Rehabiliteringspenning 7/2015

Transkript

1 Rehabiliteringspenning rehabiliteringspenning_0715

2 1 Innehåll 1 God förvaltning Målsättning Förmånsdelar Rätt och villkor Arbetsgivarens rätt Konkursbo Betalare av lönegaranti Utländsk arbetsgivare Den försäkrades rätt Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem Personer som arbetar i Finland och personer som bedriver företagsverksamhet i Finland Villkor för beviljande Ålder Arbetslivsmål Hinder för arbete Rehabiliteringsbeslut Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för Väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringshelhet Rehabiliteringspenning under ferier Tillfälligt avbrott Frånvaro från rehabiliteringen Karenstid Karenstid 1 dag Karenstid 30 dagar Karenstid 0 dagar Karenstid dagar Rehabiliteringshelhet Ersättning för uppehälle och tid den kan betalas för Rehabiliteringsunderstöd och tid det kan betalas för Internationella bestämmelser Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EGlagstiftningen Överenskommelser om social trygghet Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Rehabilitering som grund FPA-rehabilitering Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Rehabilitering enligt barnskyddslagen Rehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Missbrukarrehabilitering Familjerehabilitering Individuell missbrukarrehabilitering rehabiliteringspenning_0715

3 2 5.9 Läroavtalsutbildning Anpassningsträning finansierad av RAY Rehabiliteringspenning till anhöriga Rehabiliteringspenning för unga Arbetslivet som mål Bedömning av väsentlig försämring Individuell studie- och rehabiliteringsplan (fi. KOHPS) Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Tid för vilken rehabiliteringspenning för unga betalas Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Den ungas rehabilitering avbryts Uppföljning av den ungas studie- och rehabiliteringsplan Rehabilitering som ges utomlands Allmänbildande grundutbildning Förhållande till andra förmåner Pensioner Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Delinvalidpension Deltidspension Sjukpension från FPA Garantipension Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Barnförhöjning Familjepensioner Ålderspension, förtida ålderspension Idrottarpensioner Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Specialvårdspenning Studieförmåner Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Arbetslöshetsförmåner Föräldradagpenningar Hemvårdsstöd Specialstöd för lantbruksföretagare Ersättning enligt annan lag Om annan ersättning fördröjs Olycksfall i arbetet Trafikskada Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet Ansökan Anhängighet Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Ombud, d.v.s. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Intressebevakningsfullmäktig... 62

4 Kommun Arbetsgivare Patientförsäkringscentralen Ansökningstid Begäran om tilläggsutredning Belopp På basis av arbetsinkomsten Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Beloppet under väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning Beloppet under ett tillfälligt avbrott Föregående förmån Ersättning för uppehälle Arbetsinkomst under utbildning Bestämningsgrunder Arbetsinkomst Löneinkomster Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Avdrag Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Företedda arbetsinkomster På basis av föregående förmån Arbetslöshetsförmåner Rehabiliteringspenningar Studiepenning Sjukdagpenning Rehabiliteringspenning till pensionstagare Retroaktiv pension Pensionsansökan under behandling (anhängig) Avgörande Handläggningsställe Handläggningsställe för internationella ärenden Om jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Begäran om bedömning Tilläggsutredningar Hörande När ska klienten höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beslutsmottagare Utbetalning Betalningsadress Utländsk betalningsadress Betalningsmottagare Den försäkrade

5 Arbetsgivaren Patientförsäkringscentralen Intressebevakaren och intressebevakningsfullmäktigen Kommunen Arbetslöshetskassan Ansvarsenheten för studiestöd Arbetsplatskassan FPA-byrån Utsökningsmyndighet Regressbetalning Förskottsinnehållning Förskottsinnehållning Grunder Källskatt Erhållande och användning av uppgifter Verkställande av förskottsinnehållning Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalning Årsmeddelanden Månatlig kontroll Förhindrande av utbetalning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Förmån som beviljats från utlandet Index- och beloppsjusteringar Avbrytande och minskning Indragning Felaktig utbetalning Återkrav Regressindrivning Sökande av ändring

6 5 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex.i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, d.v.s. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Målsättning Syftet med rehabiliteringspenningen är att trygga försörjningen för rehabiliteringsklienter under rehabiliteringstiden. När beviljningsvillkoren är uppfyllda kan rehabiliteringspenning betalas ut också

7 6 under tiden mellan rehabiliteringsperioder och tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och rehabiliteringens början. Syftet med rehabiliteringspenningen för unga är att för unga funktionshindrade i åldern år säkerställa att yrkesinriktad rehabilitering inleds och genomförs och att därigenom förbättra deras möjligheter att få arbete och trygga deras försörjning. Ytterligare ett syfte är att förhindra en övergång till sjukpension. Syftet med ersättningen för uppehälle är att säkerställa att rehabiliteringsklienten deltar i rehabilitering genom att ersätta klienten för de extra kostnader som deltagandet i rehabilitering orsakar honom eller henne Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan betalas i syfte att underlätta sysselsättningen av klienten efter rehabiliteringen, om detta är synnerligen behövligt för att klienten ska få arbete. 3 Förmånsdelar Rehabiliteringspenningförmåner enligt lagen om FPA-rehabilitering (lagen om s rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, nedan lagen om FPA-rehabilitering eller FRPL 566/2005) är: rehabiliteringspenning o rehabiliteringspenning för unga ersättning för uppehälle rehabiliteringsunderstöd enligt prövning 4 Rätt och villkor Personer i åldern år som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen har rätt till rehabiliteringspenning när beviljningsvillkoren är uppfyllda. Om den som söker rehabiliteringspenning inte är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen påpekar systemet detta. Utred i så fall personens försäkringstillhörighet. 4.1 Arbetsgivarens rätt Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren betalar lön eller motsvarande ersättning till rehabiliteringsklienten för rehabiliteringstiden. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för rehabiliteringstiden kan grunda sig på arbetsavtalsförhållande, tjänsteförhållande eller läroavtalsförhållande kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren på villkor att arbetsgivaren och rehabiliteringsklienten har kommit överens om att förmånen helt eller delvis ska betalas till arbetsgivaren i stället för till rehabiliteringsklienten. För tiden i fråga betalas rehabiliteringspenningen inte till rehabiliteringsklienten till den del som motsvarar den utbetalda lönen.

8 7 Rehabiliteringspenningen betalas till klienten själv för den tid han eller hon har deltagit i rehabilitering under semester eller motsvarande avlönad ledighet som beviljats på andra grunder än rehabilitering och fått lön eller ersättning på denna grund. På den här punkten kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens om något annat. Läs mera i denna anvisning om utbetalning av rehabiliteringspenning till arbetsgivaren: Utbetalning > Betalningsmottagare > Arbetsgivaren Konkursbo Om arbetsgivaren har försatts i konkurs och arbetsgivaren eller konkursboet har betalat lön till arbetstagaren för tiden för sjukfrånvaro eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har konkursboet rätt till dagpenningsförmånen upp till lönebeloppet Betalare av lönegaranti Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situationer när arbetsgivaren är insolvent. Arbets- och näringsbyråerna samt närings-, trafik- och miljöcentralerna tar emot lönegarantiansökningar. Beslut i lönegarantiärendet fattas av NTM-centralen. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 i lönegarantilagen). Läs mer om lönegaranti på arbets- och näringsbyråns webbplats. Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för sjukdomstid eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan. För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress Utländsk arbetsgivare Lönegarantisystemet tryggar betalningen av fordringar som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande i den händelse att arbetsgivaren går i konkurs eller i andra situationer när arbetsgivaren är insolvent. Arbets- och näringsbyråerna samt närings-, trafik- och miljöcentralerna tar emot lönegarantiansökningar. Beslut i lönegarantiärendet fattas av NTM-centralen. Fordringar som betalas enligt lönegarantin jämte samtliga rättigheter övergår till staten den dag lönegarantibeslutet ges (16 i lönegarantilagen). Läs mer om lönegaranti på arbets- och näringsbyråns webbplats. Om lön enligt lönegarantin har betalats till den försäkrade för sjukdomstid eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller partiell föräldraledighet eller rehabilitering, har NTM-centralen rätt till dagpenningsförmånen på basis av lönegarantibeslutet eller anmälan. För utbetalningen av förmånen behövs den försäkrades personuppgifter, uppgifter om utbetalt lönebelopp och utbetalningstid under tiden av frånvaro från arbetet, namnet på den arbetsgivare som råkat i betalningssvårigheter och betalningsmottagarens betalningsadress.

9 8 4.2 Den försäkrades rätt Försäkrade enligt sjukförsäkringslagen är personer som är stadigvarande bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem, och personer som arbetar och som utövar företagsverksamhet i Finland, även om de inte bor stadigvarande i Finland. Innan förmånsansökan avgörs ska man försäkra sig om att försäkringstillhörigheten är utredd för den tidsperiod för vilken förmån har sökts Personer som är bosatta i Finland och personer som kan jämföras med dem Den som är stadigvarande bosatt i Finland är försäkrad i enlighet med sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 1 mom.). Vem som är stadigvarande bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning till Finland > Försäkring på grundval av bosättning > Stadigvarande bosättning (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Vakinainen asumistarkoitus). Med i Finland bosatta försäkrade jämställs personer som vistas utomlands tillfälligt i högst ett år (TillämpnL 4 ). Dessutom är de personkategorier som nämns i 5 8 i tillämpningslagen fortfarande försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, på vissa lagstadgade villkor, även vid vistelse utomlands som varar i över ett år. Sådana personkategorier är bl.a. personer som är anställda hos finska staten utomlands, missionärer och biståndsarbetare, sjömän som arbetar ombord på finska fartyg, utsända arbetstagare, arbetstagare hos en finsk arbetsgivare som har anställt dem utomlands samt de som studerar eller forskar på heltid. Även familjemedlemmar till personer som hör till dessa kategorier och som vistas utomlands är försäkrade i Finland. Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning från Finland (Ratkaisutyö > Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen Suomesta muutto). Observera att den sociala tryggheten för dem som i egenskap av arbetstagare och företagare rör sig i ett land 1 som tillämpar EG-lagstiftningen bestäms enligt EG-lagstiftningen om social trygghet. Även t.ex. kortvarigt arbete i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen kan leda till att den finländska sjukförsäkringen upphör. Läs mer om EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 om social trygghet i förmånsanvisningarna om internationell lagstiftning och försäkring under Internationell lagstiftning > EU-lagstiftningen > Förordningarna 883/2004 och 1408/71. 1 EU-länderna: Belgien (BE), Bulgarien (BG), Cypern (CY), Danmark (DK), Estland (EE), Finland (FI), Frankrike (FR), Förenade kungariket (UK), Grekland (GR), Irland (IE), Italien (IT), Lettland (LV), Litauen (LT), Luxemburg (LU), Malta (MT), Nederländerna (NL), Polen (PL), Portugal (PT), Rumänien (RO), Slovakien (SK), Slovenien (SI), Spanien (ES), Sverige (SE), Tjeckien (CZ), Tyskland (DE), Ungern (HU) och Österrike (AT). EES-länderna: Island (IS), Liechtenstein (LI) och Norge (NO). Därtill Schweiz (CH)

10 Personer som arbetar i Finland och personer som bedriver företagsverksamhet i Finland Den som arbetar eller bedriver företagsverksamhet i Finland försäkras enligt sjukförsäkringslagen även om han eller hon inte anses vara stadigvarande bosatt i Finland (SFL 1224/ kap. 2 1 och 2 mom.). För att en arbetstagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av arbete krävs det att arbetstagaren har för avsikt att arbeta i Finland minst fyra månader så att arbetstids- och lönevillkoren i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (UAL 1290/ kap. 3 och 7 ) uppfylls. Läs mer i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Ratkaisutyö > Työttömät > Peruspäiväraha > Förmånsanvisning > Rättigheter och förutsättningar > Särskilda villkor > Löntagares arbetsvillkor. Observera att kravet på fyra månaders arbete inte är en väntetid, utan en person som uppfyller villkoret försäkras genast från det att arbetet börjar. Läs mer om försäkringstillhörighet på grundval av bosättning i enlighet med tillämpningslagen 1573/1993 (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella vakuuttaminen > Työskentely palkansaajana). För att en företagare ska omfattas av sjukförsäkringen på basis av företagsverksamhet krävs det att yrkesutövaren är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL 1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL 1280/2006) och att han eller hon har bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan försäkringsansökan lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning till Finland > Försäkring på grundval av arbete > Företagare (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Työskentelyn perusteella vakuuttaminen > Yrittäjä). När du gör en bedömning av sjukförsäkringstillhörighet på basis av arbete eller företagsverksamhet ska du beakta att samma villkor för försäkringstillhörighet gäller såväl arbetstagare och företagare som kommer från länder som tillämpar EU-lagstiftningen [1 ] och från länder med vilka Finland har ett avtal om social trygghet som arbetstagare och företagare från alla andra länder. En förutsättning är dessutom att kravet på uppehållstillstånd uppfylls (tillämpningslagen 3 c ). Läs mer i förmånsanvisningen om försäkringstillhörighet, under Flyttning till Finland > Laglig vistelse > Uppehållstillstånd (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Suomeen muutto > Laillinen oleskelu > Oleskelulupa). Bestämmelserna om arbetstagares försäkringstillhörighet i sjukförsäkringslagen och tillämpningslagen är rätt så enhetliga men de skiljer sig från varandra i fråga om företagare som kommer från så kallade tredje länder. Utländska medborgare som i Finland arbetar som diplomatiska representanter för en främmande stat eller inom en mellanstatlig organisation är dock inte sjukförsäkrade. 4.3 Villkor för beviljande Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning kan indelas i allmänna villkor och särskilda villkor. De allmänna villkoren gäller all rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning. De allmänna villkoren är att rehabiliteringsklienten är år

11 10 rehabiliteringen har ett samband med ett arbetslivsmål rehabiliteringsklienten på grund av rehabiliteringen är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning det finns en lagstadgad grund för rehabiliteringen (FRPL 566/ ) Rätt till rehabiliteringspenning kan dessutom förutsätta att rehabiliteringens laggrund och de särskilda villkor som bestäms enligt rehabiliteringsformen är uppfyllda. Dessa behandlas i avsnittet Rehabilitering som grund i samband med varje rehabiliteringsgrund Ålder Rehabiliteringspenning kan beviljas rehabiliteringsklienter i åldern år. Rehabiliteringspenning betalas högst till utgången av den kalendermånad då den försäkrade fyller 68 år. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas unga personer i åldern år. Rehabiliteringspenning för unga betalas ändå för hela tiden för avläggandet av en sådan examen enligt studie- och rehabiliteringsplanen som den unga blivit godkänd till innan han eller hon fyllt 20 år Arbetslivsmål Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att rehabiliteringen är nödvändig för att klienten ska hålla sig kvar i arbetslivet återvända till arbetslivet eller komma in i arbetslivet. Arbetslivsmålet kan anses bli uppfyllt indirekt när rehabiliteringspenning beviljas en anhörig som deltar i rehabilitering som familjemedlem eller annan närstående till klienten en person som deltar i familjerehabilitering enligt barnskyddslagen en person som deltar i familjerehabilitering enligt lagen om missbrukarvård Hinder för arbete En förutsättning för rehabiliteringspenning är att klienten på grund av rehabiliteringen är förhindrad på heltid att utföra sitt lönearbete eller sitt eget arbete (FRPL 566/ mom.). Om klienten arbetar under rehabiliteringstiden har han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning för dagarna i arbete. Undantag: Under tid med rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning och rehabiliteringspenning för unga får klienten arbeta i bisyssla och ha arbetsinkomster. Ett villkor för beviljande av rehabiliteringspenning är då att klienten, utifrån en helhetsbedömning, är förhindrad att arbeta på heltid. Läs mer om hur arbetsinkomst under tiden för yrkesutbildning samordnas med rehabiliteringspenningen i denna anvisning under Belopp > Arbetsinkomst under utbildning. Lönearbete

12 11 Om klienten har en anställning ska klienten vara förhindrad att utföra sitt lönearbete under rehabiliteringstiden. Om klienten under rehabiliteringstiden har semester eller är ledig från sin anställning (t.ex. vårdledig, alterneringsledig), permitterad, pensionerad eller ledig på basis av ett deltidsarrangemang, uppfylls villkoret när klienten de facto inte arbetar under rehabiliteringen. Läs mer om hur semester eller därmed jämförbar ledighet påverkar mottagaren av rehabiliteringspenning i denna anvisning under Utbetalning > Betalningsmottagare > Arbetsgivaren. Rätt till rehabiliteringspenning för lördagar eller en skiftarbetares veckoledighet som ingår i rehabiliteringstiden förutsätter också att klienten de facto inte arbetar under dagen i fråga. Eget arbete Med eget arbete avses arbete som klienten utför i eget eller en familjemedlems företag, affär eller yrke arbete som klienten utför inom lant- eller skogsbruk eller i eget eller någon annans hushåll självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier på heltid som inte tillhandahålls som rehabilitering. Eget arbete är således företagsverksamhet, självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete, studier på heltid eller skötsel av eget hushåll. Den sökande ska vara förhindrad att utföra det egna arbetet under rehabiliteringstiden. En arbetslös arbetssökande ska vara förhindrad att söka arbete. Varken lönearbete eller eget arbete Även då klienten varken har lönearbete eller ovan avsett eget arbete (sköter inte ens sitt eget hushåll) har han eller hon rätt till rehabiliteringspenning om rehabiliteringen har ett klart arbetslivsrelaterat mål, dvs. om syftet med rehabiliteringen är att klienten ska komma ut i eller återvända till arbetslivet. I princip räcker det inte med att arbetslivsmålet uppfylls indirekt, t.ex. att en anhörig deltar i rehabiliteringen. Heltidshinder för arbete Rehabiliteringen inklusive resor ska ta minst sex timmar eller så ska rehabiliteringen annars de facto hindra klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen. Ta reda på rehabiliteringens dagliga längd med hjälp av rehabiliteringsbeslutet, standarden, rehabiliteringsplanen eller kursprogrammet. Rehabiliteringsstandarden kan möjliggöra individuell flexibilitet som beaktar klientens resurser och rehabiliteringsmål vid genomförandet av rehabiliteringen. Möjlighet till flexibilitet ingår i de standarder gällande arbetsträning för mentalvårdsklienter, arbetsträning och arbetsprövning som träder i kraft : "I regel 5 rehabiliteringsdagar per vecka. Med beaktande av klientens resurser och rehabiliteringsmålen (t.ex. deltidsarbete) kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov. Då krävs minst 3 rehabiliteringsdagar per vecka." Rehabiliteringspenning kan i regel beviljas för de frånvarodagar per vecka som grundar sig på flexibilitet enligt individuella behov eftersom klienten på grund av rehabiliteringen de facto är förhindrad att arbeta också under mellandagarna. Om klienten ändå arbetar under mellandagarna beviljas inte rehabiliteringspenning.

13 12 Exempel Klienten arbetar dagligen i kassan i en dagligvarubutik mellan kl. 8 och 16. Rehabiliteringskursen pågår mellan kl. 10 och 14. Även om rehabiliteringen jämte resor tar mindre än sex timmar, kan arbetsdagen som helhet betraktad vara förlorad på grund av arbetets natur. Rehabilitering i öppen vård Rehabiliteringspenning kan även beviljas för rehabilitering i öppen vård om rehabiliteringen sker på heltid. Rehabilitering i öppen vård som sker på deltid berättigar i princip inte till rehabiliteringspenning. Bedöm om rehabiliteringen de facto hindrar klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen. Exempel Exempel Ett besök (3 h) inom VAKE-rehabilitering i öppen vård för en klient med multipel skleros kan berättiga till rehabiliteringspenning även om rehabiliteringen inklusive resor sammanlagt tar mindre än sex timmar, om personens individuella förhållanden (vilka framgår av uppgifterna om hälsotillståndet och orken i B-intyget) medför att han eller hon inte har faktiska möjligheter att arbeta dagen i fråga utöver deltagandet i rehabiliteringen. Då hindrar rehabiliteringen klienten från att arbeta och få försörjning för rehabiliteringsdagen och rehabiliteringspenning kan beviljas. I rehabiliteringen ingår ett besök på rehabiliteringsinrättningen som omfattar minst 2 timmar. Klienten ansöker om rehabiliteringspenning för den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller. Ring upp kunden och be honom eller henne berätta hur ett besök hindrar kunden från att arbeta och hur mycket tid som går åt till resor. Bedöm utifrån kundens ansökan och ytterligare uppgifter om han eller hon är förhindrad att arbeta. Heltidsstudier En klient som får yrkesutbildning är förhindrad att arbeta om klienten studerar på heltid och inte kan utföra regelbundet arbete jämförbart med huvudsyssla (med undantag av läroavtalsutbildning). Rehabiliteringspenning kan beviljas för distansstudieperioder i anslutning till examensinriktade yrkesstudier som genomförs som flerformsstudier, studier vid kvällslinje och privata studier (t.ex. utförande av examensarbete), om det är fråga om heltidsstudier. Rehabiliteringspenningen betalas inte vid brevskolestudier, frånsett eventuella närundervisningsperioder som varar över karenstiden. Vid utredningen av om det är fråga om heltidsstudier kan läroanstaltsregistret tas till hjälp. Uppgifter i läroanstaltsregistret fås med förfrågan via OSKY/Oppilaitokset Rehabiliteringsbeslut Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att ett godtagbart rehabiliteringsbeslut har fattats för klienten. Rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning kan beviljas utan beslut om rehabilitering. Läs mer i denna anvisning under Rehabilitering som grund

14 Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för I detta avsnitt redogörs det för vilken tid rehabiliteringspenning betalas och för vilken tid rehabiliteringspenning betalas vid utbildning (yrkesinriktad rehabilitering och läroavtalsutbildning). Följande underrubriker preciserar och kompletterar betalningen av rehabiliteringspenning: väntetid och mellanliggande tid rehabiliteringshelhet rehabiliteringspenning under ferier tillfälligt avbrott frånvaro från rehabiliteringen. Det finns en separat redogörelse för rehabiliteringspenning för unga i denna anvisning under Rehabiliteringspenning för unga. Rehabiliteringstid Rehabiliteringspenningen betalas efter karenstiden för varje vardag som rehabiliteringen pågår (FRPL 56666/ kap. 23 ), dvs. för högst sex dagar per vecka. Den betalas inte för söndagar eller söckenhelgdagar. Beakta att den första karensdagen kan vara en söndag eller en söckenhelg. Om det mellan de olika rehabiliteringsperioderna finns ett veckoslut kan perioderna sammanföras och då betalas rehabiliteringspenning också för lördagen. Exempel, när det finns ett veckoslut mellan de olika rehabiliteringsperioderna 1) Arbetsprövningens utredningsperiod pågår från onsdag till fredag. Arbetsprövningsfasen börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. 2) Den yrkesinriktade utbildningens period i öppen vård genomförs från måndag till fredag. Arbetspraktikperioden börjar följande måndag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen mellan de två rehabiliteringsperioderna. För en lördag som ingår i en rehabiliteringsperiod betalas rehabiliteringspenning oberoende av om det på lördagen ordnats rehabilitering eller inte. Exempel, när en lördag ingår i rehabiliteringsperioden 1) Under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning för mentalvårdsklienter betalas rehabiliteringspenning också för lördagar även om klientens rehabilitering ordnas från måndag till fredag. Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningens fortsättningsfas ordnas från onsdag till därpå följande veckas fredag. I perioden ingår en lördag men enligt standarden ordnas inte rehabilitering på lördag. Rehabiliteringspenning betalas för lördagen eftersom den ingår i rehabiliteringsperioden. Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om motiverad flexibilitet ingår. Exempel, när motiverad flexibilitet ingår i rehabiliteringsperioden under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning för mentalvårdsklienter under introduktionsskedet i arbetet för den som deltar i arbetsprövning under introduktionsskedet i arbetet under perioden av arbetsträning

15 14 Under rehabiliteringsperioden kan antalet rehabiliteringsdagar per vecka fastställas flexibelt allt efter klientens individuella behov. Då förutsätts 3 rehabiliteringsdagar per vecka. Rehabiliteringspenning betalas för hela rehabiliteringsperioden om rehabiliteringen de facto förhindrar arbete också under flexdagarna. Innan du avgör ärendet ska du ta reda på när rehabiliteringsperioden börjar och slutar. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas måste åtminstone tidpunkten för den första perioden vara fastslagen. Rehabiliteringspenning betalas för utbildning Förbered beslutet om rehabiliteringspenning som grundar sig på utbildning för hela utbildningen, men registrera perioderna med rehabiliteringspenning per läsår, t.ex (rehabiliteringspenning beviljas högst för 12 månader i taget). Du kan vid behov kontrollera läsårets start- och slutdatum med klienten eller läroanstalten eller på läroanstaltens webbsidor. För de följande läsåren och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande. Förbered beslutet om rehabiliteringspenning i samband med läroavtalsutbildning för hela läroavtalstiden, men registrera rehabiliteringspenningsperioden för högst 12 månader. För de följande perioderna och eventuell mellanliggande tid görs ett justeringsavgörande. Beakta utbetalningen till arbetsgivaren och arbetsgivarens uppgifter om löneutbetalning Väntetid och mellanliggande tid I det här avsnittet redogörs för följande uppgifter om väntetid och mellanliggande tid: definitioner klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid maximitider bedömning av om inkomsterna är tillräckliga och av utbetalning av rehabiliteringspenning under väntetid och mellanliggande tid. Vad är väntetid och mellanliggande tid? Väntetid innebär tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och det att rehabiliteringen påbörjas. Ta reda på när rehabiliteringsbeslutet meddelats. Exempel på väntetid Rehabiliteringsbeslutet har meddelats 15.5 och rehabiliteringen börjar Väntetiden är För denna tid kan klienten ha rätt till rehabiliteringspenning för väntetid. Mellanliggande tid innebär tiden mellan rehabiliteringsperioderna. Utformningen och indelningen i perioder varierar mellan de olika rehabiliteringsåtgärderna. Utred detta via kursregistret och standarden när det gäller rehabilitering ordnad av FPA och ur rehabiliteringsbeslutet och deltagarintyget när det gäller rehabilitering ordnad av någon annan. Exempel på mellanliggande tid Inledningsfasen av klientens arbetsprövning ordnas Arbetsprövningsfasen ordnas och Tiden mellan perioderna är mellanliggande tid för vilken klienten kan ha rätt till rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid

16 15 Rehabiliteringspenning betalas under väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering (FRPL 566/ kap. 24 ), när det är nödvändigt för att säkerställa att klientens rehabilitering framskrider klienten under denna tid inte får sin försörjning genom arbete eller andra system som tryggar den grundläggande försörjningen. Beakta rehabiliteringens längd och längden på de mellanliggande tiderna. Bedöm om väntetiden eller de mellanliggande tiderna bildar en helhet för vilken det är ändamålsenligt att trygga klientens försörjning och försäkra sig om att rehabiliteringen framskrider. Beakta att det för en kort väntetid eller mellanliggande tid kan vara ändamålsenligt att bevilja rehabiliteringspenning i stället för att uppmana klienten att ansöka om en arbetslöshetsförmån. Fråga klienten om han eller hon vill ha rehabiliteringspenning för en kort mellanliggande tid eller om han eller hon vill söka en arbetslöshetsförmån. Med kort tid avses cirka 2 3 veckor. Ta vid övervägningen i beaktande att rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid är primär i förhållande till utkomststöd betalas utan behovsprövning till den som har rehabiliteringspenning för unga i regel inte betalas ut till pensionstagare eftersom deras försörjning är tryggad med pension. Till den som deltar i läroavtalsutbildning betalas rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte ut under semester om han eller hon har semesterlön. Ta innan avgörandet reda på om klienten vill ha rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid, ifall det inte framgår av ansökan eller kontakter om klienten kan få sin försörjning genom arbete om klienten får eller kan få arbetslöshetsförmån eller någon annan förmån som tryggar försörjningen. I regel räcker klientens egen utredning. Vid behov kan du använda kundbrev KRL13r. Maximitid Rehabiliteringspenning för väntetider och mellanperioder betalas för högst tre månader per kalenderår, beräknat separat för vardera grunden. En månad anses innefatta 25 vardagar. De ovannämnda maximitiderna på tre månader för väntetid och mellanliggande tid kan överskridas om det med tanke på tryggandet av rehabiliteringens framskridande är befogat att klientens försörjning tryggas under hela den rehabiliteringshelhet som avses i rehabiliteringsplanen. Exempel på överskridande av maximitid Sommarferierna mellan rehabiliteringsperioderna varar tre månader och tre veckor. Det kan anses motiverat att överskrida maximitiden för att klienten inte mitt under en rehabiliteringshelhet ska vara tvungen att söka en ny förmån, t.ex. utkomstskydd för arbetslösa. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för högst tre månader. Efter maximitiden ska du på nytt bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda klientens sysselsättningsmöjligheter. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga?

17 16 Vid bedömningen av om inkomsterna är tillräckliga ska du använda minimibeloppet av rehabiliteringspenning för mellanliggande tid som mått (25 x antalet feriemånader x 24,02 euro per dag år 2015). Beakta dock klientens individuella förhållanden, såsom underhållsskyldighet. Om klienten inte arbetar eller inkomsterna inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för hela den mellanliggande tiden. Klientens inkomster dras inte av från rehabiliteringspenningen ifall de inte anses tillräckliga Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en helhet om de grundar sig på en rehabiliteringsplan främjar klientens arbetslivsrelaterade mål åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid. Rehabiliteringshelheten vid rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid Rehabiliteringspenning för väntetid kan beviljas för väntetiden i samband med den första perioden av en rehabiliteringshelhet om villkoren för beviljande uppfylls. Rehabiliteringspenning för mellanliggande tid kan beviljas för tiden mellan de olika åtgärder som ingår i rehabiliteringshelheten, när de bildar en helhet och villkoren för beviljande uppfylls. En förutsättning för att rehabiliteringspenningen ska beviljas är att ett positivt beslut har fattats om den rehabiliteringsåtgärd som följer efter väntetiden eller den mellanliggande tiden och att det är sannolikt att åtgärden genomförs. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Karenstid > Rehabiliteringshelhet Rehabiliteringspenning under ferier Som tid mellan rehabiliteringsperioder betraktas vid yrkesinriktad rehabilitering sådana ferier mellan läsåren som ingår i studieplanen. Rehabiliteringspenning beviljas inte för sommarferier som ingår i utbildningen om rehabiliteringsklienten under denna tid har löneinkomster eller andra inkomster och de tryggar försörjningen. Hur utreder man utbetalning av rehabiliteringspenning under mellanliggande tid? Till de mottagare av rehabiliteringspenning som deltar i yrkesutbildning skickas i maj automatiskt brevet KRI03r (som bilagor svarsblankett KU14r och motsvarande anvisningsbrev som KRI01r). I brevet informeras om vilka uppgifter klienten ska meddela för att rätten till rehabiliteringspenning under sommaren ska kunna utredas. Schemat illusterar hur du utreder utbetalningen av rehabiliteringspenning.

18 17 Om klienten studerar under tid som enligt studieplanen är ferie, ska du bevilja rehabiliteringspenning med fullt belopp för tiden för heltidsstudier. I regel räcker klientens egen utredning om de studier som genomförs under ferierna och utredning från skolan behövs inte. Bedöm studiernas omfattning i studieplanen. Om klienten under ferien utför praktik som ingår i studierna och han eller hon får lön för det, ska inkomsterna dras av från rehabiliteringspenningen. Läs mer i denna anvisning under Belopp > Arbetsinkomst som ska dras av vid yrkesinriktad rehabilitering Om klienten inte arbetar eller inkomsterna från sommarjobbet inte anses trygga klientens försörjning, ska du bevilja rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Läs mer i denna anvisning under Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Väntetid och mellanliggande tid > Hur bedömer man om inkomsterna är tillräckliga? Om klienten arbetar och försörjningen är tryggad kan rehabiliteringspenning för mellanliggande tid inte betalas. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för ferierna även om klienten ännu inte har lämnat in någon utredning över de studier som han eller hon har genomfört under terminen eller läsåret. Utredningen ska lämnas in senast när följande läsår inleds. Läs mer i den finskspråkiga anvisningen under Seuranta Tillfälligt avbrott Rehabiliteringspenning kan betalas ut om rehabiliteringen avbryts tillfälligt och orsaken till frånvaron är godtagbar (FRPL 566/ kap. 29 ). Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. När det gäller rehabilitering som ordnas av FPA ges närmare anvisningar för klientens egen sjukanmälan. Anvisningen finns också på Kela.fi > Yhteistyökumppanit > Kuntoutuspalvelut > Kuntoutuksen palveluntuottajan ohjeet. Orsaken till frånvaron

19 18 Klienten får vara frånvarande från eller avbryta rehabilitering bara av särskilt vägande skäl. Exempel på sådana skäl är om klienten själv eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, något akut skäl i anslutning till arbete eller barnskötsel eller någon annan motsvarande oförutsedd orsak. Utbetalning under tillfälligt avbrott För att rehabiliteringspenning ska betalas ut förutsätts alltid att det är uppenbart att avbrottet är tillfälligt det är sannolikt att rehabiliteringen fortsätter efter frånvaron eller avbrottet. Utbetalningen av rehabiliteringspenning under frånvaro eller vid tillfälligt avbrott övervägs utgående från de tidigare nämnda särskilt vägande skälen. Utbetalningen av rehabiliteringspenning kan fortsättas utan avbrott för högst 25 vardagar i en följd av särskilda skäl också för en längre tid, dock inte för mer än tre månader. Uppmana kunden att ansöka om sjukdagpenning om sjukdomen verkar långvarig. Du kan be om en prognos gällande sjukdomen av en sakkunnigläkare. FPA-rehabilitering: Klientens egen sjukanmälan Rehabiliteringspenning kan betalas utgående från klientens egen sjukanmälan för högst 3 dagar. Därefter ska klienten visa upp ett intyg över sitt hälsotillstånd eller en annan tillförlitlig utredning om frånvaron. Man ska göra en sjukanmälan till FPA och till rehabiliteringsinrättningen samma dag man insjuknar, eller i alla fall till den ena av dem. För en sjukfrånvaro på högst 3 dagar görs inget justeringsavgörande för rehabiliteringspenningen, ifall den redan betalats ut. Lägg märke till att vid FPA-rehabilitering kan serviceproducenten inom ramen för standarden ge striktare anvisningar om att anmäla sjukdom och att visa upp intyg till rehabiliteringsinrättningen. Läs mer i den finskspråkiga anvisningen under Seuranta Frånvaro från rehabiliteringen Rehabiliteringspenning betalas för den tid man deltar i rehabilitering. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten förbinder sig att följa den plan som har gjorts upp för rehabiliteringen. I regel utreder man inte i efterhand orsaken till en enstaka frånvarodag eller justerar rehabiliteringspenningen, om inte handläggaren anser det motiverat. Detta gäller såväl rehabilitering ordnad av FPA som rehabilitering ordnad av någon annan aktör. När betalas rehabiliteringspenning inte? Rehabiliteringspenning betalas inte för frånvaro utan tillstånd (över 3 dagar) då klienten inte är förhindrad att utföra sitt arbete under en rehabiliteringsdag. Klienten är skyldig att på förhand anmäla om frånvaro och orsaken till den till FPA (KRPL 566/ kap. 43 ). Exempel

20 19 Klienten meddelar FPA att han eller hon är sjuk och inte kan delta i rehabiliteringen under två dagar. Rehabiliteringspenningen justeras inte. Klienten ombes lämna in ett intyg över sitt hälsotillstånd ifall sjukdomsperioden fortsätter över tre dagar. Man ber klienten anmäla sin frånvaro till rehabiliteringsinrättningen. Utredning av frånvaro: FPA-rehabilitering Om klienten under rehabiliteringsperioden är frånvarande mer än 3 dagar eller klienten under en rehabiliteringsåtgärd är frånvarande upprepade enstaka dagar (över 3 st.) utreder man orsaken till frånvaron och bedömer rätten till rehabiliteringspenning under denna tid. Utred i första hand frånvaron med klienten. Du kan också vara i kontakt med serviceproducenten. Vid utredningen av rätten till rehabiliteringspenning ska man beakta följande: Har klienten meddelat sin frånvaro till FPA eller serviceproducenten senast frånvarodagen? Vilken är orsaken till frånvaron? Inverkar frånvaron på rehabiliteringens mål? Exempel a) Serviceproducenten meddelar att klienten har 4 enskilda frånvaron och att han eller hon inte har meddelat om dem på förhand. Kunden intervjuas och det framgår att frånvaron inte kan ses som ett tillfälligt avbrott. Rehabiliteringspenningen justeras och frånvarodagarna förs in i systemet som Muu väliaika (MV). Exempel b) Det framgår ur rapporten att klienten inte deltagit i rehabiliteringen under 3 dagar och att han eller hon inte har anmält om detta till FPA eller serviceproducenten på förhand. Rehabiliteringspenningen justeras inte om det inte finns skäl att misstänka att klienten inte varit förhindrad att arbeta. Utredning av frånvaro: annan än FPA-rehabilitering Vid rehabilitering som ordnas av någon annan aktör svarar den som fattat rehabiliteringsbeslutet för uppföljningen av hur rehabiliteringen förverkligas. Rehabiliteringspenningen betalas utifrån deltagarintyget. Läs mer i denna anvisning under Utbetalning > Förhindrande av utbetalning Utbetalning > Förhindrande av utbetalning. i den finskspråkiga förmånsanvisningen under Seuranta Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Tillfälligt avbrott 4.5 Karenstid Rehabiliteringspenningen är förenad med en karenstid för vilken rehabiliteringspenning inte betalas. Karenstiden kan vara 0 dagar 1 dag (den dag rehabiliteringen börjar) 1 dag (den dag rehabiliteringen börjar) + de 9 följande vardagarna 30 kalenderdagar. Den första karensdagen kan också vara en söndag.

21 20 Karenstidens längd påverkas av rehabiliteringens längd rehabiliteringens innehåll situationen vid den tidpunkt när rehabiliteringen inleds vem som söker rehabiliteringspenning (klienten själv eller en anhörig). Fastställ karenstiden enligt den kända längden på rehabiliteringen räknat från begynnelsedagen. Räkna karenstiden från den dag rehabiliteringen inleds. Notera att rehabiliteringsåtgärder som ordnas av FPA kan omfatta besök utöver heltidsrehabiliteringen. Fastställ karenstiden enligt heltidsrehabiliteringen. Räkna inte med besök i rehabiliteringens totala längd. Exempel Rehabiliteringskurser för vuxna med utmattningssyndrom består av 15 kursdgar och 5 individuella besök. Karenstiden fastställs enligt 15 kursdagar. Ändra inte karenstidens längd även om rehabiliteringens längd eller innehåll senare skulle ändras. Specialfall: Karenstiden för rehabiliteringspenning till pensionstagare kan ändras från 30 dagar till en kortare tid. Detta är möjligt om grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen ändras under pågående rehabilitering på grund av att pensionen upphör. Ändringen av karenstiden påverkar dock betalningen av rehabiliteringspenning först från det att pensionen upphört. Exempel Arbetsträning har inletts Rehabiliteringspenningen har fastställts som rehabiliteringspenning till pensionstagare, eftersom klienten får rehabiliteringsstöd när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringsstödet ändras 1.8 till delinvalidpension under den pågående karenstiden på 30 dagar. Från denna tidpunkt fastställs rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna. I den förändrade situationen betraktas vardagar som karenstid. Eftersom det 1.8 har förflutit mer än vardagar sedan rehabiliteringen inleddes, börjar utbetalningen av rehabiliteringspenningen 1.8. Om en rehabiliteringsåtgärd, t.ex. en anpassningskurs, genomförs i perioder, fastställs karenstiden enligt periodernas sammanlagda längd. Karenstiden dras av från början av den första perioden. Om karenstiden inte uppfylls under denna period, dras de resterande karensdagarna automatiskt av från de följande perioderna Karenstid 1 dag Karenstiden är rehabiliteringens begynnelsedag när det är fråga om utredning av behovet av eller möjligheterna till rehabilitering o yrkesinriktad rehabiliteringsutredning en undersöknings- eller försöksperiod som behövs för upprättandet av en rehabiliteringsplan o yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, arbetsprövning, utbildningsprövning, arbetsträning eller arbetsträning för mentalvårdsklienter rehabilitering som genomförs som ett led i en undersökning som avser rehabiliteringsresultatet eller syftar till att utveckla rehabiliteringen anpassningsträning eller familjerehabilitering som pågår högst 12 vardagar

22 21 annan än ovan avsedd individuell rehabilitering som pågår högst 18 vardagar yrkesorienterad medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA (ASLAK), träning som bevarar och förbättrar arbetsförmågan (Tyk) eller motsvarande rehabilitering som genomförs med stöd av lagen om företagshälsovård (12 och 14 i lagen om företagshälsovård 1383/2001) eller ny rehabilitering som börjar inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades Karenstid 30 dagar Karenstiden är 30 dagar räknat från den dag då rehabiliteringen började, alla kalenderdagar medräknade, om rehabiliteringsklienten får pension när rehabiliteringen börjar utifrån vilken hans eller hennes rehabiliteringspenning fastställs (FRPL 566/ ). Det förekommer inte någon karenstid om pensionstagaren deltar i sitt barns rehabilitering som förälder. Likaså kan karenstiden för en pensionstagare utifrån en föregående förmån vara 0 dagar. Karenstiden för en pensionstagare kan vara 1 dag om ny rehabilitering inleds inom 30 dagar från den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades. Läs mer i denna anvisning under Karenstid 0 dagar Karenstid 1 dag Karenstid 0 dagar Det förekommer inte någon karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringen fick sjukdagpenning eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Någon karenstid iakttas inte heller när rehabiliteringspenning beviljas en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt barn. Då deltar personen i rehabilitering som ordnas för eget barn adoptivbarn makens, makans eller sambons barn ett annat barn som personen de facto sköter såsom en förälder. Eftersom det i lagen inte finns någon begränsning gällande barnets ålder, har inte heller en förälder som deltar i rehabiliteringen av sitt vuxna barn någon karenstid Karenstid dagar Karenstidens längd är den dag rehabiliteringen börjar + de 9 följande vardagarna vid yrkesutbildning individuell rehabilitering som pågår över 18 vardagar anpassningsträning och familjerehabilitering som pågår över 12 vardagar rehabiliteringspenning för väntetid andra karenssituationer än situationer då karenstiden är 0, 1 eller 30 dagar.

23 22 Efter rehabiliteringspenningen för väntetiden fastställs inte någon ny karenstid om rehabiliteringen börjar omedelbart efter väntetiden. För väntetiden åläggs inte karenstid om klienten omedelbart före rehabiliteringspenningen fick förmåner som berättigar till 0 dagars karenstid (se Karenstid 0 dagar) Rehabiliteringshelhet Klientens rehabilitering kan bestå av flera olika rehabiliteringsåtgärder ordnade av FPA eller andra aktörer. Rehabiliteringsåtgärderna bildar en rehabiliteringshelhet då de grundar sig på en rehabiliteringsplan, främjar klientens arbetslivsrelaterade mål och åtgärderna följer varandra inom en kortare tidsperiod, cirka 3 månader. Rehabiliteringshelheten är av betydelse när man fastställer väntetid och mellanliggande tid samt karenstid. Karenstiden fastställs för den första åtgärden eller den väntetid som föregått åtgärden i en rehabiliteringshelhet som anses utgöra en och samma rehabilitering. Någon ny karenstid fastställs inte längre för senare rehabiliteringsperioder eller omedelbart efterföljande mellanperioder som ingår i denna rehabiliteringshelhet. Läs mer i denna anvisning under Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Rehabiliteringshelhet 4.6 Ersättning för uppehälle och tid den kan betalas för I det här avsnittet redogörs för grunderna för beviljande av ersättning för uppehälle samt för vilken tid ersättningen kan betalas ut. Villkor för beviljande En klient vars rehabiliteringspenning uppgår till högst rehabiliteringspenningens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen (24,02 euro per dag år 2015), kan utöver rehabiliteringspenning beviljas ersättning för uppehälle enligt prövning för extra rehabiliteringskostnader (FRPL 566/ kap. 31 ). Ersättningsgilla kostnader kan vara till exempel dagliga resekostnader kostnader för kläder och skodon som behövs i rehabiliteringen extra kostnader för kost och boende Ersättning för uppehälle kan beviljas för olika rehabiliteringsåtgärder som ordnats av FPA eller någon annan aktör. Ersättning för uppehälle beviljas inte för långvarig rehabilitering. Sådan är yrkesutbildning läroavtalsutbildning rehabiliteringspenning för unga annan motsvarande långvarig rehabilitering. Notera att ersättning för uppehälle kan beviljas för tid med arbetsträning för mentalvårdsklienter (MT), arbetsträning, arbetsprövning och yrkeskurser. Dessa är till innehållet inte yrkesinriktad utbildning och motsvarar inte heller långvarig rehabilitering. Om rehabiliteringsklienten har inkomster och ersättningar som samordnas, kan ersättning för uppehälle beviljas endast om det sammanlagda beloppet av den rehabiliteringspenning som ska betalas ut och inkomsterna och ersättningarna inte överstiger rehabiliteringspenningens

24 23 minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen (24,02 euro per dag år 2015). Ersättning för uppehälle kan betalas också för sådan tid då rehabiliteringspenning inte betalas ut t.ex. på grund av samordning. Den som får rehabiliteringspenning till pensionstagare kan få ersättning för uppehälle, om det sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenningen och de pensioner som rehabiliteringspenningen grundar sig på inte överskrider det ovannämnda minimibeloppet. Eftersom avsikten med ersättningen för uppehälle är att ersätta extra rehabiliteringskostnader, finns ingen karenstid för ersättningen och den kan betalas ut redan under karensdagarna för rehabiliteringspenningen. Tid för vilken ersättning betalas Ersättning för uppehälle beviljas på basis av en helhetsbedömning för hela rehabiliteringstiden. Ersättning för uppehälle betalas för hela rehabiliteringstiden även om de extra kostnaderna inte sträcker sig över hela rehabiliteringstiden, t.ex. när klienten efter att självrisken uppfyllts separat beviljas ersättning också för resekostnader. Utbetalningen av ersättning för uppehälle fortsätter om klienten beviljas rehabiliteringspenning vid ett tillfälligt avbrott. Om rehabiliteringspenningen dras in på grund av att rehabiliteringen avbryts, dras ersättningen för uppehälle in från samma tidpunkt. Tid för vilken ersättning inte betalas Ersättning för uppehälle beviljas en person som har rätt till rehabiliteringspenning endast för den tid som han eller hon deltar i rehabilitering, eftersom de extra kostnaderna ska orsakas av själva rehabiliteringen. Ersättningen kan inte betalas under väntetid eller mellanliggande tid. 4.7 Rehabiliteringsunderstöd och tid det kan betalas för I det här avsnittet redogörs för grunderna för beviljande av rehabiliteringsunderstöd samt för vilken tid understödet kan betalas ut. Villkor för beviljande Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning (FRPL 566/ kap mom.) är en prövningsbaserad förmån som kan beviljas en klient som fått rehabiliteringspenning, efter det att utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphört. Syftet är att främja klientens möjligheter att få arbete efter rehabiliteringen. Det är främst efter yrkesutbildning, yrkesträning, arbetsprövning eller rehabiliteringspenning för unga som det kan bli aktuellt att bevilja rehabiliteringsunderstöd. Behovet och nyttan av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska bedömas individuellt. Det kan komma i fråga t.ex. när en klient efter rehabiliteringen fått ett arbete eller en praktikplats med avsevärt lägre lön än den han eller hon tidigare har haft. Då kan man kompensera inkomstskillnaden i början av anställningen och på så sätt stödja sysselsättandet av klienten också i ett arbete med lägre lön. Rehabiliteringsunderstöd kan också beviljas en klient som startar ett eget företag. Rehabiliteringsunderstöd beviljas inte om klienten har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd arbets- och näringsbyrån för samma tid betalar startpeng för att grunda ett företag. För tid i arbete

25 24 Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning beviljas för tid i arbete. Understödet kan ibland beviljas villkorligt, t.ex. under förutsättning att klientens anställningsförhållande fortgår den tid för vilken understödet beviljats. Läs mer i denna anvisning under Belopp > Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. 4.8 Internationella bestämmelser För att FPA-förmåner ska kunna beviljas förutsätts det att personen i fråga omfattas av den finländska sociala tryggheten. I regel omfattas samtliga personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den finländska sociala tryggheten. Om en person tillfälligt flyttar utomlands för kortare tid än ett år, omfattas han eller hon i regel av den finländska sociala tryggheten och har rätt till FPA-förmåner. För dem som flyttar till EU- eller EES-länder för att arbeta räcker dock även ett kortvarigt arbete i regel för att personen ska börja omfattas av den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar Kontantförmåner för personer som rör sig mellan stater som tillämpar EG-lagstiftningen Förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas från på EUmedborgare som rör sig mellan EU-medlemsstater. EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein tillämpar förordningen fr.o.m och Schweiz från Förordningen tillämpas med vissa undantag dessutom på andra länders medborgare som rör sig mellan EU-medlemsländer. Förutom rörlighet mellan medlemsländerna krävs också att en tredjelandsmedborgare har varit lagligt bosatt i någon medlemsstat innan han eller hon rör sig mellan länderna. EG-förordning 1408/71 tillämpas tills vidare också efter i fall där förordning 883/2004 inte kan tillämpas på en person som rör sig inom EU/EES-området (inkl. Schweiz). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Sådana kontantförmåner som avses i förordningarna 883/2004 och 1408/71 är för Finlands del sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar, donationsdagpenning och specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen samt rehabiliteringspenning enligt lagen om s rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. I förordningarna 883/2004 och 1408/71 finns bestämmelser om hur kontantförmåner utges och vilken stat (som tillämpar EG-lagstiftningen) som svarar för kostnaderna när en person som omfattas av förordningen flyttar från ett land till ett annat eller vistas eller bor i någon annan medlemsstat än den behöriga medlemsstaten. Uppgifter om kontantförmåner förmedlas från ett land till ett annat på blanketterna i E 100 -serien. Vid tillämpningen av förordning 883/2004 fogas ett pärmblad till E-blanketten. Pärmbladet kan skrivas ut via Käynnistä-menyn i Windows under Etuuskäsittely > E-lomakkeiden täyttäminen ja tulostaminen (KiTu) Vastuu etuuksista ja oikeus etuuksiin Ansvaret för förmånerna och rätten till förmåner Huvudregel

26 25 Ansvaret för kontantförmånerna vilar alltid på den behöriga staten eller den ansvariga stat som bestäms enligt de regler som presenteras i det följande (pensionstagare, arbetslösa). Kontantförmåner kan betalas också till personer som är bosatta eller vistas i en annan stat än den behöriga medlemsstaten (exportabilitetsprincipen). Genom bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) en person som avses i förordningen omfattas av. Den stat vars lagstiftning personen i fråga omfattas av är den behöriga staten för personen. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Arbetstagare och självständiga yrkesutövare I bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71 föreskrivs om vilket lands lagstiftning (bland länder som tillämpar EG-lagstiftningen) som ska tillämpas på en arbetstagare. Det medlemsland vars lagstiftning tillämpas på arbetstagaren är den behöriga staten för arbetstagaren. Arbetstagarens kontantförmåner betalas från det behöriga landet också när personen vistas eller bor i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen. Pensionstagare Vid tillämpningen av förordning 883/2004 och om pensionstagaren har rätt till sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning ansvarar sysselsättningslandet för pensionstagarens kontantförmåner. Om pensionstagaren inte förvärvsarbetar ansvarar den stat som är ansvarig för kostnaderna för vårdförmåner ändå för pensionstagarens rehabiliteringspenningförmåner. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 när det gäller pensionstagare och deras familjemedlemmar vilar ansvaret på något av de länder där pensionstagaren i fråga tidigare har arbetat. 1. Om pensionstagaren är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet och 1.1. pensionstagaren får pension från sitt bosättningsland: Bosättningslandet ansvarar för förmånerna (artikel 27) 1.2. pensionstagaren får inte pension från sitt bosättningsland: Den stat som bestäms enligt den ordning som beskrivs i punkt 2 ansvarar för förmånerna. Om något ansvarigt land inte fås fram på detta sätt faller ansvaret för förmånerna på bosättningslandet. (artikel 28 a) 2. Om pensionstagaren inte är berättigad till sjuk- och moderskapsförmåner enligt den nationella lagstiftningen i bosättningslandet (artikel 28) och 2.1. pensionstagaren får pension från något medlemsland och pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där: Detta land ansvarar för förmånerna Om de länder som nämns i föregående punkt är flera, ansvarar det land där försäkringsperioderna är längre för förmånerna Om försäkringsperioderna i ovan nämnda fall är lika långa, har det av länderna där pensionstagaren senast varit försäkrad ansvaret för förmånerna.

27 Om det inte finns något pensionsbetalande land där pensionstagaren skulle ha rätt till förmånerna om han eller hon vore bosatt där, får han eller hon inte förmånerna från något land. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ansvarar Finland också för kontantförmånerna för en pensionstagare som bor i ett annat medlemsland men som Finland ansvarar för, oavsett om pensionstagaren betraktas som försäkrad i Finland. I praktiken kan det vara fråga om rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar. Arbetslösa För arbetslösa personers och deras familjemedlemmars förmåner ansvarar det land som betalar arbetslöshetsförmån. När en arbetslös person söker arbete i ett annat medlemsland vilar ansvaret för kontantförmånerna på det land som ansvarar för kostnaderna för arbetslöshetsförmånen (utreselandet) för den tid förmåner betalas ut. Läs mer i förmånsanvisningarna om grunddagpenning under Rättigheter och förutsättningar > Särskilda villkor > Internationella bestämmelser > Bibehållande av rätten till arbetslöshetsförmåner vid jobbsökning i ett land som tillämpar EG-lagstiftningen. Studerande Ansvaret för studerandes förmåner vilar på bosättningslandet. Studielandet ansvarar för förmånerna om den studerande uppfyller de villkor för försäkringstillhörighet som ställs i studielandets nationella lagstiftning. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Familjemedlemmar Att bara vara familjemedlem till en arbetstagare, studerande, pensionär eller arbetslös som är försäkrad i Finland ger i regel inte rätt till kontantförmåner som betalas från Finland med stöd av sjukförsäkringslagen, utan personen i fråga förutsätts alltid vara personligen försäkrad i Finland på basis av antingen bosättning (tillämpningslagen) eller arbete (förordningarna 883/2004 och 1408/71). Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > EU-lainsäädäntö > Asetukset 883/2004 ja 1408/71). Tjänstemän På tjänstemän och familjemedlemmar till dem tillämpas förordningarna 883/2004 och 1408/71, och ansvaret för deras förmåner vilar på det medlemsland i vars tjänst tjänstemannen i fråga är eller har varit. Gränsarbetare En gränsarbetare som arbetar i Finland får sina kontantförmåner från Finland. En gränsarbetare som är bosatt i Finland, men som arbetar i ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen (förordningarna 883/2004 och 1408/71), får kontantförmånerna från det land där han eller hon arbetar. Läs mer (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Vakuuttaminen Suomeen muutto > Työskentelyn erityistilanteet > Liikkuva henkilöstö > Rajatyöntekijä).

28 Arbetsinkomst Som arbetsinkomst som utgör grund för en kontantförmån beaktas endast inkomster som tjänats in medan personen i fråga har varit försäkrad i Finland (883/2004, artikel 21 och 1408/71, artikel 23). Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finsk försäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Dagpenningsförmånen kan i undantagsfall fastställas på basis av utländsk arbetsinkomst förutsatt att det är fråga om en person som tidigare har varit försäkrad i Finland och som nu på nytt blir försäkrad i Finland och har arbetat som löntagare och fått inkomsterna genom arbete i ett EU-land eller i en stat där EU-lagstiftning tillämpas och som inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland. Om förmånstagarens lön betalas i annan valuta än euro och arbetsinkomsten för sex månader används som grund för förmånen, omvandlas vid tillämpningen av förordning 883/2004 arbetsinkomsten till euro så att man använder den omräkningskurs som publicerades under sexmånadersperiodens sista dag (administrativa kommissionens beslut H3, ). Vid omräkningen av valutakurser används de omräkningskurser som Europeiska centralbanken dagligen publicerar. Omräkningen av valuta kan göras på ECB:s webbplats Betalning av dagpenningsförmåner vid flyttning och efter flyttning Till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och hans eller hennes familjemedlemmar betalas kontantförmånerna från utreselandet till sjukdagpennings- och föräldradagpenningsperiodens slut, också vid flyttning till ett annat medlemsland. Från Finland Till den som flyttar under en sjukdagpenningsperiod betalas dagpenning så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott, dock högst maximitiden för en sjukdagpenningsperiod. Rehabiliteringspenning betalas under så lång tid som anges i beslutet, förutsatt att rehabiliteringen fortsätter i enlighet med rehabiliteringsbeslutet eller -planen i ett annat land som tillämpar EGlagstiftningen. Specialvårdspenning betalas till den försäkrade så länge som villkoren för beviljande av specialvårdspenning uppfylls (förälderns närvaro är nödvändig, svår sjukdom, vägande medicinska skäl). Till den som flyttar betalas finländska dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och lagen om s rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner oavsett om förmånens belopp grundar sig på tidigare inkomster eller om det rör sig om dagpenning som betalas med minimibelopp. Om en annan medlemsstat börjar betala ut motsvarande dagpenningsförmån enligt landets egna bestämmelser, kan denna förmån dras av från den finländska förmånen (SFL 12 kap. 10, FRPL 36 ). En mottagare av dagpenningsförmån som flyttar från Finland till ett annat land som tillämpar EG-lagstiftningen betraktas som försäkrad i Finland under den period dagpenningen betalas ut, när förmånens belopp grundar sig på tidigare arbetsinkomster. En sådan motta-

29 28 gare av dagpenning jämställs med en arbetstagare vid tillämpningen av bestämmelserna om lagval i förordningarna 883/2004 och 1408/71. Läs mer (Ratkaisutyö > Maasta - ja maahanmuutto > Vakuuttaminen Suomesta muutto). Till Finland Den tidigare behöriga staten ska betala en förmånsperiod till dess slut till en arbetstagare, självständig yrkesutövare, studerande och en familjemedlem till honom eller henne, då personen i fråga flyttar till Finland. Kontakta ETT-avdelningen (e-postadress jl-ettyb) om det är oklart vilken medlemsstat som enligt förordning 883/2004 är ansvarig för utbetalningen av en förmån. Det är möjligt att fortsätta att betala ut en dagpenningsförmån från Finland om personen i fråga återvänder till Finland från en annan medlemsstat efter det att betalningen av dagpenningsförmånen enligt lagstiftningen i den behöriga staten har upphört. Ett villkor är att det enligt finsk lag återstår en del av dagpenningsperioden och att villkoren för erhållande av dagpenningsförmån i övrigt uppfylls. Vid uträkningen av dagpenningsförmånen för en person som flyttar till Finland kan man använda inkomster som intjänats utomlands om personen omedelbart före flytten till Finland har fått motsvarande förmån från en annan medlemsstat. Ett villkor är dessutom att personen tidigare har varit försäkrad i Finland och att han eller hon inte har arbetsinkomst i Finland som konstaterats vid beskattningen och inte heller sex månaders arbetsinkomst som intjänats i Finland Ansökan om dagpenningsförmåner En dagpenningsförmån kan sökas direkt från den behöriga institutionen eller institutionen i bosättnings- eller vistelselandet kan förmedla ansökan till den behöriga institutionen. Läs om användningen av E-blanketter (ifyllningsanvisningar för E 115 E 119) Försäkrad som är bosatt i ett annat medlemsland Behandla en ansökan om kontantförmån från en person som är försäkrad i Finland men bosatt i ett annat medlemsland på samma sätt som när dagpenningsförmån beviljas en person som är bosatt i Finland. Inhämta de uppgifter som saknas med en ansökningsblankett som sänds till den försäkrade. Om institutionen på bosättnings- eller vistelseorten har sänt blankett E 115 betraktas blanketten som en ansökan. Meddela institutionen på bosättningsorten om ett förmånsbeslut med blankett E 117 och om ett avslagsbeslut dessutom med blankett E 118. Om tiden av arbetsoförmåga på blankett E 115 eller i ett läkarintyg som bifogats blanketten är kortare än självrisktiden för sjukdagpenning kan ett avslagsbeslut fattas utan att man ber den försäkrade fylla i den nationella ansökningsblanketten. Person i Finland som är försäkrad i ett annat medlemsland Om en person som är försäkrad i ett annat EU-land men bor eller vistas i Finland ansöker om kontantförmåner härifrån ska blankett E 115 sändas till den behöriga institutionen Förfarande i fråga om kontantförmåner i anslutning till arbetsoförmåga I artikel 27 i förordning 987/2009 fastställs det förfarande som den försäkrade, institutionen i bosättningslandet och den behöriga institutionen ska iaktta när vistelse- eller bosättningslandet är ett annat land än det behöriga medlemslandet vid ansökan om kontantförmåner i anslutning till arbets-

30 29 oförmåga. Förfarandet tillämpas med nödvändiga ändringar om den försäkrade vistas i ett annat land än det behöriga landet. När Finland är behörigt land och den sökande är bosatt i ett annat medlemsland ska de medicinska tilläggsutredningar som behövs för ansökningar om dagpenning eller rehabiliteringspenning i regel begäras av den sökande. Observera att då man ber om tilläggsutredningar direkt av institutionen på bosättnings- eller vistelseorten ger detta institutionen rätt att ta ut kostnaderna för läkarutlåtanden och undersökningar. Förfarande som den försäkrade ska följa Om den försäkrade personen enligt lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten måste uppvisa ett läkarintyg för att ha rätt till kontantförmåner, ska den försäkrade personen begära att den läkare i bosättningsmedlemsstaten som fastställde personens hälsotillstånd intygar dennes arbetsoförmåga och dess varaktighet. Den försäkrade personen ska sända intyget till den behöriga institutionen inom den tid som fastställs i den behöriga medlemsstatens lagstiftning. Om de behandlande läkarna i bosättningsmedlemsstaten inte utfärdar intyg om arbetsoförmåga, och sådana intyg krävs enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning, ska den berörda personen kontakta institutionen på bosättningsorten. Institutionen på bosättningsorten ska omedelbart se till att arbetsoförmågan blir medicinskt bedömd och att ett intyg utfärdas. Intyget ska utan dröjsmål översändas till den behöriga institutionen. Översändandet av ett intyg över arbetsoförmågan fritar inte den försäkrade personen från att fullgöra alla de skyldigheter som föreskrivs i den tillämpliga lagstiftningen, särskilt gentemot sin arbetsgivare. Arbetsgivaren och/eller den behöriga institutionen kan i förekommande fall uppmana arbetstagaren att delta i aktiviteter som syftar till att främja och stödja dennes återvändande till arbetsmarknaden. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt A) Förfarande som bosättningslandet ska följa På den behöriga institutionens begäran ska institutionen på bosättningsorten genomföra nödvändiga administrativa kontroller eller läkarundersökningar av den berörda personen i överensstämmelse med den lagstiftning som den ska tillämpa. Institutionen på bosättningsorten ska till den behöriga institutionen utan dröjsmål vidarebefordra den undersökande läkarens utlåtande om i synnerhet arbetsoförmågans troliga varaktighet. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt B) Förfarande som det behöriga landet ska följa Den behöriga institutionen ska under alla omständigheter ha rätt att kräva att den försäkrade personen undersöks av en läkare som institutionen själv har valt. Den behöriga institutionen ska utge kontantförmånerna direkt till den berörda personen och, om nödvändigt, underrätta institutionen på bosättningsorten om detta. Om den behöriga institutionen vägrar att utge kontantförmåner, ska den meddela den försäkrade personen om sitt beslut och samtidigt meddela institutionen på bosättningsorten om beslutet. De uppgifter i ett intyg om arbetsoförmåga, som utfärdats i en annan medlemsstat för en försäkrad person på grundval av den undersökande läkarens eller institutionens utlåtande om hälsotillståndet, har samma rättsverkan som ett intyg som upprättats i den behöriga medlemsstaten. (Förordning 987/2009, artikel 27 punkt C) Ansvaret för kostnaderna

31 30 Om den behöriga institutionen ber institutionen på bosättnings- eller vistelseorten genomföra de läkarundersökningar som behövs för att den försäkrades kontantförmånsärende ska kunna avgöras kan institutionen på bosättnings- eller vistelseorten fakturera den behöriga institutionen för kostnaderna för läkarutlåtandet och undersökningarna. Om en försäkrad som bor eller vistas i ett annat medlemsland ombes genomgå undersökningar i det behöriga medlemslandet förutsätts det att resorna inte äventyrar den försäkrades hälsa. Det behöriga landet står för den försäkrades rese- och boendekostnader. (Förordning 987/2009, artikel 87) Överenskommelser om social trygghet Finland har gällande överenskommelser om social trygghet med Chile, Israel, Kanada (Quebec), Tyskland, USA, Estland och Australien. Dessutom har en konvention om social trygghet ingåtts mellan de nordiska länderna. Förhållande till EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 Om en överenskommelse om social trygghet har ingåtts mellan två eller flera länder som tillämpar EG-lagstiftningen och överenskommelsen omfattar samma personer och samma förmåner som förordningarna 883/2004 och 1408/71, åsidosätter förordningens bestämmelser överenskommelsens bestämmelser. Därför är överenskommelserna med Tyskland och de nordiska länderna av mycket begränsad betydelse. Läs mer om de överenskommelser om social trygghet som Finland ingått (Ratkaisutyö > Vakuuttaminen > Kansainvälinen lainsäädäntö > Sosiaaliturvasopimukset) Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Den nordiska konventionen om social trygghet ålägger de nordiska länderna att samarbeta inom den gränsöverskridande yrkesinriktade rehabiliteringen. De nordiska länderna har ingått bilaterala överenskommelser om ordnandet av rehabilitering och om praktiska förfaranden i situationer där en person arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat. Avsikten med överenskommelserna är att underlätta skötseln av rehabiliteringsärenden i situationer där personerna har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Det kan vara svårt för den som ansöker om rehabilitering att uppfylla villkoren för en penningförmån i samband med rehabilitering (t.ex. rehabiliteringspenning) och villkoren för rehabiliteringsåtgärderna om både sysselsättningslandet och bosättningslandet stramt tillämpar sin nationella lagstiftning. Därför har de nordiska länderna ingått bilaterala överenskommelser för att rätten till penningförmån vid rehabilitering och till rehabiliteringsåtgärder ska uppfyllas på ett ändamålsenligt sätt. Bilaterala rehabiliteringsöverenskommelser tillämpas i situationer där personen arbetar i ett nordiskt land personen bor i något annat nordiskt land än det han eller hon arbetar i rehabiliteringsåtgärderna sker i bosättningslandet penningförmånen betalas av sysselsättningslandet. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering då rehabiliteringen ordnas i Finland och arbetspensionsanstalten inte ansvarar för att ordna den. De nordiska rehabiliteringsöverenskommelserna grundar sig på EU-förordningarna 883/2004 och 987/2009 och på de punkter i den nordiska konventionen om social trygghet som gäller gränsöverskridande rehabiliteringsärenden.

32 31 Läs mer om det nordiska samarbetsförfarandet vid yrkesinriktad rehabilitering (Pohjoismainen yhteistyömenettely ammatillisessa kuntoutuksessa) (linkki prosessiin) Bilaterala överenskommelser 5 Rehabilitering som grund Rätt till rehabiliteringspenning förutsätter att ett rehabiliteringsbeslut har fattats för klienten på någon av följande laggrunder: 2 kap. i lagen om FPA-rehabilitering 29 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 12 eller 14 i lagen om företagshälsovård i fråga om anpassningsträning 8 1 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp i fråga om familjerehabilitering barnskyddslagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda lagen om missbrukarvård. Rätt till rehabiliteringspenning kan också finnas när kommunen har upprättat en individuell studie- och rehabiliteringsplan med tanke på rehabiliteringspenning för unga klienten har ett godkänt läroavtal eller klienten har antagits till en anpassningskurs som finansieras av Penningautomatföreningen och kursens innehåll uppfyller de allmänna krav som ställs på rehabiliteringen. För att klienten ska kunna beviljas rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden ska rehabiliteringen uppfylla de allmänna krav som ställts på rehabiliteringsverksamheten: rehabiliteringen ska ges av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tjänsterna ska tillhandahållas i ändamålsenliga lokaler och serviceproducenten ska ha behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten Till exempel hälsofrämjande på arbetsplatsen (s.k. tyk-verksamhet) eller semester- och rekreationsverksamhet uppfyller inte de allmänna krav som ställs på rehabiliteringsverksamheten. 5.1 FPA-rehabilitering Rehabiliteringspenning betalas för yrkesinriktad rehabilitering, medicinsk rehabilitering och rehabilitering enligt prövning som beviljats med stöd av 2 kap. i lagen om FPA-rehabilitering. När en förmånshandläggare avgör ansökningar om rehabiliteringspenning ska han eller hon i fråga om prövningsbaserad rehabilitering ta ställning till om dess innehåll är yrkesinriktat eller medicinskt. Yrkesinriktad rehabilitering är t.ex. yrkesutbildning yrkesinriktad rehabiliteringsutredning utbildningsförsök arbetsprövning

33 32 arbetsträning träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan anpassnings- och rehabiliteringskurser med yrkesinriktat innehåll o t.ex. yrkesinriktade kurser Medicinsk rehabilitering kan vara vård vid rehabiliteringsinrättning andra än yrkesinriktade rehabiliteringskurser andra än yrkesinriktade anpassningskurser Läs mer förmånsanvisningen om rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering förmånsanvisningen om rehabilitering enligt prövning 5.2 Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen Rehabiliteringspenning beviljas för tiden för medicinsk rehabilitering som kommunen är skyldig att ordna. Kommunerna och samkommunerna ska se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om innehåll och omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom samkommunens område. Medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunen kan vara t.ex. anpassningskurser missbrukarrehabilitering utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna jämte uppskattning av arbets- och funktionsförmågan samt arbetsprövning i anslutning till detta terapi för att förbättra och bevara funktionsförmågan hjälpmedelstjänster: bestämmande av behovet av hjälpmedel, utprovning av hjälpmedel, överlåtelse av hjälpmedel med ägande- eller nyttjanderätt, undervisning i och uppföljning av användningen samt underhåll av hjälpmedlen rehabiliteringshandledning rehabiliteringsperioder i form av sluten vård eller öppen vård Hälsovårdscentraler och sjukhus ger ytterligare upplysningar om medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunerna. Kontaktuppgifter till kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats Behovet av medicinsk rehabilitering och rehabiliteringens mål och innehåll fastställs i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan som baserar sig på undersökning av läkare. Om ett rehabiliteringsbeslut har utfärdats med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och ansökningshandlingarna innehåller en motstridig eller bristfällig utredning om grunden för beviljande av rehabilitering, ska du utreda den medicinska rehabiliteringens innehåll med hjälp av rehabiliteringsplanen. Begär rehabiliteringsplanen som tilläggsutredning av klienten, om den inte har lämnats till FPA. Hälso- och sjukvårdslagen, 1326/2010, 3 kap. 29

34 Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan ingå i de egentliga företagshälsovårdstjänsterna och därutöver i de sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster som ordnats för arbetstagarna. Rehabiliteringspenning kan beviljas för tiden för rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen ges på grund av problem med arbets- eller förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården arbetsgivaren eller företagaren deltar i rehabiliteringskostnaderna. Beslut om rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård fattas antingen av arbetstagarens företagshälsovård eller av en företrädare för arbetsgivaren. Huruvida den andel som betalas av arbetsgivaren eller företagaren är tillräcklig, avgörs från fall till fall med beaktande av de totala rehabiliteringskostnaderna. Om det är klart att det endast rör sig om ett nominellt deltagande kan det krav som ställs i lagen inte anses vara uppfyllt. Den vanligaste formen av rehabilitering som ordnas med stöd av lagen om företagshälsovård är s.k. konditionshöjande rehabiliteringskurser, som är rehabilitering som ges i ett tidigt skede. Om dessa kurser har utfärdats en promemoria och i den finns närmare information om de krav som ställs på kursens innehåll och det praktiska genomförandet. Företagshälsovården kan också själv genomföra konditionshöjande kurser. Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård kan också vara t.ex. arbetsprövning på den egna arbetsplatsen missbrukarrehabilitering medicinsk rehabilitering Arbetsprövning på den egna arbetsplatsen Rehabiliteringspenning betalas för tiden för arbetsprövning som ordnats med stöd av lagen om företagshälsovård och som genomförts på den egna arbetsplatsen i de egna arbetsuppgifterna, om arbetsprövningen avser helt nya arbetsuppgifter sättet att sköta de egna arbetsuppgifterna har ändrats tillräckligt för att motsvara personens behov eller arbetsprövningen sker med specialarrangemang, t.ex. så att nya hjälpmedel används. Dessutom ska de allmänna krav som ställts på rehabiliteringen och de särskilda krav som ställts på rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård uppfyllas. Vid arbetsprövning som genomförs på den egna arbetsplatsen är arbetsgivarens deltagande i kostnaderna tillräckligt då arbetsgivaren betalar arbetstagarens lön och försäkringar samt eventuella naturaförmåner. Rehabilitering som ordnas av arbetsgivarens pensionskassa eller av en arbetspensionsanstalt är inte tidig rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård, eftersom den rehabilitering som dessa ordnar är arbetspensionsrehabilitering. Utkomstsskyddet under rehabiliteringstiden utgörs då av rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna.

35 Annan rehabilitering som motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård Rehabiliteringspenning kan beviljas en företagare eller annan person som arbetar för egen räkning och som för sig ordnat sådan företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård och som helt eller delvis betalar kostnaderna för rehabiliteringen. Rehabiliteringspenning kan beviljas för rehabilitering som i fråga om sitt innehåll motsvarar rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård, om rehabiliteringen har ordinerats av en läkare inom företagshälsovården eller av någon annan specialist som är förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen och klienten får ersättning enligt sjukförsäkringslagen för sina företagshälsovårdskostnader. Rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna kan bedömas antingen av en läkare inom företagshälsovården eller av en specialist på den sjukdom eller skada som orsakar klientens nedsatta funktionsförmåga. Att vara insatt i arbetsplatsens förhållanden innebär att personen i fråga har gjort en bedömning av de till klientens arbete relaterade, för sjukdomen eller skadan väsentliga belastningsfaktorerna och de speciella krav som arbetet ställer. 5.5 Anpassningsträning enligt handikappservicelagen Rehabiliteringspenning beviljas för tiden för anpassningsträning som kommunen ordnar för en person med funktionsnedsättning. Till anpassningsträning hör rådgivning, handledning och träning för att främja den sociala funktionsförmågan hos personen själv och personer i hans eller hennes närmaste omgivning. Målen för anpassningsträningen är i allmänhet mycket konkreta, t.ex. att klienten ska lära sig att bo självständigt. (Lagen om service och stöd på grund av handikapp 380/ mom.) (Förordningen om service och stöd på grund av handikapp 759/ ) 5.6 Rehabilitering enligt barnskyddslagen Rehabiliteringspenning betalas för tiden för familjerehabilitering som ordnats med stöd av barnskyddslagen. Då förutsätts rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt delta i rehabiliteringen. Kommunen kan för ett barn ordna rehabilitering enligt barnskyddslagen som stödåtgärd inom öppenvården. Det kan vara fråga om: familjevård som bedömer behovet av vård eller är rehabiliterande institutionsvård tillsammans med en förälder eller vårdnadshavare eller den som svarar för barnets vård och fostran. (Barnskyddslagen 417/2007) Förutsättningar för rehabiliteringspenning

36 35 En förälder eller annan vårdnadshavare som deltar i rehabiliteringen har rätt till rehabiliteringspenning. En förutsättning för rehabiliteringspenning är att kommunens socialförvaltning har meddelat ett skriftligt beslut till familjen om deltagande i rehabiliterande vård enligt barnskyddslagen. I stället för ett egentligt beslut räcker det också med någon annan utredning, t.ex. blanketten Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r). 5.7 Rehabilitering enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda Rehabiliteringspenning betalas för tiden för familjerehabilitering som ordnats med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då förutsätts rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt delta i rehabiliteringen. 5.8 Missbrukarrehabilitering På den här sidan ges information om missbrukarrehabilitering och rehabiliteringspenning samt om de situationer när rehabiliteringspenning kan betalas under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling. Du ska också läsa varje sida som gäller den lagstadgade grunden i fråga och som kompletterar denna sida. Ordnande av missbrukarrehabilitering FPA ordnar inte missbrukarrehabilitering men kan betala rehabiliteringspenning under rehabiliteringstiden för att trygga rehabiliteringsklientens försörjning. Kvalitetsrekommendation för missbrukarvården (SHM 2002) anger riktlinjer för ordnandet av missbrukartjänster. När det gäller missbruksrelaterade sjukdomar ansvarar kommunen för och ordnar behandling och rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen lagen om missbrukarvård (familjerehabilitering eller individuell rehabilitering). Barnskyddsarbete och missbruksarbete som kommunen ordnar är ofta förbundna med varandra och tjänar åtminstone indirekt samma syfte. Du kan bevilja rehabiliteringspenning för familjerehabilitering enligt barnskyddslagen även om rehabiliteringens innehåll är missbrukarrehabilitering. En arbetsgivare eller en företagare kan ordna missbrukarrehabilitering i form av verksamhet enligt lagen om företagshälsovård. I tabellen beskrivs de frågor som är viktiga med tanke på avgörandet av rehabiliteringspenningen, grupperade enligt laggrund. För varje laggrund finns det en särskild anvisningssida för handläggningsarbetet. Utredning av villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning vid missbrukarrehabilitering Lagstadgad grund för missbrukarrehabilitering Allmänna krav på rehabiliteringsverksamheten, se Rehabilitering som grund Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om missbrukarvård, individuell Lagen om missbrukarvård, familj Lagen om företagshälsovård Barnskyddslagen X X X X X

37 36 De allmänna villkoren för rehabiliteringspenning, se Villkor för beviljande Behandlings- eller rehabiliteringsplan X X X X X X Beakta Rehabiliteringen kan ske i öppen eller sluten vård. Rehabiliteringen genomförs vid en rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård, godkänd av FPA. Rehabiliteringen sker i sluten vård. Rehabiliteringspenning för högst 75 vardagar varefter fortsättning förutsätter en ny vård- eller rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsklienten och familjen deltar i huvudsak samtidigt i rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan ske i öppen eller sluten vård. Arbetsgivaren deltar i rehabiliteringskostnaderna för sina arbetstagare. Rehabiliteringen kan ske i öppen eller sluten vård. En företagare ordnar missbrukarrehabilitering för sig själv under ledning av en företagsläkare eller en annan specialistläkare som känner till arbetsförhållandena. Rehabiliteringsklienten och familjen deltar i huvudsak samtidigt i rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan ske i öppen eller sluten vård. Rehabiliteringspenning under avgiftnings- eller avvänjningsbehandling Rehabiliteringspenning kan betalas också under en kortare avgiftnings- eller avvänjningsbehandling före rehabiliteringen. Bedöm kundens helhetssituation tillsammans med den som handlägger sjukdagpenningen. Utred och bedöm huruvida avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen är en del av kundens rehabiliteringshelhet, dvs. efterföljs behandlingsfasen omedelbart av en rehabiliteringsperiod uppfylls de allmänna villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning uppfylls de särskilda villkoren för missbrukarrehabilitering söker kunden sjukdagpenning under avgiftnings- eller avvänjningsbehandlingen - gör en gemensam bedömning med den som handlägger sjukdagpenningen Läs mer i förmånsanvisningarna om sjukdagpenning under Förutsättningar för beviljande > Bedömning av arbetsförmågan > Bedömning av arbetsförmågan i särskilda situationer > Missbruksrelaterad sjukdom och arbetsoförmåga Familjerehabilitering Rehabiliteringspenning beviljas för tiden för familjerehabilitering som grundar sig på lagen om missbrukarvård, om rehabiliteringsklienten och en familjemedlem samtidigt deltar i rehabiliteringen.

38 37 I undantagsfall kan som familjerehabilitering betraktas även sådan rehabilitering där rehabiliteringsklienten av grundad anledning deltar ensam en del av tiden. En sådan grundad anledning kan t.ex. vara att klienten lider av svårt rusmedelsberoende och att det därför inte är ändamålsenligt att barnen deltar i rehabiliteringen ända från början. Merparten av rehabiliteringen ska ändå genomföras så att alla som deltar i den är på plats samtidigt Individuell missbrukarrehabilitering För tiden för individuell missbrukarrehabilitering beviljas rehabiliteringspenning när rehabiliteringen 1) ordnas av kommunens socialförvaltning med stöd av lagen om missbrukarvård 2) ordnas av kommunens hälsovårdsförvaltning eller samkommunen med stöd av hälsooch sjukvårdslagen 3) ordnas av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård. Rehabilitering som ordnas av kommunens socialförvaltning Rehabiliteringspenning kan beviljas på grundval av individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, när rehabiliteringen är slutenvårdsrehabilitering som pågår dygnet runt ges vid en inrättning som är godkänd av FPA baserar sig på en vårdplan enligt socialvårdslagen eller på en rehabiliteringsplan enligt lagen om missbrukarvård. Av vård- eller rehabiliteringsplanen ska framgå hur man med hjälp av missbrukarrehabiliteringen försöker påverka de problem med arbets- och förvärvsförmågan som missbruksproblemet orsakat så att rehabiliteringen främjar den försäkrades möjligheter att komma ut i arbetslivet, att hålla sig kvar i arbetslivet eller att återvända till arbetslivet. Då förfarandet för godkännande av en rehabiliteringsinrättning för missbrukarvård ännu pågår under individuell rehabilitering enligt lagen om missbrukarvård, kan rehabiliteringspenning beviljas från den dag då rehabiliteringsinrättningen för missbrukarvård officiellt har godkänts. Läs mer om förfarandet för godkännande av inrättningar (Päihdekuntoutuslaitosten hyväksymismenettely). Beslut om rehabiliteringspenning enligt lagen om missbrukarvård kan fattas för högst 75 vardagar. Rehabiliteringspenning för längre tid kan beviljas endast på basis av en ny vård- eller rehabiliteringsplan. Bedöm på basis av planen om fortsatt rehabilitering är ändamålsenlig med tanke på klientens möjligheter att hålla sig kvar i arbetslivet eller placera sig i arbetslivet. Missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren eller som medicinsk rehabilitering Rehabiliteringspenning kan beviljas för individuell missbrukarrehabilitering som i anslutning till sjukvård och primärvård ordnas av kommunen eller av arbetsgivaren med stöd av lagen om företagshälsovård, om de allmänna villkoren för rehabiliteringspenning är uppfyllda. Rehabiliteringspenning kan beviljas också för rehabilitering i öppen vård och när rehabiliteringen har getts vid någon annan inrättning än en sådan institution för missbrukarvård som har godkänts av FPA. I fråga om missbrukarrehabilitering som ordnas av arbetsgivaren ska ändå de särskilda villkoren för rehabilitering som ges med stöd av lagen om företagshälsovård uppfyllas (problem med arbets- och förvärvsförmågan som konstaterats inom företagshälsovården, att arbetsgivaren deltar i kostnaderna. Se avsnittet Rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård i denna anvisning).

39 38 Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats Där finns en förteckning över A-klinikerna jämte kontaktinformation. Kommunerna eller samkommunerna är huvudmän för de flesta A-klinikerna i Finland. Utredning som ska företes om grunden för rehabiliteringen Behovet av medicinsk rehabilitering och rehabiliteringens mål och innehåll fastställs i en skriftlig, individuell rehabiliteringsplan som baserar sig på undersökning av läkare. Om ett rehabiliteringsbeslut har utfärdats med stöd av hälso- och sjukvårdslagen och ansökningshandlingarna innehåller en motstridig eller bristfällig utredning om grunden för beviljande av rehabilitering, ska du utreda den medicinska rehabiliteringens innehåll med hjälp av rehabiliteringsplanen. Begär rehabiliteringsplanen som tilläggsutredning av klienten, om den inte har lämnats till FPA. Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) (Lagen om företagshälsovård1383/ och 14 ) (Lagen om missbrukarvård 41/1986) (Socialvårdslagen 710/1982) 5.9 Läroavtalsutbildning Genom läroavtalsutbildning kan man studera för nästan alla yrkesinriktade examina. Utbildningen som avläggs kan vara en yrkesinriktad grundexamen eller en förberedande utbildning för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som fristående examen eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Även icke-examensinriktad tilläggsutbildning kan genomföras som läroavtalsutbildning. Företagare kan utbilda sig själva med läroavtal i sitt eget företag. En läroavtalsutbildning som leder till grundexamen tar i regel 1 3 år. Tidigare utbildning och arbetserfarenhet förkortar utbildningstiden. Utbildningsstyrelsen för register över godkända utbildningsanordnare. Registret kan ses på utbildningsstyrelsens webbplats: Läroavtal Den studerande och arbetsgivaren gör upp ett läroavtal av vilket framgår avtalets giltighetstid (längden på prövotiden) examen som avläggs den lön enligt kollektivavtal som den studerande får. Därtill innehåller avtalet en plan för hur utbildningen ska förverkligas de huvudsakliga arbetsuppgifterna den teoretiska undervisning som ingår i utbildningen och vem som ordnar undervisningen när den teoretiska undervisningen infaller under utbildningstiden de ansvariga arbetsplatsutbildarna övriga omständigheter som är viktiga med tanke på ordnandet av studierna storleken på den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren Avtalet godkänns alltid av utbildningsanordnaren, med vilken avses läroavtalsbyrån eller den läroanstalt som ordnar läroavtalsutbildningen. Bedömning och betyg

40 39 Under läroavtalstiden bedöms den studerandes inlärning kontinuerligt på arbetsplatsen, men egentliga utvärderingssamtal hålls i allmänhet tre gånger per år i enlighet med utbildningsanordnarens anvisningar. En rapport av utvärderingssamtalet skickas till utbildningsanordnaren. Den studerande får ett examensbetyg via läroanstalten när han eller hon med godkänt resultat har fyllt de krav på yrkesskicklighet som förutsätts i examen. Examensbetyget beviljas av examenskommissionen inom branschen. Rehabiliteringspenning för läroavtal enligt villkoren för yrkesinriktad rehabilitering För läroavtalsutbildning uppgörs inget rehabiliteringsbeslut, men man kan betala rehabiliteringspenning för tiden om villkoren för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering uppfylls. Klientens rätt till rehabiliteringspenning under tiden för läroavtalsutbildning bedöms enligt samma grunder som då det gäller yrkesinriktad rehabilitering. FPA ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom eller skada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Betalning och uppföljning under läroavtalstiden Rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren för tiden för läroavtalsutbildning till den del penningen motsvarar den lön som arbetsgivaren betalar. För betalning behövs arbetsgivarens anmälan om löneutbetalning. För perioderna av teoretisk undervisning betalas rehabiliteringspenningen till klienten, om arbetsgivaren inte betalar lön för denna tid. Klientens rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid bedöms enligt förmånsanvisningarna. Lägg märke till att den som deltar i läroavtalsutbildning inte får rehabiliteringspenning för mellanliggande tid under semester, om han eller hon har semesterlön. Bedöm behovet av annan uppföljning och hur den ska genomföras från fall till fall med beaktande av bl.a. utbildningens längd. Följ med hur utbildningen framskrider med hjälp av arbetsgivarens anmälan om lön. Förutsätt att en gång per år få en kopia av utvärderingssamtalet. Läs mer. i denna anvisning under Utbetalning > Betalningsmottagare > Arbetsgivaren i den finskspråkiga anvisningen under Seuranta > Seuranta koulutuksen aikana i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering under Rätt och villkor > Förutsättning för beviljande Ratkaisutyö > Sakkunnigläkarens bedömning > Yrkesinriktad rehabilitering 5.10 Anpassningsträning finansierad av RAY Rehabiliteringspenning kan beviljas för anpassningsträning som finansieras av Penningautomatföreningen, om anpassningsträningen i fråga om sitt innehåll motsvarar sådan anpassningsträning som ordnas av FPA eller kommunen och som berättigar till rehabiliteringspenning. Grunden för kursen ska vara sjukdom eller skada. Rehabilitering som ordnas som förebyggande tidig rehabilitering och som inte ordnas på grundval av sjukdom eller skada, berättigar inte till rehabiliteringspenning.

41 40 Kännetecknen för rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning måste uppfyllas: rehabiliteringen ska ges av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tjänsterna ska tillhandahållas i ändamålsenliga lokaler och serviceproducenten ska ha behövliga tillstånd för att bedriva verksamheten Penningautomatföreningen ska ha fattat ett finansieringsbeslut som uttryckligen gäller kursverksamheten i fråga. Ett allmänt verksamhetsunderstöd som Penningautomatföreningen betalar till rehabiliteringsanordnaren uppfyller inte villkoren för rehabiliteringspenning. När rehabiliteringspenning söks måste en tillräcklig utredning om kursens finansiering presenteras. Läs mer i anvisningen om rehabilitering enligt prövning under Anpassningskurser. Klimatrehabilitering Modellerna för klimatrehabilitering har reviderats från ingången av Kursen genomförs i tre delar: inledande period, huvudperiod och avslutande period. Den inledande perioden och den avslutande perioden hålls i Finland. Kurshelheten omfattar dygn, dvs. sammanlagt 19 dygn. Innehållet i den solbetonade kursen motsvarar anpassningsträning som ordnas av FPA. Karenstiden för rehabiliteringspenning för en anpassningskurs som pågår över 12 vardagar är kursens begynnelsedag och de nio därpå följande vardagarna. Rehabiliteringspenning betalas inte för karenstiden. Också de resdagar från Finland till resmålet och tillbaka till Finland som ingår i kursen inräknas i rehabiliteringstiden och karenstiden kan således börja löpa eller rehabiliteringspenning betalas för dessa dagar om resandet sker under en vardag Rehabiliteringspenning till anhöriga Rehabiliteringspenning betalas för rehabiliteringstiden till en anhörig eller annan närstående person som deltar i anpassningsträning eller familjerehabilitering. För betalning av rehabiliteringspenning till en anhörig eller annan närstående person gäller samma allmänna regler som tillämpas på rehabiliteringsklienten själv. Den anhöriga eller närstående person som deltar i rehabiliteringen ska vara år förhindrad att utföra sitt arbete på grund av att han eller hon deltar i rehabiliteringen. Om rehabiliteringsbeslutet också gäller en anhörigs deltagande i rehabiliteringsperioden eller rehabiliteringskursen är det fråga om familjerehabilitering. Rehabiliteringspenning kan samtidigt beviljas fler än en familjemedlem eller anhörig eller annan närstående person som deltar i samma rehabilitering. Med anhörig avses en familjemedlem eller annan närstående person som också omfattas av det rehabiliteringsbeslut på vilket rehabiliteringspenningen baserar sig och som de facto deltar i rehabiliteringen. (FRPL 566/ mom.), (FRPL 566/ ), (FRPL 566/ )

42 Rehabiliteringspenning för unga I det här avsnittet redogörs för målen med rehabiliteringspenning för unga, huvudpunkterna när det gäller villkoren för beviljande av den samt förmånens förhållande till yrkesinriktad rehabilitering. Dessutom beskrivs när det kan vara bra att överväga att hänvisa klienten till den personliga FPArådgivningen. Underrubrikerna preciserar villkoren för beviljande och utbetalningen av rehabiliteringspenning för unga. Arbetslivet som mål Bedömning av väsentlig försämring Studie- och rehabiliteringsplan (fi. KHOPS) som uppgjorts i hemkommunen Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Tid för vilken förmånen beviljas Väntetid och mellanliggande tid Avbrott i rehabiliteringen Uppföljning Mål Målet med rehabiliteringspenningen för unga är att säkerställa att den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds och genomförs förbättra möjligheterna att få arbete trygga försörjningen under rehabiliteringstiden undvika sjukpensionering. Villkor för beviljande Beviljande av rehabiliteringspenning förutsätter att arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna eller möjligheterna att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade för åringen på grund av sjukdom eller skada. den unga behöver intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering, det vill säga särskilda stödåtgärder för att klara den planerade rehabiliteringen. man i hemkommunen har gjort upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan för den unga. FRPL 566/ Vid bedömningen av villkoren för beviljande ska du beakta den ungas helhetssituation. Ta i beaktande läkarutlåtandet, studie- och rehabiliteringsplanen, ansökan och andra uppgifter som FPA har tillgång till. Tid för vilken förmånen beviljas Rehabiliteringspenning för unga betalas för den tid klienten deltar i rehabiliteringsåtgärder, dvs. för den tid då den unga studerar eller deltar i någon annan verksamhet som säkerställer den yrkesinriktade rehabiliteringen och främjar sysselsättningen. Rehabiliteringspenning för unga kan betalas också för annan rehabilitering än utbildning; klienten kan t.ex. enligt planen delta i verkstadsverksamhet. Förhållande till yrkesinriktad rehabilitering

43 27 Förhållandet mellan rehabiliteringspenning för unga och yrkesinriktad rehabilitering har inte fastställts i lag. En ung person kan ha rätt till båda förmånerna på basis av en och samma rehabiliteringsåtgärd. Rehabiliteringspenningen betalas i sådana situationer i form av rehabiliteringspenning för unga. Den som får rehabiliteringspenning för unga har inte alltid rätt till yrkesinriktad rehabilitering, t.ex. om de yrkesinriktade planerna ännu är oklara eller om utbildningen inte är ändamålsenlig på det sätt som yrkesinriktad rehabilitering förutsätter. På motsvarande sätt ger den utbildning som beviljats inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering inte alltid rätt till rehabiliteringspenning för unga. Rehabiliteringspenning för unga kan betalas ut under allmänbildande utbildning (t.ex. gymnasium). Klienten kan beviljas allmänbildande utbildning som yrkesinriktad rehabilitering, även om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga inte uppfylls. I så fall betalas rehabiliteringspenning för allmänbildande utbildning endast i omskolnings- och vidareutbildningssituationer. När det gäller rehabiliteringspenning för unga bedöms inte studie- och rehabiliteringsplanens ändamålsenlighet på samma sätt som vid yrkesinriktad rehabilitering. De planerade åtgärderna ska vara sådana att de kan antas säkerställa den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främja möjligheterna till sysselsättning. Målnivån är lägre än vid yrkesinriktad rehabilitering. Läs mer i förmånsanvisningarna om yrkesinriktad rehabilitering under Rätt och villkor > Förutsättning för beviljande i denna anvisning under Rehabilitering som grund > Allmänbildande grundutbildning FPA-rådgivning Du kan hänvisa den som söker rehabiliteringspenning för unga eller den unga med familj till FPArådgivningen till exempel i följande fall: När den individuella studie- och rehabiliteringsplanen är oklar eller oändamålsenlig och situationen kräver samarbete med olika aktörer. När det verkar som om den ungas servicebehov och de stödåtgärder som kommunen erbjuder inte möts. När det behövs tilläggsutredningar för att man ska kunna göra en ny bedömning av orsakerna till den begränsade arbets- och studieförmågan. När studierna inte framskrider enligt studieplanen eller då de avbryts. När de åtgärder som anges i den individuella studie- och rehabiliteringsplanen inte verkställs enligt planerna. När den rehabilitering som planerats tar slut och det finns behov av särskilt stöd vid övergången till arbetslivet. Läs mer om FPA-rådgivning Arbetslivet som mål Rehabiliteringspenning för unga beviljas i syfte att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete. Målet är att den unga trots sin funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet med sina egna styrkor och med de förutsättningar funktionsförmågan erbjuder. Minimimålsättningen är att den unga klarar av att skaffa sig åtminstone en del tilläggsinkomster genom arbete även om han eller hon i fortsättningen skulle gå i pension. Målnivån för tilläggsinkomsterna är lägre än vid yrkesinriktad rehabilitering, där man förutsätter att inkomsten

44 28 ökar med cirka en fjärdedel. Vid yrkesinriktad rehabilitering bedömer man rehabiliteringens ändamålsenlighet. I fråga om rehabiliteringspenning för unga bedöms däremot om en studieoch rehabiliteringsplan garanterar yrkesinriktad rehabilitering och främjar möjligheten att komma ut i arbetslivet. Att genomföra yrkesinriktad rehabilitering kräver tid av ungdomar med funktionsnedsättning. Unga klienters yrkesinriktade rehabilitering kan bestå av flera olika åtgärder, och studier som leder till examen kan ta längre tid för ungdomar som har en funktionsnedsättning än för andra. Om det på grund av sjukdomens art är svårt att förutse möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering för en ung person som studerar inom den grundläggande utbildningen, beviljas i regel rehabiliteringspenning för unga. Kravet på att yrkesinriktad rehabilitering ska säkerställas och sysselsättningen främjas uppfylls inte om målet endast är att klienten ska klara av att sköta sina dagliga aktiviteter och ärenden det inte går att göra upp ens preliminära planer med arbetslivet i sikte o till exempel om sjukdomen fortsättningsvis behandlas eller om kunden fortfarande håller på att återhämta sig från sjukdomen det inte är realistiskt att klienten efter slutförd rehabilitering kan bli löntagare eller övergå till öppet arbete eller stödarbete. o det räcker till exempel inte med att klienten deltar i arbets- och dagverksamhet för utvecklingsstörda. Förhållande till sjukpensionen Rehabiliteringspenningen för unga är primär i förhållande till sjukpension. För en person under 20 år ska möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering alltid utredas även om villkoren för beviljande av sjukpension förefaller vara uppfyllda. Den unga kan inte välja mellan dessa förmåner. FPA:s uppgift är att försäkra sig om att man faktiskt har rett ut den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. Det här görs utifrån de handlingar som lämnats in till FPA, genom att vid behov intervjua den unga och hans eller hennes vårdnadshavare samt genom partnerskapsarbete med de myndigheter som finns nära den unga. Samarbetspartnern är i regel bättre insatt i den ungas livssituation och kan precisera hur möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering har bedömts eller om en bedömning har gjorts. En person under 20 år ansöker om sjukpension 1. För att utreda möjligheterna till rehabilitering ska pensionshandläggaren vid försäkringsdistriktet skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) och skicka det till försäkringsdistriktets arbetskö för rehabiliteringspenning. 2. Bedöm förutsättningarna för beviljande av rehabiliteringspenning för unga och be (vid behov) om en sakkunnigläkares bedömning. När du ber om en bedömning av sakkunnigläkaren ska du komma ihåg att förklara varför det inte finns en studie- och rehabiliteringsplan att tillgå. 3. Registrera följande uppgifter i kommentarerna för uppdraget (toimeksiantotyö): bedömning av möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering motiveringar till bedömningen hur bedömningen har gjorts (med den förmånsansvariga, teamet eller sakkunnigläkaren). För att möjligheterna till rehabilitering ska kunna utredas räcker det inte till exempel med uppgift om att den unga saknar studieplats eller att man inte har gjort upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan för honom eller henne. Överväg behovet av FPA-rådgivning.

45 29 4. Om yrkesinriktad rehabilitering ses som en möjlighet ska du kontakta klienten. Hjälp klienten vid ansökan om rehabiliteringspenning för unga och uppmana honom eller henne att lämna in en studie- och rehabiliteringsplan. Överväg behovet av FPA-rådgivning. Målet för rehabiliteringspenning för unga uppfylls inte 1. Kontakta per telefon den unga eller hans eller hennes vårdnadshavare och ge råd om hur man ansöker om sjukpension. 2. Med klientens samtycke kan du vid behov ta kontakt med den som har gjort upp studie- och rehabiliteringsplanen och framföra FPA:s syn på ärendet. 3. Meddela den unga ett individuellt motiverat avslagsbeslut, och bifoga en ansökan. 4. Skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i arbetskön för sjukpensioner i Oiwa. Anteckna i kommentaren på vilket sätt du handlett den unga i att ansöka om pension. Obs! Om den ungas arbetsoförmågan inte har börjat innan han eller hon fyllt 15 år ska sjukpensionen föregås av sjukdagpenning för maximitiden. Läs mer: i handläggningsanvisningarna om sakkunnigläkarens bedömning under Rehabiliteringspenning för unga processbeskrivningen för rehabiliteringspenning (kuntoutusrahan prosessikuvaus), exempel 5 Ratkaisutyö >Eläkeläiset > Työkyvyttömyyseläke (Sjukpension, på svenska i menyn till höger) > Förhållande till andra förmåner > Rehabiliteringsförmåner > Rehabiliteringspenning > Rehabiliteringspenning för unga Bedömning av väsentlig försämring När det gäller rehabiliteringspenning för unga bedöms väsentlig försämring av den sökandes arbets- och studieförmåga samt möjligheter att välja yrke enligt samma kriterier som vid FPA:s yrkesinriktade rehabilitering. Bedöm om en sjukdom, funktionsnedsättning eller skada som konstaterats på behörigt sätt nu eller inom de närmaste åren förorsakar en väsentlig försämring av den ungas arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. den ungas helhetssituation förorsakar en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Vid bedömningen av huruvida försämringen är väsentlig ska man förutom sjukdomen, funktionsnedsättningen eller skadan även beakta de faktorer som påverkar den ungas helhetssituation: fysisk, psykisk och social funktionsförmåga livssituation ekonomiska och sociala omständigheter boendeförhållanden tidigare utbildningar även sådana som avbrutits tidigare verksamhet

46 30 andra motsvarande faktorer. Granska den ungas helhetssituation ur ett brett perspektiv. I fråga om funktionsförmågan ska du beakta den fysiska, psykiska och sociala dimensionen samt den ungas individuella livssituation. Den ungas nedsatta funktionsförmåga samt dess omfattning är också ett uttryck för behovet av stödåtgärder. Om en väsentlig försämring av arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna inte kan konstateras, beviljas den unga inte rehabiliteringspenning för unga. Läs mer i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering under Rätt och villkor > Förutsättningar för beviljande: Väsentlig försämring av arbets- och studieförmågan Bedömning av helhetssituationen Den ungas planer ändras När studie- och rehabiliteringsplanen för den som får rehabiliteringspenning för unga ändras ska du överväga om den ungas väsentligt försämrade arbets- och studieförmåga samt möjligheter att välja yrke ska bedömas på nytt och om du ska be om ett läkarutlåtande om den ungas nuvarande hälsotillstånd. Du kan be om sakkunnigläkarens hjälp för att överväga detta. En sakkunnigläkarens bedömning Begär en sakkunnigläkares bedömning när du behöver medicinsk sakkunskap för bedömningen av väsentlig försämring av arbets- och studieförmåga vid bedömningen av målen för rehabiliteringspenningen för unga; att säkra yrkesinriktad rehabilitering och att främja sysselsättningen. Läs mer: Ratkaisutyö > Sakkunnigläkarens bedömning > Rehabiliteringspenning för unga Individuell studie- och rehabiliteringsplan (fi. KOHPS) Det är hemkommunens uppgift att göra upp en individuell studie- och rehabiliteringsplan i samarbete med den unga, hans eller hennes vårdnadshavare och de sakkunnigmyndigheter som behövs. Den individuella studie- och rehabiliteringsplanen ska utarbetas utgående från en medicinsk bedömning så att den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering framgår. Planen skickas avgiftsfritt till FPA. Ta kontakt med vårdnadshavaren om hans eller hennes medverkan i utarbetandet av planen är oklar. Ifall en intressebevakare har förordnats för den unga, men intressebevakaren inte har deltagit i utarbetandet av planen, ska han eller hon höras. När det gäller en myndig person förutsätter man inte att vårdnadshavarna deltar. Kommunens representanter kan vara sakkunniga från grundskolan, socialväsendet eller hälso- och sjukvården, beroende på den ungas individuella behov. I lagen bestäms inte noggrannare vilka av kommunens myndigheter som kommer i fråga. Det kan variera beroende på hur kommunens förvaltning är ordnad. Innehållsmässiga krav Planen ska innehålla en bedömning av sjukdomens eller skadans inverkan på den ungas möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering. en bedömning av målen för den yrkesinriktade rehabiliteringen

47 31 en plan för hur studierna ska ordnas och genomföras och vilka stödåtgärder som behövs för att främja den yrkesinriktade rehabiliteringen information om de personer och aktörer som deltagit vid utarbetandet av planen. Precisering av den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Om ovannämnda uppgifter inte ingår i planen och du därför inte kan bedöma klientens rätt till rehabiliteringspenning för unga ska du be om en preciserad plan som tilläggsutredning. Ta kontakt med den som gjort upp planen. Tilläggsutredningen kan skaffas per telefon om det med beaktande av bristens karaktär är möjligt. När det gäller uppgifter och utredningar som FPA inhämtar eller annars får tillgång till och som eventuellt kan medföra avslag på en förmånsansökan ska parten höras. Be alltid om en preciserad plan i följande situationer: Om det i handlingarna och/eller planen saknas en bedömning av sjukdomens inverkan på den planerade utbildningen och sysselsättningen efter den. Om det planerade utbildningsområdet är uppenbart olämpligt med tanke på den ungas hälsotillstånd. Om kommunens sakkunnigmyndigheter inte har deltagit i utarbetandet av planen eller om det är oklart ifall de gjort det. Andra studieplaner Förutom den individuella studie- och rehabiliteringsplanen gör man ofta upp följande andra planer som gäller studierna: En personlig studieplan (ISP, på finska HOPS) som den studerande gör upp själv eller tillsammans med läroanstalten. I planen antecknar man bland annat enligt vilken tidtabell studierna avläggs och vilka valbara delar som ansluts till studierna. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP, på finska HOJKS) som görs upp för studerande som behöver specialundervisning. Planen görs upp tillsammans med den studerande, vårdnadshavaren, lärarna och representanter för elevvården. IP innehåller bl.a. den personliga studieplanen och de service- och stödinsatser som behövs. Som bilaga till ansökan bifogas ibland ISP, IP eller någon annan plan som läroanstalten gjort upp, istället för den individuella studie- och rehabiliteringsplanen. Planen kan innehålla information som behövs för avgörande av rehabiliteringspenningen för unga. Du kan avgöra rehabiliteringspenningen för unga om villkoren för beviljandet går att bedöma utgående från den plan som läroanstalten gjort upp och utifrån de andra handlingarna i ansökan. När planen har gjorts upp vid läroanstalten kan det vara oklart i vilken mån kommunen har medverkat vid uppgörandet av den och hurdant stöd kommunen ordnar. Hänvisa den unga till FPArådgivningen om han eller hon enligt din bedömning även har behov av kommunens tjänster. Exempel Den unga har en omfattande studieplan (IP eller ISP) som tillsammans med vårdnadshavarna gjorts upp vid yrkesinstitutet. Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas utifrån planen och läkarutlåtandet eftersom det finns tillräckliga uppgifter för avgörandet (väsentlig försämring, stödinsatser och en plan för att garantera den yrkesinriktade rehabiliteringen och främja syssselsättningen). Därtill hänvisar man den unga till FPA-rådgivningen eftersom det av handlingarna framgår att det finns ett behov för mer omfattande stöd. När hänvisar FPA den unga till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning

48 32 Hänvisa den unga till yrkesinriktad rehabiliteringsutredning om han eller hon har en funktionsnedsättning och man inte lyckas göra upp en studie- och rehabiliteringsplan i hemkommunen. Innan man ordnar med en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning ska handläggaren vara i kontakt med kommunens socialväsende och ta reda på varför hemkommunen inte gör upp planen. Uppdatering av studie- och rehabiliteringsplanen Planen för den ungas yrkesinriktade rehabilitering kan kräva uppdatering till exempel i följande situationer: Den unga ska söka till en ny rehabiliteringsåtgärd. Den planerade rehabiliteringen framskrider inte eller avbryts. Den ungas hälsotillstånd förändras. Klarlägg den ungas situation genom att först sammanställa alla de uppgifter som FPA redan har, intervjua den unga (vårdnadshavarna) och diskutera situationen med den som är kontaktperson i fråga om den individuella studie- och rehabiliteringsplanen Intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering samt stödåtgärder Med intensifierad bedömning av arbetsförmågan och intensifierad rehabilitering avses den ungas behov av särskilda stödåtgärder under sina studier och under annan rehabilitering. Granska och utvärdera stödåtgärderna med beaktande av den ungas psykiska, fysiska och sociala funktionsförmåga. Stödåtgärderna kan anknyta direkt eller indirekt till den väsentliga försämringen av den ungas arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Bedöm om stödåtgärderna behövs under hela den tid som studie- och rehabiliteringsplanen gäller eller om de behövs endast för en del av tiden. Stödbehovet och de planerade stödåtgärderna framgår av läkarutlåtande B, studie- och rehabiliteringsplanen samt av övriga ansökningshandlingar. Det stöd och den handledning som den unga får av sina anhöriga jämställs inte med särskilda stödåtgärder, men beakta ändå dessa när du bedömer helhetssituationen. Särskilda stödåtgärder kan vara särskilda individuella lösningar som skräddarsys enligt den ungas behov. Kommunernas resurser och deras sätt att ordna stöd för unga med nedsatt funktionsförmåga varierar. Den huvudsakliga grunden för beviljande av rehabiliteringspenning för unga är den ungas nedsatta funktionsförmåga. Behovet av stödåtgärder avspeglar den ungas nedsatta funktionsförmåga samt dess omfattning. Dock räcker inte ens ett flertal planerade stödåtgärder som grund för beviljande om arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna eller möjligheterna att välja yrke och arbete inte kan anses vara väsentligt försämrade. I tabellen finns exempel på stödåtgärder som berör studier, socialt stöd samt stöd för den psykiska och fysiska funktionsförmågan. Tabellen är inte heltäckande eller uteslutande. Exempel på olika stödåtgärder Stödåtgärder för studier studier vid en specialläroanstalt specialundervisning (väsentligt anpassade studier) Socialt stöd tolktjänst personlig assistent hjälpmedel för kommunikation tjänster som stöder boende Stöd för psykisk och fysisk funktionsförmåga långvarig terapi (t.ex. psykoterapi, fysioterapi) rehabiliteringsperioder hjälpmedel

49 33 utbildning i tränings- och rehabiliteringssyfte hjälpmedel för studier individuellt undervisningsmaterial och individuella undervisningsmetoder individuellt studieprogram och individuell arbetsordning ändring av studietiden anpassning av studiemålen och bedömningen specialarrangemang vid inlärning i arbetet specialarrangemang vid fristående yrkesprov ökad andel arbete (undervisningens tyngdpunkt på inlärning i arbetet) olika handledningstjänster transporttjänst särskilda tjänster för personer med nedsatt funktionsförmåga särskilda tjänster för personer med utvecklingsstörning andra motsvarande tjänster. Exempel 1) En förlängning av utbildningstiden, t.ex. att gå gymnasiet på fyra år, är i sig inte en särskild stödåtgärd som berättigar till rehabiliteringspenning för unga. 2) Den ungas arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade på grund av en CP-skada, en studie- och rehabiliteringsplan har gjorts upp och den ska garantera den ungas yrkesinriktade rehabilitering och främja sysselsättningen. Som stödåtgärder har den unga medicinska rehabiliteringstjänster i form av terapier och de har inte direkt att göra med studierna. Villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga uppfylls, eftersom terapierna stöder den ungas studieförmåga Tid för vilken rehabiliteringspenning för unga betalas Rehabiliteringspenning för unga kan beviljas tidigast från och med dagen efter 16-årsdagen. Förmånen kan beviljas för studier eller rehabilitering som den unga har blivit antagen till innan han eller hon fyllt 20 år och fortsätter till utgången av den kalendermånad under vilken den pågående rehabiliteringen avslutas. Ett beslut om rehabiliteringspenning för unga ska fattas endast för sådana utbildningsperioder i enlighet med planen som man vid tidpunkten för beslutet anser att sannolikt kommer att genomföras. Om rehabiliteringspenning inte kan beviljas för hela den tid som den aktuella planen gäller ska beslutet motiveras. Rehabiliteringspenningen fortsätter utan avbrott efter grundskolan, gymnasiet eller utbildning i träningssyfte om den unga enligt planen ämnar inleda yrkesutbildning. Om den unga inte kommer in på den planerade utbildningen avgör man om rehabiliteringspenningen ska fortsätta efter att en uppdaterad studie- och rehabiliteringsplan har skickats till FPA och villkoren för beviljande har bedömts. Från och med när?

50 34 Rehabiliteringspenning för unga ska sökas inom fyra månader från den dag då man önskar att förmånen betalas ut. Bevilja rehabiliteringspenning för unga inom ramen för retroaktiv tid om villkoren för beviljande uppfylls och den unga studerar eller deltar i annan verksamhet enligt studie- och rehabiliteringsplanen. Rehabiliteringspenning för unga kan börja som rehabiliteringspenning för väntetid om villkoren för beviljande uppfylls och den unga väntar på att rehabiliteringen enligt studie- och rehabiliteringsplanen ska börja. Karenstid Karenstiden för rehabiliteringspenning för unga är i regel 1+ 9 dagar. Karenstiden kan börja löpa under väntetiden, men inte förrän den unga fyllt 16 år. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Karenstid Periodisering Om rehabiliteringspenning för unga fastställs till minimibeloppet behöver tiden mellan skolans terminer inte handläggas. Om den fastställs utgående från arbetsinkomst eller på basis av en föregående förmån måste den mellanliggande tiden handläggas. Registrera rehabiliteringspenningperioderna på studietiden under läsåren, t.ex Vid behov kan du kontrollera läsårets start- och slutdatum t.ex. på läroanstaltens webbsidor eller genom att ringa till läroanstalten Väntetid och mellanliggande tid vid rehabiliteringspenning för unga Den som får rehabiliteringspenning för unga har rätt till rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid utan behovsprövning. Avsikten är att garantera att rehabiliteringspenningen fortsätter utan avbrott under tiden mellan rehabiliteringsperioderna eller då den unga väntar på att utbildning enligt studie- och rehabiliteringsplanen eller någon annan rehabiliteringsåtgärd ska börja. Till den som får rehabiliteringspenning för unga skickas på våren inte automatiskt brevet KRI03r, vilket är fallet när det gäller dem som får rehabiliteringspenning som betalas på grundval av yrkesutbildning. Den som får rehabiliteringspenning för unga behöver inte lämna in en utredning om arbete under sommaren. Rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid betalas inte om den unga utan godtagbar orsak låter bli att söka till en planerad utbildning inte börjar skolan eller någon annan rehabiliteringsåtgärd som han eller hon har antagits till avbryter en utbildning eller annan rehabiliteringsåtgärd som han eller hon redan har påbörjat. Maximitider Det finns maximitider för väntetid och mellanliggande tid som också gäller rehabiliteringspenning för unga. Om väntetiden eller den mellanliggande tiden överstiger tre månader ska du till en början fatta ett beslut om rehabiliteringspenning för unga för högst tre månader. Efter denna tid ska du på nytt

51 35 bedöma genomförandet av planen och vid behov utreda den ungas situation. Överväg på basis av detta om det ännu är motiverat att bevilja rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Väntetid och mellanliggande tid Den ungas rehabilitering avbryts Om den ungas studier eller annan rehabiliteringsåtgärd avbryts på grund av sjukdom kan utbetalningen av rehabiliteringspenning fortsätta tillfälligt. Bedöm orsaken till avbrottet och hur länge det varar. Be vid behov en sakkunnigläkares uppskattning av sjukdomens längd. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Tid som rehabiliteringspenning kan betalas för > Tillfälligt avbrott Sjukdagpenning Om den unga är förhindrad att delta i studierna eller annan rehabilitering på grund av sjukdom och avbrottet antas bli långvarigt ska du först utreda rätten till sjukdagpenning. Därefter ska du efter hörande dra in rehabiliteringspenningen för unga. I sjukdomssituationer beviljas aldrig rehabiliteringspenning för mellanliggande tid. Samarbeta vid behov med den som handlägger sjukdagpenningen. Exempel Den unga har ett intyg över arbetsoförmåga för 2 månader. Enligt handlingarna och utgående från en intervju med den unga kommer arbetsoförmågan att vara över 3 månader. Sakkunnigläkaren bedömer den ungas rätt till sjukdagpenning. Dra efter hörandet in rehabiliteringspenningen för unga från och med den tidpunkt då arbetsoförmågan började. Uppmana klienten att söka sjukdagpenning. Sjukpension Den unga hänvisas till att ansöka om sjukpension om studierna eller annan rehabilitering avslutas som resultatlös på grund av sjukdom och den arbetslivsmålsättning som rehabiliteringspenning för unga förutsätter inte uppfylls. Rehabiliteringspenningen betalas till utgången av månaden före pensionens början, dock högst för 3 månader efter att rehabiliteringen anses avbruten eller avslutad. Begär vid behov en sakkunnigläkares uppskattning av hur långvarig sjukdomen kommer att vara och hur väl arbetslivsmålen kan uppfyllas. Samarbeta vid behov med den som handlägger sjukpensionen. Exempel Studierna enligt studie- och rehabiliteringsplanen avbryts på grund av att den ungas långvariga sjukdom utgör ett hinder för studierna. Efter att man har granskat handlingarna, gjort en intervju och fått en bedömning av sakkunnigläkaren konstaterar man att det inte längre finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering. Beslutet om rehabiliteringspenning för unga dras in efter hörande och den unga får råd om hur man ansöker om sjukpension.

52 Uppföljning av den ungas studie- och rehabiliteringsplan Följ med att rehabiliteringen framskrider enligt studie- och rehabiliteringsplanen och beakta samtidigt uppföljningen av utbildningsbeslutet i samband med yrkesinriktad rehabilitering, om ett sådant meddelats. När den unga studerar ska du följa samma principer som vid yrkesutbildning som ordnas av FPA. Om rehabiliteringen av den unga utgörs av något annat än studier, t.ex. arbetspraktik eller verkstadsverksamhet, ska du bedöma behovet av uppföljning och planera den samt anteckna detta i kommentarerna för arbetet. Rehabiliteringen framskrider inte Om rehabiliteringen inte kommer igång eller inte framskrider som planerat ska du intervjua den unga och hans eller hennes vårdnadshavare och ta reda på hur de ser på rehabiliteringens framskridande. Bedöm behovet av utökad uppföljning samt behovet av möjliga rehabiliteringsåtgärder eller andra åtgärder. Du kan vara i kontakt med den som gjort upp studieoch rehabiliteringsplanen och redogöra för hur det står till med rehabiliteringen. Målet är att behovet av stödåtgärder bedöms och att planen vid behov justeras. Överväg behovet av FPA-rådgivning. Skapa vid behov ett uppdrag (toimeksiantotyö) i OIWA i arbetskön för rehabilitering om du bedömer att FPA:s rehabiliteringsåtgärd är nödvändig. Anteckna den ungas situation i kommentaren och din egen syn på situationen. Samarbeta med den som handlägger rehabiliteringsärendet. Läs mer. i den finskspråkiga förmånsanvisningen under Seuranta > Seuranta koulutuksessa i denna anvisning under Rehabiliteringspenning för unga > Den ungas rehabilitering avbryts 5.13 Rehabilitering som ges utomlands Rehabiliteringspenning kan beviljas för rehabilitering utomlands på samma villkor som för rehabilitering i Finland, när rehabiliteringen grundar sig på ett giltigt rehabiliteringsbeslut, en rehabiliterings- och studieplan eller ett läroavtal. Om det är frågan om någon annan stat än en medlemsstat i EU, beviljas rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering bara om rehabiliteringen inte har kunnat ges i Finland eller om det finns något annat särskilt skäl att ge rehabiliteringen utomlands. Om det på grund av de särskilda villkoren finns behov av tilläggsutredningar, ska de i tillämpliga delar skaffas. Till exempel kan förfarandet för godkännande av rehabiliteringsinrättningar för missbrukarvård inte krävas av en utländsk rehabiliteringsinrättning, men andra motsvarande utredningar om inrättningen måste skaffas (att verksamheten är tillståndsenlig, utredning om lokaler och personal m.m.). En del organisationer ordnar med understöd från Penningautomatföreningen rehabiliteringskurser utomlands för vissa sjukdomsgrupper, där klimatet har en avgörande betydelse för rehabiliteringen, t.ex. behandling av psoriasis. Rehabiliteringspenning kan beviljas för sådana kurser.

53 Allmänbildande grundutbildning Studier vid gymnasium, folkhögskola och annan allmänbildande grundutbildning berättigar till rehabiliteringspenning endast om klienten redan tidigare har utbildat sig till ett yrke och avsaknaden av grundutbildning utgör ett hinder för sådan yrkesinriktad omskolning eller vidareutbildning som syftar till att trygga rehabiliteringsklientens möjligheter att fortsätta i arbetslivet. Rehabiliteringspenning för unga kan ändå beviljas för allmänbildande grundutbildning utan detta tilläggsvillkor. Observera att villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning och villkoren för beviljande av yrkesinriktad FPA-rehabilitering för allmänbildande grundutbildning inte är överensstämmande. För vardera förmånen bedöms förmånsrätten separat. Se förmånsanvisningen för yrkesinriktad rehabilitering under Åtgärder > Utbildning >Innehåll och genomförande > Grundutbildning. (FRPL 18 2 mom. ) 6 Förhållande till andra förmåner I det här avsnittet redogörs i allmänna drag för hur en annan förmån eller ersättning inverkar på rehabiliteringspenningen. En annan förmån kan vara en FPA-förmån, arbetspension eller ersättning som betalas av ett försäkringsbolag. I underrubrikerna klargörs inverkan per förmån och ersättning närmare. De övriga ersättningar för inkomstbortfall som klienten får inverkar i regel i någon mån på rehabiliteringspenningen. Om syftet med en annan förmån eller ersättning som klienten får är annan än ersättning för inkomstbortfall, påverkar den i regel inte rehabiliteringspenningen. Andra förmåner och ersättningar som klienten får kan utgöra hinder för utbetalning av rehabiliteringspenning eller så bör rehabiliteringspenningen dras in från och med det att den andra förmånen börjar betalas ut. Den andra förmånen eller ersättningen kan vara primär och ha en minskande inverkan på beloppet av rehabiliteringspenningen. Då betalas rehabiliteringspenningen till den del som den överstiger den andra förmånen eller ersättningen. En annan förmån kan ändra bestämningsgrunden för rehabiliteringspenningen och därför måste beloppet av rehabiliteringspenningen justeras (rehabiliteringspenning för pensionstagare). Rehabiliteringspenningen kan vara primär i förhållande till en annan förmån. Den andra förmånen betalas om det kvarstår någonting att betala ut av den efter att rehabiliteringspenningens belopp först dragits av. Rehabiliteringspenningen kan dessutom utgöra hinder för en annan förmån, varvid den andra förmånen inte beviljas eller så dras den in från och med den tidpunkt från vilken rehabiliteringspenning beviljas. En förmån och ersättning som betalas från utlandet kan enligt samma principer påverka rehabiliteringspenningen. Förmåner och ersättningar som betalas till maka eller make inverkar inte på rehabiliteringspenningen, men rehabiliteringspenningen kan inverka på de förmåner som mottagarens make får. Om du inte med hjälp av förmånsanvisningen kan uppskatta hur en annan förmån eller ersättning påverkar ska du be om hjälp av gruppen för arbetsförmågefrågor vid hälsoavdelningen. Justering eller rättelse

54 38 När en annan förmån inverkar hindrande eller minskande på rehabiliteringspenningen ska du utreda om rehabiliteringspenningen ska justeras eller rättas. Schemat klargör om det är fråga om en justering eller en rättelse. En annan förmån beviljas efter att beslutet om rehabiliteringspenning meddelats, för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats och/eller betalats ut. Utred inverkan Ingen inverkan Den andra förmånens verkan sträcker sig inte över hela perioden med rehabiliteringspenning och beslutet om rehabiliteringspenning förblir i kraft en del av tiden Minskar, hindrar eller inverkar på grunden Den andra förmånens verkan sträcker sig till den tidpunkt då rehabiliteringspenningen börjar eller till tiden före denna. Justering Rättelse Läs mer i denna anvisning under Justering Rättelse och undanröjande av beslut 6.1 Pensioner I fråga om rehabiliteringspenningen kan pensioner och olika slag av dem inverka minskande hindrande på fastställandet av rehabiliteringspenningen eller så har pensionen ingen inverkan alls. I underrubrikerna redogörs det noggrannare för hur olika pensioner påverkar. Läs mer i denna anvisning under Belopp > Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare Invalidpension enligt arbetspensionslagarna Full invalidpension enligt arbetspensionslagarna beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid. Pensionens inverkan på rehabiliteringspenningen är den samma oberoende av om den beviljas tillsvidare eller som rehabiliteringsstöd. Här används termen invalidpension oberoende av hur länge pensionen varar.

55 39 Invalidpensionen inverkar på grunden för rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, om klienten får invalidpension. Pensionstagaren kan inte få rehabiliteringspenning utifrån arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp, utan rehabiliteringspenningen är 10 % av det totala pensionsbeloppet. Grunden för rehabiliteringspenning ändras inte till rehabiliteringspenning för pensionstagare om invalidpensionen beviljas retroaktivt, men inte betalas under rehabiliteringen vilar har betalats ut i form av en engångsbetalning. Då fastställs rehabiliteringspenningen på normalt sätt utifrån arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp. Invalidpension enligt följande arbetspensionslagar ändrar grunden för rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare: lagen om pension för arbetstagare (395/2006) lagen om sjömanspensioner (1290/2006) lagen om pension för företagare (1272/2006) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) lagen om kommunala pensioner (549/2003) och lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (550/2003) lagen om statens pensioner (1295/2006) och lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006) pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (261/2008) lagen om den ortodoxa kyrkan (985/2006) bestämmelserna om pension i 13 i lagen om (731/2001); den pensionsstadga som fastställts med stöd av 11 2 mom. 6 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998) landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007) lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter (329/1967) lagen om rätt till pension för medlem av statsrådet och om familjepension som utbetalas efter honom eller henne (870/1977) Läs mer i denna anvisning under Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare samt dess underrubriker Belopp > Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Delinvalidpension Enligt arbetspensionslagarna kan invalidpension beviljas som delinvalidpension om arbetsförmågan är nedsatt men den inte försämrats med mer än tre femtedelar. Delinvalidpensionen börjar från ingången av månaden efter pensionsfallet. Delinvalidpension kan inverka minskande eller inte ha någon inverkan på utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Hur den inverkar beror på grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen, begynnelsetidpunkten för delinvalidpensionen och från vilken tidpunkt pensionen betalas. Ta reda på pensionens begynnelsetidpunkt och från när den betalas med en arbetspensionsförfrågan (HEKY). Rätten till rehabiliteringspenning börjar efter

56 40 Delinvalidpensionen dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen, och delinvalidpensionen eller en full invalidpension som omedelbart föregått delinvalidpensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. I andra situationer dras delinvalidpensionen av från rehabiliteringspenningen. Delinvalidpensionen dras således alltid av från rehabiliteringspenningen då rehabiliteringspenningen fastställs enligt en tidigare förmån eller betalas till minimibelopp. Exempel Exempel Exempel Exempel Exempel 1) Klientens invalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2012) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. 2) Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom den företedda arbetsinkomsten inte i sin helhet hänför sig till pensionstiden, avdras delinvalidpensionen. 3) Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Före rehabiliteringen har klienten förutom pension fått jämkad arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs på basis av full arbetslöshetsdagpenning och delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen. 4) Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. 5) Klientens delinvalidpension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Delinvalidpensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den arbetsinkomst som företetts hänför sig i sin helhet till pensionstiden. Rätten till rehabiliteringspenning börjar före Om kundens rätt till rehabiliteringspenning börjar före är delinvalidpensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pension har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund

57 41 för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Delinvalidpensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft delinvalidpension. Arbetspensionsanstalten beviljar delinvalidpension Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i OIWA. Ta reda på begynnelsetidpunkten för delinvalidpensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ta reda på om delinvalidpensionen har betalats ut eller om den kommer att betalas ut för samma tid som rehabiliteringspenningen. Undersök om pensionen påverkar rehabiliteringspenningen. Läs mer i denna anvisning under Bestämningsgrunder > Arbetsinkomst > Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen > Mottagare av delinvalidpension Bestämningsgrunder > Arbetsinkomst > Företedda arbetsinkomster > Delinvalidpension Deltidspension Deltidspension kan inverka minskande eller inte ha någon inverkan på utbetalningen av rehabiliteringspenningen. Hur den inverkar beror på grunden för bestämmande av rehabiliteringspenningen, begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och från vilken tidpunkt pensionen betalas. Ta reda på pensionens begynnelsetidpunkt och från när den betalas med en arbetspensionsförfrågan (HEKY). Rätten till rehabiliteringspenning börjar efter Deltidspension dras inte av i följande situationer: Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen och deltidspensionen har börjat före arbetsinkomstskatteåret. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån de företedda arbetsinkomsterna, som i sin helhet hänför sig till pensionstiden. I övriga situationer dras deltidspensionen av från rehabiliteringspenningen. Deltidspensionen dras således alltid av då rehabiliteringspenningen fastställs enligt en tidigare förmån eller då den betalas till minimibelopp. Exempel Exempel 1) Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat efter det kalenderår (2012) vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen.

58 42 Exempel Exempel Exempel 2) Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Eftersom den företedda arbetsinkomsten inte i sin helhet hänför sig till pensionstiden, avdras deltidspensionen. 3) Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Före rehabiliteringen har klienten förutom pension även fått sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs utifrån full sjukdagpenning och deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Utan någon föregående förmån skulle rehabiliteringspenningen ha fastställts utifrån arbetsinkomsterna för år ) Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Deltidspensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom pensionen har börjat före det kalenderår vars arbetsinkomst ligger till grund för rehabiliteringspenningen. 5) Klientens deltidspension har börjat och han ansöker om rehabiliteringspenning för rehabilitering som inleds Som grund för rehabiliteringspenningen används de arbetsinkomster som klienten företett för tiden Deltidspensionen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den företedda arbetsinkomsten hänför sig i sin helhet till tiden med pension. Rätten till rehabiliteringspenning börjar före Om kundens rätt till rehabiliteringspenning börjar före är deltidspensionens inverkan på rehabiliteringspenningen följande: Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen om rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Deltidspensionen dras av från rehabiliteringspenningen i följande situationer: Rätten till pensionen har börjat under eller efter det år till vilket de i beskattningen konstaterade arbetsinkomster som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenningen hänför sig (pensionen dras i dessa situationer av också från rehabiliteringspenning som fastställs enligt en tidigare förmån eller minimibeloppet). Den s.k. sexmånadersinkomsten används som grund när rehabiliteringspenningen fastställs och denna inkomst hänför sig inte i sin helhet till den tid då personen haft deltidspension. Arbetspensionsanstalten beviljar deltidspension Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i OIWA. Ta reda på begynnelsetidpunkten för deltidspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ta reda på om deltidspensionen har betalats ut eller om den

59 43 kommer att att betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen. Undersök om pensionen påverkar rehabiliteringspenningen. Läs också i denna anvisning under Bestämningsgrunder > Arbetsinkomst > Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen > Deltidspension Sjukpension från FPA Till den som får sjukpension från FPA (inkl. rehabiliteringsstöd) betalas rehabiliteringspenning till pensionstagare. Sjukpensionen inverkar således på hur rehabiliteringspenningen fastställs. Vårdbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare påverkar inte rehabiliteringspenningen eftersom de till sin karaktär inte är ersättningar för inkomstbortfall. Läs mer i denna anvisning under Belopp > Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare > Retroaktiv pension Garantipension Garantipensionen är en minimipension vars syfte är att trygga försörjningen för dem som har en liten pension. Inverkan på hur rehabiliteringspenning till pensionstagare fastställs Garantipensionen inverkar på hur rehabiliteringspenningen till pensionstagare fastställs om garantipensionen beviljats på basis av full sjukpension enligt folkpensionslagen eller full invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller från och med åt invandrare på basis av arbetsoförmåga. Retroaktivt beslut om garantipension Garantipension kan beviljas retroaktivt för samma tid för vilken rehabiliteringspenning har betalats ut. Rehabiliteringspenning som betalats för samma tid regressindrivs då från den garantipension som beviljas retroaktivt. Läs mer i denna anvisning under Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare > Retroaktiv pension Garantipension och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen Garantipensionen har ingen inverkan på rehabiliteringspenningen om klientens sjukpension har beviljats med stöd av 12 4 mom. i folkpensionslagen (permanent blind, rörelsehindrad eller tillstånd av hjälplöshet). Radera garantipensionens inverkan. Läs mer i denna anvisning under Belopp > Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Bestämningsgrunder > Rehabiliteringspenning till pensionstagare samt dess underrubriker Förhållande till andra förmåner > Pensioner > Pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen.

60 Folkpensionslagen 12 4 mom. (blind, rörelsehindrad, hjälplöshet) Sjukpension som betalas till den som är permanent blind, rörelsehindrad eller i ett tillstånd av hjälplöshet (FPL12 4 mom.) inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenning eller på rehabiliteringspenning som betalas i form av rehabiliteringspenning för pensionstagare. Klienten kan därtill få garantipension. Klientens rehabiliteringspenning fastställs enligt arbetsinkomster, tidigare förmån eller minimibelopp. Kontrollera pensionsslaget i klientens folkpensionsuppgifter. Lägg märke till att man samtidigt kan få rehabiliteringspenning för unga, sjukpension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen och garantipension. Rehabiliteringspenningen för någon som samtidigt får invalidpension enligt arbetspensionslagarna och pension enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen fastställs som rehabiliteringspenning till pensionstagare, där pensionen enligt 12 4 mom. i folkpensionslagen inte tas i beaktande. Läs mer i förmånsanvisningen om sjukpension, under Rätt och villkor > Blinda och rörelsehindrade Barnförhöjning FPA betalar barnförhöjning till pensionstagare som har barn som är under 16 år. Barnförhöjningen är skattefri och justeras årligen med folkpensionsindex. Man kan få barnförhöjning i samband med följande pensioner: sjukpension enligt folkpensionslagen, rehabiliteringsstöd, ålderspension eller förtida ålderspension eller arbetslöshetspension enligt lagen om införande av folkpensionslagen. invalidpension, delinvalidpension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande lagstadgad olycksfalls-, trafikförsäkrings- eller militärskadepension, livränta, sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan och som har beviljats på grundval av arbetsoförmåga. Barnförhöjningens inverkan på rehabiliteringspenningen beror på vilken pension utbetalningen grundar sig på. Barnförhöjningen inverkar på beloppet av rehabiliteringspenningen Barnförhöjningen beaktas i det totala pensionsbeloppet och den inverkar på rehabiliteringspenningen till pensionstagare om klienten beviljats sjukpension eller rehabiliteringsstöd som betalas av FPA invalidpension eller rehabiliteringsstöd som betalas enligt arbetspensionslagarna arbetslöshetspension. På barnförhöjning som beviljats retroaktivt tillämpas inte regressförfarande om den betalas ut för samma tid som rehabiliteringspenning har betalats för. Ingen inverkan Om klienten får barnförhöjning på basis av delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna eller på basis av partiellt rehabiliteringsstöd inverkar förhöjningen inte på rehabiliteringspenningen. Barnförhöjningen dras inte av från rehabiliteringspenningen eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall.

61 Familjepensioner I Finland finns två lagstadgade familjepensionssystem som kompletterar varandra: den familjepension som FPA sköter och arbetspensionssystemets familjepension, som baserar sig på förmånslåtarens intjänade arbets- eller företagarpension. Familjepension från FPA Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av FPA. Barnpensionen består av ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Efterlevandepensionen består av begynnelsepension och därefter eventuell fortsättningspension. Dessa pensioner inverkar inte på rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall. Familjepension enligt arbetspensionslagarna Barnpension och efterlevandepension är de familjepensioner som betalas ut av arbetspensionsanstalterna. Dessa pensioner påverkar inte rehabiliteringspenningen och hur den fastställs, eftersom de inte är ersättningar för inkomstbortfall Ålderspension, förtida ålderspension Förtida ålderspension eller ålderspension beviljas med stöd av folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna och de hindrar utbetalningen av rehabiliteringspenning. På samma sätt inverkar garantipension som beviljas 65-åriga invandrare hindrande på rehabiliteringspenningen. Kontrollera kundens pensionsslag med en arbetspensionsförfrågan eller i klientens folkpensionsuppgifter. När en mottagare av rehabiliteringspenning beviljas ålderspension eller förtida ålderspension upphör rätten till rehabiliteringspenning när pensionen börjar betalas ut. Frivillig ålderspension eller tilläggspension Individuella pensionsförsäkringar, som till exempel frivillig ålderspension eller tilläggspension, kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet. De är inte pensioner enligt arbetspensionslagen och inverkar därför inte på hur rehabiliteringspenningen fastställs och har inte heller någon minskande eller hindrande inverkan. Retroaktivt beslut från arbetspensionsanstalten Ett beslut från arbetspensionsanstalten bildar ett Tarkastettava asia-arbete i OIWA. Ta reda på begynnelsetidpunkten för ålderspensionen och när pensionsutbetalningen börjat genom förfrågan Työeläkkeet ja korvaukset (HEKY). Ålderspension eller förtida ålderspension regressindrivs om pension har betalats ut för samma tid som rehabiliteringspenning. Regressrätten gäller ålderspensioner och förtida ålderspensioner enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen. Rehabiliteringspenning som betalats ut till arbetspensionsanstalten meddelas och återkrävs med brevet KRG74r. Retroaktivt beslut från FPA Om FPA beviljar förtida ålderspension och det för samma tid har betalats ut rehabiliteringspenning återkrävs den utbetalade rehabiliteringspenningen på basis av betalningsyrkande till FPA:s byrå.

62 Idrottarpensioner Olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare De som får sin huvudsakliga försörjning av idrott omfattas av den obligatoriska pensions- och olycksfallsförsäkringen. Försäkringen tecknas och försäkringspremierna betalas av den idrottsförening eller idrottsorganisation som har ingått avtal med idrottsutövaren. Därtill kan den som utövar individuell idrott teckna en lagstadgad försäkring. Den lagstadgade försäkringen omfattar också ålderdomstrygghet från och med den dag då idrottsutövaren fyller 65 år. Läs mer: Lag om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) (linkki) Extra idrottarpension Extra idrottspension kan beviljas en idrottsutövare som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för en guldmedalj som han eller hon vunnit vid olympiska spel. Av särskilda skäl kan pension beviljas också för en betydelsefull internationell idrottskarriär. Pension får inte utan särskilda skäl beviljas den som inte fyllt 60 år. Extra pension för idrottsutövare kan beviljas antingen som full pension eller som delpension. Läs mer: Lag om extra pension för idrottsutövare (1419/2014) (linkki) Inverkan på rehabiliteringspenning Den laggrundade olycksfallspension och ålderspension samt extra pension som betalas till idrottsutövare är inkomstbortfallsersättningar som ska avdras från rehabiliteringspenningen. Följande förmåner som betalas med stöd av idrottarförsäkring är inte inkomstbortfallsersättningar som ska dras av från rehabliteringspenningen: ersättning för sjukvård eller medicinsk rehabilitering menersättning men- och klädtillägg ersättning för hemvårdskostnader ersättning för ledarhundskostnader familjepension och begravningshjälp 6.2 Arbetspensionsrehabilitering och ersättningarna för den Med arbetspensionsrehabilitering avses yrkesinriktad rehabilitering som ordnas och bekostas av arbetspensionsanstalterna. Arbetspensionsanstalten betalar under tiden för rehabiliteringen ut rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till den som har rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Rehabiliteringspenning som betalas av en arbetspensionsanstalt, partiell rehabiliteringspenning (t.ex. ArPL 28 ) och rehabiliteringsunderstöd (t.ex. ArPL 31 ) dras av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar ut. Det rehabiliteringstillägg som betalas till invalidpensionen och rehabiliteringsstödet enligt arbetspensionslagarna (t.ex. ArPL 30 ) dras inte av från den rehabiliteringspenning som FPA betalar.

63 Specialvårdspenning Man kan inte få rehabiliteringspenning och specialvårdspenning samtidigt. Rehabiliteringspenningen är primär i förhållande till specialvårdspenningen. Om kunden emellertid har sökt specialvårdspenning för att delta i barnets rehabilitering eller anpassningsträning, kan specialvårdspenningen beviljas förutsatt att de övriga kraven uppfylls. Rehabiliteringspenningen har ingen karens då en förälder deltar i rehabiliteringen av sitt barn. Till skillnad från specialvårdspenningen har rehabiliteringspenningen heller ingen maximitid. 6.4 Studieförmåner De studieförmåner som FPA betalar ut under studietiden är studiestöd, till vilket hör studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån samt stöd för skolresor. Vuxenstuderande som studerar på eget initiativ och som arbetar i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare kan beviljas vuxenutbildningsstöd av Utbildningsfonden. Hur inverkar studieförmånerna som FPA betalar ut? Att man får studieförmåner hindrar eller minskar inte utbetalningen av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning som betalas ut till en studerande beaktas som inkomst vid inkomstkontrollen för studiestödet. Beloppet av rehabiliteringspenningen kan enligt lagen grunda sig på beloppet av studiepenningen, men i praktiken betalar man i det fallet rehabiliteringspenning med minimibelopp. Rehabiliteringspenning betalas för utbildning Rehabiliteringspenningen hindrar beviljandet av studieförmån (studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån) för samma utbildning som FPA:s rehabiliteringspenning (inkl. rehabiliteringspenning för unga). Man kan få stöd för skolresor och rehabiliteringspenning för utbildning (inkl. rehabiliteringspenning för unga) samtidigt. Studieförmåner har redan betalats för samma studier Studiepenningen och bostadstillägget ska dras in om du beviljar rehabiliteringspenning för samma utbildning. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för studiestöd och anteckna i kommentaren från och med när man beviljar rehabiliteringspenning. Den som handlägger studieförmånen gör ett betalningsyrkande om betalning av rehabiliteringspenningen till bruttobelopp av studiepenningen och ett yrkande om betalning av bostadstillägget till nettobelopp. Välj båda betalningsyrkandena till beslutet om rehabiliteringspenning. Vuxenutbildningsstöd I allmänhet kan kunden inte få rehabiliteringspenning från FPA och vuxenutbildningsstöd från Utbildningsfonden samtidigt. Om rehabiliteringspenning betalas för samma utbildning har den en hindrande inverkan på vuxenutbildningsstödet. Också i andra fall kan Utbildningsfonden anse att klienten inte studerar på heltid under rehabiliteringstiden, och avslå vuxenutbildningsstödet för den tid rehabiliteringspenning betalas. Om vuxenutbildningsstöd betalas för samma tid som rehabiliteringspenningen dras stödet av från rehabiliteringspenningen. Utred med hjälp av förfrågan om vuxenutbildningsstöd (HEKY) för vilken

64 48 tid vuxenutbildningsstöd har betalats ut. Innan du drar av vuxenutbildningsstödet från rehabiliteringspenningen, kontakta Utbildningsfonden ( och försäkra dig om att vuxenutbildningsstödet inte kommer att avslås för den tid rehabiliteringspenning betalas ut. 6.5 Sjukdagpenning (inkl. partiell sjukdagpenning) Under rehabiliteringstiden är rehabiliteringspenningen primär i förhållande till sjukdagpenningen (inkl. i fortsättningen partiell sjukdagpenning). Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av sjukdagpenning för samma tid. Rehabilitering hindrar ändå inte i sig att sjukdagpenning beviljas. Exempel Klienten är på rehabiliteringsavdelningen på ett psykiatriskt sjukhus och är enligt 8 kap. 4 i sjukförsäkringslagen (1224/2004) arbetsoförmögen. Klienten kan ansöka om rehabiliteringspenning om han eller hon kan uppvisa ett rehabiliteringsbeslut eller så kan han eller hon få sjukdagpenning. Om klienten under en sjukdagpenningsperiod deltar i kortvarig rehabilitering som pågår några dagar, kan utbetalningen av sjukdagpenning fortsätta för denna tid. Kortvarig rehabilitering kan till exempel vara en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning som FPA ordnar. Om klienten har sökt rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden kan han eller hon återta sin ansökan om rehabiliteringspenning, och sjukdagpenning kan beviljas för rehabiliteringstiden. Ett återtagande är möjligt tills beslutet om rehabiliteringspenning har vunnit laga kraft. Rehabiliteringspenning under tid med sjukdagpenning Om rehabiliteringspenning har beviljats retroaktivt för samma tid som sjukdagpenning har betalats återkrävs den retroaktiva rehabiliteringspenningen genom regress till FPA upp till beloppet av den sjukdagpenning som betalats ut felaktigt (FRPL 566/ mom.). Sjukdagpenning som betalats till arbetsgivaren kan inte återkrävas genom regress från rehabiliteringspenningen, utan ärendet behandlas som ett normalt återkrav. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för sjukdagpenning och anteckna i kommentaren från och med när rehabiliteringspenning kommer att beviljas. Avgör rehabiliteringspenningen när sjukdagpenningen är indragen. Sjukdagpenning för tid med rehabiliteringspenning Om klienten blir arbetsoförmögen under pågående rehabilitering kan sjukdagpenningen betalas först då utbetalningen av rehabiliteringspenningen upphör. Om sjukdagpenning beviljas retroaktivt för samma tid som det betalats ut rehabiliteringspenning, återkrävs den retroaktiva sjukdagpenningen. 6.6 Arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsförmåner betalas antingen från arbetslöshetskassan eller från FPA för tid av arbetslöshet eller deltagande i sysselsättningsfrämjande verksamhet, som t.ex. vuxenutbildning och studier på eget initiativ. De arbetslösa som är medlemmar i en arbetslöshetskassa kan få inkomstrelaterad dagpenning. Arbetslöshetsförmåner från FPA betalas om klienten inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning. FPA:s arbetslöshetsförmåner

65 49 Rehabiliteringspenningen hindrar utbetalning av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning. Skapa ett Toimeksianto-arbete i arbetskön för arbetslöshetsförmåner och anteckna i kommentaren för vilken tid man beviljar rehabiliteringspenning. Handläggaren av arbetslöshetsförmånen drar in arbetslöshetsförmånen och gör ett betalningsyrkande från arbetslöshetsförmånen till rehabiliteringspenningen. Välj betalningsyrkandet till beslutet om rehabiliteringspenning. (FRPL 39 2 mom.) Arbetslöshetskassornas arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning. Klienten är skyldig att meddela arbetslöshetskassan om han eller hon tänker ansöka om eller redan har fått rehabiliteringspenning för samma tid. Om klienten har fått arbetslöshetsdagpenning och har rätt till rehabiliteringspenning betalas rehabiliteringspenningen upp till beloppet av arbetslöshetsförmånen till arbetslöshetskassan. Rehabiliteringspenningen betalas till arbetslöshetskassan efter att kassan svarat på den förfrågan FPA skickat. Förfrågan görs med kundbrev KRV03r. (FRPL 39 2 mom.) Alterneringsersättning Rehabiliteringspenning hindrar utbetalning av alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet. Retroaktiv rehabiliteringspenning kan inte betalas till arbetslöshetskassan och inte heller innehållas till FPA mot den alterneringsersättning som betalats. Lönesubvention Arbets- och näringsbyrån kan enligt prövning betala lönesubvention till en arbetsgivare som anställer en arbetssökande som har svårt att bli sysselsatt. Lönesubvention kan beviljas både för en anställning som gäller tillsvidare eller för en visstidsanställning, och även för läroavtalsutbildning. (Läs mer om lönesubvention på arbets- och näringsbyråns webbplats.) Lönesubvention som betalas till arbetsgivare inverkar inte på rehabiliteringsklientens rätt till rehabiliteringspenning eller på dess belopp. 6.7 Föräldradagpenningar Föräldradagpenningar är moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Föräldrapenningarna dras av från rehabiliteringspenningen om de betalas ut för samma tid. Inga avdrag Föräldradagpenningen dras inte av från rehabiliteringspenningen om föräldradagpenningen har fastställs till minimibeloppet på grund av att klienten studerar på heltid. (SFL 11 kap. 8 ) Kontrollera i beslutet om föräldradagpenning vad minimibeloppet baserar sig på. 6.8 Hemvårdsstöd Stöd för hemvård och stöd för privat vård betalas i form av vårdpenning, vårdtillägg och kommuntillägg. Vårdtillägget är inkomstbundet.

66 50 Stöd för hemvård inverkar inte på utbetalningen av rehabiliteringspenningen men rehabiliteringspenningen kan inverka på det inkomstbundna vårdtillägget och på den partiella vårdpenningen. 6.9 Specialstöd för lantbruksföretagare Lantbruksföretagare som avstått från sitt lantbruksföretag kan få avträdelsestöd från LPA. Avträdelsestödet tryggar lantbruksföretagarens försörjning före pensionsåldern när lantbruksföretagaren genomför en generationsväxling eller överlåter åkrarna som tilläggsareal. Jordbrukare och renskötare som permanent upphör med lantbruk eller renhushållning före den egentliga pensionsåldern har rätt till avträdelsestöd. Avträdelsestödet i sin nuvarande form gäller åren Den som får avträdelsestöd kan utföra avlönat arbete i begränsad utsträckning eller bedriva företagarverksamhet i liten skala. Inkomsterna från dessa förvärvsarbeten får dock inte överstiga inkomstgränsen, som år 2014 är 706,87 euro per månad. LPA betalar också ersättningar enligt de gamla avträdelsesystemen, såsom generationsväxlingspensioner, avträdelsepensioner och avträdelseersättningar. Avträdelsestödet, lantbruksföretagarnas avträdelseersättning och avträdelsepensionen dras av från rehabiliteringspenningen. Avträdelsepension ändrar grunden för rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare Ersättning enligt annan lag FPA får uppgifter om ersättning enligt annan lag både elektroniskt och i pappersform. Dataförvaltningsavdelningens grupp för datasupport sparar uppgifterna i FPA:s datasystem. Om det vid förmånshandläggningen kommer fram att kunden får ersättning enligt en annan lag, men ersättningsuppgifterna inte visas vid HEKY-förfrågan eller i OIWA, ska du skapa ett uppdragsarbete (Luo työ, Toimeksianto) för datasupporten för utredning av detta i enlighet med anvisningen om datasupportens OIWA-arbetsköer. Innan du skapar uppdragsarbetet (Toimeksianto-työ) ska du kontrollera med den försäkrade vilket försäkringsbolag som betalar ut ersättningen och ange bolagets namn i uppdragsarbetets kommentarfält. Kontakta dock försäkringsbolaget direkt om det inte alls finns någon dagpenning i samband med olycksfallsersättning i FPA:s databas och be att få ersättningsuppgifterna av försäkringsbolaget Om annan ersättning fördröjs Rehabiliteringspenning kan beviljas om utbetalningen av en primär ersättning fördröjs av orsaker som inte beror på klienten. Om klienten har sökt annan ersättning och det av ansökan om rehabiliteringspenning eller utredningen om olycksfallet framgår vid vilket försäkringsbolag ärendet behandlas, ska ett ersättningsbeslut eller dröjsmålsintyg begäras av försäkringsbolaget. Klientens rätt till ersättningen överförs då till FPA till den del som motsvarar den rehabiliteringspenning som betalats ut (FRPL 22 4 mom). Beviljande av rehabiliteringspenning på grundval av dröjsmålsintyg När rehabiliteringspenning beviljas på grundval av dröjsmål sänds det automatiskt i samband med beslutet ett meddelande om den beviljade rehabiliteringspenningen till försäkringsbolaget. I det beslut som skickas till klienten uppges att rehabiliteringspenning betalas trots att annan ersättning fördröjts och det informeras om FPA:s rätt att återkräva den ersättning enligt annan lag som beviljas senare för samma tid, till det belopp som motsvarar den betalda rehabiliteringspenningen.

67 51 När uppgiften om att annan ersättning beviljats inkommer till FPA ska du rätta förmånsbeslutet. Skicka ett kravbrev till försäkringsbolaget via återkravssystemet där det sammanlagda beloppet av den betalda dagpenningen anges. Försäkringsbolaget betalar den ersättning som bolaget beviljat till FPA upp till beloppet av den rehabiliteringspenning som FPA betalat. Ersättningar från utlandet Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om han eller hon senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen kundens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden Olycksfall i arbetet Arbetsgivaren är skyldig att teckna en olycksfallsförsäkring för de anställda i fall av olycksfall i arbetet. Vid olycksfall har den anställda rätt till ersättning fastän arbetsgivaren inte har någon försäkring. Rehabiliteringspenning beviljas inte för tid då klienten har rätt till full ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om obligatorisk olycksfallsförsäkring. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring betalas i form av dagpenning eller olycksfallspension. De kan betalas antingen med fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Inverkan på rehabiliteringspenning Dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring som betalas med fullt belopp är ett hinder för beviljande av rehabiliteringspenning. Dagpenning och olycksfallspension som betalas i form av partiell ersättning är inget hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning, men de dras av från denna. Frivilliga olycksfallsförsäkringar OFL 57 Företagare och yrkesutövare samt företagsdelägare och bolagsmän som hamnar utanför den obligatoriska olycksfallsförsäkringen kan i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring försäkra sig själv genom en frivillig olycksfallsförsäkring för företagare. (Lagen om olycksfallsförsäkring 608/ mom.) Uppgift om ersättningar enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring överförs till FPA från och med specificerat i ersättningar för arbetstid och ersättningar för fritid. Ersättningar för arbetstid, som betalas i form av full dagpenning eller pension, hindrar beviljandet av rehabiliteringspenning. De partiella ersättningarna dras av från rehabiliteringspenningen. Ersättning för fritid dras inte av från rehabiliteringspenningen.

68 52 Lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare 21 1 mom. Lantbruksföretagare och stipendiater som är försäkrade enligt LFöPL omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen på samma sätt som anställda. Lantbruksföretagare som inte omfattas av den obligatoriska försäkringen kan teckna en frivillig olycksfallsförsäkring (21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare 1026/1981). Uppgift om ersättningar enligt 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare överförs till FPA från och med specificerat i ersättningar för arbetstid och ersättningar för fritid. Ersättningar för arbetstid, som betalas i form av full dagpenning eller pension, hindrar beviljandet av rehabiliteringspenning. De partiella ersättningarna dras av från rehabiliteringspenningen. Olycksfallsersättning till lantbruksföretagare för fritid dras inte av från rehabiliteringspenningen. Tidigare olycksfall i arbetet Om olycksfallet i arbetet har skett före betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas med fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas med fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Trafikskada Trafikförsäkringen ersätter personskador som till följd av att ett fordon används i trafik förorsakats dem som befunnit sig i fordonet samt utomståendes person- och egendomsskador. Inkomstbortfallsersättningar som betalas utifrån trafikförsäkringslagen är ersättning för inkomstbortfall sjukpension/invalidpension inkomstbortfallsersättning som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen när den försäkrade har varit arbetslös innan trafikskadan inträffade. Inkomstbortfallsersättning som betalas med fullt belopp hindrar beviljandet av rehabiliteringspenning. Annan ersättning än full ersättning för inkomstbortfall dras av från rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen påverkas inte av den ersättning som betalas ut för sveda och värk, för bestående men eller för fördröjda inkomster. Rehabiliteringspenningen påverkas inte heller av den ersättning som försäkringsbolaget betalar i form av lön för en vikarie för den skadelidande Olycksfall i militärtjänst Lagen om olycksfall i militärtjänst Med stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) betalas ersättning för olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade eller senare. Utöver yrkessjukdomar

69 53 enligt lagen om yrkessjukdomar betraktas som sjukdomar i militärtjänst även andra sjukdomar som sannolikt förorsakats av tjänstgöringen eller som tjänstgöringen väsentligt förvärrat. Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i militärtjänst betalas i form av dagpenning eller olycksfallspension. De kan betalas antingen med fullt belopp eller som partiell ersättning. Full dagpenning och olycksfallspension betalas när skadan eller sjukdomen orsakar fullständig nedsättning av arbetsförmågan och inkomstminskningen eller behandlingen fortfarande pågår. Partiell ersättning betalas när den skadade redan klarar av ett nytt arbete eller sitt tidigare arbete, men inkomsterna på grund av skadan eller sjukdomen är lägre än före olycksfallet. Dagpenning och olycksfallspension som betalas med fullt belopp är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning. De partiella ersättningarna dras av från rehabiliteringspenningen. Lagen om skada, ådragen i militärtjänst Olycksfall och sjukdomar i militärtjänst som drabbat den försäkrade före ersätts enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Enligt lagen betalas livränta som ersättning för nedsatt arbetsförmåga och medicinskt men. Livräntan består av en grundränta som fastställs enligt en medicinsk invaliditetsgrad och av en tilläggsränta som fastställs enligt nedsättningen i arbetsförmågan. Livräntan är ett hinder för beviljandet av rehabiliteringspenning om tilläggsräntan betalas med fullt belopp. Livräntan dras av från rehabiliteringspenningen om tilläggsräntan inte betalas med fullt belopp. Livräntan inverkar inte på rehabiliteringspenningen om ingen tilläggsränta alls betalas Ersättning för patient- och läkemedelsskada Inkomstbortfallsersättning som betalas ut med stöd av patientskadelagen inverkar inte på rehabiliteringspenningen, FRPL 38. Patientförsäkringen ersätter i enlighet med patientskadelagen patientskador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård. Patientförsäkringscentralen sköter centraliserat ersättningarna i ärenden som gäller patientskador som uppkommit i Finland. Om rehabiliteringspenning har beviljats med anledning av samma skadefall kan Patientförsäkringscentralen lämna in ett betalningsyrkande som gäller rehabiliteringspenningen. Ersättning för läkemedelsskada Ersättning för läkemedelsskada inverkar inte på rehabiliteringspenningen. På begäran ska FPA meddelar Patientförsäkringscentralen vilka förmåner FPA betalat ut, och Patientförsäkringscentralen drar av de primära lagstadgade förmånerna från den ersättning som Patientförsäkringscentralen betalar ut. Läkemedelsskadeförsäkringen är ett sekundärt ersättningssystem som kompletterar det lagstadgade försäkringsskyddet. De förmåner som betalas ut eller fås från den lagstadgade försäkringen eller som betalas av andra offentliga medel dras därför alltid av från de ersättningar som betalas av läkemedelsskadeförsäkringen. Dessa ersättningar och förmåner ska sökas hos den behöriga inrättningen (t.ex. FPA), även om ersättning för skadan också söks från Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget.

70 Inverkan av förmåner och inkomster från utlandet I rehabiliteringspenningens belopp ska beaktas sådana från utlandet betalda förmåner eller ersättningar som motsvarar denna förmån eller någon annan förmån som ska beaktas enligt lagen om FPA-rehabilitering. Rehabiliteringspenningsärendet avgörs vid centret för internationella ärenden, då kunden omedelbart före den sökta rehabiliteringspenningsperioden får eller fått en förmån eller ersättning från utlandet som kan inverka på rätten till rehabiliteringspenning eller på dess belopp. En förmån från utlandet har i regel samma inverkan på rehabiliteringspenningen som en inhemsk förmån som betalas på samma grunder. Därmed hindrar t.ex. ålderspension från utlandet beviljande av rehabiliteringspenning och sjukpension från utlandet ändrar rehabiliteringspenningen till rehabiliteringspenning till pensionstagare. Familjepension från utlandet påverkar inte rehabiliteringspenningen, vilket inte inhemsk familjepension heller gör, eftersom den till sin karaktär inte är en ersättning för inkomstbortfall. Om det sammanlagda beloppet av de pensioner som betalas från utlandet är högst lika stort som rehabiliteringspenningens minimibelopp (601 euro per månad år 2015) beaktas dessa pensioner inte när rehabiliteringspenningen fastställs. Sådan lön av en utländsk arbetsgivare eller internationell organisation som betalats för rehabiliteringspenningtiden och som ersätter en förmån som ska beaktas i samband med rehabiliteringspenningen, dras av från rehabiliteringspenningen om rehabiliteringspenningen inte betalas till arbetsgivaren. Läs mer om en utländsk arbetsgivares rätt att få rehabiliteringspenning. Inkomst från utlandet beaktas om det är fråga om sådan arbetsinkomst som avses i sjukförsäkringslagen. Förfarandet med dröjsmålsintyg tillämpas inte på förmåner och ersättningar från utlandet. Du kan bevilja rehabiliteringspenning utan dröjsmålsintyg. Lägg till en kommentar i beslutet om att den försäkrade själv ska meddela FPA om han eller hon senare får ersättning från utlandet för samma tid som rehabiliteringspenningen beviljats för. Enligt utländsk lagstiftning kan det också hända att den utländska institutionen drar av rehabiliteringspenningen från Finland från den ersättning som den betalar. I sådana fall blir rehabiliteringspenningen kundens primära inkomstbortfallsersättning under rehabiliteringstiden. 7 Ansökan Rehabiliteringspenning kan sökas av kunden, av hans eller hennes arbetsgivare, kommunen och Patientförsäkringscentralen. Ansökan kan dessutom i särskilt angivna situationer på kundens vägnar göras av kundens intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig, en nära anhörig och en person som befullmäktigats av kunden. Om kunden har avlidit och någon ansökan om rehabiliteringspenning inte har gjorts, har dödsboet rätt att ansöka om rehabiliteringspenning. Ansökan om rehabiliteringspenning görs skriftligt: Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle kan sökas via e-tjänsten eller med blankett KU 112r. Arbetsgivaren kan ansöka om rehabiliteringsgpenning genom att göra en anmälan om lön som betalats för rehabiliteringstid endera via e-tjänsten eller på blankett blankett Y 17r. Ansökan om rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan göras via e-tjänsten eller med blankett KU 113r.

71 55 Rehabiliteringspenning kan också sökas muntligt. Ett rehabiliteringspenningsärende kan därtill inledas med läkarintyg B (rehabiliteringspenning för unga och rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning) blankett KU 110r (Individuell studie- och rehabiliteringsplan med tanke på rehabiliteringspenningen för unga) blankett KU 111r (Bilaga till ansökan om rehabiliteringspenning; rehabiliteringspenning och läroavtalsutbildning för unga) en anmälan från arbetsgivaren om inkomsterna för 6 månader, även om rehabiliteringspenning inte söks en arbetsgivares anmälan om tid utan lön annan handling av vilken framgår avsändarens uppgifter samt att rehabiliteringspenning söks med den. Uppmana alltid kunden att ansöka om rehabiliteringspenning om behandlingen av ärendet har inletts med någon annan handling än med kundens eller arbetsgivarens ansökan. Avslå ansökan om rehabiliteringspenning med orsakskoden 72 om kunden inte lämnar in ansökan inom utsatt tid. Om kunden senare lämnar in ansökningsblanketten ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Exempel Ett ärende gällande rehabiliteringspenning för unga inleddes med läkarutlåtande B, som inkom till FPA 1.6. Trots begäran lämnar kunden inte in någon ansökan så rehabiliteringspenningen avslås Kunden lämnar in ansökan Ansökan om rehabiliteringspenning handläggs med inledningsdatum 1.6 och rehabiliteringspenningen kan beviljas retroaktivt från och med 1.2 om villkoren uppfylls. Be löneuppgifterna direkt från arbetsgivaren om kunden meddelar att han eller hon får lön för rehabiliteringstiden eller om kunden söker förmånen utifrån arbetsinkomsterna för 6 månader och om inga inkomster har företetts. Låt ansökan vänta, om kundens ansökan gäller kommande tid och ingen lön ännu har betalats ut. Välj Odottaa tiedoja työnantajalta (inväntar uppgifter från arbetsgivaren) som orsak till att arbetet väntar. Ange väntetid utifrån löneutbetalningen. Begär löneuppgifterna av arbetsgivaren när väntetiden upphör om inga uppgifter då har företetts. Arbetsgivares ansökan En arbetsgivare kan ansöka om rehabiliteringspenning genom att anmäla uppgifterna om lönen för rehabiliteringstiden antingen i e-tjänsten eller med blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare Y 17r. Innan du fattar ett avgörande ska du bedöma huruvida det behövs ytterligare uppgifter om kunden. Be att få uppgifterna i första hand per telefon, eller uppmana kunden att fylla i en ansökan via e- tjänsten. Begäran om tilläggsuppgifter av kunden för att komplettera arbetsgivarens ansökan förutsätter inte att man hör arbetsgivaren eller sänder arbetsgivaren ett informationsbrev under pågående handläggningsprocess. Om kunden trots begäran inte lämnar in de uppgifter som saknas ska du avslå ansökan med orsakskoden 01 (kunden har inte lämnat de uppgifter som begärts för avgörande av ansökan). Om kunden senare lämnar in ansökan eller de uppgifter som saknas ska du handlägga ärendet på nytt enligt det ursprungliga inledningsdatumet. Exempel

72 56 Ett ärende gällande rehabiliteringspenning för unga inleddes med arbetsgivarens ansökan, som inkom till FPA 1.6. Kunden ombes lämna in en ansökan med de uppgifter som behövs för avgörandet. Kunden lämnar inte in någon ansökan och meddelar inte heller övriga uppgifter, så rehabiliteringspenningen avslås Kunden lämnar in ansökan först efter den andra rehabiliteringsperioden Ärendet handläggs på nytt och rehabiliteringspenningen kan beviljas retroaktivt från och med 1.2 om villkoren uppfylls. Bilagor Rehabiliteringsbeslut En kopia av rehabiliteringsbeslutet eller blanketten Meddelande om rehabiliteringsbeslut (KU 114r) ska fogas till ansökan om rehabiliteringspenning. Av blanketten eller beslutet ska framgå följande: en plan för hur rehabiliteringen ska genomföras vilken instans som har fattat rehabiliteringsbeslutet uppgifter om vilken lag som ligger till grund för rehabiliteringsbeslutet eller på vilken annan grund rehabiliteringen har beviljats syftet med rehabiliteringen en kostnadskalkyl och en tidtabell. Kunden kan lägga fram en annan tillräcklig utredning om grunden för beviljandet av rehabilitering, t.ex. ett beslut om att han eller hon har antagits till en kurs som finansieras av Penningautomatföreningen. Rehabiliteringsbeslutet behöver inte lämnas in som bilaga till ansökan när rehabiliteringsbeslutet har fattats av FPA ansökan gäller rehabiliteringspenning för unga ansökan gäller rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning. Till en ansökan om rehabiliteringspenning ska dessutom fogas: en utredning om den företedda arbetsinkomsten för sex månader, blankett Y 17r, om kunden vill ha rehabiliteringspenning på basis av sina inkomster under de senaste sex månaderna före rehabiliteringens början samt en redogörelse av kunden om kostnaderna för inkomstens förvärvande. en utredning om arbetsinkomsterna för det fulla kalenderår som följer efter att deltidspensionen har börjat betalas ut, om kunden vill att rehabiliteringspenningen fastställs på basis av dem. Kunden ska utreda inkomsterna hos arbetsgivaren, skattemyndigheten eller på annat sätt. en utredning om klientens uppskattade inkomster under terminerna vid yrkesutbildning (lönekvitto eller annan tillförlitlig utredning) en utredning om inkomstbortfallsersättning enligt annan lag med tanke på samordning, om uppgiften inte finns i FPA:s register en redogörelse av kunden själv om hans eller hennes försörjning, om rehabiliteringspenning söks för väntetid eller mellanliggande tid (gäller inte rehabiliteringspenning för unga) ett dröjsmålsintyg från en försäkringsinrättning, om kunden kan ha rätt till full ersättning för inkomstbortfall enligt en primär lag och ersättningen dröjer (FRPL 566/ mom.) programmet för en konditionshöjande rehabiliteringskurs programmet för en kurs som finansieras av Penningautomatföreningen

73 57 vård- eller rehabiliteringsplan, om det är fråga om individuell rehabilitering som kommunen ordnar med stöd av lagen om missbrukarvård Till en ansökan om rehabiliteringspenning för unga ska fogas bilaga till ansökan om rehabiliteringspenning; rehabiliteringspenning och läroavtalsutbildning för unga (KU 111r) en individuell studie- och rehabiliteringsplan som upprättats av kommunen (t.ex. FPAblankett KU 110r) och ett läkarutlåtande B. Till en ansökan om rehabiliteringspenning i samband med läroavtalsutbildning ska fogas bilaga till ansökan om rehabiliteringspenning; rehabiliteringspenning och läroavtalsutbildning för unga (KU 111r) ett läroavtal som har godkänts av utbildningsanordnaren en plan gällande utbildningen ett läkarutlåtande B. När ersättning för uppehälle söks ska i ansökan redogöras för de extra kostnaderna för rehabiliteringen och eventuella inkomster och ersättningar som kan inverka på rätten till ersättning för uppehälle. Till en ansökan om rehabiliteringsunderstöd ska fogas en utredning om att kunden förvärvsarbetar och inte har rätt till någon arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ett löneintyg av arbetsgivaren, om syftet med understödet är att komplettera en lägre lön någon annan utredning som kunden vill motivera sin ansökan med, t.ex. en utredning om start av ett nytt företag Utredningar om deltagande För att rehabiliteringspenning ska betalas ut fordras en utredning om klientens deltagande i rehabilitering. För varje separat rehabiliteringsperiod krävs ett deltagarintyg som upprättats av serviceproducenten. När det är fråga om utbildning krävs intyg från läroanstalten över att studierna fortsätter och framskrider. Läs mer i den finskspråkiga förmånsanvisningen Kuntoutusraha > Etuusohje > Seuranta Återtagande av ansökan innan beslutet har meddelats Kunden eller arbetsgivaren kan återta ansökan innan beslutet har meddelats. Återtagandet kan göras muntligt eller skriftligt. Alltid när man i samband med ansökan meddelat att kunden fått lön för rehabiliteringstiden ska både kunden och arbetsgivaren samtycka till att ansökan återtas. Du kan be om samtycket per telefon. Om inte båda parterna samtycker till att ansökan återtas ska ansökan avgöras och ett beslut meddelas. Skicka ett brev till kunden där du berättar att ansökan har återtagits på begäran. Du kan använda brevmall YHI39r Meddelande om återtagande av ansökan. Ta bort informationen om att ansökan är under behandling ur systemet.

74 58 Återtagande av ansökan efter att beslutet meddelats Kunden eller arbetsgivaren kan återta ansökan efter att beslutet har meddelats fram till dess att beslutet har vunnit laga kraft. Ansökan ska återtas skriftligt. Utfärda ett självrättelsebeslut där du konstaterar att det inte föreligger någon rätt till förmån och ange som motivering att ansökan har återtagits. Om arbetsgivaren har fått beslutet ska du också be den andra parten ge sitt samtycke till självrättelse. Om inget samtycke fås kan ingen självrättelse göras utan ärendet sänds vidare som besvär till Besvärsnämnden för social trygghet. Läs mer: Sökande av ändring > Rättelse och undanröjande av beslut > Prövning av möjligheten till rättelse > Självrättelse Sökande av ändring > Till besvärsinstansen OBS! Det inte är fråga om återtagande av ansökan när kunden meddelar att någon uppgift i anslutning till beviljande eller betalning är felaktig. Exempelvis när arbetsgivaren rättar uppgifter som den lämnat om lönebetalning eller när den försäkrade meddelar att han eller hon har börjat arbeta. I sådana fall är det fråga om justering eller rättelse av ett beslut. Efter att ett beslut har vunnit laga kraft kan ansökan i regel inte längre återtas. 7.1 Anhängighet Ett förmånsärende blir anhängigt (inleds) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som medför anhängighet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalt, se ifrågavarande förmånsanvisning) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas vid FPA, eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. tolkas som inkomna föregående dag). Genom ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan bli anhängigt också på basis av en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan kunden ombes komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst när det gäller en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot.

75 59 Läs mer om FPA:s e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojalle > Verkkoasioinnin linkit > Verkkoasiointi Kelassa). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av anhängighetsuppgifterna ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla för ansökan väsentliga uppgifter framgår kan tolkas som en anhängighetshandling. Ett förmånsärende blir på basis av ett e-postmeddelande anhängigt den dag då meddelandet inkom, men kunden ska ombes att lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En ansökan som lämnats in per fax blir anhängig den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om ansökan innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och till innehållet oförändrad. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. Muntligen I vissa fall kan ett ärende bli anhängigt också på basis av muntlig ansökan (se förmånsanvisningen) eller muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Muntligt erhållna uppgifter ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mera om inledande av ansökan (Menettelyohjeet > Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Vireille tulo ja asian käsittely) och om ansökan via e-tjänsten (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Sähköinen asiointi) Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande inkommit, anses meddelandet eller ansökan ha inkommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA, gör ankomstanteckning på ansökan eller handlingen

76 60 sänd handlingen vidare till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. gör en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Du måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet. 7.2 Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om en förmån och i vilka fall ansökan kan göras. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i dennes ställe, alltså agera som ombud. En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga (eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av förmånsärenden). Läs mer om begränsning av handlingsbehörighet (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?) Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör den omyndiga personen. Läs mer om omyndigförklarande (Edunvalvonta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?) Intressebevakare för en minderårig är i regel dennes vårdnadshavare. I regel är det intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella förmånsspecifika förfaranden. Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas.

77 Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om denne blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i sy-stemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat tillställas FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar Ombud, d.v.s. befullmäktigad En förmån kan sökas också av ett ombud, d.v.s. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om fullmakter och olika typer av fullmakt Nära anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv söka pension eller att i övrigt sörja för

78 62 sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/ mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPA-ärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i: lagen om handikappförmåner (570/ mom.) lagen om folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom.) sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.). lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 2 mom.) Intressebevakningsfullmäktig Om intressebevakningsfullmakten har bekräftats på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har bifogats ansökan och den inte har tillställts FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer om intressebevakningsfullmakt skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att i egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet Arbetsgivare Arbetsgivaren kan ansöka om rehabiliteringspenning genom att anmäla lönen för rehabiliteringstiden. Arbetsgivaren ska omedelbart underrätta FPA om lön som betalas under rehabiliteringstiden. Arbetsgivaren kan lämna meddelande i e-tjänsten för arbetsgivare ( i tjänsten Ilmoitin.fi ( på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivaren (Y 17r) Då det är arbetsgivaren som söker ska du försäkra dig om att du har de uppgifter som behövs för avgörandet. Be vid behov att den försäkrade lämnar in en ansökan och/eller de tilläggsutredningar som saknas. Den försäkrade ska lämna in de bilagor som behövs till FPA, såsom rehabiliteringsbeslutet och ett deltagarintyg för varje rehabiliteringsperiod.

79 Patientförsäkringscentralen En patientskadeersättning är sekundär i förhållande till rehabiliteringspenningen. Rehabiliteringspenningen kan betalas till fullt belopp, och den ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av patientskadelagen dras inte av från rehabiliteringspenningen. I patientskadelagen finns en bestämmelse om subsidiaritet och regressrätt i förhållande till inkomstbortfallsersättning enligt andra lagar. Den ersättningssökandes rätt att enligt annan lag få ersättning till följd av ett skadefall övergår till Patientförsäkringscentralen. Rehabiliteringspenning betalas således också till Patientförsäkringscentralen på basis av betalningsyrkande som Patientförsäkringscentralen framställt. 7.3 Ansökningstid Rehabiliteringspenning och ersättning för uppehälle ska sökas inom fyra månader från den dag då förmånen önskas, dvs. i allmänhet från rehabiliteringens eller väntetidens början. (FRPL 566/ ) Exempel Rehabiliteringspenning söks för utbildning som börjar 1.8. Ansökan inkommer och är försenad för tiden Rehabiliteringspenning betalas inte för den här tiden om det inte är oskäligt att avslå förmånen till denna del (se nedan). Rehabiliteringspenningen kan betalas ut från och med 15.8 eftersom självriskdagarna (1 + 9) har förflutit under förseningstiden. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning ska sökas inom fyra månader från den dag då utbetalningen av den föregående rehabiliteringspenningen upphörde. Ansökan om rehabiliteringspenning görs i allmänhet i det skede då det egentliga rehabiliteringsbeslutet har fattats. I undantagsfall kan ansökan lämnas in samtidigt med den egentliga rehabiliteringsansökan när det är fråga om rehabilitering som ordnas av FPA. Om rehabiliteringsbeslutet är negativt avslås på grund av detta också ansökan om rehabiliteringspenning. Om inlämningsdatum eller tidsfristens sista dag är en helgdag eller helgfri lördag får ansökan om en rehabiliteringspenningförmån lämnas in första vardagen därefter. Detsamma gäller självständighetsdagen, första maj samt jul- och midsommarafton. Exempel Om rätten till rehabiliteringspenning uppkom 7.1 kan ansökan om rehabiliteringspenning lämnas in ännu på måndagen 9.5, eftersom 7.5 var en helgfri lördag. Beviljande på basis av en försenad ansökan En rehabiliteringspenningförmån kan beviljas helt eller delvis även om ansökan inte lämnats in inom den utsatta tiden på fyra månader, om det skulle vara oskäligt att avslå den på grund av att ansökan är försenad. Be om en redogörelse för orsaken till förseningen om ansökan har lämnats in för sent. Det kan vara oskäligt att avslå en ansökan om rehabiliteringspenning till exempel om ansökan försenats av någon orsak som inte beror på den sökande eller av något annat giltigt skäl. Om ansökan om rehabiliteringspenning är försenad, ska du med kundbrev KRL01r be den sökande lämna in en utredning om orsaken.

80 64 Som särskilda skäl att bevilja en förmån trots försening räknas inte ovetskap eller en intressebevakares eller någon annan ansökningsberättigad persons försummelse att söka förmånen. Rehabilitering som genomförts i perioder Om rehabiliteringspenning söks först för den andra eller tredje perioden och det har förflutit mindre än 4 månader sedan den första perioden, ska du fråga klienten om han eller hon vill söka rehabiliteringspenning för den första perioden. Om det vid tidpunkten för ansökan har förflutit över 4 månader sedan den första perioden, begärs inte någon utredning om förseningen i fråga om den tidigare perioden. Rehabiliteringspenningen fastställs ändå alltid enligt situationen vid begynnelsetidpunkten för rehabiliteringen, dvs. vid den första periodens början. Ansökningstid vid ansökan på basis av inkomsten för sex månader I sin ansökan om rehabiliteringspenning ska den sökande lägga fram de uppgifter som behövs för att avgöra ansökan. Om den sökande uppger att han eller hon senare kommer att lämna in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du be den sökande förete utredningen inom en viss tid. Om den sökande inte lämnar in tilläggsutredningen inom utsatt tid, ska du avgöra ansökan utifrån tillgängliga uppgifter. Om den sökande senare lämnar in uppgifter om arbetsinkomsten för sex månader, ska du fatta ett rättelsebeslut på basis av den nya utredningen. 7.4 Begäran om tilläggsutredning Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar ansökningsblankettens uppgifter med en tilläggsutredning eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Närmare information om inhämtande av uppgifter av utomstående: (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Tietosuojasta huolehtiminen > Kelan tietoturvakäsikirja > Liite 1). Muntligt, genom ett meddelande eller skriftligt Be om en tilläggsutredning muntligt i en kundbetjäningssituation och per telefon eller genom ett meddelande i samband med förmånshandläggningen. När man begär tilläggsutredningar i samband med förmånshandläggningen är prioritetsordningen 1. telefon 2. meddelandetjänsten 3. kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta kunden per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via funktionen Meddelanden på fpa.fi, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna finns på CICS/OSKY > Kelan toimistot ja vakuutuspiirit > Toimistot > Toimiston valinta > Toimiston osoite > Osoitetiedot. I adressuppgifterna antecknas FPA som mottagare. Informera kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in.

81 65 Om kunden redan har ett arbete anhängigt i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Om kunden inte svarar på telefon, skicka kunden ett meddelande via meddelandetjänsten om det är möjligt (kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben) FPA har en gemensam mall för meddelanden (Ratkaisutyö > Viestimallit) Om det inte är möjligt att skicka ett meddelande via meddelandetjänsten ska du skicka kunden ett sms via tjänsten på datorn (Kelanetti > Työkalut) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov (Kelanetti > Viestimallit > Sms-mallar). Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du gett till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Om du inte når kunden per telefon och det inte heller är möjligt att skicka ett meddelande ska du skicka ett kundbrev till honom eller henne. Be om tilläggsutredningarna skriftligt med ett kundbrev ifall det med beaktande av kundens situation, utredningarnas art eller omfattning är ändamålsenligt med ett skriftligt förfarande, eller om kunden inte har uppgett sitt telefonnummer. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon eller att vänta på att kunden ringer upp åtminstone i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. En tydlig begäran om en tilläggsutredning hjälper kunden att lämna den information som är nödvändig. Formulera begäran om tilläggsutredning så att det framgår vilka uppgifter som behövs och i vilken form utredningen ska lämnas in. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska han eller hon inte ytterligare en gång ombes att lämna in utredningarna i fråga. Även om kunden inte lämnat in utredningarna kan ärendet behandlas när tiden löpt ut. Om kunden inte uppgett något datum för inlämnandet av tilläggsutredningarna ska de begäras på ovan beskrivet sätt. En tilläggsutredning kan ges antingen muntligt, via funktionen Meddelanden i e-tjänsten eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tillläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att sända tilläggsutredningar elektroniskt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Etuushakemuksia koskeva asiointi sähköpostitse ja faksilla) och om att ta emot bilagor på minnespinne, CD eller mobiltelefon (Asiakaspalvelu > Palveluneuvojalle > Liitetiedostot muistitikulla, CD:llä ja kännykällä). Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan kunden ska ombes att i första hand muntligt redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten. Muntlig komplettering eller annan uppgift som kunden lämnat ska antecknas under Yhteydenotto i OIWA (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat.

82 66 Beträffande ansökningsblanketter som saknar underskrift, se Etuusohje > Vireilletulo. Tidsfrist för inlämnande av tilläggsutredningar Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Upplys samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om den begärda utredningen inte skulle ha lämnats in. Tidsfristen för att lämna in tilläggsuppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna inhämtas. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Särskilt innan man utfärdar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att en avvikande tidsfrist har överenskommits med eller getts kunden. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid för att lämna in utredningarna ska du komma överens med kunden om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i OIWA, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om kunden inte lämnar in den begärda tilläggsutredningen inom utsatt tid och inte ber om förlängd tidsfrist kan ärendet avgöras på basis av de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Läs mer om avgörande i sak och avvisande utan prövning (Kelanetti > Oikeudelliset ja menettelyohjeet > Hyvä hallinto > Asian ratkaiseminen) 8 Belopp Beloppet av sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning och specialvårdspenning, donationsdagpenning, dagpenning vid smittsamma sjukdomar och rehabiliteringspenning beräknas utgående från den försäkrades arbetsinkomster eller tidigare förmån. Nedan sammanfattas sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, partiell föräldrapenning, särskild moderskapspenning, specialvårdspenning, donationsdagpenning och dagpenning vid smittsamma sjukdomar under begreppet dagpenningsförmån (SFL 1224/ kap. 1 3, 11 kap.). Beloppet av den partiella sjukdagpenningen är hälften av beloppet av den dagpenning som omedelbart föregår den partiella sjukdagpenningen eller som den försäkrade skulle ha haft rätt till vid arbetsoförmågans inträde när den partiella sjukdagpenningen inte omedelbart föregås av sjukdagpenning. Rehabiliteringspenningen fastställs enligt situationen då rehabiliteringen påbörjas. Sjukdagpenning som baserar sig på arbetsinkomst betalas inte ut om arbetsinkomsterna understiger inkomstgränsen enligt sjukförsäkringslagen. (SFL 1224/ kap. 1 1 mom.) Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens minimibelopp är 24,02 euro. Sjukdagpenning till minimibeloppet betalas efter en väntetid på 55 dagar. Under väntetiden kan sjukdagpenningens belopp vara lägre än minimibeloppet eller den betalas inte alls ut.

83 På basis av arbetsinkomsten Om beloppet av en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst, beräknas förmånen på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller den företedda arbetsinkomsten för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller innan rätten till förmånen uppkom. Arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Dagpenningsförmåner och rehabiliteringspenning fastställs i regel på basis av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började, justerad med en lönekoefficient. Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten fastställda, i lagen om pension för arbetstagare (ArPL 395/ mom.) avsedda lönekoefficienten avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret. Med arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen avses inkomst som räknats som arbetsinkomst vid den beskattning som verkställts i Finland. Motsvarande arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen i en annan stat används inte som grund för dagpenningsförmåner eller rehabiliteringspenning (SFL 1224/ kap. 3 ). Efter att beskattningen slutförts får FPA årligen beskattningsuppgifterna för föregående år från skatteförvaltningen. I samband med beskattningen används inte samma arbetsinkomstbegrepp som inom sjukförsäkringen. Därför beräknas SFL-arbetsinkomsterna hos FPA på basis av uppgifterna från skatteförvaltningen på så sätt att man beaktar de inkomstslag som betraktas som arbetsinkomst i sjukförsäkringslagen. På inkomsten görs avdrag för inkomstens förvärvande och försäkringspremieavdrag. Vid beskattningen av företagare och lantbruksföretagare utgörs den konstaterade arbetsinkomsten av den fastställda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, beaktas förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget som arbetsinkomst. Om arbetsoförmågan eller förmånsrätten börjar år 2015 bestäms dagpenningsförmånen och rehabiliteringspenningen på basis av arbetsinkomsterna för skatteåret Beskattningen för skatteåret 2013 har verkställts år Lönekoefficienten för år 2015 är 1,363 och lönekoefficienten för år 2014 är 1,350. Arbetsinkomsten för år 2013 höjs vid beräkningen av SFL-arbetsinkomsten med förhållandet mellan lönekoefficienterna, 1,363/1,350 = 1, Sjukdagpenning grundad på arbetsinkomsten betalas inte om arbetsinkomsten understiger den inkomstgräns som fastställts i sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 1 ). Den i lagen fastställda inkomstgräns som ger rätt till sjukdagpenning är euro enligt nivån år Inkomstgränsen höjs årligen med en lönekoefficient. Den med lönekoefficienten justerade inkomstgräns som berättigar till sjukdagpenning är euro år 2015.

84 68 Beräkningsformler för dagpenningsförmånerna och rehabiliteringspenningen Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad sjukdagpenning används följande beräkningsformel år 2015 Arbetsinkomst euro/år Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag högst ej dagpenning ,7 x årsarbetsinkomsten : ,98 + 0,4 x (årsarbetsinkomsten ): 300 över ,13 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten ): 300 Vid beräkningen av arbetsinkomstbaserad specialvårdspenning och rehabiliteringspenning används följande beräkningsformel år 2015 Arbetsinkomst euro/år Beräkningsformler för dagpenningen euro/vardag högst , ,7 x årsarbetsinkomsten : ,98 + 0,4 x (årsarbetsinkomsten ): 300 över ,13 + 0,25 x (årsarbetsinkomsten ): 300 Beräkningsformler Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp per dag beräknas under uträkningen med minst fyra decimalers noggrannhet. Slutresultatet förvandlas till cent så, att 01/100 50/100 cent avrundas till närmaste lägre centbelopp och 51/100 99/100 cent till närmaste högre centbelopp. Gränserna för årsarbetsinkomsten är i lagen på 2010 års nivå och de justeras årligen i enlighet med lönekoefficienterna för utbetalningsåret och föregående år. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, ska den överskjutande delen lämnas obeaktad. Beloppen i tabellen är angivna enligt 2015 års nivå. De har justerats med lönekoefficienten för år 2015 (1,363). Om den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen är lön från ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, avdras utgifterna för inkomstens förvärvande automatiskt från arbetsinkomsten och det görs ett försäkringspremieavdrag på 4,28 % (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Dessa avdrag görs inte på FöPL/LFöPL-arbetsinkomst. År 2015 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,78 %, arbetspensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare under 53 år 5,7 % och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,65 % av lönen. Försäkringspremieavdraget är 60 % av det sammanlagda beloppet av dessa avgifter, dvs. 4,28 %. Arbetsinkomst som uppskattas på basis av företedda inkomster

85 69 En sökande kan, om han eller hon så önskar, förete en utredning om arbetsinkomsten under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om den arbetsinkomst som den sökande företett är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen tas den företedda arbetsinkomsten som grund för dagpenningsförmånen. 8.2 Beloppet under yrkesinriktad rehabilitering Under yrkesinriktad rehabilitering betalas en rehabiliteringspenning vars belopp per dag är 75 % av en trehundradedel av arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt är bestämningsgrunderna desamma som i fråga om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Till yrkesinriktad rehabilitering räknas förutom den yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar även läroavtalsutbildning samt rehabiliteringsundersökningar och arbetsprövning enligt lagen om företagshälsovård eller hälso- och sjukvårdslagen. Också sådan rehabilitering med yrkesinriktat innehåll som ordnas i form av rehabilitering enligt prövning berättigar till beloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering. Läs mer i denna anvisning under Rehabilitering som grund > FPA-rehabilitering (FRPL 566/ ) och (FRPL 566/ ) 8.3 Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen Rehabiliteringspenningens belopp är alltid minst lika stort som det minimibelopp som avses i 11 kap. 7 i SFL, dvs. 24,02 euro per dag (601 euro per månad) år Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om klienten inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenning med minimibelopp kan betalas genast efter karenstidens slut. 8.4 Beloppet av rehabiliteringspenning till pensionstagare Rehabiliteringspenningens belopp per dag är en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de månatliga pensioner som betalas till personen i fråga. Läs mer: Rehabiliteringspenning till pensionstagare 8.5 Beloppet av rehabiliteringspenning för unga Rehabiliteringspenningen för unga är alltid minst lika stor som sjukdagpenningens minimibelopp, dvs. 24,02 euro per dag (år 2015). Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen betalas om den unga inte har rätt till större rehabiliteringspenning med stöd av andra bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenning. Aktiv rehabilitering är sådana rehabiliteringsperioder som ingår i rehabiliteringsplanen och som ordnas av FPA eller någon annan aktör, grundskolestudier e.d. Annan tid är väntetid (i inledningsfasen) eller mellanliggande tid, för vilken rehabiliteringspenningen betalas minskad med 20 procent, dock till ett belopp som är minst lika stort som minimidagpenningen, dvs. 24,02 euro per dag.

86 Beloppet under väntetid och mellanliggande tid Under väntetid och mellanliggande tid i samband med rehabilitering är den rehabiliteringspenning som betalas ut 20 % mindre än rehabiliteringspenningen för rehabiliteringstiden. Rehabiliteringspenningen är dock alltid minst lika stor som sjukdagpenningens minimibelopp, dvs. 24,02 euro per dag (år 2015). Rehabiliteringspenningen för väntetid fastställs enligt begynnelsetidpunkten för väntetiden. Efter väntetiden fastställs rehabiliteringspenningen på nytt enligt begynnelsetidpunkten för den egentliga rehabiliteringen. När rehabiliteringen börjar är rehabiliteringspenningens belopp ändå minst lika stort som beloppet av den föregående rehabiliteringspenningen för väntetid. 8.7 Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning På den här sidan ges information om hur rehabiliteringsunderstöd enligt prövning fastställs. Vid beräkningen av rehabiliteringsunderstödet används beloppet av den rehabiliteringspenning som rehabiliteringsklienten senast har haft. Systemet beräknar maximibeloppet av understödet så här: Beloppet av den rehabiliteringspenning för sex månader som beräknats för rehabiliteringsklienten (6 x 25 x rehabiliteringspenningens belopp per dag) delas med antalet vardagar som ingår i den tid som ansökan om rehabiliteringsunderstöd avser. Betalningen av rehabiliteringsunderstöd baserar sig på prövning, och därför uppskattas dess belopp från fall till fall. Som utgångspunkt vid avgörandet kan man betrakta beloppet per dag av kundens föregående rehabiliteringspenning. Exempel Exempel Klienten har fått minimibeloppet av rehabiliteringspenningen (24,02 euro) under yrkesutbildningstiden fram till Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för oavlönad arbetspraktik under tiden I den tid som ansökan avser ingår 26 vardagar. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstödet per dag 6 (mån.) x 25 (dagar) x 24,02 euro / 26 = 138,57 euro/dag. Behovsprövat rehabiliteringsunderstöd beviljas med samma belopp som rehabiliteringspenningen under yrkesutbildningen, dvs. med minimibeloppet (24,02 euro) för tiden På skärmen Erityisperusteet för man in undantagsbeloppet 24,02 euro. En kund har i rehabiliteringspenning under yrkesutbildningstiden fått 35,15 euro per dag. Klienten ska beviljas behovsprövat rehabiliteringsunderstöd för att grunda ett företag. Systemet beräknar beloppet av rehabiliteringsunderstödet för sex månader: 6 (mån.) x 25 (dagar) x 35,15 euro = 5 272,50 euro som betalas till kunden som en engångspost. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas med maximibeloppet för att stödja inledandet av företagsverksamhet. Läs mer i denna anvisning under Rätt och villkor > Karenstid > Rehabiliteringsunderstöd och tid det kan betalas för

87 Beloppet under ett tillfälligt avbrott Under ett tillfälligt avbrott utbetalas rehabiliteringspenningen med fullt belopp. 8.9 Föregående förmån När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som sjukdagpenningen. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående partiell sjukdagpenning är rehabiliteringspenningen lika stor som (full) sjukdagpenning. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående arbetslöshetsförmån är rehabiliteringspenningen per dag 86 % av arbetslöshetsförmånens belopp per dag ökat med 10 %. När rehabiliteringspenningens belopp fastställs på basis av en föregående studiepenning är rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av studiepenningen ökad med 10 %. När rehabiliteringspenningen fastställs på basis av en föregående rehabiliteringspenning är rehabiliteringspenningen lika stor som den föregående förmånen utan rehabiliteringsförhöjningar Ersättning för uppehälle Ersättningen för uppehälle uppgår till 9,00 euro per dag Arbetsinkomst under utbildning Regelbundna arbetsinkomster minskar den rehabiliteringspenning som betalas för yrkesutbildning och praktik i samband med den, till den del inkomsterna sammanlagt per termin överstiger 601 euro i månaden (år 2015). Som arbetsinkomst beaktas samma förvärvsinkomstposter som enligt sjukförsäkringslagen beaktas som grund för rehabiliteringspenningen. Därmed beaktas också förvärvsinkomst av näringsverksamhet som arbetsinkomst, om klienten inte är skyldig att ta en FöPL-försäkring (företagsverksamhet i liten skala). Förvärvsinkomsten av näringsverksamhet skrivs då in som löneinkomst vid beredningen. Om klienten är skyldig att teckna FöPL-försäkring samordnas den fastställda FöPL-arbetsinkomsten med rehabiliteringspenningen. Klienten ska ge FPA-byrån nödvändiga utredningar om sina inkomster. Om den exakta inkomsten inte är känd i början av terminen görs avgörandet på basis av den uppskattade inkomsten och beräkningarna justeras på basis av lönekvitton eller andra betalningskvitton under terminens gång. Rehabiliteringspenningen ska rättas eller justeras från terminens början om inkomsterna ändras mitt i terminen. Det kan då bli aktuellt med tilläggsbetalning eller återkrav av den del som betalats ut till ett för högt belopp. Terminens begynnelse- och sluttidpunkt fastställs av utbildningsanordnaren. Om klienten studerar under sommaren betraktas sommarstudierna vid samordningen som en del av vår- eller höstterminen. Om klienten samtidigt har arbetsinkomster, samordnas de med en förlängd vår- eller hösttermin. Se exempel 1a och 1b. Som regelbunden inkomst betraktas månatligen återkommande inkomst som fås under terminen. Om arbetsinkomsten betalas ut i form av ett engångsbelopp, delas beloppet med antalet månader som inkomsten hänför sig till eller som den bedöms hänföra sig till. Den månadsinkomst som fås på detta sätt beaktas för terminen i fråga när beloppet av rehabiliteringspenningen räknas ut. Vid

88 72 beräkningarna används bruttobelopp. Förfarandet är detsamma vid samordning av FöPLarbetsinkomst. Arbetsinkomsten dras av från rehabiliteringspenningar som fastställs på basis av arbetsinkomst tidigare förmåner eller minimibeloppet Arbetsinkomster under yrkesutbildning dras inte av från rehabiliteringspenning för unga rehabiliteringspenning till pensionstagare rehabiliteringspenning för väntetid eller mellanliggande tid. (FRPL 566/ ) Exempel 1a Klienten meddelar att han eller hon utför arbetspraktik i anslutning till studierna och får lön på ungefär 900 euro i månaden för den här tiden. Klienten meddelar att han har semester och vill ansöka om rehabiliteringspenning för mellanliggande tid för den här perioden, eftersom han inte har några inkomster under semestern. Klienten kan inte lämna exakta löneuppgifter, eftersom det är fråga om tvåskiftsarbete där olika ersättningar betalas ut. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras för tiden och klientens uppskattning om månadslönen förs in på sidan för inkomster (Tulo) och inriktas på den tiden. Klienten ombes lämna in löneuppgifterna när han vet hur stor lönen är. Rehabiliteringspenning för mellanliggande tid beviljas för tiden Exempel 1b Klienten utför praktik och har meddelat att hon har semester Enligt uppgift från läroanstalten börjar höstterminen 1.9. Avgörande: Vid samordningen anses höstterminen börja 1.8. Rehabiliteringspenningen justeras och inkomsterna inriktas på höstterminen Exempel 2 Klienten meddelar att han utför arbetspraktik i anslutning till studierna och får lön på ungefär euro i månaden för den här tiden. Han uppger att skolan börjar 3.9 och har inte för avsikt att ha semester. Avgörande: Rehabiliteringspenningen justeras för tiden och den lön som uppgetts förs in på sidan för inkomster (Tulo) och inriktas på samma tid. Vårterminen förlängs därmed till 2.9. (Se också Tekninen ohje: Valmistelu > Tulot) 9 Bestämningsgrunder Den grund som används för fastställande av dagpenningsförmånens eller rehabiliteringspenningens belopp är den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen, den företedda arbetsinkomsten, beloppet av tidigare förmån eller minimibeloppet.

89 Arbetsinkomst Dagpenningsförmånens och rehabiliteringspenningens belopp grundar sig på den försäkrades arbetsinkomst. Arbetsinkomsten utgörs antingen av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen eller av den sexmånadersinkomst som den sökande företett. Vad avses med arbetsinkomst Arbetsinkomsten består av flera olika inkomster som den sökande tjänat in genom att utföra ett arbete eller en uppgift. Med arbetsinkomst avses lön från anställnings- eller tjänsteförhållande arbetsinkomst som grundar sig på obligatorisk eller frivillig försäkring enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare (FöPL- och LFöPLarbetsinkomst) förvärvsinkomst av näringsverksamhet, jordbruk, renskötsel och sammanslutning, löneinkomst av eget företag eller jordbruk, arbetsersättning i anslutning till företagsverksamhet, värdet av leveransarbete och skattepliktigt stipendium, när den försäkrade inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring försäkringslön som enligt arbetspensionslagarna vid arbete utomlands betraktas som grund för den förvärvsinkomst som ska räknas till pensionslönen samt för pensionsavgifterna (ArPL 395/ , SFL 1224/ kap. 2 ). lön för arbete utomlands, om den sökande har varit försäkrad i Finland när han eller hon tjänade in den utländska inkomsten och ingen försäkringslön har fastställts. arbetsinkomst som tjänats in i ett EU-medlemsland eller en stat som tillämpar EU-lagstiftning, om den försäkrade på nytt blir försäkrad i Finland och han eller hon inte har arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och inte heller kan förete sexmånaders arbetsinkomst som han eller hon intjänat som försäkrad i Finland. Med arbetsinkomst avses inte Såsom arbetsinkomster betraktas inte sociala förmåner pensioner arbetslöshetsförmåner studiepenning dagpenning och ersättning för inkomstbortfall som betalats med stöd av en obligatorisk eller frivillig försäkring kapitalinkomster nettointäkt av skog och inkomst av skogsförsäljning dividender som inte grundar sig på en arbetsinsats royaltyer ersättningar för upphovsrätt bruksersättningar skattefritt stipendium ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts vinstutdelning optioner skattefria kostnadsersättningar o skattefria ersättningar enligt skattemyndighetens beslut såsom ersättning för resekostnader, dagtraktamente och måltidsersättning startpeng som utbetalas av arbets- och näringsbyrån

90 Löneinkomster Som lön från arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas sådana löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd och på vilka förskottsinnehållning ska verkställas o lön o arvoden och ersättningar arvoden till idrottsutövare o arvoden till idrottsutövare kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för deltagande i tävlingar eller träning, och för idrottsutövarens placering i en tävling löner som avses i 4 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 i den nämnda lagen löner för utlandsarbete enligt 77 i inkomstskattelagen på vilka förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med 13 i lagen om förskottsuppbörd o lön som den försäkrade fått för utlandsarbete, om ingen försäkringslön har fastställts kompletteringsdagpenning som betalas av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor o t.ex. sjuktidslön som betalats via en arbetsplatskassa betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning o betjäningsavgifter som restaurang- och hotellgäster frivilligt betalar, är sådan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren som han eller hon själv ska uppge för skatteförvaltningen o på förhand prissatta betjäningsavgifter, t.ex. garderobsavgift, betraktas som skattepliktig inkomst av näring för företaget och räknas inte som inkomst för arbetstagaren. Som lön betraktas bl.a. lön för övertids- och nödarbete lön för sjukdomstid lön för uppsägningstid o skyldigheten att arbeta har inte betydelse provision, bonus och kommission som baserar sig på arbetsprestation när de betalas som ersättning för arbete olika lönetillägg och förhöjningar beredskapsersättningar söckenhelgsersättningar eller ersättningar för friskift i pengar betalade ersättningar för förkortande av arbetstiden när överenskomna ledigheter för att förkorta arbetstiden inte har kunnat hållas olika extra löneposter som betalas till arbetstagaren enligt överenskommelse eller vedertagen praxis, t.ex. julbonus ersättningar som betalas på grundval av tjänsteår föreläsnings- eller föredragsarvoden som fås från anställnings- eller tjänsteförhållande naturaförmåner o t.ex. bostads-, kost- och bilförmån o en naturaförmån betraktas som lön oavsett om den betalas utöver penninglönen eller som enda vederlag o skattestyrelsen fastställer årligen beräkningsgrunderna för de vanligaste naturaförmånerna o Läs mer om beräkningsgrunderna för naturaförmåner skattepliktig del av personalbiljett o arbetstagaren kan inte avdra den skattefria delen som resekostnadsavdrag semesterlön, semesterersättning, semesterpremie, semesterpenning eller annan motsvarande förmån bonus som betalas till grupper

91 75 tantiem som grundar sig på företagets årliga vinst o betalas utöver den avtalade grundlönen på basis av företagets vinst eller omsättning, i allmänhet till arbetstagare som hör till företagets ledning produktionspremier och produktionstillägg resultatpremier eller resultatpremietillägg som kompletterar tid- och prestationslönerna och som vanligtvis är kollektiv lön och om vilkas användning, innehåll och struktur företagsledningen beslutar lön som enligt avtal ska betalas för arbete och som på grund av arbetsgivarens insolvens inte har betalats ut o under förutsättning att det finns ett tillförlitligt bevis för detta, t.ex. en konkursdom reservistlön o lönen är skattepliktig inkomst och baserar sig på statlig löneklass dividend som grundar sig på arbetsinsats (lagen om förskottsuppbörd 1118/ a ) o dividend betraktas som arbetsinkomst om grunden för utdelning av dividend är den arbetsinsats som den som får dividenden eller en person i denna dividendmottagares intressesfär har presterat o om utdelningsgrunden inte är en arbetsinsats, utan t.ex. ägarandel i ett bolag, är det inte fråga om en arbetsinsatsdividend som beaktas som arbetsinkomst o utgör lön när arbetet har utförts i ett anställningsförhållande, i annat fall arbetsersättning o utdelning av dividend kan basera sig på en bestämmelse i bolagsordningen, ett beslut av bolagsstämman, ett delägaravtal eller något annat avtal begär vid behov en utredning om grunden för utdelning av dividend o en dividend betraktas som arbetsinkomst för den person vars arbetsinsats det är fråga om stöd för privat vård och kommuntillägg, om de betalas till en vårdare som står i anställningsförhållande till familjen Lön betraktas som arbetsinkomst också då den inte betalas av arbetsgivaren till arbetstagaren utan av ett konkursbo en myndighet som enligt lönegarantilagen ansvarar för lönegarantin eller någon annan betalare. Arvoden och ersättningar Sådana arvoden och ersättningar som fåtts i ett arbets- eller tjänsteförhållande och som avses i 13 i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), inräknas i den lön som läggs till grund för dagpenningen. Sådana arvoden är bl.a. ovan nämnda resultatpremier och produktionspremier. Andra arvoden som betraktas som arbetsinkomst är bl.a. intressebevakares arvode arvode för skötseln av ett förtroendeuppdrag arvode som betalats till ledare av hobbyverksamhet, t.ex. till en tränare för ett knattelag Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare räknas som SFL-arbetsinkomst. I beskattningshänseende anses de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal och en familjevårdare som ingått ett uppdragsavtal med kommunen omfattas av den kommunala pensionstryggheten, även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Läs mera under Bestämningsgrunder > Arbetsinkomst > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > Arbetsersättning. Köpvittne Den som på basis av sin tjänsteställning fungerar som köpvittne redovisar i regel för sina arvoden till staten eller kommunen. Andra köpvittnen uppger i skattedeklarationen sina arvoden som annan förvärvsinkomst och skattemyndigheten behandlar arvodena som arbetsersättning.

92 Inte lön Till löneinkomst som betraktas som arbetsinkomst hör inte sedvanliga gåvor i form av föremål eller pengar som arbetsgivaren ger med anledning av en anställds bemärkelsedag eller annan motsvarande personlig anledning oavsett hur de behandlas vid beskattningen en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 1 punkten) o Med personalförmåner avses förmåner som arbetsgivaren ger sina anställda eller hela personalen i någon annan form än pengar. De är i regel avsedda att vara fortgående och deras värde i pengar har inte fastställts i Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkningen av naturaförmåner. o Personalförmånerna är av kollektiv karaktär, t.ex. företagshälsovård och simbiljetter. o Om en förmån har getts endast åt vissa personer i företaget är det inte fråga om en personalförmån, utan om ersättning som betalas för arbete och således fråga om arbetsinkomst som kan jämställas med lön. en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 2 punkten) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse och förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 3 punkten) o I de situationer där rätten att teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än det gängse är begränsad att gälla endast vissa personer, kan förmånen anses vara ersättning för arbete och således inkomst som ska betraktas som arbetsinkomst. en i 66 i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier (s.k. syntetisk option) (SF 1224/ kap. 4 mom. 4 punkten). Kännetecknande för ovan nämnda optioner är bl.a. att o o o o de bestäms i huvudsak enligt förändringen av värdet på bolagets aktier den eventuella behållningen av optionssystemen grundar sig på hur företagets aktiekurs utvecklas på börsen och på aktiemarknaden uppkommer nyttan inom företag vars aktier noteras offentligt optionerna baserar sig på aktieägarnas beslut och inte på avlöningssystem som fastställs av företagsledningen. arbetstagarens eller personalens arbetsinsats har ingen direkt inverkan på optionsbeloppet en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 5 punkten) o Dessutom förutsätts att värdet på en sådan förmån som fås i form av ovan nämnda premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter utlovad premie. Efter att premien utlovats bestäms det slutgiltiga värdet på premien i fråga enligt förändringen av värdet på företagets aktier. Arbetstagarens arbetsinsats kan således inte anses ha en direkt inverkan på beloppet av den förmån som erhålls. lön för väntetid enligt arbetsavtalslagen (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 6 punkten) o lönen för väntetid har karaktären av ränta som arbetstagaren har rätt att få om betalningen av hans eller hennes lön eller av någon annan fordran som härrör från anställningsförhållandet fördröjs när anställningen upphör o lön för väntetid betalas för högst 6 kalenderdagar ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 7 punkten)

93 77 o o o enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare föreläggas att betala ersättning till en arbetstagare för ogrundat upphävande av arbetsavtal dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan komma överens om upphävandet av anställningsförhållandet och om den ersättning som på grund av upphävandet ska betalas till arbetstagaren, t.ex. fallskärmsavtal eller avgångsbidrag det är inte fråga om vederlag för utfört arbete föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på grundval av arvodet (SFL 1224/ kap 2 4 mom. 8 punkten) o med föreläsnings- och föredragsarvoden avses här arvoden som betalats för externa utbildningar o skyldigheten att betala arbetspensionsavgift avgörs enligt bestämmelserna i det arbetspensionssystem som i respektive situation ska tillämpas på personen i fråga I personalfondslagen (934/2010) avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som har överförts till en personalfond eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 9 punkten) o en fondavsättning eller tilläggsdel som har överförts till en personalfond eller en fondandel som lyfts ur personalfonden utgör inte vederlag för utfört arbete oavsett om det rör sig om en fondavsättning som betalats på basis av en vinstpremie eller resultatpremie. sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och deras tilläggsdelar som med stöd av 37 i personalfondslagen har lyfts kontant i form av en premie som beräknas enligt fondens stadgar, förutsatt att det avsatta beloppet har beräknats på grundval av företagets lönsamhet eller faktorer som mäter verksamhetens effektivitet eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket eller kommunen tillämpar (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 10 punkten) o här avses en vinstpremie vars storlek påverkas också av andra faktorer än den försäkrades egen arbetsinsats, premien är en penningprestation som till väsentliga delar bestäms enligt resultaträkningen på basis av rörelseresultatet före avskrivningar eller en post i resultaträkningen som mäter verksamhetens lönsamhet o här avses också motsvarande personalfondsavsättningar som lyfts kontant i form av en premie, när premien bestäms enligt det resultatpremiesystem som tillämpas av det statliga ämbetsverket eller inrättningen eller kommunen eller något annat offentligt samfund. o belopp som lyfts kontant i andra situationer än de nämnda situationerna betraktas som arbetsinkomst som ska ligga till grund för förmånen förutsatt att företagets resultat- eller vinstpremiesystem innehåller en föreskrift om att personalfondsavsättningar kan lyftas årligen kontant utan överföring till fonden poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie förutsatt att o den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen o syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal o grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 10 punkten och med 2 2 och 3 punkten i personalfondslagen o bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman (SFL 1224/ kap. 2 4 mom. 11 punkten) I de situationer som nämns i 11 punkten förutsätts dessutom att o ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie o ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie o vinstpremierna betalas därefter och o ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller på något annat motsvarande sätt (SFL 1224/ kap. 2 5 mom.).

94 Försäkringslön och utländsk arbetsinkomst Om en person arbetar utomlands och under denna tid är försäkrad i Finland används försäkringslönen som grund för dagpenningen eller så används den utländska arbetsinkomsten som grund om man inte avtalat om försäkringslön. Om en i Finland försäkrad person arbetar utomlands som utsänd arbetstagare läggs i regel försäkringslönen till grund för hans eller hennes pensions- och försäkringsavgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om försäkringslön. Den försäkrades arbetspensionsskydd kan då ha ordnats obligatoriskt eller frivilligt. Arbetspensionen intjänas på basis av försäkringslönen och inte enligt de faktiska arbetsinkomsterna. Arbetsgivaren meddelar försäkringslönens belopp till pensionsanstalten. Försäkringslönen används också som den arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmåner i stället för den faktiska lönen för utlandsarbetet (SFL 1224/ kap 2 1 mom. 3 punkten). Som försäkringslön betraktas den lön som i Finland skulle betalas för motsvarande arbete eller den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete (ArPL 395/ ). För en försäkrad som arbetar utomlands fastställs inte alltid en försäkringslön enligt arbetspensionslagarna, t.ex. när utstationeringen är kortare än sex månader. I en sådan situation kan dagpenningens storlek fastställas på basis av den lön som betalats för utlandsarbetet och på vilken förskottsinnehållning verkställs eller på basis av den lön som betalats till en begränsat skattskyldig person (SFL 1224/ kap. 2 3 mom.) Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster Som företagares eller yrkesutövares arbetsinkomst betraktas: arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) (FöPL-arbetsinkomst) arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) (LFöPL-arbetsinkomst) eller, om företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring, betraktas som hans eller hennes arbetsinkomst följande inkomster som avses i inkomstskattelagen: förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete (gäller inkomster av skogsbruk) förvärvsinkomst av renskötsel skattepliktigt stipendium. Observera att de arbetsinkomster som konstaterats i beskattningen för en försäkrad som verkar som kommunalveterinär består av förskottsinnehållningspliktig lön som kommunen betalar och s.k. praktikinkomster, som syns som inkomster av näringsverksamhet i beskattningsuppgifterna. Vad gäller praktikinkomsterna är kommunalveterinären emellertid inte företagare och inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Veterinären omfattas av lagen om kommunala pensioner Företagsformer En företagare kan utöva sin verksamhet i olika former, t.ex. som enskild näringsidkare, i ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eller som medlem av en sammanslutning eller ett andelslag. En lantbruksföretagare kan förutom sedvanlig företagarverksamhet bedriva företagsverksamhet också i form av ett bolag eller en jordbrukssammanslutning. Näringsidkare

95 79 En näringsidkare bedriver näringsverksamhet för egen räkning och svarar ekonomiskt för sina egna förbindelser. En näringsidkare kan vara affärsidkare eller yrkesutövare. En yrkesutövares verksamhet baserar sig i huvudsak på företagarens personliga yrkeskunskap. En affärsidkare bedriver företagsverksamhet i form av ett affärsföretag, oftast på ett fast driftsställe. En yrkesutövare kan, om han eller hon så önskar, ha enkel bokföring, men en affärsidkare ska ha prestationsbaserad dubbel bokföring. En näringsidkare kan inte betala lön som är avdragsgill i beskattningen eller ge naturaförmåner till sig själv eller sin make eller maka. Näringsidkaren kan ta ut pengar ur företaget som privata uttag eller varor för privat bruk. Privata uttag beskattas inte och de registreras inte som utgifter för företagsverksamheten. En näringsidkare beskattas på basis av de förvärvs- och kapitalinkomster som han eller hon får av näringsverksamheten och som utgör näringsverksamhetens resultat. En indelning i förvärvs- och kapitalinkomst görs om det uppstått nettoförmögenhet i verksamheten. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. Förvärvsinkomstandelen fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsatser. Vid beskattningen antas makarnas andelar vara lika stora om inte makarna för skattemyndigheten lägger fram andra uppgifter (ISkL 1535/ ). En yrkesutövare eller näringsidkare och en make eller maka eller annan familjemedlem som utan lön deltar i företagsverksamheten ska försäkras enligt FöPL. Om lön betalas till annan familjemedlem som arbetar i företaget ska han eller hon försäkras enligt ArPL. Makar som tillsammans bedriver lantbruk samt lantbruksidkarens familjemedlemmar som bor på gården och arbetar mot lön ska försäkras enligt LFöPL. Om familjemedlemmen inte får lön kan en frivillig försäkring tas för honom eller henne enligt arbetsinsatsen. Öppet bolag och kommanditbolag Öppna bolag och kommanditbolag grundas med ett bolagsavtal. Vid grundningstidpunkten ska ett öppet bolag ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder. Öppna bolag och kommanditbolag kan betala lön och naturaförmåner till bolagsmännen eller bolagsmännen kan göra privata uttag. Vid beskattningen är de öppna bolagen och kommanditbolagen näringssammanslutningar. De är inte separata skattskyldiga, utan för dem fastställs näringsverksamhetens resultat som fördelas på bolagsmännen som beskattningsbar inkomst i relation till deras andelar enligt bolagsavtalet. Om bolaget har nettoförmögenhet indelas resultatet i en förvärvsinkomst- och en kapitalinkomstandel. En bolagsman i ett öppet bolag som arbetar i bolaget och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag är företagare enligt FöPL. En make eller maka eller familjemedlem som arbetar i ett öppet bolag samt en tyst bolagsman eller familjemedlem som arbetar i ett kommanditbolag omfattas inte av FöPL. Om de får lön försäkras de enligt ArPL. Om de inte får lön omfattas de inte av pensionsskyddet. En ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller kommanditbolag ska försäkras enligt LFöPL om han eller hon personligen svarar för skulderna och förbindelserna för ett företag som bedriver jordbruk. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. Aktiebolag

96 80 Ett aktiebolag är en självständig skattskyldig. Verksamhetens resultat beskattas som bolagets inkomst, och inkomsten har inte som sådan någon inverkan på den enskilda delägarens beskattning. Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera delägare som placerar kapital i bolaget. Aktiebolaget kan betala lön och naturaförmåner till delägarna. En delägare kan inte göra privata uttag ur bolaget. I ett aktiebolag har ägarandelen betydelse för om en delägare ska betraktas som företagare enligt FöPL eller LFöPL eller inte. En delägare i ett aktiebolag som arbetar i företaget i ledande ställning, ensam äger över 30 % av företagets aktiekapital eller ensam har över 30 % av det röstetal som aktierna medför ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL. En person i ledande ställning försäkras likaså om han eller hon tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolagets aktiekapital eller tillsammans med dem har över 50 % av det röstetal som aktierna medför. Som person i ledande ställning betraktas till exempel verkställande direktör, styrelsemedlem, förvaltnings- eller branschdirektör eller en person som de facto utövar bestämmanderätt i företaget. Även namnteckningsrätt indikerar ledande ställning i bolaget. En sådan medlem av ägarfamiljen till ett litet familjeföretag som arbetar i företaget anses i regel vara i ledande ställning oavsett formell ställning. Indirekt ägande genom ett annat bolag kan också leda till försäkring enligt FöPL. Vid beräkningen av ägarandelarna beaktas också indirekt ägande. Om delägarna i ett aktiebolag äger högst 30 % av företaget och arbetar i företaget mot lön försäkras de enligt ArPL. Delägarnas familjemedlemmar som inte äger aktier i aktiebolaget men arbetar i det mot lön försäkras också enligt ArPL. Annan sammanslutning Annan sammanslutning kan vara till exempel ett andelslag. För att grunda ett andelslag behövs minst tre personer. Ett andelslag är en separat skattskyldig. Andelslaget kan betala lön till medlemmarna. Definitionen av företagare i FöPL gäller även personer i ledande ställning i andra sammanslutningar. En person i ledande ställning är skyldig att teckna försäkring om han eller hon ensam äger över 30 % eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 % av bestämmanderätten i sammanslutningen. En person som arbetar i en sammanslutning och som enligt sammanslutningens regler personligen svarar för sammanslutningens förbindelser omfattas likaså av FöPL. Bolagsformer och att ta ut lön ur företag Bolagsformen och företagarens ställning i företaget inverkar på vilken arbetspensionsförsäkring en företagare omfattas av. Av nedanstående tabell framgår vilken försäkringsform som gäller för företagare och deras familjemedlemmar vid olika bolagsformer. Där framgår också om lön ur företaget kan betalas till företagaren eller dennes familjemedlemmar. Försäkring av ägare och familjemedlemmar Företag Ställning/arbetar FöPL ArPL Enskild firma Öppet bolag Yrkesutövare Make, maka, sambo Annan familjemedlem Bolagsman Familjemedlemmar X X X X X, lön X, lön

97 81 Kommanditbolag Annan sammanslutning: andelslag eller sammanslutning Aktiebolag Ansvarig bolagsman Tyst bolagsman Familjemedlemmar Ansvarig delägare Delägare Ansvarig delägares familjemedlem Delägare i ledande ställning innehav över 30 % ensam / över 50 % tills. med familjen innehav högst 30 % Delägare Familjemedlem X X X X, lön X, lön X, lön X, lön X, lön X, lön X, lön Lantbruksföretagare och stipendiat Följande yrkesgrupper försäkras enligt LFöPL: företagare som självständigt bedriver jord- och skogsbruk samt familjemedlemmar med lön som deltar i arbetet yrkesfiskare samt familjemedlemmar som deltar i fiskeriarbetet renägare och familjemedlemmar som deltar i renskötseln pensionstagare som fortsätter verksamheten som lantbruksföretagare stipendiater. En lantbruksföretagare beskattas som fysisk person och inkomsten fördelas mellan företagarmakar. En lantbruksföretagares och hans eller hennes makas eller makes löner är inte avdragsgilla i beskattningen. Som familjemedlem försäkras en nära släkting i åldern år som arbetar på gården och får penninglön. Som familjemedlemmar betraktas företagarens barn, adoptivbarn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar samt svärsöner och svärdöttrar. Också företagarens bröder, systrar, farbröder, morbröder, fastrar och mostrar samt syskonbarn kan försäkras som familjemedlemmar. En familjemedlems sambo försäkras inte enligt LFöPL. Företagarens föräldrar eller barn försäkras, även om de inte bor på gården. De ska ändå arbeta med jordbruket på heltid. Barn som arbetar på en gård som ägs av ett dödsbo försäkras som familjemedlemmar om den efterlevande maken ensam har besittningsrätt till dödsboet. Jordbruk kan bedrivas också som en sammanslutning bildad av två eller flera personer. Personer som bedriver jordbruk i en jordbrukssammanslutning försäkras enligt LFöPL som företagare. Sammanslutningen kan t.ex. vara en gård som två eller flera personer äger eller arrenderar tillsammans. En delägares make eller maka eller familjemedlemmar kan också försäkras om de deltar i arbetet på gården. I samband med beskattningen används om sammanslutningen benämningen beskattningssammanslutning. Beskattningssammanslutningens resultat fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar. Om en lantbruksföretagare också är stipendiat ska han ha separat LFöPL-försäkring för båda dessa. Läs mera om försäkring enligt LFöPL LPA Försäkringsskydd.

98 FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst När en företagare eller stipendiat är försäkringsskyldig används FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten som grund för dagpenningen. Inkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget kan användas som grund endast i fall företagaren inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldighet Pensionsförsäkringen för företagare är obligatorisk när företagaren uppfyller villkoren för försäkring. Om man enbart äger ett företag räcker det inte som grund för pensionsförsäkring för företagare. Pensionsförsäkringen förutsätter arbete. Ägoförhållandena och olika bolagsformer kan dock inverka på pensionsförsäkringen för den som arbetar i företaget. Försäkringsskyldigheten gäller företagare i åldern år som omfattas av FöPL och LFöPL och vars företagsverksamhet har fortgått kontinuerligt minst 4 månader. Försäkring ska tecknas inom 6 månader från det att företagsverksamhet som avses i pensionslagarna för företagare har inletts. Det väsentliga med tanke på starttidpunkten för FöPL- eller LFöPL-försäkringen är inte när företaget grundats, utan när verksamheten är så omfattande att försäkringen ska tecknas. Försäkringens starttidpunkt är den tidpunkt då företagarverksamheten är så omfattande att den årliga inkomstgränsen över en granskningsperiod på 12 månader överskrids. Företagaren kan teckna försäkring retroaktivt högst för innevarande år och de tre föregående kalenderåren. Bedömningen av inledandet av försäkringsskyldigheten baserar sig ofta på de uppgifter som pensionsförsäkringsbolaget fått av företagaren själv. Vid avgörandet kan du utgå ifrån att försäkringen har tecknats vid rätt tidpunkt om företagaren har tecknat försäkring. Den föregående tiden behöver inte utredas även om förvärvsinkomsten av näringsverksamheten skulle överstiga gränsen för försäkring innan försäkringen inleds. När försäkringen tecknas fastställer pensionsanstalten en årlig arbetsinkomst som motsvarar företagarens arbetsinsats. FöPL-försäkringen är obligatorisk om arbetsinkomsten år 2015 överstiger 7 502,14 euro per år. År 2015 kan FöPL-arbetsinkomsten vara högst euro per år. För LFöPL-försäkringen är motsvarande arbetsinkomstgräns då försäkring krävs 3 751,07 euro per år. I fråga om LFöPL-försäkring finns det också andra villkor gällande försäkring. Läs mer Obligatorisk försäkring. Pensionstagare som verkar som företagare är försäkringsskyldiga med undantag för personer med ålderspension som, om de så önskar, kan teckna en frivillig försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller även personer med företagarverksamhet som bisyssla om inkomstgränsen överskrids. FöPLförsäkringen gäller all företagarverksamhet som omfattas av FöPL, och LFöPL-försäkringen företagarverksamhet som omfattas av LFöPL, även om företagsverksamhet bedrivs i flera företags namn eller inom flera branscher. Om det i samband med lantbruk bedrivs separat företagsverksamhet som beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, omfattas företagsverksamheten av FöPL. Försäkringsskyldigheten gäller även mottagare av skattepliktiga stipendier i åldern år. LFöPL-försäkringen är obligatorisk om den försäkrade fått ett arbetsstipendium från Finland för minst fyra månaders konstnärligt eller vetenskapligt arbete och stipendiet uppgår till minst 1 250,36 euro, vilket motsvarar en årsinkomst på 3 751,07 euro. Om en LFöPL-försäkrad även är stipendiat fastställs försäkringen separat för stipendiet. Gamla befrielser

99 83 Enligt den lagstiftning som gällde tidigare kunde en företagare på vissa villkor bli befriad från försäkringsskyldigheten även om verksamheten på grund av sin omfattning borde ha försäkrats, t.ex. en person med företagarverksamheten som bisyssla eller en företagare som intjänade pensionsskydd från annat håll. Befrielserna upphörde fr.o.m. ingången av 2007 för personer födda 1961 eller senare. För de äldre årsklasserna kan befrielsen fortgå om villkoren fortfarande uppfylls eller tills företagaren själv tecknar en försäkring. Till Pensionsskyddscentralens uppgifter hör tillsynen över att villkoren för befrielse uppfylls. Exempel En läkare född före 1961 med huvudsyssla inom den offentliga hälso- och sjukvården och bisyssla inom den privata sektorn är befriad från FöPL-försäkringsskyldigheten om inkomsten från den privata läkarmottagningen är högst 1/3 av löneinkomsten för huvudsysslan. Läkaren är skyldig att meddela om inkomstgränsen överskrids. Ändringar i fråga om FöPL och LFöPL Om de omständigheter som påverkar företagarens arbetsinkomst förändras väsentligt efter att arbetsinkomsten fastställts justerar pensionsanstalten FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten på ansökan eller på eget initiativ. Pensionsanstalten kan också avsluta en företagares försäkring retroaktivt om han eller hon inte längre uppfyller villkoren för att omfattas av FöPL/LFöPL-försäkringen. I allmänhet sker detta när företagarens arbetsinsats understiger den nedre gränsen för FöPL/LFöPL-försäkring. Ändring av företagares fastställda arbetsinkomst Enligt bestämmelserna i lagen om pension för företagare ska FöPL-arbetsinkomsten motsvara sådan lön som bör betalas om en person med motsvarande yrkesskicklighet utförde arbetet i stället för företagaren. PSC har meddelat branschrelaterade anvisningar för fastställande av arbetsinkomst. Att fastställa arbetsinkomsten korrekt kan emellertid vara problematiskt i synnerhet i början av företagsverksamheten. I och med att verksamheten fortsätter kan det uppkomma ett behov av att höja eller sänka arbetsinkomsten. Pensionsanstalten kan höja arbetsinkomsten t.ex. om företagsverksamheten utvidgas eller en person som tidigare bedrivit företagsverksamhet som bisyssla börjar arbeta med det på heltid. På motsvarande sätt kan arbetsinkomsten också sänkas. Arbetsinkomsten kan också ändras om företagarens egen arbetsinsats tillfälligt förändras för minst ungefär ett år till exempel pga. föräldraledighet eller långvarig sjukdom. Företagaren kan meddela pensionsanstalten om att arbetsinkomsten ska sänkas så att den motsvarar den ändrade arbetsinsatsen. Pensionsanstalten utreder grunderna till ändringen och utfärdar ett beslut angående ändringen till företagaren. Arbetsinkomsten ändras i regel inte retroaktivt utan framåt i tiden. I undantagsfall kan företagarens arbetsinkomst ändras så att den motsvarar det faktiska arbetet från tidpunkten då arbetsförmågan sjunkit, dvs. pensionsfallet, när företagaren blir invalidpensionerad eller delinvalidpensionerad. Beslut om ändring av arbetsinkomsten kan utfärdas retroaktivt i samband med handläggningen av pensionsansökan. Det förekommer ibland fall där FöPL-arbetsinkomsten har höjts märkbart innan förmånsrätten började. Om du lägger märke till ett sådant fall, kontakta pensionsanstalten och fråga vad höjningen grundar sig på. Fastställande av FöPL-inkomst och ändring av arbetsinkomst omfattas av pensionsanstaltens beslutanderätt. Förfrågningen leder inte nödvändigtvis till åtgärder, eftersom pensionsanstalten redan meddelat ett beslut i ärendet. Den kan dock inverka på att pensionsanstalten i fortsättningen utreder grunderna för höjning noggrannare innan beslut utfärdas.

100 84 Rättande av försäkringsarrangemang Om försäkringsgrunden ändras pga. en lagändring eller en motsvarande händelse och företagarens försäkring inte ändrats rättar pensionsanstalten den felaktiga försäkringen i allmänhet framåt i tiden. Om det t.ex. i efterhand framkommer att en delägare i företaget fortfarande efter är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om sjömanspensioner även om han eller hon på grund av ändringen i definitionen av företagare borde ha omfattats av FöPL-försäkring, korrigerar pensionsanstalten försäkringsarrangemangen framåt i tiden. Att korrigera försäkringsarrangemangen retroaktivt efter en övergångsperiod är möjligt endast på företagarens uttryckliga yrkande. Detsamma gäller bl.a. i fråga om gränsdragning mellan FöPL och LFöPL. Försäkringsformens riktighet behöver inte utredas hos FPA, utan du kan förfara enligt det som pensionsanstalten ansett vara riktigt. Avslutande av FöPL- eller LFöPL-försäkringen FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutas om företagsverksamheten upphör eller ändras och då blir så småskalig att arbetsinkomsten understiger den minimigräns som fastställts i lagen. Företagaren kan dock teckna en frivillig företagarförsäkring om han eller hon så önskar. Pensionsanstalten kan även på eget initiativ avsluta en obligatorisk FöPL-försäkring om företagaren inte längre har någon inkomst från företaget. Pensionsanstalten avslutar försäkringen retroaktivt vid den tidpunkt då villkoren för försäkring inte längre uppfylls. Försäkringen kan ibland avslutas för en lång retroaktiv period. För korta sjukdomsperioder avslutas FöPL- eller LFöPL-försäkringen i allmänhet inte. Om en sjukdomsperiod blir långvarig kan företagaren tillfälligt sänka arbetsinkomsten i enlighet med den nedsatta arbetsförmågan eller avsluta försäkringen enligt prövning. Om företagaren blir föräldraledig och inte alls deltar i företagsverksamheten kan han eller hon avsluta FöPL- eller LFöPL-försäkringen. Företagaren ska teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring om han inleder företagsverksamheten på nytt efter föräldraledigheten och villkoren för försäkring uppfylls. Om företagarens FöPL- eller LFöPL-försäkring upphör när moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten börjar, kan man dock som grund för förmånen beakta FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten innan rätten till förmån uppkom. Läs mer om avslutande av FöPL-försäkring Yrittäjän vakuutuksen lakkaaminen. Retroaktivt avslutande och inverkan FPA får inte information från pensionsanstalten om FöPL- eller LFöPL-försäkringar som avslutas retroaktivt. Om du vid handläggningen av ett förmånsärende ser att en FöPL- eller LFöPL-försäkring avslutats retroaktivt, utred om detta inverkar på tidigare avgöranden. Ett beslut om dagpenning ska rättas om avslutandet av försäkringen inverkar på dagpenningförmånens belopp, dagpenningens fördelning mellan arbetsgivare och företagare eller på FöPL-dagpenningen. Om FöPL- eller LFöPL-försäkringen avslutats och hänför sig till skatteåret ska även SFL-arbetsinkomsten korrigeras. Skapa då ett uppdrag (toimeksiantotyö) i OIWA för datasupporten (SVL-työtulon korjaus/eläkkeet, työttömyysturva ja kv.tietoliik 20361/Työtulo- ja verotustiedot 20361). Övervakning av försäkringsskyldigheten

101 85 Pensionsskyddscentralen (PSC) övervakar FöPL-försäkringsskyldigheten och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) LFöPL-försäkringsskyldigheten. Om en företagare inte har tecknat någon försäkring fastän hans eller hennes arbete uppfyller villkoren för försäkring, uppmanar PSC eller LPA företagaren att inom skälig tid rätta till försummelsen. Om företagaren inte följer uppmaningen kan PSC eller LPA teckna en försäkring för företagarens räkning och på företagarens bekostnad Utredning av försäkringsskyldigheten Om en företagare arbetar i sitt företag och förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget eller en stipendiats skattepliktiga stipendium klart överstiger årsinkomstgränsen för försäkringsskyldigheten och personen inte har någon FöPL- eller LFöPL-försäkring, ska du utreda om FPA redan har uppgift om företagsverksamheten eller stipendiet. Bekanta dig med de tidigare skatteuppgifterna, uppgifterna för den pågående beskattningen och de uppgifter från företags- och organisationsdatasystemet (FODS) som beskriver företagets verksamhet. Begär en utredning av företagaren över orsaken till att han eller hon inte har tecknat försäkring (muntligt eller skriftligt med brevet PRL30/VRL29). En utredning ska begäras när företagaren eller stipendiaten i beskattningen har förvärvsinkomster eller stipendieinkomster på över euro per år. Utred försäkringsfrågan om bokstavskoden Z visas i samband med SFL-arbetsinkomsterna och försäkringen för samma arbetsinkomstår inte har utretts tidigare. Eftersom en FöPL- och LFöPL-försäkring grundar sig på företagarens egen arbetsinsats är det möjligt att företagaren inte har någon försäkring trots att årsinkomstgränsen överskrids. Utred vid behov frågan hos den enhet vid PSC som sköter ärenden som gäller övervakningen av företagare (Kontakta oss Etk.fi) eller per e-post YELvalvonta@etk.fi eller LPA:s sakkunniga inom LFöPL-försäkring (LPA Kontaktinformation). Försäkringsfrågorna och anvisningarna för lantbruksföretagare och stipendiater samt övervakningen gällande försäkringsskyldigheten sköts centraliserat vid LPA. FöPL-försäkringsbesluten fattas vid arbetspensionsbolagen och arbetspensionskassorna. Övervakningen av att företagare som omfattas av FöPL fullgör sin försäkringsskyldighet sköts vid PSC i efterhand på basis av bl.a. skatteuppgifterna. PSC eller LPA kan ge dig upplysningar om huruvida företagaren på basis av övervakningen inte har ansetts vara försäkringsskyldig. Orsaken kan vara t.ex. att företagarens egen arbetsinsats i företaget är liten eller att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls. Förvärvsinkomsten kan ha fåtts t.ex. av underleverantörsarbete som utförts av andra. I ett familjeföretag kan den inkomst som baserar sig på en makes arbetsinsats av skattemässiga skäl ha fördelats på båda makarna. Med tanke på arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen kan det vara svårt att bedöma situationen om PSC eller LPA inte anser att personen är skyldig att teckna försäkring, men i beskattningshänseende betraktas inkomsten som förvärvsinkomst. Sådana situationer kan uppkomma t.ex. när det är fråga om inkomster från arrende för åkrar eller från försäljning av traktorer, grävmaskiner eller hela företaget som vid beskattningen beaktas som förvärvsinkomst. Orsaken kan vara t.ex. att företagaren inte gjort någon arbetsinsats alls, varför det inte är nödvändigt att teckna FöPL eller LFöPLförsäkring. Hyresinkomst och inkomst från försäljning av egendom betraktas i regel som kapitalinkomst vid beskattningen, men i vissa fall kan de betraktas som förvärvsinkomst. Då måste man utifrån de uppgifter som man fått i det aktuella fallet bedöma huruvida inkomsterna kan beaktas som SFL-arbetsinkomst eller om man anser att inkomsterna närmast kan jämföras med kapitalinkomst och att de inte beaktas som grund för förmånen. Du kan kontakta arbetspensionsanstalten om personen redan har en FöPL-försäkring, men dess belopp ändras eller om FöPL-försäkringen upphör och du behöver mera uppgifter. När det vid en utredning av försäkringsskyldigheten framgår att företagaren arbetar i företaget företagarens årsinkomst överstiger euro

102 86 företagaren inte har lämnat en tillräcklig utredning över orsaken till att han eller hon inte tecknat FöPL- eller LFöPL-försäkring och det av uppgifterna från PSC eller LPA inte heller framgår att företagaren inte ska betraktas som försäkringsskyldig är det sannolikt fråga om försummelse av försäkringsskyldigheten. Då kan man låta bli att beakta vid beskattningen konstaterad förvärvsinkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomst av jordbruk förvärvsinkomst av sammanslutning löneinkomst av eget företag eller jordbruk arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet värdet av leveransarbete i samband med skogsbruk förvärvsinkomst av renskötsel eller skattepliktigt stipendium. När du har utrett försäkringsskyldigheten och kommit fram till att det inte är motiverat att som grund för förmånen använda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsten av det egna företaget, ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i OIWA i arbetskön Eläkkeet, työttömyysturva ja kv.tietoliik 20361/Työtulo- ja verotustiedot för dataförvaltningsavdelningens grupp för datasupport. Skriv i fältet för kommentarer hur uppgifterna ska korrigeras, vilka utredningar som har gjorts och vilket skatteår ärendet gäller. Observera att datasupporten inte bedömer huruvida företagaren är försäkringsskyldig eller inte. I oklara fall ska ett sakkunnigutlåtande begäras av förmånsavdelningen. När SFL-arbetsinkomsten har korrigerats kan ett beslut meddelas. Foga en motivering till beslutet med motivering till varför inkomsten inte har beaktats som grund för förmånen. Arbetsinkomsten kan kontrolleras senare, om företagaren lämnar in en ny utredning Kontroll av företagarlön En företagare kan ha löneinkomst från det egna företaget och han eller hon kan vid sidan av den egna företagsverksamheten dessutom vara anställd någon annanstans. FöPL- och/eller LFöPLarbetsinkomst ersätter den lön som betalas från det egna företaget. Om en FöPL- och/eller LFöPLförsäkrad företagare får lön från ett anställningsförhållande utanför företagsverksamheten, räknas FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten och lönen som arbetsinkomst. I beskattningen kan lön från företagsverksamhet ibland meddelas med fel prestationsslag som löntagares lön, trots att lönen betalats från eget företag. Om man inte kontrollerar uppgifterna kan SFLarbetsinkomsten vara för stor. Vid beräkningen av SFL-arbetsinkomsten skapas därför koden X om en FöPL- eller LFöPL-försäkrad person enligt beskattningsuppgifterna har löntagarlön men inte någon företagarlön. Om koden X finns angiven i samband med den försäkrades SFL-arbetsinkomst ska du skapa ett uppdrag (toimeksiantotyö) i OIWA i arbetskön Eläkkeet, työttömyysturva ja kv.tietoliik 20361/Työtulo- ja verotustiedot för dataförvaltningsavdelningens grupp för datasupport. Datasupporten utreder X-koden och avslutar uppdraget. Om utredningen kräver uppgifter av den försäkrade skriver datasupporten in de uppgifter som behövs i fältet för kommentarer i uppdraget och skickar tillbaka det till försäkringsdistriktets arbetskö. Begär uppgifterna och skicka därefter tillbaka uppdraget till arbetskön Työtulo- ja verotustiedot.

103 Frivillig försäkring Om en företagare som inte är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare tar en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring betraktas arbetsinkomsten för den frivilliga pensionsförsäkringen som hans eller hennes arbetsinkomst. Observera att arbetsinkomsten för en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som tecknats i fall av olycka i arbetet inte kan beaktas som arbetsinkomst som läggs till grund för dagpenningsförmånen Arbetsersättning Arbetsersättning som avses i 25 i lagen om förskottsuppbörd (118/25) är sådan ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst som betalas i annan form än lön. Om ersättningen för utfört arbete inte är lön så är det frågan om arbetsersättning. Som arbetsersättning kan man betala t.ex. föreläsningsarvode honorar arvode för fotografering arvode till familjevårdare arvode för domararbete Arbetsersättning i anslutning till företagarverksamhet räknas som SFL-arbetsinkomst om den försäkrade inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning är ersättning för ett arbete eller ett uppdrag då personen inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till uppdragsgivaren. Arbetsersättning beaktas som grund för förmånen som vid beskattningen konstaterad inkomst. Arbetsersättningen beaktas som sexmånadersinkomst, om inkomsten är kontinuerlig. Personer som får arbetsersättning är ofta s.k. frilansar som arbetar som t.ex. journalister eller fotografer. En frilans kan samtidigt vara anställd och ha uppdrag utan att vara anställd. Vad gäller SFLarbetsinkomsten betraktas inkomst från anställning som löneinkomst och arbetsersättning för uppdrag som företagarinkomst. Om gränsen för FöPL-försäkring överskrids bör en mottagare av arbetsersättning teckna FöPL-försäkring enligt samma principer som när det gäller annan företagarverksamhet. Utred FöPL-försäkringsärendet med den som fått arbetsersättning. Du kan också fråga Pensionsskyddscentralen vad deras tolkning är gällande försäkringsskyldigheten. De kan t.ex. tolka att de arvoden man får för domararbete är hobbyverksamhet, och förutsätter då inte FöPL-försäkring. En person som utför frilansarbete kan för beskattningen ha ett s.k. frilansskattekort, på basis av vilket skatt innehålls både på löner från anställning och på arvoden i anslutning till företagarverksamhet. Den som betalar arbetsersättning ska enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, 25 ) innehålla skatt på arbetsersättning på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla, om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Frilansskattekortet inverkar inte på hur SFL-arbetsinkomsten bestäms. Stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare betraktas som SFL-arbetsinkomst. I beskattningshänseende betraktas de som arbetsersättning. En närståendevårdare som har ingått ett vårdavtal och en familjevårdare som ingått ett uppdragsavtal med kommunen omfattas av den kommunala pensionstryggheten, även om de inte står i anställningsförhållande till kommunen. Till denna del är de inte skyldiga att teckna FöPL-försäkring. Arbetsersättning kan också betalas till personer som arbetar för kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller ett annat motsvarande arrangemang. Beroende på uppdragsgivaren försäkras personen enligt lagen om kommunala pensioner, lagen om statens pensio-

104 88 ner eller pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan, förutsatt att personen inte utövar sin verksamhet inom ramen för ett bolag eller annan sammanslutning och inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Till denna del är personen inte skyldig att teckna FöPL-försäkring. Dividend som grundar sig på arbetsinsats och som avses i 13 a i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) utgör arbetsersättning om den inte har fåtts inom ett anställningsförhållande. Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande från ersättningen. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna Avdrag Avdrag från arbetsinkomst Från löneinkomst av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och från därmed jämförbar personlig inkomst avdras de utgifter för inkomstens förvärvande som avses i i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992) och görs ett försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 ). Också på löneinkomst från utlandet görs ovan nämnda avdrag. Försäkringspremieavdraget är 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (SFL 1224/ kap. 4 a ). Försäkringspremieavdraget är 4,28 % av arbetsinkomsten år Avdragen för inkomstens förvärvande görs både från de vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsterna och de företedda arbetsinkomsterna (SFL 1224/ kap. 5 1 mom.). Från försäkringslönen görs endast avdrag för inkomstens förvärvande enligt ISkL 1535/ mom. 1 punkten (620 euro) och försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 3 mom.). Avdrag för arbetsbostad enligt 95 a i inkomstskattelagen 1535/1992 görs inte från arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmån, eftersom det inte finns bestämmelser om avdraget i sjukförsäkringslagen. Från FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst avdras inga utgifter för inkomstens förvärvande och det görs inte heller något försäkringspremieavdrag (SFL 1224/ kap. 4 a och 5 2 mom.). Arbetsersättning är inte lön och därför ska man inte göra avdrag för inkomstens förvärvande för arvodet. De utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till arbetsersättningen dras av på samma sätt som övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande. Läs mer i de tekniska anvisningarna. Avdragen görs automatiskt från den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen. Om du uppskattar arbetsinkomsten utifrån de inkomster som den sökande företett ska du vid behov begära en utredning av den sökande om utgifterna för inkomstens förvärvande, t.ex. kostnader för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening (muntligt eller med kundbrev PRL07, VRL03, ERL03, KRL05). Avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro) görs automatiskt på arbetsinkomst för sex månader. Utgifterna för inkomstens förvärvande är:

105 89 1) Avdrag för inkomstens förvärvande På löneinkomst görs avdrag för inkomstens förvärvande 620 euro, dock högst beloppet av löneinkomsten gäller alla löntagare har varit detsamma sedan år ) Medlemsavgifter Som utgifter för inkomstens förvärvande avdras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och arbetslöshetskassor. 3) Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Avdrag görs alltid om den sökande har haft resekostnader. År 2015 är avdraget euro till den del kostnaderna överstiger 750 euro (600 euro år 2014). Vid bedömningen av avdragen tillämpas skatteförvaltningens praxis. Som arbetsmånader beaktas högst 11 månader per år. Om den försäkrade kan använda allmänna kommunikationsmedel beaktas resekostnaderna enligt taxan för kollektivtrafiken. Om den försäkrade i sin ansökan har uppgett att han eller hon inte har kostnader för arbetsresor och uppgiften står i konflikt med uppgifter från annat håll (t.ex. om det i beskattningsuppgifterna finns resekostnader och arbetsgivaren och bosättningsorten är densamma) ska du begära en utredning av den försäkrade om varför kostnaderna för arbetsresorna saknas. Om den sökande inte anger någon godtagbar orsak ska du dra av resekostnaderna enligt kostnaderna för anlitandet av det billigaste tillgängliga fortskaffningsmedlet. Om resekostnaderna kan beaktas enligt användning av egen bil, används vid beräkningen anvisningen för det skatteår som största delen av inkomsterna hänför sig till. Som kilometerersättning för användning av egen bil godkänner skatteförvaltningen 0,25 euro/km. Beloppet är detsamma åren 2014 och Ifall en person förvärvsarbetar regelbundet (i allmänhet 5 dagar/vecka) uppskattas han eller hon ha i genomsnitt 22 arbetsdagar per arbetsmånad, om man inte känner till det faktiska antalet arbetsdagar. Läs mer om skatteförvaltningens praxis i fråga om beaktandet av resekostnader Skatteförvaltningen > Resekostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. 4) Övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande till den del som deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Till exempel kostnader för användning av egna verktyg, anskaffning av yrkeslitteratur, telefonkostnader och avdrag för arbetsrum är avdragbara i beskattningen till den del som de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. 5) Motorsågs- och skogsarbetaravdrag I skogsarbete kan man få avdrag för användning av egna arbetsredskap (motorsåg, traktor). Avdragen kan beviljas i beskattningen till den del som utgifternas sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (620 euro). Som kostnader för användning av motor- eller röjningssåg betraktas 30 procent, eller på den skattskyldiges yrkande 40 procent av löneinkomsten.

106 90 Om löneinkomsten av skogsarbete uppgår till minst en tredjedel av alla förvärvsinkomster, beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande (skogsarbetaravdrag) dessutom 5 % av löneinkomsten, dock högst 240 euro. Arbetsgivaren meddelar i regel beloppet av motorsågs- och skogsarbetaravdraget i löneanmälan. Särskilda fall Lärare Lärarna har resekostnader för 10 månader per år eftersom lärarnas ca två månader långa sommaravbrott/semester (sommarlov) beaktas då kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen uppskattas. Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster för ett år beaktar alltid en månads semester när det gäller resekostnader, så detta ska tas i beaktande när man räknar lärarnas resekostnader. Exempel på beräkning av resekostnader för 10 månader Lärarens resekostnader är 265,00 per månad, så de årliga resekostnaderna är Vid beräkningstransaktionen för arbetsinkomster måste man dela de årliga resekostnaderna med 11, dvs : 11 = 240,91 per månad. Vid beräkningstransaktionen sparas 240,91 per månad som den kalkylerade månadskostnaden för resor. I beräkningstransaktionen antecknas också uppgift om att de ovan nämnda kalkylerade resekostnaderna finns för sex månader. Beräkningstransaktionen för arbetsinkomster beaktar alltid en månads semester i samband med de årliga kostnaderna för arbetsresor, så i detta fall blir årsbeloppet av resekostnaderna 2 650,01. Familjedagvårdare Som avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande godkänns för en kommunal familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem kostnadsersättningar från arbetsgivaren till det utbetalda beloppet utan särskild utredning. De utgifter för inkomstens förvärvande som inte omfattas av kostnadsersättningen kan familjedagvårdaren dra av i beskattningen på basis av en separat utredning. Om kommunen ändå har ersatt familjedagvårdaren för någon utgift för inkomstens förvärvande utöver den normala kostnadsersättningen, ger en sådan kostnad inte rätt till avdrag. Finlands Kommunförbund ger årligen en rekommendation till kommunerna om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare. Vid beräkningen beaktas 620 euro och det överskjutande beloppet som avdrag. Om en detaljerad utredning saknas avdras från en privat familjedagvårdares inkomst 119,10 euro/ månad som utgifter för vård för varje barn som haft dagvård. Det uppskattade beloppet baserar sig på Finlands Kommunförbunds rekommendation om den ersättning för kostnader för vård som ska betalas till kommunala familjedagvårdare. Om ett barn är i familjedagvård mindre än fem dagar i veckan, avdras i brist på annan utredning 5,54 euro per dag som utgifter för vård av barnet. Sjömän Sjömän kan ha två slags arbetsinkomster, vanlig arbetsinkomst eller s.k. sjöarbetsinkomst. Från den vanliga arbetsinkomsten görs samma avdrag för inkomstens förvärvande som från andra försäkrades arbetsinkomster (avdrag för resor etc.). Från sjöarbetsinkomsten görs dock endast det avdrag för inkomstens förvärvande som avses i 95 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992).

107 91 Från sjöarbetsinkomsten avdras inte övriga utgifter för inkomstens förvärvande, så som t.ex. fackföreningsavgift. Resekostnader i specialbranscher (t.ex. byggnadsbranschen) Med specialbranscher avses branscher där det särskilda arbetsstället måste bytas ofta på grund av karakteristiskt kortvariga jobb inom branschen och där något egentligt arbetsställe i regel inte finns. Till specialbranscherna hör t.ex. byggnads-, schaktnings- och skogsbranschen. Om det inte finns något egentligt arbetsställe jämställs resorna till det särskilda arbetsstället med arbetsresor i beskattningen. Inom specialbranscherna dras kostnaderna för de dagliga resorna från bostaden till det särskilda arbetsstället av som utgifter för inkomstens förvärvande till det faktiska beloppet utan självriskandel (750 euro/år), maximibelopp (7 000 euro/år) eller krav på anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet. Avdraget kan ändå bara göras till den del som arbetsgivaren inte ersätter kostnaderna skattefritt. Inom specialbranscherna kan dessutom ökade levnadskostnader dras av som utgifter för inkomstens förvärvande om arbetsgivaren inte har ersatt dem skattefritt. Om det inte finns någon annan utredning är avdragets belopp detsamma som beloppet av den skattefria måltidsersättningen. År 2015 är måltidsersättningen 10,00 euro per dag (9,75 år 2014). Ett avdrag som motsvarar måltidsersättningen kan inte göras om arbetsgivaren har ordnat matservering på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet. Lantbruksavbytare En lantbruksavbytare som är anställd hos kommunen besöker i allmänhet gården på för- och eftermiddagen och får ersättning av kommunen för den andra dagliga resan enligt körkilometrar. Lantbruksavbytaren meddelar kostnaderna för den andra dagliga resan som avdrag för inkomstens förvärvande i sin beskattning. Vid handläggningen ska man registrera den kostnad för arbetsresor som meddelas i beskattningen på skärmen Esitetyt palkkatulot under punkten Muut kulut Användning av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen Beloppet av dagpenningsförmån och rehabiliteringspenning fastställs utifrån den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen börjar år 2015 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2013 som grund för dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen (SFL 1224/ kap. 3 ). Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen justeras i enlighet med lönekoefficienterna för åren 2015 och 2014, 1,363/1,350, varvid koefficienten är 1, På motsvarande sätt används FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst som fastställts för skatteåret som grund för förmånen. Över fem år gammal arbetsinkomst Om du vid beredningen behöver uppgifter om arbetsinkomster som är över fem år gamla, ska du skicka en begäran gällande dessa till e-postadressen TEOSPÄIVÄRAHA/TEOS. Uppgifterna kan i allmänhet fås från ett tidigare avgörande eller databasen. Om arbetsinkomsterna inte finns i systemet får du separata anvisningar om hur uppgifterna begärs av den försäkrade eller skatteförvaltningen. Beskattning enligt uppskattning Inkomster som beskattats enligt uppskattning används inte som grund för en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenningen i sådana fall där beskattningen har verkställts enligt uppskattning på grund av att skattedeklaration inte har lämnats in (SFL 1224/ kap 2 6 mom.). Beskattnin-

108 92 gen verkställs genom uppskattning när den försäkrade inte har lämnat in en egen skattedeklaration eller återsänt den förhandsifyllda skattedeklarationen i korrigerad form (t.ex. inte har uppgett inkomst som han eller hon har haft och som inte syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen). Om det är fråga om en löntagare underrättar arbetsgivaren i årsanmälan skattemyndigheten om de löner och naturaförmåner som betalats ut under skatteåret. Dessa inkomster som skattemyndigheten underrättats om genom årsanmälan beskattas inte enligt uppskattning. Löner och andra arbetsinkomster som fåtts från Skatteförvaltningen genom direktöverföring har beaktats i fråga om SFL-arbetsinkomsten. Du kan använda dig av inkomsterna som sådana som grund för förmånen. Om en företagare inte har lämnat in skattedeklaration ingår den enligt uppskattning beskattade förvärvsinkomstandelen av sammanslutning, jordbruk eller näringsverksamhet inte i SFL-arbetsinkomsten. Om företagaren har en FöPL- och/eller LFöPL-försäkring kan du trots beskattningen enligt uppskattning beakta FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten som grund för förmånen. Den uppgift om beskattning enligt uppskattning som visas med förfrågan om beskattningsuppgifter (Verotustiedot-kysely) inverkar alltså inte på handläggningen av dagpenning utifrån den arbetsinkomst som fastställdes i beskattningen. Den som ansöker om dagpenning kan också förete arbetsinkomsten för sex månader. Du kan beakta och handlägga inkomstuppgifterna som den sökande företett i enlighet med anvisningarna Förmåner som fortsätter över årsskiftet Den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen ändras inte i de fall då dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter i ett sträck utan avbrott över årsskiftet. Beloppet av en kontinuerlig förmån ändras inte vid årsskiftet. När det sker ett avbrott på minst en dag i en dagpenningsförmån eller rehabiliteringspenning som har fortsatt över årsskiftet används för tiden efter avbrottet den nya vid beskattningen konstaterade arbetsinkomsten som grund för förmånen (SFL 1224/ kap. 3 ). I fråga om rehabiliteringspenning används den nya arbetsinkomsten endast när det rör sig om ny rehabilitering. Exempel Arbetsoförmågan börjar i november 2014 och arbetsinkomsten utgörs då av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för skatteåret Arbetsoförmågan fortgår över årsskiftet 2014/2015. Sjukdagpenningens belopp beräknas även på 2015 års sida på basis av arbetsinkomsten skatteåret 2012 tills utbetalningen av förmånen avbryts för minst en dag Byte av förmånsslag Om utbetalningen av dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen fortsätter utan en enda dags avbrott men förmånsslaget ändras, tas den nya arbetsinkomsten automatiskt fram som grund. Om den vid beskattningen konstaterade arbetsinkomst som använts för den tidigare förmånen är större än den nya arbetsinkomsten, används den arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare förmånen. Om sjukdagpenning följer direkt på partiell sjukdagpenning betraktas detta inte som byte av förmånsslag. Sjukdagpenningens belopp bestäms utifrån den arbetsinkomst som beräknats vid beviljandet av partiell sjukdagpenning. Exempel 1 En period av arbetsoförmåga börjar år 2014 och som grund för sjukdagpenningen an-

109 93 vänds då arbetsinkomsten för skatteåret Sjukdagpenningen fortsätter utan avbrott till utgången av januari En moderskapspenningsperiod börjar omedelbart efter detta utan en enda dags avbrott. Moderskapspenningen kan beviljas på basis av samma arbetsinkomst som sjukdagpenningen, om den arbetsinkomst som legat till grund för sjukdagpenningen är större än arbetsinkomsten för skatteåret 2013, som annars skulle ha lagts till grund för moderskapspenningen. Moderskapspenningens belopp kan dock avvika från sjukdagpenningens belopp till följd av justeringen av arbetsinkomsterna med lönekoefficienten Deltidspension Om deltidspension har börjat betalas ut under det skatteår till vilket de arbetsinkomster hänför sig som skulle ligga till grund för rehabiliteringspenning som fastställs på basis av arbetsinkomsten, kan rehabiliteringspenningen beräknas på basis av de arbetsinkomster som den försäkrade företett för det fulla kalenderår som följer efter att deltidspensionen har börjat. När du upptäcker att pensionen har börjat betalas ut under nämnda skatteår ska du med kundbrev KRL16r fråga den sökande om han eller hon vill förete alternativa arbetsinkomster. De företedda arbetsinkomsterna behöver inte vara minst 20 procent högre än de arbetsinkomster som konstaterats vid beskattningen. Deltidspension dras inte av från rehabiliteringspenning som fastställts på basis av de arbetsinkomster under pensionstiden som den försäkrade företett. När den försäkrade presenterar en utredning över de alternativa arbetsinkomsterna ska du för hand räkna ut vilka arbetsinkomster som ska användas för att man ska uppnå det slutresultat som är mest fördelaktigt för klienten, dvs. det största sammanlagda beloppet av rehabiliteringspenning och pension. Det ovan nämnda sättet att fastställa rehabiliteringspenningen utgör ett alternativ till andra sätt att fastställa den och den försäkrade kan således, om han eller hon så önskar, också presentera en utredning över t.ex. den s.k. sexmånadersinkomsten (FRPL 566/ ) Företedda arbetsinkomster Den försäkrade eller arbetsgivaren kan ansöka om dagpenning utifrån arbetsinkomsten för sex månader. Begär löneuppgifterna för sex månader av arbetsgivaren om ansökan inlämnas av den försäkrade. Även om arbetstagarens anställning har upphört kan du vid handläggningen av ansökan begära löneuppgifterna av arbetsgivaren, om du har tillgång till arbetsgivarens kontaktuppgifter eller om du får dem av den försäkrade. Även den försäkrade kan be arbetsgivaren lämna in löneuppgifterna för de sex månaderna till FPA för ansökan. Arbetsgivaren kan meddela löneinkomsten via e-tjänsten för arbetstagare eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r). Förmånens belopp fastställs enligt den företedda arbetsinkomsten om arbetsinkomsten multiplicerad med två fortgående varit minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient. Inkomsterna ska företes för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Inkomsterna kan företes på dagen för de sex månaderna precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började eller för sex månader bakåt räknat från utgången av den senaste löneperioden. De företedda arbetsinkomsterna kan beaktas om inkomsterna har utretts på ett tillförlitligt sätt och de är kontinuerliga. I regel kan arbetsinkomsten beaktas enligt arbetsgivarens anmälan om det inte finns särskilt skäl att misstänka att anmälan har varit felaktig. Som sexmånadersinkomst beaktas i regel endast sådana inkomster som den sökande har tjänat in under den tid han eller hon varit försäkrad i Finland (SFL 1224/ kap. 4 1 mom.).

110 94 Anvisningar för arbetsgivarna för anmälan om sexmånadersinkomster finns på FPA:s webbplats. Läs mer om anmälan om sex månaders lön. Om sexmånaderslönen inte går att få direkt av arbetsgivaren och man måste beräkna arbetsinkomsten utgående från lönekvittona, ska lönen beaktas enligt samma principer som när inkomsten fås ur arbetsgivarens anmälan. Lönen kan beaktas för sex månader fram till dagen omedelbart före arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst eller fram till utgången av den löneperiod som föregår arbetsoförmågans inträde eller förmånsrättens uppkomst. Fram till dagen innan förmånen börjar Om lönen företes för en tid av sex månader fram till dagen innan arbetsoförmågan eller förmånen börjar, beaktas lönen och tillhörande tillägg från dag till dag för den anmälda tidsperioden. Exempel 1 Per löneperiod Moderskapsledighet börjar 9.12, och sex månaders lön meddelas för tiden I lönebeloppet beaktas övertids-, skift- och andra dylika tillägg för samma tid, t.ex. övertidsersättning för arbete 8.12, även om ersättningen betalas följande år. De övertids-, skift- och andra dylika tillägg som intjänats före 9.6 men utbetalats under den angivna perioden beaktas inte. Om sexmånaderslönen företes per löneperiod kan arbetsgivaren betala lönetillägg, såsom övertidsersättningar, först under följande löneperiod efter den period som övertiden hänför sig till. I sådana fall kan sexmånaderslönen för periodens första löneperiod innefatta lönetillägg för arbete som utförts före sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid under den sista löneperioden utebli om den inte ingår i den sista löneperioden. Situationen när anställningen börjar eller upphör ska beaktas separat. Exempel 2 Moderskapsledighet börjar 9.12 och sexmånaderslönen meddelas per löneperiod beroende på löneperiodens periodisering t.ex. för tiden eller Om lönetilläggen, såsom övertidsersättningar, meddelas i samband med löneperioden efter övertidsarbete kan det hända att man som sexmånaderslön ska beakta övertidsersättningar för övertid under tiden före den löneperiod som börjar 4.6 eller På motsvarande sätt kan ersättningen för övertid som utförts under den sista löneperioden som slutar 2.12 eller utebli om den inte ingår i löneperioden i fråga. Inverkan av semesterlön Semesterlön kan betalas på förhand i föregående löneperiod. Detta kan inverka på så sätt att sexmånadersperioden innefattar lön för en kortare eller längre tid än sex månader. Beakta detta när sexmånadersinkomsterna utreds. Exempel 3 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2014 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade Semesterlönen ska beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna endast för fem månader. Exempel 4 Sexmånaderslönen meddelas för tiden Semestern hölls i juni 2014 och semesterlönen betalades i samband med den löneperiod som slutade 31.5.

111 95 Semesterlönen ska inte beaktas i sexmånadersinkomsterna. I annat fall omfattar sexmånadersperioden lönerna för sju månader. Andra löneposter som ska beaktas Utöver sexmånadsinkomsten beaktas övriga ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Om semesterpenning, semesterersättning, resultatlön eller bonus inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen meddelar arbetsgivaren dessa poster i regel som separata betalningar för högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsinkomster som ska beaktas i sexmånadersinkomsten kan i särskilda fall betalas i efterhand, t.ex. lön som betalas med stöd av lagen om lönegaranti eller lönefordran som arbetsgivaren betalar retroaktivt till den försäkrade på basis av ett domstolsbeslut. Om den försäkrade under den aktuella tiden har blivit utan något tillägg som hör till lönen för sexmånadersperioden och arbetsgivaren undantagsvis betalar det i efterhand, kan inkomsten beaktas. Om t.ex. ett erfarenhetstillägg som ingår i lönen felaktigt har blivit obetalt i sin helhet eller för en del av sexmånadersperioden kan beslutet justeras till kundens fördel. Företagarens sexmånadersinkomst I fråga om företagare beaktas de av pensionsanstalten fastställda FöPL/LFöPL-arbetsinkomsterna som sexmånadersinkomst. Företagarens eller yrkesutövarens sexmånadersinkomst kan utredas med förfrågan YEL/MYEL-työtulot eller vid behov hos pensionsanstalten genom ett kundbrev (PRV18r, eller VRV03r). Om företagaren inte är försäkringsskyldig eller om det är fråga om företagsverksamhet som nyligen inletts, ska företagaren lägga fram en utredning om förvärvsinkomsten av näringsverksamhet eller löneinkomsten av eget företag Tillförlitlig utredning Tillförlitlig utredning om en löntagares sexmånadersinkomst utgörs av arbetsgivarens anmälan. Arbetsgivaren kan meddela sexmånadersinkomsten via e-tjänsten eller på blanketten Anmälan om lön från arbetsgivare (Y 17r). Som tillförlitlig utredning kan också betraktas ett intyg från arbetsgivaren eller ett lönekvitto, om det innehåller tillräckliga uppgifter. Tillförlitlig utredning om en företagares inkomster utgörs av FöPL/LFöPL-arbetsinkomsten. Om företagaren inte har en fastställd FöPL/LFöPL-arbetsinkomst kan tillförlitlig utredning utgöras av resultaträkning och balansräkning som baserar sig på bokföringen eller ett mellanbokslut för en del av räkenskapsperioden. Om arbetsgivaren är nära släkt med den försäkrade ska du kontrollera om försäkringsavgifterna är betalda. Försäkringsavgifterna visas i samband med förfrågan om uppgifter för den pågående beskattningen om anställningsförhållandets giltighet är sådan att lönen ingår i dessa uppgifter. Bedöm också om lönen står i rimlig proportion till arbetsuppgifterna. Begär vid behov att få se lönekvittona.

112 96 En försäkrad kan i regel inte själv i egenskap av företrädare för arbetsgivaren lämna en utredning om sina egna inkomster, utom i sådana fall då den försäkrade verkar ensam som företagare och inte anlitar någon extern bokföringsbyrå Kontinuerliga arbetsinkomster Med kontinuerlig inkomst avses de stabiliserade och regelbundna inkomster som den försäkrade haft innan arbetsoförmågan började eller förmånsrätten uppkom. Av betydelse vid bedömningen av inkomstens kontinuitet är om det rör sig om en inkomst som fås varje år och om inkomsten har inverkat på inkomstnivån under en längre tid. På bedömningen inverkar också huruvida inkomsten baserar sig på t.ex. ett arbetsavtal eller något annat motsvarande avtal, av vilket framgår på vilka grunder inkomsten tjänats in och att den varit regelbunden. Sådana betalningar enligt bonussystem som baserar sig på företagets resultat och omsättning och som man årligen beslutar om separat, uppfyller inte kriterierna för kontinuerlig arbetsinkomst. En inkomst kan vara kontinuerlig även om det belopp som betalas varierar från år till år eller inte betalas ut varje år, om så har överenskommits i bestämningsgrunderna, t.ex. om resultatpremier betalas ut årligen då ett visst villkor är uppfyllt. Om den försäkrade har arbetsinkomster under minst sex månader kan inkomsterna betraktas som kontinuerliga. Utred sexmånadersperioden omedelbart innan förmånsrätten började. Om den försäkrade har arbetsinkomster under sex månader ska de beaktas. Också inkomster som företetts för en kortare tid än sex månader kan vara kontinuerliga i följande fall: Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På grund av byte av yrke eller av någon annan motsvarande orsak har den försäkrade haft arbetsinkomster bara under en del av de sex månaderna i fråga. Arbetet i ett anställningsförhållande avsett att vara i minst sex månader, eller till exempel efter vårdledighet, skulle ha fortgått om arbetsoförmågan eller rätten till förmånen inte hade börjat. Det är fråga om snuttjobb där personen arbetar korta perioder och däremellan är arbetslös arbetssökande. Arbetsinkomsten kan betraktas som kontinuerlig även om den försäkrade inte har arbetat precis innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Då krävs det ändå att det finns en särskild orsak till att den försäkrade saknar arbetsinkomst för tiden mellan det att arbetet upphörde och arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Exempel 1 Den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande sedan juni Han har fått arbete för två månader Han blir igen arbetslös arbetssökande Han insjuknar och söker dagpenning. Arbetsinkomsten under tiden kan betraktas som kontinuerlig. Det finns ett särskilt skäl till avsaknaden av inkomster, arbetslöshet, både före och efter anställningen. Beroende på inkomsterna fastställs förmånen utifrån de inkomster som konstaterats i beskattningen 2012, till beloppet av arbetslöshetsförmånen eller med beaktande av inkomsten under tiden multiplicerad med två. Semesterlön beaktas som sexmånadersinkomst om semestertid ingår i de sex månaderna.

113 97 Sporadiska inkomster betraktas inte som kontinuerliga. Som kontinuerliga arbetsinkomster betraktas inte heller inkomster som en studerande får för sommarjobb, även om han eller hon sommarjobbar flera somrar i rad. En studerande kan dock ha kontinuerlig arbetsinkomst om han eller hon arbetar regelbundet vid sidan av studierna. Exempel 2 Den försäkrade studerar vid ett universitet och arbetar under sommaren i kassan på ett varuhus. Därtill arbetar han hela läsåret 2 3 kvällar i veckan i kassan på varuhuset. Arbetsinkomsterna kan betraktas som kontinuerliga. Annan ersättning som betalas årligen Som kontinuerlig arbetsinkomst betraktas också sådana ersättningar motsvarande lön som betalas årligen och som har intjänats under högst ett år. Sådana betalningar är t.ex. semesterpenning, semesterersättning och annan återkommande betalning, t.ex. resultatpremie eller bonus. Utbetalningar av engångsnatur som betalas sporadiskt, såsom belöningar för initiativ eller projektarvoden, beaktas inte som fortlöpande löneinkomst. Om semesterpenning inte betalas regelbundet i samband med löneutbetalningen kan man som semesterpenning beakta semesterpenning som intjänats under högst ett år enligt arbetsgivarens anmälan. Semesterpenning kan ha betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. Alternativt kan man beakta semesterpenning som betalas löneperioden efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad semesterpenning beaktas emellertid inte. Exempel 3 Semesterpenning betalas en gång per år den 15 juni. Arbetsoförmågan börjar Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Utöver detta kan man beakta den semesterpenning som betalats ut eller föregående års semesterpenning Det väsentliga är att man beaktar semesterpenning som intjänats under högst ett år. Semesterersättning är ersättning för intjänad semester som inte hållits. Vanligtvis betalas semesterersättning i samband med att en anställning upphör. Semesterersättning beaktas, om den löneperiod till vilken semesterersättningen hänför sig helt eller delvis ingår i sexmånadersperioden. Semesterersättning som intjänats under högst ett år kan beaktas. Arbetsgivaren kan betala resultatlön, bonus eller annan motsvarande årligen återkommande betalning som betraktas som lön månatligen, en gång eller flera gånger per år. Om resultatlön inte betalas månatligen i samband med resten av lönen beaktas resultatlönerna för högst ett år. Man kan beakta resultatlön som betalats redan före den anmälda sexmånadersperioden, men högst för 12 månader före utgången av sexmånadersperioden. På motsvarande sätt kan man beakta resultatlön som betalas efter den anmälda sexmånadersperioden. Beräknad resultatlön eller bonus beaktas emellertid inte. Exempel 4 Resultatpremie betalas två gånger per år i samband med lönen för mars och lönen för oktober.

114 98 Sjukdagpenning söks fr.o.m Inkomsterna för sexmånadersperioden hänför sig till Resultatpremierna för oktober 2013 och mars 2014 kan beaktas. Man kan också beakta resultatpremien för mars 2014 och den resultatpremie som betalas i oktober 2014, om det finns uppgifter om den vid tidpunkten för ansökan. Den försäkrade har två arbeten Om den försäkrade har två arbeten ska du bedöma arbetsinkomstens kontinuitet separat för respektive arbete. Om båda arbetena är avlönat arbete ska inkomsterna företes för samma tid. Om den försäkrade samtidigt är löntagare och företagare beaktas löneinkomsterna och FöPL/ LFöPL-arbetsinkomsterna för samma tid. Om den försäkrade inte är FöPL/LFöPL-försäkringsskyldig kan han eller hon vid sidan av löneinkomsterna för anställningsförhållandet förete inkomsterna för företagsverksamheten för den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började eller för föregående räkenskapsperiod eller skatteår Bedömning av företedda inkomster När du utreder sexmånadersinkomsten ska du bedöma inkomsten för de fulla sex månader som omedelbart föregår arbetsoförmågans inträde eller uppkomsten av rätt till förmån när den försäkrade har arbetsinkomster för denna tid. Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för de sex månaderna omedelbart före arbetsoförmågans början eller uppkomsten av rätt till förmånen kan inkomsterna bedömas på följande sätt: för en kortare tid än sex månader, om den försäkrade innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började har haft arbetsinkomst endast under en del av sexmånadersperioden på grund av byte av yrke eller av motsvarande orsak för året då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och det föregående kalenderåret för de närmast liggande sex månaderna, om den försäkrades arbetsinkomst på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av annan motsvarande särskild orsak har varit väsentligt mindre än den annars hade varit. Granskningsperioden förlängs genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak. på basis av en utredning om arbetsinkomsten för minst en månad, om den sökande företer en tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller om rätt till förmånen inte hade uppkommit. Detta gäller endast löneinkomst (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningarna). på basis av inkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortgående antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och hans eller hennes arbetslivserfarenhet utgörs av korttidsanställningar (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Om den försäkrade inte har arbetsinkomster för sex månader är de övriga grunderna för bedömning jämställbara. Tillämpa den grund som lämpar sig bäst för kundens situation. Observera att den bedömningsgrund som föreskrivs i 11 kap. 4 5 mom. i SFL 1224/2004 (minst sex månaders anställningsförhållande eller snuttjobb) lämpar sig endast för löneinkomster, inte för företagarinkomster.

115 99 Esitetyt palkkatulot - jatkuvuus ja luotettavuus selvitetty Tulot esitetty 6 kuukaudelta Tuloja Tuloja ei täydeltä ei täydeltä 6 kuukaudelta 6 kk Ammatin vaihtuminen tai muu vastaava syy Erityinen syy tarkastelujakson pidentämiseen Työssäolo keskeytyy etuusoikeuden alkamiseen ja tuloja esitetty vähintään kuukauden ajalta. Tuloja menetetty vähintään kuukauden ajalta Työsuhde olisi kestänyt vähintään 6 kk tai pätkätyöhistoria Tulot lasketaan esitettyjen 6 kk työtulojen perusteella Tulot arvioidaan vuosituloksi uuden ammatin tulojen perusteella Tulot lasketaan etuusoikeiden alkamisvuodelta tai sitä edeltäneeltä vuodelta enintään 6 kk:n ajalta esitettyjen työtulojen perusteella Tulot arvioidaan vuosituloksi työssäolokuukausien perusteella

116 Inkomst för föregående sex månader Om den försäkrade företer en tillförlitlig utredning om sin arbetsinkomst för de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och om inkomsten är kontinuerlig, används den som grund för förmånen förutsatt att arbetsinkomsten multiplicerad med två har varit minst 20 procent större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen och som har justerats med en lönekoefficient Byte av yrke Den försäkrades arbetsinkomst kan på ansökan beaktas för en kortare tid än sex månader om den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annan motsvarande orsak haft arbetsinkomst bara under en del av de sex månaderna (SFL 1224/ kap. 4 4 mom.). Vid byte av yrke kan inkomsterna företes också för en kortare period än en månad. Bestämmelsen om byte av yrke kan tillämpas om bytet har skett under de sex månaderna innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Har det gått en längre tid ska du utreda om det går att använda andra bedömningsgrunder. Det är fråga om byte av yrke när en studerande efter slutförda studier börjat arbeta med det som motsvarar hans eller hennes utbildning eller när en arbetslös har återgått till arbete efter att ha skolat om sig till ett nytt yrke. Studierna anses slutförda vid den officiella utexamineringstidpunkten. Om en studerande ändå har fått en arbetsplats som motsvarar hans eller hennes yrke eller utbildning före den formella utexamineringen och den studerande har slutfört alla studier som ingår i examen men inte har fått något intyg över utexamineringen, kan det anses vara fråga om byte av yrke. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas om det är fråga om enbart en höjning av lönen på grund av ändrade arbetsuppgifter. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter dessutom att personen har skaffat sig behörighet för uppgiften genom att avlägga en examen eller en kurs vid en läroanstalt eller genom läroavtalsutbildning. Exempel 1 Den sökande har arbetat som servitör på en restaurang och har fått titeln skiftchef. Han sköter beställningarna och planeringen av arbetsskiften och har en chefsställning. I samband med detta har lönen stigit. Han har inte avlagt någon examen eller kurs. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tillämpas. Trots avlagd examen är det inte fråga om byte av yrke om den försäkrade forsätter med samma arbete. Exempel 2 Den sökande har merkonomutbildning. Hon har arbetat som mottagningsbiträde på en läkarstation. Hon utexamineras som sjukskötare. Hon får en löneförhöjning men fortsätter med arbetet som mottagningsbiträde. Bestämmelsen om byte av yrke kan inte tilllämpas. Det är inte fråga om byte av yrke t.ex. när en arbetslös börjar arbeta med något som inte motsvarar hans eller hennes yrke eller när en försäkrad återgår till arbetet efter en föräldra- eller vårdledighet. Det är inte heller fråga om byte av yrke och kontinuerlig arbetsinkomst när den försäkrade arbetar kortvarigt eller tillfälligt, t.ex. när en studerande arbetar bara under sommaren eller någon på grund av arbetets natur arbetar bara en del av året.

117 101 I regel uppskattas arbetsinkomsten på basis av inkomsterna i det nya yrket när den försäkrade p.g.a. bytet av yrke har inkomster bara under en del av de sex månaderna. Arbetsinkomsten kan ändå från fall till fall och efter övervägande uppskattas på basis av arbetsinkomsterna för det nya yrket, när den sökande haft arbetsinkomster under sex månader, men dessa inkomster har varit klart lägre än arbetsinkomsterna enligt det nya yrket. Exempelvis kan en studerande vid sidan av studierna ha haft regelbundna inkomster under de sex månaderna innan utbildningen till ett yrke slutfördes Annan orsak som motsvarar byte av yrke Hemmamamma eller hemmapappa När en hemmamamma eller hemmapappa har börjat förvärvsarbeta efter att i flera års tid vårdat sina barn hemma, kan detta betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Återkomst från vårdledighet eller föräldraledighet efter hemvård av ett barn jämställs inte med byte av yrke, utan det krävs att frånvaron från arbetet har pågått längre än så. I denna situation kan det också bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen i 11 kap. 4 5 mom. i sjukförsäkringslagen ifall anställningsförhållandet skulle ha fortgått minst sex månader om inte arbetsoförmågan eller rätten till förmånen hade börjat. Flyttning från utlandet till Finland Om en person flyttar från utlandet till Finland och samtidigt blir försäkrad i Finland, kan enligt 11 kap. 4 4 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för förmånen användas en uppskattad arbetsinkomst som tjänats in i Finland. Flyttning från utlandet och övergång till finländsk sjukförsäkringstillhörighet kan betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Deltidspensionering Deltidspensionering betraktas som annan orsak som motsvarar byte av yrke. Om en person som har deltidspension insjuknar medan han eller hon arbetar deltid och personen inte har haft arbetsinkomst under sex månader, kan arbetsinkomsten uppskattas som årsinkomst för en kortare tid än sex månader Förlängning av granskningsperioden Om en försäkrads arbetsinkomst under de sex månaderna omedelbart innan arbetsoförmågan eller rätten till förmånen började av särskilda skäl har varit väsentligt mindre än den annars hade varit, kan arbetsinkomsten på ansökan beaktas också för en annan sex månaders arbetsperiod än tiden omedelbart innan arbetsoförmågan eller förmånsrätten började. Arbetsinkomsten kan dock beaktas endast för det år då arbetsoförmågan eller förmånsrätten började och föregående kalenderår. (SFL 1224/ kap. 4 3 mom.) Skatteårets inkomst kan inte användas som sexmånadersinkomst. Granskningsperioden för arbetsinkomsten kan förlängas genom att man förbigår de perioder för vilka det finns en särskild orsak till att arbetsinkomst saknas. Arbetsinkomsten beaktas för den närmast liggande tid under vilken den försäkrade har arbetat sex månader. Den arbetsinkomst för sex månader som fåtts genom en förlängning av granskningsperioden multipliceras med två. Detta belopp bildar årsinkomsten. Granskningsperioden kan förlängas om inkomsten är väsentligt mindre än normalt. Om den försäkrade förlorat arbetsinkomst under minst en månad betraktas detta som väsentligt. Granskningsperioden förlängs inte om den försäkrade under de sex föregående månaderna haft inkomst under mer än fem månader.

118 102 Du kan förlänga granskningsperioden också när den försäkrade haft inkomst under en kortare tid än fem månader, men inkomsten ändå kan betraktas som kontinuerlig och inga andra bedömningsgrunder står till buds. Orsaker som berättigar till en förlängning av granskningsperioden är till exempel sjukdom arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak. Arbetslösa förutsätts ha anmält sig som arbetssökande hos arbetskraftsbyrån. Med arbetslöshet jämställs tid när den försäkrade har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Granskningsperioden kan på grund av sjukdom förlängas också när den försäkrade under sjukdomstiden fått lön som har varit mindre än den ordinarie lönen för tid i arbete. Annan särskild orsak som motsvarar sjukdom eller arbetslöshet är t.ex. fullgörande av värnplikt strejk och lockout moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet vårdledighet enligt arbetsavtalslagen för vård av barn graviditet, om den sökande på grund av graviditet och arbetsförhållandena har förflyttats från sina egentliga arbetsuppgifter till andra uppgifter eller om arbetsuppgifterna eller arbetstiden har ändrats (utför t.ex. inte längre skiftarbete/nattarbete) vård av sjukt barn, make/maka eller förälder (vårdaren frånvarande från arbetet eller har börjat arbeta deltid eller fått t.ex. specialvårdspenning eller stöd för närståendevård) ändring av den försäkrades heltidsarbete till deltidsarbete på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, när den försäkrade samtidigt är registrerad som heltidsarbetssökande vid en arbets- och näringsbyrå deltidsarbete av någon annan orsak, när den försäkrade samtidigt är registrerad vid en arbets- och näringsbyrå som sökande av heltidsarbete (har inte fått heltidsarbete) löneminskning på grund av deltidstillägg, partiell vårdledighet eller partiell studieledighet e.d. rehabilitering oavsett vilket slags rehabilitering det rör sig om studieledighet enligt lagen om studieledighet, om den försäkrade inte får lön vidareutbildning under vilken den försäkrade har skattefritt stipendium men inte får lön alterneringsledighet. Som särskild orsak betraktas inte annan studieledighet än sådan som avses i lagen om studieledighet sabbatsledighet eller motsvarande tjänstledighet eller ledighet från arbete Nytt anställningsförhållande eller återgång till arbete Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsinkomst på basis av minst en månads arbetsinkomst, om den försäkrade företer en utredning av arbetsgivaren eller någon annan tillförlitlig utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 1 3 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har tjänat in sina inkomster i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som har avtalats för minst sex månader den försäkrade har återvänt till arbetet efter vårdledighet eller annan ledighet för minst en månads tid, t.ex. efter avslutad sjukfrånvaro, föräldraledighet, rehabilitering eller alterneringsledighet och den försäkrade blir arbetsoförmögen eller förmånsrätten uppkommer under tiden i arbete.

119 103 Enbart löneinkomst eller därmed jämförbar personlig inkomst uppskattas som årsinkomst med stöd av bestämmelsen. FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst eller förvärvsinkomster av företagsverksamhet kan inte uppskattas med stöd av denna bestämmelse. Tillförlitlig utredning om att arbetet fortgår Den sökande ska förete en utredning om att arbetet skulle ha fortgått minst sex månader, om han eller hon inte hade blivit arbetsoförmögen eller förmånsrätten inte hade börjat. Utredningen kan utgöras av arbetsgivares anmälan om lön, av vilken anställningens längd framgår ett arbetsavtal ett skriftligt förordnande eller utdrag ur förordnande annan utredning eller uppgift av vilken den avtalade tiden för arbetet framgår Om det från början har avtalats att arbetet ska pågå kortare tid än sex månader eller om arbetet upphör på grund av uppsägning, upphävande av arbetsavtalet eller för att arbetstagaren själv säger upp sig utan att arbetet pågått sex månader, kan arbetsinkomsten inte uppskattas som årsarbetsinkomst. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön). Observera att också semesterlön är arbetsinkomst som ska beaktas. Exempel 1 Den sökande återgick till arbetet efter den föregående moderskapsledigheten och var partiellt vårdledig Hon började arbeta på heltid och kommer att ta ut moderskapspenning från och med Hon söker förmånen på grundval av sina inkomster av heldagsarbetet, dvs. på basis av lönen för fyra månader. Den sökande har haft inkomster under de sex månaderna före förmånen började utbetalas men inkomsterna är mindre än vanligt på grund av den partiella vårdledigheten. Återgång till arbetet efter vårdledighet är en situation som avses i SFL 11 kap. 4 5 mom.) i sjukförsäkringslagen. Den sökandes inkomster kan uppskattas som årsinkomst på basis av fyra månaders heldagsarbete. Exempel 2 Den sökande insjuknade Hon uppger att hon under skidsäsongen arbetar som pistarbetare vid ett skidcentrum. Under resten av året är hon arbetslös arbetssökande. Hon har arbetat på detta sätt i flera års tid. Det nuvarande arbetsförhållandet inleddes och är i kraft till slutet av skidsäsongen, dvs. till Det finns inget skriftligt arbetsavtal utan arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetet muntligt. Den sökandes sjukskrivning började Hennes arbetsinkomst kan uppskattas som årsinkomst enligt SFL 11 kap. 4 5 mom. Den sökande har arbetat minst en månad innan sjukskrivningen och arbetet skulle ha fortgått minst sex månader om hon inte blivit arbetsoförmögen.

120 Kortvariga anställningar Som kontinuerlig arbetsinkomst kan också beaktas arbetsinkomst av kortvariga anställningsförhållanden, om den försäkrade fortfarande antingen har varit i arbete eller stått till förfogande för arbetsmarknaden som arbetslös arbetssökande och det av hans eller hennes arbetslivserfarenhet med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott (SFL 1224/ kap. 4 5 mom. 4 meningen). Arbetsinkomsterna kan uppskattas som årsarbetsinkomst utifrån minst en månads inkomst om den försäkrade har haft kortvariga anställningar och arbetet före arbetsoförmågan eller förmånsrätten har fortgått i minst en månads tid hos en eller flera arbetsgivare den försäkrades arbetsoförmåga eller rätt till dagpenningsförmånen börjar under perioden i arbete eller perioden av arbetsoförmåga eller när det mellan tiden då förmånsrätten börjar och slutar är en högst en veckas arbetslöshetsperiod då den försäkrade är arbetslös arbetssökande, och det av den försäkrades arbetslivserfarenhet före den senaste perioden i arbete med fog kan dras slutsatsen att sysselsättningen skulle ha fortgått antingen i flera perioder eller utan avbrott om inte den försäkrade blivit arbetsoförmögen eller om inte förmånsrätten hade börjat. Utvärdering av arbetslivserfarenheten Begär en utredning av den försäkrade om hans eller hennes arbetslivserfarenhet under minst ett års tid före den senaste månaden i arbete. Arbetslivserfarenheten ska visa att den försäkrade fortgående haft kortvariga anställningar. Mellan de kortvariga anställningarna kan det finnas arbetslöshetsperioder då den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande. Minst en månads inkomst och tid i arbete För att inkomsten ska kunna betraktas som en månads inkomst ska den vara intjänad under en månads tid i arbete utan avbrott antingen i en eller flera arbetsgivares tjänst. Arbetstiden kan vara heltidsarbete, deltidsarbete eller ett annat arbetstidsarrangemang. Arbetstiden kan vara ordnad så att man t.ex. arbetar två veckor och har två veckor ledigt per månad, varvid två veckors lön betraktas som en månads inkomst (lön) Tidigare förmån har grundat sig på inkomsterna för 6 månader Om den försäkrade blir arbetsoförmögen eller en ny föräldradagpenningsperiod eller rehabiliteringsperiod inleds inom 30 dagar från det att den föregående dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen upphört, bestäms dagpenningsförmånen eller rehabiliteringspenningen enligt den arbetsinkomst för sex månader som utgjorde grunden för föregående beslut, om inkomsten är minst 20 % större än den arbetsinkomst som konstaterats vid den senaste beskattningen. Om sexmånadersinkomsten hänför sig till skatteåret kan den dock inte längre användas. Exempel Den sökande har varit arbetsoförmögen under tiden Som grund för sjukdagpenningen har använts sexmånadersinkomsten för tiden Granskningsperioden har i enlighet med SFL 11 kap. 4 3 mom. förlängts av särskilda skäl. Den sökande blir arbetsoförmögen och ansöker om sjukdagpenning. Som grund för en förmån som börjar 2015 används den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen för år 2013 och därför kan den företedda sexmånadersinkomsten för perioden inte användas som grund för sjukdagpenningen.

121 Företagares eller yrkesutövares arbetsinkomster En företagares dagpenningsförmån bestäms på basis av FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig används företagarens förvärvsinkomst av näringsverksamhet eller jordbruk eller löneinkomsten från det egna företaget. FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst En företagare eller yrkesutövare som är försäkrad med stöd av FöPL eller LFöPL ska som arbetsinkomst för sex månader förete en tillförlitlig utredning över sin enligt ovan nämnda pensionslagar fastställda arbetsinkomst samt över annan arbetsinkomst än sådan som har fåtts av företagsverksamheten (SFL 1224/ kap. 4 2 mom.). Uppgifter om företagares eller yrkesutövares FöPLeller LFöPL-arbetsinkomster kan inhämtas med en förfrågan i förmånssystemet. Om uppgifterna inte kan fås på så sätt, kontakta pensionsanstalten och hör dig för när det är möjligt att få försäkringsuppgifterna med direktöverföringsförfrågan. Vid behov kan du skicka ett brev (PRV18r, VRV03r) till pensionsanstalten och be att den tar kontakt. Om den sökande har såväl FöPL- som LFöPL-arbetsinkomst beaktas båda i sexmånadersinkomsten. Om en företagare inte är försäkringsskyldig eller företagsverksamheten först nyligen har inletts, ska du utreda förvärvsinkomsten av näringsverksamheten eller löneinkomsterna från det egna företaget. Beaktande av företagsinkomst Inkomsterna och utgifterna i anslutning till dem ska företes för hela den räkenskapsperiod eller det skatteår då arbetsoförmågan eller förmånsrätten har börjat eller för den räkenskapsperiod eller det skatteår som föregick begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller förmånsrätten. I allmänhet kan man inte tillförlitligt förete inkomster av näringsverksamhet för en kortare tidsperiod. Av ett bokslut som gjorts för ett helt räkenskapsår framgår företagets inkomster och utgifterna i anslutning till dem, dvs. företagets resultat och förmögenhetsställning. Företagare kan i undantagsfall förete inkomster och de utgifter som hänför sig till dem även för en kortare period än en hel räkenskapsperiod eller ett helt skatteår. Du kan uppskatta företagarinkomsterna på basis av ett mellanbokslut när det är fråga om ett nyetablerat företag eller när det har skett en väsentlig förändring i företagets verksamhet eller produktionsinriktning. Alla bokslutsuppgifter, såsom avskrivningar och avsättningar eller företagets nettoförmögenhet, syns i allmänhet inte i ett nyetablerat företags mellanbokslut, eftersom det är fråga om en ofullständig räkenskapsperiod. Uppgifternas tillförlitlighet ska bedömas från fall till fall utifrån den företedda utredningen. Det sätt på vilket förvärvsinkomsterna av näringsverksamheten utreds beror på för vilken tid uppgifterna behövs, när räkenskapsperioden för näringsverksamheten upphör och var uppgifterna finns att tillgå, exempel: Be om bokslutsuppgifter för näringsverksamheten om det gått minst 4 månader sedan räkenskapsperioden upphörde och ingen skattedeklaration lämnats in. Be om en kopia av skattedeklarationen jämte bilagor om tidsfristen för inlämning av deklarationen gått ut och inkomsterna av näringsverksamheten inte går att få med förfrågan om uppgifter för pågående beskattning. Använd uppgifterna för den pågående beskattningen om uppgifterna om tidigare räkenskapsperiod kan fås med förfrågan men inget skattebeslut utfärdats. Ge kunden tillfälle att bli hörd före innan ärendet avgörs om du använder uppgifterna för pågående beskattning. Använd uppgifterna i personens skattebeslut (Heky > Verottajalta saadut tiedot > Verotustietojen kysely), om ett skattebeslut utfärdats för senaste räkenskapsperiod.

122 106 I företagarens och yrkesutövarens skattedeklaration och förfrågan om uppgifter för pågående beskattning finns mera information än i resultat- och balansräkningen. Observera att förfrågan om uppgifterna för pågående beskattning gällande näringsverksamhet kan göras först fr.o.m. 1.6, medan förfrågningar om alla andra uppgiftsgrupper kan göras redan fr.o.m Vid förfrågan om uppgifter för pågående beskattning visas inte alla specificerade uppgifter i skattedeklarationen, t.ex. tidigare års förlustminskning. Bedöm från fall till fall om du kan beräkna förvärvsinkomsten av näringsverksamheten utan att be om en kopia av skattedeklarationen. Om personen är företagare i en näringssammanslutning med också andra delägare och du beräknar förvärvsinkomstbeloppet utifrån bokslutsuppgifter eller skattedeklarationsblanketten, be om en utredning om hur förvärvsinkomsterna fördelas mellan bolagsmännen, t.ex. Skatteförvaltningens blankett 35. I uppgifterna för pågående beskattning visas andelarna i sammanslutningen. Läs mer om försäkringsskyldigheten: Grunder för fastställande > Arbetsinkomster > Företagares och yrkesutövares arbetsinkomst > FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. För beräkningen av ett företags förvärvs- och kapitalinkomst kan du använda hjälpblanketten nedan. Företagarens förvärvsinkomstandel fås när kapitalinkomsten dras av från näringsverksamhetens resultat. Kapitalinkomstens andel är 20 % av företagets nettoförmögenhet. Vid beräkning av kapitalinkomstens andel beaktas nettoförmögenheten alltid enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod. Endast i fråga om företagare som inleder verksamhet beaktas inkomsterna och nettoförmögenheten på basis av samma räkenskapsperiod. En privat yrkesutövare eller lantbruksföretagare eller företagarmakar tillsammans kan framställa ett yrkande att en avkastning på 10 % ska användas istället för en avkastning på 20 % eller att den företagsinkomst som ska fördelas betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (ISkL 1535/ ) Delägarna i en näringssammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag) kan inte framställa nämnda yrkande. I en näringssammanslutning beräknas kapitalinkomstens andel alltid enligt en avkastning på 20 %. Om en privat näringsidkare eller lantbruksföretagare inte ännu har lämnat in skattedeklarationen och i den framställt sitt yrkande om beaktande av kapitalinkomstens andel ska kapitalinkomstens andel beräknas enligt en avkastning på 20 %. Om makar idkar näringsverksamhet tillsammans fördelas företagsinkomsten mellan makarna. På samma sätt fördelas en näringssammanslutnings resultat som inkomst för delägarna enligt deras andelar i sammanslutningens resultat. Avdrag från förvärvsinkomst av näringsverksamhet Från förvärvsinkomsten av näringsverksamhet avdras kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

123 107 BERÄKNING AV ETT FÖRETAGS FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTANDELAR Näringsverksamhetens resultat - kapitalinkomstandelen => förvärvsinkomstandelen (arbetsinkomsten) 1. Yrkesutövare, affärsidkare, lantbruk Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). kapitalinkomstens andel dras av (*...- Förvärvsinkomstandel.., varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 %/10%/0 % * beroende på sökandens yrkande = kapitalinkomstandel.*) Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten * På yrkande av den skattskyldige eller företagarmakarna gemensamt kan man som kapitalinkomstens andel för en näringsidkare eller lantbruksföretagare betrakta ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 10 % istället för en årlig avkastning på 20 % för nettoförmögenheten eller den företagsinkomst som ska fördelas kan betraktas som förvärvsinkomst i sin helhet. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. Den företagsinkomst som ska fördelas betraktas dock som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenheten upp till det belopp som motsvarar

124 108 överlåtelsevinsterna av värdepapper som den skattskyldige äger och som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar. (38 i inkomstskattelagen 1535/1992)

125 Kommanditbolag/öppet bolag Räkenskapsperiodens vinst + skatter (resultaträkning) eller näringsverksamhetens resultat (skattedeklaration). den tysta bolagsmannens vinstandel dras av...- De ansvariga bolagsmännens företagsinkomst.. kapitalinkomstens andel dras av (*...- De ansvariga bolagsmännens förvärvsinkomstandel.., varav den sökandes andel % = ARBETSINKOMSTEN Beräkning av kapitalinkomstandelen Företagets nettoförmögenhet, syns i arbetsinkomstuppgifterna.. (nettoförmögenheten beaktas enligt situationen vid utgången av föregående räkenskapsperiod) 30 % av lönerna för 12 mån. läggs till...+ (senaste räkenskapsperiod) Nettoförmögenhet sammanlagt.. på vilken beräknas årlig avkastning 20 % = kapitalinkomstandel *) Den kapitalinkomstandel som beräknats utifrån nettoförmögenheten är den kapitalinkomstandel som används när man fastställer förvärvsinkomstandelen och kapitalinkomstandelen för näringsverksamhetens resultat. (* Om det i ett öppet bolag/kommanditbolag finns flera ansvariga bolagsmän, syns i arbetsinkomstuppgifterna varje bolagsmans egen andel av nettotillgångarna av näringsverksamheten i de sammanslutningar där han eller hon är delägare. För att få företagets nettoförmögenhet ska man således räkna ihop bolagsmännens nettotillgångar. Vid beräkningen av kapitalinkomstandelen ska räkenskapsperiodens längd beaktas om den inte är 12 månader, eftersom det är fråga om årlig avkastning. Ex: Räkenskapsperioden är 16 mån. -> KIA = 16/12 x 20 % x nettoförmögenheten.

126 Om bolagsmännens andelar i ett öppet bolag eller kommanditbolag är olika stora, fördelas förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten enligt anvisningen nedan Läs mer: FI/Foretags_och_samfundskunder/Oppet_bolag_och_kommanditbolag/Inkomstbeskattning Stipendiats arbetsinkomst Personer som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som finansieras med stipendier försäkras enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). En stipendiat måste ta en LFöPL-försäkring om han eller hon i Finland har beviljats ett stipendium som är avsett för minst fyra månades arbete och som omräknat till årsarbetsinkomst uppgår till minst 3 751,07 euro. Ifall stipendiaten inte är skyldig att försäkra sig på basis av stipendiatarbete på det sätt som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare, betraktas det skattepliktiga stipendiet som arbetsinkomst. Den försäkrade ska förete en utredning över det skattepliktiga stipendiets belopp om någon LFöPL-arbetsinkomst inte har fastställts för honom eller henne Inkomster som kommunalveterinär uppgett En kommunalveterinärs lön består av den lön som kommunen betalar och de besöks- och åtgärdsarvoden som veterinären tar ut hos kunderna. Kommunalveterinärens lön och de arvoden som tagits ut av kunderna bildar tillsammans den arbetsinkomst som används som grund för dagpenningsförmåner.