart beslut skickas såväl till den sökande som till hans eller hennes lagliga företrädare. De lagliga företrädarna för en minderårig är vårdnadshavarna och andra eventuella intressebevakare. Den minderårige själv och hans eller hennes lagliga företrädare har båda rätt att föra talan i ärendet. Därför ska båda få ett överklagbart beslut. Beslutet delges endast en vårdnadshavare. Om den minderårige har en utsedd intressebevakare meddelas beslutet till intressebevakaren för kännedom Om den minderårige sökande har flera vårdnadshavare, fråga den sökande per telefon vilken vårdnadshavare beslutet ska sändas till. Vid behov kan du också använda ett brev för begäran om tilläggsutredning. Om man inte får något svar ska du skicka beslutet till den vårdnadshavare som barnet bor eller senast bodde hos. Om vårdnadshavarna bor tillsammans kan du skicka beslutet till någondera. 53

59 Skriv ut det beslut som ska skickas till vårdnadshavaren separat och skicka det till vårdnadshavarens adress. Anteckna i OIWA vem beslutet skickats till. Om den minderårige har en utsedd intressebevakare, spara intressebevakaren som betalningsyrkare, så skickas beslutet också till intressebevakaren. Om en minderårig har en spärrmarkering ska vårdnadshavaren inte delges beslutet. Om en vårdnadshavare däremot har en spärrmarkering utgör detta inget hinder för delgivning av beslutet. Kontrollera om någondera av vårdnadshavarna har en spärrmarkering. Om den vårdnadshavare som du har för avsikt att delge beslutet har en spärrmarkering skickas beslutet av enheten för skyddade personuppgifter. Om den andra vårdnadshavaren än den som du tänker sända beslutet till har en spärrmarkering ska du i beslutet dölja den minderårigas adress och andra uppgifter om boendet. Lägg märke till att om en minderårig får barn är den minderårigas egna föräldrar fotfarande hennes vårdnadshavare, medan hon själv är vårdnadshavare till sitt eget barn. Om den minderåriga ingår äktenskap upphör vårdnaden. Läs mer om att ändra ställe för utskrift av beslutet i de tekniska anvisningarna. (linkki tekn. ohjeen kohtaan Vanhempainraha > Päätös ja ratkaisu > Tulostuspaikan muutos) Betalningsyrkande från kommunen Om föräldradagpenning betalas till ett kommunalt organ på den grund att den försäkrade fått utkomststöd i förskott mot kommande dagpenningsförmån eller om det är fråga om kommunens betalningsyrkande för den tid den försäkrade varit i institutions- eller familjevård, meddelas inget beslut till det kommunala organet. Uppgifterna förmedlas som referens- eller meddelandeuppgifter på kontoutdraget. (SFL 1224/ kap mom., lagen om utkomststöd 1412/ , lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/ ) Beslut till arbetsgivaren Av beslutet till arbetsgivaren framgår bl.a. längden av den dagpenningsperiod som beviljats arbetstagaren samt beloppet av den dagpenning som FPA ska betala till arbetsgivaren. Vidare framgår för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren och från och med när dagpenningen börjar betalas direkt till arbetstagaren. Om arbetsgivaren har ansökt om föräldradagpenning men den försäkrade själv inte har lämnat in någon ansökan eller gett de uppgifter som behövs för beviljande av föräldradagpenning, meddelas ett avslagsbeslut till arbetsgivaren. Arbetsgivarens beslut sänds i regel till den arbetsgivare som betalar lön. Arbetsgivaren kan skaffa löneräkningsfunktionerna av ett utomstående företag och befullmäktiga detta att sköta ärenden i samband med ansökan om föräldradagpenning för arbetsgivarens räkning. Om adressuppgifterna för det företag som arbetsgivaren befullmäktigat har uppgetts som postningsadress för beslutet i e- tjänsten för arbetsgivare eller med blankett Y17r sänds beslutet till den befullmäktigade. I annat fall sänds beslutet till arbetsgivaren. Förmånen betalas dock alltid till arbetsgivaren Internationella bestämmelser Läs om arbetsfördelningen vid handläggningen och avgörandet av förmånsärenden under Ratkaisutyö > Kv-asiat > Työnjako kansainvälisissä asioissa. 54

60 1.8. Utbetalning Betalningsperiod Föräldrapenning betalas periodvis i efterskott, i regel i poster om 25 vardagar. Den sista posten betalas ut efter periodens slut. Om betalning av föräldrapenning till fadern börjar eller upphör mitt i betalningsperioden för modern, betalas föräldrapenning till modern för den ofullständiga betalningsperioden, om villkoren för betalning i övrigt uppfylls. Partiell föräldrapenning betalas ut på samma sätt som föräldrapenning. Intyg över efterundersökning För att föräldrapenning ska betalas ut förutsätts att modern inom 5 12 veckor efter förlossningen för klarläggning av hälsotillståndet har genomgått efterundersökning hos en läkare eller hos en barnmorska eller hälsovårdare som är anställd inom den offentliga hälso- och sjukvården och som har tillräcklig utbildning. FPA kan dock av särskilda skäl bevilja föräldrapenning, även om efterundersökning inte har utförts. (SFL 1224/ kap. 8 3 mom.) Den sökande ska lämna in ett skriftligt intyg över efterundersökningen, t.ex. SV 75r (SRf om verkställighet av SFL 1335/ kap. 3 ). Intyget behöver inte vara utfärdat av den person som utfört efterundersökningen, utan det kan också utfärdas av en hälsovårdare, även om efterundersökningen har utförts av en läkare. Ny rätt till föräldradagpenning Om rätt till ny föräldradagpenning uppkommer under en moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod, upphör betalningen av den föregående moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen vid ingången av den nya föräldradagpenningsperioden. (SFL 1224/ kap mom.) Fängelsevistelse Föräldradagpenning betalas inte för den tid under vilken en mottagare av föräldradagpenning avtjänar fängelsestraff med undantag av förvandlingsstraff för böter. (SFL 1224/ kap mom.) Betalningsadress En förmån betalas till det konto i EU som förmånstagaren uppgett. Om det inte är möjligt att betala in förmånen på ett konto, t.ex. om mottagaren trots begäran inte uppger något kontonummer, eller om han eller hon uppger en särskild orsak, betalas förmånen som betalningsanvisning via Andelsbanken. Då måste förmånstagaren ha en giltig postadress i Finland. Också då kunden anger kommunens förmedlingskonto som sitt kontonummer betalas förmånen till det konto som kunden angett. Kunden kan när som helst ändra det konto som förmånerna ska betalas in på. 55

61 Förmånstagaren ska alltid meddela en ny betalningsadress skriftligen eller via e-tjänsten. En ändring av betalningsadressen meddelas på samma sätt. Förmånstagaren kan anmäla en ändring av betalningsadressen också per telefon, ifall han eller hon meddelar en sådan betalningsadress till vilken han eller hon redan tidigare har fått någon FPA-förmån eller -ersättning Utländsk betalningsadress Om förmånstagaren önskar få sin förmån utbetald till en betalningsadress utomlands utbetalas förmånen med hjälp av internationella bankförbindelseuppgifter och som betalningsadress anges då det utländska IBAN-kontonumret och den utländska BIC-koden eller det utländska BBAN-kontonumret och den utländska BIC/SWIFT-koden eller det utländska BBAN-kontonumret samt bankens namn och landskod. Förmånen kan betalas till utlandet också enligt den försäkrades postadress förutsatt att han eller hon har en giltig adress i utlandet. Närmare information om utbetalningen av förmåner finns i de tekniska anvisningarna Betalningsmottagare Föräldradagpenning kan utbetalas till den försäkrade själv den försäkrades arbetsgivare intressebevakare kommun utsökningsmyndighet någon annan person med fullmakt Den försäkrade Föräldradagpenningen utbetalas till den försäkrade själv om inte arbetsgivaren är skyldig att betala honom eller henne lön under moderskaps-, den särskilda moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten. För semestertid betalas föräldradagpenningen ändå alltid till den sökande själv. Om modern arbetar under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden betalas föräldradagpenningen till modern själv med minimibeloppet (med undantag för en förtida moderskapspenningsperiod). Läs här om arbetsgivarens rätt att söka förmånen (Vanhempainrahan etuusohje > Hakeminen > Kuka voi hakea > Työnantaja) Arbetsgivaren En försäkrads moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning betalas till arbetsgivaren i stället för till den försäkrade, när arbetsgivaren betalar lön under den försäkrades moderskaps-, särskilda moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod och när det i anställningsvillkoren 56

62 har avtalats att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Den försäkrade har inte rätt till föräldradagpenningen för den tid som motsvarar lönen. (SFL 1224/ kap. 4 ) Observera dock att om en person t.ex. under moderskapspenningperioden arbetar för den arbetsgivare som betalar lön under moderskapsledigheten, betalas moderskapspenning med minimibelopp till personen själv. Arbetsgivaren betalar då inte lön under moderskapsledighet utan normal lön som grundar sig på arbete och har inte rätt till dagpenning. Dagpenningen betalas till den FöPL- eller LFöPL-försäkrade företagaren själv även om det egna företaget hade betalat lön till honom eller henne för tiden för sjukfrånvaro eller föräldraledighet. Dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Läs mer under Rätt och villkor > Arbetsgivarens rätt. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att han eller hon får lön under familjeledigheten och arbetsgivaren inte har ansökt om föräldradagpenning, ska du be arbetsgivaren ansöka om dagpenning och anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om den avlönade familjeledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenning till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenning till arbetsgivaren. Exempel En arbetstagare har fem dagars arbetsvecka från måndag till fredag. Han är faderskapsledig från sitt arbete enligt följande (tre olika fall): 1. Han är faderskapsledig från sitt arbete två veckor i följd och arbetsgivaren meddelar att lön betalas utan avbrott för hela denna tid, dvs. för två veckor. Också dagpenningen för den mellanliggande lördagen betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren meddelar att lön betalas endast från måndag till fredag (och inte för lördagen däremellan) betalas faderskapspenningen för lördagen till arbetstagaren. Om arbetstagaren (pappan) inte har ansökt om faderskapspenning för lördagen betalas faderskapspenning inte till någon för lördagen. 2. Han är faderskapsledig från sitt arbete en vecka från måndag till fredag, faderskapspenning har sökts från måndag till fredag och arbetsgivaren meddelar att lön betalas från måndag till fredag. Faderskapsledigheten fortsätter inte in på följande vecka. Faderskapspenningen betalas till arbetsgivaren från måndag till fredag, men inte till någon för lördagen. 3. Han är faderskapsledig från sitt arbete en vecka från måndag till fredag, men har ansökt om faderskapspenning från måndag till lördag. Faderskapsledigheten fortsätter inte in på följande vecka. Arbetsgivaren meddelar att lön betalas ut från måndag till fredag. Dagpenningen betalas till arbetsgivaren från måndag till fredag och till arbetstagaren (pappan) för lördagen. Flera arbetsgivare Om en person samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön under moderskaps-, den särskilda moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar. Om en person t.ex. under moderskapspenningperioden arbetar för den ena av de arbetsgivare som betalar lön under moderskapsledigheten, betalas moderskapspenning med minimibelopp till den arbetsgivare som betalar lönen under moderskapsledigheten. Den arbetsgivare för vilken personen arbetar betalar inte lön för moderskapslediget under den tid personen arbetar utan normal lön som grundar sig på arbete och har inte rätt till dagpenning. 57

63 Om en förmån redan utgivits till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om en person samtidigt både är anställd hos en utomstående arbetsgivare och arbetar som FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat, fördelas dagpenningen mellan den FöPL-/ LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i proportion till FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL-försäkringen upphör exempelvis pga. föräldraledighet eller lång sjukledighet vid arbetsoförmågans eller förmånsrättens uppkomst fördelas inte förmånen mellan företagaren och hans eller hennes arbetsgivare. Då betalas förmånen till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen. Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningförmån eller den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att dagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om den utländska arbetsgivaren inte har ett FO-nummer ska du med ett meddelande till e- postlådan ETTVR be ett ersättande nummer och sedan registrera uppgifterna om arbetsgivaren i registret Työnantajat. Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har hunnit betala lön till arbetstagaren för tiden av frånvaro från arbetet, betalas dagpenningsförmånen till konkursboet upp till beloppet av den utbetalda lönen Intressebevakare Föräldradagpenningsförmåner kan sökas och lyftas av förmånstagarens intressebevakare när förmånstagaren är omyndig (förmånstagaren är under 18 år eller har förklarats omyndig). En person som har fyllt 15 år kan ändå söka och lyfta en föräldradagpenning som tillkommer honom eller henne själv. När en intressebevakare ansöker om en förmån ska han eller hon till ansökan foga en kopia av magistratens eller domstolens beslut om förordnande av intressebevakare. Om förordnandet inte har företetts ska handläggaren ta reda på dess innehåll hos magistraten. I fråga om omyndigförklarade behövs dessa utredningar inte. Intressebevakningsfullmakt Ifall en försäkrad på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd eller motsvarande orsak har blivit oförmögen att sköta sina angelägenheter och har gett en intressebevakningsfullmakt till en person som han eller hon utsett, kan fullmäktigen söka och lyfta förmåner på fullmaktsgivarens vägnar om fullmakten omfattar skötseln av förmånsärenden. Intressebevakningsfullmakten träder i kraft när den har fastställts av magistraten. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgiften om att en person har en intressebevakningsfullmäktig fås med en HEKY-förfrågan, Henkilön yleistiedot > Perhetiedot. 58

64 Kommun För familjevård och institutionsvård enligt klientavgiftslagen Betalning till kommunens förmedlingskonto Om kommunen anordnat institutions- eller familjevård för en person, kan den uppbära och lyfta förmåner som personen har rätt till för den tid institutions- eller familjevården varar (KAL 734/ ). Till kommunen kan i enlighet med detta betalas moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Yrkandet på betalning till kommunen måste framställas minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt underrätta FPA-byrån om sitt yrkande. Utkomststöd som betalats i förskott En kommun kan uppbära och lyfta en försäkrads föräldradagpenningsförmån för samma tid för vilken kommunen har betalat den försäkrade utkomststöd i förskott mot en emotsedd förmån (SFL 1224/ kap mom., USL 1412/ ). Kommunen har rätt att få dagpenningsförmånen från den dag då förmånen hade kunnat betalas till den försäkrade själv, under förutsättning att kommunen har betalat ut utkomststöd för samma tid. Kommunen har rätt att få dagpenningsförmånen till den dag fram till vilken kommunen har betalat utkomststöd vid tidpunkten för utfärdandet av beslutet om dagpenningsförmånen. Exempel 1 A har ansökt om moderskaps- och föräldrapenning för perioden Kommunen har genom ett beslut beviljat A utkomststöd för tiden , betalat ut det till A mot emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA ett betalningsyrkande för samma tid. FPA beviljar genom ett beslut A moderskaps- och föräldrapenning för tiden A:s dagpenningsförmån betalas till kommunen för tiden Från början av mars betalas dagpenningsförmånen till A. Utkomststöd som beviljats eller utbetalats efter utfärdandet av beslut om dagpenningsförmån utgör inte ett mot emotsedd förmån utbetalt utkomststöd och berättigar således inte kommunen till dagpenningsförmån. Eftersom FPA emellertid inte på basis av betalningsyrkandet vet hur länge utkomststöd hunnit betalas ut vid tidpunkten för utfärdandet av beslutet om dagpenningsförmån, betalar FPA ut dagpenningsförmånen till utgången av den tid som yrkandet gäller, såvida yrkandet inte återtas före det. Kommunen förutsätts vid behov återta betalningsyrkandet från den dag från vilken det inte längre finns förutsättningar för utbetalning av dagpenning. Exempel 2 A har ansökt om moderskaps- och föräldrapenning för perioden och väntar på FPA:s beslut om föräldradagpenning. Kommunen har genom ett beslut beviljat A utkomststöd för tiden mot emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA ett betalningsyrkande för motsvarande tid. 59

65 FPA beviljar genom ett beslut A moderskaps- och föräldrapenning för tiden Kommunen återtar sitt betalningsyrkande från början av mars efter att ha fått uppgift om utfärdandet av dagpenningförmånsbeslutet. Dagpenningsförmånen betalas till kommunen för tiden Från början av mars betalas dagpenningsförmånen till A. Om kommunen inte återtar betalningsyrkandet från början av mars, betalas dagpenningsförmånen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, d.v.s. för tiden Om kommunen inte längre har betalat ut utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån för mars, betalar kommunen omedelbart ut den grundlöst erhållna dagpenningsförmånen till personen själv, detta i enlighet med 23 1 mom. USL. Om kommunen inte återtar betalningsyrkandet från början av mars, betalas dagpenningsförmånen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, d.v.s. för tiden Om kommunen inte längre för mars har betalat ut utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån, betalar kommunen omedelbart ut den grundlöst erhållna dagpenningsförmånen till personen själv, detta i enlighet med 23 1 mom. USL. Betalningsyrkande från kommunen En förmån kan betalas till kommunen om kommunen har meddelat sitt yrkande minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt underrätta FPA-byrån om sitt yrkande. I meddelandet ska anges de tider för vilka utkomststöd har betalats. Arbetsgivarens andel Om arbetsgivaren har rätt till föräldradagpenning för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet till den del som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat (SFL 1224/ kap. 4 ), utbetalas dagpenningsförmån som tillkommer arbetsgivaren inte till kommunen. Betalning till kommunens förmedlingskonto Kommunen har rätt att yrka på att föräldradagpenningen betalas ut till denna i de tidigare nämnda, i lagen bestämda situationerna. Föräldradagpenningen kan inte betalas ut till kommunen på dennas yrkan eller framställan till exempel i situationer där kunden inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter. Om kunden vill att förmånen betalas till kommunens s.k. förmedlingskonto ska kunden själv meddela kommunens kontonummer som betalningsadress. Då betalas förmånen in på det konto som kunden har uppgett och kunden kan när som helst meddela ett nytt kontonummer. Läs mer om att meddela ett kontonummer under punkten Betalningsadress Utsökningsmyndighet Retroaktiv betalning Nytt betalningsförbud Betalningsförbud Betalningsförbud returneras Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt särskild moderskapspenning kan utmätas. I utmätningsfall tillämpas bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap. i utsökningsbalken (utsökningsbalken 705/2007). Inkomstbas Med inkomstbas avses det inkomstbelopp på vilket utmätningen görs. I inkomstbasen ingår förutom lön också pensioner, sjukdagpenning och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön oberoende av om de är utmätningsbara eller inte. Till inkomstbasen hör inte 60

66 understöd eller kostnadsersättningar som är avsedda för ett visst ändamål (t.ex. bostadsbidrag, handikappförmåner, barnbidrag). Skyddat belopp Den försäkrade har rätt att behålla ett visst belopp per dag som årligen justeras med folkpensionsindex och som är avsett till försörjning av den försäkrade själv och dennes make och barn egna eller makens som den försäkrade ska försörja. Det skyddade beloppet uppgår i början av 2016 till 22,60 euro per dag för gäldenären själv och 8,11 euro per dag för varje person som gäldenären försörjer. Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad. De skyddade beloppen justeras årligen med folkpensionsindex (utsökningsbalken 705/ kap. 48 ). Det skyddade beloppet för en ensamstående gäldenär är 678 euro per månad. Om gäldenären har en person att försörja är beloppet 921,30 euro per månad. Beräknande av utmätningsbelopp Först uträknas det sammanlagda nettobeloppet av de inkomster som hör till inkomstbasen. Till nettobeloppet av den övriga inkomsten i utmätningsmannens meddelande om betalningsförbud adderas de förmåner som FPA betalar, till den del som dessa beaktas i inkomstbasen. Om inkomsternas sammanlagda nettobelopp inte överstiger det skyddade beloppet, kan sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och donationsdagpenning inte utmätas. Om det belopp för vilket utmätning krävts i betalningsförbudet har angetts som ett konstant belopp, ska det beloppet utmätas, likväl högst till det belopp som överstiger det skyddade beloppet. Om det belopp som har krävts har angetts som ett bråktal (1/3 eller 2/3), beräknas det belopp som ska utmätas på följande sätt: När det sammanlagda nettobeloppet av de inkomster som hör till inkomstbasen är större än det skyddade belopp som räknats ut för personen i fråga multiplicerat med två, utgör den summa som ska utmätas 1/3 av inkomsternas sammanlagda nettobelopp. När det sammanlagda nettobeloppet är lika stort eller mindre än det skyddade belopp som räknats ut för personen i fråga multiplicerat med två, utgör den summa som ska utmätas 2/3 av skillnaden mellan inkomsternas sammanräknade nettobelopp och det skyddade beloppet (s.k. inkomstgränsutmätning). Om det i betalningsförbudet har fastställts ett maximibelopp för utmätningen får detta belopp inte överskridas. Andra inkomster beaktas till det belopp som utmätningsmannen meddelar på blanketten för betalningsförbudet. Om utmätningsmannen inte har angett övriga inkomster anses det att sådana inte finns. Då överstiger det sammanlagda nettoinkomstbeloppet i allmänhet inte det skyddade beloppet. Förmånen kan således inte utmätas och betalningsförbudet skickas tillbaka. Vid ingången av år 2012 trädde en statsrådsförordning i kraft som ersätter den tidigare förordningen om utmätningsgradering: Om lönen är större än fyra gånger gäldenärens skyddade belopp utmäts en tredjedel av det lönebelopp som motsvarar fyra gånger gäldenärens skyddade belopp och dessutom fyra femtedelar av det överskridande lönebeloppet av lönen får dock högst hälften utmätas 61

67 Exempel Gäldenärens lön är euro per månad. Gäldenären har inga barn att försörja. Gäldenärens skyddade belopp är 678 euro per månad. Fyra gånger det skyddade beloppet är euro. Det belopp som utmäts är (4 x 678) : 3 = 904 euro till vilket adderas 4/5 x ( ) = 390,40 euro. Det totala utmätningsbeloppet är ,40 = 1 294,40 euro. Underhållsbidrag Observera dock att högst hälften av lönen får utmätas. När utmätning görs för uppbörd av underhållsbidrag som motsvarar en lönebetalningsperiod, får ett större belopp än normalt mätas ut. Som mest får ett belopp motsvarande underhållsbidraget för en betalningsperiod utmätas. Till gäldenären ska dock alltid lämnas 1/3 av lönen, och det skyddade beloppet får inte utmätas. Ett större belopp än normalt får således inte utmätas ifall det som ska indrivas endast är sådana underhållsbidragsposter som redan tidigare förfallit till betalning. Retroaktiv betalning Innehållningsbeloppet beräknas separat för retroaktiv tid och därefter för varje betalningsperiod. Vid retroaktiv engångsutbetalning av förmån utmäts högst en tredjedel av nettobeloppet. I detta fall beräknas inte något skyddat belopp. När engångsbetalning utmäts för uppbörd av underhållsbidrag får högst två tredjedelar av nettobeloppet tas i mät. Betalningsförbud Utmätningsmannen meddelar om utmätning genom ett betalningsförbud, och så länge det är gällande får förmånen i fråga inte betalas till någon annan än utmätningsmannen. I betalningsförbudet uppges det belopp som ska utmätas och det belopp som skyddas samt nettobeloppet av den övriga inkomst som utmätningen omfattar. Ett betalningsförbud ska iakttas genast när det nått FPA. Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar att betalningsförbudet har upphört. Om de förhållanden som ligger till grund för betalningsförbudet förändras, ändrar utmätningsmannen betalningsförbudet genom ett nytt betalningsförbud. Det nya betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet. Om föräldradagpenning ska betalas till arbetsgivaren innehålls det belopp som ska utmätas endast till den del som dagpenningen betalas till den försäkrade själv. Om kommunen har yrkat på betalning av föräldradagpenning på grund av att kommunen har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (USL 23 ) eller på grund av att den har ordnat institutionsvård eller familjevård för den försäkrade (KAL 14 ), betalas dagpenningen i första hand till kommunen. Utsökningsmyndigheten svarar för att utmätningen är korrekt och FPA-byrån behöver inte kontrollera att ett betalningsförbud är lagenligt. FPA kan inte på eget initiativ göra avsteg från ett betalningsförbud. I oklara situationer kan man ändå hos utsökningsmyndigheten kontrollera att uppgifterna i betalningsförbudet är korrekta. Utmätningsmannen ska också på begäran och vid behov ge råd om iakttagandet av betalningsförbudet. 62

68 Nytt betalningsförbud Om byrån medan ett betalningsförbud gäller får ett nytt betalningsförbud från en annan utmätningsman rörande samma person, ska det nya förbudet iakttas. Det förra betalningsförbudet returneras till utfärdaren, som samtidigt informeras om vilken utmätningsman som utfärdat det nya förbudet. Betalningsförbud returneras Betalningsförbud ska returneras även då den försäkrade inte får dagpenning, den försäkrades nettoinkomst inte överstiger det skyddade beloppet eller byrån har annan laglig orsak att returnera förbudet. Även om beloppet av moderskaps- och föräldrapenningen när perioden börjar ser ut att understiga det skyddade beloppet ska du registrera utsökningsuppgifterna och kontrollera situationen när föräldrapenningsperioden börjar. Om det fortfarande inte återstår något att mäta ut ska du returnera betalningsförbudet. Kontakta utsökningsmyndigheten ifall det råder oklarhet om returneringen av betalningsförbudet eller annars gällande utmätningen Förskottsinnehållning, allmänna principer Enligt inkomstskattelagen kan en person vara antingen allmänt skattskyldig eller begränsat skattskyldig i Finland. Allmänt skattskyldig är en person som i beskattningshänseende är bosatt i Finland. Han eller hon är skyldig att betala skatt i Finland för sin inkomst både i Finland och utomlands. FPA verkställer förskottsinnehållning på förmåner och pensioner som FPA betalar till en allmänt skattskyldig, om de inte är skattefria enligt gällande lagstiftning (ISkL 1535/ ). Förskottsinnehållning verkställs också på ersättning för arbete, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Begränsat skattskyldig är en person som inte är stadigvarande bosatt i Finland. Han eller hon är skyldig att betala skatt i Finland endast för sin inkomst i Finland. Vid beskattningen av en sådan person tillämpas i regel lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Läs mer om Förskottsinnehållning > Källskatt På pensionsinkomst som betalas ut i Finland tas det inte ut källskatt av en person som är bosatt utomlands, utan på inkomsten verkställs förskottsinnehållning Grunder I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning bestäms på vilka grunder förskottsinnehållning ska verkställas på FPAförmåner och på skattepliktig ersättning för arbete. Grund- och tilläggsprocent Förskottsinnehållning verkställs enligt den grundprocent som fastställts för lön till den del det belopp som utbetalas inte överstiger den personliga inkomstgräns som fastställts av 63

69 Skatteförvaltningen. Till den del som överstiger inkomstgränsen verkställs innehållningen enligt tilläggsprocenten. Då det gäller förmåner som betalas för vardagar divideras det belopp som har angetts som årlig inkomstgräns med 300 och i fråga om förmåner som betalas månatligen med 12. Vid arbetsersättningar divideras det belopp som utbetalas med 365 och multipliceras med det antal dagar som ingår i fakturan. Annan personlig procentsats Frilansare har endast en personlig innehållningsprocent för lön och övriga förskottsskattepliktiga inkomster. För pensionsinkomst har pensionstagare separat en personlig innehållningsprocent som tillämpas på både regelbundna och retroaktiva pensionsposter. Skatteprocent för biinkomster Om en person förutom huvudsyssla har biinkomster, verkställs innehållningen enligt den innehållningsprocent som fastställts för biinkomster. Procentsatsen för biinkomster är vanligtvis densamma som personens tilläggsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett skattekort för biinkomst till FPA. Graderat skattekort När man använder ett graderat skattekort ändras den personliga förskottsinnehållningsprocenten då de fasta inkomstgränserna uppnås. Förskottsinnehållning som verkställs på basis av ett graderat skattekort är dock alltid minst 25 %. Graderade skattekort används inte vid beräkningen av förskottsinnehållningen på studiepenning och arbetslöshetsförmåner. Om ett graderat skattekort har registrerats för en person som får studiepenning läggs studiepenningens belopp automatiskt till inkomsterna på skattekortet. I de belopp som angetts som inkomstgränser beaktas alla inkomster under hela skatteåret (kalenderåret), också andra inkomster än de som utbetalats av FPA. Inkomsterna för hela kalenderåret beaktas, också om det graderade skattekortet tas i bruk mitt i året då nya grunder för förskottsinnehållningen träder i kraft. Bestämd procentsats I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut har angetts situationer där förskottsinnehållningen på pensioner, andra förmåner och arbetsersättning bestäms schematiskt utgående från bestämda procentsatser. Procenttabell På dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och på rehabiliteringspenning kan förskottsinnehållningen verkställas enligt en procenttabell i Skatteförvaltningens beslut. (6 3 mom. i skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Ändringsskattekort Betalningsmottagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om ändring av förskottsinnehållningen. Om Skatteförvaltningen ger betalningsmottagaren ett ändringsskattekort för sociala förmåner, pension eller studiepenning överförs uppgifterna i regel direkt till FPA, vilket gör att uppgifterna 64

70 införs automatiskt. Om Skatteförvaltningen eller kunden lämnar in ändringsskattekortet direkt till byrån, ska du registrera uppgifterna i ändringsskattekortet med HEMU. Skatteförvaltningen antecknar i ändringsskattekortet för vilket ändamål det kan användas. Vid förskottsinnehållning på sociala förmåner kan endast ett ändringsskattekort som är avsett för sociala förmåner användas. För studiepenning och pensioner kan dock endast ändringsskattekort som getts för dessa förmåner användas. Ändringsskattekortet innehåller en innehållningsprocent som används tills man tjänat den inkomst som står angiven på skattekortet. Därefter används den högre innehållningsprocent som antecknats i kortet. Vid beräkningen av totalinkomsten beaktas de förmåner eller arbetsersättningar som har utbetalats under den tid kortet varit i kraft. Om ändringsskattekortet används också efter årsskiftet, börjar uppföljningen av totalinkomsten från början. På ett ändringsskattekort som getts för pension anges ingen totalinkomst. På ett ändringsskattekort kan också anges endast en innehållningsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Betalningsmottagarens begäran Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt Källskatt Källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen används vid utbetalning av dagpenningförmåner, rehabiliteringspenning, barnavårdsstöd och studiepenning. Källskattekort används också vid betalning av arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd om inte mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Källskatten på sociala förmåner är i regel 35 %. Om FPA betalar ut en förmån för en kortare tid än en månad avdras automatiskt 17 euro/dag (kalenderdag) i samband med utbetalningen. Om FPA betalar ut en förmån för en hel månad avdras automatiskt 510 euro/månad. På skillnaden tas det ut källskatt. (6 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978) På arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd tas det ut källskatt i enlighet med den procent som anges på skattekortet. Källskatteavdraget görs inte automatiskt. Du får göra ett källskatteavdrag på skatteinnehållningen om det finns en anteckning om avdraget på skattekortet. Betala en rättelse av förskottsinnehållningen till den som ska få ersättningen eller hänvisa vid behov personen till Skatteförvaltningen för att få skatterättelse. På förmåner för vilka det ska betalas källskatt tas det inte ut någon sjukvårdspremie (1,5 %) även om det skulle finnas en anteckning på skattekortet om att en sådan ska tas ut. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas han eller hon enligt källskattekortet. 65

71 Erhållande och användning av uppgifter Vid verkställandet av förskottsinnehållning på förmåner utnyttjas de grunder för förskottsinnehållningen som överförts direkt till FPA. Betalningsmottagaren kan också lämna in sitt skattekort till FPA eller meddela en annan innehållningsgrund. Läs mer under Egen begäran. På arbetsersättningar verkställs inte förskottsinnehållning om mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Efter beslut om beviljande för en begränsat skattskyldig pensionstagare skickar skatteoch bokföringsgruppen ett brev till Huvudstadsregionens skattebyrå med begäran om förskottsinnehållningsprocent. Skattebyrån ger på basis av detta en personlig innehållningsprocent som är avsedd för pension Direktöverföringsuppgifter FPA får årligen direkt av Skatteförvaltningen uppgifter om förskottsinnehållningsgrunderna för förmånstagare som är skattskyldiga i Finland. Ändringsskattekorten överförs direkt till FPA från Skatteförvaltningen varje vardag. FPA kontrollerar årligen hos Skatteförvaltningen, i februari och augusti, om mottagarna av arbetsersättning (producenter av dagvård/rehabilitering) finns i förskottsuppbördsregistret. Kontrollen görs automatiskt som direktöverföringsbegäran. De personliga procentsatser som fastställts för förskottsinnehållning på pension fås på FPA:s begäran för allmänt och begränsat skattskyldiga pensionstagare vars pension utbetalas i november eller som beviljats pension på förhand. Begäran sänds automatiskt, i regel i november, och i den anges en uppskattning av den pension som kommer att betalas ut följande år. De nya innehållningsprocenterna från Skatteförvaltningen för följande år registreras automatiskt i systemet. De förskottsinnehållningsprocenter som kommit direkt från Skatteförvaltningen tas årligen i bruk vid en tidpunkt som meddelas separat. Till dess används de förskottsinnehållningsgrunder som gällde i december föregående år Uppgifter från betalningsmottagaren Skattekort Om betalningsmottagaren eller Skatteförvaltningen skickar ett ändringsskattekort för en social förmån eller för studiepenning, pension eller arbetsersättning, beräknas förskottsinnehållningen enligt ändringsskattekortet. Justerad förskottsinnehållning tillämpas i regel med början från följande betalningspost. En ändring som hänför sig till retroaktiv tid kan dock beaktas om skattekortets giltighetstid sträcker sig till tidpunkten för de utbetalda posterna. Läs mer om Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort som utfärdats för lön används inte för förskottsinnehållning på förmåner eller pensioner. 66

72 En begränsat skattskyldig kan begära ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst från Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen skickar skattekortet per post till FPA. Egen begäran Källskatt Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. För källbeskattningen ska mottagaren av en förmån eller en arbetsersättning lämna in ett källskattekort. Källskattekortet ska vara utskrivet för FPA. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort eller ett skattekort för biinkomst till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas han eller hon enligt källskattekortet såsom tidigare. På pensioner tas det inte ut källskatt, utan för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställs förskottsinnehållning Sparande av förskottsinnehållning Alla de grunder för förskottsinnehållning som fåtts från förmånstagarna och Skatteförvaltningen ska sparas i datasystemet för förskottsinnehållningsuppgifter. Registrera uppgifterna genom att välja Ennakonpidätystiedot (uppgifter om förskottsinnehållning) i HEMU-startmenyn. Grunderna för förskottsinnehållningen för begränsat skattskyldiga registreras vid Centret för internationella ärenden, Handläggningscentret för sjukpensionsärenden eller vid skatte- och bokföringsgruppen. Skattekorten och/eller kopior av dem ska förvaras hos FPA efter registreringen. Inkomstgränserna på skattekorten följs upp automatiskt. Uppgifterna om de totala inkomsterna uppdateras automatiskt vid satskörningarna av betalningar och registreringen av återbetalda belopp. Om du stöter på problem med att korrigera uppgifterna om influtna inkomster, ska du kontakta skatte- och bokföringsgruppen Vad FPA bör kontrollera Kontrollera om nya producenter av rehabiliteringstjänster och dagvård finns upptagna i förskottsuppbördsregistret. Detta kan göras via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) webbplats eller servicenumret Om en företagare har registrerats i förskottsuppbördsregistret syns i FODS Informationstjänst, under Giltiga registreringar, uppgiften Förskottsuppbördsregistret och läget Registrerad samt begynnelsedagen. Med funktionen Visa registerhistoria får du fram eventuellt datum för när företagarens registrering i förskottsuppbördsregistret upphört. Huruvida registertillhörigheten fortgår kontrolleras automatiskt direkt hos Skatteförvaltningen. Läs mer om Förskottsinnehållning > Beskattning av mottagare av arbetsersättning. 67

73 Registrera uppgiften om huruvida en mottagare av arbetsersättning finns i förskottsuppbördsregistret med funktionen APRE/Työkorvauksen saajan verotusperusteet (beskattningsgrunder för mottagare av arbetsersättning). Registreringen kräver att basdata om mottagaren har registrerats. Du ska också i beskattningsgrunderna registrera följande datum för granskning av förskottsuppbördsregistreringens giltighet, vilket fås ur systemet, som den dag då beskattningsgrunden upphör Verkställande av förskottsinnehållning Förskottsinnehållning verkställs i enlighet med förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning. Primära innehållningsgrunder är ändringsskattekort källskattekort eller personens eget meddelande om högre innehållningsprocent än annan grund. Förskottsinnehållningens belopp beräknas automatiskt per betalningspost i euro och cent Dagpenningar (6 i skattestyrelsens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Förskottsinnehållning verkställs på sjukdagpenning partiell sjukdagpenning moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning partiell föräldrapenning särskild moderskapspenning specialvårdspenning donationsdagpenning dagpenning vid smittsam sjukdom Förskottsinnehållningen verkställs i regel enligt en personlig grund- och tilläggsprocent eller annan personlig innehållningsprocent. Om innehållningsgrunden har utfärdats för lön görs dock alltid en förskottsinnehållning om minst 25 %. I ett graderat skattekort är innehållningsprocenten alltid minst 25. Förskottsinnehållningen på partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning verkställs i regel enligt personlig grund- och tilläggsprocent. Vid förskottsinnehållningen på de här förmånerna tillämpas inte någon minimiinnehållning på 25 %. Om utbetalningen är högst 4 euro per dag görs ingen förskottsinnehållning. För arbetstid i samband med föräldradagpenning verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 %. 68

74 På förmåner som betalas med högst minimibeloppet (frånsett partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning) är förskottsinnehållningen 20 %. Om beloppet av en förmån är högst 4 euro per dag verkställs ingen förskottsinnehållning. Om förmånstagaren har ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen som är avsett för utbetalning av förmåner, görs förskottsinnehållningen enligt det. Förskottsinnehållningen verkställs enligt den procentsats som anges i tabellen i Skatteförvaltningens beslut om det inte finns några uppgifter om vad skatteinnehållningen ska vara en förmån som hänför sig till föregående kalenderår betalas retroaktivt eller det betalas ett tillägg till förmånen. En betalning anses inte hänföra sig till föregående kalenderår om betalningsperioden sträcker sig över årsskiftet eller slutar så, att förmånen inte hade kunnat betalas under föregående kalenderår. Exempel Dagpenning beviljas 20.1 och betalas retroaktivt för tiden Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Dagpenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. För tiden görs förskottsinnehållningen med tabellprocenten 35. För tiden gör förskottsinnehållningen med skatteprocenten för lön som är 27. Exempel Tabellprocenten används inte i regelbundna betalningsposter, där en del av tiden infaller föregående år. Dagpenning har beviljats från och med Vid årsskiftet gäller en betalningspost tiden och betalningsdagen är Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Dagpenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. Förskottsinnehållningen görs med skatteprocenten för lön som är 27. Om en betalningspost på grund av betalningshinder eller av någon annan orsak betalas senare, görs förskottsinnehållningen för den andel som gäller föregående år enligt tabellprocenten Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort Du kan korrigera förskottsinnehållningen om ett ändringsskattekort som gäller retroaktivt har lämnats in till FPA. Om ändringsskattekortet omfattar tid före årsskiftet kan du rätta förskottsinnehållningen ända fram till utgången av maj innevarande år. Det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast i slutet av maj. Exempel Ett skattekort som gäller retroaktivt från och med 1.11 har lämnats in till FPA 5.1. Skattekortets giltighetstid går ut senast Förskottsinnehållningen kan rättas börjande från Rättelsen 69

75 kan göras fram till utgången av maj innevarande år och det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast då. Källskatt Om det har tagits ut ett för stort belopp i källskatt på en förmån kan detta korrigeras endast samma betalningsår. Serviceproducenten införd i förskottsuppbördsregistret Förskottsinnehållningen ska alltid rättas om en mottagare av arbetsersättning mitt i året meddelar att han eller hon är införd i förskottsuppbördsregistret. Ett fel har gjorts vid FPA Om man vid FPA felaktigt har tagit ut ett för stort belopp i förskottsinnehållning kan du korrigera felet utan ändringsskattekort. Det är frågan om ett fel från FPA:s sida t.ex. om förskottsinnehållningsprocenten från Skatteförvaltningen felaktigt har sparats som en för hög procentsats. Du kan göra en rättelse ända fram till utgången av maj året efter skatteåret. Det belopp som ska återbetalas ska betalas ut senast i slutet av maj. Med skatteår avses det kalenderår för vilket skatten bestäms. Rättande av förskottsinnehållning Du kan korrigera och betala ett för stort innehållningsbelopp med funktionen Ennakonpidätyksen korjaus i startmenyn HERE. För RAKE-pensionernas del sköter skatte- och bokföringsgruppen korrigering och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner En skattepliktig förmån kan återkrävas till sitt nettobelopp så länge som FPA kan meddela Skatteförvaltningen ändringarna i den skattepliktiga förmånens och förskottsinnehållningens belopp som årsanmälan. En utbetald förmån kan återkrävas och kvittas till sitt nettobelopp fram till utgången av maj året efter betalningsåret. Därefter verkställs återkrav och kvittning till bruttobelopp. Om förmånstagaren återbetalar en förmån från ett år för vilket FPA redan lämnat årsanmälan med korrigeringar till Skatteförvaltningen, meddelar FPA Skatteförvaltningen det återbetalda beloppet i januari året efter återbetalningsåret. Meddelandet lämnas i samband med årsanmälan. Till förmånstagaren skickas automatiskt ett verifikat där de uppgifter som sänts till Skatteförvaltningen finns specificerade förmånsvis. Skatteförvaltningen beaktar det återbetalda förmånsbeloppet som avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid beskattningen för återbetalningsåret. (ISkL 1535/ a 1 och 2 mom.) FPA meddelar Skatteförvaltningen också korrigeringar beträffande de förmåner som arbetsplatskassorna har återkrävt. Arbetsersättningar för vård av barn återkrävs inte hos mottagaren av arbetsersättningen, utan hos den som ansökt om stöd för vård av barnen. Familjen och vårdproducenten sköter skatterättelseärenden som gäller privat vård direkt med Skatteförvaltningen. Ändringar i återkravs- och kvittningsuppgifter rörande de arbetsersättningar i anslutning till barnavårdsstöd som betalats till vårdproducenterna meddelas inte till Skatteförvaltningen. 70

76 Skatte- och bokföringsgruppen meddelar Skatteförvaltningen om återbetalningar av arbetsersättningar för rehabilitering Regressbetalningar Regressbetalningar mellan olika inrättningar och FPA som görs mellan skattepliktiga förmåner från samma betalare handläggs och betalas till sina skattefria bruttobelopp. Om en förmån som regressindrivs eller en del av den är skattefri, är den förmån som ska betalas emellertid skattepliktig till sin skattefria del, t.ex. när studiestödets bostadstillägg indrivs ur rehabiliteringspenning. (ISkL 1535/ a 3 mom.) Mer information om regressförfarande finns i anvisningarna om respektive förmån. En förmån som utbetalats till kunden själv är alltid skattepliktig inkomst för honom eller henne. Skatteförvaltningen underrättas inte om regressbetalningar som behandlats som skattefria Årsanmälan Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda förmåner och arbetsersättningar samt om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter. Skatte- och bokföringsgruppen skickar Skatteförvaltningen en årsanmälan före utgången av januari efter betalningsåret. Till förmånstagarna skickar skatte- och bokföringsgruppen ett sammandrag med samma innehåll och till dem som mottagit arbetsersättning skickas verifikat över de uppgifter som lämnats till Skatteförvaltningen. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till honom eller henne. Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis. De förmåner som meddelats Skatteförvaltningen i årsanmälan beaktas vid beskattningen utifrån de uppgifter som lämnats av FPA, och förmånstagaren ska inte uppge dem i sin skattedeklaration. De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut tiedot. Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via startmenyn APKY under fliken Maksetut työkorvaukset genom att välja 'Verotukseen annetut tiedot'. Korrigering av uppgifter Uppgifter som ingått i årsanmälan kan korrigeras innan beskattningen fastställs om förmånens eller förskottsinnehållningens belopp ändras t.ex. på grund av återkrav. De nettoåterbetalningar som hänför sig till föregående år ska betalas före utgången av maj. Skatte- och bokföringsgruppen kan korrigera felaktiga uppgifter till slutet av september. Skatte- och bokföringsgruppen sänder också alltid ett meddelande om korrigerade uppgifter till förmånstagaren. 71

77 Månatlig kontroll Gruppen för bokföring och betalningsrörelse lämnar månadsvis (senast den 10 dagen) en kontrollanmälan till Skatteförvaltningen om förskottsinnehållningar och källskatter. Anmälan innehåller uppgifterna för månaden före den månad då anmälan görs. Förskottsinnehållningen och källskatten betalas månadsvis senast den 10 dagen i månaden efter betalningsmånaden Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens belopp är den arbetsinkomst som fastställts vid beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av föregående förmån eller minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den sökande företett. Vad som avses med arbetsinkomst Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när han eller hon tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts. arbetsinkomst som tjänats in i ett EU-medlemsland eller en stat som tillämpar EU-lagstiftning, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och han eller hon inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som han eller hon intjänat som försäkrad i Finland. 72

78 Vad som inte avses med arbetsinkomst Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus) arvoden till idrottsutövare arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar är sådan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren som han eller hon själv ska uppge för arbetsgivaren och skatteförvaltningen 73

79 Lön är bl.a. på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstilläg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetsarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass utdelning som grundar sig på arbetsinsats (13 a i lagen om förskottsuppbörd 1118/1996) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är den arbetsinsats som den som får dividenden eller en person i denna dividendmottagares intressesfär har presterat om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. 74

80 Arvoden Som grund för dagpenningsförmånen används sådana löner, arvoden och ersättningar som det ska verkställas förskottsinnehållning på och som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsningsoch föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om det har betalats arbetspensionsavgifter på dem. Pensionslagarna för de privata och offentliga sektorerna innehåller olika slags bestämmelser om hur arvoden inverkar på pensionstillväxten och hur man ska betala arbetspensionsavgifter på dem. Inom den kommunala sektorn beaktas inte mötesarvoden i den pensionsgrundande lönen och det betalas inte arbetspensionsavgifter på dem oberoende av om mötesarvodena betalas inom ramen för ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller på basis av ett förtroendeuppdrag. Eftersom det inte betalas arbetspensionsavgifter på mötesarvoden beaktats de inte som sådan lön som räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. På basis av ersättning för inkomstbortfall och arvoden för viss tid som betalas till kommunala förtroendevalda betalas däremot arbetspensionsavgifter och de är också arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Mötesarvoden som betalas i statens tjänst eller för statliga förtroendeuppdrag räknas med i den pensionsgrundande lönen och på dem betalas arbetspensionsavgifter. De betraktas också som lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmån. Personer som sköter förtroendeuppdrag inom den privata sektorn omfattas i regel inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode 75

81 Vårdbidrag för närståendevård och familjevårdare är arbetsersättning och de betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning i punkten (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus). Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse och förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 76

82 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten). Kännetecknande för ovan nämnda optioner är bl.a. att de bestäms i huvudsak enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och på aktiemarknaden uppkommer nyttan inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen. arbetstagarens eller personalens arbetsinsats har ingen direkt inverkan på optionsbeloppet en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten). Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om betalningen av hans eller hennes lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör Lön för väntetid betalas för högst 6 kalenderdagar. ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten) Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på basis av en vinstpremie eller resultatpremie. 77

83 sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten). Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontakt beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare direkt i kontanter tar ut andra personalfondsavsättningar än i form av resultatpremier betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten) I de ovan nämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie omistajat tekevät sitovan päätöksen käteisen voittopalkkion maksamisesta yhtiökokouksessa tilikauden päätyttyä vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.) Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hans eller hennes pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på basis av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den 78

84 arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas på basis av den lön som betalats för utlandsarbetet och på vilken förskottsinnehållning verkställs eller på basis av den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas: arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst) eller, om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hans eller hennes arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En 79

85 yrkesutövare kan, om han eller hon så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som han eller hon får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och en make eller maka eller annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL. Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkares familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för honom eller henne enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make eller maka eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om han eller hon personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Aktiebolag Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som 80

86 aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om han eller hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelar beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om han eller hon ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Yrkesutövare X Make, maka, sambo X Annan familjemedlem X X, lön Öppet bolag Bolagsman X Familjemedlemmar X, lön Ansvarig bolagsman X Kommanditbolag Tyst bolagsman X, lön Familjemedlemmar X, lön Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön 81

87 Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen innehav högst 30 % Delägare Familjemedlem X X, lön X, lön X, lön Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hans eller hennes makas eller makes löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mera om försäkring enligt LFöPL LPA - Försäkringsskydd Stipendiat Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 778,59 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga 82

88 stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne. Läs mera på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Faktureringsföretag sköter företagares faktureringstjänst utan anställningsförhållande. I faktureringsföretagens verksamhetsmodell söker den som utför arbetet själv uppdragsgivare åt sig och kommer överens med dem om uppdragen och arvodena. När ett arbete är utfört levererar den som utfört arbetet faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar uppdragsgivaren. När uppdragsgivaren har betalat fakturan drar faktureringsföretaget av arbetsgivarens lagstadgade bikostnader, förskottsinnehållningen, arbetspensionsförsäkringsavgiften och det arvode som faktureringsföretaget tar ut samt betalar det återstående beloppet till den som utfört arbetet. Faktureringsföretaget meddelar arbetsutförarens lön till ArPL-försäkringen. Att den som utför arbetet registrerar sig som användare av faktureringstjänsten leder inte till ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och den som utför arbetet. Ett anställningsförhållande uppstår inte heller i regel mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Uppdragsgivaren betalar inte lön utan en överenskommen ersättning för uppdraget. Då arbetspensionslagarna tillämpas betraktas den som utför arbetet som företagare, om inte de faktiska kännetecknen för anställningsförhållande uppfylls mellan uppdragsgivaren och den som utför arbetet. Om beloppet av de arvoden som uppdragsgivarna blivit fakturerade för ser ut att bli mindre än euro om året kan den inkomst som är underkastad förskottsinnehållning och som betalats till den som utfört arbetet och på vilken arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift och andra lagstadgade socialförsäkringsavgifter innehållits betraktas som inkomst för den som utfört arbetet och anlitat faktureringsföretagets tjänster FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. 83

89 Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2016 överstiger 7 557,18 euro per år. År 2016 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 778,59 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern år. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 259,54 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 778,59 euro. Om en LFöPL-försäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/ LFöPL-försäkring. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter. 84

90 Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut utfärdas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om han eller hon på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPL-försäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Retroaktiv korrigering av försäkringsarrangemangen efter övergångstiden är möjlig enbart på företagarens uttryckliga yrkande. Det samma gäller bl.a. situationer där det är frågan om gränsdragningar mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om han eller hon så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivits under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen ska du be 85

91 företagaren att med sin pensionsinrättning utreda förutsättningarna för försäkring och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid ska du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan han eller hon avsluta FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om han eller hon inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när arbetsoförmågan eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Avslutande av försäkringen för företagare Retroaktivt avslutande och inverkan FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, ska du utreda om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdragsarbete i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö / Työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hans eller hennes arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljas stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. 86

92 Begär en utredning av företagaren över orsaken till att han eller hon inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet PRL30r/VRL29r). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFLarbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen överskrids. Hos PSC och LAP kan du får information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i kontrollen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid PSC i efterhand på basis av bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hans eller hennes arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst såsom av inkomst av arrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att han eller hon inte tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk 87

93 arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdragsarbete i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i fältet för kommentarer hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för pensions-, studie- och familjeförmåner. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och han eller hon kan vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i fältet för kommentarer i uppdraget och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hans eller hennes arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen. 88

94 Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det frågan om arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen som vid beskattningen konstaterad inkomst. Arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst, om inkomsten är kontinuerlig. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. Beroende på uppdragsgivaren försäkras personen enligt lagen om kommunala pensioner, lagen om statens pensioner eller pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, förutsatt att personen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. 89

95 Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) i beräkningsrutan för Angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet för övriga kostnader (Muut kulut) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Läs mer i den tekniska anvisningen för föräldradagpenning och sjukdagpenning. Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer på Skatt.fi harmonisering av beskattningen. Bloggare Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) endera på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan han eller hon få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hans eller hennes inkomst till karaktären arbetsersättning eller om verksamheten är omfattande, kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovan nämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,60 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (620 euro/månad) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. 90

96 Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. Läs mer i den tekniska anvisningen för föräldradagpenning och sjukdagpenning. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev VRL03r). Avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 620 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2015 och Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att han eller hon inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare) ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,25 euro/km. Beloppet är detsamma åren Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas han eller hon ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 91

97 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Som kostnader för användning av motorsåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktar alltid en månads semester när det gäller resekostnader, så detta ska tas i beaktande när man räknar lärarnas resekostnader. Familjedagvårdare Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. Vid beräkningstransaktionen sparas 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I beräkningstransaktionen antecknas också uppgift om att de ovan nämnda kalkylerade resekostnaderna finns för sex månader. Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktas alltid en månads semester när det gäller resekostnader, så de årliga beloppet av resekostnaderna i arbetsinkomstberäkningen blir i detta fall 2 650,01. Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen på basis av en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 620 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 119,10 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,54 euro per dag som utgifter för vård av barnet. 92

98 Sjömän Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, så som t.ex. fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2016 är måltidsersättningen 10,00 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen på skärmen Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rätten till förmånen uppkom. Om rätten till förmånen börjar år 2016 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2014 som grund för dagpenningsförmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2016 och 2015, 1,373/1,360, varvid koefficienten är 1,0073. På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA/TEOS. Uppgifterna 93

99 kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som han eller hon har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Beloppet av en kontinuerlig förmån ändras inte vid årsskiftet. Dagpenning som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjustering. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). Föräldradagpenning för samma barn bestäms under hela föräldradagpenningsperioden på basis av samma arbetsinkomst, även om perioden sträcker sig över två olika kalenderår (SFL 1224/ kap. 3 ). Exempel Rätt till moderskapspenning uppkommer i december 2015 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Rätten till moderskapspenning fortsätter över årsskiftet 2015/2016. Då beräknas moderskapspenningens belopp också år 2016 på basis av arbetsinkomsten för skatteåret Under föräldrapenningsperioden arbetar modern i tre månader år 2016 varefter hon återgår 94

100 till att lyfta föräldrapenning under den resterande föräldrapenningsperioden. Också under den resterande perioden bestäms moderns föräldrapenning på basis av arbetsinkomsten för år Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2015 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas på basis av samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2014, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan inlämnas av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om inkomsterna har utretts på ett tillförlitligt sätt och de är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid han eller hon varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön. 95

101 Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar beaktas lönen och tillhörande tillägg från dag till dag för den anmälda tidsperioden. Per löneperiod Exempel 1 Moderskapsledigheten börjar 9.12, och sex månaders lön meddelas för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledighet börjar 9.12 och sexmånaderslönen meddelas per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Semesterlönens inverkan Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2015 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. 96

102 Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsterna. Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadsperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov med ett kundbrev (VRV03r). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag. Arbetsinkomst i fråga om moderskapspenning Moderskapspenning ska sökas senast två månader före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Den försäkrade kan förete arbetsinkomsten för de sex månader som föregick ansökan om moderskapspenning, om hon har en regelbunden månadsinkomst. Om inkomsterna har varierat ska du be den sökande förete inkomsterna för sex månader bakåt räknat antingen från den senaste löneutbetalningsperioden eller omedelbart från den tidpunkt då rätten till moderskapspenning uppkom. Exempel Moderskapspenning söks från med en ansökan som lämnats in Den sökande företer inkomsten för sex månader för tiden Modern är anställd hos en kommunal myndighet och får regelbunden månadslön. Den företedda inkomsten kan läggas till grund för moderskapspenningen Tillförlitlig utredning Tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst utgörs av arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan 97

103 om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå Kontinuerliga arbetsinkomster Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om man har kommit överens om detta i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen så ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppger. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. 98

104 Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Han har fått arbete för två månader Han blir igen arbetslös arbetssökande Han insjuknar och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om han eller hon sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om han eller hon arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar han hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till tiden Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den 99

105 löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober.sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2014 och mars 2015 kan beaktas.man kan också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2015, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan han eller hon vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för de fulla sex månader som omedelbart föregår uppkomsten av rätt till förmån när den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av de sex månaderna på grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak för året då förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan motsvarande särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. på basis av en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). på basis av inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös 100

106 arbetssökande och hans eller hennes arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster. 101

107 Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan förmånsrätten började. Har det gått en längre tid ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hans eller hennes utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hans eller hennes yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och den studerande har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hon har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hans eller hennes yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. 102

108 I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension blir familjeledig medan han eller hon arbetar deltid och personen inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sexmånaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. 103

109 Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av deltidstillägg, partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst på basis av minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om 104

110 den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska förete en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om inte förmånsrätten hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och kommer att ta ut moderskapspenning från och med Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. på basis av lönen för fyra månader. Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna före förmånen började utbetalas men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året 105

111 är hon arbetslös arbetssökande. Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hennes arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hans eller hennes arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet innan förmånsrätten började har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare, den försäkrades rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och man av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dra slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hans eller hennes arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för 6 månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning och rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, bestäms dagpenningsförmånen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde 106

112 grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2016 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för 2014 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares och yrkesutövares inkomster FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Beaktande av företagsinkomst BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR En företagares dagpenningsförmån bestäms på basis av FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig bestäms förmånen utifrån företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget (Ab). FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovan nämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på så sätt, kontakta pensionsanstalten och hör dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. 107

113 Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda utredningen. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky-> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän tai ammatinharjoittajan työtulot > YEL- ja MYEL-työtulot) För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till 108

114 jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10%/0% * beroende på sökandens yrkande = kapitalinkomstandel.(* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som 109

115 förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. * Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där han eller hon är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt bilden nedan ( 110

116 Läs mer: Oppet_bolag_och_kommanditbolag/Inkomstbeskattning Stipendiaters arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) trots att de inte betraktas som lantbruksföretagare. En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månades arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 751,07 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne Inkomster som kommunalveterinär uppgett En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmåner. 111