Malmö 25/4 2012
Nordens förenta stater Hur vill du/ni bygga upp en väl fungerande vägledning för såväl internt som externt? Vilka kompetenser behövs för att utföra ett vägledarjobb? Kan arbetet utföras i kombination med andra uppgifter? Hur kan vägledningen organiseras? Institution, centra, kombination, fristående etc? Vilken utbildning bör finnas för dessa vägledare?
Profession eller bisyssla? Vägledare med specialistutbildning Lärare/administratörer med vidareutbildning Psykologer/kuratorer med vidareutbildning Arbetsförmedlare med ansvar för utbildningsvägledning Coacher/guider med eller utan vidareutbildning Barfotavägledare
Var står vi i Sverige? Vägledning i bred bemärkelse integration har misslyckats. Tanken att alla skulle ta ansvar gör att ingen tar ansvar. Vägledning fyller en viktig funktion för individerna uppskattad, leder framåt, ger redskap. Dock många svagheter. Sökandes självkännedom får inte tillräcklig plats. Utvärdering och uppföljning sällsynt. Organisationen eller vägledarna ett hinder för utveckling?
Utbildningens kärna Ett block beteendevetenskap Ett block samhällsvetenskap Ett kärnblock kring vägledning Ett praktikblock Integration nyckelord. De olika kurserna integrerar olika kunskapsområden. Väljande i centrum, såväl inre faktorer (intressen, värderingar, anlag etc) som yttre faktorer (genus, klass, etnicitet etc)
Missuppfattningar bland opinionsbildare i Sverige! Val av utbildning och yrke är en rationell process Karriär/yrkesutveckling är en linjär process (stege) Det finns ett rätt yrke för alla Fler valalternativ ger större möjligheter till valfrihet Omval och byte tyder på dålig vägledning Med tillräcklig information kan alla välja
Myten om det rationella valet 1) Kan se alla alternativ 2) Kan bedöma den subjektiva sannolikheten för varje alternativ 3) Kan förutsäga de möjliga resultaten av respektive alternativ och rangordna dessa utifrån deras subjektiva värde 4) Väljer hela tiden det alternativ som maximerar den subjektiva nyttan Vem kan leva upp till detta?
Tre möjliga relationer mellan arbete och självförverkligande 1) Självförverkligande utanför arbetet 2) Arbete och självförverkligande sammanfaller till viss del 3) Arbete som arena för självförverkligande Kaospiloterna: livet som projekt Volvoarbetarna: permanent tillfällighet (Gillberg, 2011)
De paradoxala principerna (Redekopp, 2008) Var fokuserad och flexibel Var medveten och varsam Var objektiv och optimistisk Var praktisk och magisk Var oberoende och samarbetande Var generell och specifik Var följsam och ta rodret Var kvalitets- och riskinriktad Var lojal och sökande Var trygg och osäker
Modellerna i fokus I trenderna: Life designing eller narratability (Savickas) En sammansatt modell med utgångspunkt i livslång, holistisk, kontextuell och förebyggande vägledarintervention med syfte att öka sin förmåga till livskarriäranalys. Andra forskare talar om självkonstruerande, livskonstruktion, narrativ karriärvägledning etc
Hope-Centered Model of Career Development Self-reflection Implementing & Adapting Hope Self-clarity Goal-setting & Planning Visioning (Niles, Amundson, Neault, 2011)
De olika stegen Självreflektion: Jaget och omständigheter ställ frågor om dig själv och din situation Självklargörande: Objektivt klargörande (test), subjektivt klargörande, klarhet kring dina livsroller Visionstänkande: Brainstorming, framtida möjligheter, identifiering av önskade framtider Målsättning och planering: Långsiktiga och kortsiktiga mål, planering (vägen framåt) Implementera och anpassa: Granska, utvärdera, var flexibel på vägen
Hope som ett kraftfullt verktyg i vägledning Självreflektion. Uppmuntra sökande att komma ihåg tillfällen av succé och framgång inom yrke, utbildning, karriär. I avsikt att skapa en känsla av eget ägande, fråga hur de själva bidrog till utveckling. Självinsikt. Be sökande att berätta historier från när de känt andra slag av flow. (t ex en berättelse när de hade maximalt flyt, fråga efter när allt flöt som ett vattenfall, när vattnet flöt långsamt eller inte alls) Hjälp din sökande att identifiera mönster eller teman. Hur har du navigerat genom svåra tider? Vilka resurser (egna, andras) har du använt? Visioner. Hjälp sökande att föreställa sig sina drömmar. Be om detaljer för att hjälpa dem att klargöra sina visioner. Målsättning. SMART(A) mål dvs Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt, tidsbundet.
Mera hope Handlingsplanerande. När vattnet är extremt oroligt eller när de har fastnat i en ohälsosam miljö kan det bli för mycket för de sökande och passivitet uppstår. För att skapa hopp, hjälp till att identifiera små steg på vägen mot att bygga upp en karriärkapacitet Implementera Skapa möjligheter för framgång.. Och fira stegen på vägen! Hopp motiverar handling. Om dina sökande har en inspirerande vision av framtiden, specifika mål att uppnå och en realistisk plan för att ta sig framåt kommer de att tro på möjligheten att de kan nå sina mål. Anpassa. Precis som vatten och vågor har olika styrka så kan inte career flow alltid bli precis som vi tänkt oss. För att försäkra att våra sökande bibehåller hoppet så förbered dem för det oväntade. Brainstorma alternativa möjligheter och som Krumboltz föreslår, hjälp dem att se tillfälligheter som en möjlighet. (Roberta Neault, 2011)
SMART vad står det för? Specifikt Det ska vara tydligt vad som ska uppnås. Mätbart Redan då man sätter målet ska det beslutas om hur ni mäter att ni lyckats. Mål kan alltid mätas men det är viktigt att komma överens om hur det ska gå till. Är det i kostnad, tid, kvalitet, upplevd nöjdhet etc.? Accepterat De som ska uppfylla målen måste vara med på tåget annars blir motivationen låg och möjligheten för att målet inte uppfylls ökar. Delaktighet i framtagande är ett nyckelord. Realistiskt Det ska vara faktiskt möjligt att uppnå målet. Om det uppstår diskussion är det viktigt att vara lyhörd för det upplevda motståndet hos de sökande. Tidsbundet Det ska finnas en tydlig deadline och prioritering för målet.
Behoven mångfaldiga Information svårare att överblicka, fler alternativ Fatta beslut valångest, kan inte avväga, vågar inte välja bort Hjälp på vägen avstämning, stöd, coaching Motivation hur går jag vidare? Hur ser jag framåt? Förstå sig själv och livet vem är jag? Hur skall jag leva? Vad skall det bli av mig? Bli sedd jag finns, stanna upp, vila i sig själv, lätta på trycket. Behov av bekräftelse få professionell återkoppling
Kaos-teorins utgångspunkter Från enkelhet till komplexitet Från säkerhet till osäkerhet Från reduktionism till upptäckande Från segmenttänkande till sammankoppling Från linjärt till icke-linjärt Från determinism till eget agerande Från ordning till turbulens Från förutsägbarhet till chans
Fjärilsmodellen (The Butterfly) Planerat det troliga Det icke planerade slump eller chans
Planned happenstance positive uncertainty DÅ En vägledare är en person som av en slump/tillfällighet blivit det han/hon är och som skall lära andra att undvika slumpen NU En vägledare är en person som av en slump/tillfällighet blivit det han/hon är och som skall lära andra att utnyttja slumpen
Allt vävs samman Vägledning om utbildning Vägledning om ekonomi Vägledning om hälsa Vägledning om relationer Lyxfällan ekonomer blir terapeuter Du är vad du äter om livsstil Den arge snickaren om projekt och familjeliv Vägledning om livsinriktning
Towards a holistic view Personal guidance Careers guidance Personal guidance Careers guidance (Krumboltz, 1991)
Den nya människan? Omvärlden har förändrats, världen är närmare Digitala revolutionen öppnar gränserna Människans grundläggande behov detsamma. Behovet av att bli sedd snarare ökat dokusåpa, facebook Existentiella frågor berör många Behovet av trygghet stort, inte minst bland ungdomar
De fem spåren??? Informationsspåret Berättelsespåret (Narrativt) Coachingspåret Matchningsspåret Eklektiska spåret Medvetandegörande spåret TANKEPAUS!! Var står ni? Vad dominerar? Vad önskar vägledningssökande?
Några utgångspunkter Teorier karta över terrängen. Visar endast delar t ex vägar, klimat Teorier förklarar eller förutsäger. Tre typer av teorier: Karriärutvecklingsteorier förklarar varför människor väljer eller hamnar i olika positioner/jobb/yrken Vägledningsteorier förklarar vad som händer I samtalen (möten) mellan vägledare och sökande (även förutsäger)) Val/beslutsteorier förklarar vad som händer i en val/beslutssituation Teorierna samspelar med samhällsutvecklingen Psykologerna sett inifrån individen, sociologerna utifrån individen
Teorier i samtalet I projektet fick samtliga deltagare en kort summering av fyra karriär teorier: 1) Person-miljö teorier 2) Utvecklingsinriktade teorier 3) Struktuerella teorier 4) Planerade tillfälligheter (planned happenstance) Deltagarna läste igenom, och fick nedanstående frågor att fundera över. Är någon av dessa karriärteorier särskilt betydelsefulla för dig? Eller kan du kanske föreslå en alternativ tolkning av din karriär, naturligtvis baserat på dina erfarenheter Vilka strukturella faktorer tycker du inverkar på dina beslut? Har du funderat över konsekvenserna på lång sikt of dina val/beslut? (McKendrick, 2009)
Bra och inte bortkastat I samtalet diskuterades hur deltagarna tänkte och funderade kring teorierna. Huvuddelen tyckte att det var värdefullt och gav nya perspektiv på karriärvalet. It was interesting, especially the bit at the end about how things just happen one doesn t always have a grand plan that one follow through life It wasn t something I had thought of before it was sort of interesting not massively helpful- It sort of clarified what I thought. You have actually helped me tremendously just by introducing to me a way of thinking about career. I feel reassured
Olika valmönster Lagommäniskan Den rastlöse Den rastlöse planeraren Den fullt nöjda Diversearbetaren (Lovén, 2010)
Den rastlöse planeraren 28 Den rastlöse planeraren kännetecknas av i grund samma beteende som den rastlöse, med den skillnaden att den rastlöse planeraren sonderar terrängen innan bytet, och om utbildning krävs, införskaffar denna. Hon (A, 45 år) kontaktade då en vägledare och bad om hjälp., bestämde sig A för att bli lärare, detta krävde ytterligare en utbildning Den rastlöse planeraren har en varierande utbildning och har ofta en, för denne, givande yrkesroll. Den rastlöse planeraren är dock inte det minsta främmande för ett nytt yrkesbyte om det skulle krävas. Författaren menar att det finns paralleller till tankarna i teorin om planned happenstance (Krumboltz m fl). Denna teori lyfter fram tillfälligheterna och slumpens betydelse i karriärvalet men betonar att det är en i vissa avseenden medveten slump dvs sökande utnyttjar de tillfälligheter som uppstår i livet. Anders Lovén 2012-11-27
Vad kan vägledaren göra? 29 De sökande behöver utveckla ett antal färdigheter som: 1. Nyfikenhet utforska nya lärande möjligheter 2. Ihärdighet inte ge upp trots motgångar 3. Flexibilitet förändra attityder 4. Optimism se nya möjligheter som möjliga och nåbara 5. Risktagande handla trots osäkra utsikter Som vägledare kan vägledaren uppmuntra en utveckling av dessa fem färdigheter. Öppenhet inför karriärvalet bör ersätta obeslutsamhet. Det handlar om att hjälpa sökande att se möjligheter istället för hinder och utnyttja tillfälligheterna mer systematiskt. Anders Lovén 2012-11-27
Lagommänniskan 30 Lagommänniskan kännetecknas av att denne inte upplever full tillfredställelse i sin yrkesroll, men saknar egentliga möjligheter att påverka denna i en för individen önskvärd riktning. Detta försöker lagommänniskan väga upp genom att skapa tillfredställelse och självbild i andra roller, t.ex. familjerollen, eller fritidsrollen. Lagommänniskan har en kortare utbildning och har jobbat länge på samma ställe, eller i samma bransch. så fick hon (L, 28 år) jobbet på klädbutik X och där har hon varit i sju år nu. trött på vården efter 20 år Han (I, 35 år) började detta jobb med att jobba på golvet, innan han efter två år blev uppflyttad till försäljningsavdelningen. Med en massa hårt slit och en massa arbetstimmar Anders Lovén 2012-11-27
Super och Gottfredsson 31 Den karriärteori som, enligt författaren, erbjuder mest förståelse för lagommänniskans situation är Super s teori om livsomfång och livsrymd. I synnerhet tanken om att personer skapar olika roller i sina liv för att på så sätt skapa en mening i sin existens. En individ som inte kan tillfredställas genom sin yrkesroll söker tillfredställelse genom att engagera sig i andra roller, t.ex. familj- eller fritidsroll. Synen på arbete för en sådan individ blir tämligen instrumentell en väg till en fritids- eller familjeroll som ger den tillfredställelse individen eftersträvar. Men även Gottfredssons teori om egenbegränsning samt Hodkinson och Sparkes Careership theory erbjuder förklaring av vägen till lagommänniskans situation. Individens handlingshorisont begränsas av socialt reproducerade idéer och uppfattningar. Detta i sin tur styr individen i de lägen då denne fattar beslut. Anders Lovén 2012-11-27
Vad kan vägledaren göra? 32 Ur vägledarens synpunkt är det här viktigt att hjälpa den sökande att se livsmönster och roller som påverkar den sökandes framtidssyn. Ofta är sökande inte medvetna om hur olika faktorer samspelar och bidrar till att tillvaron kan upplevas som kaotisk eller opåverkbar. Begrepp som handlingshorisont och begränsande attityder kan också hjälpa den sökande att öppna nya vägar och se runt hörnen. Anders Lovén 2012-11-27
Osäkra övergångar Splittrade hem (ofta flyttat mellan föräldrar), mobbning, ingen reaktion från skolan, svåra övergångar vid olika stadier Markerat mot andra ungdomar, skolk redan på mellanstadiet. Droger, kriminalitet, gängtillhörighet ibland viktigare än familj. Lärt sig spela spelet Osäkra, utsatta, flyttat runt, dåliga skolresultat, litet stöd från skolan Här och var lärare, andra i skolan med engagemang, små grupper hjälper ungdomarna Råd till sextonårig. LÄS! Dock medvetna om att de inte själva skulle lyssnat Någon måste ta tag i dem tidigt. VEM och HUR? (Lovén, 2011, prel. resultat)
Analys och diskussion Varför blir det som det blir? En kombination av de själva och omgivningen enligt ungdomarna Skolan maktlös ungdomarna genomskådar och far illa Vägledning utan betydelse i grundskolan, nyckelfunktion i 20-årsåldern Jobben saknas. Ungdomarna tappar tidsbegrepp och förlorar i självkänsla. Lever på gränsen till existensminimum hur ger det framtidshopp Strategier hur ser dessa ut? Här finns lite av förhandla, något av vilseleda och mest av klara sig själv Informationsansvaret ett pappersprojekt? Hur följer kommunen upp dessa ungdomar. Dessa ungdomar är på väg, trots allt. Vi har inte fångat de som står utanför utbildning, arbete, projekt. Vad betyder det?
Slutsatser och reflektioner Teorier viktiga utgångspunkter men får inte skymma sikten Olika sökande, olika behov viktigt att ha en bred metodarsenal Vägledning skall bidra med något. Vad fick den sökande med sig? Förändring kommer framför allt inifrån, du skall inte frälsa den sökande Tänk på att det du ser, ser inte alltid den sökande
Careership i mitt perspektiv Ger utrymme för såväl strukturella faktorer som individuella faktorer Ser också tillfälligheternas spel Strukturella faktorerna kraftfulla och inramar handlingshorisonten Särskilt ungdomar löper risk att ha mindre kapital på de fält där spelet om utbildning/arbetsmarknad sker Brytpunkterna viktiga men också skeendet mellan brytpunkterna Förändringar kan ske men det kräver många insatser
Hur väljer du? Tänk dig en varm sommardag. Varför inte en glass? Du kan välja mellan finglass och vanlig GB. Vad väljer du? Vad väljer du mer? Rån eller bägare? Hur många kulor? Vilka sorter? Fundera över vad som påverkade dig i beslutet. Vilka överväganden gjorde du? Summera din beslutsstil. Gäller det här enbart glass eller kan du se likheterna med andra beslut/val?
Fyra beslutsmönster Värderande kritisk självreflektion, stegvis insikt om ryggsäck, långtidsplanerig Strategisk rationell, mindre känsloinriktad, klart fokus, högt självförtroende Ambitiös avlägsna mål, många utmaningar på vägen, beredd att offra en del för att nå målet Opportunistisk hög osäkerhet, använder intuition mer än rationalitet, flexibel, tar tag i chanser/möjligheter
HÖG BETYDELSE FÖR KARRIÄREN Har haft en mjuk övergång till universitetsstudier. Är flexibla, lättsamma, och njuter av det sociala livet på högskolan. Har kommit till universitet för att få examen som leder till deras karriärval. Är strategiska med avseende på framtiden. TVEKSAMMA INSTRUMENTELLA Vet vilken karriär de vill ha men inser att det ligger långt fram. Vet vad de behöver göra men kommer inte loss. Lämnar saker till sista minuten men tar ansvar för förhalandet. Fångar alla möjligheter och försöker få fördelar. Är medvetna om vad de behöver göra för att nå sina karriärmål. Sätter själv upp mål och inriktning. L Å G FRAMTIDA FOKUS Har haft en krokig väg till studierna. Är osäkra på hur de passar in. Har haft en mjuk övergång till universitetsstudier. Gillar sina studier. H Ö G INTROSPEKTIVA LÄRANDE Är oroliga för att klara tentorna. Behöver mycket stöd eftersom de saknar tillit och självaktning Sätter högt värde på sina studier och det akademiska lärandet. Är relativt obekymrade om sin karriär det kommer längre fram LÅG O Regan, 2009, Hur studenter navigerar mot sin karriär
Olika motiv för väljandet Några väljer med avsikten att hålla många dörrar öppna. Några väljer ett program som gör att de kan utveckla sina fritidsintressen carpe diem Några väljer ett yrkesförberedande program som ger ett framtida och önskvärt yrke Några väljer ett program som skall leda till jobb utan framtida studier Några väljer ett program som ett medel att nå långsiktiga framtida mål Några väljer ett program som är acceptabelt för andra
Vilka förväntningar skapar vi? Kom till oss om du funderar över en utbildning eller ett yrke och vill veta mer. Vi ger dig fördjupad information och hjälper dig att se och upptäcka andra alternativ. Vad vill du med ditt liv? Hur funderar du om din framtid? Vad behöver du göra på kort/lång sikt. Det är frågor vi gärna diskuterar med dig. Tillsammans skapar vi en struktur och en översikt som hjälper dig att planera vidare Din framtid!
Frågor om förväntningar? Hur fångar vi elevers förväntningar? Är det skillnad på förväntningar och önskningar? Är förväntningarna alltid klara för eleven? Hur möts våra och elevernas förväntningar? Ändras förväntningarna under samtalet/samtalen? Förväntningar som är alltför höga/låga. Hur hanterar vi det? Hur fångar vi upp vad eleverna fick ut av samtalen?
Tänkvärt 43 Vägledarnas krav på deltagarnas aktivitet och engagemang väckte ont blod hos deltagarna. - - - De delade inte vägledarnas negativa förväntningar på deltagarna som kuvade, kvinnliga kontorister med dåligt självförtroende och låg s k social kompetens. (sid. 53) Anders Lovén 2012-11-27
Tre motståndsstrategier hos sökande - vägledarna ses som myndighetspersoner Vilseleda Förhandla Klara sig själv Strategier av motstånd
Strategierna FÖRHANDLA: Så därför fick jag försöka övertyga skolan om att jag skulle få gå i A. Jag mötte ett hinder Men då blev jag bara mer bestämd, att jag skall härifrån (Tomas) Så länge arbetsförmedlingen inte pistolhotar mig och säger du skall söka det här, vilket de inte gör. jag fixar oftast allt själv, de fattar bara beslut om det är bra eller inte. (Patrik) VILSELEDA: Jo, men de söker jag så klart (arbete). Sen när arbetsgivaren frågar om man är hungrig svarar man nej. (Anja) KLARA SIG SJÄLV Jag har lärt mig att man inte får hjälp, utan vill man göra någonting så skall man ta tag i det själv. (David)
Dilemmat Eleverna vill att vägledaren ger sig till känna och tycker till om deras funderingar men så fort eleverna upplever en alltför stor vindkantring reagerar de negativt. Nya alternativ måste därför varsamt föras in när eleverna mättats med information och diskussion kring deras egna funderingar. - - - Vidgande av perspektiv innebär förändringar och det kan ta emot för många ungdomar att börja tänka i nya banor.
Utvärdering av vägledning I Longitudinell, kvalitativ utvärdering 50 vägledningssökande, unga och vuxna, 50% 18-29 år, jämn könsfördelning, blandad etnicitet 1) Direkt efter (50 deltagare) 98 % fann vägledningen nyttig, användbar Skälen var följande: 1) Utmanade och gav en riktning 2) medförde positiv förändring 3) gav stöd och trygghet 4) gav tillgång till relevanta resurser 5) gavs inom rimlig tid 2) 1 år efter (45 deltagare) 78 % fann att vägledningen resulterat i positiv förändring, 31% fann indirekta positiva förändringar, ökad självtillit, motivation, ökat sin yrkeskompetens genom kurser/utbildning Hinder: ekonomiska, barntillsyn, hälsa, lokal arbetsmarknad (Bimrose, 2004)
Utvärdering av vägledning II 3) Två år efter (36 deltagare) 72% ansåg vägledning nyttig, användbar, 14% mer osäkra på nyttan, 14% minns inte Varför bra? 1) hjälp till att fokusera idéer 2) ökad självsäkerhet 3) nya möjligheter att reflektera över 4) tillgång till information 4) Tre år efter (30 deltagare) 77% ansåg vägledning, nyttig, användbar, 7% mer osäkra på nyttan, 5% minns inte Varför bra? 1) Utmanar idéer, inspirerar 2) Ökad självsäkerhet/självkännedom 3) Pekat ut tänkbara alternativ 4) Tillgång till information 5) Prata med en professionell person
Utvärdering av vägledning III 5) Fyra år efter (30 deltagare) Ökning i arbete från 22% till 53%, utbildning 13% Under fjärde året: Skaffat nya färdigheter, kurser etc 43%, 30% stora förändringar i den personliga livssituationen (giftermål, skilsmässa, ändrad livsstil, flyttning etc) 63% uttryckte behov av vägledning inför framtiden Career Management Skills (introduceras av författarna) Viktigt men obegripligt för deltagarna om vi inte förklarar och tydliggör Vägledning måste ses som en lärandeprocess
Syfte med Clearinghouse- rapporten Finna ut vilka interventioner och metoder som bäst bidrar till att nå fastställda mål. Dvs vilken effekt har använda vägledningsmetoder Slutsats: Vilka vägledningsmetoder/redskap är bäst för vägledning i samband med övergångarna i skolsystemet eller vägledning av vuxna i arbete
Ingår i undersökningen Enskild vägledning Gruppvägledning Vägledningsupplevelser, eleven aktiv Vägledningsredskap Effekter enligt undersökningen: 1) Känna sig upplyst 2) Handlings- och beslutskompetens 3) Kommit igång 4) Genomfört utbildning
Slutsatser om uppläggning och innehåll Individuell vägledning har effekt - är personlig och kan anpassas till den enskilde. Förutsättning att vägledaren inte dominerar. Gruppvägledning har effekt, när den ingår i en helhet och när klassen delas upp i gruppdiskussioner Vägledningsredskap, t ex textmaterial, vägledningsprogram och hemsidor är bra supplement men ska kombineras med andra åtgärder för effekt Praktik och besöksdagar kan vara viktiga för beslutskompetens och ökad förståelse, men förutsätter grundlig planering och uppföljning för effekt Det viktigaste tycks dock vara att flera slag av insatser ingår i vägledningen i en sammanhängande helhet. Vägledning kan med fördel integreras i läroplanen. På detta sätt kan vägledning ingå i större helheter. Nätverk är nödvändiga för att skaffa besöks- och praktikplatser. Viktigt med samarbete mellan institutioner (på samma nivå, olika nivåer)
Slutsatser om aktörerna Den vägleddes erfarenhetsnivå och insikter samt sociala bakgrund har inflytande på vägledningen. Vägledning har störst betydelse för elever från hem med låg utbildningsnivå, men kan inte i sig leda till en brytning med det sociala arvet En del studier visar att vissa preferenser och fokuspunkter är könsrelaterade Det har betydelse att vägledaren är tillräckligt välinformerad och det är en fördel att han/hon har vägledarutbildning, men också den personliga relationen mellan vägledare och vägledd är av avgörande betydelse för effekten Föräldrar och kamrater har betydande inflytande som informella vägledare. Föräldrar, lärare och vägledare ingår som rollmodeller.
Metod och uppläggning 54 (Voice of users) Deltagare i studien Vuxna som fått vägledning i de nordiska länderna Vägledare och ansvariga chefer Storstad respektive landsbygd Fokusgrupper Klienter, vägledare och chefer 6-8 grupper i varje land Enkäter Vuxna som erhållit vägledning
55 Types of guidance Educational and vocational guidance is defined as the assistance on educational, vocational and personal issues, provided by practitioners, teachers or web based self-help. What kind of vocational and educational guidance did you participate in? Face-to-face individual interview with a guidance counsellor* Telephone interview with a guidance counsellor* Group-session with a guidance counsellor* Web-based guidance (e.g. through websites, e-mail, chatrooms)* Guidance from a teacher* Guidance from a project- /program leader* 15% 22% 9% 19% 24% 9% 11% 23% 22% 25% 17% 14% 7% 16% 17% 15% 14% 3% 11% 13% 18% 6% 48% 39% 36% 62% 70% 76% 82% 88% Sweden Norway Iceland Finland Denmark Guidance integrated in lessons and teaching activities* 15% 12% 24% 14% 42% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Outcome of guidance three main factors 56 Educational outcome* 3.7 3.6 3.7 3.4 3.6 Vocational outcome* Personal outcome* 2.8 3.0 3.2 2.9 3.0 3.3 3.4 3.5 3.3 3.1 Sweden Norway Iceland Finland Denmark 1 2 3 4 5
Outcome of guidance - Educational 57 The following statements describe possible benefits of vocational and educational guidance. To what extent do you agree or disagree with these statements in terms of the outcomes of your guidance experience? Figure: Agree or strongly agree Guidance encouraged me to continue my studies* 68% 65% 68% 63% 57% Guidance helped me make choices concerning my education* 62% 51% 58% 46% 53% Sweden Norway Iceland Finland Denmark 0% 20% 40% 60% 80% 100%
58 Outcome of guidance - Career The following statements describe possible benefits of vocational and educational guidance. To what extent do you agree or disagree with these statements in terms of the outcomes of your guidance experience? Figure: Agree or strongly agree Guidance helped me make other life choices* Guidance resulted in new educational or job contacts* Guidance helped me with my job search* Guidance helped me make choices concerning jobs* 29% 36% 45% 37% 41% 37% 21% 39% 48% 34% 20% 32% 24% 20% 18% 25% 49% 33% 18% 23% Sweden Norway Iceland Finland Denmark 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Outcome of guidance Personal development Guidance enhanced my self-confidence* 46% 58% 62% 57% 46% 59 To what extent do you agree or disagree with these statements in terms of the outcomes of your guidance experience? Figure: Agree or strongly agree I learned new ways of learning as a result of guidance* I learned to make career plans as a result of guidance* I learned something about my abilities as a result of guidance* I learned something about my interests as a result of guidance* 46% 36% 35% 42% 31% 47% 58% 48% 36% 30% 40% 55% 63% 62% 45% 42% 53% 60% 60% 40% Sweden Norway I acquired skills in searching for job or educational opportunities as a result of guidance* I acquired skills to further develop my career* 48% 50% 49% 36% 18% 39% 53% 42% 35% 28% Iceland Finland Denmark I acquired decision making skills as a result of guidance* 47% 51% 51% 44% 36% 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Overall, how satisfied or dissatisfied were you with your guidance? Mean score on a scale of 1 to 7 where 1 means very dissatisfied and 7very satisfied. Sweden 4.8 Norway 5.4 Iceland 5.5 Finland 5.0 Denmark 5.2 1 2 3 4 5 6 7
To what extent do you agree or disagree with these statements about the guidance counsellor that worked with you? was supportive and understanding* 60% 77% 79% 68% 67% 61 If you worked with more than one counsellor, please choose the one that guided you most frequently. Figure: Agree or strongly agree The counsellor encouraged me* helped me set goals* gave me the opportunity to discuss my strengths and weaknesses* 53% 76% 82% 68% 61% 46% 56% 60% 57% 58% 33% 60% 69% 62% 58% stressed my active participation in gathering information about workand/or educational opportunities* helped me work on enhancing my self-confidence* 26% 45% 63% 67% 57% 46% 44% 61% 56% 41% Sweden Norway Iceland Finland emphasized my active involvement in the different phases of the process* 42% 42% 61% 60% 60% Denmark 0% 20% 40% 60% 80% 100%
De tre insikterna Personlig insikt - Känner din egen ryggsäck, hur du uppfattas av andra, svaga och starka sidor en reflekterande praktiker Teoriinsikt - Har översiktlig kunskap om teorier och kan utnyttja dem för tolkning och ökad förståelse Metodinsikt Har kunskap om och förtrogenhet med olika metoder och verktyg och kan använda dem i olika situationer
Vägledning i centrum ett framtidsscenario Vägledarnas kunskaper om elevers drömmar och tankar möter näringslivets behov och utvecklingsidéer Val och väljande en del av läroplanen och en del i undervisningen. Jämför Norge och Finland! Vägledarna arbetar i centrumbildningar med ansvar för respektive skola Praon och praktik reglerad i läroplanen utvecklingsarbete startas i samverkan med entreprenöriellt lärande Skolledare tar reellt ansvar för vägledningen! Vägledarna utvecklar utvärderingar och uppföljningar Eleverna medvetna om valfaktorer och aktiva i sin egen framtid Jantelagen borta vägledare lyfter sin professionalism
Om du under det senaste åren inte har ändrat en uppfattning eller förvärvat en ny, bör du kolla din puls. Du kanske är död. (Burgess, författare 1866-1951)
Glöm inte vi är alla olika Frågvisa Frida Coola Carla Förvirrade Frank Ambitiösa Anders Tysta Tina Vilsna Vesna Osäkra Ola Trygga Tamara Frustrerade Filip Allvarliga Anja Desillusionerade Danuta Jordnära Jimmy Självsäkre Samuel och alla andra 65