Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Relevanta dokument
Nutritionsdagen 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patientsäkerhetsberättelse

Ingen patient ska skadas i vården

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Tillsammans mot världens säkraste vård

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Tillsammans för världens säkraste vård

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

SOSFS 2011:9 ersätter

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Skador i vården utveckling

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientsäkerhetsfrågor

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Dokumentnivå Anvisning

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Vårdrelaterade infektioner. framgångsfaktorer som förebygger

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Innehållsförteckning

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Trycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

för en säker sjukskrivningsprocess

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Rutiner för f r samverkan

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april Göran Mellbring

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Markörbaserad journalgranskning

Transkript:

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket är att det ska vara ett användbart och levande verktyg i arbetet på alla nivåer med att öka patientsäkerheten. Ramverket ska: > > Visa helhet och sammanhang. > > Tydliggöra vad som behövs för att öka patientsäkerheten. > > Fungera som stöd vid prioritering av det fortsatta arbetet. Internationella exempel på nationella ramverk för patientsäkerhet The Australian Safety and Quality Framework for Health Care The Essential Content of the Patient Safety Strategy The Canadian Patient Safety Institute Strategic Plan The Quality Strategy Driver Diagram Ramverket innehåller tre viktiga perspektiv. Dessa är att hälso- och sjukvården är patientfokuserad, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård. En första utgångspunkt för det nationella ramverket är att det ska ha patientens fokus och vara relevant för professionen, den verksamhetsnära ledningen såväl som den högsta strategiska ledningen, oavsett om vården bedrivs i offentlig eller enskild regi. Det är centralt att de olika nivåerna har förståelse för sin roll och att patientsäkerhetsarbetet byggs in i befintliga strukturer för uppföljning och utveckling. En andra utgångspunkt är att ramverket ska tydliggöra vad som krävs för att vården ska kunna ta signifikanta kliv mot en nollvision på patientsäkerhetsområdet; närmare bestämt insatser inom dessa tre perspektiv på såväl mikronivån, mesonivån och makronivån i hälso- och sjukvården. Utvecklingen av ramverket genomfördes med inspiration från andra länders ramverk för patientsäkerhet (se exempel till vänster). 2 Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbetet Syftet med ramverket är att åskådliggöra patientsäkerhetsarbetet med en enkel struktur. Ramverket bör inledningsvis användas som underlag för att identifiera inom vilka perspektiv respektive nivåer som organisationen har bra rutiner eller behöver förstärkas med insatser. Patientfokuserad Organiserad För att nå nollvisionen krävs att vården är: Kunskapsbaserad Nationellt ramverk för patientsäkerhet 3

Organiserad Patientfokuserad För att nå nollvisionen krävs att vården är: Kunskapsbaserad Patientfokuserat patientsäkerhetsarbete Patientfokuserat patientsäkerhetsarbete är det första av tre perspektiv för en säker vård. Figuren nedan beskriver vad patientfokuserat patientsäkerhetsarbete innebär för de olika nivåerna inom vården. Vad innebär det för patient och närstående? Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonalen? Vad innebär för den verksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Vad innebär det för den högsta ledningen > > En ökad kunskap om den egna hälsan samt vård och behandling. > > Bättre information om risker som rör min vård och behandling. > > Att patientens synpunkter och erfarenheter tas tillvara för att göra vården säkrare. > > Att den som drabbas av en vårdskada blir informerad om vad som inträffat samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. > > Att diskutera vård och behandling samt risker utifrån patientens förutsättningar och behov. > > Att involvera patienter och närstående i arbetet med att förbättra processer och rutiner. > > Att identifiera och förebygga risker i vården utifrån patientens erfarenheter och synpunkter. > > Att skapa förutsättningar för att patienter och närståendes erfarenheter och synpunkter systematiskt sammanställs och tas tillvara i förbättringsarbeten. > > Att visa öppenhet kring risker och skador i vården. > > Att skapa rutiner för ett strukturerat omhändertagande av patient och närstående i samband med en oönskad händelse. > > Att skapa förtroende hos medborgare och medarbetare. > > Att utarbeta former för medborgardialog. > > Att underlätta för medborgarna att framföra klagomål och synpunkter. 4 Nationellt ramverk för patientsäkerhet

För tio år sedan drabbas jag av en allvarlig infektion efter en behandling på sjukhuset. Jag kände mig maktlös och ingen lyssnade på mig när jag frågade varför jag hade drabbats av denna infektion. Nyligen blev jag inlagd på sjukhus igen till följd av en olyckshändelse. Denna gång upplevde jag en stor skillnad vad gällde information om hygienregler, mina läkemedel och risk för trycksår. När jag skrevs ut från sjukhuset fick jag en läkemedelslista och en läkemedelsberättelse som jag har haft stor nytta av i kontakten med vårdcentralen. Signe Person, 77 år. Det inte är personen/personerna på bilden som citeras. Nationellt ramverk för patientsäkerhet 5

O rganiserad Patientfokuserad För att nå nollvisionen krävs att vården är: Kunskapsbaserad Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete är det andra av tre perspektiv för en säker vård. Figuren nedan beskriver vad kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete innebär för de olika nivåerna inom vården. Vad innebär det för patient och närstående? Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonalen? Vad innebär för den verksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Vad innebär det för den högsta ledningen > > Kunskap om att vården arbetar med att förebygga och minska risker i vården. > > Kunskap om att mina erfarenheter, synpunkter och förslag kan bidrar till en säkrare vård. > > Att arbeta utifrån evidensbaserade kunskapsunderlag och riktlinjer. > > Att rapportera och följa upp risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. > > Att skapa struktur och förutsättningar för en patientsäkerhetskultur som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. > > Att systematiskt följa upp och utvärdera patientsäkerhetsarbetet. > > Att systematiskt följa upp och utvärdera det strategiska patientsäkerhetsarbetet. > > Att integrera patientsäkerhet i kompetensutveckling, arbetsmiljö, ekonomi, IT och e-hälsa. > > Att identifiera riskområden och förebygga risker i vården. > > Att kontinuerligt samla in, analysera och agera på rapporter om risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 6 Nationellt ramverk för patientsäkerhet

När jag började arbeta inom vården så registrerades väldigt lite om vårdskador och kvalitetsutfall. Analyser handlade ofta om att finna bortförklaringar av resultat. Idag är den tiden förbi och det är en självklarhet att jämföra och analysera egna resultat som en utgångspunkt för förbättringsarbete i syfte att förbättra vårdkvaliteten och minimera vårdskador. Måns Belfrage, chefsläkare, Capio S:t Görans Sjukhus. Det inte är personen/personerna på bilden som citeras. Nationellt ramverk för patientsäkerhet 7

O rganiserad Patientfokuserad För att nå nollvisionen krävs att vården är: Kunskapsbaserad Organiserat patientsäkerhetsarbete Organiserat patientsäkerhetsarbete är det tredje av tre perspektiv för en säker vård. Figuren nedan beskriver vad organiserat patientsäkerhetsarbete innebär för de olika nivåerna inom vården. Vad innebär det för patient och närstående? Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonalen? Vad innebär för den verksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Vad innebär det för den högsta ledningen > > Att patienten upplever att alla som är involverade i patientens vård har tillgång till nödvändig och adekvat information. > > Att patienten vet vem han/ hon kan vända mig till med frågor om sin vård samt hur synpunkter och klagomål tas emot. > > Att utarbeta och använda standardiserade processer/ rutiner för att förebygga och minska risk för vårdskador. > > Att skapa rutiner för god kommunikation mellan verksamhetens olika delar samt övergångar. > > Att utarbeta och kommunicera mål och strategier som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. > > Att fördela det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet. > > Att skapa rutiner för patient och närstående att lämna synpunkter. > > Att säkerställa och uppmuntra till att medarbetare rapporterar risker för vårdskador. > > Att utarbeta och kommunicera övergripande mål, strategier och värderingar som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. > > Att skapa rutiner som stödjer ledning och styrning av det strategiska patientsäkerhetsarbetet på alla nivåer. > > Att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat. > > Att skapa förutsättningar för god kommunikation i vårdens övergångar, så väl internt som externt. 8 Nationellt ramverk för patientsäkerhet

För några år sedan hade vi stora bekymmer med en för hög andel trycksår hos våra patienter. Detta har skapad ett stort engagemang i organisationen; från medarbetare och chefer på alla nivåer och patienter. Vi började med landstingsgemensamma insatser såsom utbildning och upprättande av länsgemensamma dokument. Detta har fått spridningseffekter och därmed bidragit till flertalet lokala förbättringsprojekt på länets tre sjukhus. En förändring av kulturen ses nu på avdelningsnivå dvs. trycksår är inte acceptabelt. Dessutom ses inte bara en ökad samverkan inom landstinget, utan även mellan landsting och omkringliggande kommuner. Lena Hagman, utvecklingsstrateg, landstinget i Kalmar län. Det inte är personen/personerna på bilden som citeras. Nationellt ramverk för patientsäkerhet 9

Verktyg till stöd för patientsäkerhetsarbetet Handböcker och vägledningar > > Handbok för att mäta patientsäkerhetskulturen. > > Att mäta patientsäkerhetskultur Tipsguide från mätning till åtgärder. > > Handbok för Riskanalys & Händelseanalys. > > Handböcker för Markörbaserad journalgranskning. > > SBAR för strukturerad kommunikation. > > Patienter och personal utvecklar vården En handbok i 4 steg för verksamhetsbasera verksamhetsutveckling. > > Vägledning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. > > Vägledning Patientsäkerhet och arbetsmiljö. Evidensbaserade kunskapsunderlag > > Åtgärdspaket som innehåller ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder; Infektioner vid centrala venösa infarter, Vårdrelaterade urinvägsinfektioner, Postoperativa sårinfektioner, Läkemedelsfel i vårdens övergångar, Läkemedelsrelaterade problem, Trycksår, Fall och fallskador, Undernäring och Munhälsa. Verktyg för uppföljning och egenkontroll > > Nationella databaser föruppföljning av Vårdrelaterade infektioner, Basala hygienrutiner och klädregler, Trycksår, Markörbaserad journalgranskning och Överbeläggningar. > > Rutinkollen Ett webbaserat verktyg för egenkontroll. Verktyget stödjer uppföljningen av hur väl verksamheten följer de obligatoriska evidensbaserade åtgärderna. > > Infektionsverktyget. 10 Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se, 08-452 78 09 Agneta Andersson, agneta.andersson@skl.se. 08-452 76 56 Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5382 Foto omslag: Maskot bildbyrå Foto inlaga: Johnér bildbyrå, Rickard Liljero Eriksson, Maskot bildbyrå Layout: Kombinera Tryck: LTAB, 2015

SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket är att det ska vara ett användbart och levande verktyg i arbetet på alla nivåer med att öka patientsäkerheten. Ramverket ska: > > Visa helhet och sammanhang. > > Tydliggöra vad som behövs för att öka patientsäkerheten. > > Fungera som stöd vid prioritering av det fortsatta arbetet. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Bestnr: 5382 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se