Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta nattskift

Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta nattskift - En intervjustudie Operating theatre nurses experiences of working night-shift - An interview study Sofia Häggblom Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Examensarbete i omvårdnad, Specialistsjuksköterskeprogram inriktning operation Avancerad nivå, 15 hp Handledare: Gunilla Borglin Examinator: Lillemor Lindwall 2013-06-09 1

SAMMANFATTNING Titel: Fakultet: Kurs: Författare: Handledare: Examinerande lärare: Examinator: Sidor: Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta nattskift En intervjustudie Operating theatre nurses experiences of working night-shift An interview study Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap - Institutionen för hälsovetenskaper Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Sofia Häggblom Gunilla Borglin Barbro Renck Lillemor Lindwall 24 samt bilagor Månad och år för examination: Maj 2013 Svenska nyckelord: arbetsmiljö, nattskift, operationssjuksköterska, upplevelser Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid. Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad teamarbetet, Natten vårdandets tid, På Natten alltid redo, Natten blir till dag, Natten tidens tand samt Nattens charm. Studiens kort resultat men speglade tydlig beskrivning operationssjuksköterskornas av det huvudsakliga upplevelser innehållet av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under nattskiftet samt att Ne operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten. Det krävdes även konstant handlingsberedskap inför oväntade situationer, och arbetet under natten var under förändring då fler av dagskiftets operationer sköts över till natten. Operationssjuksköterskorna upplevde även att arbetet under natten blev svårare då de blev äldre, men att arbetet under nattskift ändå upplevdes som roligare än dagskiftet. Således kunde det tolkas att nattskiftet hade en inverkan på operationssjuksköterskornas arbete, då arbetet kunde vara fysiskt och psykiskt ansträngande vilket även kunde ha en inverkan på patientsäkerheten. Nattskiftets speciella karaktär och med ett närmare teamarbete resulterande ändå i att arbetet utfördes med kvalitet samt att operationssjuksköterskorna upplevde arbetet som roligare, vilket fick dem att välja att fortsätta arbeta nattskift. 2

ABSTRACT Title: Faculty: Course: Authors: Supervisor: Examiner: Examiner: Pages: Operating theatre nurses experiences of working night-shift An interview study Faculty of Health, Science and Technology - Department of Environmental and Life Sciences Degree project - nursing, 15 ECTS Sofia Häggblom Gunilla Borglin Barbro Renck Lillemor Lindwall 24 and attachments Month and year for the examination: May 2013 Key words: experiences, night-shift, operating theatre nurse, work environment Operating care is required during night time to secure good quality health care and to offer appropriate care to the patients in need. The operating theatre nurse is together with the medical doctor responsible for the surgery but also for the patient s perioperative care. The purpose of this interview study was to highlight theatre nurses' experiences of the night-shift in a surgical department. Semi-structured interviews were conducted with six theatre nurses in a mediumsized hospital in Sweden. After a qualitative content analysis of the transcribed texts six categories revealed: Nights backbone - teamwork, Nightshift time for nursing care, Nightshift always ready, Nightshifts turning into dayshift, Nightshift the test of time, Nightshift and its charm. The results reflected the theatre nurses' experiences of the team work as the foundation of working with patient safety, and that the opportunity to focus on nursing care and patient communication during the nightshift was higher. Her experience also mirrored the need of being constantly prepared for the unexpected and how nightshifts had become busier. Finally their experiences also reflected how time took its physical and mental price but that the night-shift was still perceived as more fun than the day-shift. Thus, it could be interpreted that the nightshift had an impact on operating theatre nurses work. The work could be physically and mentally exhausting, which also could have an impact on patient safety. The night-shifts special character with a closer teamwork resulted nevertheless in that work was done with quality and that theatre nurses experienced work as more fun, which led them to choose to continue to work night-shifts. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 5 SKIFTARBETE... 5 OPERATIONSSJUKSKÖTERSKAN I OPERATIONSSJUKVÅRDEN... 6 OPERATIONSVERKSAMHET UNDER NATTSKIFTET... 6 PROBLEMFORMULERING... 7 SYFTE... 7 DESIGN OCH METOD... 7 URVAL OCH REKRYTERING... 7 DATAINSAMLING... 8 DATAANALYS... 8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 11 RESULTAT... 11 NATTENS RYGGRAD - TEAMARBETET... 12 NATTEN - VÅRDANDETS TID... 12 PÅ NATTEN - ALLTID REDO... 13 NATTEN BLIR TILL DAG... 14 NATTEN - TIDENS TAND... 15 NATTENS CHARM... 16 DISKUSSION... 17 RESULTATDISKUSSION... 17 METODDISKUSSION... 19 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 21 KLINISK BETYDELSE... 21 KONKLUSION... 21 REFERENSER... 22 Bilaga 1: Information till avdelningschef Bilaga 2: Tillstånd för genomförande av examensarbete Bilaga 3: Informationsbrev samt förfrågan om medverkan till intervjudeltagare Bilaga 4: Intervjuguide Bilaga 5: Samtyckesblankett för deltagande 4

INTRODUKTION För att idag erbjuda en god vård inom hälso- och sjukvården bör sex olika kvalitetsområden uppfyllas. Kvalitetsområdena avser en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv, jämlik och som erbjuds inom en rimlig tid (Socialstyrelsen 2009). De sex kvalitetsområdena har sitt stöd i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som stipulerar att vården skall bedrivas så kraven på god vård uppfylls och att patienten skall få en bedömning av sitt tillstånd samt hjälp inom rimlig tid. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) förtydligar även att vården skall arbeta för att förebygga vårdskador samt att anmäla eventuella missförhållanden som finns inom sjukvården. För att arbeta patientsäkert samt uppfylla kvalitetsområdena och HSL, innebär det att kompetent hälso- och sjukvårdspersonal måste finnas att tillgå vid dygnets alla timmar, så även på operationsavdelning. Skiftarbete Inom svensk hälso- och sjukvård har personalens arbetstider varit organiserade i skift sedan 1970-talet. Personalen arbetar främst utifrån ett treskift, vilket delas in i morgon-, kvälls- samt nattskift. Roterande skift är även vanligt inom sjukvården, vilket innebär att personalen får rotera mellan dessa tre skift (Wennström 1994). Arbetstidslagen (SFS 1982:673) är en skyddslag för att säkerställa arbetarnas hälsa och säkerhet. Lagen säger att arbetstiden i Sverige ej får uppgå till över 40 timmar per vecka, och den anställde skall ha minst 11 timmars sammanhängande vila i följd under varje period om 24 timmar. Avvikelse får göras då specifika förhållanden råder, men maximalt under en fyraveckorsperiod. Lagen säger vidare att under vilan skall tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ingå, dock får avvikelse göras då arbetets natur, allmänhetens behov eller om andra särskilda omständigheter råder och arbetet måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05.00. Nattskift Nattarbete kan definieras som arbetstid minst tre timmar mellan klockan 22.00 och 06.00. Nattskiftet får ej överstiga åtta timmar om inte specifika omständigheter råder, och vid särskilda risker eller vid stor fysisk eller mental ansträngning får nattskiftet aldrig överstiga åtta timmar under varje period om 24 timmar (SFS 1982:673). Vid en genomgång av tidigare studier som undersöker nattskiftets inverkan på hälsan, framkom att arbete under natten kunde förknippas med flertalet konsekvenser för individen, då det kunde störa kroppens naturliga dygnsrytm samt andra fysiologiska funktioner (Knutsson 2003; Åkerstedt 2003). Enligt Knutsson (2003) kunde nattarbete öka risken för gastrointestinala besvär, metabola störningar, kardiovaskulära sjukdomar samt cancer. Arbete under natten kan även ha negativ inverkan under graviditet. Vidare berättar Åkerstedt (2003) att nattarbete kunde leda till en rubbad dygnsrytm där arbetaren upplevde sömnighet på arbetet, svårigheter att somna samt förkortad sovtid, vilket försvårade återhämtningen efter nattskiftet. Nattskift inom sjukvården är en självklarhet för att kunna uppnå Hälso- och sjukvårdslagens (SFS 1982:763) krav på vård inom rimlig tid. Enligt Nilsson et al. (2008) är nattskiftet inom sjukvården av speciell karaktär då arbetsmiljön ser annorlunda ut jämfört med dagskiftet. Upplevelsen finns att nattskiftet är mindre stressigt och att nattpersonalen inte arbetar ordentligt. Därför läggs arbete över till nattskiftet och personalen som får förbereda inför dagens arbete. På vårdavdelningar är dock personalstyrkan under natten minimerad och arbetet skall utföras patientsäkert trots mindre personal, personal som sannolikt även kan uppleva sig som trötta. I en studie av Gander et al. (2007) undersöktes den upplevda tröttheten 5

och frekvensen av misstag gjorda av läkare under nattskiftet, och närmare 50% av läkarna uppgav att de gjort ett trötthetsrelaterat misstag vid arbete under natten. Operationssjuksköterskan i operationssjukvården För att genom ett kirurgiskt ingrepp diagnostisera eller behandla ett sjukdomstillstånd hos en patient krävs ett team på operationsavdelningen bestående av operationssjuksköterska, operationsundersköterska, anestesisjuksköterska, anestesiläkare samt opererande läkare (Gillespie et al. 2009). Operationssjuksköterskan är specialistutbildad inom omvårdnad i operationssammanhang, och sammanflätar den kunskapen med sjuksköterskans sex kärnkompetenser; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2010). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård (Riksföreningen för operationssjukvård [SEORNA] 2011) utgår utifrån Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005), och beskriver att operationssjuksköterskan i teamet ansvarar för en god och säker patientcentrerad vård genom kompetens inom perioperativ omvårdnad (det pre- intra- samt postoperativa vårdandet av patienten), medicinsk vetenskap, forskning, utbildning, utveckling samt ledarskap i operationssammanhang. Arbetet som operationssjuksköterska kräver en bred kunskap inom operationsmetodik, en god kommunikationsförmåga, flexibilitet samt en förmåga att leda ett operationsteam. Ibland kan operationssjuksköterskans huvudkompetens tolkas ligga i det tekniska kunnandet inom operationsmetodikerna, och då fokus ligger på den tekniska kunskapen kan operationssjuksköterskornas omvårdnadshandlingar hamna i skymundan (Gillespie et al. 2009). Dock rör operationssjuksköterskans huvudsakliga arbete den perioperativa vården, vilken innefattar de omvårdnadshandlingar som ges till patienten, den dialog som förs med patienten för att säkra patientens välbefinnande samt de praktiska, kirurgiska tillvägagångssätten som patienten genomgår för att uppnå hälsa och liv (Lindwall & von Post 2005). Operationsverksamhet under nattskiftet För att kunna erbjuda vård och omvårdnad dygnet runt krävs även nattskift på operationsavdelningen (SFS 1982:763). En studie (Van Oostrum et al. 2008) från Holland visar att personalstyrkan kan vara minimerad under nattskiftet, och vid flera sjukhus finns enbart ett operationsteam vid varje operationsavdelning. Arbete med enbart ett team kan vara sårbart och vid flera akuta operationer kan det krävas att extra personal rings in. Vidare visar studier från USA och England (Cao et al. 2008; Faiz et al. 2007) att antalet operationer är mindre under nattskiftet, men att de kan pågå desto längre. Operationer som utförs under nattskiftet motsvarar enligt studierna cirka tio procent, och jämfört med dagskiftet kan en ökning ses i antalet akuta operationer, där akuta appendektomier samt laparotomier utgör majoriteten (Faiz et al. 2007). I Sverige kan ej motsvarande studier hittas, dock kan författaren i denna intervjustudie misstänka att studierna (Cao et al. 2008; Faiz et al. 2007; Van Oostrum et al. 2008) troligtvis även är representativa i en svensk kontext. 6

Problemformulering För att motsvara kraven på god vård för patienten måste operationsverksamhet erbjudas och utföras dygnet runt, och för att en operation skall fungera optimalt krävs ett teamarbete där en kunnig operationssjuksköterska är delaktig. Diskussionen kring arbetstiderna inom vården med dess skift samt skiftrotation är alltid aktuell och diskuteras ofta i olika media. Internationellt ser nattskiftet annorlunda ut än dagskiftet, och enligt Cao et al. (2008) samt Yamaguchi et al. (2011) kan nattskiftet inverka negativt på anestesipersonalen samt opererande läkare, som kan uppleva trötthet samt försämrat humör, vilket då också rimligen kan leda till att den vård de erbjuder kan påverkas negativt. Vid en litteratursökning angående operationssjuksköterskan och arbetet under natten framkommer dock ett sparsamt kunskapsunderlag. Studier saknas både internationellt och i Sverige, således är kunskapen om vilken inverkan nattarbete kan ha på operationssjuksköteskans arbete begränsad. Det samma gäller för operationssjuksköterskans upplevelse av att arbeta under natten. Syfte Syftet med denna studie var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta under nattskiftet på en operationsavdelning. Vilka skillnader upplever operationssjuksköterskorna i arbetet vid en jämförelse mellan dag- och nattskift? DESIGN OCH METOD Enligt Polit och Beck (2012) grundar sig de flesta studier med kvalitativ design i konstruktivismen, där verkligheten är multipel och subjektiv och skapas av de som upplever verkligheten. Ny kunskap skapas då en individ delger sin kunskap och sina upplevelser, och studiers resultat formas genom en interaktiv process (Polit & Beck 2012). Operationssjuksköterskan utgår från ett vårdande yrkesparadigm där människobilden, kompetensen, yrkesbilden samt intresset för yrket styr vården av patienten, och kan se olika ut hos operationssjuksköterskorna (Lindwall 2004). Detta tillsammans med arbetets syfte: att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser, innebar att arbetets författare valde att genomföra halvstrukturerade intervjuer (Gillham 2008) som analyserades inspirerad av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Enligt Polit och Beck (2012) baseras resultatet i denna typ av kvalitativ ansats på deltagarnas synvinkel och upplevelser av verkligheter, och ansatsen innebär också att flera dimensioner av ett komplicerat fenomen kan belysas. Urval och rekrytering Inför intervjustudien inviterades nio operationssjuksköterskor att delta, varav sex accepterade inviten. Enligt Polit och Beck (2012) skall urvalet inom kvalitativa studier inte vara slumpmässigt då detta riskerar att lämna ute informanter som är villiga att samtala och dela sin kunskap samt upplevelser. Undersökningsgruppen behöver ej heller vara stor då informanterna ger ett bredare material med större djup, och deras mål bör vara att dela med sig av sina erfarenheter snarare än att vara representativa (Polit & Beck 2012). Inklusionskriterierna för denna studie var att operationssjuksköterskorna skulle ha varit verksamma minst ett år samt arbeta utifrån ett roterande skift, det vill säga morgon-, kvälls- 7

samt nattskift, då detta kunde ge en rikare bild av arbetet under nattskiftet i förhållande till dagskiftet. För rekrytering av informanter skickades initialt ett informationsbrev (Bilaga 1) till ansvarig avdelningschef på ett medelstort sjukhus i Sverige. Efter godkännande från avdelningschefen (Bilaga 2) om att intervjustudien kunde utföras på berörd operationsavdelning, valdes operationssjuksköterskor ut utifrån inklusionskriterierna genom ett bekvämlighetsurval, där hänsyn tagits till operationssjuksköterskornas arbetsschema och praktiska möjlighet att delta i studien. Operationssjuksköterskorna kontaktades genom ett informationsbrev samt en förfrågan om att delta i studien (Bilaga 3). De sex operationssjuksköterskorna som valde att delta hade varit yrkesverksamma mellan 1 till 30 år och arbetat nattskift mellan ett par månader och flera år. Datainsamling För att samla in data genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer där frågorna utformats i en intervjuguide (Bilaga 4) enligt Gillhams (2008) beskrivning av intervju-teknik och genomförande av forskningsintervjuer. De halvstrukturerade frågorna var öppna, vilket ökade möjligheten för att intervjun blev av god kvalitet, och tekniken innebar både flexibilitet samt struktur i intervjuerna. Intervjufrågorna genomgick en utvecklingsprocess och diskuterades noggrant med arbetets handledare för att säkerställa att de höll sig inom ämnet, och samma frågor ställdes sedan till alla deltagare, med möjlighet att även ställa följdfrågor för att säkerställa att likvärdiga upplevelser täcktes in. Ungefär lika lång intervjutid avsattes till alla deltagare (Gillham 2008). Inför intervjustudien utfördes först en pilotintervju för att testa den utarbetade intervjuguiden och ha en möjlighet att justera den inför intervjuerna. Guiden visade sig dock fungera väl och inga justeringar behövde därför göras. Intervjuerna ägde rum på enskild plats på den berörda operationsavdelningen i samband med informanternas ordinarie arbetspass under dagtid. Informanterna fick information om platsen för intervjun samt den uppskattade tid som kunde komma att behövas, sedan fick de själva välja dag samt tid för intervjun. Vid oklarheter under intervjun bad författaren deltagaren att förtydliga sin mening genom följdfrågor, detta för att undvika missförstånd. Intervjuerna varade cirka 15 minuter och spelades in på två mobiltelefoner. Materialet transkriberades sedan ordagrant till text av arbetets författare. Dataanalys Enligt Polit och Beck (2012) är den kvalitativa innehållsanalysen inte bunden inom någon specifik kvalitativ forskningstradition, utan syftar enbart till att genom analys av narrativ data identifiera framträdande teman samt mönster inom dessa teman. Lundman och Graneheim (2008) menar att analysen kan vara både deduktiv (analys utifrån en utarbetad mall) samt induktiv (förutsättningslös analys av texter baserade på människors berättelser). En induktiv ansats användes under studiens analysprocess. Efter transkriberingen analyserades materialet utifrån Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysen var latent och fokuserade på det som sades under intervjuerna och vilka mönster som kunde ses i texten. Det transkriberade materialet utgjorde analysenheten, som initialt lästes i sin helhet flera gånger. Vid genomgång av texten framkom olika domäner som tolkades att representera specifika områden. Dessa textstycken ströks under med olika färgpennor och med en 8

kommentar i marginalen angående vilken domän texten tillhörde. Efter detta påbörjades arbetet med att urskilja meningsenheter, vilket var meningsbärande delar av texten. Meningsenheter skrevs sedan ned i separata word-dokument, där likheter och skillnader i materialet kunde föras samman. Efter att meningsenheter tagits ut genomgick dessa en kondensering, där texten reducerades men behöll sin centrala mening. Vid abstrahering lyftes sedan innehållet i texten till en högre logisk nivå. Efter abstraheringen framkom tydliga områden som sattes ihop i koder, som kortfattat beskrev innehållet i materialet. Koder med liknande innehåll utgjorde sedan intervjustudiens kategorier. Under hela analysprocessen fokuserades arbetets syfte, det vill säga operationssjuksköterskornas upplevelse av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. För att tydliggöra analysprocessen visas exempel i Tabell 1. 9

Tabell 1. Översikt av analysprocess med exempel på koder för kategorisering Meningsenhet Kondensering Kod Kategori Man är mindre personal och man är tvingad till att hjälpas åt på ett annat vis. Med mindre personal måste de hjälpas åt Alla hjälps åt Jag känner att man måste alltid lita på sina kollegor och till deras kompetens, och det krävs kompetens för att jobba under natten, men även tolerans och tålamod med varandra Under natten krävs kompetens och tillit i teamet Kompetent team Nattens ryggrad - teamarbetet Det blir lite mer under natten, lite mer kommunikation före och lite med efter operationen. vi är ensamma, och då vet jag att det här måste jag göra, annars blir det här inte gjort, och då tar jag på mig mer tid för att göra omvårdnaden än på dagen. Mer kommunikation mot patienten under natten Under natten tar de sig mer tid att utföra omvårdnadsarbetet Patient kommunikation Tid för omvårdnad Natten vårdandets tid Man vet aldrig hur natten blir när man kommer och sen fortsättningen på natten. Så det är ju när det blir så akut att det inte kan vänta, om vi till exempel står med en app. eller någonting, och så kommer det ett omedelbart snitt eller en aorta eller så. Och då är vi ju tvungna Operationssjuksköterskorna vet aldrig vad som kommer hända under natten Operationssjuksköterskan måste vara mentalt förberedd på att en akut situation kan uppkomma när som helst Oförutsägbart arbete Mental förberedelse På natten alltid redo idag är det ganska vida indikationer för att operera egentligen, de opererar allt möjligt och det har blivit mer på senaste. det är många kontrollgrejor under natten och det måste göras för det finns inte tid för sådant under dagen, och det är sådär småtråkiga grejor kan det upplevas men det måste göras för det finns inte tid på dagen. Idag är det större variation på nattens operationer, och det har blivit mer senaste tiden Under natten måste operationssjuksköterskorna göra många extra arbetsuppgifter, då dessa inte hinns med under dagskiftet Fler operationer Fler arbetsuppgifter Natten blir till dag Vaken och koncentrerad när man står inne i såret, och sen så skall du ge ifrån dig 100% hela tiden, och det är ju, fysiologiskt skall vi ju sova nattetid, så det är jätte jobbigt. Man sover mycket sämre när man blir äldre, på dagen. När man var ung, så då tyckte jag det var väldigt mycket lättare Under natten är operationssjuksköterskorna trötta, dock krävs alltid att de är alerta och koncentrerade Att arbeta nattskift som operationssjuksköterska blir fysiskt svårare ju äldre de blir Trött, men alert Åldern tar ut sin rätt Natten tidens tand det är så varierat, det är från gynekologi till ortopedi till kirurgi och så, och jag tycker det är jätteroligt. Samtidigt som det kan hetta till och kan vara väldigt annorlunda och hektiskt och man vet inte, oj hur blir det här, vad gör vi nu och lite si och så. Så det är det som charmen med det hela Det är stor variation på operationer nattetid, vilket uppskattas De akuta situationerna upplevs som roliga och ökar trivseln under natten Variation ökar trivsel Akuta situationer ökar trivseln Nattens charm 10

Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådet (2012) har utformat fyra etiska huvudkrav för att bedriva forskning inom humanistiskt- och samhällsvetenskaplig forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet behandlar att alla berörda inom forskningen skall informeras angående studiens syfte. Inför intervjustudien informerades avdelningschefen angående studien och gav sitt godkännande att datainsamlingen kunde ske på berörd operationsavdelning. Informanterna kontaktades sedan genom ett informationsbrev där studiens syfte presenterades samt tillvägagångssättet. Information framkom att deltagandet var frivilligt och att medverkan när som helst kunde avbrytas under studiens gång. Samtyckeskravet innebär att alla deltagarna har rätt att själv bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet 2012). För att uppnå kravet om samtycke fick alla informanter godkänna sitt deltagande genom att skriva under en samtyckesblankett (Bilaga 5) efter att ha tagit del av informationsbrevet. Vidare fick informanterna innan intervjuns start information angående konfidentialitet, för att uppnå konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2012). Deltagandet kunde ej anses vara fullt anonymt, då intervjun tog plats på operationssjuksköterskornas arbetsplats och studiens författare träffade informanterna personligen. Dock uppgavs inga personuppgifter som kan härleda intervjumaterialet till någon specifik deltagare. Intervjuerna kodades och enbart studiens författare samt handledare hade tillgång till det transkriberade materialet. Intervjuerna kommer ej heller användas i annat syfte än forskningssyfte, detta för att uppfylla nyttjandekravet. Polit och Beck (2012) beskriver även tre grundläggande etiska principer som skall tas i beaktning. Det skall finnas ett välgörande syfte med studien, undersökningsdeltagarnas människovärde skall ej kränkas och alla skall behandlas rättvist och lika. Studien anses kunna tillföra ny kunskap inom ett område med sparsamt forskningsunderlag, och kunde därmed bedömas vara välgörande för operationsverksamheten. Vid studiens godkännande kommer deltagarna ha tillgång till studien via arbetsplatsen, och tillgång kommer även finnas genom Karlstads universitets hemsida. De operationssjuksköterskor som önskade delta i studien hade rätt till detta, och alla behandlades likvärdigt med respekt och lika oavsett vilken bakgrund de hade. Enligt Polit och Beck (2012) skall även åtgärder vidtas för att undvika vetenskapliga oredligheter såsom plagiering, fabricering samt falsifiering. Vid transkriptionen av de inspelade intervjuerna lyssnade författaren på insamlad data flertalet gånger för att ej förbise någon information eller förvanska materialet. Innan dataanalys lades även vikt vid att läsa igenom materialet ordentligt för att undvika feltolkningar. Författaren har ej manipulerat resultatet genom att utelämna data. Citat i resultatet redovisas ordagrant, och för att undvika misstankar om plagiat i studien används referenshantering enligt Harvard-systemet beskrivet av Karlstads universitetsbibliotek (2011). RESULTAT Den kvalitativa innehållsanalysen av den transkriberade texten tolkades att reflektera sex kategorier; Nattens ryggrad - teamarbetet, Natten - vårdandets tid, På Natten - alltid redo, Natten blir till dag, Natten - tidens tand samt Nattens charm. 11

Nattens ryggrad - teamarbetet Kategorin nattens ryggrad - teamarbetet reflekterade det faktum att personalstyrkan var decimerad under natten, men att den minskade personalstyrkan istället upplevdes leda till ett bättre teamarbete i jämförelse med på dagen. Informanterna menade att alla var tvungna att hjälpa till för att arbetet skulle fungera, och detta utgjorde grunden för att kunna utföra ett säkert arbete under nattskiftet. mycket bättre, det [teamarbetet] blir naturligare på något vis. Återigen för det är bara vi, och vi måste få det att fungera. (5) Upplevelsen av att arbeta nattskift färgades också av att alla kunde och hjälptes åt med de olika arbetsuppgifterna och även bortom yrkesgränserna, det vill säga operationssjuksköterskans och anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter. Detta berodde bland annat på att en anestesisjuksköterska i teamet kunde bli kallad på ett akutlarm, vilket ledde till att operationssjuksköterskan fick hoppa in i hennes/hans ställe på anestesisidan och hjälpa den då ensamme anestesisjuksköterskan. Detta kunde uttryckas som: På natten går det oftast bättre säger vi än på dagen för vi är ju liksom ett gäng. Kan sträcka ut sig och göra någonting liksom utanför det där (2) Denna kategori representerade även informanternas upplevelser av vikten att få teamarbetet att fungera under nattskiftet. Operationssjuksköterskorna upplevde att de behövde vara kompetenta och ha tillit till att alla i teamet klarade av att sköta sina arbetsuppgifter. God kommunikation upplevdes som grundläggande för att teamarbetet nattetid skulle fungera, speciellt då det under nattskiftet inte fanns någon personal avsatt för att ansvara för det administrativa arbetet. Detta kunde innebära att teamet själv behövde hantera all kontakt och kommunikation gentemot akut- och vårdavdelningar. Det är jätteviktigt vem du jobbar med och hur du jobbar, jag menar det är kontakt och kommunikation, det är nummer ett vid nattarbete. (1) Natten - vårdandets tid Kategorin natten - vårdandets tid speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att de under nattskiftet hade mer tid och möjlighet att fokusera på patienten och omvårdnaden. Informanterna upplevde att de utförde samma typ av omvårdnadsarbete som under dagskiftet, dock upplevdes tempot och stämningen under natten som lugnare, vilket gav mer tid för omvårdnadsarbetet. Patienterna var ofta sämre förberedda inför operation, vilket resulterade i att operationssjuksköterskorna menade att de behövde utföra en bredare preoperativ bedömning av patientens status och omvårdnadsbehov inför operation. 12

Vi är ensamma, och då vet jag att det här måste jag göra, annars blir det här inte gjort, och då tar jag på mig mer tid att göra omvårdnaden än på dagen. (4) Operationssjuksköterskorna framförde även att kommunikationen med patienten förbättrades under natten, då de hade mer tid för samtal med patienten både pre- och postoperativt. Under dagskiftet upplevdes anestesipersonalen få en förbättrad kontakt med patienterna och operationssjuksköterskorna kunde känna att de trängde sig på när de önskade skapa en kontakt med patienten. Under nattskiftet hade dock operationssjuksköterskorna större möjlighet att ta plats och kommunicera med patienterna. Det faktum att personalstyrkan var mindre under nattskiftet upplevdes vara bidragande till att operationssjuksköterskorna hade större möjlighet att ta del av kontakten och omvårdnaden runt patienten, samt att även lyssna in den kommunikation patienten hade med anestesisjuksköterskan. då på natten har vi hela teamet för en patient vi är alla runt en patient och det blir mer omvårdnad. (1) Vi hälsar och presenterar sig på ett lite mer naturligt sätt tycker jag, och man får information när narkossköterskan pratar med patienten också, vilket man ibland kan missa på dagtid då det är hög ruljans (5) Den mindre personalstyrkan upplevdes förbättra omvårdnaden generellt då hela teamet arbetade för enbart en patient, och utan att behöva fokusera på nästkommande operation. Upplevelsen fanns att vården ibland drevs på ett löpande band under dagen. Under natten upplevdes dock inte samma typ av tidspress att omedelbart operera nästa patient i schemat, och teamet kunde fokusera på en patient i taget. Detta fick operationssjuksköterskorna och resterande del av teamet att hjälpas åt och ta sig mer tid för patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Ja det (det pre- intra samt postoperativa arbetet) funkar ju nästan lite bättre tror jag, nattetid. Och så tar man ju bara en sak i taget. (6) På Natten - alltid redo I kategorin på natten - alltid redo reflekterande operationssjuksköterskorna över sina upplevelser av att de under nattskiftet alltid måste stå handlingsberedda inför oväntade- och akuta situationer. Inför nattskiftet framkom det att de aldrig visste vad de kunde förvänta sig under sitt arbetspass eller hur natten skulle fortskrida. Det oförutsägbara nattarbetet ledde då till att operationssjuksköterskorna upplevde att det alltid krävdes praktisk och mental handlingsberedskap. Det är lugnt och stilla Samtidigt som det kan hetta till och kan vara väldigt annorlunda och hektiskt Så det är det som är charmen med det hela, att man aldrig vet hur natten blir när man kommer och sen fortsättningen på natten. (2) 13

På natten utförde operationssjuksköterskorna ett arbete med att praktiskt förbereda operationssalarna inför de akuta situationer som kunde uppstå. Uppgifter såsom att kontrollera operationssalarna och det material som krävs för att utföra till exempel ett kejsarsnitt eller en akut aortaoperation utfördes varje arbetspass. Under nattskiftet var personalstyrkan minskad, och ofta fanns ej tillgänglig personal att iordningställa en operationssal då en akut situation uppstod. Därför lades stor vikt att vid lugnare stunder under natten, gå igenom de akutsalar som kunde användas och förse dessa med det material som troligtvis krävdes vid olika akuta tillstånd. De kontrollerade även att den medicinsktekniska utrustningen i operationssalarna fungerade. Sen är det speciellt viktigt med akutsalarna, vi har till exempel alla kejsarsnitt där barnet skall vara ute på 10 minuter från att de ringer. Och då måste allting vara färdigställt (3) Operationssjuksköterskorna upplevde också att förutom en praktisk förberedelse inför akuta situationer, behövde de även ha en mental beredskap inom sig att situationen under natten snabbt kunde förändras. De akuta situationerna kunde leda till att de fick ändra om sin planering, och även avbryta pågående operationer för att hinna hjälpa den patient som var mer akut sjuk. Så är det ju när det blir så akut så den inte kan vänta, om vi till exempel står med en appendektomi eller någonting, och så kommer det ett omedelbart snitt eller en aorta eller så. Och då är vi ju tvungna (4) Dessa situationer uppstod relativt sällan, dock skapade möjligheten inför en sådan situation tidvis stress bland operationssjuksköterskorna, då de upplevde att tröttheten under nattskiftet gör det svårare att vara alert under hela natten och bibehålla konstant mental beredskap inför akuta situationer. Natten blir till dag I kategorin natten blir till dag reflekterade operationssjuksköterskorna över den ständigt ökande arbetstyngden under nattskiftet, och utvecklingen mot att nattskiftet mer och mer började likna ett dagskift. Operationssjuksköterskorna upplevde att nutidens effektivisering av sjukvården, och behovet av en utökad mängd utförda operationer, hade en inverkan på deras arbete under nattskiftet, då fler och fler operationer från dagskiftet sköts över på nattskiftet. Under nattskiftet skulle enbart akut verksamhet pågå, dock menade operationssjuksköterskorna att flertalet operationer utfördes under natten enbart för att komma ikapp i föregående dags försenade operationsschema. Detta kunde uttryckas så här: Idag är det ganska vida indikationer för att operera på natten, de opererar allt möjligt och det har blivit mer av det på senaste. För egentligen är det ju såhär, att de tittar på vad de har för program på morgonen, och de kanske måste jobba undan inför det, och då är ju någonting som är fel. Om man är tvungen att jobba undan på natten, det är ju akutverksamhet. (3) 14

Under nattskiftet var operationssjuksköterskorna även tilldelande flertalet arbetsuppgifter som inte dagpersonalen hann med. Uppgifter såsom att fylla på skåp, diska instrument och kontrollera operationssalarna låg på de nattarbetande operationssjuksköterskorna, samt att självständigt städa operationssalen och diska och packa de instrument som användes under nattens operationer. Detta kunde upplevas som ett stressmoment då personalstyrkan var minskad under nattskiftet, och utvecklingen gick mot att de arbetade i operationssalen hela natten. Operationssjuksköterskorna upplevde att det då fanns mindre tidsmöjlighet för sådana arbetsuppgifter. de här sakerna med att köra ut på sal och de saker som skall förberedas inför nästa dag kanske, är oväsentligt. (6) Informanterna ansåg att då arbetstyngden ökade under nattskiftet krävdes allt mer planering och prioritering som liknande den under dagskiftet. I denna kategori framkom också att prioriteringen under nattskiftet ibland inte fungerade och informanterna upplevde att de opererande läkarna inte kunde samarbeta i prioriteringsfrågan. I dessa fall vände sig de ansvarige läkarna till operationssjuksköterskorna, som tillsammans med anestesipersonal rådfrågades vilken patient som skulle prioriteras. Detta kunde upplevas som arbetsuppgift utanför operationssjuksköterskornas kompetens, då det var läkaren som skulle ha det yttersta medicinska ansvaret. Den som behöver opereras i första hand skall prioriteras Det är liksom vi som skall bedöma vem som skall gå först, det måste bli doktorerna. Ibland kan liksom doktorerna inte komma överens, och det drabbar oss. (1) Natten - tidens tand I kategorin natten tidens tand framkom operationssjuksköterskornas upplevelser av de fysiska begränsningar som uppkom under och efter ett nattskift, och framförallt efter att ha arbetat nattskift en längre tid. Arbetet under natten kunde upplevas som ansträngande, då kroppen var trött och inställd på sömn. Informanterna uttryckte att det vore en förbättring att få sova under nattskiftet, då de framförallt menade att operationer efter klockan 03.00 var ansträngande och att kroppen började säga emot. Visst är det tufft, framåt fyra känns det ju, rent fysiologiskt att man inte mår lika bra i kroppen, man kan bli lite illamående och så Det blir jobbigt framåt småtimmarna. (5) Trots tröttheten under nattskiftet krävde arbetet på en operationsavdelning att operationssjuksköterskorna alltid var pigga och skärpta. Operationssjuksköterskorna upplevde att även då tröttheten var överhängande, så kunde en akut operation och/eller situation underlätta då det resulterade i ett adrenalinpåslag. Informanterna uttryckte att de på detta vis klarade av att hålla sig alerta under natten, men att de vid hemgång upplevde en stor trötthet och att de därför ville undvika att arbeta flera nätter i sträck. 15

Man måste vara alert på natten Det blir jobbigt, men annars när snitten kommer och trauman kommer så då är man pigg, fast man var trött innan, man får ju ett adrenalinpåslag. (3) I kategorin natten tidens tand speglades även operationssjuksköterskorna upplevelse av att åldern, efter en längre tids nattskift, tillslut började ta ut sin rätt. Det framkom att ju äldre operationssjuksköterskorna blev, och ju längre tid de arbetat nattskift, desto svårare blev återhämtningsperioden efter ett nattskift. I yngre år klarade kroppen av att arbeta flera nattskift och återhämtade sig från dessa utan framträdande besvär. De äldre operationssjuksköterskorna upplevde fortfarande att det ej var bekymmersamt under själva nattskiftet, dock försämrades sömnen efter arbetspasset, vilket tillslut orsakade att de inte längre kände att de klarade av att arbeta nattskift i lika stor utsträckning. Ju äldre man blir, så blir det svårare att gå natt tycker jag, svårare, inte på natten utan det är sen när man skall vända tillbaka till dagsarbetet igen och gå dag liksom. (2) Nattens charm Kategorin nattens charm speglade operationssjuksköterskornas upplevelser om varför de vill fortsätta att arbeta nattskift, trots att arbetet bitvis kunde upplevas som slitsamt. Trots en ökad arbetstyngd samt en försämrad förmåga till återhämtning efter längre tids nattarbete, valde operationssjuksköterskorna att ändå fortsätta arbeta nattskift då det var roligare och mer varierat än att arbeta under dagtid. Arbetet med olika typer av operationer, såsom ortopedi, kirurgi samt gynekologi, upplevdes som utmanande och ökade trivseln samt viljan att fortsätta att arbeta nattskift. Operationssjuksköterskorna kunde uttrycka sig så här: Jag tycker det är roligt, för det är så varierande. Du vet aldrig vad du skall göra, det är blandat hela tiden. (4) Det framkom även att arbetet upplevdes som roligare då operationssjuksköterskorna fick arbeta mer i den akuta verksamheten. Oförutsägbart arbete var utmanande, och ledde till att teamet tvingades arbeta närmare varandra. Det välfungerande teamarbetet under nattskiftet ökade trivseln och upplevdes vara en orsak till att operationssjuksköterskorna ville fortsätta arbeta under natten. Jomen det är ganska kul, det här med akutsjukvården och att man inte vet vad som kommer. Och att man är ett litet team, att man jobbar i ett lag. (6) 16

DISKUSSION Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift. Den kvalitativa innehållsanalyen resulterade i sex kategorier som tolkades att spegla operationssjuksköterskorna upplevelser av att teamarbetet samt omvårdnadsarbetet fungerade bättre under nattskiftet, trots hög arbetsbelastning och konstant handlingsberedskap inför akuta operationer. Operationssjuksköterskorna upplevde även nattskiftet som trivsamt, även om de också upplevde att om åldern tillslut tog ut sin rätt och att arbeta natt således kroppsligt kunde upplevas som mer ansträngande än arbete under dagskiftet. Resultatdiskussion Resultatet indikerade att för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete nattetid så ter sig ett välfungerande team som en vital del. Det framkom att den minimerade personalstyrkan på natten kunde resultera i ett ökat samarbete över gränserna avseende arbetsuppgifterna men också att kommunikationen förbättrades. Detta ledde till upplevelsen av ett väl fungerande teamarbete. Enligt Svensk sjuksköterskeföreningen (SSF 2010) är samverkan i team samt säker vård två av sex väsentliga kärnkompetenser som operationssjuksköterskan behöver kunna behärska. Vidare fastställer kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationsvård (SEORNA 2011) att kvaliteten på vården som ges i operationssammanhang bör vara kopplat till teamet samt dess förmåga till samverkan med varandra. I en studie av Wunsch et al. (2004) kunde en ökad dödlighet ses bland patienter som skrevs in på sjukhus nattetid, dock beskrev Wheelan et al. (2003) i sin studie att ett välfungerande team med ett strukturerat och välorganiserat arbetssätt förbättrade vården och minskade risken för komplikationer samt dödligheten bland patienterna. Silén-Lipponen et al. (2005) fann även i sin studie att för att undvika misstag och komplikationer på en operationsavdelning, oavsett tid på dygnet, krävdes ett kompetent och välfungerande team. Denna tanke stödjs även av Yaghoubian et al. (2010) som upptäckte att trots akuta situationer samt trött personal under nattskiftet, kunde författarna inte upptäcka någon ökad risk för komplikationer bland de patienter som opererades under natten jämfört med operationer utförda under dagskiftet (Yaghoubian et al. 2010). Det förbättrade teamarbetet som operationssjuksköterskorna upplevde, där hela personalgruppen samarbetade och stöttade varandra, torde därmed kunna resultera i en kvalitativ och säker vård för patienter som opereras under nattskiftet. Resultatet indikerade även att större fokus lades på patientens omvårdnad under nattskiftet. Omvårdnaden blev mer framstående då operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Genom en förbättrad kommunikation med patienterna samt ett lugnare tempo på operationsavdelning, upplevdes möjligheterna till ett gott omvårdnadsarbete som förbättrat. Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudområden, och operationssjuksköterskan ansvarar för att ge patienter och anhöriga en god och säker omvårdnad i samband med operation (SEORNA 2011). I en studie av Gillespie et al. (2009) kunde dock det tekniska kunnandet inom operationsområden vara mest framträdande inom operationssjuksköterskans kompetens, och den patientcentrerade omvårdnaden kunde hamna i skymundan (Gillespie et al. 2009). Under nattskiftet upplevde operationssjuksköterskorna dock att omvårdnaden hamnade i större fokus, och i en studie av Nilsson et al. (2008) framkom i resultatet liknande upplevelser på vårdavdelningar, där sjuksköterskor hade större möjlighet att i stillhet samtala med 17

patienterna och ge extra tid för deras grundläggande omvårdnadsbehov under natten. Johansson et al. (2005) beskrev även i sin studie att patienterna var nöjdare om sjuksköterskorna ägnade sig åt grundläggande omvårdnad, och ett förbättrat omvårdnadsarbete ökade i sin tur även sjuksköterskornas tillfredställelse över det arbete de utfört (Johansson et al. 2005). Nattskiftet kunde ge operationssjuksköterskorna en förbättrad möjlighet att arbeta mer patientcentrerat och inom sitt största kompetensområde, omvårdnad. Detta kan därmed leda till att patienterna som opereras under natten blir mer nöjda med vården, samt att operationssjuksköterskorna kan känna sig mer nöjda med det arbete de utfört på operationsavdelningen under nattskiftet. I resultatet framgick även att arbete under natten ter sig kräva en högre handlingsberedskap än vad arbete kanske gör under dagen. Under nattskiftet pågick framförallt akut verksamhet på operationsavdelningen, och operationssjuksköterskorna behövde under hela natten vara förberedda på situationer som krävde ett akut handlade från deras sida. Operationssjuksköterskorna upplevde att de mest akuta situationerna inte uppkom ofta, men att de ändå under nattskiftet behövde vara praktiskt och mentalt förberedda för vad som kunde hända och hur det skulle förändra arbetet under natten. Enligt Faiz et al. (2007) kunde en ökning av akuta operationer ses under natten, vilket enligt Campbell et al. (2008) krävde en högre handlingsberedskap under nattskiftet då personalstyrkan är minskad och personalen måste kunna agera snabbt och korrekt i den rådande akuta situation som uppstått. De Cordova et al. (2013) bekräftade att denna typ av handlingsberedskap även krävdes i den allmänna sjuksköterskans arbete under natten. Då resurserna och personalstyrkan var minskad under natten, men sjuksköterskorna upplevde att de ändå hade mycket att göra under nätterna, framkom att det alltid krävdes en mental förberedelse inför alla tänkbara situationer. Sjuksköterskorna var ofta även ensamma i sina beslut, vilket kunde skapa en stresskänsla då de snabbt måste utforma en akut handlingsplan, men utan möjlighet att bolla besluten med kollegor. Således var nattskiftet för flera sjuksköterskegrupper oförutsägbart och krävde en hög handlingsberedskap (De Cordova et al. 2013). För operationssjuksköterskorna krävdes den höga handlingsberedskapen då det mestadels var akut verksamhet under nattskiftet, och ett snabbt handlande kunde vara avgörande för patientens liv. Resultatet indikerade även att de ökade kraven på produktivitet och effektivitet inom operationsverksamheten troligtvis ledde till att operationssjuksköterskornas arbetstyngd ökade under nattskiftet. Operationssjuksköterskorna upplevde att samtidigt som de akuta operationerna skulle utföras under natten, kunde även dagens operationer skjutas in på nattskiftet, enbart för att de skulle hinna ikapp i dagens försenade operationsschema. Detta samtidigt då de även hade arbetsuppgifter som tilldelats specifikt till nattpersonalen. I De Cordovas et al. (2013) studie uttryckte nattarbetande sjuksköterskor besvikelse över att dagpersonal ibland trodde att nattpersonalen inte arbetade under natten, och att det då var acceptabelt att arbetsuppgifter sköts över på nattpersonalen. Åsikter om att sjuksköterskorna inte arbetade ordentligt under natten fick dem att känna sig mindre uppskattade på sin arbetsplats. Även Silén-Lipponen et al. (2005) fann i sin studie att opererande läkare under jourtid samt natten hade mindre förståelse för det arbete som operationssjuksköterskorna gjorde under natten. Läkarna kunde kräva att hela personalstyrkan skulle arbeta snabbare och mer intensivt för att de skulle hinna ikapp i operationsschemat, utan hänsyn till de övriga arbetsuppgifterna (Silén-Lipponen et al. 2005). Då mer arbete sköts över till natten, och operationssjuksköterskornas arbetstyngd ökade, torde det kunna leda till en ökad stress under nattskiftet och en ökad risk för att göra misstag. Patientsäkerheten skulle inte äventyras, dock kunde risken öka för att patienten blev lidande då det ställdes allt högre krav på operationssjuksköterskan under nattskiftet. 18

Från resultatet kunde även tolkningen göras att arbete under natten kunde försämra arbetsförmågan och operationssjuksköterskornas möjlighet att utföra god och säker vård. Arbetet för operationssjuksköterskorna upplevdes som ansträngande under nattskiftet, då arbetet tvingade dem att vara alerta och koncentrerande, trots att kroppen var inställd på sömn. Framförallt upplevde operationssjuksköterskorna att arbetet var ansträngande fram emot nattens senare timmar, och att sömnen och återhämtningen efter nattskiftet försämrades ju längre tid de arbetat nattskift. Enligt Axelsson et al. (2004) var ämnesomsättningen som lägst under nattens sena timmar, vilket orsakade att personal som arbetade under nattskiftet upplevde mest subjektiv trötthet under denna tid. I en studie gjord av Yamaguchi et al. (2011) försämrade nattarbete sömnkvaliteten hos sjukvårdspersonal, samt ökade mängden stresshormoner i kroppen. Framförallt upplevdes försämrad sömnkvalitet då personal skulle återhämta sig från arbetet och vända tillbaka dygnet för arbete under dagen. Studien påvisade även att de äldre medarbetarna var mer missnöjda över sömnkvaliteten efter nattskift. I Socialstyrelsens (2008) genomgång av patientsäkerhet samt vårdskador framkom att patienter kunde drabbas av misstag från sjukvården relaterat till personalens arbetstider och efterföljande trötthet. Gander et al. (2007) fann även i sin studie att nattskiftet och tröttheten kunde försämra prestationsförmågan hos läkare, samt ökade risken för misstag då tröttheten tog över (Gander et al. 2007). Således kunde även operationssjuksköterskornas upplevelse av trötthet under natten utgöra en ökad risk för att misstag begås, trots att de upplevdes mer alerta i akuta situationer. Således ter det sig väsentligt för patientsäkerheten att ta i beaktan de mänskliga faktorerna såsom trötthet och ålder när planering av nattskift genomförs. Resultatet påvisade även att arbete under nattskift kunde vara stimulerande och det skift som operationssjuksköterskorna faktiskt föredrog. Operationssjuksköterskorna framförde att nattskiftets arbete var roligare än under dagskiftet, då operationerna var mer varierande och kunde innefatta olika typer av operationsmetoder. Variationen kombinerat med det närmare teamarbete som uppstod under natten bidrog till att operationssjuksköterskorna valde att fortsätta arbeta under natten, trots att arbetsmiljön kunde upplevas som både fysiskt och psykiskt påfrestande. Enligt Adams och Bond (2000) handlade sjuksköterskornas belåtenhet och trivsel på arbetsplatsen inte om personliga egenskaper, utan arbetets utformning och teamarbetet, som var den mest bidragande faktorn till att sjuksköterskor upplevde tillfredställelse med sitt arbete och trivdes på sin arbetsplats. Detta stödjs även av Amos et al. (2005) som beskrev i sin studie att ett välfungerande team och arbete som främjade kommunikationen i teamet, fick sjuksköterskor att trivas bättre med sitt arbete (Amos et al. 2005). Av operationssjuksköterskorna framkom att nattskiftet var ansträngande och att åtgärder borde ha vidtagits för att förbättra arbetsmiljön. De positiva faktorerna under nattskiftet, med variation i operationerna, ett bättre teamarbete samt mer tid att fokusera på patienten, övervägde dock mot de negativa, vilket fick operationssjuksköterskorna att fortsätta arbeta nattskift. Metoddiskussion Vid en litteratursökning inför arbetet framkom ett bristande kunskapsunderlag inom området, och kombinerat med författarens intresse och förförståelse valdes därför ämnet för studien. Då syftet var att belysa upplevelser hos operationssjuksköterskan valdes en kvalitativ ansats. Genom inspelade intervjuer som sedan transkriberades till text, och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, framkom ett resultat. Valet av kvalitativ metod har sin styrka enligt Polit och Beck (2012) i att metoden är flexibel och tenderar att vara holistisk med ett mål att förstå helheten. Kvalitativ metod lämpade sig då målet var att förstå den mänskliga upplevelsen genom en noggrann insamling av subjektiva data. Metoden gav även en möjlighet 19