Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den



Relevanta dokument
Ändring av Ytteresse delgeneralplan (Rosengård )

KORSHOLMS KOMMUN ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN PÅ HEMLANDSSKATAN FÖR KVARTER 6. Program för deltagande och bedömning

KORSHOLMS KOMMUN ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN PÅ GRISSELSKÄRKVARTER 1

Ändring av sydvästra Ytteresse delgeneralplan (Forsbacka 20:64 och Ragnvald 20:61)

Ändring av del av strandgeneralplan för Överlappfors sjöar (Dal 5:50) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y6

Ändring av strandgeneralplanen för Överlappfors sjöar (Dal ) Planbeskrivning Plankod: Y6

Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y5

Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y3

KORSNÄS KOMMUN PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT

Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1

Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1

Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

/132. Markanvändnings- och bygglag /132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen

Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Planbeskrivning Plankod: Y2

KORSHOLMS KOMMUN STRANDDETALJPLAN ÖVER SKALLOTÖREN, KVARTER 1 OCH 2. Program för deltagande och bedömning

Sibbo kommun DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN Program för deltagande och bedömning , reviderat

Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden

Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

Ändring av Nederpurmo delgeneralplan, flyttning av byggrätt (Sexmans ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y4

Ändring av Esse strandgeneralplan, flyttning av byggplats (Snellmans 7:249 och Snellman 7:245)

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

KORSHOLMS KOMMUN ÄNDRING AV STRANDDETALJPLAN PÅ HEMLANDSSKATAN KVARTER 6 OCH REKREATIONSOMRÅDEN. Planebeskrivning

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , justerat

BILAGA TILL ZONPLANERING

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

S i d a 1. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen Karperö Holmhagen-Svedjeback

Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund ) Planbeskrivning Plankod: Y1

Ändring av Edsevö detaljplan Edsevö trafikområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

BORGÅ STAD 1 (6) Stadsplaneringen Delgeneralplanen för Onas skärgård. Mål

JOMALA KOMMUN MÖCKELÖ BY

Ändring av Kållby detaljplan, kv och samt grönområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

FÖRSLAG MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ


Ändring av Lövö delgeneralplan, (Täppo 43:0) Planbeskrivning Plankod: Y5

Utvidgning av Kållby industriområde detaljplan. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

Malax kommun DETALJPLANEÄNDRING FÖR S MARKETS HANDELSENHET KVARTER 151. Program för deltagande och bedömning 16.5.

ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER OCH SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN

ÄNDRING AV STRANDDELGENERALPLANEN FÖR TERJÄRVSJÖAR, södra Hemsjön.

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

HANGÖ, KROGARS STRANDDETALJPLAN

Mottagare Kristinestad stad. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning. Datum KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN

Frågor och svar om Svinö holme

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 2/ (5) Kaupunginhallitus Kaj/

NÄRPES STAD STRANDDETALJPLANEÄNDRING FÖR DEL AV STRAND- DETALJPLAN, STORÖN NORDVÄSTRA PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Mottagare Närpes stad

Regional planering och förankring

VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY

Utbyggnad av Väsjöområdet, D Behovsbedömning enligt bilaga 4 i MKB-förordningen

Att lämna uppgifter om obebyggda byggplatser

MALAX KOMMUN DETALJERAD DELGENERALPLAN ÖJNA PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Malax kommun. Program för deltagande och bedömning 15.5.

Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV STORSTRÖMMEN DETALJPLAN

Social konsekvensanalys

Bilaga 1. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , justerat BÖLE, HEMSKOG 1

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland

Ändring av Bennäs detaljplan, kvarter 13. Planbeskrivning Plankod:

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen , kompletterat

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN (LÄGENHET OCH DESS NÄRMILJÖ)

PRELIMINÄR BEDÖMNING AV RISKEN FÖR DAGVAT- TENÖVERSVÄMNINGAR I PEDERSÖRE KOMMUN

Fullmäktige Motion gällande stomlägenhetsprincipen/alla fullmäktigegrupper 942/ /2015. FMGE 14 Fullmäktige 26.1.

Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt

LOVISA, TJUVÖ-ÖSTERSKOG STRANDDETALJPLANEÄNDRING

NÄRPES STADS Markpolitiska program

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )

LANTMÄTARE AB ÖHMAN Sten Öhman Sunnanvägen Hangö sten.ohman@netsten.fi

Social konsekvensanalys

KORSHOLMS KOMMUN STRANDDETALJPLANÄNDRING FÖR DEL AV BA- STUHOLMENS STRANDPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Mottagare Korsholms kommun

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PLAN FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

HANGÖ, VESTERVIK STRANDDETALJPLAN

Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 16 mars 2018.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

DELGENERALPLAN FÖR KYLMÄLÄ

LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN

Centrum, båthamn PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Ändring av Sandsund detaljplan, en del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Planbeskrivning Plankod:

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt , Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

LARSMO KOMMUN BOSUND DETALJPLAN - ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV NORRA DELEN. Larsmo kommun. Program för deltagande och bedömning

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde

Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV LILLA-FURUHOLMEN DETALJPLAN

Yrkesskolorna i Borgå

MISSKÄRRIN TUULIPUISTON OSAYLEISKAAVA VINDPARK DELGENERALPLAN FÖR MISSSKÄR

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT

SMEDSBY Ändring av detaljplan för kvarter 17 18

Planläggningsöversikt

Social konsekvensanalys

Tillägg till planbeskrivning

Mottagare. Malax kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum MALAX KOMMUN DETALJPLAN BRINKEN KVARTER 2, 12 14

Följderna kan vara allvarliga om grundvattnet förorenas Markanvändning

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

Terminologi i miljöskyddslagen och lagen om vattentjänster, med flera vid översättarseminarium i Borgå Stefan Skog FM, biolog

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Stadsdel 33 Kvarteren och gatu-, parkerings-, special- och parkområden


Samhälls- och miljötjänster

Transkript:

Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den 16.12.13

Sibbos byar och storskiftet Före storskiftet Efter storksiftet = idag

I byarna finns sammanhållning Väglag sköter vägarna Kommunalteknik på talko Ljuskabelnätverk på talko Martha- o a föreningar lever och mår bra Föreningshus byggts på talko O s v, o s v I byarna finns KRAFT!

I byarna finns sammanhållning Man kan promenera också i mörker utan rädsla för den man möter En pensionär bröt armen som gipsades. En granne hjälpte med påklädningen. Man behövde inte besvära kommunen. Att uppskjuta flyttning till ålderdomshem med ett år betyder en kommunal inbesparning på 100 000 E

Byarna har en sund social Olika åldersgrupper Olika yrkesgrupper Olika inkomstklasser sammansättning Olika bostadstyper, ägo-, hyres- och socialt stödda bostäder Språken blandade Olika livsstilar

Om allt är gott och väl, varför då förtäta? Kommunalteknik är svår att bygga i en gles by Stomlägenhetsprincipen hindrar utvecklingen Invånarna blir gamla och ungdomarna flyttar bort Alla avstånd är långa (butik, vänner, tjänster) Kollektivtrafiken saknar passagerare

Genom förtätning kan nackdelarna i en gles by förvandlas till fördelar

Förtäta men hur? Tammio

Förtäta men hur? Gamla Borgå

Förtäta men hur? Hammars

Förtäta men hur? Lehtovuori (Helsingfors) Ung. 90 personer/ha Ung. 30 000 på promenadavstånd

Förtätning rekommenderas på alla nivåer Utnyttjande av existerande bebyggelse Sammanhängande samhällsstruktur Byggande samlat i byarna Förstärkning av bynätverket Motarbetande av spridd bebyggelse Statsrådets mål för områdesanvändningen Landskapsplanen I. Generalplan gemensam för flere kommuner II. III. Kommunens egen generalplan Delgeneralplaner Detaljplaner - Stranddetaljplaner

Alltså 1. Förtäta! 2. Förtäta! 3. Förtäta!

Förtäta Varför inte? Stomlägenhetsprincipen: Byggrätterna fördelas på basen av markägandet år 1959 Effekt: 1. Spridning 2. Spridning 3. Spridning

Stomlägenhetsprincipen Varför i Finland men inte i Sverige? På 1950-talet industrialiserades Finland 300 000 evakuerade röjde sig nya boplatser Agrarförbundet (nuv. Cent) dominerade (*) Stadsbordna blev vinnare Lantbrukarna blev förlorare Att sälja strandtomter blev en räddning (*) Hur oberoende av landets regering var HFD vid errövringen av Östersundom? Hur år 1959??

Stomlägenhetsprindipen I rättegångar om strandbyggandet tog HFD markägoförhållandena år 1959 som utgångspunkt Det uppstod en länk mellan stomlägenhetsprincipen och markägarnas jämlikhet

Livsstilen då och nu 1959 Man bar in vatten i ämbare ur egen brunn Torrdass Privata bilar var sällsynta Kollektivtrafiken fungerade Miljöproblemen okända 2013 Borrbrunn + elpump Rinnande vatten Dusch Tvättmaskin Diskmaskin Bilismen ett megaproblem

Konflikt Stomlägenhetsprincipen leder till spridning Miljöproblemen kräver förtätning

Hur lösa konflikten? I detaljplaner beaktas stomlägenhetsprincipen inte HFD:s utslag (20.1.2005/91 HFD:2005:5) Jämlikhetsprincipen i 6 i Finlands grundlag skulle tillämpas även vid planläggning enligt markanvändnings- och bygglagen. Principen, vars praktiska genomförande i sista hand var beroende av vilken form av plan det var frågan om, förutsatte bland annat att en plan inte får göra skillnad mellan markägarna, om inte markanvändningen med hänsyn till bestämmelserna om planens innehåll motiverar en sådan skillnad. I fallet fanns dock godtagbara, till användningen av marken relaterade grunder att göra skillnad mellan markområdena när det gällde att avgöra vilka områden som skulle anvisas för bostadsbyggande, varför detta avgörande i planen inte innebar något åsidosättande av kravet på jämlikt bemötande av markägarna. Sibbos generalplan föreskriver att stomlägenhetsprincipen tillämpas endast utanför delgeneralplaneområden.

Kan man dra en slutsats? HFD:s rättspraxis och Sibbos generalplan öppnar möjligheten att undvika stomlägenhetsprincipens spridande effekt, att bana väg för kollektivtrafik, kommunalteknik m.fl. mål nämnda i MBL 39 att med delgeneralplaner förtäta våra byar.

Vad skall vi göra? Ge företräde för MBL 39 När en generalplan utarbetas skall beaktas 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ända målsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, et c Ge företräde för planerarnas professionalitet Härleda behövliga dimensioneringsgrunder ur t.ex. MBL39 :n mom.4 eller mom.5 UNDERORDNA stomlägenhetsprincipen bestämmelserna i MBL 39