ANTAL SIDOR 1(5) Sverigebiblioteket Närvarande, Sverigebiblioteket: Peter Almerud, Cay Corneliuson, Ulrika Domellöf Mattsson, Krister Hansson, Mats Hansson, Gunilla Herdenberg, Larry Lempert, Niclas Lindberg, Kerstin Olsson (Föreningen Sveriges länsbibliotekarier), Christina Persson, Helena Kettner Rudberg, Kerstin Rydbeck, Gunnar Sahlin (ordf.), Karin Carlsson George (sekr.) Anmälda förhinder: Lars Björnshauge, Roland Esaiasson Närvarande övriga, KB: Elisabet Ahlqvist p. 5 och 6, Britt Sagnert p.5, Kerstin Assarsson Rizzi p. 7 1. Mötet öppnas Gunnar Sahlin hälsade alla välkomna till mötet som var Sverigebibliotekets sista med nuvarande sammansättning. 2. Godkännande av dagordning. Punkt 5 i förslag till dagordning, diskussion och idéer om genomförandet av uppdraget ströks, eftersom uppdraget måste förtydligas innan idéer om genomförandet kan diskuteras. En övrig fråga anmäldes: Nya behov - nya aktörer. 3. Minnesanteckningar från föregående möte Minnesanteckningarna från föregående möte 29 april lades till handlingarna. 4. KB:s utvidgade uppdrag Gunnar redogjorde för bakgrunden från kulturutredningen våren 2009 och kulturpropositionen hösten 2009, till regeringens uppdrag till KB att ta fram en nationell plan för hur det utvidgade uppdraget ska genomföras och till budgetpropositionen den 12 oktober 2010. I planarbetet använde KB dialogmöten, blogg och en nationell samrådsgrupp. Enligt budgetpropositionen ska KB svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur bibliotekslagen tillämpas 1
ANTAL SIDOR 2(5) svara för den samlade biblioteksstatistiken disponera och fördela cirka 15 miljoner kronor som bidrag till verksamhet för lånecentralerna, depåbiblioteket samt Internationella biblioteket. Dessa medel har tidigare fördelats av Kulturrådet. Ytterligare 9 miljoner kronor tillförs KB för att hantera uppdraget. Däremot är det oklart om de utvecklingsmedel som fram till detta år hanterats av Kulturrådet. Till skillnad mot den bedömning som kultursamverkansutredningen gjorde, anser regeringen att KB inte ska fördela bidragsmedel till de regionala biblioteksinstitutionerna. Bidragsmedlen till regional biblioteksverksamhet ska därmed, i likhet med medlen till övriga regionala kulturinstitutioner, fördelas av landstingen. Svensk Biblioteksförening hade i sitt remissvar framhållit att KB borde ha ansvaret för fördelningen av de regionala bidragsmedlen eftersom uppsplittring av stöden kan leda till att skapa större regionala skillnader. Propositionen gynnar inte KB:s uppbyggnad av samordningsuppdraget eftersom finansieringen är otillräcklig. Dessutom försvåras möjligheten att skapa strukturförändringar när inte alla medel är samlade hos en myndighet. Gunnar och Gunilla har ett möte kommande vecka med kulturdepartementet för att få ett förtydligande och ha en dialog om vad som ingår i uppdraget. Mats framförde att Kulturrådet förbereder sig att arbeta efter samverkansmodellen även om det finns en del oklarheter. KB, Kulturrådet och regionerna måste definiera vad den innebär. Kulturrådet vill värdegarantera de medel som går ut till regionerna. Kerstin Olsson, som representerade Föreningen Sveriges länsbibliotekarier, framhöll att det är angeläget att alla medborgare får tillgång till en jämn biblioteksservice och att KB från början ingår i dialogen som Kulturrådet har med regionerna/länen. Gunnar informerade att KB:s inflytandestruktur med dialoggrupper kommer att breddas och balanseras med aktörer från hela bibliotekssfären. Lånecentralerna kommer att bli viktiga i dialogen. Niclas framförde att det är angeläget att agera utifrån de förutsättningar som gäller. Huvuduppgiften bör vara att formulera mål och strategier för att gemensamt definiera en nationell bibliotekspolitik på alla nivåer. Vidare framfördes farhågor att de biblioteksmedel som går till regionerna kan komma att krympa på sikt. 2
ANTAL SIDOR 3(5) Gunnar sammanfattade punkten med att KB kommer att bygga upp strategier om vad som ska åstadkommas efter att avstämning gjorts om vad den politiska ledningen vill. 5. Fjärrlånerremissen Elisabet Ahlqvist och Britt Sagnert gav en lägesrapport från fjärrlåneutredningens remissomgång. Drygt 140 bibliotek valdes ut som remissinstanser på förslag från Sverigebibliotekets styrgrupp för utredningen. Remissperioden sträckte sig från den 7 juni till den 30 september. Flertalet bibliotek registrerade sina svar i enkätverktyget Query and Report. Ett fåtal bibliotek lämnade remissvar utanför webbenkäten. Enkäten omfattade 18 olika förslag att ta ställning till. Remissinstanserna har också haft möjlighet att lämna fritt formulerade synpunkter och kommentarer. Totalt har 134 remissvar inkommit, 56,9 % från bibliotek inom Högre utbildning och forskning och 40 % från folkbibliotekssektorn. Sju bibliotek har avstått från att lämna remissvar. Elisabet Ahlqvist och Britt Sagnert redovisade ett urval synpunkter från biblioteken på några av de centrala förslagen i utredningen. Bearbetningen av inkomna remissvar pågår och en rapport planeras vara klar kring årsskiftet. Länk till sammanställningen av remissvaren: http://www.kb.se/dokument/fjarrlaneutredningen.pdf 6. Biblioteken och digital delaktighet Elisabet Ahlqvist presenterade aktuellt läge för IKT-lyftet och den större kampanjen för ökad digital delaktighet, Digidel, som är en nationell satsning inom folkbildningen i bred bemärkelse. I samverkan syftar uppropet och kampanjen till att göra 500 000 svenskar digitalt delaktiga vid utgången av 2013. Den 3 december undertecknas ett gemensamt upprop av KB, TPB, Folkbildningsrådet,.se och en mängd andra organisationer. I dag finns webbplatsen www.ikt-lyftet.se och efter nyår kommer en ny webbplats där arbetet kan följas. 7. Humanistiska specialbibliotek. Rapport från en kartläggning Kerstin Assarsson Rizzi presenterade rubricerade rapport som har tagits fram för att få en samlad syn på specialbibliotekens samlingar, verksamhet och aktuella situation. En kartläggning har gjorts av 31 specialbibliotek utanför högskolan. Den syftar ytterst till att dessa bibliotek inlemmas i forskningens infrastruktur. Den 3
ANTAL SIDOR 4(5) offentliga biblioteksstatistiken är ett område där specialbibliotekens verksamhet behöver bli synlig på ett mer rättvisande sätt. Ett pålitligt statistikunderlag behövs som stöd i utvecklingsarbetet och i dialog med uppdragsgivarna. Rapporten visar genom sökningar gjorda i LIBRIS att specialbiblioteken har stora unika samlingar. Detta pekar på vikten av att öka registreringen i LIBRIS. Denna grupp bibliotek kompletterar nationalbiblioteket och universitets- och högskolebiblioteken med bl.a. fördjupad indexering och katalogisering och med en personal med stor kunskap om samlingarna. Ofta bemannas biblioteken av en ensam bibliotekarie. Inför förestående pensionsavgångar är risken överhängande med indragning av tjänster. Tillgängligheten är vid många bibliotek starkt begränsad, med korta öppettider, p.g.a. snål resurstilldelning, vilket inte motsvarar det krav på god tillgänglighet som ställs på ett samverkansbibliotek. Ett tydligare uppdrag och inkludering i en nationell biblioteksplan skulle möjliggöra ökat samarbete och samordning och en bättre hushållning med statsmedel. Kerstin föreslår i sin rapport att KB i sin nya roll som biblioteksmyndighet utser en handläggare för specialbiblioteken som arbetar vidare med att fördjupa kunskapen och hitta former för hur resurserna vid dessa bibliotek kan utnyttjas bättre. Länk till rapporten: http://www.kb.se/dokument/bibliotek/utredn_rapporter/2010/humanistiska_spe cialbibl_kar100830_slutversion.pdf I diskussionen kom frågan upp om museibiblioteken ser på sina bibliotek på samma sätt som föremålssamlingarna? Ett exempel på detta är bokbandssamlingen vid Röhsska museet. I övrigt torde bristen på tillgänglighet vid museernas bibliotek i första hand bero på små eller obefintliga resurser för att sköta biblioteken. Gunnar sammanfattade punkten med att konstatera att det är en intressant fråga att ta ställning till i det framtida uppdraget. 8. Vad kommer efter Sverigebiblioteket? Gunnar framförde att den nuvarande nationella referensgruppen och expertgrupperna kommer att breddas med representanter för de nya målgrupperna. Sverigebiblioteket var ett första steg med företrädare för olika aktörer inom svenskt biblioteksväsende och det blev en symbol för ett gemensamt bibliotekssverige. De främsta exemplen på frågor som gruppen har drivit är, gemensam statistik för de offentligt finansierade biblioteken, fjärrlåneutredningen samt Dolly-projektet. 4
ANTAL SIDOR 5(5) 9. Övrig fråga: Nya behov - nya aktörer Kerstin Rydbeck tog upp frågan om konsekvenser som följer av att nya utbildningsanordnare etableras men inga nya biblioteksresurser tillförs. Det är angeläget att de etablerade institutionerna har en beredskap för att utarbeta samverkansformer med dessa. Gunnar menade att frågan får tas upp i dialog med departementet. 10. Gunnar tackade alla för deras insatser och avslutade mötet. 5