CARNEGIE INVESTMENT BANK AB (publ)

CARNEGIE INVESTMENT BANK AB (publ) Årsredovisning 2008

Carnegie 2008 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 femårsöversikt för koncernen 5 FINANSKRISEN 2008 och utvecklingen i carnegie risk- och kapitalhantering 7 resultaträkning 10 balansräkning 11 förändring av eget kapital koncernen 12 förändring av eget kapital MODERBOLAGET 13 kassaflödesanalyser 14 Redovisningsprinciper 15 Noter Not 1 Segmentsrapportering 21 Not 2 Provisionsnetto 22 Not 3 Räntenetto 22 Not 4 Övriga utdelningsintäkter 22 Not 5 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 23 Not 6 Personalkostnader 24 Not 7 Övriga administrationskostnader 27 Not 8 Avskrivningar på tillgångar 27 Not 9 Kreditreserveringar, netto och avsättning osäkra fordringar 27 Not 10 Skatter 28 Not 11 Resultat per aktie och antal aktier 29 Not 12 Löptidsinformation 29 Not 13 Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel värderingsmetod och löptidsinformation 30 6 Not 14 Övrig information finansiella tillgångar 31 Not 15 Aktier och andelar i koncernföretag 31 Not 16 Immateriella tillgångar 32 Not 17 Materiella tillgångar 32 Not 18 Uppskjuten skattefordran/skuld 32 Not 19 Fondlikvid- och kundfordringar 34 Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 Efterställda tillgångar 34 Not 22 Fondlikvid- och leverantörsskulder 34 Not 23 34 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 Not 24 Övriga avsättningar 34 Not 25 Not 26 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 35 Ställda säkerheter och eventual förpliktelser 39 Not 27 Operationell leasing 39 Not 28 Transaktioner med närstående 39 Not 29 Väsentliga händelser efter den 31 december 2008 39 Not 30 Risk- och kapitalhantering 40 Not 31 Övriga tillgångar och avsättningar till pensioner 42 INTYGANDE 43 Revisionsberättelse 44 styrelse 46 ledning 47 Definitioner och ordförklaringar 48 II

Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse för CARNEGIE INVESTMENT BANK AB organisationsnummer 516406-0138, styrelsens säte Stockholm Styrelsen och verkställande direktören för Carnegie Investment Bank AB (publ) ( Carnegie ) får härmed avge årsredovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för räkenskapsåret 2008. Carnegie Investment Bank AB är moderbolaget i Carnegiekoncernen, ägt av Riksgälden. Den 11 februari 2009 träffade Altor Fund III och Bure Equity ett avtal om att förvärva samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB. Carnegie Investment Bank AB är en oberoende nordisk investmentbank med verksamhet inom affärsområdena Securities, Investment Banking, Asset Management och Private Banking i enlighet med erforderliga tillstånd från finansiella övervakningsorgan på de marknader Carnegie verkar. Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien och USA. Verksamheten bedrivs såväl i dotterbolag som filialer till Carnegie Investment Bank AB. Fram till den 10 november 2008 var Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB dotterbolag till D. Carnegie & Co AB. I samband med att Riksgälden övertog ägandet av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen upphörde kopplingen till D. Carnegie & Co AB. Denna årsredovisning avser endast Carnegie Investment Bank-koncernen. En utförlig beskrivning av händelseförloppet som ledde fram till att Carnegie Investment Bank AB övertogs av Riksgälden finns på sidan 6. Intäkter Intäkterna under helåret 2008 uppgick till 2 742 MSEK (3 924), en minskning med 30 procent jämfört med 2007. Samtliga affärsområden uppvisar minskade intäkter jämfört med 2007. Inom Securities uppgick intäkterna till 1 120 MSEK (1 533). Nedgången förklaras främst av lägre courtageintäkter då såväl omsättningen som värdet på de nordiska börserna minskade kraftigt. Affärsområdet Investment Banking uppvisar intäkter om 380 MSEK (683). Aktiviteten inom företagsförvärv och kapitalanskaffningar minskade som en konsekvens av den globala finanskrisen. Asset Management redovisade intäkter om 794 MSEK (1 126). De fasta förvaltningsrelaterade intäkterna från Carnegies fonder och diskretionära förvaltning har varit relativt stabila medan de resultatbaserade intäkterna minskade kraftigt. Lägre transaktionsdriven aktivitet bland privatkunder påverkade affärsområdet Private Banking negativt. Intäkterna uppgick till 448 MSEK (581). Kostnader Kostnaderna före vinstdelning uppgick för helåret 2008 till 4 421 MSEK (1 943). Jämförelsestörande kostnader om totalt 2 472 MSEK (177) ingår i resultatet för 2008: kreditreserveringar för osäkra fordringar 1 956 MSEK, reservering av fordran på D. Carnegie & Co AB om 363 MSEK och 153 MSEK i omstrukturerings- och personalkostnader av engångskaraktär. Justerat för ovan nämnda jämförelsestörande poster uppgick kostnaderna 2008 till 1 949 MSEK (1 766). Kreditreserveringarna härrör främst till ett stort kreditengagemang i Sverige samt ett flertal mindre och medelstora kunder inom affärsområdet Securities, främst inom området Equity Finance, vars verksamhet är inriktad på lån med aktier som säkerhet. Flera av engagemangen innehåller säkerheter där de aktuella värdena inte till fullo kan bedömas. Avsättning till vinstdelningssystem Carnegie har sedan börsintroduktionen 2001 en ersättningsmodell som årsstämman årligen fastställer, där den rörliga ersättningen baseras på 50 procent av koncernens rörelseresultat före vinstdelning och efter avdrag för kapitalkostnader. Vinstdelning på koncernnivå kan endast ske under förutsättning att helårsresultatet efter avdrag för avkastning på eget kapital är positivt. Då rörelseresultatet före vinstdelning under 2008 för koncernen är negativt har styrelsen beslutat att ingen vinstdelning ska ske. Ett antal legala enheter har dock reserverat vinstdelning i sina lokalt reviderade bokslut, därför innehåller koncernens resultaträkning för 2008 en avsättning för vinstdelning uppgående till 239 MSEK. Styrelsen genomför en fördjupad prövning av lokalt uppbokad vinstdelning och kommer därefter slutgiltigt att avgöra om vinstutbetalning ska ske. Resultat Resultatet före skatt för helåret 2008 uppgick till 1 918 MSEK (821). I resultatet för 2008 ingår jämförelsestörande poster på totalt 2 472 MSEK som beskrivits ovan. För 2007 ingår jämförelsestörande poster på totalt 632 MSEK. Justerat för dessa poster uppgick resultatet före skatt 2008 till 554 MSEK (1 453). Nettovinsten för 2008 uppgick till 2 218 MSEK (570). utdelningsförslag Styrelsen föreslår årsstämman 2009 att ingen utdelning ska ske. 1

Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 Vinstdisposition Till årsstämmans förfogande, SEK Balanserade vinstmedel 2 300 197 137 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Utdelning till aktieägare I ny räkning överförs 2 300 197 137 Summa 2 300 197 137 För en detaljerad specifikation av förändring av eget kapital i moderbolaget, se sidan 13. kraftigt reducerad balansräkning under 2008 Under andra halvåret 2008 ägde en medveten riskreducering rum i hela verksamheten. Balansräkningen har med anledning av detta reducerats kraftigt. I relation till utgången av 2007 har den totala balansomslutningen minskat från 43,8 miljarder SEK till 14,5 miljarder SEK per utgången av 2008. De främsta förklaringsvariablerna är en kraftig minskning av kreditgivningen inom området Equity Finance samt minskad tradingverksamhet. Likviditet, Finansiering och investeringar Carnegies likviditetsbehov genereras främst i den dagliga verksamheten och dessa tillgodoses främst genom kortfristig säkerställd upplåning. Marknadens funktionssätt var under 2008 kraftigt påverkad, t ex så har likviditeten på interbankmarknaden varit mycket begränsad. På grund av bland annat en kraftigt ökad volatilitet i aktiemarknaderna världen över har såväl clearinginstitut som motparter i marknaden ställt ökade säkerhetskrav för belåningsbara tillgångar. Den 26 oktober 2008 fick Carnegie behov av stödlån från Sveriges Riksbank, för mer information se sidan 3 under Likviditetsstöd från Sveriges Riksbank. Under inledningen av 2009 finns tecken på att marknaden går mot en normalisering. Carnegie har emitterat ett obligationslån under den statliga garantin, för mer information se sidan 4 under Garantiprogrammet. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick, under året, till 1 384 MSEK (665), bestående av resultat före skatt om 1 918 MSEK (821), betald skatt om 208 MSEK ( 446) och justeringar för resultatposter som inte påverkar kassaflödet om 742 MSEK (290). Av dessa justeringsposter avser 1 394 MSEK (148) orealiserade värdeförändringar av finansiella instrument och 1 956 MSEK (95) justering för kreditreserveringar. Eftersom merparten av Carnegies rörelsekapital består av marknads noterade värdepapper (långa och korta positioner), ut- och inlåning till/från allmänheten samt lån till/från kreditinstitut, fluktuerar Carnegies rörelsekapital avsevärt mellan olika rapporteringstidpunkter. Förändringen i rörelsekapitalet hade under perioden en negativ påverkan på kassaflödet med 5 261 MSEK (positiv: 3 400). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 41 MSEK ( 60). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick under året till 1 756 MSEK ( 600) av vilket 527 MSEK ( 600) består av utbetald utdelning och, för 2008, erhållet kapitaltillskott om 2 283 MSEK. Efter korrigering för kursdifferens i likvida medel, 450 MSEK (265), blir effekten att likvida medel minskat med 4 930 MSEK (ökat med 3 414). Koncernens inlåning har under året minskat med 14 584 MSEK (1 824) och under motsvarande period har koncernens utlåning minskat med 12 544 MSEK (ökat med 3 669). Marknadsutveckling Carnegies intäkter är starkt kopplade till utvecklingen på världens börser. 2008 kom att domineras av den globala finanskrisen som resulterade i kraftigt sjunkande aktiekurser världen över. För helåret 2008 minskade Nordenindex med 48 procent, att jämföra med världsmarknadsindex som minskade med 41 procent. Av de nordiska börserna utvecklades Oslobörsen svagast under året med en nedgång på 53 procent, medan den relativa utvecklingen var minst svag på Stockholmsbörsen som minskade med 42 procent. Börsindex i Helsingfors minskade med 51 procent och nedgången i Köpenhamn uppgick till 48 procent. Carnegie har en mycket stark ställning inom den institutionella kunddrivna handeln på de nordiska börserna. Undersökningsföretaget Prospera uppskattade vid slutet av 2008 att Carnegie var den största aktören på Stockholmsbörsen inom courtagehandel till de största institutionerna med en marknadsandel på 16 procent. Totalt sett var Carnegie den femte största aktören 2008 med en andel av den sammanlagda handeln i Norden på 4,6 procent (5,3). Som en konsekvens av kreditkontraktionen under finanskrisen har marknaden för företagsaffärer (M&A) i Europa och Norden försvagats under 2008. I relation till 2007 har värdet av genomförda transaktioner i Norden minskat med 20 procent till 91 miljarder USD. Antalet genomförda transaktioner har minskat från cirka 660 transaktioner under 2007 till 490 transaktioner under 2008. Marknaden för aktiemarknadsrelaterade transaktioner (ECM) i Norden har mer än halverats under 2008. Totalt uppgick transaktionsvolymen till 9,5 miljarder USD under 2008, att jämföra med 19,2 miljarder USD under 2007. Antalet transaktioner i Norden uppgick till 61 (139). allmänt om risker och osäkerhetsfaktorer Carnegies affärsverksamhet medför att koncernen exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker samt operativa risker. Mark 2

Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse nadsrisker definieras som förlustrisker till följd av påverkan från bland annat förändrade aktiekurser, räntenivåer eller valutakurser. Kreditrisk definieras som risken för förlust på grund av att motparten inte kan uppfylla sina åtaganden. Kreditrisken uppkommer främst till följd av utlåning till kunder med aktier som underliggande säkerhet. Likviditetsrisker är kopplade till den dagliga verksamhetens behov av likviditet. Operativa risker avser förlustrisker på grund av brister och/eller fel i processer, system, fel på grund av den mänskliga faktorn eller av externa händelser. För mer information om risker och riskhantering se Finanskrisen 2008 och utvecklingen i Carnegie sidan 6, Risk- och kapitalhantering sidorna 7 9 samt Not 30 sidorna 40 42. Medarbetare Carnegie hade vid utgången av 2008 774 anställda i åtta länder. Mer data om antal anställda, löner och övriga ersättningar för koncernen och moderbolaget framgår av Not 6 sidorna 24 26. Carnegies ständiga utmaning är att rekrytera och behålla de bästa medarbetarna genom fortsatt arbete med ett aktivt ledarskap, tydliga mål och konkurrenskraftiga incitament för att skapa en arbetsmiljö som ger de allra bästa möjligheterna till personlig och professionell utveckling. Miljöarbete Carnegies målsättning är att verka för en uthållig miljö som i sin tur kan skapa förutsättningar för ett bättre samhälle för kommande generationer. Miljöarbetet drivs genom kontinuerlig anpassning av verksamheten, förbättrade rutiner och ständig uppdatering av kunskaps- och informationshantering kring miljöfrågorna. Carnegies kärnverksamhet inverkar inte direkt på miljön, däremot ger verksamheten upphov till vissa aktiviteter som har effekt på miljön. Personalens behov av kontorslokaler, IT-utrustning, förbrukningsmaterial, resor och energiförbrukning är exempel på den direkta miljöpåverkan som Carnegies verksamhet medför. Viktiga händelser under året Ägarförändringar Carnegie Investment Bank AB var fram till den 10 november 2008 ett helägt dotterbolag till D. Carnegie & Co AB. Denna dag klockan 15.00 meddelade Finansinspektionen sitt beslut om att återkalla samtliga Carnegie Investment Bank ABs tillstånd att bedriva bank- och värdepappersrörelse. Några minuter senare övertog Riksgälden genom självinträde enligt pantavtal samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB. Efter övertagandet omprövade Finansinspektionen sitt beslut, varvid Carnegie Investment Bank AB återfick alla tillstånd och meddelades istället en varning utan sanktionsavgift. En utförlig beskrivning av händelseförloppet som ledde fram till att Carnegie Investment Bank AB övertogs av Riksgälden finns beskriven på sidan 6. Förändringar i styrelsen Från den 1 januari fram till årsstämman den 7 april 2008 bestod styrelsen i Carnegie Investment Bank AB av följande medlemmar: Anders Fällman (ordförande), Jan Kvarnström (vice ordförande), Björn C. Andersson, Mai-Lill Ibsen, Catharina Lagerstam och Patrik Tigerschiöld. Vid årsstämman invaldes John Shakeshaft som ny medlem medan Patrik Tigerschiöld inte ställde upp för omval. Övriga medlemmar omvaldes. Den 14 november utsåg Riksgälden vid en extra bolagsstämma en ny styrelse i Carnegie Investment Bank AB. Peter Norman utsågs till styrelseordförande och till styrelseledamöter valdes Henrik Dagel, Adine Grate Axén, Lars Linder-Aronson och Håkan Erixon. En presentation av nuvarande styrelse finns på sidan 46. Förändringar i ledningsgruppen Under perioden 1 januari 26 april 2008 var Anders Onarheim tf VD och koncernchef. Den 27 april 2008 tillträdde Mikael Ericson som ny VD och koncernchef. Ledningsgruppen har genomgått ett antal förändringar under året, se Not 6 sidan 25 för mer information. Vid utgången av året bestod ledningsgruppen av följande personer: Peter Baekgaard, ansvarig för affärsområdet Securities, Peter Bäärnhielm, ansvarig för affärsområdet Investment Banking, Steinar Lundstrøm, ansvarig för affärsområdet Asset Management och Claes Johan Geijer, ansvarig för affärsområdet Private Banking, Anders Karlsson, CRO (fram till den 21 januari 2009), och Kristina Schauman, CFO. Dag Ernholdt tillträdde som tf CRO den 21 januari 2009. En presentation av nuvarande ledningsgrupp finns på sidan 47. Ny enhet för specialengagemang Under 2008 har ett omfattande arbete initierats för att återvinna medel i de kreditengagemang som relaterar till nedskrivningarna under året. Den nybildade enheten Valot Invest har ansvar för återvinningsarbetet. Återvinningen i det stora kreditengagemanget i Sverige har påbörjats i och med pantrealisationen av koncernen Skrindan som genomfördes den 16 mars 2009. För mer information om Skrindan-koncernen se sidan 4. Likviditetsstöd från Sveriges Riksbank Under den turbulens som rådde på finansmarknaderna under 2008 blev tillgången på likviditet på den svenska marknaden mycket ansträngd. 3

Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 Detta fick stora konsekvenser för Carnegies likviditet och den 25 oktober ansökte Carnegie hos Riksbanken om likviditetsstöd. Den 26 oktober ingick Carnegie ett kreditavtal med Riksbanken, enligt vilket Riksbanken beviljade en ramkredit om 1 miljard SEK. Efter en ny ansökan av Carnegie beslöt Riksbanken den 28 oktober att utöka likviditetsstödet till totalt 5 miljarder SEK. Som pant för lånen ställdes samtliga aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Fordran på D. Carnegie & Co AB D. Carnegie & Co AB har lämnat ett kapitaltillskott till Carnegie Investment Bank AB i syfte att stärka kapitalbasen och den 31 oktober uppgick det till 474 MSEK. Kapitaltillskottet utbetalades dock aldrig, därmed kvarstår en fordran på D. Carnegie & Co AB. Nettofordran vid årsskiftet uppgick till 363 MSEK. Med anledning av den osäkra finansiella situationen i D. Carnegie & Co AB har Carnegie Investment Bank AB reserverat hela netto beloppet i årsbokslutet. Kapitaltillskott Totalt erhöll Carnegie Investment Bank AB kapitaltillskott under året om 2 756 MSEK, varav 2 283 MSEK är värdet på panterna som D.Carnegie & Co AB ställt som säkerhet för stödlånet hos Riksgälden och med vilket belopp lånet har amorterats ned samt 474 MSEK från D.Carnegie & Co AB (se ovan). Avveckling av Carnegie Fond AB Den 20 november 2008 överlät Carnegie de svenska publika fonderna Carnegie Sverige och Carnegie Småbolag till Swedbank Robur Fonder AB, vilket hänger samman med beslutet att inte längre erbjuda Sverigeregistrerade investeringsfonder. Kort där efter påbörjades avvecklingen av Carnegie Fond AB som bland annat administrerade dessa fonder. Carnegie kritiserades i Finansinspektionens rapport den 10 november 2008 avseende hanteringen av Carnegie Fond AB. Överlåtelse av fastighetsverksamheten Som ett led i det pågående arbetet att fokusera på kärnverksamheten inom ramen för de fyra affärsområdena har Carnegie Investment Bank AB överlåtit ansvaret för fastighetsverksamheten Carnegie Properties AB till ett nytt företag, som ägs av tidigare anställda i Carnegie Properties AB. Kostnadsbesparingsprogram Carnegie beslutade i samband med halvårsrapporten 2008 att initiera ett kostnadsbesparingsprogram. Den första delen av programmet genomfördes i september 2008 och programmets andra del genomfördes under första kvartalet 2009. Kostnaderna för programmet har belastat tredje och fjärde kvartalet 2008 och ingår som en del av posten på 153 MSEK omstrukturerings- och personalkostnader av engångskaraktär som specificeras på sidan 1. Målsättningen är att sänka kostnaderna till den nivå som förelåg vid utgången av 2006, motsvarande en kostnadsreduktion om cirka 10 procent. Besparingarna är främst relaterade till lägre personalkostnader. Kostnadssänkningarna sker successivt och får full effekt under andra kvartalet 2009. Viktiga händelser efter den 31 dec 2008 Altor och Bure nya ägare till Carnegie Den 11 februari 2009 träffade Riksgälden ett avtal om att sälja aktierna i Carnegie Investment Bank AB till Altor Fund III och Bure Equity AB. Köpet av Carnegie förutsätter att vissa villkor uppfylls, inklusive godkännande av Finansinspektionen och berörda myndigheter i flera länder. Ny tillförordnad VD i Carnegie I samband med att Riksgälden annonserade försäljningen av Carnegie den 11 februari 2009 ställde VD Mikael Ericson sin plats till förfogande. Styrelsen utsåg därför Niklas Johansson, chef för Carnegie Asset Management Sverige, till ny tillförordnad VD från och med den 17 februari 2009. Niklas Johansson fick samtidigt ansvaret för Carnegies svenska verksamhet. Övertagande av Skrindan-koncernen Carnegies helägda dotterbolag Valot Invest och Maths O. Sundqvist har den 16 mars 2009 träffat en överenskommelse som innebär att Valot Invest övertar ägandet av Skrindan-koncernen. Arbete pågår med att klargöra de redovisningsmässiga implikationerna av övertagandet av Skrindan-koncernen. Tvist med Midroc Real Estate Carnegie har ett hyresavtal med företaget Midroc avseende lokalerna på Västra Trädgårdsgatan 15 i Stockholm. Hyresavtalet sades upp den 23 september 2008, i god tid innan avtalets utgång. Midroc hävdar att uppsägningen inte har skett på ett korrekt sätt och har därför inlett en rättslig process mot Carnegie. Carnegie har bestridit yrkandet och Carnegies inställning stöds av utlåtanden från två sakkunniga. Garantiansökan Carnegie har anslutits till det statliga garantiprogrammet och i anslutning till det emitterat ett obligationslån på nominellt 935 MSEK. 4

Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse FEMÅRSÖVERSIKT FÖR KONCERNEN Resultaträkning 1) MSEK 2004 2005 2) 2006 2) 2007 2) 2008 Securities 1 199 1 404 1 900 1 533 1 120 Investment Banking 511 733 885 683 380 Asset Management 492 791 891 1 126 794 Private Banking 467 486 563 581 448 Totala intäkter 2 669 3 414 4 239 3 924 2 742 Personalkostnader 879 865 947 1 040 1 277 Övriga kostnader 704 792 690 808 1 187 Kreditreserveringar, netto 1 5 0 95 1 956 Total kostnad före vinstdelning 1 583 1 662 1 635 1 943 4 421 Rörelseresultat före resultat från intresseföretag, väsentliga innehav och vinstdelning 1 086 1 752 2 602 1 981 1 679 Resultat från intressebolag och övriga väsentliga innehav 14 0 Resultat före vinstdelning 1 073 1 752 2 602 1 981 1 679 Avsättning till vinstandelssystem 524 859 1 265 1 160 239 3) Totala kostnader 2 106 2 521 2 901 3 103 4 660 Resultat före skatt 549 893 1 338 821 1 918 Skatt 143 258 375 251 300 Periodens resultat 405 635 964 570 2 218 1) Finansiell information för 2006 har omräknats i samband med övergång till IFRS. 2) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för 2007. 3) Tvistigt belopp, se sid 1. FINANSIELLA NYCKELTAL 2004 2005 2) 2006 2) 2007 2) 2008 K/I Tal, % 79 74 68 79 170 Intäkter per anställd, genomsnitt, MSEK 3,4 4,6 5,5 4,9 3,4 Vinstmarginal, % 15 19 23 15 Avkastning på eget kapital, % 33 43 49 25 Totala tillgångar, MSEK 23 032 30 780 44 518 43 784 14 517 Utlåning till allmänheten, MSEK 6 701 4 428 8 905 7 897 3 404 In- och upplåning från allmänheten, MSEK 5 531 7 430 8 742 10 136 6 651 Primärkapital Eget kapital, MSEK 1 325 1 616 2 322 2 307 2 413 Goodwill, MSEK 11 12 9 9 9 Immateriella tillgångar, MSEK 28 19 10 8 9 Uppskjuten skattefordran, MSEK 95 95 110 231 102 Anteciperad utdelning 396 660 600 527 Primärkapital, MSEK 795 830 1 593 1 532 2 293 Kapitalkrav, MSEK 989 752 Riskvägda tillgångar Kreditrisker, MSEK 3 318 4 723 7 634 4) 4) Marknadsrisker, MSEK 1 327 2 143 4 955 4) 4) Operativa risker, SEK 4) 4) Primärkapitalrelation, % 5) 17,1 12,1 12,6 4) 4) Kapitaltäckningsgrad, % 5) 17,1 12,1 12,6 4) 4) Kapitaltäckningskvot 6) 1,55 3,05 Genomsnittligt antal årsanställda 791 747 775 804 815 Antal anställda vid årets slut 779 741 798 810 774 2) Historiska jämförelsetal är justerade i enlighet med vad som kommunicerats i årsredovisningen för 2007. 4) From 2007 beräknas riskvägda tillgångar, marknadsrisker och operativa risker enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel 2). Åren 2004-2006 har beräknats enligt gamla regler (Basel 1). 5) Ny definition av regulativt kapital från och med 2004. 6) Kapitaltäckningskvot beräknas som kvoten mellan kapitalbas och kapitalkrav. Enligt nya kapitaltäckningsregler (Basel II).. 5

Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 FINANSKRISEN 2008 och utvecklingen i carnegie Nedan följer en historisk bakgrund till utvecklingen som föregick Riksgäldens övertagande av Carnegie Investment Bank AB och en kronologisk beskrivning av händelseförloppet under hösten 2008. Bakgrund I början av 2000-talet påbörjades en expansion i kapitalintensiva verksamheter utanför Carnegies kärnverksamhet. Framförallt ökade handeln för egen räkning och kreditgivningen mycket kraftigt. Detta medförde att balansräkningen växte, samtidigt som det egna kapitalet inte förstärktes, varför soliditeten minskade. Mellan 2001 och 2007 ökade balansräkningen från 22 till 45 miljarder SEK. En alltför liten kapitalbas ledde till att motståndskraften inte var tillräckligt stor när marknaden kraftigt försämrades under 2008. Underliggande marknadsnoterade instrument som upptagits som säkerheter föll kraftigt i värde och ledde till stora nedskrivningar. Händelseförlopp Den 24 oktober 2008 publicerade D. Carnegie & Co AB kvartalsrapporten för det tredje kvartalet 2008. Rapporten innehöll en nedskrivning om 1 miljard SEK som härrörde från ett enskilt kreditengagemang inom Equity Finance, del av affärsområdet Securities. Osäkerhet om Carnegies finansiella situation, i kombination med den allmänna oron på kreditmarknaderna, begränsade Carnegies tillgång till likviditet via interbankmarknaden. Därför tvingades Carnegie att ansöka om en kredit från Sveriges Riksbank om 1 miljard SEK vilket beviljades den 26 oktober. Kort därefter utökades kreditramen till 5 miljarder SEK. Dotterbolagen till det noterade bolaget D. Carnegie & Co, det vill säga Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB, pantsattes hos Sveriges Riksbank. Carnegie ingick sedan i ett nytt kreditavtal, och därtill kopplat pantavtal, med Riksgälden som löste krediten från Riksbanken. Mot bakgrund av det stora kreditengagemanget och den påföljande nedskrivningen beslutade Finansinspektionen att inleda en granskning av Carnegie. Parallellt med detta inledde styrelsen i D. Carnegie & Co en process för att undersöka framtida strategiska möjligheter för bolaget. Måndagen den 10 november 2008 presenterade styrelsen en strategisk lösning som innebar en nyemission på 1,2 miljarder SEK samt nya huvudägare. Klockan 15.00 samma dag, meddelade Finansinspektionen dock sitt beslut om att återkalla Carnegies tillstånd att bedriva bank- och värdepappersrörelse. Några minuter efter beskedet från Finansinspektionen meddelade Riksgälden att de tog över panterna och därmed ägandet av Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Efter övertagandet omprövade Finansinspektionen sitt beslut, varvid Carnegie Investment Bank AB återfick alla tillstånd och meddelades istället en varning. Riksgäldens motiv för övertagandet var att värna stabiliteten i det finansiella systemet och att rädda värdet på statens pant för krediten. Den 14 november 2008 utsågs en ny styrelse i Carnegie Investment Bank AB och Riksgälden inledde omedelbart en försäljningsprocess av bolaget. Den 11 februari 2009 träffade Riksgälden ett avtal om försäljning av Carnegie till riskkapitalbolaget Altor och investeringsbolaget Bure Equity. Det nya ägandet innebär en finansiell stabilitet samt skapar förutsättningar att bevara kompetens och utveckla Carnegie som ledande, oberoende aktör på den nordiska finansmarknaden. ÅtgärdspLAN Sedan 2007 har riskerna i verksamheten reducerats kraftigt. Marknadsrisken i tradingverksamheten reducerades både under 2007 och 2008 som en del i åtgärdsplanen efter händelserna på tradingavdelningen. Efter att likviditetsbehovet blev ansträngt under hösten 2008 reducerades tradingverksamheten ytterligare för att frigöra likviditet, samtidigt som styrelsen beslutade att reducera tradinglimiterna kraftigt. Equity Finance-verksamheten ändrade helt inriktning under 2008 och en avvecklingsprocess inleddes. Sedan händelserna på tradingavdelningen 2007 har kontrollfunktionen för marknadsrisk förstärkts avsevärt med ny kompetens och nya rutiner. För närvarande genomförs även en omfattande genomgång av hela kontrollmiljön i samråd med berörda myndigheter. För mer information om åtgärder se Risk- och kapitalhantering på sidan 7. Ansvarsutredning Advokatbyrån Setterwalls fick i uppdrag av styrelsen i Carnegie att utreda ansvaret för händelserna 2008 som orsakade Riksgäldens övertagande. Setterwalls konstaterade att VD alltid har det yttersta ansvaret för kontrollverksamheten, men att dåvarande VD Mikael Ericson hade haft små möjligheter att genomföra förbättringar givet hans korta tjänstgöringstid och givet situationen på Carnegie. Setterwalls identifierade ett antal personer som brustit i sitt ansvar, men konstaterade vidare att det idag finns nya personer inom alla de funktioner som tidigare haft brister. En av slutsatserna i rapporten är att Carnegie inte medvetet försökte dölja något för myndigheterna, men att hanteringen och rutinerna brast när det gäller rapporteringen av kapitaltäckningen och hanteringen av den stora exponeringen under 2008. 6

Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse Risk- och kapitalhantering Den verksamhet som bedrivs inom Carnegie innebär att koncernen exponeras för ett antal olika typer av risker. Hanteringen av dessa risker utgör en grundpelare i verksamheten och är både en legal och en affärsmässig förutsättning. CARNEGIES KONTROLLORGAN Första led = Riskhantering Affärsverksamheten VD Carnegie exponeras för marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och operativ risk. Under de senaste två verksamhetsåren har allvarliga incidenter inträffat inom Carnegie som resulterat i kritik i två rapporter från Finansinspektionen. Våren 2007 uppdagades en signifikant övervärdering av Carnegies tradingresultat och under hösten 2008 reserverades stora belopp för befarade kreditförluster. Dessa incidenter har identifierat svagheter i Carnegies kontrollmiljö och interna riskbedömning. Ledningen har vidtagit en rad åtgärder under 2007 2009 i syfte att stärka den interna kontrollen och minska företagets riskexponering. I detta kapitel ges först en inledning till kontrollorganen för att senare beskriva respektive riskkategori och de åtgärder som genomförts. Syftet med de lagar och regler som finansiella institut har att efterleva är att skapa förutsättningar för att det finansiella systemet ska fungera effektivt och stabilt, men de utgör också i grunden ett konsumentskydd i finanssektorn. Ur ett affärsperspektiv ska riskhanteringen dessutom verka för att verksamheten fattar affärsbeslut där riskerna man tar är medvetna, samt kan mätas och kontrolleras. En grundläggande princip avseende riskhantering är att ansvaret för risk vilar på den delen av verksamheten där den uppstår. Detta innebär att den affärsdrivande verksamheten är ytterst ansvarig för samtliga risker, såväl finansiella som operativa, som verksamheten exponeras för. De risker som affärsverksamheten tar ska vara i linje med den risknivå som styrelsen har fastställt. Utöver den affärsdrivande verksamheten har Carnegie tre oberoende kontrollfunktioner; Compliance, Riskkontroll och Internrevision, vilka har till uppgift att säkerställa att den affärsdrivande verksamheten sköter riskhanteringen på ett kompetent och tillfredsstäl Andra led = Kontroll compliance Riskkontroll Tredje led = utvärdering av riskhantering och kontroll INTERNREVISION AFFÄRSOMRÅDEN EXTERN REVISION Marknadsrisk är risken för förlust eller sjunkande räntenetto till följd av förändringar av räntor, valuta- och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Kreditrisk är risken för ett försämrat ekonomiskt läge för Carnegie i sin relation till en kredittagare (motpart) på grund av att motparten inte fullgör sina förpliktelser mot Carnegie. Risken uppstår till följd av exponering (bland annat genom derivatinstrument) i samband med finansiering, placeringar, värdepappershandel, garantier och ställda säkerheter. Likviditetsrisk är risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att säkerställa att koncernens betalningsåtaganden sker i tid. Operativa risker är risker för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser samt säkerhetsrisker. 7

Förvaltningsberättelse Carnegie 2008 lande sätt. Kontrollfunktionerna rapporterar till VD och koncernstyrelsen och består av Compliance med ansvar för kontroll av regelefterlevnad och Riskkontroll. Riskkontrollfunktionen ansvarar i sin tur för marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och operativ risk. Koncernen har även en internrevisionsfunktion som har till uppgift att utvärdera och verifiera att riskhanteringen och den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. Detta ansvar innefattar även att kontrollera att de oberoende kontrollfunktionerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från affärsverksamheten och rapporterar direkt till styrelsen. Den interna kontrollen inom Carnegie är uppbyggd i enlighet med dessa principer, vilket överensstämmer med det regelverk och den vägledning som ges av tillsynsmyndigheten. Marknadsrisker Avseende den så kallade tradingincidenten 2007 kan man fastställa att Carnegie framförallt brustit i hanteringen av operativa risker. Carnegie hade vid denna tidpunkt en relativt stor exponering för marknadsrisk. Sedan dess har ett antal åtgärder vidtagits: Limithantering Carnegie har gjort kraftiga inskränkningar på företagets tradinglimiter, vilket i praktiken innebär en väsentligt lägre marknadsrisk. Limiterna minskade under året med i storleksordningen 80 procent. Oberoende limitkontroll och värdering För att säkerställa att exponeringen för marknadsrisker inte överstiger de riktlinjer som fastställts av styrelsen görs regelbundet en oberoende värdering av innehav och en oberoende kontroll av tradinglimiterna. Detta görs av ett middle office som byggdes upp under andra halvan av 2007. extern värdering av portföljen Ett systemstöd för att helt oberoende kunna följa marknadsriskexponeringen i realtid är under implementering. Därutöver har Carnegies tradingportfölj under 2008 validerats kvartalsvis av en extern part som har utfört oberoende värderingar. Sammantaget innebär detta att Carnegie idag väsentligt förstärkt kontrollen av företagets marknadsriskexponering jämfört med när tradingincidenten uppdagades i maj 2007. Kreditrisker Som framgår av tidigare avsnitt har Carnegie under 2008 drabbats av en större kreditförlust som fått stora konsekvenser för verksamheten. Carnegies grundläggande inställning till kreditrisker har alltid varit att dessa ska vara begränsade och ska ses som ett komplement till den kunddrivna handeln, d v s att depåbelåning är en naturlig del av mäkleriverksamheten. Utlåning ska företrädesvis ske mot säkerhet i likvida värdepapper. De värdepapper som låg som säkerhet för det stora kreditengagemanget föll under kort tid kraftigt i värde och visade sig inte ha tillräcklig likviditet för att Carnegie skulle kunna säkra sin fordran när behovet uppstod. Efter den aktuella händelsen har Carnegie arbetat aktivt för att reducera kreditrisken i hela koncernen. Vid årets inledning hade Carnegie en kreditportfölj med ett bokfört värde om 7,7 miljarder SEK, vid årets slut var denna reducerad till 2,8 miljarder SEK. Carnegie har även anställt en ny kreditchef. Ett arbete pågår dessutom för att implementera en för verksamheten gemensam och anpassad kreditprocess i hela koncernen. Detta arbete förväntas färdigställas under första halvåret 2009. Under 2009 har ett omfattande arbete initierats för att återvinna medel i kreditengagemangen och den nybildade enheten Valot Invest har ansvaret för återvinningsarbetet. Återvinningen i det stora kreditengagemanget i Sverige har påbörjats i och med pantrealisationen av koncernen Skrindan som genomfördes den 16 mars 2009. Likviditetsrisker De senaste 18 månaderna har de finansiella marknaderna globalt drabbats av en allvarlig kris. Denna hade sitt ursprung i den del av den amerikanska bolånemarknaden som allmänt benämns subprime marknaden, d v s utlåning till hushåll med begränsad återbetalningsförmåga. Den otillräckliga transparensen i marknaden gjorde att det inte var möjligt att förstå vilka finansiella institut som hade stor exponering mot denna marknad när fastighetspriserna i USA började falla och antalet konkurser ökade. Detta ledde till en kraftig likviditetsåtstramning, d v s många finansiella institut fick svårigheter att finansiera sin verksamhet på grund av rädslan för att drabbas av kreditförluster. Detta drabbade även Carnegie. När Carnegie rapporterade den kraftiga kreditförlusten som tidigare omnämnts blev likviditetssituationen akut, en situation som tillfälligt löstes genom kreditramen från Sveriges Riksbank. Under hösten har Carnegie aktivt arbetat med att minska balansräkningen, genom lägre tradinglimiter och minskade krediter. Detta har i sin tur bidragit till att förbättra likviditetssituationen i företaget. Carnegie arbetar kontinuerligt med att minska likvidi 8

Carnegie 2008 Förvaltningsberättelse tetsrisken genom att till exempel matcha löptider på in- och utlåning samt att aktivt hantera och begränsa motpartslimiter för placeringar vid finansiell oro. Operativa risker Operativ risk är inte kvantifierbar på samma sätt som exempelvis marknadsrisk eller kreditrisk, men finns inom alla affärsområden. Carnegies ambition är att ha väl definierade rutiner i alla affärsområden i syfte att driva verksamheten med så låg operativ risk som möjligt. Inom verksamheter med höga operativa risker, såsom tradingverksamheten, har flera viktiga åtgärder gjorts för att minska de operativa riskerna. Som exempel kan nämnas den regelbundna värdering av tradingportföljen som görs av en extern part. Samtidigt finns behov av åtgärder för att mer systematiskt förbättra hanteringen av operativa risker, flera av dessa är under implementering. Ett viktigt exempel är att införa en rutin där personalen regelbundet analyserar vilka operativa risker som finns i den verksamhet de arbetar i, det som ofta benämns självutvärdering. Detta är en viktig komponent för att identifiera och hantera områden med särskilt väsentliga operativa risker. Självutvärderingar har gjorts tidigare, men Carnegie bedömer att koncernen är betjänt av ett mer systematiskt angreppssätt i denna viktiga fråga. Detta kommer att implementeras under 2009. Kapitaltäckning Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler, de så kallade Basel II reglerna. Regelverket innebär att det finns ett minimikapital som banken måste ha, beroende på bankens risknivå. Kapitaltäckningen är dock inte bara en regelverksfråga. Att ha en tillfredsställande kapitaltäckning är också en förutsättning för att motparter i marknaden, d v s andra banker och finansiella institut, ska vara villiga att göra affärer och exponera sig för kreditrisk. Carnegie har under 2008 kraftigt minskat risken i verksamheten vilket har inneburit att kapitalkraven för marknadsrisker och kreditrisker har mer än halverats jämfört med december 2007. Lånet från Riksgälden till Carnegie Investment Bank AB har skrivits ner med det värde som motsvarande värderingen som gjorts av panterna som D.Carnegie & Co AB ställt som säkerhet för lånet. Panternas värde är bokfört som ett primärkapitaltillskott av D.Carnegie & Co AB om 2 283 MSEK. Dessa två faktorer innebär att Carnegie är mycket väl kapitaliserat i förhållande till riskerna i verksamheten och har en kapitaltäckningskvot om 3,0 (1,5), långt över det legala kravet om en kapitaltäckningskvot på 1,0 och Carnegies interna mål på 1,5. Grafen bredvid visar kapitalkvoten kvartalsvis under 2008. Kapitaltäckningsgraden enligt Basel 1 uppgick vid årets slut till 24 procent (12 procent). Under 2008 har Carnegie arbetat vidare med den interna kapitalutvärdering (IKU) som påbörjades 2007, det som inom Basel-regelverket kallas för Pelare 2. Sedan 2007 offentliggör Carnegie information enligt den sista delen av Basel 2, d v s Pelare 3 som handlar om utökad information om riskexponering, riskhantering samt kapitalsituationen. För mer information om risk- och kapitalhantering se Not 30 på sidorna 40 42. KAPITALTÄCKNINGskvot 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Q1-08 Q2-08 Q3-08 Q4-08 Legalt krav Carnegies kapitaltäckningskvot kvartalsvis under 2008. 9

resultaträkning Carnegie 2008 Resultaträkning koncernen moderbolaget TSEK not 2008 2007 2008 2007 Provisionsintäkter 2 663 715 4 028 253 1 107 014 1 595 302 Provisionskostnader 290 826 291 940 93 476 92 566 Provisionsnetto 2 2 372 889 3 736 313 1 013 537 1 502 736 Ränteintäkter 850 550 961 740 523 686 589 529 Räntekostnader 777 608 1 018 546 557 709 770 333 Räntenetto 3 72 942 56 806 34 023 180 804 Övriga utdelningsintäkter 4 871 1 339 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde 5 275 605 243 079 252 976 56 459 Övriga intäkter 20 000 Summa rörelseintäkter 2 742 307 3 923 925 1 232 490 1 378 391 Personalkostnader 6 1 516 549 1) 2 200 047 760 420 1 102 132 Övriga administrationskostnader 7 1 152 255 754 226 848 389 486 106 Avskrivningar på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 8 35 160 54 219 14 749 9 308 Summa rörelsekostnader 2 703 964 3 008 492 1 623 558 1 597 546 Resultat före kreditreserveringar 38 343 915 433 391 068 219 155 Kreditreserveringar, netto 9 1 956 407 94 573 1 955 861 94 573 Rörelseresultat 1 918 064 820 860 2 346 929 313 728 Nedskrivning aktier i dotterföretag 15 24 977 Anteciperad utdelning 350 777 735 105 Resultat före skatt 1 918 064 820 860 2 021 129 421 377 Skatter 10 299 934 250 703 158 403 66 278 Årets resultat 1 2 217 997 570 157 2 179 532 487 655 Resultat per aktie, kronor 11 5 545 1 425 5 449 1 219 1) Av detta avser 239 MSEK vinstdelning som är ett tvistigt belopp, se sidan 1. Notera att avrundningar kan ha gjort så att beloppen i vissa fall inte stämmer om de summeras. 10

Carnegie 2008 Balansräkning Balansräkning koncernen moderbolaget TSEK not 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 265 413 457 203 13 139 9 444 Belåningsbara statsskuldförbindelser 477 001 Utlåning till kreditinstitut 12 4 337 429 12 387 950 1 302 152 8 017 925 Utlåning till allmänheten 12 3 403 531 7 897 418 1 601 636 5 173 034 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13, 14 625 304 983 718 174 060 935 Aktier och andelar 13, 14 1 219 771 10 939 104 1 179 338 10 339 439 Aktier och andelar i koncernföretag 15 1 036 174 1 038 351 Derivatinstrument 13 1 891 938 2 083 236 1 651 305 2 076 441 Immateriella tillgångar 16 21 107 17 411 8 109 3 104 Materiella anläggningstillgångar 17 93 467 87 278 42 787 41 128 Aktuella skattefordringar 139 352 171 151 83 241 168 361 Uppskjutna skattefordringar 18 101 888 231 219 96 626 218 845 Fondlikvid- och kundfordringar 19 1 208 969 7 855 632 1 056 922 4 355 147 Övriga tillgångar 31 414 334 107 510 1 054 813 1 155 808 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 317 671 565 554 190 979 193 099 Efterställda tillgångar 21 310 475 291 620 Summa tillgångar 25 14 517 175 43 784 383 9 801 757 33 082 681 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 12 1 448 528 12 546 939 1 415 001 12 135 787 In- och upplåning från allmänheten 12 6 650 608 10 136 445 2 467 604 4 664 479 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 13 471 520 Korta positioner, finansiella instrument 13 959 819 6 968 408 949 811 6 474 474 Derivatinstrument 13 1 443 315 5 943 635 1 266 058 5 937 795 Aktuella skatteskulder 116 368 179 067 22 304 26 193 Uppskjutna skatteskulder 18 11 380 20 846 Fondlikvid- och leverantörsskulder 22 407 477 3 299 616 278 067 128 991 Övriga skulder 282 522 534 682 203 507 193 998 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 629 342 1 368 381 207 839 749 470 Avsättningar till pensioner 31 320 508 307 913 Övriga avsättningar 24 154 996 8 323 130 862 580 Summa skulder 25 12 104 356 41 477 862 7 261 560 30 619 680 Eget kapital Aktiekapital (400 000 aktier) 200 000 200 000 200 000 200 000 Övrigt tillskjutet kapital/reservfond 2 811 312 54 568 40 000 40 000 Omräkningsreserv 104 131 9 579 Balanserade vinstmedel 702 623 2 042 374 2 300 197 2 223 001 Summa eget kapital 2 412 819 2 306 521 2 540 197 2 463 001 Summa skulder och eget kapital 14 517 175 43 784 383 9 801 757 33 082 681 Upplysningar om ställda säkerheter och eventualförpliktelser se Not 26 sidan 39. 11

förändring av eget kapital koncernen Carnegie 2008 Förändring av eget kapital koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare Övrigt till- Omräknings- Balanserade TSEK aktiekapital skjutet kapital reserv vinstmedel Summa Eget kapital vid årets ingång 2007 200 000 54 568 50 135 2 117 254 2 321 687 Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet 59 714 59 714 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital 59 714 59 714 Årets resultat 570 157 570 157 Summa intäkter och kostnader för perioden 59 714 570 157 629 871 Utdelning 600 000 600 000 Lämnade koncernbidrag, brutto 62 550 62 550 Skatteeffekt avseende koncernbidrag 17 514 17 514 Eget kapital vid årets utgång 2007 200 000 54 568 9 579 2 042 375 2 306 521 Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet 94 552 94 552 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital 94 552 94 552 Årets resultat 2 217 997 2 217 997 Summa intäkter och kostnader för perioden 2 217 997 2 217 997 Utdelning 527 000 527 000 Erhållet kapitaltillskott 2 756 744 2 756 744 Eget kapital vid årets utgång 2008 200 000 2 811 312 104 131 702 623 2 412 819 12

Carnegie 2008 förändring av eget kapital MODERBOLAGET FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL MODERBOLAGET hänförligt till moderbolagets aktieägare Balanserade TSEK aktiekapital Reservfond vinstmedel Summa Eget kapital vid årets ingång 2007 200 000 40 000 2 363 007 2 603 007 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat 487 655 487 655 Summa intäkter och kostnader för perioden 487 655 487 655 Utdelning 600 000 600 000 Lämnade koncernbidrag, brutto 38 420 38 420 Skatteeffekt avseende koncernbidrag 10 759 10 759 Eget kapital vid årets utgång 2007 200 000 40 000 2 223 001 2 463 001 Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital 118 118 Årets resultat 2 179 532 2 179 532 Summa intäkter och kostnader för perioden 2 179 414 2 179 414 Utdelning 527 000 527 000 Erhållna koncernbidrag, brutto 37 315 37 315 Skatteeffekt avseende koncernbidrag 10 448 10 448 Erhållet kapitaltillskott 2 756 744 2 756 744 Eget kapital vid årets utgång 2008 200 000 40 000 2 300 197 2 540 197 13

KASSAFLÖDESANALYSER Carnegie 2008 KASSAFLÖDESANALYSER koncernen moderbolaget TSEK 2008 2007 2008 2007 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 1) 1 918 064 820 860 2 021 129 421 377 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2) 741 759 290 126 708 234 447 329 Betald inkomstskatt 208 099 445 911 34 600 144 462 553 660-155 785 742 834-591 791 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 1 384 404 665 075 1 278 295 170 414 Förändring av rörelsekapital 5 260 562 3 399 601 6 570 139 4 019 007 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 644 966 4 064 676 7 848 435 3 848 592 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar 16 679 Försäljning av dotterföretag 4) 10 203 24 183 Förvärv av anläggningstillgångar 41 225 60 446 21 413 20 807 Kassaflöde från investeringsverksamheten 41 225 50 243 38 092 3 376 Finansieringsverksamheten Erhållet kapitaltillskott 2 282 744 2 282 744 Utbetald utdelning 527 000 600 000 527 000 600 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 755 744 600 000 1 755 744 600 000 Årets kassaflöde 4 930 447 3 414 433 6 130 783 3 251 968 Likvida medel vid årets början 9 518 468 5 839 116 7 414 957 4 124 186 Kursdifferenser i likvida medel 450 350 264 920 31 005 38 803 Likvida medel vid årets slut 3) 5 038 371 9 518 469 1 315 179 7 414 957 1) Betald ränta 793 083 1 081 830 570 027 831 045 Inbetald ränta 876 569 960 915 543 162 587 145 2) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Anteciperad utdelning från dotterfötetag 735 105 Av- och nedskrivning av tillgångar 35 160 54 219 14 749 9 308 Kreditreserveringar, netto 1 956 407 94 573 1 955 861 94 573 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar -10 718 14 133 Förändring balanspost avsättningar 144 046 4 543 142 877 57 494 Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument 1 393 854 147 509 1 405 253 140 534 Summa justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 741 759 290 126 708 234 447 329 3) Likvida medel: Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 265 413 457 203 13 139 9 444 Belåningsbara statsskuldförbindelser 477 001 Utlåning till kreditinstitut 4 337 429 12 387 950 1 302 152 8 017 925 Utlåning till kreditinstitut, ej betalbara på anfordran 41 471 3 326 685 112 612 412 Likvida medel vid årets slut 5 038 371 9 518 469 1 315 179 7 414 957 Avyttring av dotterbolag Avyttrade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar 23 813 Materiella anläggningstillgångar 532 Rörelsefordringar 5 106 Likvida medel 13 980 Summa tillgångar 43 430 Rörelseskulder 29 966 Summa skulder 29 966 4) Försäljning av dotterföretag: Försäljningspris och erhållen köpeskilling 24 183 24 183 Avgår likvida medel i den avyttrade verksmaheten 13 980 Påverkan i kassaflödet 10 203 24 183 14

Carnegie 2008 redovisningsprinciper Redovisningsprinciper ALLMÄN INFORMATION Carnegie Investment Bank AB med organisationsnummer 516406-0138 med dotterbolag (Carnegie eller koncernen) är en oberoende nordisk investmentbank, med verksamhet inom Securities, Investment Banking, Asset Management och Private Banking. Carnegie erbjuder finansiella produkter och tjänster till nordiska och internationella kunder från kontor i åtta länder: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien och USA. Carnegie har sitt säte i Stockholm, med adress Västra Trädgårdsgatan 15, Sverige. Carnegie Investment Bank AB var, fram till den 10 november 2008, ett helägt dotterbolag till D. Carnegie & Co AB (publ) som då var noterat vid OMX Nordiska Börs (avnoterades den 22 december 2008). Den 10 november övertogs Carnegie Investment Bank AB av staten via Riksgälden. GRUND FÖR UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sådana de antagits av EU. Vidare har Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL 1995:1559), Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden med undantag för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Ingen verksamhetsgren har avvecklats under året varför alla resultat som presenteras avser kvarvarande verksamheter. De finansiella rapporterna för koncernen och moderbolaget presenteras i tusentals svenska kronor (TSEK). Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK). Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper om koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSSTANDARDER OCH TOLKNINGAR Under hösten 2008 genomförde International Accounting Standards Board (IASB) förändringar i IAS 39 och IFRS 7, vilka också godkänts av EU. Ändringarna möjliggör bland annat att finansiella tillgångar, under specifika omständigheter, kan omklassificeras från innehav för handel, om företaget har avsikten och möjligheten att inneha den finansiella tillgången under en överskådlig framtid. Carnegie har inte utnyttjat denna möjlighet. Tre tolkningar från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har trätt i kraft under året; IFRIC 11 IFRS 2 transaktioner med egna aktier, även koncerninterna och IFRIC 14 Minsta fondering och tillgångstak enligt IAS 19, som båda antagits av EU, samt IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice som ännu inte antagits av EU. Ingen av dessa tolkningar har någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. STANDARDER, ÄNDRINGAR OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE TRÄTT I KRAFT Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2009 och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Om inget annat anges är EUs godkännande klart. Ändring av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar: Vesting Conditions and Cancellations (gäller från januari 2009), förväntas i dagsläget inte få någon effekt på koncernens finansiella rapporter då det för närvarande inte föreligger några aktierelaterade incitamentsprogram i koncernen. Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU) medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. Förändringarna påverkar endast framtida transaktioner och förvärv. IFRS 8 Rörelsesegment (gäller från januari 2009) ersätter IAS 14. Företag vars aktier inte är föremål för allmän handel behöver inte tillämpa IFRS 8. Carnegie har beslutat att inte följa IFRS 8. Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (gäller från januari 2009) är hänförliga främst till uppställningsformerna och benämningarna i de finansiella rapporterna. Koncernens utformning av de finansiella rapporterna kommer således att påverkas genom införandet av denna ändring, däremot påverkas inte fastställandet av de belopp som rapporteras. Ändring av IAS 23 Lånekostnader (gäller från januari 2009) innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning måste aktiveras. Tidigare möjlighet att kostnadsföra sådana lånekostnader har tagits bort. Ändringen kommer inte att ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter. Ändringar i IAS 27 Cost of an Investment in a subsidiary, jointly-controlled entity or associate (gäller från januari 2009) medför bland annat ändringar i redovisning av erhållna utdelningar från dotterföretag, intresseföretag och joint venture. Carnegie har ännu inte bedömt effekten av denna ändring. Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (gäller från januari 2009) medför att vissa specifika finansiella instrument som har karaktären av egetkapitalinstrument men som tidigare redovisats som skuld istället ska redovisas som eget kapital. Ändringen förväntas inte få någon effekt på Carnegies finansiella rapporter. Ändringar i IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och värdering: Eligible Hedged Items (gäller från juli 2009) innebär klargörande om tillämpning av IAS 39 på två fall av säkringstransaktioner. Ändringen förväntas inte få någon effekt på Carnegies finansiella rapporter. International Financial Reporting Comittee (IFRIC) har utgivit följande tolkningar; IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram (gäller från juli 2008 dvs. i praktiken från januari 2009 för Carnegies vidkommande), IFRIC 15 Agreements for the Construction of Real Estate (gäller från januari 2009 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation (gäller från ok 15

redovisningsprinciper Carnegie 2008 tober 2008 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 17 Distribution of Non-cash Assets to owners (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU), IFRIC 18 Transfer of Assets from Customers (gäller från juli 2009 men har ännu inte godkänts av EU). Enligt Carnegies bedömning kommer dessa tolkningar inte att få någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapportering. KONCERNREDOVISNING KONSOLIDERINGSPRINCIPER Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt samtliga de företag över vilka moderbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande menas att koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Bestämmande inflytande antas föreligga när ägarandelen uppgår till minst 50 procent av rösterna i dotterföretaget, men kan även uppnås om ett bestämmande inflytande kan utövas på annat sätt än genom aktieägande. Moderbolaget äger i samtliga fall, direkt eller indirekt aktier/andelar i de företag som omfattas av koncernredovisningen. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. Alla interna transaktioner mellan dotterföretag samt koncernmellanhavanden elimineras i koncernredovisningen. Där det är nödvändigt har dotterföretagens redovisningsprinciper ändrats i syfte att uppnå överensstämmelse med koncernens redovisningsprinciper. Eget kapitalandelen av obeskattade reserver redovisas i eget kapital som balanserade vinstmedel. Skatteandelen av obeskattade reserver redovisas som uppskjuten skatteskuld baserat på aktuell skattesats i respektive land. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkligt värde på de förvärvade identifierbara nettotillgångarna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Anskaffningsvärde för ett dotterföretag utgörs av summan av verkligt värde för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet i dotterföretaget plus direkt hänförliga kostnader till förvärvet. Minoritetsägarnas intresse i det förvärvade företaget beräknas initialt som minoritetens andel av det verkliga värdet (netto) av de redovisade tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna. EGETKAPITALINSTRUMENT Egetkapitalinstrument som utfärdats av koncernen tas upp till det värde som erhållits med avdrag för direkta utgifter för utfärdandet. UTLÄNDSKA VALUTOR Dotterföretagens redovisning sker i dessas funktionella valuta, vilket för Carnegies vidkommande sammanfaller med lokal valuta, d.v.s. den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där dotterbolaget är verksamt. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till genomsnittskurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta (exempelvis kundfordringar och leverantörsskulder) omräknas till balansdagens kurs och de valutakursdifferenser som uppkommer redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner till verkligt värde. Vid upprättande av koncernredovisningen omräknas utländska dotterföretags balansräkningar till svenska kronor per balansdagens valutakurs medan resultaträkningar omräknas baserat på periodens genomsnittskurs. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas direkt mot omräkningsreserven i eget kapital. INTÄKTSREDOVISNING Intäkter redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att erhållas och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförts. Prestationsbaserade arvoden och provisioner redovisas när intäkten säkert kan beräknas och resultatförs i samband med kapitalisering. Detta sker normalt kvartalsvis, men kan även ske endast på årsbasis. Bland provisionsintäkterna från bankverksamheten ingår courtage, förvaltningsintäkter från diskretionär förvaltning av kapital och förvaltning av fonder samt rådgivningsintäkter. I koncernen redovisas arvoden avseende rådgivning som provisionsintäkter. Arvodesintäkter avser intäkter för rådgivning inom Private Banking och Investment Banking. Dessa tjänster redovisas i resultaträkningen när tjänsterna har utförts och det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden enligt effektivräntemetoden. Nettoresultat från finansiella poster utgörs av realiserat resultat och orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument baserat på verkligt värde av aktier, andelar, obligationer, derivat och övriga värdepapper. Nettoposten inkluderar även räntor, aktieutdelningar och valutakursförändringar. Principer avseende intäktsredovisning för finansiella instrument framgår också av avsnittet Finansiella tillgångar och skulder nedan. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen fastställts. KOSTNADSREDOVISNING Rörelse- och administrationskostnader, ersättningar till anställda, övriga personalkostnader samt lånekostnader kostnadsförs löpande för den period de avser. ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro, andra kortfristiga ersättningar och liknande samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Eventuella andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras och redovisas på motsvarande sätt som för pensionsåtaganden. Aktierelaterade ersättningar Incitamentsprogram Carnegie Investment Bank AB har inte lämnat några aktierelaterade ersättningar till anställda. Vinstdelning Koncernen redovisar en kostnad för vinstdelning, vilken skuldförs som upplupen kostnad. Kostnaden redovisas i takt med intjänan 16

Carnegie 2008 redovisningsprinciper det, d.v.s. när den är knuten till ett avtal eller när det finns en etablerad praxis som skapat en informell förpliktelse. Beträffande Carnegie ASA fanns det tidigare ett särskilt avtal, se Not 6 på sidan 24. Avgångsvederlag Avgångsvederlag utbetalas när en anställning ofrivilligt avslutas innan uppnådd pensionsålder, eller när en anställd slutar frivilligt i utbyte mot ett avgångsvederlag. Koncernen redovisar en kostnad för ett avgångsvederlag när företaget bevisligen är förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan fastställas. Förmåner som förfaller till betalning mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde, om de är väsentliga. Pensionsåtaganden En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken ett företag betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Företaget har därefter inga rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter relaterat till den anställdes intjänade pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som garanterar den anställde ett visst belopp i pension vid pensionering, vanligen baserat på ett flertal olika faktorer så som exempelvis slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen innehar endast avgiftsbestämda pensionsåtaganden. Kostnaderna för avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas i resultaträkningen i takt med att förmånerna intjänas, vilket normalt sammanfaller med tidpunkterna då pensionspremierna erläggs. Kostnaden för särskild löneskatt periodiseras i takt med att pensionskostnaderna uppstår. LEASING Finansiella leasingavtal är avtal enligt vilka de ekonomiska fördelar och risker som är förknippade med ägandet av det leasade objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är finansiella klassificeras som operationella. För närvarande har koncernen endast ingått operationella leasingavtal. Leasingavgifter som erläggs för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Variabla avgifter redovisas som kostnader för de perioder i vilka de uppkommer. I de fall koncernen erhåller förmåner (exempelvis hyresrabatter) vid ingången av ett operationellt leasingkontrakt, redovisas dessa förmåner initialt som en skuld och därefter som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingperioden såvida inte något annat systematiskt sätt bättre återspeglar koncernens nytta över tiden. INKOMSTSKATT Periodens skattekostnad/intäkt utgörs av summan av aktuell och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig åt jämfört med det redovisade resultatet före skatt, vilket förklaras av att det skattepliktiga resultatet har justerats för ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter, och andra korrigeringar t.ex. dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade (aviserade) per balansdagen i respektive land. För redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skattepliktiga temporära skillnader baserat på skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende skattemässiga underskottsavdrag och avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga i framtiden för att kunna utnyttjas mot skattemässiga underskottsavdrag och/ eller avdragsgilla temporära skillnader. Uppskjuten skatt redovisas baserat på de skattesatser som förväntas gälla för den period då skulden regleras eller tillgången återvinns. Skattefordringar och skatteskulder redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att antingen erhålla eller betala ett nettobelopp eller erhålla betalning för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulderna återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder, derivatinstrument samt även korta positioner i olika former av avistainstrument. Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar redovisas i balansräkningen när faktura har utfärdats. En skuld redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. För derivatinstrument samt köp och försäljning av penning och kapitalmarknadsinstrument på avistamarknaden tillämpas affärsdagsredovisning. Finansiella tillgångar och finansiella skulder i tradingportföljen värderas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Om marknadspriser finns på en etablerad handelsplats används dessa för värderingen. När ingen aktiv marknad finns, eller noterade priser saknas tillfälligtvis, fastställer Carnegie det verkliga värdet med olika värderingstekniker. Dessa tekniker inkluderar Black-Scholes baserade modeller. Ett antal parametrar ingår i dessa värderingsmodeller, såsom till exempel volatilitets-, ränte- och utdelningsantaganden. Ett förändrat antagande avseende dessa parametrar i värderingsmodellen kan påverka det rapporterade värdet på det finansiella instrumentet. De antaganden som används, i avsaknad av observerbara parametrar i marknaden, är i enlighet med instruktioner som definieras av Credit and Risk Committee (CRC). Värderingsmetoderna används primärt till att värdera derivatinstrument. Alla värderingsmodeller och antaganden 17

redovisningsprinciper Carnegie 2008 valideras löpande av intern riskkontroll, månadsvis av CRC och kvartalsvis av extern oberoende part. Ovanstående modeller tillämpas konsekvent från en period till en annan för att säkerställa jämförbarhet och kontinuitet värderingarna över tiden. Varje ny värderingsmodell godkänns av koncernens Risk Manager-grupp och samtliga modeller granskas regelbundet. För de finansiella instrument där verkligt värde avviker från bokfört värde, lämnas upplysning om det verkliga värdet i not. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder beror på avsikten med förvärvet av den finansiella posten. Kategorierna inom IAS 39 som tillämpas av Carnegie är följande: Innehav för handel Verkligt värde optionen Lånefordringar och kundfordringar Övriga finansiella skulder Likvida medel Likvida medel utgörs av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, utlåning till kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar, med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändringar. Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker kategoriseras som låne- och kundfordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till kreditinstitut består av lånefordringar, betalbara vid anfordran och som inte noteras på en aktiv marknad. Dessa kategoriseras som kund- och lånefordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Reservering för sannolika kreditförluster sker efter individuell prövning. Reserveringar avseende sannolika kreditförluster sker där pant, åtaganden eller övriga garantier inte beräknas täcka fordringsbeloppet. Principen för vad som rubriceras som konstaterade kreditförluster är sådana förluster som fastställts genom konkursförfarande eller genom ackordsuppgörelse. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till Kreditreserveringar, netto. Utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten består av lånefordringar, betalbara vid anfordran och som inte noterats på en aktiv marknad. Dessa kategoriseras som låne- och kundfordringar och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Reservering för sannolika kreditförluster sker efter individuell prövning. Reservering avseende sannolika kreditförluster sker där pant, åtaganden eller övrig garantier inte beräknas täcka upp fordringsbeloppet. Principen för vad som rubriceras som konstaterade kundförluster är sådana förluster som fastställts genom konkursförfarande eller genom ackordsuppgörelse. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalningsförmåga hänförs till Kreditreserveringar, netto. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper utgörs av belåningsbara statspapper, bostadsobligationer och andra räntebärande instrument. Dessa kategoriseras som Innehav för handel och värderas till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktier och andelar Aktier och andelar består i huvudsak av aktieinnehav avsedda för handel vilka kategoriseras som innehav för handel och värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som inte är innehav för handel kategoriseras som finansiella instrument, som vid första redovisningstillfället identifierats som en post värderad till verkligt värde via resultaträkningen, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att använda verkligt värde optionen görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av olika värderingsprinciper under IAS 39. Förändringar i verkligt värde för aktier och andelar redovisas i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Derivatinstrument Samtliga derivatinstrument kategoriseras som innehav för handel. Derivatinstrument värderas till verkligt värde, med förändringar i verkligt värde redovisade som Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. I de fall det verkliga värdet är positivt redovisas det som en tillgång. I de fall det verkliga värdet är negativt redovisas derivatinstrumentet som en skuld. Skulder till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut utgörs främst av kortfristig upplåning. De kategoriseras som Övriga finansiella skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde. In- och upplåning från allmänheten In- och upplåning från allmänheten består i huvudsak av kortfristig upplåning från allmänheten. Dessa skulder kategoriseras som Övriga finansiella skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdepapperslån och korta positioner aktier Värdepapper som Carnegie lånar ut kvarstår i balansräkningen. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång i balansräkningen. I de fall ett inlånat värdepapper avyttras, s.k. blankning, redovisas en skuld motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde. Erhållna säkerheter i form av kontanter redovisas som Skuld till kreditinstitut alternativt In- och upplåning från allmänheten beroende på motpart. Lämnade säkerheter i form av kontanter redovisas i balansräkningen som Utlåning till kreditinstitut eller som Utlåning till allmänheten beroende på motpart. Återköpstransaktioner Med återköpstransaktioner, även kallade repotransaktioner, avses försäljning av värdepapper samtidigt som parterna har kommit överens om att värdepappret ska återköpas till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som Carnegie säljer i en återköpstransaktion kvarstår i balansräkningen och värdepapper som Carnegie köper i en omvänd återköpstransaktion redovisas inte i balansräkningen. Den likvid som Carnegie ska erlägga i en återköpstransaktion redovisas som fondlikvidskuld. Den likvid som Carnegie ska erhålla i en omvänd återköpstransaktion redovisas som fondlikvidfordran. Belopp mot samma motpart nettoredovisas. 18