Klimatanpassning in i minsta detalj
Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad. Diskussion/frågor och röstning!
www.govote.at Vad saknas för att arbetet med klimatanpassning i planer ska kunna komma igång? (välj 2) a) Mer och tydligare klimatunderlag b) Tydligare ansvarsfördelning mellan stat, kommun eller privata. c) Utvärdering av klimatanpassningsåtgärder d) Samhällsekonomiska analyser av åtgärder e) Kommunala riktlinjer för klimatanpassning som ger politiskt mandat. f) Fri text! Vilket stöd är viktigast för att införa klimatanpassningsåtgärder i detaljplane processen? (Skala, viktigt inte viktigt) 1. Goda exempel 1 10 2. Tydliga checklistor med lagstöd 1 10 3. Tillägg av klimatanpassningsperspektiv på befintliga åtgärder 1 10
Klimatanpassning i detaljplantrender i Skånes kommuner Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering
PBL kopplat till översvämning och erosion 2 kap 5 - allmänna intressen Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: Risken för översvämningar och erosion Gäller planläggning och ärenden om bygglov och förhandsbesked Främst en översiktsplanefråga Ska man bygga?
Idag finns många tillgängliga planeringsunderlag för att bedöma om marken är lämplig för bebyggelse skyfallskartering skyfallskartering dikningsföretag med båtnadsområden Översvämningskartering erosionsförhållanden
Frågor i detaljplanering Vissa områden kanske inte ska ha dp? Kanske undanta områden när ny dp tas fram? Upphäva byggrätter i detaljplaner vars genomförandetid gått ut?
Vid tillämpning av anpassningsåtgärder bör man ta hänsyn till sammanhanget! Ny detaljplan Ändring av detaljplan Ny mark tas i anspråk Befintlig bebyggelse inom dp Urban mark spridd bebyggelse utan dp Akut risk eller framtida risk Är det lämpligt med skyddsåtgärder i dp?
Detaljplan skyddsåtgärder mot översvämning och erosion ett undantag från kravet om markens lämplighet! Planbestämmelse skyddsåtgärd: PBL 4 kap, 12 Bygglov med villkor: PBL 4 kap 14 pkt 4
Krav på skyddsåtgärder Preciserade Effektbeskrivna genomförbara S 429 i Prop. 2009/10:170
Detaljplaner och planbestämmelser kopplat till klimatanpassning Detaljplanen är ofta fel geografisk nivå och fel forum för genomförande av skyddsåtgärder Skyddsåtgärder kräver ofta annan prövning t. ex vattenverksamhet och strandskydd (ofta motstående intressen till skydd) Hur säkerställs åtgärder i byggskedet? Önskvärda åtgärder kan kräva ett omfattande arbete med ändring av detaljplaner Möjligheten bidrar till ökade kostnader vid exploatering och andra oönskade konsekvenser Konsekvensen är att detaljplaneläggning undviks (ofta länsstyrelsens råd)
Exempel på planbestämmelser Reglering av marknivå (ca 10 planer per år) Lägsta nivå färdigt golv (ca 10 planer per år) Skyddsvallar, murar (några planer per år) Byggnad ska utformas så att den tål översvämning Tekniska system ska placeras på en viss lägsta nivå
Områden mindre lämpliga för anpassningsåtgärder bild från Fritidens landskap vid kusten Länsstyrelsen Skåne 2014 Svåra att skydda på lång sikt Åtgärder riskerar skada allmänna och enskilda intressen Försvårar för framtida åtgärder t. ex reträtt
När och var kan det vara lämpligt med anpassning? Mark redan tagen i anspråk Stora investeringar redan i området Akut risk för översvämning och erosion Enskild detaljplan kan lösa frågan
Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Plattform för hållbar stadsutveckling Stockholm 10-11 december 2015 Ingmarie Ahlberg Christina Wikberger
Det startade med hållbarhetsprofil Norra Djurgårdsstaden Vision Förebild inom hållbar stadsutveckling Innovativa lösningar för morgondagens Stockholm Urban miljö med stark identitet - En dialog under hela resan - En dynamisk process lärandeprocess - Stort engagemang i samverkan interdisciplinärt! - Mål för hållbarhet ett är Låt naturen göra jobbet
Mål i Norra Djurgårdsstaden: Klimanpassad och grönskande utomhusmiljö Framtida havsnivåer Dagvatten som en resurs Åtgärder som stärker ekosystemet Grönytefaktor
Grönytefaktor ekosystemtjänster Klimatanpassning Illustration av Daniel Larsson, WSP Rekreation Biologisk mångfald
Klimatförändringar i Stockholm + 4-6 grader C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla dagar (under 10 o C) försvinner Högre havsnivå Ökad risk för översvämning Torra somrar och fler värmeböljor, hälsoproblem Längre växtsäsong Förändringar i ekosystemen 2015-12-17 Sida 19
Strålningstemperatur, dagsmedelvärde Hjorthagen 28 Juli, 1994 Byggnader Byggnader och vegetation
Strålningstemperatur, dagsmedelvärde Hjorthagen 28 Juli 1994 + 2 C Byggnader Byggnader och vegetation
Krav i handlingsprogram
2015-12-17 Sida 24
2015-12-04 2015-12-17 Sida 25
Uppföljning i processen 2015-12-17 Sida 27
2015-12-17 Sida 28
Tack! Tack! 2015-12-17 Sida 29