Motioner till 2012 års distriktskongress

1 Motioner till 2012 års distriktskongress Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 1. Fastighetsavgift Malå Lennart Holmlund 3 2. Arbetsskadeförsäkring Umeå Per-Erik Johansson 4 3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Umeå Erik Bergkvist 6 4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för människor ska Umeå Katarina Köhler 8 5. Insemination på lika villkor Umeå Harriet Hedlund 11 6. Bra mat en rättighet för alla Umeå Marita Fransson 13 7. Hur våra skepengar används ska inte vara företagshemligheter Umeå Peter Olofsson 16 8. Avveckla inte sjukvården i V-botten Umeå Peter Olofsson 18 9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Umeå Isak Frohm 20 10. Kongress vartannat år Umeå Katarina Köhler 22 11. Medlemskapets värde Umeå Katarina Köhler 24 12. Ny lag om terapifrid behövs Umeå Janeth Lundberg 25 13. En socialt utformad bostadspolitik - tryggt och anpassat boende för äldre Umeå Lennart Holmlund 26 14. Verka för ett mänskligt arbetsliv Umeå Per-Erik Johansson 31 15. Utred ett nytt ekonomiskt system Umeå Bert Öhlund 33 16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Umeå Mikael Berglund 35 17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler studera Umeå Isak Frohm 37 18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Umeå Mikael Berglund 43 19. Avskaffa RUT avdraget Umeå Mikael Lindfors 45 20. Rätt till heltid Umeå Per-Erik Johansson 47 21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Umeå Lilly Bäcklund 49 22. Sex timmars arbetsdag Umeå Lennart Holmlund 51 23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Umeå Isak Frohm 52 24. Delad föräldraförsäkring Umeå Åke Nilsson 54

2 Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 25. Beskning av kraftproducenter Storuman Mikael Berglund 56 26. Kulturhus i Tärnaby Storuman Mikael Lindfors 58 27. E4an Umeå-Skellefteå Robertsfors Johan Söderling 60 28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele Norsjö Johan Söderling 61 29. Företagsflyttningar Lycksele Gun Ivesund 62 30. Kontanthantering Lycksele Gun Ivesund 63 31. Regionalt ungdomsinflytande Lycksele Erik Bergkvist 65 32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Lycksele Harriet Hedlund 66 33. Utomhusvistelse till våra äldre Lycksele Janeth Lundberg 67 34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom Lycksele Janeth Lundberg 69 35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen Malå Åke Nilsson 70 36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) en demokratifråga Bjurholm Karin Malmfjord 71 37. Zebralagen eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställ Skellefteå Mikael Lindfors 73 38. Kraftigt ökade bedrägerier Skellefteå Karin Malmfjord 75 39. Utökad facklig/politisk samverkan Skellefteå Per-Erik Johansson 77 40. Avskaffandet av omotiverade skeprivilegier Skellefteå Bert Öhlund 79 41. Vårdgarantier och annat otyg Skellefteå Marita Fransson 82 42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter Skellefteå Mikael Berglund 85 43. Insemination på lika villkor Skellefteå Harriet Hedlund 86 44. Påreglera telemarknaden Skellefteå Isak Frohm 89 45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter Skellefteå Gun Ivesund 91 46. Ang. möjligheten komma i kontakt med försäkringskassan Vindeln Åke Nilsson 93

3 1. Fastighetsavgift Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun Enligt Lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska Fastighetsavgift betalas för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Om nu lagen ska finnas kvar tycker jag även energianläggningar borde ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Med anledning av detta föreslår jag distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppgift driva frågan om energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften Malå den 6 oktober 2011 Martin Norehn Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 1 Föredragande: Lennart Holmlund Motionären föreslår energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Alla bostäder i småhus, ägarlägenheter och hyreshus får kommunal fastighetsavgift. Energianläggningar omfas inte av den kommunala fastighetsavgiften. Energianläggningar används till producera el, gas, värme eller kyla och kräver tillstånd för kunna produceras. Enligt lagen om sk på energi är all elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skepliktig. Skesatsen beror dels på om du är privatkund eller företagskund och i det senare fallet vilken verksamhet som företaget bedriver, men också var i landet elen används. Samtliga kommuner i Norrbottens-, Jämtlands och Västerbottens län, samt kommunerna Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik är kommuner med lägre energiskesats. Det som motionären förslår, dvs. energianläggningar skulle ingå i den kommunala avgiften, skulle slå sönder nuvarande system och skapa större orättvisa mellan medborgare i olika kommuner. Beroende på om medborgarna har turen eller oturen bo i rätt eller fel kommun så skulle det enligt motionärens förslag få stor påverkan på just den kommunens ekonomi och möjlighet påverka sin nivå på skesatsen. Det skulle även inom exempelvis Västerbottens län skapa stora skillnader mellan kommuner, inte bara mellan kommuner i norr och söder. Vinnarkommuner i Västerbotten skulle vara de kommuner som har energianläggningar då de geografiskt ligger i kommunen och i så fall skulle omfas av en fastighetsavgift medan förlorare är de kommuner som inte har egna energianläggningar. Motionären bygger sin tanke på ett system som finns i Norge, men i Sverige har vi ett inkomst- och utjämningssystem som omfördelar utifrån kommunernas förutsättningar. Det kommunala utjämningssystemet syftar till göra det möjligt tillhandahålla en likvärdig service för kommunmedborgarna. Det gör kommunerna tilldelas resurser utifrån två grunder; antingen inkomst- eller strukturutjämning.

4 Inkomstutjämning baseras på kommunens inkomster från skeintäkter. En kommun med högre inkomst per invånare betalar pengar till staten som omfördelar till kommuner med lägre inkomst. Strukturutjämningen utjämnar för kostnader som inte går påverka såsom t.ex. ålderssammansättning och geografi. Sveriges system bygger på solidaritet med varandra, mellan medborgare och kommuner. Det bör inte förändras. Med anledning av ovanstående förslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta avslå motionen 2. Arbetsskadeförsäkring Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF 2002 var kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen 2002. Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är Försäkringskassan har omorganiserats och Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt. Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört allt färre kommer få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra Försäkringskassan har svårt fa beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter i tillräcklig omfning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfning.

5 Det händer alltför ofta, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet. I och med detta är det rimligt försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för stärka rättssäkerheten. Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag verka för arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna samt en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll arbetsskadesjukpenningen återinförs motionen sänds till den parlamentariska utredningen Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening gm Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det viktigt för bedömningen underlaget är bra. För säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har kunskap när det gäller det specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, samt förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag. Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom som motionen föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta

6 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 2 Föredragande: Per-Erik Johansson Motionären pekar på ett antal omständigheter kring hantering och beslutsgång avseende arbetsskadeförsäkringen som det finns anledning beakta och som bör ligga till grund för en omprövning av utformningen av denna. Det är distriktsstyrelsens mening medborgarinflytandet i socialförsäkringarna bör stärkas. Likaså bör det tillförsäkras de försäkrade ett tillfredsställande underlag finns vid handen då beslut skall fas. Beslut som många gånger har stor betydelse för den enskilde vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet. Att vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet garanteras ett försäkringsskydd i den form som motionären föreslår ligger i linje med en socialdemokratisk politik för socialförsäkringarna. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: bifalla motionen sända motionen till partikongressen 2013 3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är med i något samordningsförbund. Samordningsförbunden arbetar för rehabilitera de som står längst från arbetsmarknaden och är utan arbete. En del av dessa människor har försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete. De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart. Man kan främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i och genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen försörjning.

7 Det är viktigt staten förändrar lagstiftningen så de inte är bundna av procentsatser. Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för få ut de pengar som staten har fördelat. En av fördelarna med samordningsförbundet är det i styrelsen finns en politiker från kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för samordningsförbunden. Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för medborgare som upplever sig sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad arbetsförmåga samt fått hjälp ta itu med de problem som är ett hinder för komma till egen försörjning. Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag verka för staten tillför mer resurser till samordningsförbunden förändra lagstiftningen så staten inte är bundna av procentsatser för bevilja medel Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening genom Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal samordningsförbund som startats i Sverige. Nuvarande regelsystem utgår från staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar för den andra halvan. Det som hände i budgetproppen var rätt väg gå. Det vill säga samordningsförbunden fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsa medel. Dock kommer det behövas mer pengar för svara upp mot de nya samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund minskar kakan. Det andra är arbeta för komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system. Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera. Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över huvudmannagränserna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09

8 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 3 Föredragande: Erik Bergkvist Motionen tar upp en mycket viktig fråga, hur de längst från arbetsmarknaden skall kunna komma tillbaka. Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå AKs uppfning systemet måste tillåta mer flexibilitet, samtidigt som statens finansiering inte får urholkas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: bifalla motionen sända motionen till partikongressen 2013 ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag arbeta i motionens anda 4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för människor ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet själva bestämma mer över sin tid Motionär: Ulf Liljegren, Umeå arbetarekommun Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med ta hand om sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte har råd med kö av olika sorter betjänttjänster. För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist vi ska vara med och betala för människor bor i hus så stora de inte hinner städa dem, eller vi ska vara med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna istället kunde gå till pensionärens hemhjälp. Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del, men för oss de många har det bara inneburit våra skepengar går från skola, vård och omsorg, till bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster. Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta stupar också i soffan efter jobbet, bara för direkt studsa upp och försöka hinna med alla bestyr som måste hinnas med. För om det är något, inte få ihop livspusslet, så är det en folksjukdom. För många handlar det inte heller om få ihop tidspusslet, utan också plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid.

9 Frågan om hur pusslet med pengar och tid, ha råd gå tidigare för hämta från dagis eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto. Kontot går till så en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst antal lediga timmar. Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig förståelse, i de flesta fall. 0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna. Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension. Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du då inte tid ta ledigt, så kan du använda pengarna till köpa tjänster som städning, fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller övriga skebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut, det är också en fråga för socialdemokratin lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter som bonusdirektörer och statsråd? Därför vill jag: socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet för alla. socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande. Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda. motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens. Ulf Liljegren Ålidhem-Sofiehems s-förening Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om få ihop livspusslet och trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet. Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar rut går ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen. De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så vi alla kan klara ett helt arbetsliv. Det förväntas vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära. Historiskt har vi socialdemokrater jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal gällande bl.a. semester, löner och kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet 2011 till skapa utbildningskonto så den enskilde skulle kunna bidra till utveckla arbetsplatserna och bli mer raktiv på arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor för våran samhällsutveckling och vi tror detta skapar arbetstillfälle i Sverige

10 Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna roll jobba med. Vi håller med om rut går långt ner på prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar. För hålla isär begreppen vad och hur frågor så är det här en kollektivavtalsfråga och ska tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag. Vi uppmanar motionären till aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga organisationen där frågan har möjlighet utvecklas. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 4 Föredragande: Katarina Köhler Motionärer pekar på ett problem som vi alla berörs av. Det är inte enkelt få dygnets timmar räcka till och som motionären också påpekar, få pengarna räcka till alla måsten. Distriktsstyrelsen menar dock detta är en fråga för de fackliga organisationerna driva. Vi har i Sverige den ordningen de fackliga organisationerna tillsammans med arbetsgivarna i förhandlingar gemensamt tar ansvar för frågor som rör villkoren för arbetstagarna på arbetsplatserna, både vad gäller löner, ersättningar, arbetsmiljö osv. Att vi Västerbotten skulle besluta oss för frångå denna ordning vore inte förnuftigt. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen avslå motionen

11 5. Insemination på lika villkor Motionär: Tove From, Linda Westerlind, Emma Msson, Umeå arbetarekommun Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsa egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en naturlig följd av deras sexuella läggning och de får därför betala 12000 kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga endast till patientavgift Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Tove From Linda Westerlind Emma Msson SSU Umeå Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011 Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par som på grund sjukdom är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är naturligtvis inte önskvärd. Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor ökar och detta kan leda till fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av reglera rätten till assisterad befruktning trots lagen säger det ska ges till kvinnliga samkönade

12 par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också göra med vilka sorters familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken lida av svårigheter bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i praktiken omöjligt diagnosticeras och på så sätt visa man är berättigad till reducerad avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer. För kvinnor i en samkönad relation som måste betala 12000 kronor för varje insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd med samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk lagstiftning förbjudet särbehandla utifrån sexuell läggning, och detta måste vara den utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och antar den som sin egen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 5 Föredragande: Harriet Hedlund Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet har flyttats fram på grund av SKL arbetar med nationellt harmonisera regler mm när det gäller ofrivillig barnlöshet. Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. Rättvisa och rätten och önskan få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas de ska få möjlighet till insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte

13 blivit gravida och som väljer adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella svårt få möjlighet till. Det vore mycket olyckligt fa beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet öka landstingets kostnader och vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta motionen anses besvarad 6. Bra mat en rättighet för alla Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun Privata, vinstdrivande bolag som leder skemedel ut från landet till förmån för riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det. Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat. Vi tycker vi borde ändra så all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska lagas på plats. Det finns flera goda skäl till detta: 1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid få riktig mat serverad hemma ska åtminstone få möjligheten få den serverad på sin förskola och skola. 2. Dålig skolmat bidrar till elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till eleverna har svårare koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer. 3. När det gäller äldre så räknar man med en tredjedel av de som är över 70 är i riskzonen för klassas som undernärd. Anledningarna till det är så vanligt bland äldre är flera. Bland annat beror det på när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet. Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då svårare tugga och svälja maten. Detta gör det är ännu viktigare äldre och sjuka får god och näringsrik mat. Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om vi ska investera i varandra och skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är vi jobbar mot ett mål om alla äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök. Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom entreprenadiseringarna avhänt oss makten över. Men kostnaden då? Kommer inte detta totalt bryta sönder all offentlig ekonomi? Svaret är nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt. Vi ser ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för regionen, vi ser förbättrade resultat i skolan leder till ökade skeintäkter och minskade sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom de människor som skall bygga vårt land, och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda.