Varför förtäta byarna? Varför inte? Byutveckling i Sibbo Seminariet den 16.12.13
Sibbos byar och storskiftet Före storskiftet Efter storksiftet = idag
I byarna finns sammanhållning Väglag sköter vägarna Kommunalteknik på talko Ljuskabelnätverk på talko Martha- o a föreningar lever och mår bra Föreningshus byggts på talko O s v, o s v I byarna finns KRAFT!
I byarna finns sammanhållning Man kan promenera också i mörker utan rädsla för den man möter En pensionär bröt armen som gipsades. En granne hjälpte med påklädningen. Man behövde inte besvära kommunen. Att uppskjuta flyttning till ålderdomshem med ett år betyder en kommunal inbesparning på 100 000 E
Byarna har en sund social Olika åldersgrupper Olika yrkesgrupper Olika inkomstklasser sammansättning Olika bostadstyper, ägo-, hyres- och socialt stödda bostäder Språken blandade Olika livsstilar
Om allt är gott och väl, varför då förtäta? Kommunalteknik är svår att bygga i en gles by Stomlägenhetsprincipen hindrar utvecklingen Invånarna blir gamla och ungdomarna flyttar bort Alla avstånd är långa (butik, vänner, tjänster) Kollektivtrafiken saknar passagerare
Genom förtätning kan nackdelarna i en gles by förvandlas till fördelar
Förtäta men hur? Tammio
Förtäta men hur? Gamla Borgå
Förtäta men hur? Hammars
Förtäta men hur? Lehtovuori (Helsingfors) Ung. 90 personer/ha Ung. 30 000 på promenadavstånd
Förtätning rekommenderas på alla nivåer Utnyttjande av existerande bebyggelse Sammanhängande samhällsstruktur Byggande samlat i byarna Förstärkning av bynätverket Motarbetande av spridd bebyggelse Statsrådets mål för områdesanvändningen Landskapsplanen I. Generalplan gemensam för flere kommuner II. III. Kommunens egen generalplan Delgeneralplaner Detaljplaner - Stranddetaljplaner
Alltså 1. Förtäta! 2. Förtäta! 3. Förtäta!
Förtäta Varför inte? Stomlägenhetsprincipen: Byggrätterna fördelas på basen av markägandet år 1959 Effekt: 1. Spridning 2. Spridning 3. Spridning
Stomlägenhetsprincipen Varför i Finland men inte i Sverige? På 1950-talet industrialiserades Finland 300 000 evakuerade röjde sig nya boplatser Agrarförbundet (nuv. Cent) dominerade (*) Stadsbordna blev vinnare Lantbrukarna blev förlorare Att sälja strandtomter blev en räddning (*) Hur oberoende av landets regering var HFD vid errövringen av Östersundom? Hur år 1959??
Stomlägenhetsprindipen I rättegångar om strandbyggandet tog HFD markägoförhållandena år 1959 som utgångspunkt Det uppstod en länk mellan stomlägenhetsprincipen och markägarnas jämlikhet
Livsstilen då och nu 1959 Man bar in vatten i ämbare ur egen brunn Torrdass Privata bilar var sällsynta Kollektivtrafiken fungerade Miljöproblemen okända 2013 Borrbrunn + elpump Rinnande vatten Dusch Tvättmaskin Diskmaskin Bilismen ett megaproblem
Konflikt Stomlägenhetsprincipen leder till spridning Miljöproblemen kräver förtätning
Hur lösa konflikten? I detaljplaner beaktas stomlägenhetsprincipen inte HFD:s utslag (20.1.2005/91 HFD:2005:5) Jämlikhetsprincipen i 6 i Finlands grundlag skulle tillämpas även vid planläggning enligt markanvändnings- och bygglagen. Principen, vars praktiska genomförande i sista hand var beroende av vilken form av plan det var frågan om, förutsatte bland annat att en plan inte får göra skillnad mellan markägarna, om inte markanvändningen med hänsyn till bestämmelserna om planens innehåll motiverar en sådan skillnad. I fallet fanns dock godtagbara, till användningen av marken relaterade grunder att göra skillnad mellan markområdena när det gällde att avgöra vilka områden som skulle anvisas för bostadsbyggande, varför detta avgörande i planen inte innebar något åsidosättande av kravet på jämlikt bemötande av markägarna. Sibbos generalplan föreskriver att stomlägenhetsprincipen tillämpas endast utanför delgeneralplaneområden.
Kan man dra en slutsats? HFD:s rättspraxis och Sibbos generalplan öppnar möjligheten att undvika stomlägenhetsprincipens spridande effekt, att bana väg för kollektivtrafik, kommunalteknik m.fl. mål nämnda i MBL 39 att med delgeneralplaner förtäta våra byar.
Vad skall vi göra? Ge företräde för MBL 39 När en generalplan utarbetas skall beaktas 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ända målsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, et c Ge företräde för planerarnas professionalitet Härleda behövliga dimensioneringsgrunder ur t.ex. MBL39 :n mom.4 eller mom.5 UNDERORDNA stomlägenhetsprincipen bestämmelserna i MBL 39