#fördigsomvillpåverka

#fördigsomvillpåverka

Utgiven av Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU) Kungsängsgatan 74, 753 18 Uppsala, 018-147020 Kontakt: natvaro@diskrimineringsbyran.se DU:s webbsida: www.diskrimineringsbyran.se Nätvaros webbsida: www.natvaro.diskrimineringsbyran.se ISBN: 978-91-980473-4-9 Författare: Anna Adeniji, Josefin Bergman Redaktör och språkgranskare: Majk Michaelsdotter Redaktionsgrupp: Andreas Alfredsson, Sebastian Caicedo Gordh, Lina Gidlund, Aino Gröndahl, Ida Gulbrandsen Illustration: Johan Ploski Grafisk design: Yomaco Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Utgivningsår: 2013 Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU). Det är tillåtet att citera, kopiera eller printa detta verk för icke kommersiellt bruk. Källa ska alltid anges.

Introduktion 5 Nätaktivism, vad är det? 7 Nätaktivism i världspolitiken 8 Nätaktivism och mänskliga rättigheter 11 Nätaktivism ända in på skinnet 13 Vem kan bli nätaktivist? 15 Nätaktivism i vardagen 17 Läs på och våga fråga! 24 Att komma igång med din nätaktivism 26 Tänk på målgruppen 34 Resurser 38 Nätaktivism i spelvärlden 43 Organisationer som hjälper till 44 Att uppnå ett mål 45 3

4

INTRODUKTION Den här boken har vi på Diskrimineringsbyrån Uppsala gjort. Vi är en antidiskrimineringsverksamhet som bland annat driver olika projekt för att minska diskriminering och kränkningar i samhället. Den här boken är skriven inom projektet Nätvaro, som arbetar för att göra nätet till en tryggare plats för alla. Boken riktar sig till alla oss som gillar nätet och tycker att det är dåligt att en del använder internet för att skriva taskiga saker och sprida hat. Tillsammans kan vi påverka samhället för att det ska bli en plats utan diskriminering och kränkningar. Vi hoppas att du vill vara med! Boken innehåller exempel på vad nätaktivism kan vara för någonting och hur du själv kan gå till väga för att driva frågor som du brinner för! Det som är klurigt med att skriva en bok med tips om vad som kan göras på nätet är att nätet förändras mycket snabbare än vi hinner trycka nya böcker. Den här boken kan därför läsas som inspiration och den ger dig tips, råd och exempel på hur andra har gjort tidigare. 5

Internetaktivism internetaktivism (även känt som cyberaktivism, digital aktivism, e-aktivism med mera) avser ett medvetet användande av olika tjänster på internet, bland annat Twitter, Facebook, Youtube, e-mail och podcast, för aktivistsyften av olika slag. Genom dessa medier underlättas en snabb kommunikation och ett snabbt spridande av budskap till stora skaror människor, både sympatisörer och potentiella sympatisörer. nätaktivism: politisk aktivism via internet Källa: Wikipedia

NÄTAKTIVISM, VAD ÄR DET? Kärt barn har många namn, och i detta fall många betydelser. Den här boken handlar om det som kallas nätaktivism, internetaktivism, digital aktivism, medieaktivism, cyberaktivism, e-aktivism eller av de som är mer kritiska till fenomenet: peka-och-klicka-aktivism eller slacktivism. Vi har valt att använda ordet nätaktivism och definierar det helt enkelt som olika former av aktivism där nätet används för inspiration, information, påverkan och spridning av de mänskliga rättigheternas grundprincip alla människors lika värde. De som föraktfullt kallar nätaktivism för slacktivism eller peka-och-klicka-aktivism menar att det är enkelt att sitta i soffan med laptopen i knät och känna sig viktig utan att göra något på riktigt. Men internet har blivit en viktig del av samhället och mångas vardag, och det som händer på nätet går inte att skilja från det som händer någon annanstans. Om aktivism är att engagera sig, att påverka andra och att protestera och förändra samhället så är det precis lika viktigt att göra detta på nätet som att göra det på gator och torg. Vi menar att allt engagemang för mänskliga rättigheter är viktigt och att alla sorters aktivister behövs! 7

NÄTAKTIVISM I VÄRLDSPOLITIKEN En googling på nätaktivism ger många träffar som handlar om det som kallas den arabiska våren. Under våren 2011 revolterade folken i Tunisien, Egypten, Algeriet och flera andra länder i Nordafrika och på den Arabiska halvön. Nätaktivismen spelade roll på flera sätt under revolterna. Sociala medier fungerade som ett sätt att snabbt få ut information om vad som hände på gator och torg. Folk använde också nätet för att snabbt kommunicera med varandra och arrangera demonstrationer. Detta ledde till att Egyptens dåvarande president Hosni Mubarak valde att stänga ner landets internetleverantörer för att göra det svårare för folk att kommunicera med varandra. Men istället för att tystna så engagerade sig nätaktivister i Egypten och runt om i världen för att hitta sätt att få ut information. Genom att använda sig av både ny och gammal teknik lyckades personer ta sig igenom blockaden och fortsätta att med hjälp av nätet rapportera till omvärlden. Det finns de som är skeptiska till att lägga så stor vikt vid betydelsen av sociala medier och menar att detta framför allt gör reklam för de stora företagen som tillhandahåller nättjänsterna. De menar att den verkliga revolutionen faktiskt skedde på gator och torg inte i ettor och nollor i cyberrymden. Det här har till 8

exempel Mariam Kirollos skrivit om i boken Myten om internet (Snickars & Strömbäck 2012). Oavsett om de sociala medierna fått för mycket uppmärksamhet eller inte så kan vi konstatera att spridningen av information gick snabbare och mer effektivt med nätets hjälp än den hade gjort utan. Dessutom skapar sociala medier en möjlighet för fler röster att höras och vi som inte var där kunde se filmer på Youtube och följa tweets direkt från Tahrir-torget i Kairo. Den här typen av nätaktivism är mest påtaglig i diktaturer, och den uppstår på grund av att personer med mycket makt helt enkelt inte vill att folket ska kunna kommunicera med varandra eller sprida politiska budskap till omvärlden. Det är en form av aktivism som är anarkistisk på så sätt att det inte finns en person eller en organisation som bestämmer hur aktivismen ska ta sig uttryck eller utvecklas. Istället består aktivismen av många olika röster som hakar i varandra och under vägens gång skapar en social rörelse.

Nätaktivist utsedd till Årets svensk Nätaktivisten och doktoranden i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, Christopher Kullenberg, har blivit utsedd till Årets svensk av nyhetsmagasinet Fokus. Kullenberg tillhör kärnan i nätverket Telecomix som hjälpte till att hålla ett antal egyptier uppkopplade när dåvarande president Hosni Mubarak officiellt stängde ned internet. Enligt juryn har Kullenberg bidragit till att göra nätaktivismen till en demokratirörelse under den arabiska våren. Publicerat i TT/Västnytt/SVT den 1 december 2011 10

NÄTAKTIVISM OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter står det att ingen får utsättas för ingripande för sin åsikts skull. Dessutom står det att var och en har rätt till yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en grundläggande demokratisk rättighet och den gäller också på internet. Varför tycker vi då att det är viktigt att säga ifrån när folk skriver taskiga eller kränkande saker? Är det inte en mänsklig rättighet att skriva eller säga vad som helst, säger kanske någon. Men den som hänvisar till yttrandefriheten för att få skriva saker som kränker andra har förmodligen inte läst igenom riktigt allt som står om den friheten. Där står nämligen också att yttrandefriheten medför särskilda skyldigheter och ett särskilt ansvar. Det ansvaret innebär att respektera andra människors rättigheter och anseende, och att följa landets lagar. Det är till exempel ett brott enligt lag att hota och trakassera någon, det får du inte göra någonstans i samhället och alltså inte heller på nätet. Du får inte heller lägga upp och sprida taskiga uppgifter om eller bilder på någon annan. Det kallas förtal och kan straffas med både böter och fängelse beroende på hur allvarligt det är. Den som talar om yttrandefrihet när de tycker sig ha 11

rätt att skriva kränkande saker om andra på nätet bör veta att de mänskliga rättigheterna också innefattar till exempel tanke- och religionsfrihet, kvinnors tillgång till sina mänskliga rättigheter, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, barns rättigheter, flyktingars rättigheter och migranters rättigheter. I Sverige har vi också diskrimineringslagen och skollagen som skyddar oss från att bli kränkta. Om du vill veta mer om dessa lagar så kan du läsa om detta på Nätvaros hemsida. Yttrandefrihet och demokrati hör ihop. För att det ska kunna finnas olika alternativ att rösta på måste det finnas möjlighet att höra olika åsikter. För att det ska funka bra så krävs det många olika röster som samtalar, diskuterar och lär av varandra. Det är alltså inte okej att använda sin yttrandefrihet för att tysta personer som inte håller med en själv. Vi önskar att nätaktivism ska användas för att lyfta fram mänskliga rättigheter och att olika åsikter ska få synas utan att det kränker andras rättigheter.

NÄTAKTIVISM ÄNDA IN PÅ SKINNET Nätaktivism kan handla om storpolitik och principer om yttrandefrihet, men det behöver inte alltid börja på det viset. Nätaktivism kan starta med diskussioner och samtal kring frågor som är viktiga för dig i din vardag. Kanske växer detta till något större, som påverkar många fler personer än du kunnat ana! Kampanjen #prataomdet uppstod som en reaktion på att kvinnorna som anmält Wikileaks grundare Julian Assange för våldtäkt ifrågasattes och blev utsatta för näthat. Journalisten Johanna Koljonen diskuterade saken med en vän över Twitter och berättade om en händelse då hon själv hade svårt att sätta gränser i en sexuell situation och hur svårt det varit att få prata om detta. Ungefär så skrev jag på Twitter. Eller, på Twitter-språk: vi måste prataomdet. Jag tappade snabbt räkningen på alla som hörde av sig och tackade för att jag berättat. Någon efterlyste ett upprop: det här måste vi tala om. Johanna Koljonen, Dags att prata om det. Aftonbladet, 2010-12-18 13

Kampanjen fördes främst på Twitter, där människor i tweets med hashtagen #prataomdet delade med sig av sina egna erfarenheter, inspirerade av Koljonens exempel. Webbsidan www.prataomdet.se startades så småningom, och där delades fler liknande berättelser. På webbsidan uppmanas till ett respektfullt samtal eftersom intima erfarenheter ventileras. Av samma anledning modereras och granskas alla kommentarer innan de publiceras. Där finns också direktnummer till olika hjälplinjer för personer som har blivit utsatta för exempelvis sexuella övergrepp. Det är ett bra exempel på när de som startar en kampanj också tar ansvar för de känslor och tankar som de sätter igång hos alla dem som följer samtalet. #prataomdet fick stort genomslag i media, både svenska och utländska, och ledde till att Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter 2011 vann Stora Journalistpriset i klassen Årets förnyare. #prataomdet ja!

VEM KAN BLI NÄTAKTIVIST? Alla som kan använda en dator, en smartphone eller en surfplatta kan bli nätaktivister! En del nätaktivister är duktiga på programmering och utvecklar nya hjälpmedel för kommunikation och spridning av information. Andra nätaktivister använder internet som en ny arena för den aktivism som de redan utför på gator och torg, till exempel genom att filma en flash mob som de anordnar för att sedan sprida det på nätet. Sociala medier kan också användas för att snabbt samla människor för en demonstration. Många är skickliga på att engagera och inspirera vänner, kollegor och fullständiga främlingar till att tänka kritiskt och våga ifrågasätta, till exempel genom att sprida nyhetsartiklar och kommentera på dem för att få igång en samhällsdiskussion. Tips: Att jobba i grupp En fiffig grej är att vi är bra på olika saker. Vissa gillar att skriva, andra att programmera, någon har världens bästa nätverk och ytterligare någon gillar att filma. När vi väljer att jobba i grupp är det viktigt att kunna samarbeta och vara öppen för att hitta roller som passar olika personer. En sak som skiljer nätaktivism från mer traditionell aktivism är att personerna som är nätaktivister tillsammans kanske inte träffas eller kommunicerar utanför nätet. Kanske möter du personer online och upptäcker att ni har gemensamma frågor att kämpa för! Det är viktigt att aktivister som jobbar i grupp stöttar varandra, och det gäller all aktivism oavsett var den äger rum och hur den görs. Om du någon gång sagt ifrån gällande orättvisor vet du kanske att det inte alltid är så populärt. Då kan det vara bra att ha likasinnade peppande personer som påminner om varför aktivismen är viktig!

Hej redaktionen för Motargument mot näthat och rasism! Hur skulle ni definiera nätaktivism? Nätaktivism är att engagera sig i frågor som intresserar en, och aktivt göra det på nätet. Det handlar till stor del om att sprida kunskap att dela med sig, både av egen kunskap, och dela dokument och annat via sociala medier. Varför startade ni Motargument och vad vill ni åstadkomma? Torbjörn Jerlerup kom med idén och samlade ihop några stycken som alla har olika kompetens och samtidigt vill engagera oss i de här frågorna. Vi vill främst bidra med klara motargument för den som vill diskutera och debattera främlingsfientlighet, eftersom det ofta kan vara svårt att bemöta rasisterna när de kommer med sina argument. Vad är ditt bästa tips till ungdomar som vill bli nätaktivister? Hitta ett större sammanhang där du kan ingå. Ge dig in i forum och diskutera, debattera men se också till att du har kunskap bakom dig. Se också till att du inte bränner ut dig blir det för mycket, ta en paus. www.motargument.se www.facebook.com 16

NÄTAKTIVISM I VARDAGEN I den här boken ger vi massor av tips på kampanjer, webbsidor, grupper och metoder för att driva frågor om rättigheter och synliggöra orättvisor av olika slag. Det är viktigt och peppande, och det är bra att veta att du kan vara nätaktivist i din vanliga vardag. Oavsett om du är ständigt uppkopplad eller om du går in på nätet då och då för att läsa nyheterna så har du säkert sett kränkande kommentarer eller bilder. Hur kan du då göra? Här är tips på sätt att påverka positivt! Motprat Att motprata är ett sätt att möta kränkande kommentarer på nätet. Det kan handla om att helt enkelt säga ifrån och argumentera emot de åsikter och budskap som du inte håller med om. Att motprata kan också vara att ge andra exempel och lyfta fram positiva budskap. Sätt gränser mot det som är oschysst! Att sätta gränser är lättare sagt än gjort. Därför är det något som vi alla behöver öva på. Om du ser att någon skriver något taskigt mot någon annan eller mot dig själv så kan du pröva att säga ifrån. Prova att skriva Jag tycker att det är obehagligt när du skriver att eller Jag blir arg/ledsen/upprörd när du för att 17

visa att du bryr dig. Du kan också sätta gränser utifrån en politisk analys eller utifrån andra värderingar, till exempel Jag anser att det du skriver är rasistiskt och det är inte ok. Kränkningar på nätet är inte något vi ska stå ut med bara för att det är vanligt. Under Melodifestivalen 2012 svepte kamerorna över den jublande publiken och under en kort sekund såg tittarna en kvinna som inte hade rakat armhålorna. Bilden på kvinnan lades sen upp på Facebook och delades av hundratals personer som skrev hemska kommentarer om att hon var äcklig och att hon borde skämmas. Det var flera som reagerade mot hatet mot kvinnan och framför allt mot allt hat som riktades mot att kvinnor själva ska få välja vad de vill göra med sina kroppar! Snart därefter startade kampanjen Ta håret tillbaka. Den gick ut på att vem som helst som ville stötta Linda och säga ifrån mot nätmobbarna skulle lägga upp en profilbild på sin egen armhåla. Över 15 000 personer gjorde det och kampanjen uppmärksammades i tv, radio och tidningar både i Sverige och på andra platser i Europa. 18

Hej Deidre Palacios, som står bakom kampanjen Ta håret tillbaka! Hur skulle du definiera nätaktivism? Att vara aktivist är att brinna för något och försöka få fram en förändring tillsammans med andra människor. Att vara aktivist på nätet kan på många vis vara lättare eftersom du kan nå fler människor på mindre tid via till exempel sociala medier. Du kan ju nå personer i hela Sverige, ja, egentligen i hela världen! Varför startade du kampanjen, vad ville du åstadkomma? Ta håret tillbaka startade jag för att jag tyckte att det var viktigt att markera vad som är okej och vad som inte är okej. Det är alltså inte okej att mobba en kvinna eller någon annan för att personen har hår under armarna. Mobbning är aldrig okej. Tyvärr har vi problem med mobbning på nätet och jag tycker att det är viktigt att vi kämpar emot sådant kränkande beteende, för att få ett bättre samhälle. Ditt bästa tips för ungdomar som vill bli nätaktivister? Våga tro på förändring! Våga tro på att du är viktig i den förändringen! Du kan fråga dig själv vad just du brinner för och sedan kan du googla eller söka på Facebook för att se om det finns nätgrupper du kan gå med i. Du kan även starta en egen grupp och bjuda in andra du tror är intresserade. Läs mer på webbsidan: www.deidrepalacios.com Facebook: www.facebook.com/taharettillbaka Youtube: Ta håret tillbaka! Euphoria! 19

Ibland känns det särskilt svårt att säga ifrån om den som har lagt upp det som du tycker är taskigt eller kränkande är någon som du känner. Då kan du ta kontakt med personen direkt, via mail, chatt eller telefon, och berätta hur du känner. Det kan faktiskt hända att personen inte menade något särskilt och därför ber om ursäkt och tar bort kommentaren. I ett fall lade en anonym användare på forumet reddit.com upp en bild på en kvinna med mycket hår i ansiktet. Användaren skrev en hånfull kommentar om att hen inte visste vad hen skulle tro eller tycka om personen på bilden. Balpreet Kaur, som kvinnan heter, svarade själv i samma forumtråd att hon som sikh är stolt över att hedra den kropp som hon fått av gud. Hon skrev också att hon gärna hade ställt upp på bild om hon bara blivit tillfrågad och skojade om att mysbyxorna som hon I know that this post ISN T a funny post but I felt the need to apologize to the Sikhs, Balpreet, and anyone else I offended when I posted that picture. Put simply it was stupid. Making fun of people is funny to some but incredibly degrading to the people you re making fun of. It was an incredibly rude, judgmental, and ignorant thing to post. http://www.reddit.com/r/funny/comments/10gr4s/i_posted_ the_picture_of_a_sikh_woman_on_here_and/ 20

har på sig faktiskt är väldigt sköna. Hennes svar fick många i forumet att skriva nya kommentarer om att de faktiskt kände sig dumma som hade skrattat åt hennes utseende. Till slut svarade även personen som först lade upp bilden och bad om ursäkt. Tystnad Om personen du sagt till inte alls respekterar dig och fortsätter att säga kränkande saker så har du i alla fall gett personen en chans. Då kan det vara ett alternativ att sluta kommunicera med den personen. Tystnad kanske framstår som motsatsen till motprat men det är också en slags markering att vissa saker inte är okej. Du har inte ett ansvar att lära andra människor att bete sig schysst. Gör det när du har ork och lust! Du kommer långt med att föregå med gott exempel genom att inte vara taskig mot andra. Gör något positivt Om vi alla bestämde oss för att skriva tio positiva kommentarer varje gång vi såg någonting negativt så skulle faktiskt stämningen på nätet förändras. Om du inte kommer på något peppigt att skriva så går det ju bra att använda gillaknappen eller bara skriva Heja dig!. Om du ser att någon blir särskilt utsatt för taskiga 21

kommentarer så kan du skriva något snällt till personen istället. Du kan också visa att du stöttar genom att posta bilder med positiva budskap. Sprid kunskap om det du tycker är viktigt Ett sätt att sprida kunskap om någonting är att använda nätet och sociala medier till att länka till vad andra har skrivit. Det kan vara en tidningsartikel, en blogg, en film eller en forskningsrapport. Tips: Använd slutna grupper Ibland kan det kännas läskigt att vända en negativ trend, oavsett om du vill säga ifrån och argumentera emot någonting eller om du vill skriva positiva kommentarer där stämningen är hatisk. Då kan det vara bra att ha en sluten grupp, chatt eller mailinglista där det finns personer som du tycker om och litar på. Då kan ni tillsammans stötta varandra eller snabbt organisera stöd för någon annan som blir utsatt för hat och kränkningar. Vi rekommenderar: Använd triggervarning! Ibland vill du kanske länka till en artikel eller en film som handlar om diskriminering och kränkningar för att visa att detta sker och att det är fel. Även om artikeln handlar om att något som skett är orättvist så kan 22

texten ändå innehålla kränkande ord eller känsliga beskrivningar. Då är det bra att varna andra först genom att skriva ordet Triggervarning och sedan ett par ord om vad det handlar om. Det kan till exempel stå Triggervarning: grov rasism eller Triggervarning: sexuella övergrepp. Det är viktigt att tänka igenom vad du länkar till och sprider vidare. Om du inte tycker att det goda väger upp det onda så är det kanske lika bra att låta bli helt. Om du regelbundet lägger upp artiklar och länkar så kan du snart märka att vissa personer följer dig för att läsa vad du rekommenderar. Det är vanligt att detta leder till att andra börjar debattera om den artikel som du har lagt upp kanske på din egen sida. Då är det viktigt att veta att du själv har rätt att ta bort kommentarer från din sida om du anser att de är kränkande. No Hate Speech Movement är en kampanj av och för ungdomar i Europa som vill arbeta för att använda nätet till något positivt. Den uppmuntrar till engagemang mot rasism, homofobi och sexism samt att sprida kunskap om mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på nätet. Kampanjen ligger under Europarådets ungdomsavdelning. Nätvaro deltog i uppstarten av projektet och nu arbetar Statens Medieråd för att sprida det i Sverige. Alla kan gå med! www.nohatespeechmovement.org 23

Tips: Läs användarvillkor! Alla större sociala medier, webbtidningar och forum har användarvillkor och regler för vad vi får skriva på deras webbplatser och i deras kommentatorsfält. Det betyder att det också går att anmäla obehagliga och kränkande inlägg direkt till dem som är ansvariga för sidan. LÄS PÅ OCH VÅGA FRÅGA! Läs på om det du kämpar för och var noggrann med dina källor. Nätet är fullt med källor och det gör att vi kan få reda på mer än någonsin. Samtidigt gör det att vem som helst kan skriva nästan vad som helst. Om du känner dig osäker på om något är sant så kan du söka och leta efter fler källor. Ju fler källor som säger samma sak, desto mer troligt är det att det stämmer. Det är viktigt att komma ihåg att en sanning inte alltid behöver vara den enda sanningen. Något du kan tänka på för att kolla källan är vem som står bakom FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR FRÅGOR 24

det som har skrivits. Är det till exempel en dagstidning, en myndighet, ett företag, ett politiskt parti, en forskare eller en privatperson? Sen kan du kolla vad den personen eller organisationen har publicerat för andra saker. Om det är en rasistisk organisation som publicerar kränkande uppgifter om en person som till exempel är mörkhyad eller är muslim så bör du fundera över relevansen i innehållet. Det är stor skillnad på smutskastning och samhällsinformation. Kolla fakta! Innehållet i en text eller bild får även olika betydelse om det är till för att sälja en produkt, om det är samhällsdebatt, ett politiskt program, någons privata åsikter, satir eller ett forskningsmaterial. Humor och reklam kanske inte är menat som kränkande men om du upplever att det är det så har du självklart rätt att säga ifrån. Dela inte länkar som du inte har läst eller vet vad de kommer ifrån. Om du vet vem som står bakom källan och med vilket syfte källan är skapad så är det lättare att ta ställning till innehållet. Använd ditt eget omdöme och våga fråga personer som du litar på. Du har rätt till en åsikt och att framföra den, men det blir enklare att stå för din åsikt om du är säker på vilka källor du grundar åsikten på. 25

ATT KOMMA IGÅNG MED DIN NÄTAKTIVISM Om du läser det här så är du alldeles säkert peppad på att komma igång. Du kanske redan är politiskt aktiv och vill veta mer om hur du kan sprida din aktivism på nätet. Eller så är du redan aktiv på nätet och vill använda dina kunskaper om sociala medier eller programmering för att nätet ska bli en bättre plats. Tänk efter vad just du vill göra! En aktion kan vara reaktiv eller proaktiv, och ditt val av strategi påverkar hur din aktivism kommer att bli och tas emot. En proaktiv aktion är att lyfta fram någonting som du tycker är särskilt bra och som du vill stödja eller få personer att börja göra. En reaktiv aktion betyder att du reagerar på någonting som du tycker är dåligt och som du vill förändra. Reaktiv aktivism Du vet alla de där gångerna när du kommer på i efterhand vad du borde ha svarat när någon sagt något störigt till dig? När du blir irriterad över att det är så himla svårt att reagera snabbt precis när det behövs? SVAR PÅ TAL är en webbsida och en facebookgrupp som vänder sig till personer som bryter mot normer 26

(till exempel normer om sexualitet, ålder, religion, kroppsfunktionalitet, relationer) och ofta blir utsatta för andras obehagliga reaktioner (till exempel homofobi, transfobi, sexism, rasism). SVAR PÅ TAL ger massor av tips på strategier för att slippa ta emot skit från andra, till exempel vad du kan svara när du får kränkande kommentarer om ditt utseende eller hur du har valt att leva ditt liv. Det är en form av motprat som är en direkt reaktion på vad som sägs eller skrivs till dig. Eftersom det kan vara svårt att svara snabbt om du blir utsatt för hat och kränkningar så kan det vara bra att öva. SVAR PÅ TAL har väldigt många bra exempel på situationer och svar, men det kan också vara bra om du själv funderar över vilka situationer som du själv skulle vilja ha snabba svar till. Tipsa SVAR PÅ TAL eller starta en egen grupp på Facebook som riktar sig till andra som vill diskutera och ge goda exempel på svar.

Hej gänget bakom SVAR PÅ TAL! Hur skulle ni definiera nätaktivism? Det kan vara att sprida info, ge respons på peppiga saker en ser eller kritisera sånt som är kränkande på nätet. Sen kan det också vara att bygga egna sidor, blogga eller skapa event och upprop. Varför startade ni SVAR PÅ TAL, vad ville ni åstadkomma? Vi tröttnade på hur vi som normbrytare förväntas svara på frågor om våra liv och utsätts för kränkningar utan utrymme att reagera. SVAR PÅ TAL är en reaktion. Det handlar om verbalt självförsvar, vi tränar på sätt att ställa till svars. Vad är ert bästa tips för ungdomar som vill bli nätaktivister? Det finns många hjälpsidor för att bygga en egen hemsida eller blogg och många är dessutom gratis! Om du saknar sidor eller information på nätet om sånt som är viktigt för dig gör en egen sida! Du hittar SVAR PÅ TAL på webben: www.svarpatal.se 28

Proaktiv aktivism Om du tänker proaktivt så vill du istället lyfta fram en fråga som du tycker är undanskuffad och förtjänar mer uppmärksamhet. Ett exempel på detta är Anonym Nätkärlek som är en webbsida med kärleksbrev som går att skicka anonymt till vem som helst för att sprida kärlek istället för näthat. Ofta är aktioner både reaktiva och proaktiva på samma gång. Anonym Nätkärlek, till exempel, visar ju upp den positiva sidan av nätet, men sidan startade också som en reaktion på den uppmärksamhet som näthat fick under våren 2013. Detta är alltså ett annat slags motprat, som inte kommenterar näthatet i sig utan snarare flyttar fokus till någonting annat, i det här fallet nätkärlek. 30

Hej gänget bakom Anonym Nätkärlek! Hur skulle ni definiera nätaktivism? Klurig fråga. Men jag tror att vi skulle definiera nätaktivism som en möjlighet att påverka sin samtid, att med väldigt få medel nå ut till en enorm massa på en extremt kort tid. Varför startade ni Anonym Nätkärlek och vad ville ni åstadkomma? Vi startade Anonym Nätkärlek för att vi tyckte att det skulle finnas ett positivt alternativ till allt näthat. Ett ljus i mörkret. Rent praktiskt så hade vi även möjligheten och kunskapen att genomföra projektet, så varför inte. Vad är ert bästa tips för ungdomar som vill bli nätaktivister? Internet ger en möjlighet att nå miljarder med människor med hjälp av några knapptryck. Vänta inte. Kör bara kör! www.anonymnatkarlek.se 31

Vad vill du/ni göra? #checklista1 Synliggöra en speciell orättvisa i samhället Få bort kränkande material från nätet Förändra ett särskilt forum/en särskild hemsida/blogg Lyfta fram någonting positivt/peppa! Sprida kunskap om mänskliga rättigheter Få människor att tänka efter innan de skriver taskiga saker på nätet Få människor engagerade Samla människor som tycker som du för att peppa varandra Något annat formulera ditt eget syfte! Nätet och gatan Internet lämpar sig väl för blixtaktioner eftersom det går snabbt att lägga upp saker (texter, bilder, filmer) och det går snabbt att sprida. Nätaktivismen behöver dock varken börja eller sluta på nätet. Du kan sprida ett budskap snabbt på nätet för att få människor på olika platser på jordklotet att visa respekt eller stöd för 32

någonting på eller utanför nätet - samtidigt! Organisationen glaad.org har ordnat något som de kallar #spiritday. Den dagen (som brukar ligga i oktober) tar människor över hela världen på sig lila kläder och företag byter ut sina logotyper mot lila för att visa att de står upp mot mobbning och för att stärka ungdomar som blir trakasserade på grund av att de är homoeller bisexuella eller att de är transpersoner. En annan variant av nätaktivism är att genomföra en aktion på gatan, till exempel en demonstration, filma den och sedan sprida filmen på Youtube. Tänk på att säga till i förväg om du ska filma eller ta bilder för spridning så att de som deltar kan godkänna det. Lägg aldrig Tips: Follow the money Om ditt främsta syfte är att få bort kränkande material från en webbsida, en blogg eller ett socialt forum så kan det vara bra att komma ihåg att dessa ofta drivs av företag. Företag vill tjäna pengar. Om du har försökt att kontakta personen som har lagt upp materialet och kontaktat de som är ansvariga för sidan och ingenting har hänt så kan det vara en idé att höra av sig till de företag som gör reklam på hemsidan eller forumet. Det kan nämligen vara så att de inte gillar att deras företagsnamn dyker upp till exempel bredvid en rasistisk sida på Facebook eller i en blogg. 33