Partiell sjukdagpenning

Transkript

1 Partiell sjukdagpenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Åldersvillkor Heltidsarbete Minskning av arbetstiden Avtal om deltidsarbete Minskning av företagarens arbete Arbetsgivaren byts Bedömning av arbetsförmågan Utredning av sjukdom och funktionsnedsättning Anteckningar gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot) Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Medicinska tilläggsutredningar Tilläggsutredningar av den försäkrade Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården Nytt utlåtande från hälso- och sjukvården Förordnande om undersökning Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott Deltidsarbete utan att hälsan och tillfrisknandet äventyras Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning Rehabiliteringsbehov och helhetssituation Ändring av avtalet om deltidsarbete och avbrott i deltidsarbetet Minimitid Maximitid Efter maximitiden Självrisktid Självrisktid Självrisktid 1 dag Självrisktid 0 dagar Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen i

3 Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Ansökan om dagpenningsförmåner Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga Överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Full invalidpension Delinvalidpension Arbetslivspension Sjukpension enligt folkpensionslagen Rehabiliteringsförmåner FPA-rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstid Ålderspension och förtida ålderspension Partiell förtida ålderspension Deltidspension Garantipension Föräldradagpenningar Studiepenning Inkomstbortfallsersättning enligt annan lag Om annan ersättning fördröjs Avdrag för ersättning från den partiella sjukdagpenningen Olycksfall i arbetet Trafikskada Olycksfall i militärtjänst Idrottsolycksfall Ersättning enligt skadeståndslagen Ansvarsförsäkring Arbetsoförmåga till följd av halkning Arbetsoförmåga som orsakats genom brott Partiell sjukdagpenning i förhållande till skadestånd Behövliga utredningar Indrivning hos den försäkrade Medlingsförfarande vid brottmål Patientskadeersättning Avträdelsestöd Arbetslöshetsförmåner Förmåner från utlandet Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv ii

4 Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Arbetsgivare Patientförsäkringscentralen Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Mottagare av delinvalidpension Pensionstagare som arbetar heltid Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Stipendiaters arbetsinkomst Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Delinvalidpension Minimibelopp Utifrån en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenning iii

5 Studiepenning Avgörande Handläggningsställe Arbetsplatskassan Handläggningsställe för internationella ärenden Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Motivering av beslut Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivaren Betalare av lönegaranti Patientförsäkringscentralen Intressebevakare och intressebevakningsfullmäktig Kommun Arbetslöshetskassan FPA Med fullmakt Utsökningsmyndighet Regressbetalning Regresskvittning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Dagpenningar Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Förhindrande av utbetalning Inställelse av förmånsutbetalning från banken iv

6 1.9 Belopp Anmälningsskyldighet Felaktig utbetalning Återkrav Regressindrivning Skadestånd Indragning Rättelse och undanröjande av beslut Arbetsgivaren som part Rättelseyrkanden Justering Sökande av ändring v

7 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med partiell sjukdagpenning är att stödja en person som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen att stanna kvar i arbetslivet och att återgå till sitt eget arbete. Partiell sjukdagpenning är endast avsedd för personer som arbetar heltid som anställda eller företagare. Användningen av partiell sjukdagpenning grundar sig på frivillighet och förutsätter att både arbetstagaren och arbetsgivaren går med på arrangemanget Rätt och villkor Rätt till partiell sjukdagpenning har personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen och som är år är arbetsoförmögna 1

8 vid arbetsoförmågans inträde varit heltidsanställda eller företagare med verksamheten som huvudsyssla har avtalat om arbete på deltid så att arbetstiden förkortas med minst 40 % och högst 60 % företagare minskar sin arbetsinsats på motsvarande sätt trots arbetsoförmågan kan sköta en del av heltidsarbetets arbetsuppgifter utan att hälsan och tillfrisknandet äventyras. (SFL 459/ kap. 11 ) Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem, och personer som är arbetstagare eller bedriver företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmånen söks Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer om stadigvarande bosättning. Personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år jämställs med försäkrade som är bosatta i Finland (TillämpnL 1573/ ). Dessutom är, på vissa lagstadgade villkor, de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer om flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen 2

9 Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer om löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningslagen 1573/1993. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att hen är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att hen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (TillämpnL 3c ). Läs mer om uppehållstillstånd. Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade Arbetsgivarens rätt Den partiella sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren om denna betalar arbetstagaren full lön för tiden i deltidsarbete. Med full lön avses lön som motsvarar sådan full lön för sjukdomstiden som betalas på basis av heltidsanställningen. Utred om kravet på full lön uppfylls utifrån ansökan och löneanmälan. Om uppgifterna är motstridiga ska löneutbetalningsuppgifterna kontrolleras med arbetsgivaren. Exempel Personen arbetar heltid och har en månadslön på euro/mån. Efter att ha blivit arbetsoförmögen beviljas hen på ansökan sjukdagpenning för tiden På grundval av kollektivavtalet får hen lön för sjukdomstid 1) för tiden full lön för heltidsarbete (2 600 /mån.) 3

10 och 2) för tiden % av lönen för heltidsarbete (1 300 /mån.). Sjukdagpenning Sjukdagpenningen betalas för den första perioden till arbetsgivaren i sin helhet. För den andra perioden betalas sjukdagpenningen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen och den överstigande delen betalas till arbetstagaren. Partiell sjukdagpenning Arbetstagaren avtalar om deltidsarbete med arbetsgivaren för tiden och ansöker om partiell sjukdagpenning. Den partiella sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren om lönen för deltidsarbetet motsvarar den oavkortade lönen för heltidsarbetet (2 600 euro/mån.). Om en lägre lön betalas för deltidsarbetet betalas den partiella sjukdagpenningen i sin helhet till arbetstagaren för denna tid. I anställningsvillkoren ska det ingå en bestämmelse om att partiell sjukdagpenning kan betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Om arbetsgivaren betalar full lön betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren också för de helgfria lördagar som ingår i perioden av deltidsarbete och för eventuella andra lediga dagar. Registrera den lön som arbetsgivaren meddelat som ett kontinuerligt belopp. Om den partiella sjukdagpenningen är större än den fulla lön som arbetsgivaren betalar, betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetstagaren själv till den del som den överstiger lönen. Partiell sjukdagpenning kan inte fördelas mellan flera arbetsgivare eller mellan en FöPL-/LFöPLförsäkrad företagare och en arbetsgivare, till skillnad från sjukdagpenningen. Flera deltidsarbeten Om en försäkrad inte har en heltidsanställning utan personens regelbundna arbetstid består av två eller flera deltidsarbeten, betalas den partiella sjukdagpenningen inte till arbetsgivarna. Arbetsgivarna betalar då inte full heltidslön för tiden i deltidsarbete utan högst lön enligt det regelbundna deltidsarbetet. Den partiella sjukdagpenningen betalas till arbetstagaren Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet. 4

11 Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren saknar FO-nummer ska du sända en begäran om ett ersättande nummer till postlådan TEOSPÄIVÄRAHA (sjukdagpenningar och rehabiliteringspenning) postlådan ETTVR (dagpenningar i samband med familjeförmån) Villkor för beviljande Partiell sjukdagpenning kan beviljas försäkrade i åldern år som är arbetsoförmögna enligt sjukförsäkringslagen när 5

12 den försäkrade vid arbetsoförmågans inträde varit heltidsanställd eller företagare med verksamheten som huvudsyssla arbetstiden minskas med % av heltidsarbetet den försäkrade trots arbetsoförmågan kan sköta en del av heltidsarbetets arbetsuppgifter utan att hälsan och tillfrisknandet äventyras. (SFL 459/ kap. 11 ) Åldersvillkor Försäkrade i åldern år har rätt till partiell sjukdagpenning. Dagpenning kan betalas fr.o.m. första vardagen efter 16-årsdagen. Den betalas högst till utgången av den månad då den försäkrade fyller 68 år. Om arbetsoförmågan har inträtt i 15 års ålder kan dagpenning betalas när den försäkrade fyllt 16 år. Självrisktiden kan löpa från arbetsoförmågans inträde under tiden före 16-årsfödelsedagen. (SFL 1224/ kap. 2 ) Exempel Den försäkrade blev arbetsoförmögen 15.1 i 15 års ålder medan hen arbetade heltid. Hen fyller 16 år 1.2. Partiell sjukdagpenning kan betalas från 2.2 (första vardagen efter födelsedagen) Heltidsarbete Partiell sjukdagpenning kan endast beviljas dem som är heltidsanställda eller vars arbetstid har motsvarat heltidsarbete före perioden med partiell sjukdagpenning eller före en omedelbart föregående sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller ett rehabiliteringsstöd. Med heltidsarbete avses den ordinarie arbetstid för en arbetstagare med heltidsarbete i en anställning som normalt tillämpas i branschen eller den regelbundna veckoarbetstiden 40 timmar enligt arbetstidslagen om branschen inte har något kollektivavtal eller för personer som samtidigt arbetar i två eller flera deltidsanställningar 35 timmar per vecka (efter ) Arbete som företagare betraktas som heltidsarbete om personen har en FöPL-/LFöPLförsäkring och hen inte har någon annan heltidsanställning (företagare med verksamheten som huvudsyssla). En kombination av företagande som bisyssla (inte FöPL-försäkring) och bisyssla (deltidsanställning) berättigar inte till partiell sjukdagpenning. Om den försäkrade har en heltidsanställning eller hen är företagare med FöPL/LFöPL-försäkring och dessutom arbetar deltid, kan rätt till partiell sjukdagpenning uppstå även om hen skulle fortsätta i deltidsarbetet. 6

13 Kravet på heltidsarbete uppfylls också när den försäkrade då hen blir arbetsoförmögen eller när perioden med partiell sjukdagpenning börjar har haft en heltidsanställning men heltidsarbetet har varit tillfälligt avbrutet p.g.a. familjeledighet föräldraledighet vårdledighet partiell vårdledighet alterneringsledighet studieledighet permittering på heltid eller deltid eller annat motsvarande tillfälligt avbrott eller förkortning av arbetstiden. I avtalet om deltidsarbete ska arbetstiden minskas med % av arbetstiden för heltidsarbetet. Exempel 1 Den sökande har blivit arbetsoförmögen medan hen varit partiellt vårdledig. Under den partiella vårdledigheten hade arbetstiden minskats till 30 timmar (80 %) av den normala arbetstiden för heltidsarbete 37,5 h/vecka. Efter den partiella vårdledighetens slut avtalar den sökande med arbetsgivaren om att förkorta arbetstiden till 18,75 timmar (50 %) av den normala arbetstiden för heltidsarbete 37,5 h/vecka. Den sökande har rätt till partiell sjukdagpenning. Exempel 2 Den sökande blir arbetsoförmögen medan hen är alterneringsledig från sitt heltidsarbete. Efter alterneringsledighetens slut ansöker hen om partiell sjukdagpenning och har för avsikt att därefter återgå till sitt heltidsarbete. Den sökande har rätt till partiell sjukdagpenning om hen minskar sin arbetstid med % av arbetstiden för heltidsarbete. Anställningsförhållandet eller utövandet av företagsverksamheten ska fortgå under hela perioden med partiell sjukdagpenning. Arbetstagaren och arbetsgivaren uppger i ansökningsblanketten och i meddelandet om avtalet om deltidsarbete huruvida anställningen motsvarar den ordinarie arbetstid för en arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas i branschen. Eftersom regleringen gällande heltidsarbete är flexibel och arbetsmarknadsparterna enligt arbetstidslagen har en rätt omfattande avtalsrätt för definition av den ordinarie arbetstid för en arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas, utreder FPA inte utan särskild orsak överensstämmelsen med den arbetstid som normalt tillämpas. Om emellertid motstridiga eller bristfälliga uppgifter framförts i ärendet eller om den sökandes arbetstid är väldigt kort kan du begära att den sökande lämnar in en tilläggsutredning i form av arbetsgivarens utredning om heltidsarbete med kundbrev POL15r. Också annan tillförlitlig utredning beaktas. Exempel 3 Arbetstagaren har en regelbunden arbetstid på 30 timmar per vecka. Vid ansökan om partiell sjukdagpenning uppger man att arbetstiden motsvarar den ordinarie arbetstid för en arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas i branschen. En tillräcklig utredning om heltidsarbetet ska företes utifrån vilken partiell sjukdagpenning kan beviljas. Särskilda fall Beviljande av partiell sjukdagpenning till person som får hemvårdsstöd eller partiell vårdpenning 7

14 Kravet på heltidsarbete uppfylls om den försäkrade varit vårdledig eller partiellt vårdledig från ett heltidsarbete vid arbetsoförmågans inträde. Avgörandet kan ha betydelse för beloppet av vårdtillägget i samband med hemvårdsstödet eller för rätten till partiell vårdpenning. Om den som får partiell sjukdagpenning har vårdtillägg eller partiell vårdpenning ska man meddela om beviljandet av partiell sjukdagpenning till den som handlägger förmånen i fråga för att utreda hur detta inverkar. Gravids rätt till partiell sjukdagpenning En gravid försäkrads rätt till partiell sjukdagpenning bedöms enligt samma grunder som andra sökandes. Den sökande måste lämna in ett läkarutlåtande som gjorts upp av företagsläkaren eller en annan läkare som känner till arbetsförhållandena, i vilket man konstaterar de förhållanden och förutsättningar under vilka den försäkrade trots sin arbetsoförmåga kan arbeta deltid utan att äventyra sin hälsa och sitt tillfrisknande. Den som är gravid har rätt till partiell sjukdagpenning under tid med arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller funktionsnedsättning också i sådana fall då deltidsarrangemanget infaller i slutskedet av graviditeten och upphör när moderskapsledigheten börjar. Exempel En gravid arbetstagare har fått sjukdagpenning på grund av ryggsmärtor. Man har förhandlat om arbetsarrangemangen tillsammans med företagshälsovården. I stället för heltidsarbete som kräver stående hela dagen kunde arbetsgivaren erbjuda 3 4 timmar per dag med kontorsarbete. Partiell sjukdagpenning söks för den försäkrade för en månad tills moderskapspenningsperioden börjar. Partiell sjukdagpenning kan beviljas för tiden i fråga, om den försäkrade är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsoförmåga som fortgår efter maximitiden för sjukdagpenning För att partiell sjukdagpenning ska kunna beviljas efter maximitiden för sjukdagpenning förutsätts att den försäkrade har en heltidsanställning eller arbetar som företagare på heltid när perioden med partiell sjukdagpenning börjar och att anställningen eller företagsverksamheten fortsätter under perioden med partiell sjukdagpenning. Exempel Maximitiden för den försäkrades sjukdagpenning har uppnåtts Den försäkrade har fortfarande en giltig heltidsanställning. När arbetsoförmågan fortgår avtalar hen med arbetsgivaren om deltidsarbete från och med Den försäkrade har rätt till partiell sjukdagpenning eftersom hen har en heltidsanställning när perioden med partiell sjukdagpenning börjar. Partiell sjukdagpenning efter sjukpension För att partiell sjukdagpenning ska kunna beviljas efter sjukpension förutsätts att den försäkrade har en heltidsanställning eller arbetar som företagare på heltid när perioden med partiell sjukdagpenning börjar och under perioden. Exempel Efter maximitiden för sjukdagpenningen får den försäkrade rehabiliteringsstöd Personen återgår till sitt tidigare arbete och ansöker om partiell sjukdagpenning omedelbart efter rehabiliteringsstödet för tiden Om den försäkrade har en heltidsanställning kan hen avtala med arbetsgivaren om deltidsarbete med tanke på partiell sjukdagpenning. Person som studerar med läroavtal 8

15 En person som studerar med läroavtal har en visstidsanställning. Om anställningen är en heltidsanställning uppfylls kravet på heltidsarbete Minskning av arbetstiden Arbetstiden ska minska med % jämfört med arbetstiden för heltidsarbetet. Arbetstiden kan minskas genom att antingen arbetstiden per dag eller arbetstiden per vecka minskas. Arbetstagaren ska komma överens med arbetsgivaren om minskningen av arbetstiden och lämna in en utredning om detta till FPA. Också en företagare ska lägga fram en utredning om minskningen av arbetsinsatsen. Den som har flera deltidsarbeten ska avtala med sina arbetsgivare om en minskning av arbetstiden så att den totala arbetstiden minskar till % av den tidigare Avtal om deltidsarbete En förutsättning för beviljande av partiell sjukdagpenning är att arbetstagaren med sin arbetsgivare har ingått ett tidsbundet avtal om deltidsarbete och om sjukfrånvaro på deltid enligt 2 kap. 11 a i arbetsavtalslagen. En förutsättning för att ett sådant avtal ska kunna ingås är att det finns en medicinsk bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om minskningen av arbetstiden med % jämfört med arbetstagarens normala arbetstid för heltidsarbete och om lönen för deltidsarbetet. Avtalet om deltidsarbete ska gälla hela den period för vilken partiell sjukdagpenning beviljas. Den försäkrade eller arbetsgivaren ska meddela FPA om avtalet om deltidsarbetet ändras under avtalsperioden. I avtalet om deltidsarbete kan man också avtala om deltidsarbete i flera separata perioder. I avtalet om deltidsarbete ska man avtala om deltidsarbete för minst 12 vardagar. Specialsituation: två eller flera deltidsarbeten Den som har flera deltidsarbeten ska avtala om förkortning av arbetstiden med alla arbetsgivare. Arbetstiden kan minskas i ett eller flera arbeten så att den totala arbetstiden minskas med % från den tidigare. Arbetstagaren och alla hens arbetsgivare ska lämna in uppgifter om arbetstidsminskningen eller om att arbetsgivaren är medveten om arrangemanget med partiell sjukdagpenning. (arbetsavtalslagen, 55/ kap. 11 a ) Arbetsplats och arbetsuppgifter Arbetstagaren måste i regel återgå till deltidsarbete på sin egen arbetsplats. Hen kan på deltid utföra alla eller en del av sina egna arbetsuppgifter. Om arbetstagaren på grund av sitt 9

16 hälsotillstånd inte kan utföra sina egna arbetsuppgifter kan hen också avtala med arbetsgivaren om andra arbetsuppgifter för perioden av partiell sjukdagpenning. Sätt att förkorta arbetstiden Arbetstiden kan minskas genom att antingen arbetstiden per dag eller arbetstiden per vecka minskas. Om arbetstiden har förkortats på något annat sätt ska man bedöma om den försäkrade ändå kan betraktas som arbetsoförmögen enligt sjukförsäkringslagen. Inledande av deltidsarbete Man kan komma överens om att deltidsarbetet ska börja tidigast efter självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen. Under självrisktiden föreligger ingen rätt till partiell sjukdagpenning. Ett avtal om deltidsarbete ingås på basis av en utredning om arbetstagarens hälsotillstånd. Om arbetsoförmågan har börjat innan avtalet om deltidsarbete börjar med beaktande av självrisktiden ska man utreda rätten till sjukdagpenning för tiden före avtalet om deltidsarbete. Likaså ska man utreda rätten till sjukdagpenning om avtalet om deltidsarbete upphör innan arbetsoförmågan upphör. Exempel Den försäkrade har beviljats sjukdagpenning för tiden Med tanke på fortsättningen lämnar hen in ett läkarutlåtande B i vilket man konstaterar arbetsoförmåga och bedömer möjligheterna att återgå i deltidsarbete för tiden Den försäkrade avtalar om deltidsarbete med arbetsgivaren för tiden Den sökande beviljas partiell sjukdagpenning för tiden och sjukdagpenning för tiden och om hen konstateras vara arbetsoförmögen hela den tid som ansökan gäller. Utredning om avtal om deltidsarbete Av avtalet om deltidsarbete bör framgå: start- och slutdatum för deltidsarbetet eller om arbetet utförs i flera perioder: start- och slutdatumen anställningens normala arbetstid motsvarar den heltidsarbete inom branschen? arbetstiden under deltidsarbetet om full lön betalas för heltidsarbete under perioden i deltidsarbete Uppgifterna kan lämnas: 1. i e-tjänsten 2. på blanketten Anmälan Partiell sjukdagpenning (SV28r) 3. med avtalet om deltidsarbete Om någon uppgift saknas i arbetstagarens och/eller arbetsgivarens anmälan ska den saknade uppgiften begäras på ändamålsenligt sätt. 10

17 Minskning av företagarens arbete Av en företagare krävs en tillförlitlig utredning om att det arbete som utförs i det egna företaget minskar med procent. Utredningen kan ges på en separat bilaga och bestå av t.ex. ett intyg av bokföraren, en utredning om anställning av en vikarie eller någon annan tillförlitlig utredning. Företagaren kan också ge sin utredning på ansökningsblanketten Arbetsgivaren byts Avtalet om deltidsarbete ska ingås med den egna arbetsgivaren och heltidsanställningen ska vara gällande hela perioden med partiell sjukdagpenning. Deltidsarbete för en annan arbetsgivare är inte möjligt under perioden av partiell sjukdagpenning. Ett byte av arbetsgivare utgör dock inte hinder för beviljande av partiell sjukdagpenning om den försäkrades heltidsanställning byts till en annan innan perioden med partiell sjukdagpenning börjar och den läkare som skrivit B-utlåtandet känner till arbetsuppgifterna och de förhållanden på arbetsplatsen under vilka deltidsarbetet utförs Bedömning av arbetsförmågan En försäkrad har rätt till partiell sjukdagpenning när personen på grund av sjukdom är förhindrad att utföra sitt arbete eller därmed nära jämförbart arbete (SFL 1224/ kap. 4 ). Vid arbetsoförmåga som ger rätt till partiell sjukdagpenning förutsätts att den försäkrade utan anpassade arbetstider och eventuella andra arrangemang på grund av arbetsoförmågan skulle vara helt och hållet borta från arbetet och ha rätt till sjukdagpenning. I sjukförsäkringslagen ingår inte begreppet partiell arbetsoförmåga och därför ställs samma krav på arbetsoförmåga vid partiell sjukdagpenning som vid sjukdagpenning. Deltidsarbetet får inte äventyra den försäkrades hälsa eller tillfrisknande. Sedvanligt arbete Ta reda på den försäkrades sedvanliga arbete ur ansökan. Om det inte finns tillräckliga uppgifter om det sedvanliga arbetet i ansökan ska du vid behov be den försäkrade om ytterligare uppgifter, i första hand med användning av skyddad meddelandeservice, per telefon eller med ett kundbrev (kundbreven PRL04r och PRL05r). Enbart yrkesbeteckningen är inte alltid tillräcklig, eftersom arbetsförmågan bedöms i förhållande till det arbete från vilket den försäkrade har uteblivit p.g.a. sjukdom. Om den sökande har flera än ett arbete ska utredningar begäras för alla arbeten. Läs mer om Sjukdagpenning Bedömning av arbetsförmågan. 11

18 Fler än ett arbete Om den försäkrade har en heltidsanställning eller är företagare med FöPL-/LFöPL-försäkring och dessutom arbetar deltid, bedöms arbetsförmågan i förhållande till heltidsanställningen eller företagandet. Om den försäkrades heltidsarbete består av flera deltidsarbeten, ska bedömningen av arbetsförmågan göras i förhållande till de arbeten som den försäkrade inte kan utföra på grund av sjukdom. Bedöm helhetssituationen och vilka arbetsuppgifter den försäkrade har varit förhindrad att utföra på grund av sjukdom. Vid bedömningen av helhetssituationen ska du alltid beakta om den försäkrade i enlighet med läkarens bedömning (sin ansökan) klarar av att fortsätta i deltidsarbete utan att hälsan och tillfrisknandet äventyras. Inhämta vid behov sakkunnigläkarens bedömning Utredning av sjukdom och funktionsnedsättning Vid ansökan om sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ska den försäkrade förete nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och om den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. En försäkrad som ansöker om partiell sjukdagpenning ska till ansökan bifoga ett läkarutlåtande B (SV7r) som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden. När det är fråga om flera arbeten än ett ska ett läkarutlåtande inlämnas från alla företagshälsovårdsenheter som är involverade. Också ett läkarutlåtande kan vara tillräckligt för att partiell sjukdagpenning ska kunna beviljas om utlåtandet ger en tillförlitlig bild av arbetsoförmågan och innehåller en bedömning av möjligheterna att arbeta deltid i alla de arbeten i vilka personen arbetar under perioden med partiell sjukdagpenning Anteckningar gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot) Relevanta uppgifter om kundens arbets-, studie- och funktionsförmåga antecknas på sidan Työkykyarvioinnin muistiinpanot. Med hjälp av anteckningarna går det lättare att sätta sig in i kundens situation som helhet och att bedöma rehabiliteringsbehovet. Anteckna slutsatserna när kundens arbets-, studie- och funktionsförmåga har diskuterats multidisciplinärt eller när du har utrett ärendet. Se till att uppgifterna är aktuella. Använd i tillämpliga delar följande mellanrubriker som hjälp: Yrke, utbildning Tidigare anställningar, nuläge Tidigare perioder med arbetsoförmåga Vård, rehabilitering och partnerskapsarbete som genomförts tidigare Plan för fortsatt vård och rehabilitering Kundens egen syn på sin arbets- och funktionsförmåga, mål och vad man kommit överens om Multidisciplinärt team, deltagare och slutsatser 12

19 Att beakta i fortsättningen Vad har beviljats och för vilken tid och vad har avslagits och för vilken tid, från FPA och/eller från annat håll? Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Läs mer: begäran om en sakkunnigläkares bedömning. Bedöm utifrån erhållna läkarutlåtanden om den försäkrade är arbetsoförmögen för sitt sedvanliga arbete eller därmed nära jämförbart arbete. Det avgörande är om sjukdomen eller skadan inverkar på den försäkrades funktionsförmåga i förhållande till de krav som arbetet ställer och den försäkrades förmåga att utföra sitt arbete trots sjukdomen eller skadan. Be vid behov om en bedömning av FPA:s sakkunnigläkare. När du ber en sakkunnigläkare om en bedömning ska du i begäran ange de uppgifter som är centrala för avgörandet av ansökan utifrån ansökan, läkarutlåtanden och övriga utredningar Medicinska tilläggsutredningar Om tillräckliga uppgifter om den försäkrades sjukdom och arbetsoförmåga inte framgår av läkarutlåtandet kan man begära tilläggsutredning om den försäkrades hälsotillstånd av den försäkrade själv. Den försäkrade kan då också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut i tjänsten Mina Kanta-sidor. Tilläggsutredning kan även begäras direkt av läkaren eller av verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården. Formulera begäran om tilläggsutredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna avgöras men inte onödiga uppgifter, så att inte den datasekretess som personuppgiftslagen förutsätter äventyras. Till exempel får man inte be om uppgifter ur patientjournalen för den försäkrades hela sjukdomshistorik, utan endast de uppgifter som behövs för avgörande av den ansökan som är under behandling. Konsultera vid behov en sakkunnigläkare om behovet av tilläggsutredning och alltid när man avser att förordna tilläggsundersökningar för den försäkrade. Om tilläggsutredningen inkommer från någon annan instans än av den försäkrade själv och om utredningen skulle leda till att ansökan om partiell sjukdagpenning avslås helt eller delvis ska den försäkrade höras innan ärendet avgörs. (FörvaltnL 434/ kap ) Tilläggsutredningar av den försäkrade Du kan be den försäkrade lämna in en tilläggsutredning, t.ex. utlåtande av en specialistläkare, om det är nödvändigt för bedömningen av arbetsförmågan eller utredningen av rehabiliteringsbehovet. Inhämta vid behov en sakkunnigläkares bedömning av behovet av ett utlåtande. Den försäkrade kan även ombes lämna in övriga tilläggsutredningar som hen har och som behövs vid behandlingen av dagpenningsansökan, t.ex. kopior av patientjournaler eller läkarutlåtanden. Den försäkrade kan också lämna in en kopia av patientjournalen som skrivits ut i tjänsten Mina Kanta-sidor. 13

20 Tilläggsutredningar av hälso- och sjukvården Du kan begära tilläggsutredningar som behövs vid handläggningen av ansökan direkt av den behandlande läkaren, sjukhuset, hälsovårdscentralen eller en annan sjukvårdsinrättning (kundbrev YHV03r) om den sökandes arbetsoförmåga inte kan bedömas på grundval av det företedda läkarutlåtandet. Du kan konsultera sakkunnigläkaren gällande de tilläggsutredningar som behövs. FPA har en på lag baserad rätt att på begäran få uppgifter som behövs för avgörandet av ett förmånsärende av en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt av en verksamhetsenhet för den offentliga eller privata hälso- och sjukvården (SFL 1224/ kap. 1 2 mom.). Den försäkrades samtycke till att inhämta uppgifterna behövs inte. Hör ändå kunden innan beslutet fattas ifall du bett om tilläggsutredningar direkt från hälso- och sjukvården och sjukdagpenningen avslås helt eller delvis på grund av dessa uppgifter. De nödvändiga uppgifterna kan begäras som kopior av patientjournalerna eller av andra patienthandlingar. FPA har rätt att få kopiorna avgiftsfritt. Gör upp begäran om utredning med omsorg så att du får de uppgifter som behövs och som FPA har rätt att få. Om den försäkrade har lämnat in ett läkarutlåtande för ansökan om partiell sjukdagpenning till FPA och utlåtandet är klart bristfälligt och dagpenningsärendet inte kan avgöras utifrån utlåtandet kan den som skrivit utlåtandet vid behov ombes att komplettera det. Konsultera i en dylik situation sakkunnigläkaren om vilka tilläggsutredningar som behövs. Något separat arvode betalas inte för komplettering av utlåtandet till den som skrivit utlåtandet Nytt utlåtande från hälso- och sjukvården Du kan be en läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en producent av socialtjänster att ge ett utlåtande om den försäkrades hälsotillstånd, vård eller arbetsförmåga (kundbrev YHV02). Be vid behov en sakkunnigläkare om en bedömning av behovet av tilläggsutredning och inom vilket specialområde utlåtande behövs. När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller någon annan sakkunnig skriver ett utlåtande på FPA:s begäran är FPA skyldig att betala ett skäligt arvode för utlåtandet (SFL 19 kap. 12 ). Övriga kostnader ersätts inte. Arvodet betalas via LM-systemet med kostnadsslag V1. De personer som har yrkesbehörighet inom hälso- och sjukvården finns listade på Valviras webbplats Valvira.fi. Socialserviceproducenter är socialvårdsinrättningar, verksamhetsenheter inom öppenvården, familjehem och privata yrkesutövare som tillhandahåller socialvårdsservice Förordnande om undersökning När ska den försäkrade hänvisas till ytterligare undersökningar? Om det på grundval av de medicinska utredningar som fogats till ansökan inte går att avgöra om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför och frågan inte heller klarnar även om du har bett om tilläggsutredning, t.ex. ett utlåtande av en specialistläkare av den försäkrade eller kopior av patientjournalerna av den behandlande enheten. Om kunden har lämnat in ett utlåtande av en specialistläkare, men det för att ärendet ska kunna avgöras ännu behövs ytterligare uppgifter av en specialistläkare inom en annan specialitet. 14

21 Bedömning av arbetsförmågan med stöd av 15 kap. 13 i sjukförsäkringslagen används endast i situationer där en sådan bedömning är nödvändig för verkställigheten av lagen. Kunden ska ändå inte hänvisas till undersökning först i situationer då ändring söks. Om det i situationer när ändring söks verkar nödvändigt att hänvisa den försäkrade till undersökningar ska du kontakta arbetsförmågegruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden (TEOSPAIVARAHA). I dessa fall ska behovet av en undersökning bedömas speciellt noggrant. Behovet av en undersökning bedöms alltid av en sakkunnigläkare. För utredning av hälsotillståndet och bedömning av arbetsförmågan måste den försäkrade delta i de undersökningar som FPA förordnar (undersökning för bedömning av arbetsförmågan). Om den försäkrade vägrar iaktta undersökningsåläggandet avgörs ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Då kan dagpenningen beviljas eller avslås helt eller delvis. (SFL 1224/ kap. 2 2 mom. och 13 ) Huvudregeln är att dagpenning beviljas fram till dess att ett utlåtande fås efter undersökningen (en period på 3 6 veckor beroende på vilken typ av undersökning det är fråga om). Ärendet är oklart för en kund som hänvisats till undersökning för bedömning av arbetsförmågan så med tanke på beviljande av sjukdagpenning tolkas situationen till kundens fördel. I vissa fall är det inte ändamålsenligt att bevilja dagpenning. Du ska därför överväga vilket alternativ som är det bästa med tanke på kundens situation som helhet (maximitiden har t.ex. uppfyllts tidigare). Handlägg dagpenningen efter att resultaten från undersökningen inkommit. Om dagpenning inte kan beviljas ska den försäkrade beredas tillfälle att bli hörd med anledning av utlåtandet (använd kundbrev PRS03r i tillämpliga delar). Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Sakkunnigläkaren tar i sin bedömning ställning till vilken typ av undersökning kunden ska remitteras till. De serviceproducenter som FPA har ingått avtal med utför bedömningar av arbetsförmågan i tre olika omfattningar: 1. Undersökning för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare Undersökningen utförs av en av de nedannämnda: specialist i fysiatri specialist i psykiatri specialist i lungsjukdomar specialist i ögonsjukdomar specialist i kardiologi och internmedicin specialist i internmedicin (allmän internmedicin eller endokrinologi) 2. Begränsad multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) 3. Omfattande multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan Fokus på mental hälsa (MT-painotus) Fokus på rörelseorganen (TULES-painotus) De olika typerna av undersökning presenteras närmare i servicebeskrivningen. I samband med alla undersökningar är det möjligt att utföra ytterligare undersökningar (se servicebeskrivningen, sid. 3). För dessa behöver serviceproducenten tillstånd av det remitterande 15

22 försäkringsdistriktet. Be alltid om en sakkunnigläkares bedömning när det gäller behovet av ytterligare undersökningar. Om det i det urval av undersökningar som står till buds inte finns någon sådan typ av undersökning som är lämplig med tanke på den försäkrades hälsotillstånd, ska du kontakta sjukdagpenningsgruppen vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden (TEOSPAIVARAHA). De olika faserna vid remittering till undersökning 1. Val av serviceproducent För undersökningar för bedömning av arbetsförmågan använder sig FPA av avtalsserviceproducenter. Undersökningar för bedömning av arbetsförmågan som görs av en specialistläkare När en lämplig typ av undersökning har hittats väljs serviceproducenten i enlighet med ramavtalet utifrån kundens boendekommun och födelsedatum. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en tänkbar avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. I ramavtalet förutsätts dock att kunden även i dessa fall styrs till en serviceproducent i första hand utifrån födelsedatumet. Multidisciplinära undersökningar för bedömning av arbetsförmågan Serviceproducenten väljs i enlighet med ramavtalet utifrån kundens boendekommun. Om det inte finns någon namngiven serviceproducent för en viss typ av undersökning i kundens boendekommun eller om avtalsserviceproducenten där inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan, väljs en tänkbar avtalsserviceproducent i det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. Beakta också att om serviceproducenten inte kan ordna/påbörja undersökningen inom den tid som anges i avtalet ska en annan serviceproducent väljas för att utföra undersökningen, enligt förfarandet som beskrivs ovan. 2. Kontakt Försäkra dig om att den försäkrade går med på att gå på undersökningen. Om den försäkrade inte går med på att gå på undersökningen ska du avgöra dagpenningsärendet utifrån de inlämnade utredningarna. När den försäkrade har gett sitt samtycke till undersökningen ska du kontakta serviceproducenten per telefon och försäkra dig om att undersökningen kan inledas vid den tidpunkt som anges i avtalet: Undersökning av specialistläkare inom 2 veckor Multidisciplinära undersökningar inom 3 veckor Om serviceproducenten inte kan ordna en undersökning för bedömning av arbetsförmågan av en specialistläkare ska du i första hand enligt rangordning välja en annan serviceproducent inom samma upphandlingsområde (landskapet). Om t.ex. serviceproducent nr 1 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 2 eller om serviceproducent nr 3 inte tar emot kunden ska du välja serviceproducent nr 1. I andra hand används serviceproducenter inom det upphandlingsområde som ligger närmast kunden. 16

23 Om en serviceproducent inte kan ordna en multidisciplinär undersökning för bedömning av arbetsförmågan ska du från ett annat upphandlingsområde (specialupptagningsområde = erva) välja den serviceproducent som finns närmast kunden. Skicka den försäkrade uppgifterna om undersökningen med kundbrev PRI01r. Bifoga reseräkningsblankett PR 221r. Skicka serviceproducenten ett meddelande om att kunden ålagts att delta i en undersökning med brev PRV10r. I brevet ska du också specificera de frågor som man vill ha svar på genom undersökningen. Om specialistläkaren redan i sin bedömning föreslår ytterligare undersökningar som behövs, ska du anteckna också dessa i brevet. Be vid behov specialistläkaren precisera vilka målen för undersökningen är. Lägg med följande som bilagor till brevet: läkarutlåtandena gällande kunden och andra uppgifter som är viktiga med tanke på undersökningen för bedömning av arbetsförmågan Fakturaspecifikationsblankett (PRV10Lr). Den inrättning som utför undersökningen behöver bakgrundsuppgifter om den försäkrades yrke och arbetsuppgifter samt om läkarutlåtanden och övriga utredningar i anslutning till ärendet (t.ex. ansökan om sjukdagpenning) som finns hos FPA. FPA har rätt att till den läkare eller verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården som utför undersökningen lämna ut uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd och sjukdom, om behandlingsåtgärder, yrke, arbetsförhållanden och arbetets natur (SVL 1224/ kap. 5 2 mom.). Allt material och alla kontakter som har att göra med remitteringen till en undersökning ska fogas till arbetet i Oiwa. (Se också Oiwa-processen!) 3. Betalning av kostnaderna för undersökning Kostnaderna för undersökningen, både den försäkrades och serviceproducentens, betalas ur posten för förmånsutgifter i Tahti-systemet. Pappersfakturorna skickas till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Betalningen av fakturor är koncentrerad till Södra försäkringsdistriktet. Kostnader som betalas till kunden Ersättning för resekostnader i anslutning till undersökningen betalas till den försäkrade utan avdrag för självrisk. Resekostnaderna ersätts enligt det billigaste till buds stående färdsättet (i enlighet med 4 kap. i sjukförsäkringslagen). För att kostnader för användning av egen bil eller taxi ska ersättas behövs det ett läkarintyg (Intyg för reseersättning, SV 67r) eller en utredning om att kollektivtrafikförbindelser saknas. Taxin ska inte beställas via den regionala beställningscentralen och man får inte utnyttja FPA:s direktdebitering för taxiresan. Den försäkrade har dessutom rätt att för den tid hen deltar i en undersökning få logiersättning (t.ex. övernattning på hotell) dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, då resan varar över 10 tim.) eller partiellt dagtraktamente (skattefri ersättning för levnadskostnader förorsakade av resan, om resan varar över 6 tim.) nattresepenning (förutsatt att minst 4 timmar av resdygnet som berättigar till dagtraktamente infaller mellan klockan och klockan och att kunden övernattar t.ex. hos en släkting). Bestämmelser om ovanstående finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (816/32/2011) ). Läs mer iskatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under Om det på grund av den försäkrades hälsotillstånd varit 17

24 nödvändigt med en följeslagare ersätts även följeslagarens resekostnader enligt samma grunder som den försäkrades. Rätt till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning föreligger inte för den tid den försäkrade på grund av undersökningen varit intagen på en undersökningsinrättning eller haft helpension som ordnats av serviceproducenten och där vistelsen varit avgiftsfri. Den försäkrade meddelar resekostnaderna på blankett PR221r och sänder fakturan i ett svarskuvert till adressen: FPA, Fakturor, PB 450, Helsingfors. Reseräkningsblanketten ska inte lämnas till FPA-byrån. Den försäkrade kan även betalas förskott på resekostnaderna utifrån de uppskattade kostnaderna om hen ber om det. Om kunden ber om förskott på resekostnaderna kan du muntligen komma överens om att betala ut ett förskott. Utred om det är nödvändigt med ett förskott och om kostnaderna är skäliga. Rätten till dagtraktamente och nattresepenning (skattefria ersättningar för resekostnader) utreds först i samband med handläggningen av reseräkningen. Ett sammandrag över det avtalade förskottsbeloppet ska skickas skriftligt till kunden med kundbrev YHX01 eller med funktionen Meddelanden i e-tjänsten. I sammandraget ska följande uppgifter för FPA:s fakturering ingå: kundens namn, adress och betalningsadress datum reserutten (t.ex. Kajana Uleåborg), fordon som använts och beloppet av förskottsbetalning förskottsbeloppet för logi det totala förskottslbeloppet anteckningen "SAVA", som anger för utbetalaren att förskottsbeloppet ska betalas ur sjukförsäkringsfonden. Skicka kundbrevet (eller sammandraget av uppgifterna i e-tjänsten och de ovannämnda tilläggsuppgifterna) till fakturahandläggningen som en pdf-fil per e-post till adressen ostolaskut@kela.fi, kirjanpito@kela.fi och vantaan-porvoon.tutkimuslaskut@kela.fi. Skriv i meddelandets ärendefält (Aihe) "Matkaennakko" (Reseförskott) och kundens namn. Uppgifterna förs in i systemet för att handläggas hos Södra försäkringsdistriktet. Efter resan ska den kund som fått ett förskott också göra en reseräkning. Om resekostnaderna ersätts enligt uppvisad reseräkning behöver den försäkrade inte meddelas något beslut. Om FPA inte kan ersätta resekostnaderna enligt den reseräkning som den försäkrade lagt fram eller om den försäkrade i övrigt särskilt begär att få ett beslut om ersättningen av resekostnaderna ska den försäkrade meddelas ett beslut som gjorts upp i brevhanteringssystemet (beslutsformulär PRP02r) Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer Följande typer av särdrag anknyter till utredningen av arbetsoförmåga och rätt till partiell sjukdagpenning på grundval av flerbördsgraviditet, plastikkirurgisk åtgärd eller missbruksrelaterad sjukdom. Två eller flera deltidsarbeten När en person som arbetar i två eller flera deltidsarbeten minst 35 timmar i veckan ansöker om partiell sjukdagpenning ska personen lämna in läkarutlåtanden för alla anställningar. Ett 18

25 läkarutlåtande ska alltså lämnas in från varje företagshälsovårdsenhet som är involverad. Också ett läkarutlåtande kan vara tillräckligt för att partiell sjukdagpenning ska kunna beviljas om utlåtandet ger en tillförlitlig bild av arbetsoförmågan och innehåller en bedömning av möjligheterna att arbeta deltid i alla de arbeten i vilka personen arbetar under perioden med partiell sjukdagpenning. Om innehållet är tillräckligt kan läkarutlåtande B alltså göras upp i företagshälsovården för det arbete i vilket arbetstagaren fortsätter i företagshälsovården för det arbete från vilket arbetstagaren uteblir helt av någon annan läkare som känner till arbetsförhållandena Flerbördsgraviditet och arbetsoförmåga Praxisen för hur sjukledighet på grund av tvillinggraviditet rekommenderats har varierat vid förlossningssjukhusen; ett A-intyg har ofta utfärdats redan efter den 25:e graviditetsveckan. På grund av att en flerbördsgraviditet avviker från en normal graviditet medför den risker. Plastikkirurgiska åtgärder och arbetsoförmåga Plastikkirurgiska åtgärder som vidtas av rent estetiska skäl är inte sådan nödvändig sjukvård som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsoförmågan efter dessa ingrepp anses inte heller vara föranledd av sjukdom, varvid rätt till sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning saknas. Om en oväntad komplikation emellertid tillstöter i samband med ett estetiskt kirurgiskt ingrepp, kan behandlingen av komplikationen anses bero på sjukdom. Då har den försäkrade rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader och för förlorad inkomst. Åtgärder som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården En åtgärd som vidtagits inom den offentliga hälso- och sjukvården (t.ex. en fetmaoperation eller en könskorrigerande operation) är i regel nödvändig sjukvård. Arbetsoförmåga som omedelbart följer på åtgärden berättigar till sjukdagpenning ifall arbetsoförmågan varar längre än självrisktiden. Grunden för sjukdagpenningen behöver inte utredas särskilt. Väntan på undersökning, vård eller behandling Att en kund väntar på att komma till undersökning eller på att få vård eller behandling är inte i sig ensamt en tillräcklig orsak för att bevilja dagpenning. Du blir tvungen att från fall till fall utreda och vid behov be om ytterligare utredning av situationen och du, eller en sakkunnigläkare, måste bedöma om den försäkrade är arbetsoförmögen eller arbetsför. Vid många långtidssjukdomar går sjukdomen i vågor. Artros är t.ex. en sjukdom som periodvis ger mera symptom. Om en patient har fått en remiss till ytterligare undersökningar inom den specialiserade sjukvården betyder det dock inte alltid nödvändigtvis att patienten skulle vara arbetsoförmögen under hela väntetiden. Användning av berusningsmedel och arbetsoförmåga I fråga om missbruksrelaterade sjukdomar ska rätten till partiell sjukdagpenning bedömas på samma grunder som vid andra sjukdomar. För bedömningen av villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning ska kunden lämna in ett läkarintyg B om arbetsoförmågan. Vad gäller avgiftning i öppen vård ska arbetsförmågan bedömas under iakttagande av anvisningarna och principerna för bedömning av arbetsoförmåga. Läs mer om individuell missbrukarrehabilitering. 19

26 Yrkessjukdom Yrkessjukdomar är sjukdomar som huvudsakligen orsakas av någon fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fastställs vilka sjukdomar som anses vara yrkessjukdomar. En del av yrkessjukdomarna behandlas i regel av företagsläkaren, t.ex. belastningsskador. Yrkessjukdomen kan i det första skedet undersökas vid det egna områdets centralsjukhus. Vid behov kan patienten remitteras för ytterligare undersökningar till Arbetshälsoinstitutet eller dess regionala polikliniker. Avsikten med arbetsplatsutredningar är att identifiera möjliga orsaker till yrkessjukdomar, t.ex. allergiframkallande kemikalier och expositionsvägar samt att göra bedömningar. De vanligaste yrkessjukdomarna kan vara sjukdomar i andningsorganen, yrkeshudsjukdomar, sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i rörelseorganen och andra yrkessjukdomar, så som sjukdomar orsakade av vibration, infektionssjukdomar och bullerskada. Yrkessjukdomen ersätts av det försäkringsbolag där arbetsgivaren hade sin olycksfallsförsäkring när yrkessjukdomen uppkom. Ersättningen förutsätter ett orsakssamband mellan skadan eller sjukdomen som ersätts och exponeringen i arbetet. Alla sjukdomar som har ett orsakssamband till arbetet är ändå inte yrkessjukdomar. När man misstänker en yrkessjukdom ska utredningen om ersättningsskyldighet inledas vid arbetsgivarens försäkringsbolag. Därtill ska man be om ett dröjsmålsintyg för handläggningen av sjukdagpenningen. Om den försäkrade uppvisar symtom i arbetet kan hen ha rätt till sjukdagpenning t.ex. utifrån infektionssjukdomar som ger olika andningssymtom. När den faktiska orsaken till symtomen framkommer och arbetsförmågan utanför exponeringen klarnar har man inte längre rätt till sjukdagpenning Den dag då arbetsoförmågan börjar och arbetsoförmåga utan avbrott Kunden ska uppvisa ett läkarintyg om arbetsoförmågan ifall sjukdomen varar längre än självrisktiden. För självrisktiden är en utredning av t.ex. arbetsgivaren eller företagshälsovården tillräcklig. Handlägg alltid ett dagpenningsärende räknat från den dag då en tid av fortgående arbetsoförmåga började. Den försäkrade kan inte själv välja vilken dag arbetsoförmågan började. Om läkarintyg saknas för ett veckoslut ska du ta reda på om den försäkrade varit frånvarande från arbetet. För veckoslut behövs inte nödvändigtvis läkarintyg om samma sjukdom fortsätter på måndagen. Om man saknar läkarintyg för en ledig vardag kan arbetsoförmågan inte ses som oavbruten. Det här gäller också lediga vardagar för skiftarbetande. Den som söker FöPL-dagpenning kan för självrisktiden visa upp ett sjukintyg som en hälsovårdare eller sjukskötare skrivit. Om arbetsoförmågan beror på olycksfall i arbete eller trafikskada ska uppgift om datumet då den fortgående arbetsoförmågan började inhämtas av försäkringsbolaget. Den kontinuerliga arbetsoförmågan anses ha börjat då olycksfallet inträffar även om sjukdagpenning inte har sökts. 20

27 Deltidsarbete utan att hälsan och tillfrisknandet äventyras Den försäkrade ska vara arbetsoförmögen för sitt vanliga arbete på samma sätt som i fråga om sjukdagpenning. Deltidsarbetet får inte äventyra den försäkrades hälsa och tillfrisknande. I läkarutlåtandet konstateras de förhållanden och förutsättningar under vilka den försäkrade trots sin arbetsoförmåga kan arbeta deltid utan att äventyra sin hälsa och sitt tillfrisknande. Den försäkrade ska förete läkarutlåtande B (blankett SV7r) som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden. En annan läkare än företagsläkaren kan skriva utlåtandet om hen har skaffat tillräcklig information om den försäkrades arbetsuppgifter och arbetsförhållanden t.ex. genom att konsultera företagshälsovården eller arbetsgivaren. Utlåtande av en annan läkare än en företagsläkare kan godkännas t.ex. i fråga om småföretagare för vilka sjukvårdstjänster inte ingår i avtalet om företagshälsovårdstjänster. När en person som arbetar i två eller flera deltidsarbeten minst 35 timmar i veckan ansöker om partiell sjukdagpenning ska personen lämna in läkarutlåtanden för alla anställningar. Ett läkarutlåtande ska alltså lämnas in från varje företagshälsovårdsenhet som är involverad. Också ett läkarutlåtande kan vara tillräckligt för att partiell sjukdagpenning ska kunna beviljas om utlåtandet ger en tillförlitlig bild av arbetsoförmågan och innehåller en bedömning av möjligheterna att arbeta deltid i alla de arbeten i vilka personen arbetar under perioden med partiell sjukdagpenning. Om innehållet är tillräckligt kan läkarutlåtande B alltså göras upp i företagshälsovården för det arbete i vilket arbetstagaren fortsätter i företagshälsovården för det arbete från vilket arbetstagaren uteblir helt av någon annan läkare som känner till arbetsförhållandena (SFL 1224/ kap. 4 ) (SFF 2 kap. 1 9 mom.) Utredning av sjukdom eller funktionsnedsättning Vid ansökan om sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning ska den försäkrade förete nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och om den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. En försäkrad som ansöker om partiell sjukdagpenning ska till ansökan bifoga ett läkarutlåtande B som utfärdats av en företagsläkare som känner till den försäkrades arbetsuppgifter eller av någon annan läkare som känner till den försäkrades arbetsförhållanden Rehabiliteringsbehov och helhetssituation Möjligheterna till partiell sjukdagpenning, rehabilitering, arbete eller pension ska utredas så tidigt som möjligt. När ett ärende som gäller partiell sjukdagpenning avgörs ska den försäkrades totalsituation utredas särskilt när flera korta perioder av arbetsoförmåga följer på varandra, men sjukdomen inte nödvändigtvis kräver pensionering när den försäkrade har varit arbetslös eller 21

28 när den försäkrade annars klarar sig dåligt socialt sett. Utredning av rehabiliteringsbehovet I lagstiftningen har vissa kontrollpunkter definierats för att tidigt upptäcka behov av rehabilitering och för att säkerställa att rehabiliteringen genomförs. FPA ska utreda kundens behov av rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast när antalet dagar som räknas in i maximitiderna för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning sammanlagt överstiger 60 dagar (SFL 1224/ kap. 6 ). Vid utredningen är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan förorsakad av kundens sjukdom och helhetssituation samt behovet av rehabilitering i anslutning till dessa. Utredningen av rehabiliteringsbehovet kräver samarbete mellan sjukdagpenningshandläggaren, rehabiliteringsförmånshandläggaren och sakkunnigläkaren. Med det dagpenningsbeslut med vilket 60 utbetalningsdagar överskrids får kunden automatiskt som bilaga brevet Information om rehabilitering (SV 11r). FPA kan utreda rehabiliteringsbehovet trots att undersökningar pågår om detta är nödvändigt för att man ska kunna utreda om kundens arbetsförmåga har försämrats väsentligt. FPA behöver inte utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering om det utreds på annat håll. Efter att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas kunden vid behov till FPA:s eller andra aktörers rehabiliteringstjänster. Genomförande av utredningen Utred rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna i första hand utifrån de utlåtanden och handlingar som finns tillgängliga vid FPA. Samarbeta med en sakkunnigläkare. Om behovet av rehabilitering inte kan utredas utifrån tillgängliga handlingar ska tilläggsutredningar inhämtas. Sådana är till exempel medicinska utredningar arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena utlåtande från arbets- och näringsbyrån utredningar från socialväsendet utlåtande från klientsamarbetsgruppen andra eventuella expertutlåtanden Om det för utredningen av den försäkrades hälsotillstånd eller bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga behövs särskild sakkunskap och mera omfattande utredningar kan den försäkrade hänvisas till ytterligare undersökningar (SFL 1224/ kap. 13 ). Behovet av rehabilitering kan även utredas via FPA eller arbetspensionsanstalten genom en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning (FRPL 566/ och 7 ). Läs mer om rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Läs mer om arbetsförmågerådgivning. 22

29 Ändring av avtalet om deltidsarbete och avbrott i deltidsarbetet Tillfälligt avbrott i deltidsarbetet Deltidsarbetet kan tillfälligt avbrytas av olika orsaker medan avtalet om deltidsarbete är i kraft. Medan avtalet om deltidsarbete är i kraft har den försäkrade på grund av anställningen en normal rätt att tillfälligt vara frånvarande från arbetet t.ex. på grund av egen eller barnets sjukdom. Det är även möjligt att ta ut semester. Om arbetsgivaren och arbetstagaren håller avtalet om deltidsarbete i kraft under semestern, finns det ingen orsak att avslå ansökan om partiell sjukdagpenning på grund av semesterns längd. Rätten till partiell sjukdagpenning bygger på arbetsoförmåga och på ett avtal som arbetsgivaren och arbetstagaren ingått för tiden i fråga. Om den försäkrade ska delta eller har deltagit i en rehabiliteringsperiod under perioden med partiell sjukdagpenning ska du i första hand uppmana hen att ansöka om rehabiliteringspenning för den tiden, eftersom detta är en primär förmån. Om det är fråga om en kort rehabiliteringsperiod på mindre än en vecka och avtalet om deltidsarbete hålls i kraft, kan utbetalningen av partiell sjukdagpenning fortgå och kunden behöver inte ansöka om rehabiliteringspenning. Om deltidsarbetet avbryts tillfälligt t.ex. på grund av egen eller barnets sjukdom eller semester så att deltidsarbetet fortsätter efter avbrottet i enlighet med avtalet väljer avtalsparterna, dvs. arbetstagaren och arbetsgivaren, mellan två alternativa förfaranden: 1. Parterna ändrar avtalet om deltidsarbete så att avtalet upphör för den tid avbrottet varar och fortsätter sedan. Utbetalningen av partiell sjukdagpenning upphör för den tid avbrottet varar och fortsätter i enlighet med det nya avtalet om deltidsarbete med en självrisktid på 0, 1 eller 10 dagar beroende på längden på avbrottet i deltidsarbetet och på huruvida sjukdagpenning betalas för avbrottstiden. 2. Avtalet om deltidsarbete hålls i kraft under avbrottet. Utbetalningen av den partiella sjukdagpenningen fortsätter under avbrottet i enlighet med avtalet och utbetalningsdagarna förbrukas. I regel behöver FPA inte meddelas om tillfälliga avbrott om avtalet om deltidsarbete förblir gällande. Om avbrottet inverkar på arbetsgivarens rätt till partiell sjukdagpenning, t.ex. löneutbetalningsgrunden ändras från full lön till semesterlön, ska den förändrade löneutbetalningen dock meddelas. Om deltidsarbetet avbryts helt så att deltidsarbetet inte längre fortsätter i enlighet med avtalet efter avbrottet anses avtalet om deltidsarbete ha upphört från den tidpunkt när avbrottet började. Ändring och avslutande av avtalet om deltidsarbete under avtalsperioden Avtalet om deltidsarbete är bindande för avtalsparterna för avtalsperioden om inte avtalet ändras med ett nytt avtal. Avtalet om deltidsarbete kan ändras t.ex. med ett avtal om övergång till heltidsarbete eller till heltidssjukfrånvaro. Om arbetstagaren på grund av den arbetsoförmåga som sjukdomen orsakar inte längre klarar av sitt deltidsarbete eller om deltidsarbetet avbryts helt av någon annan orsak, upphör visstidsavtalet under avtalsperioden. Bedömningen av möjligheten att fortsätta avtalet om deltidsarbete görs av arbetstagaren och arbetsgivaren, och vid behov får de stöd av företagshälsovården. Om avtalet om deltidsarbete ändras eller om avtalet upphör innan avtalsperioden går ut ska den försäkrade meddela FPA om detta. Orsaken till upphörandet ska anges. Om avtalet om deltidsarbete ändras måste saken kontrolleras också med arbetsgivaren. 23

30 Dra in den partiella sjukdagpenningen från den tidpunkt när avtalet om deltidsarbete upphör. Om deltidsarbetsavtalet upphör under avtalsperioden på grund av insjuknande eller anställningens upphörande ska de nödvändiga uppgifterna inbegäras av den försäkrade eller arbetsgivaren så att sjukdagpenning kan beviljas för den tid som motsvarar de återstående dagarna med partiell sjukdagpenning Minimitid Arbetstagaren och arbetsgivaren ska avtala om deltidsarbete för minst två veckor, dvs. 12 vardagar. På motsvarande sätt ska en företagares plan för förkortning av arbetstiden göras upp för en period på minst 12 vardagar. Partiell sjukdagpenning kan beviljas för en kortare tid än 12 vardagar om deltidsarbete har avtalats för minst 12 vardagar. (SFL 459/ kap mom.) Maximitid Partiell sjukdagpenning betalas för högst 120 vardagar. I maximitiden inräknas automatiskt alla dagar med partiell sjukdagpenning under de föregående två åren. Tvåårsperioden räknas från början av varje period med partiell sjukdagpenning. De dagar med partiell sjukdagpenning som tas med i maximitiden kan ha förorsakats av olika sjukdomar: maximitiden börjar inte löpa på nytt från början på grundval av en ny sjukdom. När den försäkrade har varit arbetsför utan avbrott i minst 12 månader inleds beräkningen av maximitiden för partiell sjukdagpenning på nytt. Som utbetalningsdagar räknas de dagar för vilka partiell sjukdagpenning inte har betalats ut på grund av att den försäkrade har fått föräldradagpenning. Maximitiden för partiell sjukdagpenning är separat i förhållande till maximitiden för sjukdagpenning. Utbetalningsdagarna för partiell sjukdagpenning inverkar inte på utbetalningsdagarna för sjukdagpenning, och inte heller på primärtiden eller maximitiden. Före år 2014 var maximitiden 72 vardagar. Om denna maximitid uppnåtts före ska den försäkrade vara arbetsför i 12 månader eller sjukdomen ska vara en ny sjukdom innan partiell sjukdagpenning kan beviljas med en ny maximitid. (SFL 972/ kap. 12 ) Efter maximitiden Den försäkrade kan få partiell sjukdagpenning på nytt efter maximitiden för partiell sjukdagpenning om hen däremellan har varit arbetsför utan avbrott i 12 månader. Notera att personen anses vara arbetsför utan avbrott även om det i perioden på 12 månader ingår korta perioder av arbetsoförmåga som varar högst självrisktiden på 1+9 vardagar. Om det är fråga om en ny 24

31 sjukdom förutsätts inte att personen varit arbetsför i minst 12 månader. (SFL 1224/ kap mom. och SFL 1224/ kap. 13 ). När en försäkrad söker partiell sjukdagpenning efter att maximitiden uppnåtts och hen är arbetsoförmögen, ska man utreda om kravet på att vara arbetsför utan avbrott i 12 månader uppfylls. Om det uppfylls kan partiell sjukdagpenning beviljas. Om tiden som arbetsför inte uppgår till 12 månader ska man utreda om det är fråga om samma sjukdom eller en ny sjukdom. Om det är fråga om en ny sjukdom kan partiell sjukdagpenning beviljas. Rätt till tilläggsdagar Den försäkrade kan få partiell sjukdagpenning på grundval av samma sjukdom trots att maximitiden uppnåtts om hen återgår till förvärvsarbetet och sjukdomen återkommer när arbetet fortgått utan avbrott minst 30 kalenderdagar. Dagpenningen betalas i en eller flera perioder för högst 50 vardagar. (SFL 1224/ kap. 9 5 mom.). Uppnådd maximitid för sjukdagpenning inverkar inte på maximitiden för partiell sjukdagpenning. Som arbetsför betraktas inte en försäkrad som får sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning som har full lagstadgad sjukpension, rehabiliteringsstöd eller annan ersättning på grundval av arbetsoförmåga. Med tiden av arbetsförmåga jämställs tid för vilken den försäkrade har fått rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FRPL) fått enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas i form av rehabiliteringsunderstöd fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen eller lagen om skada ådragen i militärtjänst varit arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån kontrollera vid behov via telefontjänsten Jobblinjen på adressen Som arbetslös betraktas den som inte står i anställningsförhållande eller tjänsteförhållande eller är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete. Som arbetslös betraktas dessutom den som är permitterad på heltid och den som har rätt till jämkad grunddagpenning samt en person vars arbete och löneutbetalning har avbrutits helt och hållet av någon orsak som kan jämställas med permittering. Som arbetssökande betraktas en person som är registrerad som arbetssökande i arbetsförvaltningens informationssystem, som har hållit sin arbetsansökan i kraft, som har meddelat sina kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyrån och som sköter sina ärenden hos arbets- och näringsbyrån på det sätt som byrån förutsätter deltagit i en åtgärd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller i studier som avses i 9 kap. i nämnda lag rätt till förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eftersom ansökan om sjukpension ännu är under behandling eller har avslagits. Den försäkrade kan i regel anses vara arbetsför även under den tid då hen på grundval av partiell arbetsoförmåga har fått partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension. Notera att tiden av 12 månaders oavbruten arbetsförmåga uppnås och ny rätt till partiell sjukdagpenning kan börja även om den försäkrade av hälsoskäl inte har varit arbetsför efter maximitiden om hen under denna tid har varit arbetslös arbetssökande. Då har det ingen betydelse att den försäkrade har visat upp läkarintyg om sin arbetsoförmåga under dessa 12 månader. I en period av 12 månaders oavbruten arbetsförmåga kan ingå perioder som är kortare 25

32 än självrisktiden (1+9 vardagar), då den försäkrade inte har varit arbetssökande t.ex. på grund av att arbetssökandet inte har förnyats Självrisktid Under självrisktiden ska den försäkrade vara arbetsoförmögen för sitt vanliga arbete på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Deltidsarbetet kan börja först efter självrisktiden och under självrisktiden har man inte rätt till partiell sjukdagpenning. En FöPL- och/eller LFöPL-försäkrad kan få FöPL- och/eller LFöPL-dagpenning under självrisktiden Självrisktid Partiell sjukdagpenning kan beviljas från den första vardagen efter självrisktiden. Självrisktiden omfattar den dag då den försäkrade insjuknar och de nio följande vardagarna. Kontrollera att arbetsoförmågan är kontinuerlig under självrisktiden. Det kan hända att den sökande har arbetat under dagen för insjuknandet. Med vardagar avses andra dagar än söndagar och helg- och söckenhelgdagar. Självrisktiden räknas från arbetsoförmågans inträde också i de fall då ansökan är försenad Självrisktid 1 dag Om arbetsoförmågan börjar på nytt på grund av samma sjukdom inom 30 kalenderdagar räknat från den dag för vilken sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning senast betalades, betalas partiell sjukdagpenning från följande vardag efter dagen för arbetsoförmågans inträde (insjuknandedagen), dvs. självrisktiden är en dag. Insjuknandedagen tas med i självrisktiden även om personen arbetade den dagen. Exempel En person har beviljats sjukdagpenning för tiden Hen återgår till heltidsarbete, men insjuknar på nytt i samma sjukdom så att hen avtalar med sin arbetsgivare om deltidsarbete för tiden I det läkarutlåtande B som den sökande lämnar in konstateras arbetsoförmåga för partiell sjukdagpenning för tiden Eftersom arbetsoförmågan börjar på nytt på grundval av samma sjukdom inom 30 kalenderdagar från den dag för vilken sjukdagpenning senast betalades är självrisktiden för den partiella sjukdagpenningen 1 dag (insjuknandedagen, dvs. 12.7). Partiell sjukdagpenning betalas fr.o.m

33 Självrisktid 0 dagar Ingen självrisktid tillämpas om arbetsoförmåga som berättigar till partiell sjukdagpenning börjar eller fortgår efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning som omedelbart föregått dagpenningen (SFL 8 kap. 7 3 mom.). Med rehabiliteringspenning avses FPA-rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas i form av rehabiliteringsunderstöd eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsbestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, trafikförsäkringslagen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag. Om det av den företedda utredningen tydligt framgår att den period för vilken partiell sjukdagpenning söks föregås av en period av arbetsoförmåga för vilken sjukdagpenning inte ännu har sökts, ska den försäkrade eller arbetsgivaren uppmanas att söka den föregående sjukdagpenningen innan ärendet gällande partiell sjukdagpenning avgörs. Avgör ansökningar som gäller kontinuerlig arbetsoförmåga enligt den period de hänför sig till i tidsordning så att självrisktiderna kan avgöras korrekt. Någon självrisktid tillämpas inte heller när den försäkrade efter partiell sjukdagpenning eller sjukdagpenning fått rehabiliteringsstöd enligt arbetspensionslagarna eller folkpensionslagen och den partiella sjukdagpenningen fortsätter omedelbart efter rehabiliteringsstödet. En förutsättning är att samma arbetsoförmåga fortsätter utan avbrott. Exempel Den försäkrade har beviljats sjukdagpenning för maximitiden och därefter omedelbart rehabiliteringsstöd på grundval av samma arbetsoförmåga Hen planerar att återgå till arbetet och ansöker om partiell sjukdagpenning fr.o.m Partiell sjukdagpenning beviljas utan självrisktid Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas hen i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPAförmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där hen arbetar. 27

34 Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas sedan på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen sedan och Schweiz sedan Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetslösa Familjemedlemmar Gränsarbetare Studerande Tjänstemän Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. 28

35 Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Arbetslösa Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och om pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland, ansvarar bosättningslandet för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland, ansvarar den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och om pensionstagaren får pension från något medlemsland och skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, ansvarar detta land för förmånerna. de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. försäkringsperioderna i ovannämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. 29

36 Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Offentligt anställda Förordningarna tillämpas på offentligt anställda och familjemedlemmar till dem, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland som personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen, får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas utifrån utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa 30

37 kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer om flyttning från Finland. Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress KV-ASIAT) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls. 31

38 Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen, eller också kan institutionen i bosättnings- eller vistelselandet förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs mer om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119). Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om den tid av arbetsoförmåga som anges på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning, kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men som bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner här, ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga medlemslandet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man begär tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska 32

39 omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras, kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet, förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. 33

40 Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Förhållande till andra förmåner Den försäkrades andra förmåner och ersättningar inverkar på den partiella sjukdagpenningen i huvudsak på samma sätt som på sjukdagpenningen. Annan förmån eller ersättning kan utgöra hinder för beviljande av partiell sjukdagpenning, varvid partiell sjukdagpenning inte kan beviljas eller den dras in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Den andra förmånen eller ersättningen kan också vara primär i förhållande till den partiella sjukdagpenningen, varvid partiell sjukdagpenning betalas ut endast till den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. Den partiella sjukdagpenningen kan vara primär i förhållande till en annan förmån varvid den andra förmånen betalas ut endast om någonting kvarstår att betala efter att den partiella sjukdagpenningen först har dragits av. Den partiella sjukdagpenningen kan dessutom utgöra hinder för en annan förmån, varvid den andra förmånen inte beviljas eller den dras in från och med den tidpunkt från vilken partiell sjukdagpenning beviljas. Makens förmåner inverkar inte på den partiella sjukdagpenningen. Den partiella sjukdagpenningen kan inverka på de förmåner som mottagarens make får Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Med arbetspensioner avses de lagstadgade förvärvspensionerna. I 3 i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ ) finns de privata och offentliga branschernas arbetspensionslagar uppräknade, enligt vilka man betalar pensioner som baserar sig på anställningsförhållande. I sjukförsäkringslagen avses därtill med arbetspensionslagar lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) och lagen om rätt till pension för medlem av statsrådet och om familjepension som utbetalas efter hen (870/1977). Invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas som full invalidpension eller som delinvalidpension (ArPL 385/ mom.) Full invalidpension Full invalidpension beviljas antingen tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. 34

41 (ArPL 395/ mom.). Pensionen börjar vanligen betalas ut tidigast från ingången av månaden efter att primärtiden för sjukdagpenningen gått ut. Den som får full invalidpension arbetar i regel inte heltid och får sålunda ofta inte rätt till partiell sjukdagpenning. Läs mer om Heltidsarbete. En person som fått full invalidpension kan få partiell sjukdagpenning om hen har en heltidsanställning när perioden med partiell sjukdagpenning börjar. Invalidpensionen är primär i förhållande till den partiella sjukdagpenningen. Pensionsbeloppet dras således av från den partiella sjukdagpenningen. Om den som har partiell sjukdagpenning beviljas invalidpension för samma tid ska beslutet om partiell sjukdagpenning justeras. Full invalidpension retroaktivt Om den försäkrade för den tid som följer efter primärtiden för sjukdagpenningen retroaktivt beviljas full invalidpension enligt arbetspensionslagarna, har FPA rätt att driva in den del av invalidpensionen som motsvarar den utbetalda partiella sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 3 5 mom.). Det är då fråga om indrivning genom regress. Läs mer om regressindrivning. Läs mer i den tekniska anvisningen under työeläkelaitoksen takautuvasta työkyvyttömyyseläkkeestä. Personer som är anställda hos staten, kommunen eller evangelisk-lutherska kyrkan kan utöver grundpensionen få tilläggspension om anställnings- eller tjänsteförhållandet har börjat före 1993 och om tjänstgöringen fortgår fram till den egna personliga pensionsåldern eller arbetsoförmågan börjar under anställnings- eller tjänsteförhållandet. När den retroaktiva pensionen dras av från dagpenningen beaktas även tilläggspensionens andel. Invalidpension enligt andra offentligrättsliga pensionsstadgor och lagar beaktas i tillämpliga delar på samma sätt som pensioner enligt lagen om statens pensioner vid utbetalningen av den partiella sjukdagpenningen. Invalidpension som beviljats retroaktivt enligt den privata sektorns arbetspensionslagar dras av från dagpenningen. Från dagpenningen avdras dock inte: registrerad eller oregistrerad tilläggsförmån pension enligt frivilligt pensionsarrangemang pension beviljad utifrån förtroendeuppdrag enligt ArPL 8. I situationer som resulterat i pension enligt kollektivavtalet för den kommunala sektorn kan arbetsgivarens löneutbetalning ändra efter att retroaktiv pension beviljats. Då genomförs indrivning som normalt återkrav från arbetsgivaren. Engångsbetalningar Om en invalidpension betalas i ett för allt beräknar arbetspensionsanstalten engångsbetalningen framåt i tiden räknat från beslutet om engångsbetalning. En retroaktivt beviljad pension är en månatlig pension, men enligt Pensionsskyddscentralens tolkning betalar arbetspensionsanstalterna inte en retroaktiv månatlig pension i fall av engångsbetalning till FPA på grund av bestämmelsen om betalning i ett för allt i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.). Således indrivs i fall av betalning i ett för allt inte en retroaktiv pension till FPA. 35

42 Delinvalidpension Delinvalidpensionen börjar från ingången av månaden efter pensionsfallet (ArPL 395/ ). Primärtid tillämpas inte på delinvalidpension eller när någon motsvarande annan pension än full invalidpension beviljas. (SFL 1224/ kap. 4 ) Den som får delinvalidpension arbetar i regel inte heltid och får sålunda ofta inte rätt till partiell sjukdagpenning. Läs mer om heltidsarbete. En person som fått delinvalidpension kan få partiell sjukdagpenning om hen har en heltidsanställning när perioden med partiell sjukdagpenning börjar. Pensionens begynnelseår inverkar på samordningen av den partiella sjukdagpenningen och delinvalidpensionen på samma sätt som i fråga om sjukdagpenning. Om delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått denna har börjat före ingången av det kalenderår vars arbetsinkomster utgör grunden för den partiella sjukdagpenningen eller om de företedda inkomsterna för en period på sex månader i sin helhet hänför sig till tiden med delinvalidpension, dras delinvalidpensionen inte av från dagpenningen. Om delinvalidpensionen har börjat under arbetsinkomståret eller senare, dras delinvalidpensionen av från den partiella sjukdagpenningen. Delinvalidpensionen dras likaså av från dagpenningen om den företedda sexmånadersinkomsten hänför sig till tiden före delinvalidpensionen eller om pensionen har börjat under sexmånadersperioden i fråga. Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst normalt ska tas till grund för den partiella sjukdagpenningen, beviljas den partiella sjukdagpenningen enligt föregående skatteårs inkomst, förutsatt att den är större än inkomsten det år då pensionen börjar. Jämförelsen görs automatiskt mellan de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom. och 8 kap. 13 ). Delinvalidpensionen dras av från den partiella sjukdagpenningen oberoende av vilket år pensionen börjat om dagpenningen fastställs utifrån en tidigare förmån. Om delinvalidpensionen beviljas retroaktivt och partiell sjukdagpenning har betalats för samma tid, betalas pensionen bara till den del som den överstiger dagpenningen under samma tid (ArPL 395/ mom.). Om en person som får partiell sjukdagpenning beviljas delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd för samma tid, meddela i fråga om den retroaktiva tiden den partiella sjukdagpenning som betalats ut för samma tid med brevet PRV03r till pensionsanstalten. Pensionsanstalten drar till denna del av den partiella sjukdagpenning som betalats tidigare från delinvalidpensionen. Justera den partiella sjukdagpenningen till den del som skulle betalas för tiden för den beviljade delinvalidpensionen. Förfarandet är detsamma som för sjukdagpenning: Läs mer i den tekniska anvisningen under osatyökyvyttömyyseläkkeestä. Notera att ansökan eller förhandsbeslut om partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension inte hindrar att partiell sjukdagpenning beviljas. Läs mer om delinvalidpension i förmånsanvisningen om sjukdagpenning. 36

43 Arbetslivspension Arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas en person som har fyllt 63 år om hen har arbetat minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete. Därtill förutsätts att personens arbetsförmåga är nedsatt på grund sjukdom, lyte eller skada och möjligheterna att fortsätta i arbetet är försvagade på grund av det tunga arbetet och sjukdomen. Arbetslivspensionen är en invalidpension, men kriterierna är lindrigare än vid full invalidpension. Inom folkpensionssystemet finns ingen arbetslivspension. Den som får arbetslivspension arbetar i regel inte heltid och får sålunda ofta inte rätt till partiell sjukdagpenning. Läs mer: Heltidsarbete. En person som fått arbetslivspension kan få partiell sjukdagpenning om hen har en heltidsanställning när perioden med partiell sjukdagpenning börjar. Arbetslivspensionen är primär i förhållande till den partiella sjukdagpenningen. Pensionsbeloppet dras således av från den partiella sjukdagpenningen. Om den som har partiell sjukdagpenning beviljas arbetslivspension för samma tid ska beslutet om partiell sjukdagpenning justeras. Retroaktiv arbetslivspension Om den försäkrade för den tid som följer efter primärtiden för sjukdagpenningen retroaktivt beviljas arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna, har FPA rätt att driva in den del av arbetslivspensionen som motsvarar den utbetalda partiella sjukdagpenningen (SFL 1224/ kap. 3 5 mom.). Det är då fråga om indrivning genom regress. Läs mer om regressindrivning Sjukpension enligt folkpensionslagen Sjukpension enligt folkpensionslagen beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Pensionen börjar i regel tidigast från ingången av månaden efter att rätten till sjukdagpenning gått ut (FPL 568/ ). Den som får full invalidpension arbetar i regel inte heltid och får sålunda ofta inte rätt till partiell sjukdagpenning. Läs mer om Heltidsarbete. En person som fått full sjukpension kan få partiell sjukdagpenning om hen har en heltidsanställning när perioden med partiell sjukdagpenning börjar. Sjukpension enligt 12 1 och 2 mom. i folkpensionslagen som beviljats en person som får partiell sjukdagpenning dras av från den partiella sjukdagpenningen. Sjukpension som har beviljats enligt folkpensionslagen på grundval av blindhet och rörelsehinder dras inte av från den partiella sjukdagpenningen. Retroaktiv pension Folkpension som beviljas retroaktivt för samma tid som partiell sjukdagpenning och som ska dras av från dagpenningen indrivs genom regress med betalningsyrkande upp till beloppet av den partiella sjukdagpenning som betalats ut. Indrivningen genom regress gäller också situationer där den partiella sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren. Barnförhöjning till folkpensionen drivs inte in genom regress. (FPL 568/ och SFL 1224/ kap. 13 ) Rehabiliteringsförmåner Den försäkrade har inte rätt till partiell sjukdagpenning för samma tid som hen får 37

44 FPA-rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna beviljad rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsbestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, trafikförsäkringslagen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag FPA-rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning som beviljas av FPA utgör hinder för rätt till partiell sjukdagpenning. Övergång till rehabiliteringspenning är ett godtagbart skäl för att bevilja och betala partiell sjukdagpenning för en kortare period än minimiperioden (12 vardagar). Om den försäkrade under perioden med partiell sjukdagpenning inleder rehabilitering har hen på ansökan rätt till rehabiliteringspenning utan självrisktid. Om rehabiliteringspenning inte söks för kortvarig rehabilitering på högst en vecka och avtalet om deltidsarbete inte avslutas, fortsätter utbetalningen av den partiella sjukdagpenningen under rehabiliteringen. Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som partiell sjukdagpenning drivs den retroaktiva rehabiliteringspenningen in som regresskvittning till FPA upp till beloppet av den överskjutande partiella sjukdagpenningen (FRPL 566/ mom.). Partiell sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från rehabiliteringspenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Den försäkrade har inte rätt till partiell sjukdagpenning för den tid hen får rehabiliteringspenning partiell rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning enligt arbetspensionslagarna. Om den försäkrade retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning för samma tid som partiell sjukdagpenning, upphör rätten till partiell sjukdagpenning räknat från det att rätten till rehabiliteringspenning börjat. Rehabiliteringspenning som utbetalats retroaktivt indrivs genom regress av pensionsanstalten upp till beloppet av den partiella sjukdagpenning som betalats med för stort belopp (SFL 1224/ kap. 5 2 mom. och 8 kap. 13 ). 38

45 Ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstid Den försäkrade har inte rätt till partiell sjukdagpenning för den tid hen får ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar trafikförsäkringslagen lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) och enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015) betalas rehabiliteringspenning för period med yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringspenningen är i ett år från skadedagen lika stor som dagpenningen till fullt belopp och därefter lika stor som full olycksfallspension. Rehabiliteringspenning kan betalas i högst 6 månader efter avslutad yrkesinriktad utbildning om klienten inte direkt efter avslutad utbildning lyckas få arbete eller om inkomstnivån blir betydligt lägre än inkomstnivån i förhållande till utbildningen. Beloppet av rehabiliteringspenningen är en del av det fulla dagpenningsbeloppet eller den fulla olycksfallspensionen, som proportionellt motsvarar de minskade arbetsinkomsterna. I skadefall som skett före betalas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden i form av dagpenning, olycksfallspension eller livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Bestämmelser om ersättning för rehabilitering som behövs på grund av trafikskada finns i lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991). Enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag betalas rehabiliteringspenning under yrkesinriktad rehabilitering på samma sätt som vid olyckor som ersätts med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Om den försäkrade har fått ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden och efter att den upphört söker partiell sjukdagpenning, inberäknas inte tiden med inkomstbortfallsersättning i tiden för utbetalning av partiell sjukdagpenning eftersom man anser att den försäkrade varit arbetsför den tid hen deltagit i rehabiliteringen. Om den försäkrade retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall under rehabiliteringstiden för samma tid som partiell sjukdagpenning har betalats, ska du dra in den partiella sjukdagpenningen räknat från det att rätten till ersättning för inkomstbortfall började. Läs mer i de tekniska anvisningarna under vakuutuslaitoksen kuntoutusraha Ålderspension och förtida ålderspension En försäkrad är inte berättigad till partiell sjukdagpenning om hen har: ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen eller enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/ kap. 6 1 mom. 4 punkten) anpassningspension eller anpassningsbidrag till riksdagsledamot 39

46 Partiell sjukdagpenning beviljas högst till slutet av kalendermånaden före den då den försäkrade börjar få ålderspension, förtida ålderspension, anpassningspension eller anpassningsbidrag för riksdagsledamöter. Om en försäkrad under 68 år som får ålderspension eller förtida ålderspension emellertid arbetar heltid efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för arbetet som hen under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde, kan den försäkrade ha rätt till partiell sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som den partiella sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. Retroaktiv pension Om den försäkrade retroaktivt beviljas ålderspension enligt arbetspensionslagarna för samma tid som partiell sjukdagpenning betalats, har FPA rätt att av pensionsanstalten driva in den retroaktiva pensionen upp till beloppet av den partiella sjukdagpenning som betalats ut (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Om den försäkrade beviljas ålderspension enligt folkpensionslagen för samma tid som partiell sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar den partiella sjukdagpenningen (FPL 568/ ) Partiell förtida ålderspension Partiell förtida ålderspension enligt arbetspensionslagarna kan beviljas tidigast från början av följande kalendermånad efter att man nått den nedre åldersgränsen som bestäms enligt födelseår. Partiell förtida ålderspension kan inte fås som folkpension. Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension är för personer födda 1963 eller tidigare 61 år och för personer födda 1964 är den 62 år. Den nedre åldersgränsen för dem som är födda 1965 och senare anpassas enligt ändringarna i den förväntade livslängden. Den partiella förtida ålderspensionen är 25 eller 50 % av hela den ålderspension som tjänats in enligt alla pensionslagar fram till utgången av året innan pensionen börjar. Den som har partiell förtida ålderspension kan fortsätta arbeta heltid eller deltid utan att det påverkar pensionens belopp. I sjukförsäkringslagen finns inga bestämmelser om förhållandet mellan sjukdagpenning och partiell förtida ålderspension. Därför hindrar inte partiell förtida ålderspension beviljande av partiell sjukdagpenning och pensionen dras inte av från den partiella sjukdagpenningen. Om en person som får partiell förtida ålderspension söker partiell sjukdagpenning har hen rätt till den om hen till följd av sjukdom är oförmögen att utföra sitt vanliga arbete och de övriga villkoren för beviljande av partiell sjukdagpenning uppfylls. Den partiella sjukdagpenningen bestäms normalt utifrån skatteårets inkomster, inkomsterna under 6 månader eller en tidigare förmån. Om en person med partiell sjukdagpenning beviljas partiell förtida ålderspension, fortsätter utbetalningen av partiell sjukdagpenning normalt om det i villkoren för beviljande, så som t.ex. i avtalet om deltidsarbete, inte sker några förändringar. Avtalet om deltidsarbete är bindande för 40

47 avtalsparterna för avtalsperioden ifall inte avtalet ändras med ett nytt avtal. Förändringar ska meddelas FPA så att vi kan bedöma om villkoren för att få partiell sjukdagpenning fortsättningsvis uppfylls. Partiell förtida ålderspension dras inte av från partiell sjukdagpenning Deltidspension Den försäkrade har inte rätt till partiell sjukdagpenning om hen får deltidspension enligt arbetspensionslagarna (SFL 1224/ kap. 6 1 mom. 5 punkten och 8 kap. 13 ). Deltidspensionen upphör som pensionsform från och i stället införs partiell förtida ålderspension. De löpande deltidspensionerna fortsätter ändå normalt (fram till 2023). Läs mer i den tekniska anvisningen under osa-aikaeläke. Retroaktiv pension I fråga om retroaktiv deltidspension enligt arbetspensionslagarna finns ingen regressbestämmelse, och därför tillämpas det normala återkravsförfarandet på eventuella felaktiga utbetalningar Garantipension Garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010) betalas som tillägg till andra pensioner eller ersättningar. Dessutom betalas garantipension till invandrare som fyllt 65 år och arbetsoförmögna invandrare som fyllt 16 år. Garantipensionen är en pension som utgör hinder för beviljande av partiell sjukdagpenning (SVL 1224/ kap. 6 1 mom. 6 punkten) om den har beviljats som ett tillägg till ålderspension förtida ålderspension eller till invandrare som har fyllt 65 år. Garantipension hindrar inte beviljande av sjukdagpenning om den beviljats som ett tillägg till invalidpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller ersättning för inkomstbortfall på grund av full arbetsoförmåga enligt någon annan lag; eller om den har beviljats invandrare på grund av arbetsoförmåga eller som tillägg till avträdelsestöd. Om en försäkrad under 68 år som får garantipension emellertid arbetar heltid efter pensioneringen och blir arbetsoförmögen för det arbete som hen under pensionstiden utfört omedelbart före arbetsoförmågans inträde kan den försäkrade ha rätt till partiell sjukdagpenning (SFL 1224/ kap. 6 3 mom.). Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Till exempel bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Ersättningar enligt andra lagar som betalats för samma tid som den partiella sjukdagpenningen på grundval av samma arbetsoförmåga dras av från dagpenningen. 41

48 Retroaktiv pension Om den försäkrade beviljas garantipension för samma tid som partiell sjukdagpenning betalats, indrivs den retroaktiva pensionen till FPA till den del som den motsvarar den partiella sjukdagpenningen (19 i lagen om garantipension 703/2010) Föräldradagpenningar Föräldradagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen är moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning särskild moderskapspenning partiell föräldrapenning Den försäkrade betalas endast en dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen åt gången (SFL 1224/ kap. 1 ). Den försäkrade får alltså inte både föräldradagpenning och partiell sjukdagpenning för samma tid. Vid beräkningen av maximitiden för den partiella sjukdagpenningen beaktas de dagar för vilka dagpenning inte har betalats ut på grund av att den försäkrade fått föräldradagpenning för samma tid (SFL 1224/ kap mom.). Den beviljade partiella sjukdagpenningen tas med i maximitiden fastän den inte betalas ut på den grund att föräldradagpenning betalas ut för samma tid Studiepenning Den som får partiell sjukdagpenning beviljas inte studiestöd enligt lagen om studiestöd (6 1 mom. i lagen om studiestöd 65/1994). Om den försäkrade får studiepenning dras studiepenningen av från den partiella sjukdagpenning som den försäkrade får för samma tid (SFL 1224/ kap. 11 ). Om en studerande som får studiestöd och arbetar heltid insjuknar och vill ansöka om partiell sjukdagpenning, förfar man vid samordningen av studiestödet och den partiella sjukdagpenningen i tillämpliga delar på samma sätt som i fråga om sjukdagpenning Inkomstbortfallsersättning enligt annan lag Från den partiella sjukdagpenningen avdras förmåner som med stöd av någon annan lag betalas för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Primära förmåner som baserar sig på lag och som dras av från den partiella sjukdagpenningen är dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring 42

49 dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt dagpenning och olycksfallspension enligt den tidigare lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag samt tidigare lag om olycksfall i militärtjänst livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt trafikförsäkringslagen Invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna och sjukpension enligt folkpensionslagen är också förmåner som baserar sig på annan lag som kan beviljas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som den partiella sjukdagpenningen. Det finns emellertid särskilda anvisningar om förhållandet mellan dessa pensioner och den partiella sjukdagpenningen. Om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller efter det avdras även den dagpenning och olycksfallspension som grundar sig på den frivilliga försäkringen för arbetstid för företagare och för lantbruksföretagare enligt lagarna om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar från sjukdagpenningen. Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från den partiella sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Förmåner som baserar sig på frivilliga försäkringar för fritiden enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar dras inte av från den partiella sjukdagpenningen. Förmåner som baserar sig på privata olycksfallsförsäkringar dras inte heller av från den partiella sjukdagpenningen. Om försäkringsbolaget har avslagit en ansökan om förmån enligt annan lag eller en ansökan om fortsatt utbetalning och den försäkrade ansöker om partiell sjukdagpenning för samma tid, kan du bevilja den partiella sjukdagpenningen om övriga villkor för att bevilja den uppfylls. Be vid behov om ersättningsbeslutet och anknytande läkarutlåtanden från försäkringsbolaget. FPA får uppgifter om förmåner enligt annan lag både elektroniskt och i pappersform. Enheten för gemensamma system sparar uppgifterna i FPA:s datasystem. Om det vid förmånshandläggningen kommer fram att kunden får en förmån enligt en annan lag, men ersättningsuppgifterna inte visas vid HEKY-förfrågan eller i Oiwa, ska du skapa ett uppdragsarbete (Luo työ, Toimeksianto) för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö) för att utreda ersättningsuppgifterna i enlighet med anvisningen om Oiwaarbetsköer. Innan du skapar uppdragsarbetet (Toimeksianto-työ) ska du kontrollera med den försäkrade vilket försäkringsbolag som betalar ut förmånen och ange bolagets namn i uppdragsarbetets kommentarfält. Kontakta dock försäkringsbolaget direkt om det inte alls finns någon dagpenning som betalas på grund av olyckan i FPA:s databas och be att få ersättningsuppgifterna av försäkringsbolaget Om annan ersättning fördröjs Om en ersättning som betalas med stöd av en annan lag fördröjs av en orsak som inte beror på den försäkrade kan dagpenningen beviljas och betalas till fullt belopp för att trygga den försäkrades försörjning. FPA har rätt att av den som betalar ut en förmån enligt en annan lag 43

50 ta ut den del av förmånen som motsvarar den partiella sjukdagpenning som betalats ut. (SFL 1224/ kap. 2 2 mom.) Om arbetsgivaren har sökt partiell sjukdagpenning betalas den inte i dröjsmålssituationer ut till arbetsgivaren. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Meddela i beslutet till arbetsgivaren att frågan om utbetalning av dagpenningen till arbetsgivaren avgörs först när rätten till förmåner enligt någon annan lag har utretts. Försäkra dig om att försäkringsbolagets ersättningsbeslut fås till FPA så att du kan meddela arbetsgivaren ett slutgiltigt beslut om dagpenningen även om det inte återstår någon dagpenning att betala ut. Om den försäkrade redan har sökt ersättning enligt någon annan lag och det av ansökan om partiell sjukdagpenning framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet är under behandling, ska du fråga försäkringsbolaget i vilket skede behandlingen av ärendet är. Om ersättningen från försäkringsbolaget dröjer ska du begära ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget så att du kan avgöra ansökan om partiell sjukdagpenning. Om den försäkrade ännu inte har ansökt om en förmån enligt någon annan lag men hen kan ha rätt till en sådan förmån ska du uppmana den försäkrade att ansöka om förmånen och be hen meddela FPA när behandlingen av ansökan påbörjats. Med stöd av annan lag ersätts utöver ersättning för inkomstbortfall t.ex. sjukvårdskostnader eller betalas ersättning för sveda och värk. Om det är uppenbart att den försäkrade har rätt till en förmån enligt någon annan lag men inte söker förmånen ska du avslå ansökan om dagpenning. Dagpenning på grundval av dröjsmålsintyg Du kan bevilja partiell sjukdagpenning på grundval av ett dröjsmålsintyg för en tid av fortgående arbetsoförmåga om dröjsmålsintyget har utfärdats utan slutdatum. Om intyget har utfärdats för viss tid beviljas dagpenningen för denna tidsperiod och ett nytt dröjsmålsintyg ska inbegäras för fortsättningen. När dagpenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds automatiskt ett meddelande om den beviljade dagpenningen till försäkringsbolaget i samband med beslutet. I beslutet till den försäkrade uppges att dagpenning betalas på grund av att annan ersättning fördröjts och att FPA har rätt att av den förmån enligt annan lag som beviljas senare för samma tid ta ut den del av förmånen som motsvarar den partiella sjukdagpenning som betalats ut. När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta dagpenningsbeslutet. Försäkringsbolaget betalar på basis av indrivningsbrevet retroaktivt till FPA den förmån som bolaget beviljat upp till beloppet av den partiella sjukdagpenning som FPA betalat. Om försäkringsbolaget betalar en förmån enligt en annan lag till den försäkrade trots dröjsmålsintyget måste bolaget emellertid betala den del som motsvarar den partiella sjukdagpenningen till FPA. Om rätten till partiell sjukdagpenning fortgår ännu efter det att försäkringsbolaget har meddelat ett ersättningsbeslut, betalas partiell sjukdagpenning endast till den del som den överstiger den förmån som betalas enligt annan lag. Läs mer i de tekniska anvisningarna under Vakuutuslaitoksen korvaus. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på ersättningar från utlandet. Dröjsmålsintyg utfärdas endast när det är fråga om en förmån enligt annan lag i den finländska lagstiftningen. 44

51 Partiell sjukdagpenning kan beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om hen senare får ersättning från utlandet för samma tid som partiell sjukdagpenning beviljats. Ange också i meddelandet att FPA har rätt att av den partiella sjukdagpenningen driva in den andel som motsvarar ersättningen från utlandet. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av den partiella sjukdagpenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir den partiella sjukdagpenningen den försäkrades primära inkomstbortfallsersättning. Vid utredning av en trafikolycka som inträffat utomlands kan du hänvisa den försäkrade till Informationscentralen i Finland som är verksam i anslutning till Trafikförsäkringscentralen. Om den partiella sjukdagpenningen ska betalas till arbetsgivaren, utbetalas ingen partiell sjukdagpenning till arbetsgivaren i dröjsmålssituationer (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och 8 kap. 13 ) Avdrag för ersättning från den partiella sjukdagpenningen Om en förmån enligt annan lag har beviljats (till fullt belopp eller som partiell ersättning) från samma tidpunkt som den partiella sjukdagpenningen, ska du dra av förmånsbeloppet från dagpenningen. Om en förmån till fullt belopp enligt någon annan lag senare ändras till partiell ersättning och den partiella sjukdagpenningen fortsättningsvis betalas ut, ska du dra av beloppet av den partiella ersättningen från dagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall i arbetet och får därför full dagpenning (100 %) enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt en senare bedömning har arbetsförmågan sjunkit med 50 %, och det betyder att dagpenningen minskar. Den försäkrade är fortfarande arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen och har rätt till sjukdagpenning. Dra först av den fulla (100 %) dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och från och med att dagpenningen blir mindre (50 %), ska du dra av det minskade beloppet. Om den försäkrade fått en förmån enligt annan lag på grundval av partiell arbetsoförmåga, kan förmånen senare höjas om skadan eller sjukdomen förvärras. Om partiell sjukdagpenning beviljas för samma tid ska du dra av den andel som motsvarar höjningen av förmånen från dagpenningen. Om försäkringsbolaget avslår den försäkrades ansökan om höjning men den försäkrade ändå är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen, dras inte den partiella ersättning som utbetalas av från den partiella sjukdagpenningen. Exempel Den försäkrade har råkat ut för ett olycksfall och den skada som hen fick läks inte helt. Till en början får hen full (100 %) olycksfallspension, men senare minskas den och ändras till en fortlöpande partiell olycksfallspension (45 %). Hen fortsätter arbeta och är inte längre arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. Senare förvärras skadan eller det blir aktuellt med operation. Den försäkrade beviljas full (100 %) olycksfallspension för en månad. Den försäkrade beviljas också partiell sjukdagpenning för samma tid. Från dagpenningen avdras höjningen av olycksfallspensionen för en månad, dvs. skillnaden mellan den fulla (100 %) olycksfallspensionen och den fortlöpande olycksfallspensionen (45 %). 45

52 Olycksfall i arbetet Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL 459/2015) för anställda arbetstagare och företagare. Lantbruksföretagares och stipendiaters rätt till ersättning grundar sig på lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL 873/2015). Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas också på studerande vars rätt till ersättning fastställs i lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015). Därtill fastställs för vissa specialgrupper, så som familje- och närståendevårdare, om rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i de speciallagar som gäller dessa grupper. Lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar reviderades De nya lagarna tillämpas på olycksfall och yrkessjukdomar som uppkommer och därefter. Om olyckan skett eller yrkessjukdomen framkommit före detta tillämpas bestämmelserna i den gamla lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen (608/1948 och 1343/1988) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981). Arbetstagare och därmed jämförbara personer Arbetsgivaren är skyldig att försäkra anställda i arbetsavtalsförhållande eller offentligrättsligt tjänsteförhållande för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Också en familjemedlem som bor i samma hushåll som arbetsgivaren omfattas av försäkringen om hen arbetar i ett anställningsförhållande. Tidigare omfattades familjemedlemmarna av den frivilliga försäkringen. Förutom privata arbetsgivare är offentliga samfund, så som kommuner, samkommuner och församlingar, skyldiga att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdom. Staten är ändå inte försäkringsskyldig. Ersättning åt någon som råkat ut för ett olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom medan hen är i arbete hos staten betalas av statens medel enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret svarar för ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för statsanställda. De försäkringsbolag som är berättigade att bevilja försäkringar beviljar arbetsgivarna försäkringar för ersättning av olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar och betalar utifrån försäkringarna ersättning till arbetstagarna. Arbetsgivaren är inte försäkringsskyldig om arbetsgivaren under kalenderåret betalat eller kommit överens om att betala lön för utfört arbete till ett belopp på sammanlagt högst euro. Även om arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig har arbetstagaren rätt till ersättning för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Ersättningsärendet handläggs och ersättningarna betalas av Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) som fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag och utfärdar dröjsmålsintyg vid behov. Personer som jämställs med arbetstagare Med en arbetstagare jämställs den som mot ersättning arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning, fast hen inte står i anställningsförhållande till aktiebolaget eller sammanslutningen, om 1. den delägare som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget ensam innehar högst 30 procent av aktierna i bolaget eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar högst 50 procent av aktierna i bolaget, där hens egen ägarandel är högst 30 procent eller delägaren ensam innehar högst 30 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av det röstetal som aktierna i bolaget medför av vilket hens eget röstetal är högst 30 procent, eller 46

53 den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar har en sådan bestämmanderätt i sammanslutningen som motsvarar högst den bestämmanderätt som avses i punkt 1. Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller som styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning. Vid bedömningen av ägarandelen beaktas också indirekt ägande. En bolagsman i ett öppet bolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller en sådan delägare eller bolagsman i någon annan sammanslutning som personligen ansvarar för sammanslutningens förpliktelser och förbindelser jämställs inte med en arbetstagare. Med familjemedlem avses make, maka och sambo och den som är släkt i rätt upp- eller nedstigande led med en person som avses i punkt 1 eller 2 och bor med denne i samma hushåll. Med sambo avses en person som bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden med den som arbetar i ledande ställning i företaget. Företagare En FöPL-försäkrad företagare kan försäkra sig själv med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för olyckor som sker i företagararbetet. Försäkringsskyddet är detsamma som för arbetstagare. Företagarens olycksfallsförsäkring för arbetstiden upphör om FöPL-försäkringen upphör. Undantagsvis kan företagare under 18 år och över 68 år teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden även om de inte omfattas av FöPL-försäkringen om de bedriver företagsverksamhet. Ersättningar för olycksfall som drabbar företagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat eller senare. Arbete som utförs utanför ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans omfattas inte av obligatorisk försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans kan försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden om personen har en FöPLförsäkring. Arbete som utförs enligt uppdrags- och konsultavtal eller som frilans har man tidigare kunnat försäkra med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring även om personen inte haft en FöPL-försäkring. Lantbruksföretagare och stipendiater Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (LOlyL) omfattar skydd för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar för lantbruksföretagare, fiskare, renskötare och för LFöPL-försäkrade stipendiater inom vetenskapligt och konstnärligt arbete. Lantbruksföretagare och stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL omfattas av den lagstadgade försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar på samma sätt som anställda. Om lantbruksföretagaren inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan hen teckna en frivillig försäkring för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar för arbetstiden. Olycksfallsförsäkringen upphör när arbetspensionsförsäkringen upphör. Den frivilliga försäkringen upphör när den försäkrades arbete som lantbruksföretagare upphör. Ersättningar för olycksfall som drabbar lantbruksföretagare under arbetstiden och som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och tidigare enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare avdras från sjukdagpenningen om arbetsoförmågan har börjat eller senare. Specialgrupper 47

54 För familjevårdare, närståendevårdare, personer som deltar i arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning och personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska man enligt den lagstiftning som gäller verksamheten i fråga teckna en försäkring i fall av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar så som fastställs i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. På familjevårdare, närståendevårdare och personer som deltar i arbetsverksamhet tillämpas det som fastställs om arbetstagare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Den kommun som ingått ett avtal om närstående- eller familjevård och den kommun som ordnar arbetsverksamheten jämställs med den arbetsgivare som avses i lagen. Bestämmelser ingår i följande lagar: familjevårdslagen 263/ lagen om stöd för närståendevård 937/ lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/ socialvårdslagen 710/1982, 3 kap. 27 e lagen om handikappförmåner 519/ Förmåner som ska dras av Förmåner som dras av från den partiella sjukdagpenningen är följande: dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som trädde i kraft , dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring och enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete, som var i kraft fram till , dagpenning och livränta (förutsatt att livräntan förutom grundräntan innefattar tilläggsränta) som betalas på grundval av ett olycksfall som skett eller en yrkessjukdom som inträtt före Dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas för högst ett år. Den kan även betalas som partiell ersättning om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska ändå vara nedsatt med minst 10 procent. Om arbetsoförmågan fortsätter ännu ett år efter olycksfallet betalas förmånen som olycksfallspension. Olycksfallspensionen kan även betalas som partiell pension om arbetsförmågan är nedsatt och inkomsterna minskat endast till en del. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 10 procent. För personer i arbetsför ålder utgör full olycksfallspension 85 procent av årsarbetsinkomsten. Om personen har rätt till ersättning från både arbetsolycksfalls- och trafikförsäkringen, beviljas ersättningen i första hand från arbetsolycksfallsförsäkringen. I sådana fall är det i regel fråga om en trafikskada i arbetet eller på vägen till eller från arbetet. Ersättning betalas från trafikförsäkringen endast om ersättningen är större än ersättningen för olycksfall i arbetet. Läs mer om ersättningar för olycksfall i arbetet och för yrkessjukdomar på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats (TVK) Trafikskada Person- och sakskador som orsakas av användning av motorfordon i trafik ersätts enligt trafikförsäkringslagen (460/2016). Ett motorfordon är i trafik även då det används eller förflyttas 48

55 utanför vägar, som t.ex. på gårdsområden, åkrar, skog eller is. Trafikförsäkringen gäller fordon vars stadigvarande hemort är i Finland. Fordonets ägare och den innehavare som antecknats i registret är skyldiga att försäkra fordonet. Försäkringsbolaget svarar för den trafikskada som skett medan den försäkring som gäller fordonet varit i kraft. Statskontoret svarar för trafikskadan då Finska staten är fordonets ägare eller innehavare när skadan sker och ingen trafikförsäkring tagits för fordonet. Trafikförsäkringscentralen ersätter trafikskador i olika specialsituationer där skadan förorsakas av ett fordon som befriats från försäkringsplikten ett fordon som förblir okänt ett fordon som inte hade en gällande försäkring vid tidpunkten för skadan, även om det borde ha varit försäkrat ett fordon vars ägare eller innehavare har sagt upp trafikförsäkringen på grund av att fordonet stulits ett utländskt fordon och skadan har skett i Finland. Vid ersättning av trafikskada följer man skadeståndslagens bestämmelser och principen om full ersättning. Trafikförsäkringen är primär i förhållande till andra lagstadgade försäkringssystem. Ett undantag är en situation där fordonets ägare, innehavare eller förare har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare för den personskada som orsakats av användning av det motorfordon hen äger eller kör i trafik. Då ersätts av trafikförsäkringen endast den del som inte ersätts enligt de nämnda lagarna. Trafikförsäkringen ersätter inte ägaren, föraren eller en annan person som utför arbetet för en skada som inträffar under lastning, lossning eller annan arbetsprestation, då fordonet stått stilla. En sådan skada omfattas i regel av lagstadgad olycksfallsförsäkring. Läs mer om ersättning för inkomstbortfall och om fastställande av ersättning. Förhållande till sjukdagpenning Trafikförsäkringsersättningen är primär i förhållande till sjukdagpenningen. Följande inkomstbortfallsersättningar som betalas enligt trafikförsäkringslagen dras av från sjukdagpenningen: ersättning för inkomstbortfall sjuk-/invalidpension inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Från dagpenningen avdras inte ersättning för sveda och värk, för bestående men och för fördröjda inkomster. Från dagpenningen avdras inte heller ersättning som försäkringsbolaget betalar i form av lön för en ersättare direkt till företaget i stället för till den skadelidande. Om ersättningen för ersättarens lön däremot betalas till företagaren själv, dras ersättningen av från dagpenningen. Om den försäkrade får ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen för yrkesinriktad rehabilitering har hen inte rätt till sjukdagpenning för samma tid. Fordon som ska försäkras är bilar motor- och motocrosscyklar mopeder motoriserade cyklar (effekt över 250 W) 49

56 snöskotrar terränghjulingar traktorer motordrivna arbetsmaskiner påhängsvagnar och egentliga släpvagnar husvagnar och lätta släpvagnar. Försäkringsskyldighet föreligger inte om det är fråga om ett motorredskap eller en traktor som inte behöver registreras och vars högsta konstruktiva hastighet är 15 km/h en skördetröska eller något annat motorredskap som i gårdsbruk används för bärgning av skörd och som inte behöver registreras en släpvagn som inte behöver registreras ett sådant fordon som är avsett att framföras endast av barn och som inte behöver registreras en eldriven rullstol eller annat motsvarande fordon av lätt konstruktion som är avsett att användas enbart av personer med funktionsnedsättning och som inte behöver registreras Trafikskador som orsakats av att ovannämnda fordon använts i trafik ersätts av Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringen ersätter inte en skada när motorfordonet inte är i sådan trafik som avses i trafikförsäkringslagen. Sådana situationer är: motorfordonet används på en plats utanför trafiklederna för ett väsentligen annat ändamål än för transport av personer eller gods fordonet används t.ex. som kraftkälla eller en husbil används för boende på campingplats motorfordonet förvaras, repareras, undergår service eller tvättas på en plats som är avskild från trafikleder fordonet flyttas t.ex. i samband med reparation, service eller tvätt utanför trafikleden, så som i en reparationsverkstad eller i en tvätthall motorfordonet används på ett område som avspärrats från trafik för tävlings- eller testningsändamål eller för övning som direkt hänför sig till en tävling med ett område som avspärrats för trafik avses ett område som tydligt markerats som avspärrat, där ingen kan hamna utan att märka det, t.ex. en motorbana som verkar med myndigheternas tillstånd eller en kartingbana som byggts inomhus annan än till tävling hörande träning, så som övningskörning i samband med körundervisning också på stängd bana, omfattas av trafikförsäkringen. Trafikförsäkringscentralen fungerar gentemot FPA på samma sätt som ett försäkringsbolag. Trafikförsäkringscentralen ger vid behov ett dröjsmålsintyg. Begränsning av ersättning till följd av försummelse Trafikförsäkringscentralen ansvarar för skadan om försäkringsplikten för det fordon som förorsakat skadan har försummats vid tidpunkten för skadan. Skadan ersätts dock inte om den skadelidande är fordonets ägare eller innehavare som var passagerare i fordonet eller fordonets förare och Trafikförsäkringscentralen kan påvisa att de vetat att fordonet inte var försäkrat. I regel är trafikförsäkringen den primära ersättningen, men om Trafikförsäkringscentralen på grund av försummelsen inte beviljar ersättning till fordonets ägare, innehavare eller förare, kan hen ha rätt till sjukdagpenning. Övriga ersättningsbegränsningar 50

57 Trafikförsäkringen ersätter inte en skada som personen avsiktligt har förorsakat sig själv. Ersättning betalas endast till den del som andra omständigheter har inverkat på att skadan uppkommit. Trafikförsäkringsersättningen kan minskas eller förvägras helt om personen genom grov oaktsamhet själv medverkar till att skadan uppkommer. Trafikförsäkringsersättningen kan förvägras helt eller minskas om den skadelidande när skadefallet inträffar har kört fordonet under påverkan av alkohol eller andra berusningsmedel. Om en trafikskada har inträffat när den skadelidande befann sig i ett fordon som olovligen tagits i bruk och försäkringsbolaget kan visa att den skadelidande var medveten om att fordonet tagits i bruk olovligen, ersätts den skadelidande från fordonets försäkring bara av särskilda skäl. Om den försäkrade är arbetsoförmögen, men trafikförsäkringsersättningen har förvägrats helt på grund av bestämmelserna i trafikförsäkringslagen, kan du bevilja hen sjukdagpenning. Om den försäkrade är arbetsoförmögen, men trafikförsäkringsersättningen har minskats på grund av den försäkrades egen medverkan, har hen rätt till sjukdagpenning till den del som den är större än trafikförsäkringsersättningen. Läs mer om ersättningar enligt trafikförsäkringslagen och t.ex. om ersättning av trafikskador som sker utomlands på Trafikförsäkringscentralens webbplats (LVK ). Specialfall partiell sjukdagpenning trafikförsäkringslagen 57 i lagen om olycksfallsförsäkring Nedanstående anvisningar gäller fall då arbetsoförmågan har börjat före En företagare kan teckna en frivillig försäkring för arbetsolycksfall enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för sig själv och sina familjemedlemmar som arbetar i företaget samt för andra personer som inte omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Om företagaren eller någon annan som omfattas av en försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring råkar ut för en trafikolycka i arbetet eller på vägen till eller från arbetet är olycksfallsersättningen primär i förhållande till ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. I trafikförsäkringen jämställs en ersättning enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring med lagstadgade ersättningar. I samband med den partiella sjukdagpenningen jämställs däremot en ersättning enligt 57 i olycksfallsförsäkringen med en frivillig försäkring, och ersättningen dras inte av från dagpenningen. I fall av arbetsoförmåga som börjat eller senare dras ersättningen av från dagpenningen. Om en ersättning baserad på en frivillig försäkring enligt 57 i olycksfallsförsäkringen har dragits av från inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen och inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen på grund av avdraget är mindre än den annars skulle vara eller ingen ersättning kvarstår att betala ut, dras ändå det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen av från den partiella sjukdagpenningen. Om partiell sjukdagpenning har betalats på grundval av ett dröjsmålsintyg till den försäkrade och hen beviljas ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen från vilken ersättningen enligt lagen om olycksfallsförsäkring har dragits av, kan FPA driva in den partiella sjukdagpenning som betalats på grundval av dröjsmålsintyget upp till beloppet av ersättningen enligt trafikförsäkringslagen. Be trafikförsäkringsbolaget om ett beslut eller meddelande där det fulla beloppet av inkomstbortfallsersättningen enligt trafikförsäkringslagen framgår. Om samma försäkringsbolag betalar ersättning enligt både lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen, meddelar försäkringsbolaget inte nödvändigtvis något separat beslut om ersättningen enligt trafikförsäkringslagen om ingen sådan ersättning kvarstår att betala ut. Be dock 51

58 försäkringsbolaget om en utredning av beloppet av den ersättning enligt trafikförsäkringslagen som skulle ha betalats till den försäkrade så att beslutet om partiell sjukdagpenning kan justeras. Exempel Den försäkrade har fått 400 euro i partiell sjukdagpenning på basis av ett dröjsmålsintyg. Hen har rätt till både euro i inkomstbortfallsersättning enligt trafikförsäkringslagen och euro i ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring. Ur trafikförsäkringslagens synvinkel är ersättningen enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring lagstadgad och ersättningen har dragits av från den ersättning som ska betalas enligt trafikförsäkringslagen. Den försäkrade har fått euro i ersättning enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och ingenting har betalats i ersättning enligt trafikförsäkringslagen (1 000 euro euro = 0 euro). FPA kan av det försäkringsbolag som ansvarar för trafikförsäkringen driva in 400 euro som FPA betalat i partiell sjukdagpenning på basis av dröjsmålsintyget Olycksfall i militärtjänst Den lagstiftning som gäller ersättning av olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar för personer som skadats i militärtjänst och krishanteringsuppgifter har reviderats Lagen om olycksfall i militärtjänst har ersatts med en ny lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. Dessutom har en lag om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag trätt i kraft. De nya lagarna tillämpas på skadefall som inträffar medan lagen är i kraft. På militärolycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar tillämpas lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90). Olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit ersätts enligt den. Olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit före ersätts enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst. Olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som uppkommit i civilkrishanteringsuppdrag har tidigare ersatts enligt lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom Lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom tillämpas på värnpliktiga, reservister, civiltjänstgörare, kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst, personer i utbildning som leder till militärtjänst eller tjänst inom gränsbevakningsväsendet samt vissa personer som deltar i funktioner inom det frivilliga försvaret. De ersättningar som betalas på grund av olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom fastställs i regel enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Minimibeloppet för den årsarbetsinkomst som ligger till grund för olycksfallspensionen är dock tredubbel jämfört med minimiårsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Statskontoret betalar ersättningarna. Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om olycksfall i arbete som ska dras av från den partiella sjukdagpenningen är dagpenning och olycksfallspension. Menersättning, mentillägg eller vårdbidrag dras inte av från den partiella sjukdagpenningen. Ersättning enligt militärskadelagen som ska dras av från den partiella sjukdagpenningen är livränta jämte anhörigförhöjningar. 52

59 Från dagpenningen avdras inte tilläggsräntan enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst eller tilläggsdelar till livräntan. Olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag Lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag tillämpas på personer som deltar i militär krishantering eller civil krishantering eller i utbildning i samband med dessa uppdrag eller i EU:s gräns- och kustbevakningsbyrås verksamhet. Med den nya lagen har man förenhetligat skyddet för olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar för alla som deltar i krishantering. Vid ersättningen följer man samma principer som vid ersättning av olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. De ersättningar som betalas för skadefall fastställs i regel enligt lagen om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar. Dagpenning betalas dock fram till den ursprungliga tjänstgöringstidens slut till samma belopp som det faktiska bortfallet av arbetsinkomst, även om tjänstgöringen upphör före den avtalade avslutningstiden. Vidare är minimibeloppet av den årsarbetsinkomst som ligger till grund för olycksfallspensionen tredubbelt jämfört med minimiårsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar. Statskontoret betalar ersättningarna. Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag är dagpenning och olycksfallspension. Menersättning eller vårdbidrag dras inte av från den partiella sjukdagpenningen. Läs mer om ersättningar på Statskontorets webbplats undermilitära olycksfall vid värnplikten Idrottsolycksfall Lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) har varit i kraft från Den olycksfallspension som betalas till idrottsutövare är primär i förhållande till sjukdagpenningen, men idrottsutövaren har dock rätt till sjukdagpenning när arbetsoförmågan börjar, eftersom dagpenningsförmån inte betalas enligt olycksfallsförsäkringen för idrottsutövare. Om en idrottsutövare och idrottsföreningar som bedriver idrottsverksamhet i Finland eller andra organisationer som bedriver idrottsverksamhet har avtalat om att idrottsutövaren för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland får skattepliktig lön som uppgår till minst euro (2016) under en spelsäsong eller en period som varar högst ett år, ska idrottsföreningen eller en annan organisation som bedriver idrottsverksamhet för idrottsutövaren ordna försäkringsskydd för olycksfall tills idrottsutövaren fyller 65 år. Om idrottsutövaren saknar avtal, men får skattepliktig lön som uppgår till minst euro per år (2016) för idrottande som huvudsakligen bedrivs i Finland, har hen rätt till försäkringsskydd för olycksfall tills hen fyller 65 år. Idrottsutövaren ingår då själv ett avtal om olycksfallsförsäkring med försäkringsbolaget. En idrottsutövare har rätt till sjukdagpenning på grund av olycksfall som inträffat vid utövande av idrott, om hen betraktas som arbetsoförmögen. Rätt till sjukdagpenning föreligger oberoende av om det är fråga om en lagstadgad olycksfallsförsäkring som en idrottsförening har tecknat eller om idrottsutövaren själv har tecknat en frivillig försäkring, eftersom idrottsutövaren har rätt till olycksfallspension först när maximitiden för sjukdagpenning har uppnåtts. Om maximitiden för 53

60 sjukdagpenning inte har uppnåtts, betalas olycksfallspension ut tidigast ett år efter att olycksfallet inträffat. Olycksfallspension kan betalas även under tiden för yrkesinriktad rehabilitering. Den lagstadgade försäkringen för idrottsutövare omfattar ålderdomstrygghet från och med den tidpunkt då idrottsutövaren uppnår den undre åldersgränsen för ålderspension för sin åldersklass enligt 11 i arbetspensionslagen. För en idrottsutövare som är född före 1965 betalas dock ålderspension från den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Partiell sjukdagpenning betalas på ansökan även till arbetsgivaren, t.ex. en idrottsförening, om arbetsgivaren betalat lön för sjukdomstiden och om man i ett kollektivavtal eller annat avtal avtalat om arbetsgivarens rätt till dagpenning. Olycksfallspension enligt en försäkring samordnas med den partiella sjukdagpenningen liksom olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Läs mer i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 276/ Ersättning enligt skadeståndslagen Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från den partiella sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före Skadeståndslagen (412/1974) är en allmän lag enligt vilken den som lidit en personskada har rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader, inkomstbortfall, sveda och värk samt bestående men. Den skadeståndsansvarige kan vara en privatperson, en anställd, en arbetsgivare eller ett offentligt samfund. Skadevållares skadeståndsansvar kan grunda sig på uppsåt eller vållande eller på strikt ansvar. Vållande innebär orsakande av skada genom klandervärt förfarande t.ex. genom försummelse av skyldigheten att förfara på ett visst sätt. I fall av strikt ansvar är den som utövar farlig verksamhet (t.ex. järnväg, luftfart, kärnkraft) skadeståndsskyldig även om verksamheten på inget sätt varit klandervärd. Strikt ansvar baserar sig i regel på en speciallag. Partiell sjukdagpenning kan i dessa fall beviljas endast om betalningen av skadeståndet dröjer av en orsak som inte beror på den försäkrade. Ett dröjsmålsintyg ska begäras av den skadeståndsskyldige. Enligt skadeståndslagen (412/ kap. 2 a ) fastställs ersättning för inkomstbortfall utifrån en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft utan olycksfallet. Från detta belopp avdras den förvärvsinkomst som den skadelidande haft trots skadan eller som hen kunnat ha Ansvarsförsäkring Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från den partiella sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före Om skadevållaren har en ansvarsförsäkring är försäkringsbolaget i regel skyldigt att ersätta skadan. Ansvarsförsäkringen ingår ofta i hem-, fastighets-, gårdsbruks-, djur- o.a. försäkringar eller den kan anslutas till en annan försäkring mot en tilläggsavgift. Det är endast försäkringstagaren 54

61 som kan söka ersättning ur ansvarsförsäkringen. Den skadelidande (den som söker partiell sjukdagpenning) kan inte inleda ett ersättningsärende vid försäkringsbolaget. Om försäkringstagaren har gjort en skadeanmälan kan man gentemot försäkringsbolaget följa samma förfarande som i fråga om trafikförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsärenden. Partiell sjukdagpenning kan beviljas på basis av ett dröjsmålsintyg från försäkringsbolaget. Om kommunen eller ett annat offentligt samfund inte har en ansvarsförsäkring, handlägger den själv ersättningsyrkandet och kan vid behov ge ett dröjsmålsintyg. Den partiella sjukdagpenningen indrivs från den inkomstbortfallsersättning enligt skadeståndslagen som betalas senare. Om försäkringstagaren inte har gjort en skadeanmälan kan den sökande beviljas partiell sjukdagpenning utan dröjsmålsintyg. Till beslutet ska fogas en anmärkning (PRF53r) om den sökandes anmälningsplikt om den sökande senare beviljas ersättning enligt någon annan lag. FPA har rätt att återkräva den partiella sjukdagpenningen till den del som den motsvarar ersättningen enligt annan lag Arbetsoförmåga till följd av halkning Ersättningar som grundar sig på skadeståndslagen dras inte av från den partiella sjukdagpenningen om den försäkrades arbetsoförmåga har börjat eller senare. Nedanstående anvisningar gäller endast perioder av arbetsoförmåga som börjat före Halkningsolyckor är den vanligaste orsaken till ansökan om skadestånd. Skadeståndsansvar kan uppkomma om t.ex. den instans som ansvarar för gatuunderhållet har försummat sin skyldighet att hålla gatorna i sådant skick som trafiken förutsätter. Ansvaret fastställs i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978). Utgångspunkten vid halkningsolyckor är att den som ansvarar för underhållet är ansvarig för olycksfallet, om inte den ansvarige kan påvisa att förebyggandet av halka har skötts på ändamålsenligt sätt. Skadeståndsansvar förutsätter vållande, dvs. att den som ansvarar för underhållet, t.ex. husbolaget eller kommunen, har försummat underhållet på halkningsplatsen. För underhållet av gator och allmänna områden ansvarar kommunen och för underhållet av trottoarer ägaren av den fastighet invid vilken trottoaren finns. Vissa kommuner har själva övertagit gatuunderhållet. Staten svarar för underhållet av allmänna vägar (landsvägslagen 503/2005). Fastigheternas gårdsområden ska också underhållas på motsvarande sätt, t.ex. trafikleder på husbolagens och affärsfastigheternas gårdar. Om det av den försäkrades olycksfallsskildring när hen söker partiell sjukdagpenning framgår att den försäkrade på grund av halkningsolyckan kontaktat den instans som ansvarar för underhållet på halkningsplatsen ska man ta reda på i vilket skede handläggningen av ärendet är. Om den som ansvarar för underhållet (kommunen eller husbolaget) har gjort en skadeanmälan till försäkringsbolaget kan man begära ett dröjsmålsintyg och bevilja partiell sjukdagpenning. Om den skadeståndsskyldiga kommunen inte har ansvarsförsäkring handläggs skadeståndsärendet i kommunens egna organ. I sådana fall ges dröjsmålsintyg av kommunen. Den som söker partiell sjukdagpenning kan ha svårt att få ersättning t.ex. om skadan skett på ett sådant ställe eller vid en sådan tid att det inte finns några vittnen till olyckan eller skadeståndsansvaret är oklart. Olyckan kan också ha påverkats av något som beror på den skadelidande själv eller av något annat, varför den skadelidande inte framfört något skadeståndsyrkande. I sådana fall kan dagpenning beviljas utan dröjsmålsintyg. Lägg till en anmärkning om den sökandes anmälningsplikt (PRF53r) till beslutet om den sökande senare får ersättning från försäkringsbolaget. 55

62 En halkningsolycka kan även vara ett olycksfall som ersätts som ett olycksfall i arbetet om den inträffat på vägen till eller från arbetet eller i övrigt under arbetsrelaterade omständigheter Arbetsoförmåga som orsakats genom brott En försäkrad har rätt till partiell sjukdagpenning trots att hens arbetsoförmåga orsakats genom ett brott och även om hen enligt skadeståndslagen eller brottsskadelagen har rätt till ersättning för det inkomstbortfall som arbetsoförmågan förorsakat (SFL 1224/ kap. 7 1 mom.). Den försäkrade kan i domstol av gärningsmannen yrka ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av skadeståndslagen. Den försäkrade har trots detta rätt till partiell sjukdagpenning. Den partiella sjukdagpenningen är primär i förhållande till den inkomstbortfallsersättning enligt brottsskadelagen (1204/2005) som betalas av Statskontoret. Den betalas endast ut om den är större än den dagpenning som FPA betalar. Ersättning med stöd av brottsskadelagen kan också betalas för t.ex. sjukvårdskostnader och för sveda och värk. Läs mer om Brottsskador. FPA har rätt att av den skadeståndsskyldige gärningsmannen driva in ersättning som betalats enligt skadeståndslagen till den del som ersättningen motsvarar den partiella sjukdagpenning som betalats ut. FPA kan avstå från kravet gentemot den skadeståndsskyldige om indrivningen av skadeståndet vore uppenbart oskäligt. FPA har även rätt att av den försäkrade återkräva dagpenningen om hen redan har fått ersättning för inkomstbortfall av den ersättningsskyldige. (SFL 1224/ kap. 7 2 mom.). Du kan bevilja en försäkrad som blivit offer för ett brott dagpenning om de allmänna villkoren för beviljande av dagpenning uppfylls. Någon utredning om dröjsmål med betalningen av ersättning enligt annan lag behövs inte. I dylika fall betalas partiell sjukdagpenning också till arbetsgivaren. Lägg till en motiveringstext (PRF62r) i beslutet i vilken det står att FPA har rätt att driva in den ersättning som betalas med stöd av skadeståndslagen till den del som den motsvarar dagpenningen i det fall att den brottsmisstänkte i rätten åläggs att betala ersättning för inkomstbortfall. Utgångspunkten för specialbestämmelsen gällande partiell sjukdagpenning är att den försäkrades arbetsoförmåga orsakats av ett brott som en annan person begått, såsom misshandel. Skulden till brottet konstateras i regel i domstol. Någon annan sjukdom eller skada än enbart den skada som brottet orsakat kan också inverka på den försäkrades arbetsoförmåga. Om det framgår av den försäkrades handlingar att hen skulle vara arbetsoförmögen också utan brottet ska du bevilja dagpenning på normalt sätt. Det finns då ingen anledning att inleda indrivning Partiell sjukdagpenning i förhållande till skadestånd Den försäkrade beviljas partiell sjukdagpenning om hen är arbetsoförmögen på det sätt som avses i sjukförsäkringslagen. I enlighet med bestämmelserna i sjukförsäkringslagen fastställs dagpenningens storlek i regel utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Dagpenningen kan också fastställas utifrån en tidigare förmån eller uppgå till minimibeloppet. En person som blivit offer för brott kan få ersättning enligt skadeståndslagen på grundval av det inkomstbortfall som brottet förorsakat. Skadeståndslagen (412/1974) utgår från principen 56

63 om full ersättning. Men ersättningens belopp kan även jämkas t.ex. om offret själv har bidragit till att skadan uppstod. Ersättning för inkomstbortfall fastställs utifrån en uppskattning av de förvärvsinkomster som den skadelidande hade haft, eller hade kunnat ha, utan olycksfallet. Från detta belopp avdras den inkomst som den skadelidande trots skadan har haft eller hade kunnat ha. Som sådan förvärvsinkomst som ska dras av betraktas bl.a. sjukpension. Den förlorade arbetsinkomsten ersätts på basis av den faktiska uteblivna inkomsten. Att gå miste om arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av arbetsoförmåga som förorsakats av en personskada har också ansetts berättiga till ersättning för inkomstbortfall. FPA:s rätt till vederlag för den partiella sjukdagpenningen beror på om den försäkrade/brottsoffret har rätt till ersättning för inkomstbortfall och om hen yrkar på inkomstbortfallsersättning i rätten. Om inkomstbortfall inte åsamkats eller om offret inte har yrkat på inkomstbortfallsersättning i rätten, kan FPA inte driva in någonting hos gärningsmannen. Brottsoffret kan anse den partiella sjukdagpenning som hen fått som inkomstbortfallsersättning och i rätten bara yrka på ersättning för sveda och värk eller för sjukvårdskostnader och inte alls för inkomstbortfall. I så fall har FPA inga krav i ärendet. Om brottsoffret i rätten yrkar på ersättning för inkomstbortfall och tilldöms ersättning kan FPA få inkomstbortfallsersättning högst till den del som den motsvarar den partiella sjukdagpenningen. Om ersättningen enligt skadeståndslagen är mindre än dagpenningen har FPA rätt att kräva högst det tilldömda ersättningsbeloppet. Gör som vid sjukdagpenning. Läs mer omstraffprocessen Behövliga utredningar Vid handläggning av partiell sjukdagpenning behövs förutom ansökan och läkarutlåtande även en utredning om olycksfall. Be den försäkrade lämna in behövliga uppgifter via e-tjänsten eller med bilagan Utredning om olycksfall (SV 143r), om hen inte redan angett uppgifterna i ansökan. Du kan bevilja dagpenning även om den försäkrade inte har gjort någon polisanmälan. Den partiella sjukdagpenningen utgör en grundtrygghetsförmån för brottsoffret, och hen har rätt till förmånen om hen blir arbetsoförmögen genom brott Indrivning hos den försäkrade Om FPA:s ersättningsyrkande inte framkommit i straffprocessen indrivs partiell sjukdagpenning inte genom regressförfarande. Det lönar sig inte att inleda en civilprocess, eftersom FPA:s rätt till indrivning beror på om den försäkrade har förorsakats inkomstbortfall och om hen själv har yrkat på ersättning för inkomstbortfall. Rätten till ersättning enligt skadeståndslagen övergår inte till FPA direkt med stöd av lag. Om den försäkrade i rätten tilldömts ersättning för inkomstbortfall och hen har fått ersättning, har FPA rätt att återkräva den partiella sjukdagpenning som den försäkrade har fått högst upp till beloppet av ersättningen för inkomstbortfall. Vid indrivningen tillämpas det normala rättelse- och återkravsförfarandet. Den försäkrade ska meddela FPA om den ersättning som hen fått. 57

64 Medlingsförfarande vid brottmål Brottmål kan behandlas i medlingsförfarande (Lag om medling vid brott och i vissa tvister,1015/2005). Avsikten med medlingen är att ge den brottsmisstänkte och brottsoffret en möjlighet att avgiftsfritt under medling av en opartisk medlare komma överens om de åtgärder genom vilka brottsoffret ska gottgöras för de men och skador som brottet förorsakat. Vid medlingen närvarar parterna och två medlare. Inga utomstående är med vid medlingen. FPA är inte en av parterna i medlingsförfarandet. Under medlingsförhandlingen diskuteras även olika former av ersättning och gottgörande av skadorna. Skadorna kan ersättas med pengar eller arbete. Parterna kan också avtala om andra former av ersättning och gottgörande. Förlikning som ingåtts i samband med ett brottmål kan stadfästas vad gäller skadestånd, om parterna kommer överens om detta. Eftersom FPA inte är en av parterna i medlingsförfarandet utreds inte innehållet i det skadestånd som eventuellt avtalats (t.ex. ersättning för inkomstbortfall) eller hur det ska hänföras. Några indrivningsåtgärder vidtas inte heller Patientskadeersättning Med stöd av patientskadelagen 585/1996 ersätts personskada som patienten åsamkats i samband med hälso- och sjukvård i Finland. Om patientskadan orsakat nedsatt arbetsförmåga betalas ersättning för det inkomstbortfall som detta lett till enligt det verkliga bortfallet. Då ersättningsbeloppet beräknas utgår man från en uppskattning av den arbetsinkomst som den skadelidande skulle ha haft om inte patientskadan inträffat. Ersättningen för inkomstbortfall med stöd av patientskadelagen är sekundär i förhållande till de flesta lagstadgade förmånerna. Ersättningen betalas ut till den del som de förmåner som betalas enligt andra lagar inte täcker det inkomstbortfall som förorsakats den försäkrade. Observera att den inkomstbortfallsersättning som betalas på grund av en patientskada som inträffat eller senare dock är primär i förhållande till arbetspensionen. Partiell sjukdagpenning är primär i förhållande till ersättning för inkomstbortfall med stöd av patientskadelagen. Den försäkrade har rätt till partiell sjukdagpenning trots att hen enligt patientskadelagen har rätt att få ersättning för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga. (SFL 1224/ kap. 8 ) Om den försäkrade redan har fått ersättning med stöd av patientskadelagen för samma tid som hen har rätt till partiell sjukdagpenning, betalas den partiella sjukdagpenningen till Patientförsäkringscentralen högst till beloppet av den inkomstbortfallsersättning som betalats ut. Partiell sjukdagpenning betalas på ansökan till Patientförsäkringscentralen. Från patientförsäkringen ersätts också av skadan föranledda sjukvårdskostnader samt ersättning för tillfälliga eller bestående men eller fördröjda arbetsinkomster. Om det av ansökan om partiell sjukdagpenning framgår att den försäkrade kan ha rätt till patientskadeersättning, ska hen uppmanas att också söka ersättning från Patientförsäkringscentralen. Läs mer om ersättning för patientskador på Patientförsäkringscentralens webbplats PVK. 58

65 Avträdelsestöd Lantbruksföretagare eller renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens och renskötarens försörjning före ålderspensionsåldern när företagaren genomför en generationsväxling eller lantbruksföretagaren överlåter åkrarna som tilläggsareal. Systemet med avträdelsestöd grundar sig på lagen om avträdelsestöd (612/2006) som trädde i kraft och på lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) som föregick denna, med stöd av vilken avträdelsestöd beviljades under åren Tillämpningen av systemet med avträdelsestöd upphör så att systemet gäller avträdelser som sker senast Avträdelsestödets grundbelopp med stöd av lagen om avträdelsestöd omvandlas till LFÖPL -ålderspension vid 63 års ålder och avträdelsestödet med stöd av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare omvandlas till LFÖPL-ålderspension vid 65 års ålder. Ändringarna i arbetspensionslagstiftningen som trädde i kraft inverkar inte på åldersgränserna för avträdelsestöd. När avträdaren avstår från sitt lantbruksföretag och övergår till avträdelsestöd förbinder hen sig att permanent upphöra med kommersiellt jordbruk och kommersiell renskötsel samt leveransarbete inom skogsbruk. Avträdaren kan emellertid ändå utföra vissa arbeten som främjar användningen av skogen och skogens skötsel. Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva annan företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2017 är 727,29 euro per månad. Ta reda på vilket slags arbete den som får avträdelsestöd har utfört om det inte klart framgår av ansökan. Lantbruksverksamhet, renhushållning eller skogsbruk kan inte betraktas som sedvanligt arbete för den som får avträdelsestöd och hens arbetsförmåga bedöms inte i förhållande till ovan nämnda arbete som företagare. Om personen arbetar i ett annat arbete och blir arbetsoförmögen för detta arbete bedöms arbetsförmågan och rätten till dagpenning i förhållande till detta arbete. Notera att det sedvanliga arbetet för den som får avträdelsestöd också kan vara skötsel av eget hushåll om personen inte arbetar utanför hemmet. Den partiella sjukdagpenningen för en person som får avträdelsestöd beräknas på normalt sätt. Arbetsinkomsterna under tiden med avträdelsestöd eller avträdelsepension används inte som grund Arbetslöshetsförmåner En försäkrad som får partiell sjukdagpenning är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning arbetsmarknadsstöd alterneringsersättning. Om den försäkrade har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller alterneringsersättning och hen beviljas partiell sjukdagpenning för samma tid, innehålls den partiella sjukdagpenning som betalas för samma tid upp till beloppet av den andra förmånen och betalas som regressbetalning till arbetslöshetskassan eller FPA (SFL 1224/ kap. 11 och 8 kap. 13 ). 59

66 Förmåner från utlandet När en dagpenningsförmån beviljas kan man beakta en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/ kap. 10 ) En förmån som betalas från ett annat land kan beaktas på samma sätt som ersättning från Finland enligt annan lag om den kan jämställas med andra lagstadgade ersättningar enligt SFL 1224/ kap. 2 som betalas på grundval av arbetsoförmåga. Sjukförsäkringslagen möjliggör en övervägning av huruvida en utländsk förmån ska beaktas eller inte. En sådan möjlighet till övervägning finns inte i fråga om förmåner från Finland. Till exempel kan en liten ålderspension från Finland utgöra hinder för fortsatt utbetalning av partiell sjukdagpenning om pensionen börjar mitt under perioden med partiell sjukdagpenning. I regel ska andra förmåner beaktas i den partiella sjukdagpenningen på samma sätt oberoende av om de betalas från Finland eller från ett annat land. En utländsk förmån eller ersättning beaktas som en förmån som utgör hinder för beviljande av partiell sjukdagpenning på samma sätt som motsvarande förmån från Finland. Om en person t.ex. beviljats ålderspension från ett annat land och personen ansöker om partiell sjukdagpenning, har hen i egenskap av ålderspensionstagare inte rätt till partiell sjukdagpenning, om inte personen blir arbetsoförmögen för det heltidsarbete som hen utför vid sidan av pensionen. En utländsk förmån eller ersättning dras av från den partiella sjukdagpenningen till den del som den betalas för samma tid och på grundval av samma arbetsoförmåga som den partiella sjukdagpenningen, t.ex. olycksfallsersättning. Utländska partiella sjukdagpenningsdagar beaktas i den partiella sjukdagpenningens maximitid. Primärtiden tillämpas inte på utländska sjukpensioner, och således dras en utländsk sjukpension i regel av från den partiella sjukdagpenningen också under primärtiden. Om arbetsgivaren i ett annat land eller inom en internationell organisation betalar arbetstagaren lön eller annan förmån som inkomst för sjukdomstid kan den samordnas med den partiella sjukdagpenningen och avdras från dagpenningen. Det är emellertid inte fråga om samordning när en utländsk arbetsgivare jämställs med en finländsk arbetsgivare och den partiella sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren i följande fall: en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har ingått en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön som motsvarar lön för heltidsarbete och ansöker om partiell sjukdagpenning om den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i arbets- eller kollektivavtalet finns en bestämmelse om att den partiella sjukdagpenningen ska betalas till arbetsgivaren. Om en utländsk institution på basis av sitt eget lands lagstiftning drar av partiell sjukdagpenning från Finland från sin egen ersättning såsom till exempel vid trafikskadeersättningar, kan partiell sjukdagpenning beviljas utan att den utländska ersättningen beaktas. Pensionsskyddscentralen förmedlar uppgift om FPA:s regresskrav gällande utländska pensioner till andra EU-/EES-länder med undantag av Sverige. Läs mer om förfarandet vid samordning av EU/EES-pensioner i den tekniska anvisningen under ulkomailta maksettava eläke. Regressförfarandet tillämpas inte på svenska pensioner, eftersom indrivning genom regress inte är möjligt enligt svensk lagstiftning. Om Sverige retroaktivt betalar pension för samma tid som den 60

67 partiella sjukdagpenningen tillämpas det normala återkravsförfarandet på den felaktigt utbetalda partiella sjukdagpenningen. Läs mer i de tekniska anvisningarna Ruotsin eläke Ansökan Partiell sjukdagpenning ska sökas skriftligt. Kunder som bokar tid kan också ansöka om partiell sjukdagpenning muntligen. Partiell sjukdagpenning kan sökas endera av den försäkrade eller av arbetsgivaren eller av båda. Om arbetsgivaren ansöker om partiell sjukdagpenning kan den försäkrade komplettera uppgifterna i e-tjänsten, med en egen ansökan eller per telefon, varvid den försäkrade kan redogöra för t.ex. eventuella andra anställningsförhållanden eller företagsverksamhet. Den försäkrade kan ansöka om partiell sjukdagpenning i e-tjänsten eller med blankett SV 8r. Arbetsgivaren kan ansöka om partiell sjukdagpenning i e-tjänsten för arbetsgivare eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Bilagor: läkarutlåtande B utredning om minskat arbete i anställningsförhållande: avtal om deltidsarbete eller arbetsgivarens meddelande om innehållet i avtalet om deltidsarbete företagares utredning om minskat arbete i det egna företaget anmälan om lön från arbetsgivare, om arbetsgivaren betalar full lön eller partiell sjukdagpenning söks utifrån inkomster som avviker från beskattningsuppgifterna utredning om olycksfallet, om det är fråga om olycksfall. Om man söker partiell sjukdagpenning som fortsättning på sjukdagpenning räcker arbetsgivarens ansökan kompletterad med tilläggsuppgifter. Det är inte nödvändigt att be om en ny ansökan av den försäkrade, ifall man redan har alla uppgifter som behövs. Läkarutlåtande B Läkarutlåtandet görs upp på blanketten Läkarutlåtande B (SV 7r) av en företagsläkare som känner till arbetstagarens arbetsuppgifter eller av en annan läkare som känner till arbetstagarens arbetsförhållanden. Utlåtandet ska innehålla en utredning om arbetsoförmågan och om arbetstagarens förutsättningar för deltidsarbete (deltidsarbetet äventyrar inte hälsan och tillfrisknandet). Företagsläkaren kan i sitt utlåtande bedöma arbetstagarens arbetsförmåga i relation till flera deltidsarbeten på samma gång ifall läkaren i tillräcklig utsträckning känner till innehållet i arbetsuppgifterna och de hälsomässiga förutsättningarna. Detta kan förutsätta ett läkarutlåtande av flera läkare som känner till arbetsförhållandena. Som ansökan om fortsatt utbetalning av dagpenning efter partiell sjukdagpenning eller sjukdagpenning räcker det med ett läkarutlåtande B och en ny utredning om minskad arbetstid för den tid som ansökan om fortsatt utbetalning gäller. 61

68 Utredning om minskat arbete I en anställning avtalas arbetstidsarrangemangen gällande deltidsarbetet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren med ett tidsbundet arbetsavtal gällande deltidsarbetet. En förutsättning för att ett sådant avtal ska kunna ingås är att det finns en medicinsk bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Om man avtalar om förkortad arbetstid med två eller flera arbetsgivare behövs ett avtal eller en anmälan om avtal om deltidsarbete för alla anställningar. Vad gäller avtalet om deltidsarbete lämnar arbetsgivaren in följande uppgifter till FPA: start- och slutdatum för deltidsarbetet eller om arbetet utförs i flera perioder: start- och slutdatumen anställningens normala arbetstid motsvarar den heltidsarbete inom branschen? arbetstiden under deltidsarbetet betalas full lön för heltidsarbete under perioden i deltidsarbete? Uppgifterna kan lämnas: 1) i e-tjänsten 2) med blanketten Anmälan - Partiell sjukdagpenning (SV28r) 3) med avtalet om deltidsarbete Om någon uppgift saknas i arbetsgivarens anmälan eller i avtalet ska den saknade uppgiften ombes på ändamålsenligt sätt. Företagaren redogör för minskningen i arbetet under punkt 10 på ansökningsblanketten. Anmälan om lön från arbetsgivare Arbetsgivaren har rätt att få den partiella sjukdagpenningen betald till sig om arbetsgivaren betalar full lön för heltidsarbete för tiden i deltidsarbete. Arbetsgivaren meddelar lönebeloppet och lönegrunden i e-tjänsten eller genom att till FPA lämna in blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Arbetsgivarens anmälan om lön betraktas som arbetsgivarens ansökan om arbetsgivaren har betalat lön som motsvarar full sjuktidslön för tiden av deltidsarbete. Utredning om olycksfall Om det är fråga om olycksfall behövs som bilaga till ansökan en utredning om olycksfallet antingen på ansökningsblanketten eller på blankett SV143r. Partiell sjukdagpenning, hur ärendet inleds Som ansökan om partiell sjukdagpenning betraktas Den försäkrades ansökan i e-tjänsten för personkunder med blanketten SV 8r Arbetsgivarens anmälan om lön om arbetsgivaren betalar full lön för heltidsarbete i e-tjänsten för arbetsgivare 62

69 med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r En ansökan om partiell sjukdagpenning kan även inledas: med arbetsgivarens anmälan om lön när arbetsgivaren meddelar inkomsterna för 6 månader i e-tjänsten med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r med läkarutlåtande med blanketten Anmälan Partiell sjukdagpenning SV 28r. med annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att partiell sjukdagpenning söks med den. Om ett dagpenningsärende har inletts på något av ovannämnda sätt ska den försäkrade uppmanas att lämna in en dagpenningsansökan inom utsatt tid (kundbrev POH02r). Om den försäkrade inte lämnar in ansökan inom utsatt tid ska ansökan om dagpenning avslås med motiveringen att rätten till dagpenning inte kan utredas utan ansökan (SFL 1224/ kap. 2 ). Om den försäkrade senare lämnar in ansökan ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Notera att ansökan om dagpenning inte är samma sak som att dagpenningsärendet har inletts. Bara det att ärenden inletts med handlingarna ovan räcker inte för beviljande av dagpenning, utan efter att ett ärende inletts ska man vid behov utreda om en ansökan lämnats in. Ansökan om fortsatt utbetalning Som ansökan om fortsatt utbetalning räcker det med ett läkarutlåtande B och en ny utredning om minskad arbetstid för den tid fortsatt förmån söks. Om utredningen är oklar eller om t.ex. B-utlåtandet och arbetsavtalet gäller olika perioder ska kunden ombes fylla i en ny ansökningsblankett. Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet kan göras muntligen eller skriftligen. Alltid när arbetsgivaren anmält att lön har betalats för sjukdomstid ska både den försäkrade och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Skicka ett brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan använda brevformulär YHI39r Meddelande om återtagande av ansökan. Ta bort uppgiften om att ansökan är under behandling ur systemet. Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligt. Meddela ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till Besvärsnämnden för social trygghet. Läs mer: Självrättelse Till besvärsinstansen 63

70 Observera att det inte är fråga om återtagande av ansökan när den sökande meddelar att någon uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när den försäkrade meddelar att hen har börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut. Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. 64

71 Muntligen Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 65

72 Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter 66

73 uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. 67

74 Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. ( advokattjanster/sok_advokat). Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att söka förmåner för barnet Arbetsgivare Arbetsgivaren kan ansöka om partiell sjukdagpenning via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Om arbetsgivaren ansöker om partiell sjukdagpenning och du behöver ytterligare information ska du i första hand begära tilläggsuppgifterna per telefon eller be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten. Till de delar du inte kan ta emot uppgifter per telefon ska du be den försäkrade komplettera uppgifterna via e-tjänsten eller genom att fylla i en ansökan, varvid du på en gång får de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Observera att begäran om tilläggsuppgifter av den försäkrade för att komplettera arbetsgivarens ansökan 68

75 inte förutsätter hörande av arbetsgivaren eller sändande av ett brev till arbetsgivaren under handläggningsprocessen Patientförsäkringscentralen Patientförsäkringscentralen ska i regel söka dagpenning med iakttagande av den föreskrivna retroaktiva ansökningstiden på två månader. Ansökningstiden räknas från den dag då Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut meddelats. Patientförsäkringscentralen söker sjukdagpenning med blankett SV 8r och bifogar utredning om arbetsoförmågan, t.ex. kopia av den behandlande läkarens intyg eller utlåtande där tiden för arbetsoförmågan framgår redogörelse för hur patientskadan uppkommit kopia av ersättningsbeslutet samt vid behov utredning om de arbetsinkomster som den försäkrade företett Ansökningstid Den partiella sjukdagpenningen ska sökas inom två månader från den dag då den önskas utbetald. Om inlämningsdatum eller ansökningstidens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag kan ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj, julafton och midsommarafton. Om den försäkrade har rätt att få någon annan lagstadgad förmån på grundval av samma arbetsoförmåga för samma tid börjar ansökningstiden på två månader från den dag då beslutet om ersättning enligt annan lag meddelades. Fortsatt utbetalning av förmånen ska sökas inom två månader efter att utbetalningen av sjukdagpenning upphört. Ett läkarintyg eller ett läkarutlåtande duger som ansökan om fortsatt utbetalning. Dagpenning kan beviljas trots att ansökan inte gjorts inom utsatt tid, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av att den är försenad. Förmån kan beviljas om de övriga villkoren för beviljande uppfylls när ansökan försenats av en orsak som inte beror på den sökande eller av någon annan godtagbar orsak. Om ansökan om förmån är försenad, ska den försäkrade ombes lämna in en utredning om orsaken (kundbrev PRL11r och PRL12r). Som särskilda skäl att bevilja en förmån trots försening betraktas inte t.ex. ovetskap om ansökningstiden eller att intressebevakaren eller en annan person som är berättigad att söka förmånen försummar att göra det. Exempel Ansökan har inkommit 5.5. Den första dag dagpenning kan beviljas för är 5.3. I undantagsfall kan dagpenning beviljas också för tid före detta, ifall det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen. Framläggande av uppgifter om inkomsten för sex månader 69

76 I sin ansökan om dagpenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för avgörande av ansökan. Om den sökande uppger att hen senare kommer att lämna in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du be hen förete utredningen inom en viss tid. Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om hen inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. 70

77 Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. 71

78 Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar vad gäller sjukdagpenning FPA har i uppgift att se till att ärendet utreds. Förmånsavgöranden får inte fattas utifrån bristfälliga utredningar. Den som söker sjukdagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som FPA behöver för att kunna bevilja och betala sjukdagpenning. Om ansökan är bristfällig ska den sökande ombes lämna in tilläggsuppgifter muntligt eller skriftligt. Innan tilläggsutredningar begärs ska du ta reda på om uppgiften redan finns hos FPA och om uppgiften kan användas. Tilläggsutredningar kan också begäras direkt av t.ex. andra myndigheter, pensionsanstalter eller försäkringsinstitutioner. Om tilläggsutredningen från annat håll skulle leda till att förmånen avslås ska den sökande höras innan avgörandet fattas. Läs mer om begäran om medicinska tilläggsutredningar Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den försäkrade företett. Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring 72

79 försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när hen tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts arbetsinkomst som tjänats in i en EU-medlemsstat eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och hen inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som hen tjänat in som försäkrad i Finland. Vad avses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender (utdelningar) som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer om arbetsersättning. arvoden till idrottsutövare arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts 73

80 kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning Lön är bl.a. betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar är sådan skattepliktig förvärvsinkomst som arbetstagaren själv ska uppge för arbetsgivaren eller skatteförvaltningen på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner. skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstillägg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst dividend utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om 74

81 Arvoden stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. Som grund för dagpenningsförmånen används förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden eller arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om arbetspensionsutgifter har betalats på arvodena. Pensionslagarna inom den privata och den offentliga sektorn innehåller olika bestämmelser om hur arvodena utökar pensionen och om hur pensionsavgifter betalas på arvodena. Inom kommunsektorn beaktas inte mötesarvoden i pensionslönen och inga arbetspensionsavgifter betalas oavsett om mötesarvodena grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på förtroendeuppdrag. Eftersom arbetspensionsavgifter inte betalas på mötesarvodena beaktas de inte som lön i arbetsinkomsterna enligt sjukförsäkringslagen. Inom kommunsektorn betalas däremot arbetspensionsavgifter på ersättning för inkomstbortfall på grund av förtroendeuppdrag och på separat arvode som betalats för viss tid och det är då också fråga om arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. I statliga anställningar och förtroendeuppdrag räknas mötesarvoden till pensionslönen och arbetspensionsavgifter betalas på dem. Det är då också fråga om lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmåner. I de privata branscherna omfattas personer som sköter förtroendeuppdrag i allmänhet inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. 75

82 Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning. Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. 76

83 en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten) Kännetecknande för ovannämnda optioner är bl.a. att de i huvudsak bestäms enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och nyttan uppkommer på aktiemarknaden inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen arbetstagarens eller personalens arbetsinsats inte har någon direkt inverkan på optionsbeloppet. en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovannämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. Lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten) Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få, om betalningen av hens lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör. Lön för väntetiden betalas för högst 6 kalenderdagar. ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten) Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag. Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett 77

84 om det rör sig om en fondavsättning som betalats på grundval av en vinstpremie eller resultatpremie. sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten) Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontanter beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en vinstpremie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare kontant lyfter andra personalfondsavsättningar än vinstpremier, betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. Då förutsätts det att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten). I de ovannämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom.) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.) Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen, eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hens pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på grundval av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till 78

85 pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas utifrån den förskottsinnehållningspliktiga lön som betalats för utlandsarbetet eller utifrån den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst). Om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas följande inkomster som avses i inkomstskattelagen som hens arbetsinkomst: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet också bedriva företagsverksamhet i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna åtaganden. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast 79

86 driftsställe. En yrkesutövare kan ha enkel bokföring om hen så önskar, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring. En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som hen får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar bedriver näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och hens make, maka, sambo eller någon annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska hen försäkras enligt ArPL. Makar och sambor som tillsammans bedriver lantbruk samt deras familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för hen enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Aktiebolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid tidpunkten för grundandet ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make, maka, sambo eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om hen personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. 80

87 I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om hen tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om hen ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Öppet bolag Yrkesutövare Make, maka, sambo Annan familjemedlem Bolagsman Familjemedlemmar X X X X X, lön X, lön 81

88 Kommanditbolag Ansvarig bolagsman X Tyst bolagsman X, lön Familjemedlemmar X, lön Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam/över 50 % tills. med familjen X X, lön innehav högst 30 % X, lön Delägare X, lön Familjemedlem Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: Företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet Yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet Renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln Pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hens makes, makas eller sambos löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska emellertid arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. 82

89 Stipendiat Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska hen ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mer om försäkring enligt LFöPL. Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro. Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Många småföretagare/egenanställda ( lättföretagare ) anlitar faktureringsföretag för att sköta sitt företags fakturering. I enlighet med faktureringsföretagens verksamhetsmodell registrerar sig företagaren som användare av faktureringstjänsten. Företagaren marknadsför själv sina tjänster, skaffar kunder och utför arbetsuppdrag för sina kunder. När ett arbetsuppdrag är utfört skickar företagaren faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar kunden. Kunden betalar fakturan till faktureringsföretaget. Faktureringsföretaget sköter arbetsgivarens skyldigheter, dvs. verkställer förskottsinnehållningen, betalar arbetsgivarkostnaderna (olycksfallsförsäkring, socialskyddsavgift) och lämnar in årsanmälan till skattemyndigheten om förskottsinnehållningspliktiga inkomster. Från det fakturerade belopp som kunden betalat drar faktureringsföretaget av de kostnader i anslutning till arbetsuppdraget som företagaren uppgett. Arbetsredskap, utrustning, arbetskläder, kostnader i anslutning till arbetsresor o.d. kostnader för inkomstens förvärvande uppger företagaren i sin personliga skattedeklaration som utgifter för inkomstens förvärvande. Faktureringsföretaget drar av sitt eget arvode från det belopp som kunden betalat. Användare av faktureringstjänster klassificeras som företagare i fråga om pensionsförsäkring, och sedan innehåller faktureringsföretagen inte längre pensionsförsäkringsavgifter. Tidigare drog faktureringsföretagen av ArPL-försäkringsavgiften från det belopp som betalades till företagaren. Den som anlitar ett faktureringsföretags tjänster betraktas inte som löntagare utan som företagare, eftersom det inte uppstår ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och företagaren då företagaren registrerar sig som användare av faktureringstjänsten. Om företagsverksamhet bedrivs i så liten skala att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring ska de förskottsinnehållningspliktiga inkomster som företagaren får via faktureringsföretaget granskas per kalenderår/per räkenskapsperiod. Företagaren kan lämna in en utredning om sina inkomster under föregående kalenderår/räkenskapsperiod och om utgifter i anslutning till dem. Uppgifter om inkomsterna och om utgifter i anslutning till dem kan också uppges för innevarande kalenderår/ räkenskapsperiod. Om företagaren redan har lämnat in sin skattedeklaration för den tid för vilken hen lämnar en inkomstutredning till FPA ska du be om en kopia av skattedeklarationen av vilken framgår de betalningar som inkommit via faktureringstjänsten och utgifterna i anslutning till dem. Om en företagare som anlitar ett faktureringsföretags tjänster har en FöPL-försäkring används FöPL-arbetsinkomsten som grund för förmånen. Om företagaren inte har en FöPL-försäkring och värdet på de arvoden som fakturerats via faktureringsföretaget överstiger euro per år ska 83

90 företagaren reda ut frågan om FöPL-försäkring med sitt eget pensionsförsäkringsbolag eller med Pensionsskyddscentralen. Om företagaren vill, kan faktureringsföretaget hjälpa till med att ta reda på om företagaren är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Om man efter att frågan har utretts konstaterar att företagsverksamheten är så småskalig att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring, kan man som grund för förmånen använda den förskottsinnehållningspliktiga inkomst som företagaren fått via faktureringsföretaget. Inkomsterna granskas per kalenderår/räkenskapsperiod. Om räkenskapsperioden ännu pågår och företagaren uppger inkomster samt utgifter i anslutning till dem för ett pågående kalenderår/ en oavslutad räkenskapsperiod ska de inkomster som uppgetts inte omvandlas till årsinkomst (inte multipliceras med två). Som grund för förmånen används då resultatet för det pågående kalenderåret/den oavslutade räkenskapsperioden, från vilket utgifterna i anslutning till inkomsterna har dragits av FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. Bedömningen av när försäkringsskyldigheten uppstått baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2018 överstiger 7 656,26 euro per år. År 2018 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 828,13 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. 84

91 FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även personer i åldern år som tagit emot skattepliktiga stipendier. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 274,21 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 828,13 euro år Om en LFöPLförsäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om hen inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/LFöPL-försäkring. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men beloppet ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mer uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. Pensionsskyddscentralen har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel p.g.a. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att 85

92 arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och meddelar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan meddelas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall ska du kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut meddelas. Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras p.g.a. en lagändring eller en motsvarande orsak och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten i allmänhet den felaktiga försäkringen framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om hen på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPLförsäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkringsarrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. situationer där det är fråga om en gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om hen så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivits under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen, ska du be företagaren utreda försäkringsförutsättningarna med sin pensionsinrättning och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid ska du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan hen avsluta FöPLeller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om hen inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. 86

93 Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när arbetsoförmågan eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring i anvisningen Avslutande av försäkringen för företagare Inverkan av retroaktivt avslutande FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, ska du utreda om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hens arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten från det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att hen inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet KRL17/PRL30/VRL29). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). 87

94 Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller genom att kontakta LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid Pensionsskyddscentralen (PSC) i efterhand utgående från bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens, makans eller sambons arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna/samborna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hens arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst, till exempel inkomst av utarrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att hen inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. 88

95 Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i kommentarsfältet hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i kommentarsfältet och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hens arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen. 89

96 Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete. Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen enligt de inkomster som konstaterats vid beskattningen Om inkomsten är kontinuerlig kan arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. En sådan person försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn förutsatt att hen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. 90

97 Bloggare Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet Muut kulut (Övriga kostnader) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering. Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) antingen på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan hen få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hens inkomst till karaktären arbetsersättning, eller om verksamheten är omfattande kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovannämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,48 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (750 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. 91

98 Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett, ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2017 och Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare), ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,24 euro/km år Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas hen ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) 92

99 Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Programmet som används för beräkning av årsarbetsinkomsten beaktar automatiskt en månads semester i fråga om resekostnader, vilket måste beaktas när man beräknar lärarnas resekostnader. Familjedagvårdare Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är På grund av programmet som beräknar arbetsinkomsten är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. I programmet registreras 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I programmet ska sex månader anges för ovannämnda kalkylerade resekostnader. Programmet beaktar alltid en månads semester i fråga om de årliga kostnaderna för arbetsresor, så årsbeloppet av resekostnaderna blir i detta fall 2 650,01. Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi Vid beräkningen beaktas 750 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 116,40 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska 93

100 Sjömän betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,41 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, såsom fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2018 är måltidsersättningen 10,50 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på sidan Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2018 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2016 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2018 och 2017, 1,391/1,389, varvid koefficienten är 1, På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. 94

101 Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller Skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som hen har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare, underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Förmåner som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjusteringar. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2016 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Arbetsoförmågan fortgår över 95

102 årsskiftet 2016/2017. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2017 års sida utifrån arbetsinkomsten skatteåret 2014 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2016 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas utifrån samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2015, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen Mottagare av delinvalidpension Om den försäkrade fått rätt till delinvalidpension under det skatteår vars arbetsinkomst ska tas till grund för den partiella sjukdagpenningen, bestäms den partiella sjukdagpenningen enligt föregående skatteårs inkomst, ifall den är större än inkomsten det år delinvalidpensionen börjar utges. Jämförelsen görs mellan de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen och som inte höjts med lönekoefficienten, och därefter höjs beloppet med lönekoefficienten (SFL 1224/ kap. 3 2 mom. och 8 kap. 13 ) Pensionstagare som arbetar heltid Partiell sjukdagpenning kan beviljas försäkrade under 68 år som får nedan nämnda pension eller stöd om hen efter pensioneringen har arbetat heltid och blir arbetsoförmögen för detta arbete. Detsamma gäller för pensionstagare vars invalidpension lämnats vilande. Dessa pensioner är ålderspension eller förtida ålderspension arbetslöshetspension sjukpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen garantipension pensionsstöd till långtidsarbetslösa (39/2005) 96

103 full invalidpension enligt arbetspensionslagarna Dagpenningsbeloppet beräknas utifrån arbetsinkomsterna under tiden i pension under iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 kap. i sjukförsäkringslagen. Bestämmelserna om byte av yrke eller bestämmelserna i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen tillämpas i regel inte vid beräkningen av pensionstagarens arbetsinkomster. Om en försäkrad söker partiell sjukdagpenning ska man kontrollera om hen arbetat och varit pensionstagare redan det år som de i beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna hänför sig till. I annat fall kan de i beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna inte tas som grund för den partiella sjukdagpenningen. I så fall ska den försäkrade lägga fram arbetsinkomsten för det arbete som hen utfört under pensionstiden omedelbart före arbetsoförmågans inträde. Observera att FöPL- och LFöPL-försäkringsskyldigheten inte gäller företagare som får ålderspension. Om företagaren har en frivillig försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga försäkringen som arbetsinkomst. I annat fall beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller jordbruk som företagarens arbetsinkomst Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan lämnas in av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomst, om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om de har utretts på ett tillförlitligt sätt och är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid hen varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. 97

104 Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar, beaktas lönen och tillhörande tillägg dag för dag under den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Moderskapsledigheten börjar 9.12, och sex månaders lön uppges för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skiftoch andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. Per löneperiod Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledigheten börjar 9.12 och sexmånaderslönen uppges per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Semesterlönens inverkan Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. 98

105 Exempel 4 Sexmånaderslönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2016 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsten. Om semesterpenning, semesterersättning, resultatpremie eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Utred om de betalningar som gjorts i form av lön är fortlöpande. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadersperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten med ett kundbrev (PRV18, eller VRV03). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten från eget företag Tillförlitlig utredning Som tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst betraktas arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. 99

106 Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå Kontinuerliga arbetsinkomster Annan ersättning som betalas årligen Den försäkrade har två arbeten Med kontinuerlig inkomst avses de stadigvarande och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om man har kommit överens om detta i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen, ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppger. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till att inkomster saknas, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om korttidsarbete där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild 100

107 orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Hen har fått arbete för två månader Hen blir arbetslös arbetssökande på nytt insjuknar hen och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2014, antingen till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om hen sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om hen arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar hen hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. 101

108 Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober. Sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2015 och mars 2016 kan beaktas eller Man kan också beakta resultatpremien för mars 2015 och den resultatpremie som betalas i oktober 2016, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan hen vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för hela den sexmånadersperiod som inföll omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, då den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak 102

109 för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. utifrån en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande lämnar in en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). utifrån inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hens arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller korttidsarbete) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster. 103

110 Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade lämnar in en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. 104

111 Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om det har gått en längre tid sedan bytet ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hens utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hens yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och hen har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Hen sköter beställningar och planeringen av arbetsskift och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hen har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hen utexamineras som sjukskötare. Hen får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hens yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av 105

112 studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan hen arbetar deltid och inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel 106

113 sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetsinkomsterna kan beaktas även om den försäkrade inte haft inkomster under en hel sexmånadersperiod under det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det kalenderår som föregick detta, om det finns en särskild orsak till att inkomster saknas. Man bör dock beakta att arbetsinkomsten ska vara väsentligt mindre än den annars hade varit. Om den försäkrade under sexmånadersperioden förlorat inkomster för minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, partner eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet. Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst utifrån minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade lämnar in en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). 107

114 Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. Endast löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska lämna in en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om hen inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår. Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och tar ut moderskapspenning från Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. utifrån lönen för fyra månader. Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna innan förmånen började betalas ut, men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hen uppger att hen under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hen arbetslös arbetssökande. Hen har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes 108

115 och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal, utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hens arbetsinkomster kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hen inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hens arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hens arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning eller rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, kan dagpenningsförmånen bestämmas enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst 109

116 som konstaterats vid den senaste beskattningen. Kunden kan alltid, om den så önskar, uppge en ny sexmånadersinkomst för tiden före förmånen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2017 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2015 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Beaktande av företagsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet En företagares dagpenningsförmån bestäms utifrån FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig används företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader lämna in en tillförlitlig utredning över sin enligt ovannämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på det sättet ska du kontakta pensionsanstalten och höra dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18, VRV03) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. 110

117 Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den utredning som lämnats in. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut meddelats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky -> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut meddelats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, ska du be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till 111

118 jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare ännu inte har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel, ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10 %/0 % * beroende på den sökandes yrkande = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för 112

119 nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där hen är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan 113

120 Läs mer om inkomstbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag Stipendiaters arbetsinkomst LFöPL-arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro år När dagpenning beviljas beaktas LFöPL-arbetsinkomsten som stipendiatens arbetsinkomst. Skattepliktigt stipendium Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Bestämmelser om vilka stipendier som är skattepliktig inkomst finns i 82 i inkomstskattelagen (1535/1992). Stipendier från offentligrättsliga samfund eller Nordiska rådet är i sin helhet skattefria. Stipendier som erhållits från andra än offentligrättsliga samfund är skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger det årliga beloppet 114