Särskild moderskapspenning

Transkript

1 Särskild moderskapspenning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Arbetsgivarens rätt Dagpenningsförmån för tid med lön Löneutbetalning under tiden med föräldradagpenning Semester Semester för undervisningspersonal Föräldradagpenningar för lärare Permittering Uppsägningstid Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Villkor för beviljande Arbetsfrånvaro Arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller eget arbete Riskfaktorer Arbetsgivarens arbetarskyddsskyldigheter Utbetalningstid Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Arbetsinkomst Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Överenskommelser om social trygghet Förhållande till andra förmåner Sjukdagpenning Arbetslöshetsförmån Barnavårdsstöd Rehabiliteringspenning Studiestöd Internationella bestämmelser Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? i

3 Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Arbetsgivaren Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar vid föräldradagpenningar Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan Återtagande av ansökan Belopp Utifrån arbetsinkomsten Utifrån en föregående förmån Pensionstagare Avgörande Handläggningsställe Arbetsplatskassor FPA:s handläggningsställen för särskild moderskapspenning Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Konsultation av sakkunnigläkare Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Beslut till arbetsgivaren Internationella bestämmelser Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade Arbetsgivare Utbetalning av föräldradagpenning till arbetsgivaren Intressebevakare Kommun Utsökningsmyndighet Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter ii

4 Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Dagpenningar Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Inställelse av förmånsutbetalning från banken Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Inte lön Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Företagsformer FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Utredning av försäkringsskyldigheten Kontroll av företagarlön Frivillig försäkring Arbetsersättning Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Förmåner som fortsätter över årsskiftet Byte av förmånsslag Företedda arbetsinkomster Tillförlitlig utredning Kontinuerliga arbetsinkomster Bedömning av företedda inkomster Inkomst för föregående sex månader Byte av yrke Annan orsak som motsvarar byte av yrke Förlängning av granskningsperioden Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Kortvariga anställningar Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Företagares och yrkesutövares inkomster Inkomster som kommunalveterinär uppgett Försäkringslön eller utländsk arbetsinkomst Utländsk arbetsinkomst Utifrån en föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenning Studiepenning Nedkomster som följer på varandra iii

5 Användning av den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning Justering av arbetsinkomsten med lönekoefficient Felaktig utbetalning Återkrav Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Arbetsgivaren som part Samtycke till rättelse till en parts nackdel Framställan om undanröjande Rättelseyrkanden Justering Indragning Sökande av ändring iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med den särskilda moderskapspenningen är att trygga gravida kvinnors och deras fosters hälsa. En gravid kvinna kan få särskild moderskapspenning om hennes arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa. Särskild moderskapspenning är en ersättning för inkomstbortfall till arbetsföra förvärvsarbetande kvinnor Rätt och villkor Rätt till föräldradagpenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Om den som söker föräldradagpenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet Den försäkrades rätt Den försäkrade Rätt till särskild moderskapspenning har den som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är: 1

7 personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem och personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland och som inte är stadigvarande bosatta i Finland. Rätt till särskild moderskapspenning En försäkrad som är gravid har rätt till särskild moderskapspenning om hennes arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa. Den försäkrades rätt till särskild moderskapspenning bestäms på det sätt som refereras under Villkor för beviljande Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämställas med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Fast bosättning i Finland avgörs enligt lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Läs mer om stadigvarande bosättning. Med i Finland bosatta försäkrade jämställs personer som vistas utomlands tillfälligt i högst 6 månader (lagen om gränsöverskridande social trygghet 6 ). Dessutom är, på vissa lagstadgade villkor, de personkategorier som nämns i i lagen om gränsöverskridande social trygghet fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen även vid vistelse utomlands som varar i över 6 månader. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands har rätt till den sociala tryggheten i Finland. Läs mer om flyttning från Finland. Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i länder som tillämpar EG-lagstiftningen [1] bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 1408/71. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Personer som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland har rätt till den sociala tryggheten i Finland även om hen inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 2 mom.). 2

8 Sjukförsäkring som är baserad på arbete förutsätter att kravet på minimilön enligt lagen om gränsöverskridande social trygghet uppfylls. Läs mer om arbetsvillkoret för löntagare. En person som uppfyller villkoren har rätt till förmåner genast då arbetet inleds. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av arbete i enlighet med lagen om gränsöverskridande social trygghet. För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att företagaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: /1272) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (FINLEX - Uppdaterad lagstiftning: /1280) I praktiken förutsätter detta att personen har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagare. När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EG-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. [1] EU- och EES-länderna samt övriga länder som tillämpar EG-lagstiftningen Arbetsgivarens rätt Med dagpenningsförmån avses här sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, donationsdagpenning, förmån vid smittsam sjukdom samt rehabiliteringspenning. Med familjeledighet avses moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet. Anställnings- eller tjänsteförhållande Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på basis av anställningsförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. En ersättning som motsvarar lön kan vara exempelvis en naturaförmån, såsom bilförmån. Därtill förutsätts att man i anställningsvillkoren på förhand har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till arbetstagaren. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för den tid arbetstagaren är frånvarande från arbetet kan grunda sig på villkoren i arbets- eller tjänsteavtalet läroavtal kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. En arbetstagare som har rätt att få lön under sjukdomstid, föräldraledighet eller rehabiliteringstid har inte rätt till dagpenningsförmån till den del som hen har fått lön. Den lön en arbetstagare får jämförs automatiskt med beloppet av den dagpenningsförmån som ska betalas för samma tid. Om dagpenningsförmånen är större än lönen, betalas den överstigande delen till arbetstagaren själv. Om arbetstagaren har flera arbetsgivare som betalar lön för frånvarotiden fördelas dagpenningsförmånen mellan arbetsgivarna i proportion till lönerna. 3

9 Efter att lönen är utbetald har arbetsgivaren inte längre rätt att få information om arbetstagarens förmånsärende. Om arbetstagaren söker ändring i beslutet ska utlåtandet i samband med det i regel delges endast arbetstagaren själv. I handläggningsanvisningen om sökande av ändring finns information om när arbetsgivaren har rätt att ta del av ett utlåtande. Förtroendeuppdrag En dagpenningsförmån betalas till den som betalar ut arvode för förtroendeuppdrag om den försäkrade får arvode under frånvaro som beror på sjukdom, arbetsoförmåga, graviditet och förlossning eller barnavård. Om den försäkrade fortsätter att sköta förtroendeuppdraget under en dagpenningsperiod, t.ex. under moderskaps- och föräldrapenningsperioden, betalas dagpenningen med minimibelopp till den försäkrade själv. Detta innebär t.ex. att dagpenning betalas till riksdagen då riksdagen betalar arvode till en ledamot under frånvarotid på grund av arbetsoförmåga, graviditet och förlossning samt barnavård. För riksdagsledamotens arbetsdagar betalas dagpenningen till ledamoten själv med minimibelopp. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär FPA kan omöjligt känna till innehållet i alla tjänstekollektivavtal och kollektivavtal utan parterna bör själva veta när arbetstagaren är ledig med lön och för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren. I regel kan ärendet avgöras i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och avgöra ärendet efter det. Företagsverksamhet och anställnings- eller tjänsteförhållande Om en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare eller stipendiat samtidigt har anställning hos en utomstående arbetsgivare, fördelas dagpenningsförmånen mellan den FöPL/LFöPL-försäkrade personen och arbetsgivaren i samma proportion som FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten och den lön som arbetsgivaren betalar. Om FöPL/LFöPL-försäkringen upphör exempelvis p.g.a. familjeledighet eller lång sjukledighet när förmånsrätten eller arbetsoförmågan börjar, och försäkringen inte är i kraft under den tid arbetsgivaren betalar lön för frånvarotid, fördelas inte förmånen mellan företagaren och hens arbetsgivare. Förmånen betalas då till arbetsgivaren till den del som motsvarar lönen på samma sätt som när företagaren inte är försäkringsskyldig och därför inte har någon gällande FöPL/ LFöPL-försäkring. Lönebetalning till företagare Ett företag kan för tid med sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betala lön till en företagare. En dagpenningsförmån kan betalas ut till företaget endast om företagaren är anställd. Finns det inget anställningsförhållande betalas dagpenningen till företagaren själv. Företagare som omfattas av FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte anställda. Det är inte nödvändigtvis heller fråga om anställning när företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. I oklara situationer, t.ex. om ett företag uppgett löneuppgifter för en person som uppger sig arbeta som företagare i företaget, ska du kontrollera med företaget som lämnat löneuppgifterna och vid behov med företagaren som fått lönen om det är fråga om en anställning. Exempel En företagare som gått i ålderspension och fortsätter med företagsverksamheten är inte skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Om företagaren äger företaget i sin 4

10 helhet eller annars arbetar i ledande ställning i företaget betalas dagpenningen inte till företaget, eftersom det inte är fråga om en anställning Dagpenningsförmån för tid med lön Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren har betalat lön för tiden med frånvaro från arbetet. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden med dagpenningsförmån betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för tid med sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering bygger i allmänhet på arbets- eller tjänstekollektivavtal, ibland på villkoren i arbets-, tjänste- eller läroavtal. Skyldigheten varierar således mellan olika branscher och arbetsuppgifter. Skyldigheten att betala lön för tid med frånvaro från arbetet kan också bero på huruvida arbetstagaren arbetar på heltid eller deltid och på om det är fråga om månads- eller timlön. Variation förekommer också gällande om lön för frånvarotid betalas för arbetstagarens lediga dagar. Om arbetstagaren har månadslön eller fem dagars arbetsvecka, betalar arbetsgivaren i regel lön också för lediga dagar som ingår i frånvarotiden. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under tiden med dagpenningsförmån och arbetsgivaren inte har ansökt om dagpenningsförmån, ska du be arbetsgivaren anmäla lönebetalningen via e-tjänsten på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r eller med en ansökan som skickas via inkomstregistret i samband med löneanmälan. Om den avlönade ledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenningsförmån till arbetsgivaren. Flera arbetsgivare Om en försäkrad samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön för sjuktid, familjeledighet eller rehabilitering fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.). Om en förmån redan betalats till en av arbetsgivarna innan en annan har meddelat att lön betalas, ska beslutet och utbetalningen rättas. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i arbetsavtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Löneutbetalning under tiden med föräldradagpenning Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under familjeledigheten och arbetsgivaren inte har ansökt om föräldradagpenning, ska du be arbetsgivaren ansöka om dagpenning och anmäla lönebetalningen via e-tjänsten, på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r eller med en ansökan som skickas via inkomstregistret i samband med löneanmälan. Om den avlönade familjeledighet som arbetsgivaren uppgett är sammanhängande betalas dagpenning till arbetsgivaren för periodens alla vardagar (inklusive arbetstagarens eventuella 5

11 lediga dagar). För de dagar som arbetsgivaren inte har meddelat att den betalat lön betalas inte dagpenning till arbetsgivaren. Exempel En arbetstagare har fem dagars arbetsvecka från måndag till fredag. Han är faderskapsledig från sitt arbete enligt följande (tre olika fall): 1. Han är faderskapsledig från sitt arbete två veckor i följd och arbetsgivaren meddelar att lön betalas utan avbrott för hela denna tid, dvs. för två veckor. Också dagpenningen för den mellanliggande lördagen betalas till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren meddelar att lön betalas endast från måndag till fredag (och inte för lördagen däremellan) betalas faderskapspenningen för lördagen till arbetstagaren. Om arbetstagaren (pappan) inte har ansökt om faderskapspenning för lördagen betalas faderskapspenning inte till någon för lördagen. 2. Han är faderskapsledig från sitt arbete en vecka från måndag till fredag, faderskapspenning har sökts från måndag till fredag och arbetsgivaren meddelar att lön betalas från måndag till fredag. Faderskapsledigheten fortsätter inte in på följande vecka. Faderskapspenningen betalas till arbetsgivaren från måndag till fredag, men inte till någon för lördagen. 3. Han är faderskapsledig från sitt arbete en vecka från måndag till fredag, men har ansökt om faderskapspenning från måndag till lördag. Faderskapsledigheten fortsätter inte in på följande vecka. Arbetsgivaren meddelar att lön betalas ut från måndag till fredag. Dagpenningen betalas till arbetsgivaren från måndag till fredag och till arbetstagaren (pappan) för lördagen Semester Under semestertid betalas dagpenning till arbetstagaren även om arbetstagaren är arbetsoförmögen eller familjeledig eller deltar i rehabilitering under sin semester. Semesterlön betraktas alltså inte som lön för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabiliteringstid. Byte av semesterpenning mot ledighet jämställs med semester Semester för undervisningspersonal Under undervisningspersonals sjukledighet, familjeledighet eller rehabiliteringstid beror avlöningen på vilket kollektivavtal som tillämpas, på beteckningen för anställningen och på anställningens längd. Lärarna avviker från andra yrkesgrupper på så sätt att bara en del av personalen omfattas av semesterlagen. Lärare med ordinarie arbetstid enligt undervisningsskyldigheten eller lärare med årsarbetstid omfattas inte av bestämmelserna om semester eller av semesterlagen. För lärare som saknar semesterrätt bestäms dagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen utifrån en kalkylerad semester. Sjukdagpenning, föräldradagpenningar och rehabiliteringspenning betalas för den kalkylerade semestertiden till läraren själv. Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid 16.6 och den kan inte flyttas. Den kalkylerade semestern omfattar alla vardagar frånsett midsommarafton. Vid vissa läroanstalter har lärarna en sommarledighetsperiod och för en del av den ledigheten betalas lärarens dagpenning till hen själv. Notera att arbetsgivaren själv ska vara medveten om sin lönebetalningsskyldighet och om grunderna för löneutbetalning. Arbetsgivaren ska lämna in uppgifter om löneutbetalning för tid 6

12 då en arbetstagare varit frånvarande från arbetet bara till den del som arbetsgivaren har rätt till dagpenningsförmån med stöd av anställningsvillkoren Föräldradagpenningar för lärare Enligt UKTA får mödrar som är lärare lön för de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten. En lärares moderskapsledighet varar enligt UKTA alltid minst 72 vardagar, även om perioden tidsmässigt sammanfaller med ett avbrott i skolarbetet (UKTA , del A, 40 ). Föräldradagpenningen betalas då till fullt belopp till arbetsgivaren med undantag för den kalkylerade semestertiden (del A, 41 ). Fäder som är lärare får lön för de sex första vardagarna av faderskapsledigheten. För den kalkylerade semestertiden betalas föräldradagpenning till läraren själv till fullt belopp, oavsett om läraren har ansökt om tjänstledighet och även om arbetsgivaren är skyldig att för samma tid betala lön för moderskaps- eller faderskapsledighet. Om det i anställningsvillkoren finns bestämmelser som avviker från bestämmelserna i sjukförsäkringslagen om vem som ska betalas dagpenning för den kalkylerade semestertiden, är frågan om hur bestämmelserna ska tillämpas något som arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om. För andra avbrott i skolarbetet (sommaravbrott utanför den kalkylerade semestern och andra ferier vid läroinrättningen) betalas minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenning till en mor som är lärare, om hon inte har ansökt om tjänstledighet och hon får lön. På motsvarande sätt betalas minimibeloppet av föräldrapenningen till en far som är lärare, om han inte har ansökt om tjänstledighet för föräldrapenningsperioden. Faderskapspenningen avviker från föräldrapenningen, eftersom faderskapspenningen förutsätter frånvaro från arbetet och deltagande i vården av barnet. Om fadern inte har ansökt om tjänstledighet från sitt arbete (faderskapsledighet) anses han arbeta. Därmed har han inte rätt till faderskapspenning om han inte har ansökt om tjänstledighet för avbrottet i skolarbetet (avbrott utanför den kalkylerade semestern). Om han har ansökt om tjänstledighet har arbetsgivaren rätt att ansöka om faderskapspenning till den del arbetsgivaren betalar lön för faderskapsledigheten. För den tid som arbetsgivaren inte betalar lön betalas faderskapspenningen till fadern själv. Om arbetsgivarens skyldighet att betala lön för 72 vardagar infaller under den kalkylerade semestern får läraren dagpenningarna till fullt belopp för den kalkylerade semestertiden och dessa dagar betalas inte heller efter den kalkylerade semestern till arbetsgivaren. En utredning bör fås av den försäkrade eller arbetsgivaren om beloppet av den lön som betalats till den försäkrade och om den kalkylerade semestern under skolans sommaravbrott. Exempel En lärares moderskapspenningsperiod börjar 27.3 och till ansökan har bifogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att lön betalas för tiden sammanlagt euro. Modern har ansökt om tjänstledighet för perioden , under vilken arbetsgivaren betalar lön, men inte från och med Moderns kalkylerade semester infaller Skolans sommaravbrott infaller Förmånen betalas till arbetsgivaren för tiden , och uppgifter om lönebetalningen begärs fram till denna tidpunkt. För den kalkylerade semestern betalas förmånen till fullt belopp till den sökande själv. För perioden betalas minimibeloppet av förmånen till arbetstagaren, eftersom hon inte har ansökt om tjänstledighet och får lön under sommaravbrottet. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för de 72 första vardagarna infaller under den kalkylerade semestern och därför betalas endast en del av tiden till arbetsgivaren. De s.k. resterande dagarna betalas inte till arbetsgivaren efter den kalkylerade semestern. 7

13 Exempel En lärares moderskapspenningsperiod börjar 1.6 och till ansökan har fogats blankett Y 17r, där arbetsgivaren anmäler att lön betalas för tiden Moderns kalkylerade semester infaller Skolans sommaravbrott infaller Modern är tjänstledig (de 72 första vardagarna av moderskapsledigheten) och under denna tid får hon lön enligt UKTA. Förmånen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp för tiden För den kalkylerade semestertiden betalas förmånen till fullt belopp till arbetstagaren själv. För tidsperioden betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp. Från och med 25.8 betalar arbetsgivaren inte längre lön med anledning av de 72 första vardagarna och skolans sommaravbrottsperiod är redan avslutad. Modern ansöker antingen om ytterligare tjänstledighet (och får dagpenningen till fullt belopp) eller återvänder till arbetet (och får minimibeloppet av dagpenningen om den inte betalas ut till fadern). De kommunala yrkeshögskolornas lärare omfattas inte av den normala semesterrätten, och på dem tillämpas inte heller kalkylerad semester. Därför betalas föräldradagpenningen till dem själva för de 30 första vardagarna av sommarledigheten. Sommarledigheten omfattar 8 veckor och tidpunkten för den är inskriven i lärarens arbetstidsplan. Sommarledigheten ska vara förlagd till tidsintervallet och i allmänhet har man bestämt att den börjar i mitten av juni och upphör i mitten av augusti. Detta gäller också privata yrkeshögskolor. Exempel En yrkeshögskolelärares moderskapsledighet börjar 1.6 och hon har ansökt om tjänstledighet till slutet av året. Arbetsgivaren har meddelat att lön betalas till läraren för tiden Sommarledigheten har fastställts till Dagpenningen betalas till arbetsgivaren till fullt belopp Under sommarledighetens 30 första vardagar, , betalas förmånen till arbetstagaren till fullt belopp. Under tiden betalas förmånen till arbetsgivaren till fullt belopp och från och med 25.8 till arbetstagaren själv Permittering Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare på de grunder som fastställs i arbetsavtalslagen. Det innebär att arbetstagarens skyldighet att arbeta och arbetsgivarens skyldighet att betala lön avbryts under en permittering, fastän anställningsförhållandet fortgår. Arbetstagaren ska få meddelande om permitteringen senast 14 dagar innan den inleds. Permitteringen kan genomföras antingen på heltid eller genom att arbetstiden minskas per dag eller per vecka. Om sjukfrånvaron, familjeledigheten eller rehabiliteringen råkar sammanfalla med en permittering, anses frånvaron enligt kollektivavtalspraxis ha den orsak som uppkom först (principen om tidsprioritet). Detta inverkar också på när arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukledighetstid, familjeledighetstid eller rehabiliteringstid. Exempel Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering då meddelandet om permittering ges har arbetsgivaren rätt till dagpenningsförmånen så länge skyldigheten att betala lön på grund av sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabiliteringstid fortsätter. Det att permitteringen inleds inverkar inte på saken i en sådan situation. 8

14 Exempel Om arbetstagaren blir sjuk eller familjeledig eller inleder rehabilitering efter att hen fått meddelande om permittering men innan permitteringen inleds, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills permitteringen börjar och därefter till den försäkrade. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör. Exempel Om arbetstagaren insjuknar, blir familjeledig eller inleder rehabilitering under permitteringen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Dagpenningsförmånen betalas då till arbetstagaren. Om arbetstagarens sjukdom, familjeledighet eller rehabilitering och även arbetsgivarens skyldighet att betala lön fortsätter efter att permitteringen upphört, betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren tills skyldigheten att betala sjuktidslön eller frånvaron från arbetet upphör Uppsägningstid Om arbetsgivaren under uppsägningstiden är skyldig att betala lön för sjukfrånvaro, föräldraledighet eller rehabilitering betalas dagpenningsförmånen till arbetsgivaren till den del som den motsvarar lönen. I annat fall betalas den till arbetstagaren. Arbetstagarens skyldighet att arbeta under uppsägningstiden inverkar inte på arbetsgivarens rätt att få dagpenningsförmån. Principen om tidsprioritet tillämpas inte på uppsägningssituationer på samma sätt som på permitteringar. Exempel En arbetstagare har insjuknat, blivit moderskapsledig eller inlett rehabilitering 14.3 och blir uppsagd från 1.4. Arbetsgivaren uppger sig betala lön för frånvarotid fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Exempel En arbetstagare har sagts upp från 1.3 och uppsägningstiden fortsätter till Hen insjuknar, blir moderskapsledig eller inleder rehabilitering Arbetsgivaren uppger sig betala lön som motsvarar dagpenningsförmånen under uppsägningstiden fram till Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren enligt anmälan om löneutbetalning. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär I regel kan avgörandet göras upp i enlighet med arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren ska meddela FPA de löner för vilka arbetsgivaren enligt villkoren i avtalet har rätt att få dagpenningsförmån. Om arbetsgivarens och arbetstagarens åsikter går isär ska du höra båda parterna och göra upp avgörandet efter det Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för sjukfrånvaro, familjeledighet eller rehabilitering har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet. 9

15 Betalare av lönegaranti Om en arbetsgivare har gått i konkurs eller annars har blivit betalningsoförmögen och arbetstagaren inte har fått sin lön har hen rätt till lönegaranti. Arbetstagaren kan lämna in en ansökan till arbets- och näringsbyrån eller direkt till NTM-centralen, som meddelar beslut i ärendet. Läs mer om lönegaranti: index.html Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet meddelas (16 i lönegarantilagen). Dagpenningsförmånen betalas till NTM-centralen upp till beloppet av lönen, om centralen har betalat lönegaranti för sjukdomstid, familjeledighet eller rehabiliteringstid i enlighet med villkoren i arbetsavtalen och -villkoren. I annat fall betalas dagpenningsförmånen till arbetstagaren själv. För att förmånen ska kunna betalas till NTM-centralen behövs ett beslut om lönegaranti eller en anmälan från NTM-centralen uppgifter om betalningsmottagarens betalningsadress arbetstagarens personuppgifter uppgifter om beloppet av den lön som betalats under frånvaron och om betalningstiden namnet på den arbetsgivare som drabbats av betalningssvårigheter Utländsk arbetsgivare En utländsk arbetsgivare kan ha rätt till en dagpenningsförmån om en arbetsgivare med hemort i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen eller ett land som Finland har en överenskommelse om social trygghet med har betalat lön och ansöker om dagpenningsförmån den finska arbetslagstiftningen tillämpas på anställningsförhållandet mellan en annan utländsk arbetsgivare och en person som är försäkrad i Finland och det i villkoren för anställningsförhållandet finns en bestämmelse om att dagpenningsförmånen ska betalas till arbetsgivaren. I YHTE-förmånssystemen (sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, föräldradagpenning) behövs för utländska arbetsgivare en teknisk konstgjord beteckning som skapas vid FPA. Den konstgjorda beteckningen skapas automatiskt när en utländsk arbetsgivare som saknar finländskt FO-nummer registreras som kund. Beteckningen börjar alltid med siffrorna 999 och den består av 9 siffror. Endast en person som har rätt att registrera en arbetsgivares kontonummer (betalningshanteringsgruppen) kan registrera en utländsk arbetsgivare som kund. Ta först reda på om arbetsgivaren har ett finländskt FO-nummer eller om arbetsgivaren redan har registrerats som kund hos FPA med en utländsk beteckning, varvid en konstgjord beteckning redan har skapats för arbetsgivaren. Sök arbetsgivaren med funktionen Yritys ja yhteisöasiakkaat 10

16 i Anni-användargränssnittet först med sökningen Y-tunnuksellinen työnantaja och därefter med sökningen Ulkomainen työnantaja. Du kan söka arbetsgivaren med namn eller med numret i det europeiska företagsregistret som eventuellt angetts i ansökan. Om en utländsk arbetsgivare inte har ett finländskt FO-nummer och arbetsgivaren ännu inte har registrerats som arbetsgivarkund hos FPA, ska du skicka ett e-postmeddelande (etuusmaksut@kela.fi) till betalningshanteringsgruppen om att arbetsgivaren ska registreras i FPA:s system. Ange i meddelandet den personbeteckning under vilken den utländska arbetsgivarens ansökan sparats. Be vid behov arbetsgivaren meddela sitt kontonummer på blankett Y122 till FPA:s betalningshanteringsgrupp så att arbetsgivaren kan få en beteckning Villkor för beviljande Bosättning i Finland En förutsättning för att särskild moderskapspenning ska kunna beviljas är att den sökande har bott i Finland minst 180 dagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten eller före adoptionen av ett barn. För att villkoret ska uppfyllas kan man även beakta försäkringstid i ett EUeller EES-land, Schweiz eller Israel (SFL 1224/ kap. 1 ). Dessutom förutsätts att ett kemiskt ämne, strålning, en smittsam sjukdom eller någon annan motsvarande omständighet som hänför sig till den gravida kvinnans arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa. Vidare förutsätts att arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete Arbetsfrånvaro Beviljande av särskild moderskapspenning förutsätter att den försäkrade är i förvärvsarbete eller eget arbete med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar hennes eller fostrets hälsa det för den försäkrade inte går att ordna annat sådant arbete som inte äventyrar hennes eller fostrets hälsa. den försäkrade på grund av detta är tvungen att vara borta från arbetet. Den försäkrade måste vara arbetsför. En försäkrad som är arbetsoförmögen har rätt till sjukdagpenning och kan således inte få särskild moderskapspenning på basis av arbetsoförmåga. En försäkrad som är borta från arbetet av annan orsak, t.ex. semester, sjukledighet, vårdledighet eller permittering, har inte rätt till särskild moderskapspenning. Efter en avslutad vårdledighet ska särskild moderskapspenning beviljas om arbetsgivaren inte kan ordna lämpligt arbete. En överenskommen vårdledighet ska emellertid upphöra eller avbrytas på grund av återgång till arbetet. Orsaken till arbetsfrånvaron ska således vara graviditeten, inte vården av ett annat barn Arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller eget arbete Ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande krävs för att särskild moderskapspenning ska beviljas, såvida det inte är fråga om eget arbete. En gällande anställning kan påvisas med ett 11

17 arbetsavtal som gäller tillsvidare eller för viss tid. Om saken är oklar ska du begära en utredning av arbetsgivaren. Också ett muntligt arbetsavtal är giltigt, men den sökande ska lämna in en tillförlitlig utredning av arbetsgivaren om att det finns ett muntligt avtal. Som eget arbete betraktas arbete som den försäkrade utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke eller inom lant- eller skogsbruk, självständigt vetenskapligt arbete samt läroanstaltseller yrkeskursstudier som motsvarar huvudsysselsättning. Som förvärvsarbete betraktas också s.k. distansarbete som utförs hemma. Den försäkrade kan ha rätt till särskild moderskapspenning också för enskilda dagar med särskild moderskapsledighet från arbetet. Också en studerande som förvärvsarbetar kan ha rätt till särskild moderskapspenning om hon inte får studiepenning. Under de dagar för vilka särskild moderskapspenning betalas, kan den försäkrade inte heller vara i något annat förvärvsarbete eller eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Visstidsanställningar Ifall det är fråga om en visstidsanställning kan du bevilja särskild moderskapspenning till visstidsanställningens slut, om de övriga villkoren uppfylls. Om den sökande lämnar in ett nytt arbetsavtal om fortsatt anställning, bedöms situationen utifrån den nya ansökan. Om visstidsanställningen enligt det nya avtalet fortsätter också efter moderskaps- eller föräldrapenningsperioden, dvs. förlängningen är exempelvis fyra år, kan den sökande få fortsatt rätt till särskild moderskapspenning. Hyrda arbetstagare Vid uthyrning av arbetskraft hyr en arbetsgivare (bemanningsföretag eller motsvarande) ut en arbetstagare för att arbeta hos en annan arbetsgivare (användarföretaget). Arbetstagaren ingår ett arbetsavtal med bemanningsföretaget som betalar lön och ansvarar för arbetsgivarens skyldigheter. Ett undantag härvid är rätten att leda och övervaka arbetet, vilken övergår till användarföretaget. Arbetsavtalen för hyrda arbetstagare görs ofta upp för viss tid. Du kan bevilja särskild moderskapspenning för den tid arbetsavtalet gäller, om de övriga villkoren för särskild moderskapspenning uppfylls. Om anställningen hos ett bemanningsföretag gäller tillsvidare, förutsätter beviljande av särskild moderskapspenning en utredning om att arbete skulle ha kunnat erbjudas om den sökande inte hade varit gravid och hur mycket arbete det skulle ha rört sig om. Arbetsgivaren som hyr ut arbetstagaren är skyldig att klargöra för FPA huruvida arbetstagaren kan erbjudas annat arbete. Det är inte fråga om ett arbetsavtal när den sökande företer ett avtal om allmänna villkor som gäller arbetet (t.ex. avtal om allmänna anställningsvillkor) och/eller om det enligt avtalet ännu kommer att göras upp ett separat arbetsavtal om anställningen. Arbetsavtalet måste alltid vara individuellt och kan således inte ersättas av ett avtal om allmänna anställningsvillkor Riskfaktorer Det finns bestämmelser om de riskfaktorer som berättigar till särskild moderskapspenning i Statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen (1335/2004). De riskfaktorer som berättigar till särskild moderskapspenning och som äventyrar en gravid kvinnas eller fostrets hälsa är vissa kemiska ämnen, strålning, en smittsam sjukdom eller någon annan motsvarande omständighet om de hänför sig till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden De riskfaktorer som anges i statsrådets förordning är: 12

18 Kemiska ämnen anestesigaser bly eller blyföreningar kvicksilver eller kvicksilverföreningar cytostatika kolmonoxid, dvs. kolos bekämpningsmedel som har bedömts vara farliga för kvinnans eller fostrets hälsa organiska lösningsmedel som har bedömts vara farliga för kvinnans eller fostrets hälsa cancerframkallande och mutagena ämnen tobaksrök i omgivningen Särskild moderskapspenning kan beviljas på grund av tobaksrök i omgivningen endast i ett fåtal situationer. Rökning inomhus är i regel förbjuden i alla lokaler där man arbetar. Arbetstagaren kan exponeras för tobaksrök i omgivningen t.ex. i följande fall, om annat arbete inte kan ordnas: personer som arbetar i restauranger på fartyg i internationell sjötrafik hotellstädare, om rökning är tillåten i hotellrummen personer som arbetar på en restaurangs uteterrass utred om det genom omorganisering av arbetet går att undvika arbete på uteterrassen och om det förekommer servering på uteterrassen personer inom hemvården och hemsjukvården som arbetar hos kunder som röker personer som arbetar inom mentalvården, missbrukarvården, fångvården och boendeservice om rökning är tillåten inomhus Strålning Strålning som medför risk är joniserande strålning inklusive radionuklider. Gravida kvinnor som exponeras för strålning överflyttas i regel till andra uppgifter med stöd av strålsäkerhetslagstiftningen. Smittsamma sjukdomar toxoplasmos Smittorisk kan förekomma t.ex. i arbete som veterinär, om assistans vid förlossningar hos stora husdjur ingår i arbetet. Särskild moderskapspenning kan beviljas om arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete och exponering inte helt kan undvikas genom arbetarskyddsåtgärder. I vården av smådjur är möjligheterna att skydda sig i regel tillräckliga och det finns i praktiken ingen risk. listerios röda hund herpes vattkoppor erythema infectiosum (femte barnsjukdomen) Riskgruppen när det gäller erythema infectiosum utgörs närmast av lärare och daghemspersonal. En gravid kvinna ska under en epidemi flyttas över till ett annat daghem när man väntar på resultaten gällande antikroppar mot sjukdomen och om resultatet är negativt. Om det inte finns några omplaceringsmöjligheter kan särskild moderskapspenning komma i fråga. hepatit B och C cytomegalovirusinfektion och HIV-infektion samt andra med dessa jämförbara sjukdomar 13

19 Epidemier och pandemier, t.ex. influensa A(H1N1) Under epidemierna kan de ovaccinerade arbetstagare som exponerats för virus ha möjlighet till särskild moderskapsledighet. Detta gäller i första hand hälsovårdspersonal som deltar i den direkta vården av patienterna. I samband med nya epidemier uppdateras anvisningarna i enlighet med förhållandena. En annan motsvarande omständighet i anslutning till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa, om det är fråga om underjordiskt gruvarbete arbete i tryckreglerade utrymmen eller undervattensdykning i fråga om undervattensdykning förutsätts att arbetet i huvudsak utgörs av dykning, t.ex. en badvakt har inte rätt till särskild moderskapspenning på denna grund. Det är endast de riskfaktorer som nämns ovan i statrådets förordning som kan ge rätt till särskild moderskapspenning. Exempelvis buller, den fysiska belastningen i arbetet, risken för olycksfall och oregelbunden arbetstid eller nattarbete kan inte utgöra grund för beviljande av särskild moderskapspenning Arbetsgivarens arbetarskyddsskyldigheter I arbetsavtalslagen (AAL 55/ kap. 3 ) finns bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att ordna annat arbete för en arbetstagare som är gravid. Om den riskfaktor som äventyrar mammans eller fostrets hälsa inte kan elimineras i arbetet eller förhållandena på arbetsplatsen, ska arbetsgivaren enligt bestämmelserna i lagen sträva efter att för tiden fram till moderskapsledigheten flytta arbetstagaren till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet Utbetalningstid Utbetalningen av särskild moderskapspenning börjar när en gravid försäkrad har uteblivit från sitt arbete där en riskfaktor ingår och de övriga villkoren för beviljande (Erityisäitiysrahan etuusohje > Oikeus ja edellytykset > Myöntämisedellytykset) är uppfyllda. Särskild moderskapspenning betalas högst tills den försäkrades rätt till moderskapspenning uppkommer. (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.) Den särskilda moderskapspenningen förkortar inte den egentliga moderskapspenningsoch föräldrapenningsperioden. Särskild moderskapspenning betalas för de arbetsdagar under vilka den försäkrade är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en riskfaktor som hänför sig till hennes arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden. Särskild moderskapspenning betalas inte för arbetsdagar under vilka den riskfaktor som hänför sig till arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena kan avlägsnas eller arbetsgivaren för den försäkrade kan ordna annat arbete som inte äventyrar hennes eller fostrets hälsa. arbetstagaren arbetar hos en annan arbetsgivare i ett arbete som inte är förenat med någon riskfaktor som berättigar till särskild moderskapspenning. Särskild moderskapspenning kan sålunda betalas ut också för enskilda dagar. 14

20 Rätten till särskild moderskapspenning upphör om den försäkrade blir arbetsoförmögen under perioden med särskild moderskapspenning. Rätten till särskild moderskapspenning upphör också om den försäkrade inleder en annan anställning eller om den anställning som risken hänför sig till upphör t.ex. på grund av att det är fråga om en visstidsanställning. Den försäkrade kan emellertid få särskild moderskapspenning för enskilda dagar om hon inte under dagarna i fråga har ett annat arbete. Exempel Tre dagar i veckan har den sökande ett arbete där hon exponeras för ett lösningsmedel som är farligt för fostrets hälsa. Dessutom har hon en bisyssla där det inte förekommer några riskfaktorer. Särskild moderskapspenning beviljas för tre dagar i veckan och avslås för de dagar då den sökande sköter bisysslan. Om graviditeten avbryts innan moderskapspenningsperioden börjar, betalas särskild moderskapspenning tills graviditeten avbryts, om villkoren för betalning av särskild moderskapspenning i övrigt är uppfyllda. En försäkrad som har semester har inte rätt till särskild moderskapspenning. Utbetalningen av särskild moderskapspenning upphör när den försäkrades semester börjar. När den försäkrade har semester anses hon vara frånvarande från arbetet på grund av semestern och inte på grund av en riskfaktor som hänför sig till arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena Internationella bestämmelser Ett villkor för att få FPA-förmåner är att personen i fråga har rätt till den finländska sociala tryggheten. I regel har alla som är stadigvarande bosatta i Finland rätt till den finländska sociala tryggheten. Om en person flyttar utomlands tillfälligt, dvs. för högst 6 månader, bevarar hen i regel sin rätt till den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete för att de ska få rätt till den sociala tryggheten i det land där de arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas sedan på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen sedan och Schweiz sedan Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan hen rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU-/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskapsoch föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. 15

21 I förordningarna 883/2004 och 1408/71 finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100-serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Gränsarbetare Arbetslösa Familjemedlemmar Studerande Offentligt anställda Huvudregel Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Exempel. En kinesisk man som är stadigvarande bosatt i Finland på basis av sitt arbete ansöker om faderskapspenning för sitt barn som är fött i Kina och som vistas där. Mannens partner är också stadigvarande bosatt i Kina, men de är inte gifta. Faderskapspenning kan beviljas ifall mannen verifierar sitt faderskap med barnets födelseattest och ifall en tillförlitlig utredning fås av honom (eller av en myndighet i det andra landet) om familjens gemensamma hushåll i Kina (tolkningen att det är fråga om gemensamt hushåll förutsätter således att man tidigare bott tillsammans i det andra landet). För att faderskapspenning ska beviljas förutsätts dessutom att mannen de facto deltar i vården av barnet i Kina och att han uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. 16

22 Pensionstagare Arbetslösa Vid tillämpningen av förordning 883/2004 ansvarar den medlemsstat som är ansvarig för en pensionstagares sjukvårdskostnader för hens föräldradagpenningsförmåner. Läs mer om pensionstagares rätt till sjukvård Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) pensionstagaren inte får pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna. om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna. om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna. om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om hen var bosatt där, får hen inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om föräldradagpenningar. För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmånen. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmånerna betalas ut. Läs mer om bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. 17

23 Familjemedlemmar Enbart det att en person är familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (lagen om gränsöverskridande social trygghet) eller arbete (förordningarna 883/2004 och 1408/71). Läs mer om förordningarna 883/2004 och 1408/71. Offentligt anställda På offentligt anställda och familjemedlemmar till dem tillämpas förordningarna 883/2004 och 1408/71, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland personerna i fråga är eller har varit anställda hos. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen (förordningarna 883/2004 och 1408/71), får kontantförmånerna från det land där hen arbetar. Läs mer om gränsöverskridande arbete Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst framgår inte nödvändigtvis av skatteuppgifterna. Om personen har varit försäkrad i Finland ska du ta kontakt med Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas utifrån utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats. 18

24 Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hens familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till Finland Förmånerna till den som flyttat under en period med särskild moderskaps-, moderskapsoch föräldrapenning betalas till föräldrapenningsperiodens slut, om det inte finns andra orsaker att upphöra med betalningen. Om modern börjar arbeta i det nya landet fortsätter utbetalningen av förmånen som om modern börjat arbeta i Finland. Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat för samma tid börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan mottagare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Hen är med andra ord ekonomiskt aktiv. Läs mer om flyttning från Finland. Den föregående behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, en självständig yrkesutövare, en studerande och hens familjemedlem, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta Kompetenscentret för internationella ärenden (e-postadress KV-ASIAT) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls. Föräldradagpenning kan i Finland betalas till en person som kommer till Finland från ett annat land medan föräldradagpenningsperioden (enligt finska bestämmelser) pågår, men efter att den kortare föräldradagpenningsperioden i det andra landet har upphört. Detta förutsätter att en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls (blankett E 104). Om personen inte har med sig ett intyg över försäkringsperioder (E 104) från ett annat EU-/ EES-land, Schweiz eller Israel, begär Centret för internationella ärenden intyget från den behöriga institutionen i det andra landet (gäller också situationer då en person ansöker om föräldradagpenning före den beräknade tidpunkten för nedkomsten eller adoptionen av ett barn). Den behöriga institutionen i ett annat EU-/EES-land, Schweiz eller Israel ska besvara FPA:s begäran om intyg inom tre månader. Kunden tillsänds ett hörandebrev i ärendet (kundbrev 19

25 VRL30r). Ifall den behöriga institutionen i det andra landet inte svarar (eller kunden inte lämnar in motsvarande utredningar) inom utsatt tid, avslås ansökan om föräldradagpenning. I beslutet skrivs in för kännedom att beslutet innefattar en möjlighet till senare rättelse, om de begärda utredningarna lämnas in. Efter att dagpenningsperioden i den tidigare behöriga staten upphört betalas föräldradagpenning från Finland så länge att utbetalningsdagarna (inklusive den andra medlemsstatens betalningsdagar) totalt uppgår till 263 dagar, dock högst till den beräknade finländska föräldradagpenningsperiodens slut. Den tidigare behöriga staten fastställer det datum då personen inte längre omfattas av lagstiftningen i staten i fråga. Ett land som betalar en dagpenningsperiod till dess slut är i regel behörig stat för förmånstagaren så länge utbetalningen av förmånen pågår. Under det andra landets betalningsperiod har förmånstagaren inte rätt till motsvarande förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Exempel. En estländare flyttar till Finland med sitt tre månader gamla barn. Om Estland betalar personen en arbetsbaserad och i förordning 883/2004 avsedd dagpenningsförmån som kallas sünnitushüvitis, ska Estland i enlighet med förordningen om social trygghet betala förmånen till dagpenningsperiodens slut. Den estländska dagpenningsperiodens längd efterfrågas med blankett E104. Under den period då Estland betalar dagpenning har personen inte rätt till motsvarande förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Om den estländska dagpenningsperioden är kortare än den beräknade finländska föräldradagpenningsperioden (som beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid) har personen möjlighet att från Finland ansöka om de resterande föräldradagpenningsdagarna, ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls. Från Sverige, förhållande till föräldradagpenning Föräldrapenning från Sverige betraktas fr.o.m som en i EG-förordning 883/2004 om social trygghet avsedd kontantförmån som betalas på grundval av föräldraskap (betraktades tidigare som en familjeförmån). Vid flyttning från Sverige till Finland ska Sverige betala ut en redan inledd kontantförmånsperiod till dess slut i enlighet med förordning 883/2004. Om den svenska dagpenningsperioden är kortare än den beräknade finländska föräldradagpenningsperioden (perioden beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid) har personen möjlighet att från Finland ansöka om de resterande föräldradagpenningsdagarna, ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls. Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning kan beviljas fram till slutet av den finländska beräknade föräldradagpenningsperioden (från och med flyttningen till Finland). Arbetsinkomster som tjänats in i Sverige beaktas inte, utan Finland betalar i dessa fall ut dagpenningen med minimibeloppet. Exempel. En svensk flyttar från Sverige till Finland med sitt tre månader gamla barn. Eftersom hon får kontantförmånen föräldrapenning från Sverige betalar Sverige ut förmånen till kontantförmånsperiodens slut (i enlighet med förordning 883/2004). Periodens längd efterfrågas med blankett E104. Under den period då Sverige betalar dagpenning har personen inte rätt till motsvarande förmåner enligt sjukförsäkringslagen, utan först från och med att dagpenningsperioden har upphört. Om den svenska dagpenningsperioden skulle vara kortare än den beräknade finländska föräldradagpenningsperioden (som beräknas utifrån barnets faktiska 20

26 födelsetid) har personen möjlighet att från Finland ansöka om de resterande föräldradagpenningsdagarna, ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls. Vid tillämpningen av bestämmelserna om familjeförmåner i EG-förordning 883/2004 jämställs erhållande av kontantförmån med arbete, dvs. personen är ekonomiskt aktiv under betalningsperioden. Då är Sverige fortfarande den primära utbetalaren av familjeförmåner, om inte en eventuell annan vårdnadshavare är ekonomiskt aktiv i Finland. Finland betalar den eventuella överstigande delen av familjeförmånerna på basis av barnets bosättning, om barnet enligt lagen om gränsöverskridande social trygghet får rätt till den finländska sociala tryggheten redan fr.o.m. ankomsten till landet. Från Estland, förhållande till föräldradagpenning Den förmån som i Estland motsvarar den finländska moderskaps- och föräldrapenningen kallas i Estland för sünnitushüvitis och den betalas på basis av arbete till kvinnor som är sjukförsäkrade. Dagpenningsperioden i fråga omfattar 140 dagar och den betalas ut som engångsbetalning till förmånstagaren på basis av den arbetsinkomst som föregick förmånen. När det gäller förmånen sünnitushüvitis är den behöriga institutionen i Estland Eesti Haigekassa. I flyttningssituationer har det betydelse om den här förmånen erhållits, när beslut fattas om rätt till den resterande delen av föräldradagpenningen från Finland. Den estniska förmånen vanemahüvitis är å sin sida en familjeförmån enligt EG-förordning 883/2004 om social trygghet och den utbetalas i Estland av Sotsiaalkindlustusamet. Förmånsperioden omfattar 435 dagar, av vilka de 70 första dagarna betalas till barnets mor. Vanemahüvitis betalas till barnets mor på basis av hennes tidigare arbetsinkomster i situationer där hon inte har haft rätt till dagpenningsförmånen sünnitishüvitis. Efter de första 70 dagarna kan förmånen betalas till båda föräldrarna turvis. Vanemahüvitista samordnas inte längre från och med med den finländska barnbidraget och inte heller med stödet för hemvård av barn och det inverkar inte på föräldraförmåner som betalas från Finland. I flyttningssituationer har de dagar som denna förmån betalats ut i Estland ingen betydelse när beslut fattas om rätt till den resterande delen av föräldradagpenningen från Finland. Exempel. En estnisk man som arbetar i Finland och är försäkrad här på grundval av sitt arbete ansöker om faderskaps- och föräldrapenning för sitt barn som vistas i Estland. Också mannens maka vistas i Estland, men arbetar inte där, utan är en s.k. icke-aktiv. Makan får familjeförmånen vanemahüvitis från Estland. Mannen kan beviljas faderskaps- och föräldrapenning enligt den finländska beräknade föräldradagpenningsperioden (beräknas utifrån barnets faktiska födelsetid), ifall villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls, mannen de facto deltar i vården av barnet i Estland och han uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Finland är i detta fall den primära utbetalaren av familjeförmåner och Estland betalar den eventuella överstigande delen. Exempel. En estnisk mamma flyttar med sitt tre månader gamla barn till Finland för att stadigvarande bosätta sig här. Hon får familjeförmånen vanemahüvitis från Estland. Efter ankomsten till Finland ansöker hon om moderskaps- och föräldrapenning samt barnbidrag. Hon kan beviljas föräldradagpenning om villkoret om en försäkringsperiod på 180 dagar uppfylls och hon uppfyller de övriga villkoren för förmånen. Estland ska i enlighet med förordning 883/2004 betala ut sina egna familjeförmåner till slutet av flyttningsmånaden och barnbidraget beviljas därför fr.o.m

27 Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om överenskommelser om social trygghet som Finland ingått Förhållande till andra förmåner Rätt till föräldradagpenning kan utgöra hinder för rätt till andra FPA-förmåner Sjukdagpenning Särskild moderskapspenning betalas inte till den försäkrade för den tid hon är arbetsoförmögen, inklusive självrisktiden för sjukdagpenning (insjuknandedagen och de 9 följande vardagarna). Under tiden av arbetsoförmåga är den primära orsaken till arbetsfrånvaron sjukdom och inte en riskfaktor som hänför sig till arbetet eller arbetsförhållandena Arbetslöshetsförmån En försäkrad har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, alterneringsersättning eller utbildningsdagpenning för samma tid för vilken hen primärt har rätt att få moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning (UAL 1290/ kap. 4 2 mom., ALL 1305/ mom.). Föräldrapenningen kan enligt föräldrarnas överenskommelse betalas till vilkendera som helst av dem. Således kan den förälder som inte får föräldrapenning ha rätt till arbetslöshetsförmån. Mammans förlängning av föräldrapenningsperioden inberäknas inte i den kalkylerade föräldrapenningsperioden. Om mamman inte ansöker om förlängning av föräldrapenningsperioden kan hon därmed som arbetslös arbetssökande ha rätt till arbetslöshetsförmåner med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 22

28 Barnavårdsstöd Rätten till stöd för hemvård eller privat vård av barn för en nyfödd börjar omedelbart efter att föräldrapenningsperioden eller en faderskapspenningsperiod omedelbart efter föräldrapenningsperioden har upphört. Om det finns barn under skolåldern i familjen kan hemvårdsstöd och privatvårdsstöd betalas också för tid då familjen har rätt till särskild moderskaps-, moderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning eller faderskapspenning. Den som handlägger ett föräldradagpenningsärende behöver inte utreda om familjen i fråga har rätt till barnavårdsstöd. Informationsbrevet om ansökan om hemvårdsstöd (WHH01r) behöver inte heller skickas automatiskt till alla familjer där det finns syskon under skolåldern. I enskilda fall kan du ändå efter prövning skicka brevet. Läs mer i anvisningarna under Stöd för hemvård av barn > Förhållande till andra förmåner > Föräldradagpenning och Stöd för privat vård av barn > Förhållande till andra förmåner Rehabiliteringspenning Den försäkrade har inte rätt till särskild moderskapspenning för den tid då hon får rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall enligt bestämmelserna om rehabilitering, eftersom arbetsfrånvaron orsakas av rehabiliteringen och inte av en riskfaktor som hänför sig till arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena Studiestöd En studerande kan ha rätt till särskild moderskapspenning för de månader hon inte har studiepenning, om villkoren för särskild moderskapspenning i övrigt är uppfyllda. Om en studerande t.ex. arbetar under sommaren och inte får studiepenning enligt lagen om studiestöd, kan hon ha rätt till särskild moderskapspenning för de arbetsdagar under vilka hon är förhindrad att arbeta på grund av en riskfaktor i arbetet eller arbetsförhållandena, om de övriga villkoren för särskild moderskapspenning är uppfyllda. En studerande kan få rätt till särskild moderskapspenning också för t.ex. en arbetspraktikperiod. Exempel: För en bilmåleristuderande pågår en arbetspraktikperiod i studierna. Teoridelen är avklarad. Den sökande får inte studiepenning för samma tid. Den studerande exponeras fortgående för kemikalier och de arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som bidrar till exponeringen kan inte uteslutas från praktiken. Till ansökan har fogats säkerhetsdatablad för kemikalierna. Läkarutlåtandet har skrivits av en läkare på rådgivningsbyrån för mödravård eftersom 23

29 den sökande inte har tillgång till företagshälsovård. Den studerande har rätt till särskild moderskapspenning under arbetspraktiktiden Internationella bestämmelser Beaktande av förmån från utlandet När beloppet av en förmån enligt sjukförsäkringslagen fastställs kan man beakta en förmån som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt sjukförsäkringslagen. Med förmånen kan även jämställas lön som en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation betalat och som motsvarar förmånen. (SFL 1224/ kap mom.) Om en försäkrad på grundval av moderskap eller föräldraskap från en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation får lön eller lön som motsvarar en hindrande förmån, betalas till den försäkrade för samma tid bara den del av föräldradagpenningen som överstiger lönen. Med föräldradagpenning jämställs en utländsk förmån som tryggar försörjningen på grundval av moderskap eller föräldraskap. En förmån som betalats ut som ett engångsbelopp samordnas i regel ändå inte med föräldradagpenning. En ersättning enligt utländsk lag kan helt eller delvis dras av från en dagpenningsförmån till den del som ersättningen betalas för samma tid som dagpenningsförmånen. Vid tillämpningen av bestämmelsen beaktas den försäkrades möjligheter att i praktiken få ersättningen från utlandet. De förmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet och i överenskommelserna om social trygghet kan alltid beaktas. Du kan läsa mer om betalning av föräldradagpenning till utländska arbetsgivare eller internationella organisationer för den tid då lön betalas under moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet under Utländsk arbetsgivare Ansökan Särskild moderskapspenning kan sökas av den försäkrade själv eller av hennes arbetsgivare, om arbetsgivaren betalar lön under den särskilda moderskapsledigheten. Särskild moderskapspenning söks hos FPA eller arbetsplatskassan. Särskild moderskapspenning kan sökas elektroniskt via e-tjänsten eller på blanketten Ansökan Föräldraförmåner för mödrar (SV 9r). Kunder som bokar tid kan också ansöka om särskild moderskapspenning muntligen. Om arbetsgivaren meddelar arbetsinkomsten för dagpenningstiden via e-tjänsten, med en ansökan som skickats in med löneanmälan till inkomstregistret eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r), utgör anmälan samtidigt arbetsgivarens dagpenningsansökan. Ansökan om särskild moderskapspenning kan bli anhängig genom arbetsgivarens anmälan, men för beviljande av särskild moderskapspenning behövs också en ansökan av den försäkrade för att alla behövliga uppgifter ska fås. Om arbetsgivarens rätt att söka förmånen kan du läsa mer här (Vanhempainrahan etuusohje > Hakeminen > Kuka voi hakea > Työnantaja). Bilagor till ansökan När den försäkrade ansöker om särskild moderskapspenning ska hon förete en utredning över graviditeten med ett intyg utfärdat av en läkare eller hälsovårdscentral, t.ex. SV 75r eller SV 97r. 24

30 ett utlåtande som baserar sig på en arbetsplatsutredning av den läkare som sköter arbetsgivarens företagshälsovård eller, om ett sådant inte kan fås utan svårighet, ett utlåtande av en annan läkare som känner till arbetsförhållandena. I utlåtandet ska redogöras för den risk som ett kemiskt ämne, strålning eller en smittsam sjukdom medför för den försäkrades eller fostrets hälsa (SV 97r). Den som utför eget arbete ska också förete ett utlåtande med motsvarande innehåll utfärdat av en läkare som är väl förtrogen med arbetsförhållandena. ett besked om arbetsförhållanden och arbetsfrånvaro antingen elektroniskt eller på en blankett (SV 96r) som ifylls av arbetsgivaren. Om ett bemanningsföretag står som arbetsgivarpart i arbetsavtalet ska företaget i fråga lämna in blanketten. I beskedet utreds om det går att avlägsna riskfaktorn i arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena om det går att ordna andra uppgifter för arbetstagaren samt under vilken tid arbetstagaren är frånvarande från sitt arbete av dessa orsaker. Vid behov kan en tilläggsutredning begäras t.ex. av arbetarskyddsmyndigheterna. Den som utför eget arbete ska förete en tillförlitlig utredning med samma innehåll om att ovannämnda arrangemang i fråga om arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena inte kan göras samt en utredning om arbetsfrånvaron. Ifall den sökande vill att föräldradagpenningen ska beräknas utifrån inkomsterna för de sex månaderna innan rätten till föräldradagpenning uppkom, ska den sökande lägga fram en utredning om sina inkomster (t.ex. på blankett Y 17r, Anmälan om lön från arbetsgivare) Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). 25

31 Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar. 26

32 Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om hen har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hens handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat hen omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men hen har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare Om en intressebevakare har förordnats att sköta huvudmannens (den person som har intressebevakare) ekonomiska angelägenheter eller ekonomiska angelägenheter och förmögenhet/egendom har intressebevakaren rätt att ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. 27

33 och huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats beträffande skötseln av ekonomin kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren men huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att hen inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter kan förmånen sökas och ansökan undertecknas endast av intressebevakaren och om huvudmannen omyndigförklarats kan förmåner sökas endast av intressebevakaren förmånen utbetalas till intressebevakaren eller på det konto tillhörande förmånstagaren som intressebevakaren bestämt. FPA får information om intressebevakaren från befolkningsdatasystemet. Uppgiften om intressebevakningen syns med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot. Uppgiften om intressebevakningen syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. Kontrollera innehållet i intressebevakarens uppgifter med en förfrågan i registret över förmynderskapsärenden. I registret över förmynderskapsärenden syns intressebevakarens namn och identifieringsuppgifter uppgift om tidpunkterna när intressebevakningen börjar och upphör uppgift om intressebevakarens uppdrag och om personens handlingsbehörighet (om den är begränsad eller inte) uppgift om vilken myndighet som avgjort ärendet. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas in till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i Oiwa. Läs mer om intressebevakare för en myndig person, intressebevakarens parallella talerätt, begränsande av handlingsbehörighet och intressebevakarens talerätt, talerätt för omyndiga personer över 18 år och intressebevakningens upphörande Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret över förmynderskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation. Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. 28

34 Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att hen har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver hen inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras på Advokatförbundets webbsidor under Sök advokat. ( advokattjanster/sok_advokat). Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hens agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras. 29

35 Kommun En kommun kan inte ansöka om föräldradagpenning för en försäkrads räkning. Kommunen kan framställa ett betalningsyrkande gällande dagpenning som har sökts eller beviljats. Läs mer om betalningsyrkanden från kommunen Arbetsgivaren Om arbetsgivaren betalar lön eller ersättning som motsvarar lön under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet, ansöker arbetsgivaren om dagpenning till den del som motsvarar lönen. Arbetsgivaren kan ansöka om föräldradagpenning elektroniskt via e-tjänsten ( > E- tjänster), med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r) eller med en ansökan som görs i inkomstregistret i samband med anmälan om löneuppgifter. Partiell föräldrapenning kan emellertid inte sökas via inkomstregistret. Om arbetsgivaren har ansökt om föräldradagpenning ska du begära en ansökan eller de tilläggsuppgifter som behövs också av den försäkrade. I regel begärs en ansökan av den försäkrade för att alla de uppgifter som behövs för att avgöra ansökan ska fås. När arbetsgivaren har ansökt om faderskapspenning för hela faderskapsledigheten kan de uppgifter som behövs för behandlingen av ansökan begäras av den försäkrade också per telefon. Det behövs dock alltid en ansökan av den försäkrade själv om arbetsgivaren inte betalar lön för hela faderskapsledigheten och den försäkrade ansöker om att faderskapspenningen till denna del ska betalas till honom själv. Om det finns motstridiga uppgifter i den försäkrades ansökan och arbetsgivarens ansökan, till exempel vad gäller tiden och den avlönade ledigheten, ska du be parterna redogöra för vilken tid ansökan gäller och tiden för den avlönade ledigheten. Arbetsgivaren ska för den person som inleder sin moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller särskilda moderskapsledighet uppge beloppet av och grunden för lönen eller annan ersättning, den tidsperiod för vilken lön eller annan ersättning betalas till arbetstagaren, uppgifter om anställningsförhållandets karaktär och huruvida anställningen fortgår. Arbetsgivaren ska söka föräldradagpenning så snart som möjligt efter att arbetstagaren har meddelat att hen tar ut moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller särskild moderskapsledighet eller senast när lönen för familjeledighetstiden har betalats. Arbetsgivaren ska omedelbart anmäla eventuella förändringar, t.ex. förändringar i den tid arbetstagaren är frånvarande eller i lönen, till FPA eller arbetsplatskassan. Du kan begära en tilläggsutredning av arbetsgivaren om lönebetalningen per telefon eller med breven VRL09r eller VRL15r Ansökningstid Särskild moderskapspenning ska sökas inom fyra månader från den dag då den önskas utbetald (SFL 1224/ kap. 4 ). Särskild moderskapspenning som inte sökts inom föreskriven tid kan på vissa villkor beviljas antingen delvis eller i sin helhet, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen (SFL 1224/ kap. 7 ). 30

36 Om en förmånsansökan har lämnats in för sent, begärs en utredning om orsaken till förseningen. Förmånen kan beviljas t.ex. när förseningen har föranletts av orsaker som inte beror på den sökande eller av annat vägande skäl, t.ex. svår sjukdom. Som grund för beviljande av förmån trots försening betraktas inte t.ex. ovetskap eller att intressebevakaren eller en annan person som är berättigad att söka förmånen försummar att bevaka förmånen. När du bedömer orsakerna till förseningen och huruvida det vore oskäligt att avslå ansökan kan du beakta följande omständigheter: beror förseningen på kunden eller arbetsgivaren och vilkendera parten blir skadelidande har ansökningar upprepade gånger lämnats in för sent har den sökande underlåtit att ta reda på ansökningstiden och kan man förutsätta att den sökande känner till ansökningstiderna (har t.ex. kunden flera barn som hon tidigare har ansökt om motsvarande förmåner för)? har det varit möjligt att ansöka om förmånen inom föreskriven tid (t.ex. överraskande graviditeter) har ansökan inletts genast när det varit möjligt hur ser familjens ekonomiska situation ut vilken förmåga har kunden att sköta sina egna angelägenheter Hur ser kundens allmänna livssituation ut (befinner sig t.ex. familjen i en krissituation på grund av svår sjukdom, tonårsgraviditet e.d.)? finns det andra faktorer som påverkar bedömningen Om ansökan har lämnats in för sent och ett avslag inte kan anses vara oskäligt avslår du ansökan för lika lång tid som ansökan kom in för sent. Beräkning av tidsfristen Exempel Ansökan om särskild moderskapspenning har lämnats in och särskild moderskapspenning söks fr.o.m Förseningen beror på glömska. Det har inte framförts några sådana omständigheter i ärendet utifrån vilka ett avslag skulle kunna betraktas som oskäligt. Avslå ansökan för tiden och bevilja särskild moderskapspenning fr.o.m Om inlämningsdatum eller sista dagen för att söka en förmån är en helgdag eller helgfri lördag kan ansökan lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj samt julafton och midsommarafton. Som helgdagar betraktas söndagar och kyrkliga högtidsdagar som infaller på en vardag. Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, midsommardagen och alla helgons dag (5 i lagen om beräknande av laga tid, 4 kap. 3 1 mom. i kyrkolagen) Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har 31

37 tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om hen inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. 32

38 Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att hen kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om hen inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med hen om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar vid föräldradagpenningar Den som ansöker om föräldradagpenning är skyldig att meddela FPA de uppgifter som behövs för att dagpenning ska kunna beviljas. Om dagpenning har sökts av den försäkrades arbetsgivare, behövs i regel också en ansökan av den försäkrade för att förmånen ska kunna beviljas. Om det inte har inkommit någon ansökan av den försäkrade ska du per telefon eller brev be den försäkrade lämna in en egen ansökan. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen får lön under ledigheten och arbetsgivaren inte har ansökt om föräldradagpenning, ska du be arbetsgivaren ansöka om dagpenning och anmäla lönebetalningen elektroniskt via e-tjänsten, på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r eller via inkomstregistret, om detta är möjligt att göra med det löneprogram som arbetsgivaren använder. 33

39 Om ansökan om förmånen är bristfällig ska du be den sökande komplettera ansökan. Begär en tilläggsutredning också ifall arbetsgivarens och arbetstagarens ansökningar innehåller motstridiga uppgifter. Tilläggsutredningar ska i första hand begäras per telefon. Kom ihåg att dokumentera de frågor som ställts per telefon. Om det är ändamålsenligare att begära tilläggsutredningar skriftligt kan du använda breven för begäran om tilläggsutredning. Koden är VR och EÄ (särskild moderskapspenning) för de brevmallar som gäller föräldradagpenningarna. Brevmallarna finns tillgängliga via startmenyn APKY i CICS Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan Blanketterna är indelade i serier. E-blanketter som används vid de enheter som sköter internationella ärenden kan fyllas i och skrivas ut med funktionen KiTu (Käynnistä-menyn i Windows > Käynnistä > Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen). Under Työvälineet under KV-asiat på Ratkaisutyö-sidorna finns också länkar till E-blankettprogrammet och SED-blanketter och PD-handlingar. Vid tillämpningen av förordningen sker utbytet av information via respektive lands förbindelseorgan ifall det inte finns närmare uppgifter om någon kassa e.d. enhet som har hand om ärendet. Information om förbindelseorganen finns på EU-kommissionens webbplats: EESSI Public Directory of European Social Security Institutions Återtagande av ansökan Den försäkrade eller arbetsgivaren kan återta ansökan om det ännu inte har meddelats något beslut. Återtagandet kan göras muntligt eller skriftligt. Om återtagandet görs muntligt ska du anteckna kontakten i Oiwa och skapa ett uppdrag (Toimeksianto). Alltid när arbetsgivaren anmält att den har betalat lön ska båda parterna samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Ta bort uppgiften om att ärendet inletts ur systemet. Om meddelandet om återtagandet av ansökan har gjorts skriftligt eller via e-tjänsten ska du skicka ett sms till kunden. En mall för sms:et finns under Viestimallit nere till höger på sidan Ratkaisutyö. Om du inte har tillgång till kundens telefonnummer ska du skicka ett brev till kunden där du berättar att ansökan har återtagits på hens begäran. Du kan använda brevmall YHI39r Belopp Den särskilda moderskapspenningens belopp beräknas utifrån samma grunder som beloppet av sjukdagpenning och andra föräldradagpenningar. Den tidpunkt då rätten till föräldradagpenning uppkom är avgörande när det fastställs vilka arbetsinkomster som ska ligga till grund för beräkningen av föräldradagpenningen. I regel fastställs föräldradagpenningen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rätten till föräldradagpenning uppkom. För företagare bestäms föräldradagpenningen i regel på basis av arbetsinkomsten enligt FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Föräldradagpenningens belopp kan också grunda sig på arbetsinkomsten för de sex månaderna närmast före begynnelsetidpunkten för rätten till 34

40 föräldradagpenning, på beloppet av en förmån som föregått föräldradagpenningen eller på den arbetsinkomst som legat till grund för en föregående föräldradagpenning. Läs mer under Bestämningsgrunder. Samma grund hela perioden Beräkning Rätten till föräldradagpenning anses börja den dag då föräldradagpenning första gången betalas till föräldern för samma barn (SFL 1224/ kap. 3 1 mom.). Då fastställs enligt vilken inkomst föräldradagpenningen ska bestämmas för hela föräldradagpenningsperioden. Det finns inga bestämmelser i sjukförsäkringslagen om vilken inkomst som i första hand ska användas, om det finns flera grunder som kan tillämpas. Därför har man kommit fram till tolkningen att den grund används som är fördelaktigast för den sökande den första dagen då föräldradagpenning betalas ut. Ifall förmånen skulle kunna bestämmas på grundval av en föregående förmån och om den sökande ytterligare har arbetsinkomster läggs således arbetsinkomsten till grund för dagpenningen i sådana fall då en föräldradagpenning som bestäms på basis av arbetsinkomsten är fördelaktigare för den sökande på den första utbetalningsdagen. På den sökandes uttryckliga yrkande kan som grund för dagpenningen även användas någon annan inkomst än den som är fördelaktigast för den sökande den första dagen då dagpenning betalas ut. Föräldradagpenningens storlek bestäms enligt samma grund under hela föräldradagpenningsperioden. Om mamman har fått särskild moderskapspenning bestäms moderskaps- och föräldrapenningen enligt samma grund som den särskilda moderskapspenningen. Vid beräkningen av den särskilda moderskapspenningens belopp divideras årsarbetsinkomsten med 300. Den särskilda moderskapspenningen utgör 70 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten till den del den försäkrades arbetsinkomster inte överstiger euro. Av den del som överstiger detta belopp och ända upp till euro beaktas 40 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten och av den del som överstiger euro beaktas 25 procent av 1/300 av årsarbetsinkomsten. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) Minimibelopp Minimibeloppet av föräldradagpenningen är 27,86 euro per vardag (SFL 1224/ kap. 7 ). Minimibeloppet av föräldradagpenning betalas ut när den sökande saknar arbetsinkomster den sökandes arbetsinkomst är så liten att dagpenningen, om den bestäms på basis av arbetsinkomsten, blir mindre än minimibeloppet den sökande inte har någon föregående förmån som kan läggas till grund för dagpenningen eller dagpenningen, om den bestäms på basis av en föregående förmån, blir mindre än minimibeloppet Utifrån arbetsinkomsten Om beloppet av en dagpenningsförmån grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart innan rätten till förmånen började. 35

41 Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Dagpenningsförmåner fastställs i regel utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan förmånsrätten började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för förmånsrätten fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avsedda lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför beräknas SFL-arbetsinkomsterna hos FPA utifrån uppgifterna från skatteförvaltningen så att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om rätten till förmånen börjar 2019 bestäms dagpenningsförmånen utifrån arbetsinkomsten för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2017 har verkställts Lönekoefficienten för 2019 är 1,417 och lönekoefficienten för 2018 är 1,391. Arbetsinkomsten för 2017 höjs vid beräkningen av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,417/1,391 = 1,0187. Beräkningsformler för föräldradagpenningens belopp Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad föräldradagpenning används följande beräkningsformel år 2019 Årsarbetsinkomst euro/år Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag ,7 x årsarbetsinkomsten : 300 (med en arbetsinkomst på euro/dag uppgår dagpenningen till minimibeloppet, dvs. 27,86 euro/dag) ,34 + 0,4 x (årsarbetsinkomst ) : 300 över ,53 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten ): 300 Beloppet av arbetsinkomstbaserad moderskapspenning för de första 56 vardagarna Årsarbetsinkomst euro/år Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag 36

42 ,9 x årsarbetsinkomsten : 300 (med en arbetsinkomst på euro/dag uppgår dagpenningen till minimibeloppet, dvs. 27,86 euro/dag) över ,76 + 0,325 x (årsinkomsten ) : 300 Dagpenningsförmånens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2019 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2019 (1,417). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,48 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. Försäkringspremieavdraget består av följande: dagpenningspremie 1,54 % arbetspensionsförsäkringsavgift 6,75 % arbetslöshetsförsäkringspremie 1,50 % avdrag med vilket man eliminerar den inverkan som höjningen av arbetstagarnas försäkringspremier har på beloppet av förmåner 2,73 % Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter med beaktande av avdragsprocenten, dvs. 4,24 %. Arbetsinkomst som uppskattas utifrån företedda inkomster Dagpenning kan sökas utifrån arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsinkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas arbetsinkomsten för sex månader som grund för dagpenningsförmånen Utifrån en föregående förmån Föregående arbetslöshetsförmån Om en försäkrad under de fyra månaderna innan förmånsrätten började har haft en förmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är dagpenningsförmånen minst 86 % av beloppet av den arbetslöshetsförmån som betalats ut. Sådana arbetslöshetsförmåner är grunddagpenning inkomstrelaterad dagpenning arbetsmarknadsstöd 37

43 Om arbetslöshetsförmånen betalas nedsatt med 4,65 procent för 65 utbetalningsdagar (aktiveringsmodellen) beaktas nedsättningen inte i beloppet av den arbetslöshetsförmån som föregått arbetsoförmågan eller förmånen. Föregående studiepenning enligt lagen om studiestöd Om en försäkrad under de fyra månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har fått studiepenning och eventuell försörjarförhöjning enligt lagen om studiestöd, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den studiepenning och den försörjarhöjning som betalats ut. Föräldradagpenningen uppgår dock alltid till minst minimibeloppet. Observera att vuxenutbildningsstödet inte kan ligga till grund för dagpenningen som en föregående förmån. Föregående FPA-rehabiliteringspenning Om en försäkrad under de sex månaderna innan förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning från FPA, är dagpenningsförmånen minst lika stor som rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringsförhöjningar. Föregående rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Om en försäkrad under de sex månaderna innan förmånsrätten började har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna, utgör dagpenningsförmånen minst en tjugofemtedel av månadsbeloppet av den utbetalda rehabiliteringspenningen utan rehabiliteringsförhöjningar. Flera föregående förmåner Om den försäkrade under den tid som föregick dagpenningsförmånen har fått fler än en av de ovannämnda förmånerna, används den förmån som hen senast haft som grund för dagpenningsförmånen. Med den förmån som den försäkrade senast haft avses en förmån vars belopp överstiger 0 euro Pensionstagare Om en förälder får ålderspension, förtida ålderspension, arbetslöshetspension, full sjukpension eller full invalidpension enligt 12 1 mom. i folkpensionslagen, arbetspensionslagarna, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfall i militärtjänst, lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete betalas minimibeloppet av föräldradagpenningen. (SFL 1224/ kap. 10 ) Också lagen om rätt till pension för medlem av statsrådet och lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter är arbetspensionslagar och därmed innebär pension som betalas enligt dem att föräldradagpenningen betalas med minimibeloppet. Observera att endast de ovan uppräknade pensionerna medför att föräldradagdagpenningen betalas med minimibeloppet. Till exempel en förälder som får full sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen på grund av att hen är permanent blind eller rörelsehindrad, kan således få föräldradagpenning till fullt belopp. Föräldradagpenningen påverkas därtill bara av pension som beviljats enligt lagarna ovan, inte av andra ersättningar. 38

44 1.7. Avgörande Ansökan om särskild moderskapspenning ska avgöras utan ogrundat dröjsmål och ett skriftligt beslut utfärdas Handläggningsställe Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller personer i fängelse Besvär, återkrav och bidragsfusk Med handläggningsställe avses här det ställe där ett förmånsärende bereds och avgörs. Beredningen och avgörandet av ett förmånsärende sker huvudsakligen inom det försäkringsdistrikt som bestäms enligt kundens hemkommun. En ansökan kan också, enligt separat överenskommelse, beredas och avgöras inom ett annat försäkringsdistrikt än det som bestäms enligt hemkommunen. Exempelvis beredningen och avgörandet av vissa förmåner eller beredningar och avgöranden som gäller vissa kundgrupper sker centrerat inom FPA. Läs närmare om avvikande handläggningsställen i anvisningen gällande förmånen i fråga. Försäkringsdistrikt som bestäms enligt hemkommunen FPA:s förmånssystem fungerar på basis av uppgiften om till vilken byrå kunden hör. Byrån bestäms i regel enligt befolkningsdatasystemets uppgift om stadigvarande boendekommun och postnummer. Om det vid FPA registreras en avvikande byrå för en person kan också försäkringsdistriktet ändras. Byrån och försäkringsdistriktet för en person fås med förfrågan i HEKY (Henkilön tietojen kysely HEKY > Henkilön yleistiedot > Kunta- ja toimistotiedot). Byte av försäkringsdistrikt När en person flyttar till ett annat försäkringsdistrikt skapas uppgifterna om ansvarsenhet i regel automatiskt i förmånssystemen. Vid behov ska dock personuppgiftsändringar göras via startmenyn i HEMU. Läs mer om förändringar i en persons allmänna uppgifter. Försäkringsdistriktet ska föra över alla ärenden som har inletts rörande kunden till det nya försäkringsdistriktet. Flyttning till ett annat försäkringsdistrikt kan även inverka på löpande FPA-förmåner. Som exempel kan nämnas att bostadsbidragstagare som flyttar ska få en justeringsansökan. Försäkringsdistrikten kan sinsemellan avtala om överföring av ärendehandläggningen i fall där en person önskar få ett visst förmånsärende behandlat vid något annat verksamhetsställe eller något annat försäkringsdistrikt än det där personens ärenden normalt skulle handläggas. Läs mer om byte av försäkringsdistrikt i de tekniska anvisningarna under Kunta- ja toimistotiedot. Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering Förmånsärenden som gäller kunder med spärrmarkering bereds och avgörs samordnat. Läs mer om centraliseringen av handläggningen av ärenden som gäller kunder med spärrmarkering under Spärrmarkering. 39

45 Förmånsärenden som gäller personer i fängelse Förmånsärenden som gäller personer i fängelse bereds och avgörs centraliserat. Läs mer om den centraliserade handläggningen av ärenden i anslutning till fängelsevistelse i anvisningen Fängelsevistelse och FPA-förmåner och i processbeskrivningen om handläggningen av anmälningar om fängelsevistelse. Besvär, återkrav och bidragsfusk Besvärsärenden Besvärsärenden behandlas vid den enhet som har meddelat det överklagade beslutet. Återkrav Hemkommunsdistriktet, den enhet som ansvarar för en förmån eller ett annat separat överenskommet försäkringsdistrikt avgör om en felaktigt utbetald förmån ska återkrävas, meddelar beslut i ärendet och svarar för beslutet tills det vinner laga kraft. Läs mer om var återkravsbeslut meddelas. Hemkommunsdistriktet och ansvarsenheten svarar också för indrivningsåtgärderna tills ärendet överförs till Indrivningscentret. Indrivningen av förfallna fordringar sköts samordnat vid FPA:s indrivningscenter. En fordran betraktas som förfallen när beslutet om återkrav av fordran vunnit laga kraft och kunden inte har betalat fordran på överenskommet sätt. Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärderna i fråga om de förmåner beträffande vilka återbetalningen automatiskt följs upp i YHTE-återkravssystemet. Den enhet som har ansvaret för en viss förmån sköter i regel indrivningar som finns i RAKEsystemet. Indrivningscentret Indrivningscentret handhar indrivningen av underhållsbidragsskulder, förmåner och borgensfordringar. Indrivningscentret handhar också andra uppgifter i anslutning till verkställandet av indrivning, t.ex. skuldsaneringar och skuldförlikning, indrivning hos dödsbo och dess delägare samt beslut om fortsatt indrivning och upphörande med indrivning (fall där indrivningen bedöms bli resultatlös). Indrivningscentret sköter indrivningsåtgärder rörande både personer bosatta i Finland och personer bosatta utomlands. Läs mer om Indrivning av förfallna fordringar. Misstanke om bidragsfusk Misstanke om bidragsfusk uppkommer oftast i samband med att felaktiga utbetalningar upptäcks. Utredningen av misstänkt fusk med en förmån som FPA betalar påbörjas alltid i något av FPA:s försäkringsdistrikt. Också arbetsplatskassorna utreder misstankar om bidragsfusk beträffande de förmåner som de beviljat. Likaså utreder Indrivningscentret misstankar om fusk i fall som gäller betalningsbefrielse som centret beviljat. För att reda ut sådant bidragsfusk som misstänks ha förekommit inom flera försäkringsdistrikt ska distrikten i fråga underhandla sinsemellan. En sakkunnig vid gruppen för juridiska tjänster inom Gemensamma tjänster beslutar huruvida en polisanmälan ska göras eller fattar beslut om att man avstår från polisanmälan i fallet. Läs mer om hur man känner igen bidragsfusk. Läs också om bidragsfusk. 40

46 Arbetsplatskassor Ansökningar om föräldradagpenningsförmåner från personer som hör till en arbetsplatskassa behandlas vid kassan. Försäkringen för en person som hör till en arbetsplatskassas verksamhetsområde överförs på kassan vid ingången av månaden efter anställningens början och upphör vid ingången av månaden efter anställningens slut. Även pensionerade medlemmar och familjemedlemmar kan omfattas av en kassa på de villkor som fastställs i dess stadgar. En förmån som betalas från en arbetsplatskassa uppgår åtminstone till vad som anges i sjukförsäkringslagen, men kassan kan på basis av sina regler betala också tilläggsförmåner. En ansökan om föräldradagpenning avgörs vid den byrå eller arbetsplatskassa som den försäkrade omfattas av när ansökan lämnas in. Byrån och kassan kan också sinsemellan komma överens om annat förfarande. Byrån eller kassan betalar då ut förmånen till slutet av den betalningsperiod under vilken ansvaret överförs. Den nya byrån eller kassan fortsätter verkställandet av beslutet, om förmånen beviljats för längre tid FPA:s handläggningsställen för särskild moderskapspenning Handläggningen av ansökningar om särskild moderskapspenning är koncentrerad till Uleåborgs försäkringsdistrikt Jäv Förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för jäv för tjänstemän tillämpas på FPA:s personal. Läs mer om jäv och om handläggnings- och närvaroförbud Handläggnings- och avgörandeförbud Om du är jävig får du inte handlägga eller avgöra ett ärende. Du får inte heller vara närvarande när ärendet behandlas så att inte din närvaro påverkar behandlingen. Läs mer om jäv Konstaterande av jäv Primärt förutsätts du själv upptäcka och konstatera att du är jävig. Om kunden framför ett påstående om att handläggaren är jävig ska man omedelbart ta ställning till påståendet och avgöra jävsfrågan. Läs mer om avgörande av jävsfrågor. 41

47 Tilläggsutredningar I avgörandeskedet kan du bli tvungen att be den sökande om ytterligare utredningar som behövs för avgörande av ansökan. Tilläggsutredningar ska i första hand begäras per telefon. Vid behov kan du använda brev för begäran om tilläggsutredning. Läs mera här. Ansökan kan avgöras utifrån de tillgängliga uppgifterna även om den sökande vägrar lämna de uppgifter som behövs eller presentera en sådan utredning som skäligen kan krävas av hen. Om den försäkrades arbetsgivare har ansökt om föräldradagpenning och den sökande trots begäran inte själv har lämnat in någon ansökan eller de uppgifter som behövs för beviljande av dagpenning, avgörs ärendet på basis av arbetsgivarens ansökan. Läs också Beslut till arbetsgivaren Konsultation av sakkunnigläkare Läs mer om begäran om en sakkunnigläkares bedömning Hörande Hörande innebär att kunden bereds tillfälle att framföra sin egen uppfattning i ärendet före avgörandet. Läs mer om hörande När ska kunden höras? Läs mer om när kunden ska höras och när kunden inte behöver höras Hur går hörandet till? Läs om hur hörandet går till och om hörande av huvudman, intressebevakare eller vårdnadshavare samt om muntliga yrkanden och utredningar Meddelande av beslut Förmånsbesluten är förvaltningsbeslut. Med förvaltningsbeslut avses avgöranden i förvaltningsärenden som fattas av en myndighet och som medför att behandlingen av ärendet avslutas. Den sökande ska i regel få ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, avslås, dras in, justeras, rättas eller återkrävs. När beslutet är skriftligt får kunden veta motiveringarna till det och kan ta ställning till ett eventuellt överklagande. Läs mer i förmånsanvisningen om respektive förmån hur man ska göra då man meddelar beslut i sådana fall då en förmånstagare, ett barn eller en intressebevakare har avlidit. Läs också i anvisningen om tillämpningen av förvaltningslagen om situationen då intressebevakningsuppdraget upphör på grund av att förmånstagaren eller dennes intressebevakare avlidit. Då du meddelar ett beslut på grund av förmånstagarens eller ett barns död ska du på ett lämpligt ställe i beslutet lägga till ett beklagande, t.ex. Vi beklagar sorgen. Om 42

48 detta redan tidigare har gjorts skriftligen är det inte längre skäl att uttrycka deltagandet på nytt i beslutet eller brevet. När det gäller justering av en förmån på grund av en indexjustering meddelas beslut bara på begäran. I samband med en lagändring kan man i en särskild bestämmelse ange huruvida ett beslut ska meddelas när en förmån justeras på grund av lagändringen. När en förmån justeras å tjänstens vägnar på grund av en lagändring, meddelas i regel inte något beslut annat än på förmånstagarens begäran. Ett förmånsbeslut är i regel slutgiltigt och ändring i beslutet kan sökas på det sätt som anges i förmånslagstiftningen. I vissa fall ska emellertid ett interimistiskt beslut meddelas. För meddelande om interimistiska beslut redogörs i de förmånsspecifika anvisningarna, i besvärsanvisningarna och i anvisningarna om rättelse och undanröjande av beslut. Förmånsbesluten är avgiftsfria. Besluten meddelas på finska eller svenska enligt uppgifterna om språk i befolkningsdatasystemet. I de förmånsspecifika anvisningarna redogörs för till vem beslut ska meddelas. Läs mer under Avgörande i sak eller avvisande utan prövning, Beslutets form och innehåll och Motivering av beslut Beslutsmottagare Ett beslut om föräldradagpenning sänds alltid till klienten eller klientens intressebevakare/ intressebevakningsfullmäktig samt till arbetsgivare som betalat lön under föräldradagpenningsperioden Beslut till arbetsgivaren Av beslutet till arbetsgivaren framgår bl.a. längden av den dagpenningsperiod som beviljats arbetstagaren samt beloppet av den dagpenning som FPA ska betala till arbetsgivaren. Vidare framgår för vilken tid dagpenningen betalas till arbetsgivaren och från och med när dagpenningen börjar betalas direkt till arbetstagaren. Om arbetsgivaren har ansökt om föräldradagpenning men den försäkrade själv inte har lämnat in någon ansökan eller gett de uppgifter som behövs för beviljande av föräldradagpenning, meddelas ett avslagsbeslut till arbetsgivaren. Arbetsgivarens beslut sänds i regel till den arbetsgivare som betalar lön. Arbetsgivaren kan skaffa löneräkningsfunktionerna av ett utomstående företag och befullmäktiga detta att sköta ärenden i samband med ansökan om föräldradagpenning för arbetsgivarens räkning. Om adressuppgifterna för det företag som arbetsgivaren befullmäktigat har uppgetts som postningsadress för beslutet i e- tjänsten för arbetsgivare eller med blankett Y17r sänds beslutet till den befullmäktigade. I annat fall sänds beslutet till arbetsgivaren. Förmånen betalas dock alltid till arbetsgivaren. Om arbetsgivares ansökan har fåtts via inkomstregistret går det inte att uppge postningsadress för beslutet. För att arbetsgivaren ska kunna göra en ansökan via inkomstregistret förutsätts det att arbetsgivaren gett sitt samtycke till att ta emot elektroniska beslut. Om det inte finns ett giltigt samtycke begärs det av arbetsgivaren. Samtycket kan ges endast i e-tjänsten för arbetsgivare. Om samtycke inte ges, begär man kontaktinformation för postning av beslutet. Om man inte 43

49 heller får någon kontaktinformation av arbetsgivaren, använder man den postadress som finns i kunddatasystemet och anger Löneförvaltningen som den enhet som sköter ärendet Internationella bestämmelser Läs om arbetsfördelningen vid handläggningen och avgörandet av förmånsärenden under Ratkaisutyö > Kv-asiat > Työnjako kansainvälisissä asioissa Utbetalning Särskild moderskapspenning betalas i perioder (25 vardagar) i efterskott Betalningsadress En förmån betalas till ett konto inom EU som förmånstagaren uppgett. Också då kunden anger kommunens förmedlingskonto som sitt kontonummer betalas förmånen till det konto som kunden angett. Ändringar i kontonummer görs på förmånstagarens skriftliga anmälan. Förmånstagaren kan meddela ändringar i kontonummer på blankett Y121r, i e-tjänsten eller i vissa fall muntligt. Förmånstagaren kan anmäla en ändring av betalningsadressen per telefon, om hen meddelar en sådan betalningsadress till vilken hen redan tidigare har fått någon förmån eller ersättning från FPA. Ändringar i kontonummer tas inte emot per e-post. Om en kund lämnar uppgifter om sitt kontonummer medan ni står i kontakt med varandra för att sköta hens ärende ska du ta emot uppgifterna efter att ha identifierat kunden. Gör ändringen i de förmånssystem där du kan göra den. Om kunden har förmåner i andra system (t.ex. Onni, RAKE) ska du skapa ett Perustietojen muutos-arbete i Oiwa med tilinumeromuutos som specificering (Tarkenne). Utbetalning av förmån till arbetsgivaren Förmånen betalas till det bankkonto som arbetsgivaren har meddelat. Ett kontonummer för en arbetsgivare med FO-nummer kan meddelas i e-tjänsten för arbetsgivare eller på blankett Y122. Kontonumret är arbetsgivarspecifikt och det kan meddelas av en person som har namnteckningsrätt för FO-numret i fråga. En privat arbetsgivare ska alltid meddela kontonumret på en pappersblankett. Ett inhemskt kontonummer som meddelats i e-tjänsten för arbetsgivare sparas automatiskt i systemet. Kontouppgifter och ändringar av kontouppgifter som en arbetsgivare meddelat på något annat sätt sparas hos betalningshanteringsgruppen inom 1 2 dagar. Till exempel utländska kontouppgifter och kontouppgifter som meddelats på en pappersblankett sparas manuellt. Kontonummerändringar ska styras till betalningshanteringsgruppens arbetskö Etuusmaksut Om arbetsgivarens kontonummer saknas ska du begära det per telefon, per e-post från en gemensam brevlåda eller per brev (YHL02). Ta inte emot kontonumret per telefon, utan be arbetsgivaren meddela kontonumret på något av ovannämnda sätt. 44

50 Utbetalning av förmån när kunden inte har något bankkonto eller om det inte går att få reda på kontonumret Om kunden inte anger något bankkonto i sin ansökan ska du först kontrollera om kunden angett sitt bankkonto i samband med någon annan förmån och vid behov kontakta kunden. Fråga kunden om den förmån som nu är under handläggning också kan betalas in på kontot i fråga. Be vid behov att få kontonumret skriftligen. Om kunden inte har något bankkonto eller inte uppger sitt kontonummer trots att du bett om det, ska du betala in dagpenningen på ett s.k. prepaid-kort Utländsk betalningsadress Om förmånstagaren önskar få sin förmån utbetald till en betalningsadress utomlands utbetalas förmånen med hjälp av internationella bankförbindelseuppgifter och som betalningsadress anges då det utländska IBAN-kontonumret och den utländska BIC-koden eller det utländska BBAN-kontonumret och den utländska BIC/SWIFT-koden eller det utländska BBAN-kontonumret samt bankens namn och landskod. Förmånen kan betalas till utlandet också enligt den försäkrades postadress förutsatt att hen har en giltig adress i utlandet. Närmare information om utbetalningen av förmåner finns i de tekniska anvisningarna Betalningsmottagare Föräldradagpenning kan utbetalas till den försäkrade själv den försäkrades arbetsgivare intressebevakare kommun utsökningsmyndighet någon annan person med fullmakt Den försäkrade Föräldradagpenningen utbetalas till den försäkrade själv om inte arbetsgivaren är skyldig att betala hen lön under moderskaps-, den särskilda moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten. För semestertid betalas föräldradagpenningen ändå alltid till den sökande själv. Om modern arbetar under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden betalas föräldradagpenningen till modern själv med minimibeloppet (med undantag för en förtida moderskapspenningsperiod). Information om arbetsgivarens rätt att ansöka om förmåner finns här. 45

51 Arbetsgivare Dagpenningsförmånen betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren på grundval av arbets- eller tjänsteförhållandet betalar lön eller motsvarande ersättning för tiden med frånvaro från arbetet. Läs mer om arbetsgivarens rätt till dagpenning i olika situationer Utbetalning av föräldradagpenning till arbetsgivaren Om en person under t.ex. moderskapspenningsperioden arbetar för en arbetsgivare som betalar lön för moderskapsledighet, betalas moderskapspenning med minimibelopp till personen själv. Arbetsgivaren betalar då inte lön för moderskapsledighet, utan normal lön som grundar sig på arbete och har då inte rätt till dagpenning. Flera arbetsgivare Om en person samtidigt har flera arbetsgivare som betalar lön under moderskaps-, den särskilda moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, fördelas förmånen mellan arbetsgivarna i förhållande till de löner de betalar. Om en person under t.ex. moderskapspenningsperioden arbetar för den ena av de arbetsgivare som betalar lön under moderskapsledigheten, betalas moderskapspenningen med minimibelopp till den arbetsgivare som betalar lön för moderskapsledighet. Den arbetsgivare för vilken personen arbetar betalar inte lön för moderskapsledighet under den tid personen arbetar, utan normal lön som grundar sig på arbete och har då inte rätt till dagpenning Intressebevakare Föräldradagpenningsförmåner kan sökas och lyftas av förmånstagarens intressebevakare när förmånstagaren är omyndig (förmånstagaren är under 18 år eller har förklarats omyndig). En person som har fyllt 15 år kan ändå söka och lyfta en föräldradagpenning som tillkommer hen själv. När en intressebevakare ansöker om en förmån ska hen till ansökan foga en kopia av magistratens eller domstolens beslut om förordnande av intressebevakare. Om förordnandet inte har företetts ska handläggaren ta reda på dess innehåll hos magistraten. I fråga om omyndigförklarade behövs dessa utredningar inte. Intressebevakningsfullmakt Ifall en försäkrad på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna, försvagat hälsotillstånd eller motsvarande orsak har blivit oförmögen att sköta sina angelägenheter och har gett en intressebevakningsfullmakt till en person som hen utsett, kan fullmäktigen söka och lyfta förmåner på fullmaktsgivarens vägnar om fullmakten omfattar skötseln av förmånsärenden. Intressebevakningsfullmakten träder i kraft när den har fastställts av magistraten. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgiften om att en person har en intressebevakningsfullmäktig fås med en HEKY-förfrågan, Henkilön yleistiedot > Perhetiedot. 46

52 Kommun För familjevård och institutionsvård enligt klientavgiftslagen Om kommunen anordnat institutions- eller familjevård för en person, kan den uppbära och lyfta förmåner som personen har rätt till för den tid institutions- eller familjevården varar (KAL 734/ ). Till kommunen kan i enlighet med detta betalas moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Yrkandet på betalning till kommunen måste framställas minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt underrätta FPA-byrån om sitt yrkande. Kompletterande eller förebyggande utkomststöd som betalats ut i förskott En kommun kan uppbära och lyfta en försäkrads föräldradagpenningsförmån för samma tid för vilken kommunen har betalat den försäkrade utkomststöd i förskott mot en emotsedd förmån (SFL 1224/ kap mom., USL 1412/ ). Kommunen har rätt att få dagpenningsförmånen från den dag då förmånen hade kunnat betalas till den försäkrade själv, under förutsättning att kommunen har betalat ut utkomststöd för samma tid. Kommunen har rätt att få dagpenningsförmånen till den dag fram till vilken kommunen har betalat utkomststöd vid den tidpunkt då beslutet om dagpenningsförmånen meddelas. Exempel 1 A har ansökt om moderskaps- och föräldrapenning för perioden Kommunen har genom ett beslut beviljat A utkomststöd för tiden , betalat ut det till A mot emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA ett betalningsyrkande för samma tid. FPA beviljar genom ett beslut A moderskaps- och föräldrapenning för tiden A:s dagpenningsförmån betalas till kommunen för tiden Från början av mars betalas dagpenningsförmånen till A. Utkomststöd som beviljats eller betalats ut efter att beslutet om dagpenningsförmån har meddelats betraktas inte som utkomststöd som betalats mot en emotsedd förmån och berättigar således inte kommunen till dagpenningsförmån. Eftersom FPA inte utifrån betalningsyrkandet från kommunen vet hur länge man hunnit betala ut utkomststöd vid den tidpunkt då beslutet om dagpenningsförmån meddelas, betalar FPA ut dagpenningsförmånen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet gäller, såvida yrkandet inte återtas före det. Kommunen förutsätts vid behov återta betalningsyrkandet från den dag då det inte längre finns förutsättningar för utbetalning av dagpenning. Exempel 2 A har ansökt om moderskaps- och föräldrapenning för perioden och väntar på FPA:s beslut om föräldradagpenning. Kommunen har genom ett beslut beviljat A utkomststöd för tiden mot emotsedd dagpenningsförmån och tillställt FPA ett betalningsyrkande för motsvarande tid. 47

53 Genom ett beslut beviljar FPA A moderskaps- och föräldrapenning för tiden Efter att ha fått uppgift om beslutet om dagpenningsförmån återtar kommunen sitt yrkande räknat från början av mars. Dagpenningsförmånen betalas till kommunen för tiden Från början av mars betalas dagpenningsförmånen till A. Om kommunen inte återtar betalningsyrkandet från början av mars, betalas dagpenningsförmånen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, d.v.s. för tiden Om kommunen inte längre har betalat ut utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån för mars, betalar kommunen omedelbart ut den grundlöst erhållna dagpenningsförmånen till personen själv, detta i enlighet med 23 1 mom. USL. Om kommunen inte återtar betalningsyrkandet från början av mars, betalas dagpenningsförmånen till kommunen till utgången av den tid som yrkandet avser, dvs. för tiden Om kommunen inte längre för mars har betalat ut utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån, betalar kommunen omedelbart ut den grundlöst erhållna dagpenningsförmånen till personen själv, detta i enlighet med 23 1 mom. USL. En förmån kan betalas till kommunen om kommunen har meddelat sitt yrkande minst två veckor innan förmånen ska betalas ut. Kommunen ska skriftligt underrätta FPA-byrån om sitt yrkande. I meddelandet ska anges de tider för vilka utkomststöd har betalats. Arbetsgivarens andel Om arbetsgivaren har rätt till föräldradagpenning för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet till den del som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat (SFL 1224/ kap. 4 ), utbetalas dagpenningsförmån som tillkommer arbetsgivaren inte till kommunen. Betalning till kommunens förmedlingskonto Kommunen har rätt att yrka på att föräldradagpenningen betalas till kommunen endast i de tidigare nämnda situationer som anges i lagen. Föräldradagpenningen kan inte betalas till kommunen på dess yrkande eller framställning till exempel i situationer där kunden inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter. Om kunden vill att förmånen betalas till kommunens s.k. förmedlingskonto ska kunden själv meddela kommunens kontonummer som betalningsadress. Då betalas förmånen in på det konto som kunden har uppgett och kunden kan när som helst meddela ett nytt kontonummer. Läs mer om att meddela ett kontonummer under punkten Betalningsadress Utsökningsmyndighet Retroaktiv betalning Nytt betalningsförbud Betalningsförbud Betalningsförbud returneras Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt särskild moderskapspenning kan utmätas. I utmätningsfall tillämpas bestämmelserna om utmätning av lön i 4 kap. i utsökningsbalken (utsökningsbalken 705/2007). Inkomstbas Med inkomstbas avses det inkomstbelopp på vilket utmätningen görs. I inkomstbasen ingår förutom lön också pensioner, sjukdagpenning och andra förmåner som tryggar försörjningen och som betalas i stället för lön oberoende av om de är utmätningsbara eller inte. Till inkomstbasen 48

54 hör inte understöd eller kostnadsersättningar som är avsedda för ett visst ändamål (t.ex. bostadsbidrag, handikappförmåner, barnbidrag). Skyddat belopp Den försäkrade har rätt att behålla ett visst belopp per dag som årligen justeras med folkpensionsindex och som är avsett för försörjning av den försäkrade själv och hens partner och barn egna eller partnerns som den försäkrade ska försörja. Detta skyddade belopp uppgår till 22,41 euro per dag för gäldenären själv och 8,04 euro per dag för varje person som gäldenären försörjer. Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad. De skyddade beloppen justeras årligen med folkpensionsindex (utsökningsbalken 705/ kap. 48 ). Det skyddade beloppet för en ensamstående gäldenär är 672,30 euro per månad. Om gäldenären har en person att försörja är beloppet 913,50 euro per månad. Beräknande av utmätningsbelopp Först uträknas det sammanlagda nettobeloppet av de inkomster som hör till inkomstbasen. Till nettobeloppet av den övriga inkomsten i utmätningsmannens meddelande om betalningsförbud adderas de förmåner som FPA betalar, till den del som dessa beaktas i inkomstbasen. Om inkomsternas sammanlagda nettobelopp inte överstiger det skyddade beloppet, kan sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, särskild moderskapspenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och donationsdagpenning inte utmätas. Om det belopp för vilket utmätning krävts i betalningsförbudet har angetts som ett konstant belopp, ska det beloppet utmätas, likväl högst till det belopp som överstiger det skyddade beloppet. Om det belopp som har krävts har angetts som ett bråktal (1/3 eller 2/3), beräknas det belopp som ska utmätas på följande sätt: När det sammanlagda nettobeloppet av de inkomster som hör till inkomstbasen är större än det skyddade belopp som räknats ut för personen i fråga multiplicerat med två, utgör den summa som ska utmätas 1/3 av inkomsternas sammanlagda nettobelopp. När det sammanlagda nettobeloppet är lika stort eller mindre än det skyddade belopp som räknats ut för personen i fråga multiplicerat med två, utgör den summa som ska utmätas 2/3 av skillnaden mellan inkomsternas sammanräknade nettobelopp och det skyddade beloppet (s.k. inkomstgränsutmätning). Om det i betalningsförbudet har fastställts ett maximibelopp för utmätningen får detta belopp inte överskridas. Andra inkomster beaktas till det belopp som utmätningsmannen meddelar på blanketten för betalningsförbudet. Om utmätningsmannen inte har angett övriga inkomster anses det att sådana inte finns. Då överstiger det sammanlagda nettoinkomstbeloppet i allmänhet inte det skyddade beloppet. Förmånen kan således inte utmätas och betalningsförbudet skickas tillbaka. Vid ingången av år 2012 trädde en statsrådsförordning i kraft som ersätter den tidigare förordningen om utmätningsgradering: Om lönen är större än fyra gånger gäldenärens skyddade belopp utmäts en tredjedel av det lönebelopp som motsvarar fyra gånger gäldenärens skyddade belopp och dessutom fyra femtedelar av det överskridande lönebeloppet av lönen får dock högst hälften utmätas Exempel 49

55 Gäldenärens lön är euro per månad. Gäldenären har inga barn att försörja. Gäldenärens skyddade belopp är 672,30 euro per månad. Fyra gånger det skyddade beloppet är 2 689,20 euro. Det belopp som utmäts är (4 x 672,30) : 3 = 896,40 euro till vilket adderas 4/5 x ( ,20) = 408,64 euro. Det totala utmätningsbeloppet är 896, ,64 = 1305,04 euro. Underhållsbidrag Observera dock att högst hälften av lönen får utmätas. När utmätning görs för uppbörd av underhållsbidrag som motsvarar en lönebetalningsperiod, får ett större belopp än normalt mätas ut. Som mest får ett belopp motsvarande underhållsbidraget för en betalningsperiod utmätas. Till gäldenären ska dock alltid lämnas 1/3 av lönen, och det skyddade beloppet får inte utmätas. Ett större belopp än normalt får således inte utmätas ifall det som ska indrivas endast är sådana underhållsbidragsposter som redan tidigare förfallit till betalning. Retroaktiv betalning Innehållningsbeloppet beräknas separat för retroaktiv tid och därefter för varje betalningsperiod. Vid retroaktiv engångsutbetalning av förmån utmäts högst en tredjedel av nettobeloppet. I detta fall beräknas inte något skyddat belopp. När engångsbetalning utmäts för uppbörd av underhållsbidrag får högst två tredjedelar av nettobeloppet tas i mät. Betalningsförbud Utmätningsmannen meddelar om utmätning genom ett betalningsförbud, och så länge det är gällande får förmånen i fråga inte betalas till någon annan än utmätningsmannen. I betalningsförbudet uppges det belopp som ska utmätas och det belopp som skyddas samt nettobeloppet av den övriga inkomst som utmätningen omfattar. Ett betalningsförbud ska iakttas genast när det nått FPA. Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar att betalningsförbudet har upphört. Om de förhållanden som ligger till grund för betalningsförbudet förändras, ändrar utmätningsmannen betalningsförbudet genom ett nytt betalningsförbud. Det nya betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet. Om föräldradagpenning ska betalas till arbetsgivaren innehålls det belopp som ska utmätas endast till den del som dagpenningen betalas till den försäkrade själv. Om kommunen har yrkat på betalning av föräldradagpenning på grund av att kommunen har betalat utkomststöd i förskott mot emotsedd förmån (USL 23 ) eller på grund av att den har ordnat institutionsvård eller familjevård för den försäkrade (KAL 14 ), betalas dagpenningen i första hand till kommunen. Utsökningsmyndigheten svarar för att utmätningen är korrekt och FPA-byrån behöver inte kontrollera att ett betalningsförbud är lagenligt. FPA kan inte på eget initiativ göra avsteg från ett betalningsförbud. I oklara situationer kan man ändå hos utsökningsmyndigheten kontrollera att uppgifterna i betalningsförbudet är korrekta. Utmätningsmannen ska också på begäran och vid behov ge råd om iakttagandet av betalningsförbudet. 50

56 Nytt betalningsförbud Om byrån medan ett betalningsförbud gäller får ett nytt betalningsförbud från en annan utmätningsman rörande samma person, ska det nya förbudet iakttas. Det förra betalningsförbudet returneras till utfärdaren, som samtidigt informeras om vilken utmätningsman som utfärdat det nya förbudet. Betalningsförbud returneras Betalningsförbud ska returneras även då den försäkrade inte får dagpenning, den försäkrades nettoinkomst inte överstiger det skyddade beloppet eller byrån har annan laglig orsak att returnera förbudet. Även om beloppet av moderskaps- och föräldrapenningen när perioden börjar ser ut att understiga det skyddade beloppet ska du registrera utsökningsuppgifterna och kontrollera situationen när föräldrapenningsperioden börjar. Om det fortfarande inte återstår något att mäta ut ska du returnera betalningsförbudet. Kontakta utsökningsmyndigheten ifall det råder oklarhet om returneringen av betalningsförbudet eller annars gällande utmätningen Förskottsinnehållning, allmänna principer Enligt inkomstskattelagen kan en person vara antingen allmänt skattskyldig eller begränsat skattskyldig i Finland. Allmänt skattskyldig är en person som i beskattningshänseende är bosatt i Finland. Hen är skyldig att betala skatt i Finland för sin inkomst både i Finland och utomlands. FPA verkställer förskottsinnehållning på förmåner och pensioner som FPA betalar till en allmänt skattskyldig, om de inte är skattefria enligt gällande lagstiftning (ISkL 1535/ ). Förskottsinnehållning verkställs också på ersättning för arbete, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Begränsat skattskyldig är en person som inte är stadigvarande bosatt i Finland. Hen är skyldig att betala skatt i Finland endast för sin inkomst i Finland. Vid beskattningen av en sådan person tillämpas i regel lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Läs mer om Förskottsinnehållning > Källskatt På pensionsinkomst som betalas ut i Finland tas det inte ut källskatt av en person som är bosatt utomlands, utan på inkomsten verkställs förskottsinnehållning Grunder I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning bestäms på vilka grunder förskottsinnehållning ska verkställas på FPAförmåner och på skattepliktig ersättning för arbete. 51

57 Förskottsinnehållnings- och tilläggsprocent Förskottsinnehållning verkställs enligt den procent som fastställts för lön till den del det belopp som utbetalas inte överstiger den personliga inkomstgräns som fastställts av Skatteförvaltningen. Till den del som överstiger inkomstgränsen verkställs innehållningen enligt tilläggsprocenten. Bestämd procentsats I förordningen om förskottsuppbörd och Skatteförvaltningens beslut har angetts situationer där förskottsinnehållningen på pensioner, andra förmåner och arbetsersättning bestäms schematiskt utgående från bestämda procentsatser. Tabellprocent På dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och på rehabiliteringspenning kan förskottsinnehållningen verkställas enligt en procenttabell i Skatteförvaltningens beslut. (6 3 mom. i skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Ändringsskattekort Betalningsmottagaren kan hos Skatteförvaltningen ansöka om ändring av förskottsinnehållningen. Om Skatteförvaltningen ger betalningsmottagaren ett ändringsskattekort för sociala förmåner, pension eller studiepenning överförs uppgifterna i regel direkt till FPA (exkl. studiepenning), vilket gör att uppgifterna införs automatiskt. Om Skatteförvaltningen eller kunden lämnar in ändringsskattekortet direkt till byrån, ska du registrera uppgifterna i ändringsskattekortet med HEMU. Skatteförvaltningen antecknar i ändringsskattekortet för vilket ändamål det kan användas. Vid förskottsinnehållning på sociala förmåner kan endast ett ändringsskattekort som är avsett för sociala förmåner användas. För studiepenning och pensioner kan dock endast ändringsskattekort som getts för dessa förmåner användas. Ändringsskattekortet har en innehållningsprocent som används tills man intjänat den inkomst som står angiven på skattekortet. Därefter används den tilläggsprocent som antecknats på kortet. Vid beräkningen av totalinkomsten beaktas de förmåner eller arbetsersättningar som har utbetalats under den tid kortet varit i kraft. Om ändringsskattekortet används också efter årsskiftet, börjar uppföljningen av totalinkomsten från början. På ett ändringsskattekort som getts för pension anges ingen totalinkomst. På ett ändringsskattekort kan också anges endast en innehållningsprocent. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Betalningsmottagarens egen begäran Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. 52

58 Källskatt Källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen används vid utbetalning av dagpenningförmåner, rehabiliteringspenning, barnavårdsstöd och studiepenning. Källskattekort används också vid betalning av arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd om inte mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Källskatten på sociala förmåner är i regel 35 %. Om FPA betalar ut en förmån för en kortare tid än en månad avdras automatiskt 17 euro/dag (kalenderdag) i samband med utbetalningen. Om FPA betalar ut en förmån för en hel månad avdras automatiskt 510 euro/månad. På skillnaden tas det ut källskatt. (6 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 627/1978) På arbetsersättning i samband med rehabilitering och barnavårdsstöd tas det ut källskatt i enlighet med den procent som anges på skattekortet. Källskatteavdraget görs inte automatiskt. Du får göra ett källskatteavdrag på skatteinnehållningen om det finns en anteckning om avdraget på skattekortet. Betala en rättelse av förskottsinnehållningen till den som ska få ersättningen eller hänvisa vid behov personen till Skatteförvaltningen för att få skatterättelse. På förmåner för vilka det ska betalas källskatt tas det inte ut någon sjukvårdspremie även om det skulle finnas en anteckning på skattekortet om att en sådan ska tas ut. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas hen enligt källskattekortet Erhållande och användning av uppgifter Vid verkställandet av förskottsinnehållning på förmåner utnyttjas de grunder för förskottsinnehållningen som överförts direkt till FPA. Betalningsmottagaren kan också lämna in sitt skattekort till FPA eller meddela en annan innehållningsgrund. Läs mer under Egen begäran. På arbetsersättningar verkställs inte förskottsinnehållning om mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret. Efter beslut om beviljande för en begränsat skattskyldig pensionstagare skickar skatteoch bokföringsgruppen ett brev till Huvudstadsregionens skattebyrå med begäran om förskottsinnehållningsprocent. Skattebyrån ger på basis av detta en personlig innehållningsprocent som är avsedd för pension Direktöverföringsuppgifter FPA får årligen direkt av Skatteförvaltningen uppgifter om förskottsinnehållningsgrunderna för förmånstagare som är skattskyldiga i Finland. Ändringsskattekorten överförs direkt till FPA från Skatteförvaltningen varje vardag. FPA kontrollerar årligen hos Skatteförvaltningen, i mars, juni, september och december, om mottagarna av arbetsersättning (producenter av dagvård/rehabilitering) finns i förskottsuppbördsregistret. Kontrollen görs automatiskt som direktöverföringsbegäran. 53

59 De personliga procentsatser som fastställts för förskottsinnehållning på pension fås på FPA:s begäran för allmänt och begränsat skattskyldiga pensionstagare vars pension utbetalas i november eller som beviljats pension på förhand. Begäran sänds automatiskt, i regel i november, och i den anges en uppskattning av den pension som kommer att betalas ut följande år. De nya innehållningsprocenterna från Skatteförvaltningen för följande år registreras automatiskt i systemet. De förskottsinnehållningsprocenter som kommit direkt från Skatteförvaltningen tas årligen i bruk vid en tidpunkt som meddelas separat. Till dess används de förskottsinnehållningsgrunder som gällde i december föregående år Uppgifter från betalningsmottagaren Skattekort Om betalningsmottagaren eller Skatteförvaltningen skickar ett ändringsskattekort för en social förmån eller för studiepenning, pension eller arbetsersättning, beräknas förskottsinnehållningen enligt ändringsskattekortet. Justerad förskottsinnehållning tillämpas i regel med början från följande betalningspost. En ändring som hänför sig till retroaktiv tid kan dock beaktas om skattekortets giltighetstid sträcker sig till tidpunkten för de utbetalda posterna. Läs mer om Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort som utfärdats för lön används inte för förskottsinnehållning på förmåner eller pensioner. En begränsat skattskyldig förmånstagare kan be om ett ändringsskattekort av Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen skickar skattekortet per post till FPA. Egen begäran Källskatt Förskottsinnehållningsprocenten kan höjas på begäran av den som är mottagare av förmånen, pensionen eller arbetsersättningen utan att Skatteförvaltningen räknar ut en ny innehållningsprocent. Begäran om förhöjning kan framföras skriftligt eller muntligt. För källbeskattningen ska mottagaren av en förmån eller en arbetsersättning lämna in ett källskattekort. Källskattekortet ska vara utskrivet för FPA. En begränsat skattskyldig kan lämna in ett ändringsskattekort till FPA. Om en begränsat skattskyldig inte begär ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen, beskattas hen enligt källskattekortet. På pensioner tas det inte ut källskatt, utan för en begränsat skattskyldig pensionstagare fastställs förskottsinnehållning. 54

60 Sparande av förskottsinnehållning Alla de grunder för förskottsinnehållning som fåtts från förmånstagarna och Skatteförvaltningen ska sparas i datasystemet för förskottsinnehållningsuppgifter. Registrera uppgifterna genom att välja Ennakonpidätystiedot (uppgifter om förskottsinnehållning) i HEMU-startmenyn. Grunderna för förskottsinnehållningen för begränsat skattskyldiga registreras vid Handläggningscentret för internationella ärenden, Handläggningscentret för sjukpensionsärenden eller vid skatte- och bokföringsgruppen. Inkomstgränserna på skattekorten följs upp automatiskt. Uppgifterna om de totala inkomsterna uppdateras automatiskt vid satskörningarna av betalningar och registreringen av återbetalda belopp. Om du stöter på problem med att korrigera uppgifterna om influtna inkomster, ska du kontakta skatte- och bokföringsgruppen Vad FPA bör kontrollera Kontrollera om nya producenter av rehabiliteringstjänster och dagvård finns upptagna i förskottsuppbördsregistret. Detta kan göras via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) webbplats eller via Skatteförvaltningens servicenummer Om en företagare har registrerats i förskottsuppbördsregistret syns i FODS Informationstjänst, under Giltiga registreringar, uppgiften Förskottsuppbördsregistret och läget Registrerad samt begynnelsedagen. Med funktionen Visa registerhistoria får du fram eventuellt datum för när företagarens registrering i förskottsuppbördsregistret upphört. Huruvida registertillhörigheten fortgår kontrolleras automatiskt direkt hos Skatteförvaltningen. Läs mer om Förskottsinnehållning > Beskattning av mottagare av arbetsersättning. Registrera uppgiften om huruvida en mottagare av arbetsersättning finns i förskottsuppbördsregistret med funktionen APRE/Työkorvauksen saajan verotusperusteet (beskattningsgrunder för mottagare av arbetsersättning). Registreringen kräver att basdata om mottagaren har registrerats. FPA kontrollerar fyra gånger om året att producenten finns i förskottsuppbördsregistret. Som datum för granskning av giltighetstiden ska man i beskattningsgrunderna registrera den sista dagen i följande granskningsmånad (31.3, 30.6, 30.9 eller 31.12). Exempel Om du i juli registrerar beskattningsgrunderna för den som mottar arbetsersättning, ska du som följande granskningsdatum skriva in Verkställande av förskottsinnehållning Förskottsinnehållning verkställs i enlighet med förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996) och Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning. Primära innehållningsgrunder är ändringsskattekort källskattekort eller personens eget meddelande om högre innehållningsprocent än annan grund. 55

61 Dagpenningar (6 i skattestyrelsens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) Förskottsinnehållning verkställs på sjukdagpenning partiell sjukdagpenning moderskapspenning faderskapspenning föräldrapenning partiell föräldrapenning särskild moderskapspenning specialvårdspenning donationsdagpenning dagpenning vid smittsam sjukdom Förskottsinnehållningen verkställs i regel enligt en personlig grund- och tilläggsprocent eller annan personlig innehållningsprocent. Om innehållningsgrunden har utfärdats för lön görs dock alltid en förskottsinnehållning om minst 25 %. Förskottsinnehållningen på partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning verkställs i regel enligt personlig grund- och tilläggsprocent. Vid förskottsinnehållningen på de här förmånerna tillämpas inte någon minimiinnehållning på 25 %. Om utbetalningen är högst 4 euro per dag görs ingen förskottsinnehållning. För arbetstid i samband med föräldradagpenning verkställs förskottsinnehållningen enligt 40 %. På förmåner som betalas med högst minimibeloppet (frånsett partiell sjukdagpenning och partiell föräldrapenning) är förskottsinnehållningen 20 %. Om beloppet av en förmån är högst 4 euro per dag verkställs ingen förskottsinnehållning. Om förmånstagaren har ett ändringsskattekort från Skatteförvaltningen som är avsett för utbetalning av förmåner, görs förskottsinnehållningen enligt det. Förskottsinnehållningen verkställs enligt den procentsats som anges i tabellen i Skatteförvaltningens beslut om det inte finns några uppgifter om vad skatteinnehållningen ska vara en förmån som hänför sig till föregående kalenderår betalas retroaktivt eller det betalas ett tillägg till förmånen. En betalning anses inte hänföra sig till föregående kalenderår om betalningsperioden sträcker sig över årsskiftet eller slutar så, att förmånen inte hade kunnat betalas under föregående kalenderår. Exempel Dagpenning beviljas 20.1 och betalas retroaktivt för tiden Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Dagpenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. För tiden görs förskottsinnehållningen med tabellprocenten 35. För tiden görs förskottsinnehållningen med skatteprocenten för lön som är

62 Exempel Tabellprocenten används inte i regelbundna betalningsposter, där en del av tiden infaller föregående år. Dagpenning har beviljats från och med Vid årsskiftet gäller en betalningspost tiden och betalningsdagen är Uppgift om förskottsinnehållningsprocenten för lön (27 %) för förmånstagaren har fåtts som direktöverföring. Dagpenningsbeloppet är 77,50 euro/dag. Förskottsinnehållningen görs med skatteprocenten för lön som är 27. Om en betalningspost på grund av betalningshinder eller av någon annan orsak betalas senare, görs förskottsinnehållningen för den andel som gäller föregående år enligt tabellprocenten Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Ändringsskattekort Du kan korrigera förskottsinnehållningen om ett ändringsskattekort som gäller retroaktivt har lämnats in till FPA. Om ändringsskattekortet omfattar tid före årsskiftet kan du rätta förskottsinnehållningen ända fram till utgången av maj innevarande år. Det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast i slutet av maj. Exempel Ett skattekort som gäller retroaktivt från och med 1.11 har lämnats in till FPA 5.1. Skattekortets giltighetstid går ut senast Förskottsinnehållningen kan rättas börjande från Rättelsen kan göras fram till utgången av maj innevarande år och det belopp som ska återbetalas ska också betalas ut senast då. Källskatt Om det har tagits ut ett för stort belopp i källskatt på en förmån kan detta korrigeras endast samma betalningsår. Serviceproducenten införd i förskottsuppbördsregistret Förskottsinnehållningen ska alltid rättas om en mottagare av arbetsersättning mitt i året meddelar att hen är införd i förskottsuppbördsregistret. Ett fel har gjorts vid FPA Om man vid FPA felaktigt har tagit ut ett för stort belopp i förskottsinnehållning kan du korrigera felet utan ändringsskattekort. Det är frågan om ett fel från FPA:s sida t.ex. om förskottsinnehållningsprocenten från Skatteförvaltningen felaktigt har sparats som en för hög procentsats. Du kan göra en rättelse ända fram till utgången av maj året efter skatteåret. Det belopp som ska återbetalas ska betalas ut senast i slutet av maj. Med skatteår avses det kalenderår för vilket skatten bestäms. Rättande av förskottsinnehållning Du kan korrigera och betala ett för stort innehållningsbelopp med funktionen Ennakonpidätyksen korjaus i startmenyn HERE. För RAKE-pensionernas del sköter skatte- och bokföringsgruppen 57

63 korrigering och återbetalning av förskottsinnehållningarna efter att automatiskt ha fått uppgift om dem Återbetalda förmåner En skattepliktig förmån kan återkrävas till sitt nettobelopp så länge som FPA kan meddela Skatteförvaltningen ändringarna i den skattepliktiga förmånens och förskottsinnehållningens belopp som en korrigering av årsanmälan. En utbetald förmån kan återkrävas och kvittas till sitt nettobelopp fram till utgången av maj året efter betalningsåret. Därefter verkställs återkrav och kvittning till bruttobelopp. Om förmånstagaren återbetalar en förmån från ett år för vilket beskattningen redan fastställts, meddelar FPA Skatteförvaltningen det återbetalda beloppet i januari året efter återbetalningsåret. Till förmånstagaren skickas ett verifikat där de uppgifter som meddelats Skatteförvaltningen finns specificerade förmånsvis. Skatteförvaltningen beaktar det återbetalda förmånsbeloppet i samband med beskattningen för återbetalningsåret. (ISkL 1535/ a 1 och 2 mom.) FPA meddelar Skatteförvaltningen också korrigeringar beträffande de förmåner som arbetsplatskassorna har återkrävt. Arbetsersättningar för vård av barn återkrävs inte hos mottagaren av arbetsersättningen, utan hos den som ansökt om stöd för vård av barnen. Familjen och vårdproducenten sköter skatterättelseärenden som gäller privat vård direkt med Skatteförvaltningen. Ändringar i återkravs- och kvittningsuppgifter rörande de arbetsersättningar i anslutning till barnavårdsstöd som betalats till vårdproducenterna meddelas inte till Skatteförvaltningen. Skatte- och bokföringsgruppen meddelar Skatteförvaltningen om återbetalningar av arbetsersättningar för rehabilitering Regressbetalningar Regressbetalningar mellan olika inrättningar och FPA som görs mellan skattepliktiga förmåner från samma betalare handläggs och betalas till sina skattefria bruttobelopp. Om en förmån som regressindrivs eller en del av den är skattefri, är den förmån som ska betalas emellertid skattepliktig till sin skattefria del, t.ex. när studiestödets bostadstillägg indrivs ur rehabiliteringspenning. (ISkL 1535/ a 3 mom.) Mer information om regressförfarande finns i anvisningarna om respektive förmån. En förmån som utbetalats till kunden själv är alltid skattepliktig inkomst för hen. Skatteförvaltningen underrättas inte om regressbetalningar som behandlats som skattefria Årsanmälan Skatteåret

64 Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda förmåner och arbetsersättningar samt om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter. Skatte- och bokföringsgruppen lämnar in en årsanmälan till Skatteförvaltningen före slutet av januari efter betalningsåret. Årsanmälan skickas per post till pensionstagare, förmånstagare som är under 18 år, intressebevakare, dödsbon och mottagare av arbetsersättning. Övriga förmånstagare kan se uppgifterna i årsanmälan via FPA:s e-tjänst. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till hen. Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis. De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut tiedot. Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via startmenyn APKY under fliken Maksetut työkorvaukset genom att välja 'Verotukseen annetut tiedot'. Skatteåret 2019 Skatte- och bokföringsgruppen underrättar genom årsanmälan Skatteförvaltningen om utbetalda förmåner och om den förskottsinnehållning som verkställts på dem och om källskattepliktiga betalningar och betalda källskatter. Årsanmälan lämnas inte längre över arbetsersättningar eftersom uppgifterna från och med har meddelats till inkomstregistret. Från inkomstregistret får Skatteförvaltningen de uppgifter de behöver. Skatte- och bokföringsgruppen lämnar in en årsanmälan om förmånerna till Skatteförvaltningen före slutet av januari efter betalningsåret. Årsanmälan skickas per post till pensionstagare, förmånstagare som är under 18 år, intressebevakare, dödsbon och mottagare av arbetsersättning. Övriga förmånstagare kan se uppgifterna i årsanmälan via FPA:s e-tjänst. Om en mottagare av arbetsersättning begär ett verifikat över betalda belopp när verksamheten upphör ska du skriva ut ett verifikat till hen. Skatte- och bokföringsgruppen sänder Skatteförvaltningen ett meddelande om arbetsersättningar som utbetalats till aktiebolag, andelslag och registrerade föreningar specificerade månadsvis. De uppgifter som lämnats i årsanmälan om pensioner och förmåner och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via HEKY > Etuussummat > Verotusta varten annetut tiedot. Dagvårdsproducenternas årsanmälningar och eventuella korrigeringsuppgifter kan byråerna ta fram via startmenyn APKY under fliken Maksetut työkorvaukset genom att välja 'Verotukseen annetut tiedot'. Korrigering av uppgifter Uppgifter som ingått i årsanmälan kan korrigeras innan beskattningen slutförts om förmånens eller förskottsinnehållningens belopp ändras t.ex. på grund av återkrav. De nettoåterbetalningar som hänför sig till föregående år ska betalas före utgången av maj. Skatte- och bokföringsgruppen kan korrigera felaktiga uppgifter till slutet av september. Skatte- och bokföringsgruppen sänder också alltid ett meddelande om korrigerade uppgifter till förmånstagaren. 59

65 Månatlig kontroll Gruppen för bokföring och betalningsrörelse lämnar månadsvis (senast den 10 dagen) en kontrollanmälan till Skatteförvaltningen om förskottsinnehållningar och källskatter. Anmälan innehåller uppgifterna för månaden före den månad då anmälan görs. Förskottsinnehållningen och källskatten betalas månadsvis senast den 10 dagen i månaden efter betalningsmånaden Inställelse av förmånsutbetalning från banken Utbetalningar från banken kan inte längre ställas in Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens belopp är den arbetsinkomst som fastställts vid beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av föregående förmån eller minimibeloppet Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den sökande företett. Vad avses med arbetsinkomst? Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller ett uppdrag. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ) lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när hen tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts. arbetsinkomst som tjänats in i ett EU-medlemsland eller en stat som tillämpar EUlagstiftningen, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och hen inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sex månaders arbetsinkomst som hen intjänat som försäkrad i Finland. 60

66 Vad avses inte med arbetsinkomst? Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender (utdelningar) som inte grundar sig på en arbetsinsats bruksersättningar ersättningar för upphovsrätt royaltyer skattefritt stipendium skattefria kostnadsersättningar skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådan lön som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilken förskottsinnehållning ska verkställas: lön arvoden och ersättningar Observera att arbetsersättning inte utgör löneinkomst. Läs mer (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus) arvoden till idrottsutövare arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar är sådan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren som hen själv ska uppge för arbetsgivaren och skatteförvaltningen 61

67 Lön är bl.a. på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. semesterlön, semesterersättning, semesterpenning, semesterpremie naturaförmåner t.ex. bil-, lunch- och telefonförmån en naturaförmån är lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner. skattepliktig del av personalbiljett lönetillägg som kompletterar den uppgiftsbaserade lönen personligt tillägg, språktillägg, utbildningstillägg, erfarenhetstilläg osv. skiftarbetstillägg övertidsersättning ersättning för nödarbete beredskapsersättning ersättning för kvälls-, natt- och söndagsarbete förtroendemannatillägg, tillägg för arbetsarskyddsombud mötes- och föreläsningsarvode, då det är fråga om arbetsavtal lön för sjukdoms-, rehabiliterings- och familjeledighetstid lön för uppsägningstid för lagstadgad eller avtalad uppsägningstid skyldigheten att arbeta saknar betydelse resultatpremie, bonus, produktionspremie provision kommissionsarvode lön som idrottare efter idrottskarriären lyfter ur idrottsfond reservistlön lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass dividend (utdelning) som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst dividend utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård av barn och kommuntillägg som betalas till en barnskötare som familjen anställt Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som handhar lönegaranti en annan ställföreträdande betalare. 62

68 Arvoden Som grund för dagpenningsförmånen används sådana förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). Som lön betraktas dock inte föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. I fråga om arvoden är lönebegreppet olika i beskattningen och i sjukförsäkringslagen. Då förskottsinnehållning verkställs är mötesarvoden, personliga föreläsnings- och föredragsarvoden samt arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan alltid lön, oavsett om det är fråga om ett anställningsförhållande eller om arvodet betalas utanför anställningen. Enligt sjukförsäkringslagen räknas arvoden som grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som lön. Arvoden som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas som lön bara om det har betalats arbetspensionsavgifter på dem. Pensionslagarna för de privata och offentliga sektorerna innehåller olika slags bestämmelser om hur arvoden inverkar på pensionstillväxten och hur man ska betala arbetspensionsavgifter på dem. Inom den kommunala sektorn beaktas inte mötesarvoden i den pensionsgrundande lönen och det betalas inte arbetspensionsavgifter på dem oberoende av om mötesarvodena betalas inom ramen för ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller på basis av ett förtroendeuppdrag. Eftersom det inte betalas arbetspensionsavgifter på mötesarvoden beaktats de inte som sådan lön som räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. På basis av ersättning för inkomstbortfall och arvoden för viss tid som betalas till kommunala förtroendevalda betalas däremot arbetspensionsavgifter och de är också arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Mötesarvoden som betalas i statens tjänst eller för statliga förtroendeuppdrag räknas med i den pensionsgrundande lönen och på dem betalas arbetspensionsavgifter. De betraktas också som lön som ska beaktas som grund för dagpenningsförmån. Personer som sköter förtroendeuppdrag inom den privata sektorn omfattas i regel inte av lagen om pension för arbetstagare. Den som betalar ut arvode kan ändå frivilligt ordna pensionsskydd för personer som sköter förtroendeuppdrag. Om arbetspensionsavgifter betalas på arvoden för förtroendeuppdrag betraktas arvodena också som lön som ska beaktas som grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om den som får arvode inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till betalaren och inga arbetspensionsavgifter betalas på arvodet, betraktas arvodet som arbetsersättning. Alternativt betraktas arvodet som FöPL-arbetsinkomst om arvodestagaren har tecknat en FöPL-försäkring. Sådana arvoden kan vara t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden som betalats för omfattande föreläsningsverksamhet. En person som har ett förtroendeuppdrag kan också omfattas av FöPL-försäkringen om företagsverksamheten huvudsakligen går ut på skötsel av förtroendeuppdraget, exempelvis s.k. styrelseproffs vars förvärvsverksamhet består av verksamhet som medlem i flera företags styrelser. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode tränararvode som betalas till ledare för hobbyverksamhet köpvittnes arvode 63

69 Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare är arbetsersättning och betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mer om arbetsersättning i punkten (Määräytymisperusteet > Työtulot > Yrittäjän ja ammatinharjoittajan työtulot > Työkorvaus). Idrottares löner och arvoden Löner och arvoden som betalas till idrottare är arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. En typisk idrottarlön är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. Idrottare har rätt att överföra en del av sina idrottsinkomster till en idrottarfond. Fonderingen sköts enligt avtal mellan idrottaren och arbetsgivaren. Lön som betalats till idrottarfonden blir arbetsinkomst för idrottaren det år då idrottaren tar ut pengar ur fonden. En idrottare kan få arvode för deltagande eller placering i tävlingar. Idrottararvoden är också t.ex. arvoden som bygger på reklam- och sponsoravtal och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus. En idrottares arvode har karaktären av arbetsersättning, eftersom arvodestagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte: sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse och förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SFL 64

70 1224/ kap. 2 4 mom. 4 punkten). Kännetecknande för ovannämnda optioner är bl.a. att de i huvudsak bestäms enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och nyttan uppkommer på aktiemarknaden inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen arbetstagarens eller personalens arbetsinsats inte har någon direkt inverkan på optionsbeloppet. en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. Om värdet av förmån som fås i form av premie är beroende av hur värdet av aktierna utvecklas under en period som är kortare än ett år, beaktas premien som löneinkomst. lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten). Lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om betalningen av hens lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör Lön för väntetid betalas för högst 6 kalenderdagar. ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten) Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag Det är inte fråga om vederlag för utfört arbete. föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) Med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar. Skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga. Om frivillig arbetspensionsavgift har betalats på arvodet beaktas arvodet som löneinkomst. i personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) En fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på basis av en vinstpremie eller resultatpremie. 65

71 sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten). Medlemmar i personalfonder kan lyfta sina andelar direkt i kontanter, om detta är tillåtet enligt fondens stadgar. Då går avsättningen inte till fonden, utan arbetsgivaren betalar den direkt till arbetstagaren. Vinstpremier som en arbetstagare tar ut direkt i kontanter beaktas inte som arbetsinkomst, eftersom premiens storlek också påverkas av andra faktorer än arbetstagarens egen arbetsinsats. Premien betalas i pengar och beloppet fastställs i avgörande grad utifrån täckningsbidraget enligt resultaträkningen eller utifrån en resultaträkningspost som mäter verksamhetens lönsamhet. Som arbetsinkomst beaktas inte heller motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. Om en arbetstagare direkt i kontanter tar ut andra personalfondsavsättningar än i form av resultatpremier betraktas det som vederlag för utfört arbete och beaktas som arbetsinkomst. poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten) I de ovannämnda fallen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom.) förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vinstpremierna betalas därefter och ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.) Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hens pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på grundval av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/

72 kap. 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete. För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas utifrån den förskottsinnehållningspliktiga lön som betalats för utlandsarbetet eller utifrån den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person. (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Finländska arbetsgivare ska med anmälan om löneuppgifter anmäla uppgifter till det nationella inkomstregistret i följande internationella situationer: Inkomst som betalats för arbete i utlandet (till en person som är bosatt i utlandet och Finland) Försäkringslön som avtalats om för utlandsarbete Lön som ett utländskt koncernbolag betalar för arbete i utlandet, när en finländsk arbetsgivare har skickat en arbetstagare utomlands och arbetstagaren är försäkrad i Finland. Tilläggsuppgifter om utlandsarbete för Skatteförvaltningen (den så kallade sexmånadersregeln) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas: arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPLarbetsinkomst) eller, om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hens arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk (bolagsformen öb, kb, ab) arbetsersättning som anknyter till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare 67

73 En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan ha enkel bokföring om hen så önskar, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring. En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som hen får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. I beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och hens make, maka, sambo eller någon annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska hen försäkras enligt ArPL. Makar och sambor som tillsammans bedriver lantbruk samt deras familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för hen enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid tidpunkten för grundandet ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make, maka, sambo eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om hen personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Aktiebolag Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. 68

74 Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om hen tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag eller ett samfund. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om hen ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Öppet bolag Kommanditbolag Yrkesutövare Make, maka, sambo Annan familjemedlem Bolagsman Familjemedlemmar Ansvarig bolagsman Tyst bolagsman Familjemedlemmar X X X X X X, lön X, lön X, lön X, lön 69

75 Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem X X, lön X, lön Aktiebolag Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen innehav högst 30 % Delägare Familjemedlem X X, lön X, lön X, lön Lantbruksföretagare Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hens makes, makas eller sambos löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make, maka, sambo eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mera om försäkring enligt LFöPL LPA - Försäkringsskydd Stipendiater Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). 70

76 En stipendiat måste teckna en LFöPL-försäkring om hen i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månaders arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 828,13 euro. Om stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på grundval av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för hen. Läs mer på skatteförvaltningens webbplats. Faktureringsföretag Många småföretagare/egenanställda ( lättföretagare ) anlitar faktureringsföretag för att sköta sitt företags fakturering. I enlighet med faktureringsföretagens verksamhetsmodell registrerar sig företagaren som användare av faktureringstjänsten. Företagaren marknadsför själv sina tjänster, skaffar kunder och utför arbetsuppdrag för sina kunder. När ett arbetsuppdrag är utfört skickar företagaren faktureringsuppgifterna till faktureringsföretaget som fakturerar kunden. Kunden betalar fakturan till faktureringsföretaget. Faktureringsföretaget sköter arbetsgivarens skyldigheter, dvs. verkställer förskottsinnehållningen, betalar arbetsgivarkostnaderna (olycksfallsförsäkring, socialskyddsavgift) och lämnar in årsanmälan till skattemyndigheten om förskottsinnehållningspliktiga inkomster. Från det fakturerade belopp som kunden betalat drar faktureringsföretaget av de kostnader i anslutning till arbetsuppdraget som företagaren uppgett. Arbetsredskap, utrustning, arbetskläder, kostnader i anslutning till arbetsresor o.d. kostnader för inkomstens förvärvande uppger företagaren i sin personliga skattedeklaration som utgifter för inkomstens förvärvande. Faktureringsföretaget drar av sitt eget arvode från det belopp som kunden betalat. Användare av faktureringstjänster klassificeras som företagare i fråga om pensionsförsäkring, och sedan innehåller faktureringsföretagen inte längre pensionsförsäkringsavgifter. Tidigare drog faktureringsföretagen av ArPL-försäkringsavgiften från det belopp som betalades till företagaren. Den som anlitar ett faktureringsföretags tjänster betraktas inte som löntagare utan som företagare, eftersom det inte uppstår ett anställningsförhållande mellan faktureringsföretaget och företagaren då företagaren registrerar sig som användare av faktureringstjänsten. Om företagsverksamhet bedrivs i så liten skala att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring ska de förskottsinnehållningspliktiga inkomster som företagaren får via faktureringsföretaget granskas per kalenderår/per räkenskapsperiod. Företagaren kan lämna in en utredning om sina inkomster under föregående kalenderår/räkenskapsperiod och om utgifter i anslutning till dem. Uppgifter om inkomsterna och om utgifter i anslutning till dem kan också uppges för innevarande kalenderår/ räkenskapsperiod. Om företagaren redan har lämnat in sin skattedeklaration för den tid för vilken hen lämnar en inkomstutredning till FPA ska du be om en kopia av skattedeklarationen av vilken framgår de betalningar som inkommit via faktureringstjänsten och utgifterna i anslutning till dem. Om en företagare som anlitar ett faktureringsföretags tjänster har en FöPL-försäkring används FöPL-arbetsinkomsten som grund för förmånen. Om företagaren inte har en FöPL-försäkring och värdet på de arvoden som fakturerats via faktureringsföretaget överstiger euro per år ska företagaren reda ut frågan om FöPL-försäkring med sitt eget pensionsförsäkringsbolag eller med Pensionsskyddscentralen. Om företagaren vill, kan faktureringsföretaget hjälpa till med att ta reda på om företagaren är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Om man efter att frågan har utretts konstaterar att företagsverksamheten är så småskalig att företagaren inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring, kan man som grund för förmånen använda den förskottsinnehållningspliktiga inkomst som företagaren fått via faktureringsföretaget. Inkomsterna granskas per kalenderår/räkenskapsperiod. Om räkenskapsperioden ännu pågår och företagaren uppger inkomster samt utgifter i anslutning till dem för ett pågående kalenderår/ en oavslutad räkenskapsperiod ska de inkomster som uppgetts inte omvandlas till årsinkomst (inte multipliceras med två). Som grund för förmånen används då resultatet för det pågående kalenderåret/den oavslutade räkenskapsperioden, från vilket utgifterna i anslutning till inkomsterna har dragits av. 71

77 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. Bedömningen av när försäkringsskyldigheten uppstått baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsinrättningen en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2018 överstiger 7 656,26 euro per år. År 2018 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 828,13 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer om obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPL-försäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även personer i åldern år som tagit emot skattepliktiga stipendier. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 276,04 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 828,13 euro år Om en LFöPLförsäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, 72

78 t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om hen inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL-/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL-/LFöPL-försäkring. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel p.g.a. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och meddelar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan meddelas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut meddelas. Rättande av försäkringsarrangemang 73

79 Om försäkringsgrunden ändras p.g.a. en lagändring eller en motsvarande orsak och företagarens försäkring inte ändrats, rättar pensionsanstalten i allmänhet den felaktiga försäkringen framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om hen på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPLförsäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkringsarrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. situationer där det är fråga om en gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om hen så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. Om det vid handläggningen uppdagas att en FöPL-försäkring är i kraft trots att företagsverksamhet inte längre bedrivits under det skatteår som ligger till grund för dagpenningsförmånen ska du be företagaren att med sin pensionsinrättning utreda förutsättningarna för försäkring och ett eventuellt avslutande av försäkringen innan dagpenningsförmånsärendet avgörs. Om inte den försäkrade själv utreder saken inom utsatt tid ska du kontakta pensionsförsäkringsinrättningen och utreda försäkringsärendet. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan hen avsluta FöPLeller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om hen inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när arbetsoförmågan eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL-/ LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Avslutande av försäkringen för företagare Inverkan av retroaktivt avslutande FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, ska du utreda om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningsförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen korrigeras. Skapa i så fall ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Övervakning av försäkringsskyldigheten 74

80 Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hens arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad. Den som beviljar stipendier har en lagstadgad skyldighet att anmäla sina beviljade stipendier till LPA. Utifrån anmälan fastställer LPA LFöPL-försäkringen. Stipendietagaren kan inte retroaktivt tvångsförsäkras för skatteåret Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPLförsäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att hen inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet PRL30r/VRL29r). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Läs mer i Help-anvisningen (F13). Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen för försäkringsskyldighet överskrids. Hos PSC och LPA kan du få information om huruvida företagarens försäkringsskyldighet har utretts i övervakningen och vad utredningen har resulterat i. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Yhteystiedot Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller genom att kontakta LPA:s sakkunniga inom LFöPL (Mela Yhteystietohaku). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPLförsäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid Pensionsskyddscentralen (PSC) i efterhand utgående från bl.a. skatteuppgifterna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men inkomsten ändå i beskattningshänseende betraktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan inkomst som bygger på makens, makans eller sambons arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna/samborna, även om den ena inte i praktiken arbetar i företaget eller hens arbetsinsats är liten. I sådana situationer beaktas företagarinkomster i allmänhet som inkomst enligt sjukförsäkringslagen, efter att man utrett att ingen försäkringsskyldighet föreligger. 75

81 Företagarens försäkringsskyldighet kan ha upphört på grund av att företagsverksamheten har lagts ned, men inkomst av försäljningen av företaget beskattas ändå som förvärvsinkomst. Företagaren kan ha sålt hela företaget eller t.ex. en traktor eller grävmaskin. Företagarens inkomst kan också bestå av enbart hyresinkomst, till exempel inkomst av utarrendering av åker. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan inkomsten betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst som inte beaktas som grund för förmånen. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att hen inte har tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och PSC eller LPA börjar utreda försäkringsskyldigheten, är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. Du kan avgöra förmånsärendet om PSC eller LPA börjar utreda företagarens försäkringsskyldighet. Skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö/työtulo- ja verotustiedot 24400). Skriv i kommentarsfältet hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att Enheten för gemensamma system inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av Kompetenscentret för pensions-, studie- och familjeförmåner. När arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och kan vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen vara för stor. Vid beräkningen av arbetsinkomsten 76

82 enligt sjukförsäkringslagen skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen ska du skapa ett uppdrag (Toimeksianto) i Oiwa i arbetskön för Enheten för gemensamma system (Yhteisten järjestelmien yksikkö 24400/Työtulo- ja verotustiedot). Enheten för gemensamma system utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver Enheten för gemensamma system in de uppgifter som behövs i kommentarsfältet och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tecknar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hens arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det frågan om arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtalseller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen enligt de inkomster som konstaterats vid beskattningen Om inkomsten är kontinuerlig kan arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPLförsäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. 77

83 En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen bestäms. Vårdarvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare betraktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. Beskattningsmässigt betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal med kommunen eller en familjevårdare som ingått ett uppdragsförhållande omfattas av det kommunala pensionsskyddet även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPLförsäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. En sådan person försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn förutsatt att hen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen och inte heller något avdrag för pensionsförsäkringsavgiften. Anteckna ett kryss i fältet Ei työsuhdetta (Inget anställningsförhållande) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot), om de arbetsersättningar som sparats på sidan har betalats utan anställningsförhållande. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. De kostnader som kunden anger såsom anknytande till arbetsersättningar (t.ex. kostnader för arbetsresor) sparas i fältet för övriga kostnader (Muut kulut) på beräkningssidan för angivna löneinkomster (Esitetyt palkkatulot). Läs mer i den tekniska anvisningen för föräldradagpenning och sjukdagpenning. Kostnadsersättningar som betalas till familjevårdare och familjedagvårdare är inte arbetsinkomst. Läs mer på Skatt.fi harmonisering av beskattningen. Bloggare Bloggning handlar om produktion av innehåll (texter och bilder) antingen på personens egen webbsida eller allmännare som en del av en s.k. bloggportal som bildas av flera bloggar. I Finland kan de största portalerna höra exempelvis till tidningshus eller mediebolag. Om bloggaren har ett anställningsförhållande kan hen få löneinkomst för verksamheten och dessutom också annan skattepliktig förvärvsinkomst. Bloggarens skattepliktiga förvärvsinkomster är vid sidan av lönen bl.a. penningersättningar som betalats på grund av skrivande eller försäljning av produkten, olika varor och förmåner, rabatter, presentkort, resor och inbjudningar till evenemang. Reklaminkomster som bloggaren får är inte arbetsinkomst. Om bloggaren inte har ett anställningsförhållande är hens inkomst till karaktären arbetsersättning eller om verksamheten är omfattande, kan bloggaren vara en FöPL-försäkrad företagare. Läs mer på Skatt.fi. 78

84 Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovannämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,24 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (750 euro/månad) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande av inkomst. Läs mer i den tekniska anvisningen för föräldradagpenning och sjukdagpenning. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev VRL03r). Avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är: På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare 2) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. Avdraget är högst euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro år 2018 och

85 Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att hen inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma som tidigare) ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,25 euro/km år År 2018 uppgick ersättningen till 0,25 euro/km. Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas hen ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro). Som kostnader för användning av motorsåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten. Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Programmet som används för beräkning av årsarbetsinkomsten beaktar automatiskt en månads semester i fråga om resekostnader, vilket måste beaktas när man beräknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är På grund av programmet som beräknar arbetsinkomsten är vi tvungna att dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. I programmet registreras 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för 80

86 Familjedagvårdare resor. I programmet ska sex månader anges för ovannämnda kalkylerade resekostnader. Programmet beaktar alltid en månads semester i fråga om de årliga kostnaderna för arbetsresor, så årsbeloppet av resekostnaderna blir i detta fall 2 650,01. Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen utifrån en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Läs mer på skatt.fi. Vid beräkningen beaktas 750 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 116,40 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,41 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor m.m.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992). Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, såsom fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2019 är måltidsersättningen 10,25 euro per dag. Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare 81

87 En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man på sidan Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan rätten till förmånen uppkom. Om rätten till förmånen börjar år 2018 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2016 som grund för dagpenningsförmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2019 och 2018, 1,417/1,391, varvid koefficienten är 1, På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen RP_TYÖKYKY. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur du ska begära uppgifterna av den försäkrade eller skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattningen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som hen har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPLförsäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också 82

88 förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Beloppet av en kontinuerlig förmån ändras inte vid årsskiftet. Dagpenning som betalas till minimibelopp ändras emellertid på grund av indexjustering. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). Föräldradagpenning för samma barn bestäms under hela föräldradagpenningsperioden på basis av samma arbetsinkomst, även om perioden sträcker sig över två olika kalenderår (SFL 1224/ kap. 3 ). Exempel Rätt till moderskapspenning uppkommer i december 2017 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Rätten till moderskapspenning fortsätter över årsskiftet 2017/2018. Då beräknas moderskapspenningens belopp också år 2018 utifrån arbetsinkomsten för skatteåret Under föräldrapenningsperioden arbetar modern i tre månader år 2018 varefter hon återgår till att lyfta föräldrapenning under den resterande föräldrapenningsperioden. Också under den resterande perioden bestäms moderns föräldrapenning utifrån arbetsinkomsten för år Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2016 och som grund för sjukdagpenningen används då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas på basis av samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2015, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen. 83

89 Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan lämnas in av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter, eller så kan du använda de löneuppgifter som finns i inkomstregistret. Kontrollera först till vilken del uppgifterna finns i inkomstregistret. Arbetsgivare anmäler uppgifter om löner som betalats ut efter till inkomstregistret. Om löneuppgifterna har anmälts specificerade per inkomstslag får du uppgift om de inkomstslag av engångsnatur som ingår i löneinkomsterna och som beaktas som engångsbetalningar i arbetsinkomstberäkningarna. Om endast det sammanlagda beloppet av löneinkomsterna har anmälts, kan du bli tvungen att begära de uppgifter som saknas eller kompletterande uppgifter av arbetsgivaren. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för sex månader till FPA för ansökan. Arbetsgivare kan meddela löneuppgifterna på följande sätt: i e-tjänsten för arbetsgivare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y17r). Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön. Beaktande av inkomsterna för sex månader Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna beaktas för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsterna kan beaktas på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. Arbetsinkomsterna för de sex föregående månaderna kan beaktas om de har utretts på ett tillförlitligt sätt och är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt de uppgifter som arbetsgivaren anmält via inkomstregistret eller på annat sätt om det inte finns skäl att misstänka att anmälan är bristfällig eller felaktig. Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man beräknar arbetsinkomsten utgående från anmälningarna till inkomstregistret eller från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid hen varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.). Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar, beaktas lönen och tillhörande tillägg dag för dag under den anmälda tidsperioden. Exempel 1 84

90 Per löneperiod Moderskapsledigheten börjar 9.12, och sex månaders lön uppges för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. Om sexmånadersinkomsten företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledighet börjar 9.12 och sexmånaderslönen uppges per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Semesterlönens inverkan Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Lönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2018 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Lönen uppges för tiden Semestern hölls i juni 2018 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver lön beaktas som sexmånadsinkomst övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana ersättningar är till exempel semesterpenning semesterersättning annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om betalningarna görs regelbundet i samband med varje löneutbetalning ska du beakta dem i uppskattningen av sexmånadersinkomsten. 85

91 Annat inkomstslag Semesterersättning för outtagen semester (t.ex. när anställningen upphör) Lön eller lönefordran som betalas på basis av domstolsbeslut med stöd av lagen om lönegaranti. Tillägg som felaktigt blivit obetalt. När inkomsten beaktas Beaktas om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden och ersättningen förtjänats under högst ett år. Beaktas. Betalas till arbetstagaren retroaktivt. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadersperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, beaktas inkomsten. TABELL inkomstslag som kan beaktas som SFL-arbetsinkomst Det nationella inkomstregistret Till det nationella inkomstregistret anmäls uppgifter om löner och arvoden som betalats ut efter Löneutbetalare ska anmäla uppgifter om utbetalda löner och arvoden inom fem kalenderdagar från utbetalningen. Närmare anvisningar om tidsfristerna för anmälan finns i anvisningarna om inkomstregistret. De obligatoriska löneuppgifter som löneutbetalaren anmäler är inte alltid tillräckliga för att ansökan ska kunna avgöras, utan FPA behöver ofta kompletterande inkomstuppgifter, såsom uppgifter om inkomstslag, frånvaro och frågor som gäller anställningsförhållandet. Penninglöner kan anmälas till det nationella inkomstregistret på två sätt. Penninglöner kan anmälas som en totalsumma (anmälningssätt 1). Penninglöner kan också anmälas specificerade enligt inkomstslag (anmälningssätt 2). Enligt 21 i lagen om inkomstdatasystemet är prestationsbetalaren inte skyldig att anmäla sådana uppgifter till uppgiftsanvändaren som redan har anmälts till inkomstregistret. Den som använder inkomstuppgifterna har rätt att av prestationsbetalaren begära uppgifter som saknas i inkomstregistret eller utredningar som kompletterar uppgifterna i inkomstregistret. Exempel Dagpenning söks från utifrån arbetsinkomsten för de föregående sex månaderna. Lönerna för tiden har anmälts till inkomstregistret som en totalsumma. Handläggaren ber arbetsgivaren anmäla inkomsterna för hela den föregående sexmånadersperioden eller alternativt endast de inkomstuppgifter för tiden före som saknas samt en utredning om huruvida den totalsumma som anmälts till inkomstregistret innehåller ersättningar av engångsnatur och när de har tjänats in. Exempel Dagpenning söks från utifrån arbetsinkomsten för de föregående sex månaderna. Lönerna för tiden har anmälts till inkomstregistret specificerade enligt inkomstslag. Handläggaren kan meddela ett beslut utifrån de här uppgifterna om lönerna inte innehåller inkomstslag som separat måste redas ut med arbetsgivaren. FPA:s inkomstregistersystem 86

92 Av de löneuppgifter som anmälts till det nationella inkomstregistret kan uppgifter om inkomst enligt sjukförsäkringslagen sökas fram för FPA:s inkomstregistersystem med hjälp av användningsändamålet SVL-työtulo (SFL-arbetsinkomst). I fråga om användningsändamålet SVLtyötulo ska löneanmälningarna sökas enligt löneperiod. Öppna löneanmälningarna och kontrollera de uppgifter som finns i inkomstregistret. När man använder användningsändamålet SVL -työtulo visas en del av inkomsterna markerade. För dessa inkomstslag visas ett meddelande om vilket inkomstslag det är fråga om och vilken lönerad det markerade inkomstslaget ingår i. Handläggaren ska utreda hur de markerade inkomstslagen ska beaktas vid fastställandet av förmånsbeloppet. De vanligaste inkomstslagen som ska utredas är semesterpenning, semesterersättning och arbetsersättning. Andra inkomstslag som ska utredas gäller huvudsakligen organisationens vinstutdelning. I en tabell definieras enligt inkomstslag när inkomstslaget beaktas som arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen. De inkomstslag, förklaringar och koder som finns i tabellen används i inkomstregistret. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL-/LFöPLarbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot i förmånssystemet eller vid behov med ett kundbrev (VRV03r). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag. Arbetsinkomst i fråga om moderskapspenning Moderskapspenning ska sökas senast två månader före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Den försäkrade kan förete arbetsinkomsten för de sex månader som föregick ansökan om moderskapspenning, om hon har en regelbunden månadsinkomst. Om inkomsterna har varierat ska du be den sökande förete inkomsterna för sex månader bakåt räknat antingen från den senaste löneutbetalningsperioden eller omedelbart från den tidpunkt då rätten till moderskapspenning uppkom. Exempel Moderskapspenning söks från med en ansökan som lämnats in Den sökande företer inkomsten för sex månader för tiden Modern är anställd hos en kommunal myndighet och får regelbunden månadslön. Den företedda inkomsten kan läggas till grund för moderskapspenningen Tillförlitlig utredning Som tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst betraktas arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren anmäler arbetstagarens löneuppgifter till inkomstregistret från och med Arbetsgivaren kan också meddela sexmånadersinkomsten till FPA via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. 87

93 Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna och -premierna är betalda. Försäkringsavgifterna och -premierna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona. En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå Kontinuerliga arbetsinkomster Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om man har kommit överens om detta i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Om semesterpenning, semesterersättning eller annan ersättning som ska betraktas som lön betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen så ingår beloppet av ersättningarna i det totala beloppet av löneinkomster som arbetsgivaren uppger. Semesterpenningen läggs då inte separat till beloppet av löneinkomster. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till att inkomster saknas, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. 88

94 Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Hen har fått arbete för två månader Hen blir arbetslös arbetssökande på nytt Hen insjuknar och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2016, antingen till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna. Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om hen sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om hen arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar hen hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetslösheten börjar Inkomsterna för 6 månader gäller perioden Därtill kan man beakta semesterpenningen som betalats ut eller semesterpenningen för föregående år, som betalades ut Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte tagits ut. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte 89

95 betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger om året i samband med lönen för mars och oktober. Sjukdagpenning söks från och inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Man kan beakta resultatpremierna för oktober 2017 och mars Det är också möjligt att beakta resultatpremierna för mars 2018 och oktober 2018, om det finns uppgifter om dem vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL-/LFöPLförsäkringsskyldig kan hen vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för hela den sexmånadersperiod som inföll omedelbart innan förmånsrätten började, då den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart innan förmånsrätten började kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av de sex månaderna på grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak för året då förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan motsvarande särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. på basis av en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). utifrån inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hens arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara 90

96 Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) endast lämpar sig för löneinkomster, inte för företagarinkomster Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit 91

97 minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan förmånsrätten började. Har det gått en längre tid ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hens utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hens yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och hen har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Den sökande har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade fortsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande är merkonom till utbildningen. Hon har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hens yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året. I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes. 92

98 Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension blir familjeledig medan hen arbetar deltid och personen inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sexmånaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader. Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel sjukdom 93

99 arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbetsoch näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av deltidstillägg, partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång i arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst på basis av minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst sex månaders arbetsinkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete. 94

100 Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL- arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår FPA måste få en tillförlitlig utredning om att den sökandes arbete skulle ha fortgått minst sex månader, om inte förmånsrätten hade börjat. Utredningen kan utgöras av uppgifterna om anställningsförhållandet i inkomstregistret arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår Arbetsinkomsten kan inte uppskattas som årsarbetsinkomst om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än minst sex månader arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och tar ut moderskapspenning från Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. utifrån lönen för fyra månader. Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna innan förmånen började betalas ut, men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under den övriga delen av året är hon arbetslös arbetssökande. Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal, utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. 95

101 Den sökandes sjukledighet började Hennes arbetsinkomster kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad före sjukledigheten och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hens arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet innan förmånsrätten började har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare, den försäkrades rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och man av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dra slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Utred den försäkrades arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Utnyttja uppgifterna i inkomstregistret och begär de uppgifter som saknas av den försäkrade. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Föregående förmån har grundat sig på arbetsinkomsten för sex månader Om en ny dagpenningsperiod (sjukdagpenningar, föräldradagpenningar, specialvårdspenning och rehabiliteringspenning) börjar inom 30 dagar efter att den föregående dagpenningsperioden upphört, bestäms dagpenningsförmånen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Kunden kan alltid, om den så önskar, uppge en ny 96

102 sexmånadersinkomst för tiden före förmånen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2019 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för 2017 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen Företagares och yrkesutövares inkomster FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Beaktande av företagsinkomst BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR En företagares dagpenningsförmån bestäms utifrån FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig bestäms förmånen utifrån företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget (Ab). FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovannämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på det sättet ska du kontakta pensionsanstalten och höra dig för om när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta 97

103 företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda utredningen. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå. Exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky-> Verottajalta saadut tiedot -> Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod. I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mer information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamheten beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas i stället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, 98

104 kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10%/0% * beroende på sökandens yrkande = kapitalinkomstandel.(* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av 99

105 nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (Inkomstskattelagen 1535/ ) Rörelseidkare och yrkesutövare får ett separat företagaravdrag på 5 % från näringsverksamhetens resultat från och med Avdraget görs från rörelseidkarens eller yrkesutövarens resultat av skatteårets näringsverksamhet, efter att de fastställda förlusterna från tidigare år dragits av. 2. Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.. varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet (syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel (* Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. * Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där hen är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten. 3. Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt bilden nedan ( 100

106 Läs mer: Oppet_bolag_och_kommanditbolag/Inkomstbeskattning Inkomster som kommunalveterinär uppgett En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och åtgärdsarvoden som veterinären tar ut av kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmåner. För de tjänster som kommunalveterinärerna tillhandahåller har de med stöd av veterinärvårdslagen (765/2009, 19 ) rätt att av husdjurets ägare eller innehavare ta ut i det kommunala tjänstekollektivavtalet fastställt arvode, ersättning för resekostnader och ersättning för användning av utrustning i sin ägo samt ersättning för kostnader för förbrukade läkemedel och förnödenheter. Maximibeloppen för kommunalveterinärernas besöks- och åtgärdsarvoden har fastställts i den kommunala veterinärstaxan, som ingår som en del i de kommunala läkarnas tjänstekollektivavtal. En kommunalveterinär kan dessutom av kunderna ta ut kostnadsersättning för läkemedel och förbrukningsartiklar enligt de faktiska kostnaderna samt för resekostnader för tillhandahållande av veterinärhjälp enligt det kommunala tjänste- och kollektivavtalet. Enligt läkemedelslagen (395/1987, 95 a ) får veterinären för det läkemedel som hen utlämnar debitera högst det pris som hen har betalat för läkemedlet och dess leverans till apoteket eller läkemedelspartiaffären. 101