Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen

Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Samrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan för Ön maj 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INTRODUKTION... 4 Samråd 15 oktober- 10 december 2007... 4 Aktiviteter... 4 Inkomna yttr anden...4 SAMMANFATTNING YTTRANDEN...5 Statliga myndigheter och bolag...5 Kommunala nämnder, bolag m.m.... 7 Politiska partier... 10 Byggare/markintressenter... 11 Föreningar, intresseorganisationer med flera... 11 Privatpersoner- boende på Ön eller i närområdet... 14 Sammanfattning... 14 Bebyggelse, natur och rekreation... 14 Trafik, kommunikationer, miljö m.m...... 17 Övriga privatpersoner... 20 Sammanfattning...... 20 Bebyggelse, natur och rekreation...... 20 Trafik, kommunikationer, miljö m.m... 22 KOMMENTARER TILL INKOMNA YTTRANDEN MED FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I PLANEN...23 Trafik... 23 Genomförda trafikberäkningar... 23 Fördjupad trafikkonsekvensutredning för Ön... 23 Trafiksituationen på Norra Obbolavägen... 24 Trafiksituationen på Skiljevägen och Övägen... 24 Anslutningen av Skiljevägen till Kolbäcksbron och konsekvenser på Skiljevägen... 24 Reservat för en väganslutning mellan Norra Obbolavägen och Östra länken... 25 Reservat för en väganslutning runt den s.k. Flottarbyn... 25 Ytterligare en GC-anslutning mellan södra NUS-området och Öbacka strand-området... 25 GC-bron mot Östteg bör förläggas längre norrut... 25 GC-bro mot Båtgränd istället för en bro mot Konstnärligt Campus och ett långsiktigt GCbroreservat mot Ankargränd... 26 Kombinerad GC- och kollektivtrafik på broarna... 26 Bil- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron... 26 Bilbro från Ön med anslutning mot centrala Umeå... 27 Endast en kombinerad GC- och kollektivtrafikbro mot Kyrkbron... 27 Spårbunden trafik till och från Ön... 27 Övertäckta eller vindskyddade gång- och cykelbroar till Ön... 28 Parkeringshus istället för parkeringsgarage... 28 Bilparkeringsnormer för bebyggelsen på Ön... 28 Anslutande av gång- och cykelvägsystemet från Ön till befintligt huvudnät... 29 2

Buller... 29 Överskridande av bullerriktvärden...... 29 Buller från biltrafiken...31 Buller från flygtrafik... 31 Buller från ambulanshelikoptertrafik... 31 Bebyggelse och planstruktur... 31 Exploaterings grad.... 31 Alternativa exploateringsområden... 32 Större hänsynstagande om kulturmiljön... 32 Ljusförhållanden på gårdar och gator... 33 Södra Ön... 33 Fågelstigen... 33 Grönstruktur och funktioner... 34 Nationalstadspark... 34 Fördelning av grönytor/användning... 35 Ekologisk ambition... 35 Flexiblare formuleringar... 36 Alternativ planutformning.... 36 Funktionssamband... 36 Upphävande av Strandskydd... 36 Reningsverket... 39 Expansionsutrymme... 39 Skyddsavstånd... 39 Anslutning mot Kolbäcksleden... 39 Gång- och cykelväg nedanför reningsverket... 39 Hänsyn till befintliga ledningar... 39 Genomförandefrågor... 40 Högspänningsledningar... 40 Exploateringskostnader... 40 Utbyggnadstakt... 40 MKB och värderosen...40 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 40 Värderosen... 41 Övriga kommentarer...41 Förutsättningar för barn och unga... 41 Kultur och kreativa boendeformer... 42 Bättre underlag för säkerhet... 43 Påverkan på vattenmiljö... 43 Riksintresse för yrkesfiske... 43 Utvecklingsidéer...43 BILAGA 1. SAMRÅDSYTTRANDE, LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN 3

INTRODUKTION I samrådsredogörelsen presenteras synpunkter som inkommit under samrådstiden tillsammans med kommentarer samt en redovisning av de ändringar som synpunkterna föranlett. Inledningsvis redovisas sammanfattade yttranden från myndigheter, kommunala nämnder, intresseföreningar och organisationer m.fl. Yttranden lämnade av privatpersoner har sorterats i två grupper utifrån angiven bostadsadress. Dels synpunkter från boende på Ön eller i närområdet, dels kommentarer från övriga privatpersoner. Yttrandena presenteras som utdrag och är många gånger starkt förkortade. Samtliga yttranden finns arkiverade och är offentliga handlingar. Eftersom vissa synpunkter återkommer i flera yttranden har kommentarerna samlats i en särskild del där de presenteras uppdelat på huvudfrågor. Samråd 15 oktober- 10 december 2007 Den 10 december 2007 gick samrådstiden ut för förslaget till fördjupad översiktsplan för Ön. Förslaget hade då varit ute på remiss i två månader. Syftet med samråd är att säkerställa inflytande från många olika parter samt ge möjlighet att påverka. Under samrådsskedet genomfördes offentliga möten med berörda parter där förslaget presenterades och diskuterades. Aktiviteter Under samrådstiden har samrådshandlingen för Ön, tillsammans med en fysisk modell över förslaget, ställts ut i kommunhörnan på stadsbiblioteket i Umeå. Vid tre tillfällen har tjänstemän från kommunen funnits på plats på biblioteket för att svara på frågor. Samrådshandlingen har funnits tillgänglig i stadshusets foajé och kunnat laddas ner som pdf-fil via kommunens hemsida. På hemsidan har kommunmedborgare och andra även haft möjlighet att ta del av en virtuell 3D-modell som presenterats i Google Earth över en del av planområdet och skapa sig en uppfattning om hur området kan komma att se ut fullt utbyggt. Tjänstemän ur Öns projektgrupp har under samrådstiden medverkat vid nedan listade aktiviteter; Presentation av planförslaget vid öppet möte den 15 oktober i arrangemang av Centerpartiet. Bemanning av utställningen på biblioteket under eftermiddagarna 19-21 november. Trafikseminarium 27 november, 2007 på temat Bilsnål planering i arrangemang av Umeå kommun och projektet Hållbart resande i Umeåregionen. Samrådsmöte med Workshopgruppen 21 november. Därtill har träffar genomförts löpande med myndigheter som Länsstyrelsen och Vägverket samt kommunala förvaltningar och bolag. Inkomna yttranden Synpunkter på det utställda förslaget har lämnats både skriftligen och via kommunens webb. Fram till den 16 januari hade webbsidan om Ön haft 12 316 unika besökare. 3 394 personer hade besökt sidan där man kan se planförslaget i 3D via Google Earth och ungefär 300 personer har besökt sidan där möjlighet finns att lämna synpunkter via ett webbformulär. Totalt inkom 136 remissyttranden enligt följande fördelning; 10 yttranden- statliga myndigheter och bolag 13 yttranden- kommunala nämnder, bolag m.m. 2 yttranden- politiska partier 2 yttranden- byggare/markintressenter 11 yttranden- intresseföreningar, intresseorganisationer 97 yttranden- privatpersoner 4

SAMMANFATTNING YTTRANDEN Statliga myndigheter och bolag Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen anser att möjlighet ges att skapa attraktiva miljöer för strandnära boende genom bebyggande av Ön. Läget i älven begränsar dock förutsättningarna att skapa bra kommunikationslösningar. Utan mer radikala och omfattande trafiklösningar ställer sig Länsstyrelsen tveksam till lämpligheten att exploatera Ön med den angiven exploatering. Risk finns att bullerriktvärden överskrids och att trafiken blir barriärskapande. En fördjupad trafikkonsekvensutredning saknas. Enligt Boverkets förslag till allmänna råd anses inte avvägning mellan kraven på ljudmiljö och andra intressen tillämplig i detta fall utan bör endast kunna övervägas vid komplettering av bebyggelse i centrala delar. När det gäller kulturhistoriska intressen menar Länsstyrelsen att en komplettering av bybebyggelsen inte kan anses bevara eller berika kulturmiljön som planen uttrycker. Detta eftersom det är själva bymiljön som är bevarandevärd. För att undvika att ny bebyggelse dominerar över den äldre föreslås att ett grönstråk sparas vid Klungbyn samt att anpassning görs avseende byggnaders höjder. Även flottningsföreningens byggnader bör bevaras. Anpassade byggnationer ses dock som möjliga i detta område. Kvarters- och hushöjder bör anpassas till vind och solinstrålning för att gårdar och gator ska bli omtyckta vistelseytor. Länsstyrelsen menar vidare att kommunen tydligare måste motivera de skäl som åberopas för strandskyddsdispens särskilt vad gäller bevarande av den biologiska mångfalden. Strandskogarnas biologiska mångfald och påverkan av planförslaget bör analyseras i ett större perspektiv, lämpligen strandskogarna i Umeälvens nedre lopp, menar man. Länsstyrelsen förutser att en avstängning av Obbolavägen kommer att öka trafikarbetet, påverka trafiken på Östra länken samt öka biltrafiken på Mellanön. Miljövänlig spårbunden trafik ses som intressant att utreda. Vad gäller luftföroreningar menar man att kommunen bör uppmärksamma planläggningens påverkan på halter av luftföroreningar samt redogöra för möjliga åtgärder. Vidare anser Länsstyrelsen att kommunen bör avvakta fastställande av slutlig utformning av anslutning från Ön till Kolbäcksbron tills en mer omfattande trafikkonsekvensanalys genomförts. Även vikten av undersökningar avseende risker för skred och ras i alla planeringsskeden lyfts. Länsstyrelsen menar att den aktuella flygbullersituationen, inte bara den framtida, bör analyseras. Kommunen anses inte fullt ut beaktat reningsverket förutsättningar avseende möjliga framtida krav på kväverening och fler anslutna nyttjare. Även skyddsavståndet för reningsverket föreslås analyseras och noggrant övervägas. Därtill framhålls att tillgänglighetsfrågor, genusperspektiv och barnperspektiv ska beaktas i all planering. Slutligen lämnas detaljsynpunkter på innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Exempelvis föreslås avsnittet riskanalys att utvecklas. Västerbottens museum Museet anser att den föreslagna bebyggelsen på norra Ön bör begränsas och utformas på ett hänsynsfullt sätt att mötet med byn blir skonsam. I förslaget blir kontrasterna i mötet med den lantliga miljön för stor. 2 500 enheter anses vara en för kraftig exploatering. Museet menar att kompletteringsbebyggelse inte bör ske i någon större omfattning i Klungbyn och Radbyn. Den lantliga karaktären bör bevaras intakt. Flottningsmiljön med dess byggnader bör bevaras och utvecklas. När det gäller radbyn menar man att strukturen bör förstärkas och att jordbruksmarken behållas. På södra Ön vid marinan kan kompletteringar ske med lämpligt utformade byggnader. Överlag anses det 5

viktigt att behålla den äldre miljön på Öns södra spets och föreslår att byggnaderna, varvet och sorteringen tydligare lyfts fram i riktlinjerna. Museet anser att alltför generöst utrymme lämnats för nyexploateringen på bekostnad av den äldre bebyggelsen i vissa avseenden och ifrågasätter att70 bostadshus skall anses kunna stärka kulturmiljön. Vidare tvivlar man på att det är tillräckligt att uttrycka att ändringar skall göras i samråd med antikvarisk expertis. Befintliga värden bör analyseras i nuvarande skede. Vidare föreslås att det anges hur en varsam komplettering skall kunna se ut. Gällande grönstrukturen anses restaurering av delar av det öppna landskapet till blomrika ängar betydelsefullt. Vägverket Banverket Luftfartsstyrelsen Umeå universitet Västerbottens Läns Landsting Polismyndigheten i Umeå Posten Telia Sonera Vägverket ställer sig positiv till planering som syftar till minskat bilberoendet. De 16 punkterna i planen ses som ett bra sätt att strukturera och tydliggöra miljömål. Vägverket ser även positivt på helhetsanalysen för Umeå men saknar en fördjupad trafikkonsekvensanalys avseende framtida transportbehov. Eftersom Kolbäcksbron berör Umeåprojektet 2 är det angeläget att planeringen samordnas mellan Vägverket och kommunen. Verket anser att det är för tidigt för fastställande av slutlig utformning av anslutningen till Kolbäcksbron. Inga synpunkter att lämna i detta skede. Luftfartsstyrelsen anser det tveksamt att planen redovisar framtida bullerexponeringar och inte aktuell bullerkurva. I planen nämns att flygplanstypen MD80 beräknas vara utfasad år 2014. Luftfartsstyrelsen understryker dock att detta enbart är en bedömning. Möjlighet finns att MD80 kan komma att trafikera Umeå i ytterligare 10 år. Möjligen ännu längre även om detta blir i mindre omfattning än idag. Luftfartsstyrelsen menar att hänsyn bör tas till detta för att bebyggelseutvecklingen skall kunna anpassas på ett lämpligt sätt. Umeå universitet anser att planering i högre grad än tidigare bör bygga på en tät stad. Förutsättningarna anses goda att åstadkomma attraktiva och hållbara bebyggelsemiljöer på Ön. Universitetet välkomnar en gång- och cykelbroförbindelse mellan Ön och Konstnärligt campus och understryker att stor omsorg bör ägnas åt den nya stadsdelen samt kommunikationsstråken för att åstadkomma ett bra samspel mellan Norra Ön och Konstnärligt Campus samt trafikflöden som helst inte skall komma att upplevas som störande. Planförslagets ambitionsnivå ses som vällovligt hög. Universitetet lyfter idéer som att utveckla verkstäder/ateljéer för konstnärligt verksamma personer samt boende för studenter och anställda vid universitetet. Landstinget skriver i sitt yttrande att behovet av en gång- och cykelväg mellan älvstrandens vägnät och universitetsstadens sydvästra del i anslutning till resecentrets södra perrong aktualiseras med ökad gång- och cykeltrafik. Vidare menar man att ny bebyggelse inte får inskränka på tillgängligheten för helikoptertrafik till universitetssjukhuset. Polisen skriver att det i nuläget är svårt att se eventuella brister i planeringen. Intrycket är att kommunen försökt hitta lösningar för att eliminera trafikfaror och även beaktat miljösynpunkter. Avstår från yttrande. Har ingen erinran mot förslaget men framhåller att det i området finns ledningar och kablar som måste flyttas alternativt byggas om. I centrum av området behövs för en teknikutbyggnad. Exploatören får bekosta utbyggnaden av nätet och avtal bör tecknas med yttrandet. 6

Kommunala nämnder, bolag m.m. Byggnadsnämnden SHBK s tjänsteskrivelse Byggnadsnämndens yttrande omfattar ett bifall till tjänsteskrivelsen från Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) med tillägg i form av en bilaga från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna samt Folkpartiet. SHBK gör en samlad bedömning att Ön är optimal att bebygga mot bakgrund i att en kompakt stad med en radie på fem kilometer är att föredra. Exploateringsgraden på 2500 enheter bedöms dock för hög för att nå planens syfte långsiktig hållbar utveckling. Den alltför omfattande bebyggelsen medför vissa uppenbara problem som ökat trafikbuller, trängsel längs norra Obbolavägen och vid den nya bebyggelsen, risk för överskridanden av miljökvalitetsnormer, risk för luktstörningar från reningsverket samt stor negativ påverkan på naturvärden och rekreation. SHBK efterlyser ett mer ingående resonemang som visar på möjligheterna till avsteg från strandskyddet samt bullerriktvärden. Att boulevarden föreslås kantas av verksamheter i bottenvåningarna ses som positivt. Kontoret menar att möjligheten att etablera verksamheter även längs älvbrinken är intressant inte minst ur trygghetssynpunkt. Att tillåta biltrafik längs strandpromenaden anser man dock skulle förstöra det rekreativa grönstråket. SHBK gör bedömningen att krav på lokaler för verksamheter bör låsas fast i fördjupningen. Även ytor för förskolor och grundskola bör reserveras, förslagsvis i anslutning till grönstråket och i ett läge där merparten av bostadskvarteren ligger. Kontoret uppskattar att 3-4 förskolor och minst en grundskola för årskurs 1 till 6 kommer att finnas på Ön och menar att kvartersmark bör anvisas för detta innan mark fördelas för bostadsbyggande. Vidare efterfrågas en fördjupning av parkytornas upplevelsevärden samt en diskussion om grönytors uppbyggnad, storlek och struktur. Man anser samtidigt att det är viktigt att inte låsa fördelningen av ytor för grönområden i detta läge. Ny bebyggelse bör förläggas mer än 20-25 meter från strandbrinken för att strandpromenaden skall kunna vara tillgänglig för allmänheten. Ett större parkområde bör lämnas fritt mot älven på Tegssidan. För att skapa allmän tillgänglighet anser kontoret att kajer och bryggor bör byggas och förvaltas på samma sätt som gator, torg och parker. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk bör redovisas fram till Kungsgatan. För att göra andra färdmedel än bil konkurrenskraftiga föreslås parkeringshus som alternativ till källargarage. SHBK anser att en alternativ bilväg från Östtegs industriområde mot östra länken bör övervägas eftersom risken för genomfartstrafik på Ö- och Skiljevägen ses som stor. Gällande de nordsydliga stråken på Ön förutses behov av åtgärder för att minska framkomligheten i det fall en ny väg inte byggs. Kontoret anser att gatusektionerna inte bör understiga 5,5 meter och ser möjligheter till en bättre infrastruktur för kollektivtrafik med exempelvis en kombinerad buss-, gång- och cykelbro eller en light-raillösning. SHBK anser inte att bostäder skall byggas på södra Ön eftersom området är flygoch bilbullerutsatt, gränsar till verksamhetsområde samt ligger inom 500 meter från reningsverket. Skyddsavståndet bör istället ökas från 300 till 400 meter från reningsverket. Vidare föreslås planen innehålla argument och resonemang kring frågan om buller som Boverket kräver för att tyst sida ska kunna tillämpas. Även inflygningsvägar för ambulanshelikopter bör åskådliggöras i förslaget. SHBK menar även att kommentarer avseende kommande detaljplaners omfattning, framtag ande, innehåll etc. bör formuleras mer flexibelt alternativt utgå till förmån för avgörande i, den för detaljplanering, ansvarige nämnden. Kontoret framför ett antal mer detaljerade synpunkter på bland annat miljökonsekvensbeskrivningen som att innehållet bör kompletteras med exempelvis påverkan på vattenmiljön, att reningsverkets skyddszon bör motiveras samt att utvärderingen av planens hållbarhet bör skiljas från miljökonsekvensbeskrivningen. Ämnen som klimat och energi samt naturvärden bör utvecklas och beskrivningen av miljökvalitetsnormerna är felaktig. De menar vidare att även Teg bör behandlas eftersom området hamnar under vatten vid 1000 års-regn. 7

Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskydds- Nämnden Kulturnämnden Bilaga För- och grundskolenämnden I bilagan till Byggnadsnämndens beslut uttrycks att exploateringsgraden skall hållas så hög som möjligt förutsatt att boendekvaliteten säkras på en harmoniserande nivå. Närings- och planeringsutskottets inriktningsbeslut på 2 500 enheter ses både som möjlig och önskvärd. Inställningen är att hela Ön skall vara möjlig att exploatera vid lämplig tidpunkt och på ett lämpligt sätt. Vidare menar man att stadsdelen, ur miljö- och driftssynpunkt, bör utföras med så kallad passivhus-teknik med krav att nybyggda lägenheter årligen endast får förbruka max 60 kwh/kvm. Utlagd bebyggelse i parkområdet söder om bron vid Fågelstigen ses som olämplig och föreslås utgå. Vidare menar man att möjligheten att ha sin bil uppställd på norra Ön kraftigt bör begränsas genom tillämpande av maximal parkeringsnorm. En minimering av brobyggandet föreslås prövas vilket skulle dämpa boendekostnaderna samt bidra till en rimlig trafiksituation längs Norra Obbolavägen. Förses befintlig bro med en gång- och cykelbana behöver enbart en kombinerad kollektivtrafik- gång- och cykeltrafikbro anläggas från Öns nordspets mot Teg och Fågelstigen. Anläggande av broar över älvens huvudfåra bedöms kostnadsmässigt som olämpligt. Plats för en eventuell framtida bro över älvens huvudfåra bör dock reserveras i kommande detaljplanering i det fall behov skulle uppstå. Tekniska nämnden ställer sig bakom SHBK s tjänsteskrivelse med förändringen att ordet "alltför" utgår i skrivningen "Den alltför omfattande bebyggelsen ". Stycket som uttrycker att bebyggelse bör förläggas mer än 20-25 meter från strandbrinken och att ett större stycke parkmark reserveras, än vad som föreslås i planen på Tegssidan vid Fågelvägen, utgår. Vidare reserverar sig Tekniska nämnden mot tjänsteskrivelsens bedömning att alternativet 2500 enheter antytts vara för hög. Skrivningen ändras till; "Det föreslagna alternativet med 2500 enheter på Norra Ön kräver särskild uppmärksamhet i den fortsatta planprocessen, för att uppnå planens syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar stadsbebyggelse". Även Miljö- och hälsoskyddsnämnden hänvisar till Samhällsbyggnadskontorets synpunkter i tjänsteskrivelsen med följande ändring och tillägg; Till tjänsteskrivelsens rubrik Inför fortsatt kommunal handläggning av detaljplaner och bygglov beslutas om följande tillägg; "I det fortsatta arbetet med planeringen av Ön skall Kommunfullmäktiges beslut från 2002-09 om att inriktningen skall vara mot ekologiskt byggande beaktas". Ordet "alltför" utgår i skrivningen "Den alltför omfattande bebyggelsen " under rubriken Samlad bedömning av planförslaget. Nämnden ändrar bedömningen, att alternativet med en exploateringsgrad på 2500 enheter anses vara för hög, till lydelsen: "Det föreslagna alternativet med 2500 enheter på Norra Ön kräver särskild uppmärksamhet i den fortsatta planprocessen, för att uppnå planens syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar stadsbebyggelse". Kulturnämnden poängterar att de kulturhistoriska intressena bör beaktas och den unika livsmiljön bevaras vid beslut om exploateringsnivå. Man pekar på förslagets höga ambitionsnivå och föreslår närbibliotek och andra kulturella verksamheter i området. Nämnden föreslår att två nya punkter; 1) "Kreativa boendeformer" samt 2) "En trygg trafikmiljö för barn och unga" tillfogas de 16 riktlinjerna i planen och pekar på exempel från Freiburg i Tyskland. Nämnden föreslår att man prövar moderna kollektiva bostadslösningar för att stimulera ökad delaktighet och motverka segregation. Vidare lyfter man vikten av säkra trafiklösningar och anser att gång- och cykelbroar bör byggas i ett tidigt skede. I För- och grundskolenämndens yttrande nämns att planförslaget inte beskriver förutsättningar för de barn och unga som kommer att finnas på Ön efter en utbyggnad på 1400 eller 2500 enheter. I förslagen till markanvändning saknas en beskrivning om hur områden skall anpassas för barn och unga samt verksamheter för dessa. Nämnden efterlyser resonemang om vilka som kommer att bebo Ön och i vilken omfattning barnfamiljer kommer att flytta in. Omfattningen är avgörande för behovet av nya förskole- och skollokaler samt tillräcklig yta för uteaktiviteter. Att behovet av förskolelokaler finns med i den fortsatta planeringen för byggande på 8

Kommunala handikapprådet (KHR) Ön är viktigt. Redan ett måttligt byggande innebär påfrestningar på Östtegs skola som inte klarar någon större elevökning. Mer omfattande byggande på Ön förutsätter att plats reserveras för skola på Ön. Nämnden ser det som en fördel om förskolelokaler kan inkluderas i en ny skolenhet. Ön nyttjas ofta av Östtegs skola för aktiviteter. Lövskogen som ligger närmst bron på norra delen används som skolskog. Eftersom skolan inte har tillgång till andra delar av grönområden inom gångavstånd är man beroende av Ön för sina utevistelser. Nämnden efterfrågar även att trafikmiljöer för barn och ungdom beskrivs. KHR ser byggande med minst tre våningar som positivt eftersom hiss då installeras. Bebyggelsen anses dock vara planerad lite väl nära vattnet. Strandbrinken föreslås breddas ur trafiksäkerhets- och trygghetssynpunkt. Att gång- och cykelvägnätet skiljs från övrig trafik ses som positivt medan man ser en risk med blandning av trafik. Vidare menar man att det är viktigt att dela på broar för gångare och cyklister. Planerna på en boulevard anses olyckligt ur funktionshindersperspektiv. Rådet föreslår att tanken på en linbana aktualiseras och påminner om att det på 1920-talet fanns en linbana mellan Ön och Öbacka. Övriga synpunkter är att gångoch cykelbroar bör vindskyddas samt att bra anslutningar till Kolbäcksbron bör finnas av praktiska och säkerhetsmässiga skäl. KHR anser att parkeringsplatser bör skapas på en lugn del av torget eller längs en tvärgata och lyfter Kristianstads boulevard som ett exempel. Visioner för transporter utan bil efterlyses. Förslag lämnas om ett ungdomsöråd, aktiviteter för barn och ungdomar, föreningslokaler, äldreboende samt boende för funktionshindrade som ersättning för Fokushuset. Jämställdhetsutskottet Fritidsnämnden Gymnasie- och Utbildningsnämnden Umeå kommunföretag Umeva Jämställdhetsutskottet ställer sig positiva till funktionsblandning men undrar hur detta skall säkerställas. Olika upplåtelseformer för bostäder ses som positivt. Variation av lägenhetsstorlekar bör även finnas för att underlätta yngre människors inträde på bostadsmarknaden samt för ensamstående med eller utan barn. Utskottet ser gärna att det fortsatta arbetet innehåller en genuskonsekvensbeskrivning och att fortsatt arbete präglas av ambitionen att Ön skall vara tillgänglig för alla. Att gång- och cykelvägar belyses är viktigt liksom god sikt och hörbarhet. Optimalt vore om Öns gång- och cykelvägar blev så attraktiva att de används som brygga mellan Teg och Centrala stan. Fritidsnämnden menar att den förslagna exploateringen ställer stora krav på att säkerställa en bra boendemiljö i form av närområden som kan nyttjas för aktiviteter och spontanidrott. Vidare anser man att grönytor, ytor för lokaler, anläggningar samt organiserad verksamhet tidigt bör ingå i den fortsatta planeringen. Nämnden ställer sig positiv till att stränderna görs allmänt tillgängliga, att strandpromenader anläggs samt att nya broar bidrar till ökad tillgänglighet. Avstår från yttrande Umeå kommunföretag ser tät och kompakt bebyggelse och central dragning av kollektivstråket som förutsättningar för höga kollektivtrafikandelar. Att möjlighet till genomgående linjetrafik skapas är bra. Broangöringen mot Östteg anses dock inte vara optimal. Framkomligheten längs Obbolavägen måste beaktas. Vidare anser man att en snabb utbyggnadstakt krävs. I sitt yttrande menar Umeva att det är viktigt att reningsverkets framtid inte begränsas på grund av luktstörningar på intilliggande bostäder. Planens föreslagna skyddsavstånd på endast 250 meter anses kunna medföra problem. Reningsverkets framtida expansion, möjliga krav på kväverening etcetera fordrar att markytor avsätts. Umeva förutsätter att en ny på- och avfart mot Kolbäcksbron byggs omedelbart eftersom dagens trafiksituation inte är tillfredställande. Slamtransporter sker på smala vägar genom ett bostadsområde. Dessutom planeras en kontorsetablering för drygt 100 anställda. Umeva ser även behov av utbyggd kollektivtrafik. Den föreslagna gång- och cykelvägen längs älven ses som olämplig 9

mot bakgrund av krav på skyddsavstånd från rötgasanläggningen och gasklockan. Umeva ställer sig positiva till planens förslag till lokal öppen dagvattenhantering och framhåller att hänsyn måste tas till befintliga vatten- och avloppsledningar samt till befintliga sjöledningar i anslutning till planerade brolägen. Umeå Energi Östtegs skola Umeå Energi föreslår att energihushållning och energieffektivisering byggs in i strukturen redan från början och förutser behov att bygga om och förstärka ledningsnätet. Umeå Energi ser en möjlighet att Ön kan bli ett föredöme och ställer sig villig att delta i den utvecklingen. Östtegs skola menar att trafiksituationen utanför skolan redan idag är dålig och ställer en fråga hur detta kommer att bli i framtiden. De förordar att brofästet för gång- och cykelbron om möjligt flyttas så att den istället ansluter sjukhemmet. Politiska partier Rättvisepartiet Socialisterna Centerpartiet Umeå Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar bostäder i centrala lägen eftersom detta ger upphov till betydligt mindre utsläpp än spridd bebyggelse. Inriktningen på att kombinera bostäder med verksamheter ses som positivt. Bullerstörningarna från flyget bör dock beaktas och bullerdämpande åtgärder vidtas för befintlig och ny bebyggelse. Partiet ser dock en stor inkonsekvens gällande trafiken och menar att det inte är acceptabelt att planera för att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Bullernivåerna förutses öka till hälsofarliga nivåer efter Obbolavägen vilket ställer krav på att förändringar görs i planeringen. Därtill förordar partiet att ambitionsnivån höjs gällande minskad bilanvändning i det nya bostadsområdet samt att möjligheten att utnyttja spillvärme från reningsverket bör undersökas vidare. Centerpartiet anser inte att förslaget som baseras på 2500 enheter svarar mot fullmäktiges beslut om en markanvändning med inriktning mot ekologiskt byggande eftersom att detta inbegriper hållbart byggande. Partiet efterlyser mer omsorg om miljön och en mindre hård exploatering. Centern vill att man står fast vid ambitionerna att 30 % av enheterna skall vara verksamhetslokaler. Lägre hushöjder ses som viktigt för bland annat hållbarhetsperspektivet och känslan av trygghet. Aktivitetsytor för fritidsändamål bör säkerställas redan i detta läge. Vidare menar man att Lillåns unika förutsättningar bör tas tillvara, särskilt när det gäller moderna verksamhetslokaler och besöksmål på fastlandssidan. Centerpartiet ser risker med att Ön kan drabbas av en trafikinfarkt och föredrar den lägre exploateringsgraden med 1400 enheter. Risk finns för genomtrafik på Ön. Vidare vill man att gång- och cykelbro byggs i trä till centrum i höjd med Designhögskolan. Partiet förordar färre parkeringar än vad normen föreskriver och att man är mer offensiv beträffande den ekologiska ambitionen. Vidare ser man positivt på hur planeringsförfarandet skett från tjänstemännens sida, utformningen av gång- och cykelstråken samt det fokus som finns på kollektivtrafik istället för bilanvändning. Centern ser en möjlighet att bebyggelsen kan utgöra en del i satsningen på Kulturhuvudstad 2014 samt föremål för en Bomässa samma år. Ön bör inrymma ett arkitektoniskt landmärke. Byggande i trä förordas och utbyggnaden bör planeras så att många små- och medelstora aktörer kan delta. Planförslaget anses vara alltför tillrättalagt enligt Bostaden AB s önskemål. Eftersom kommunen inte nyttjat sin förköpsrätt i samband med Bostadens inköp anser Centern att man kommunen borde köpa in den mark som ägs av Bostaden genom användande av ett så kallat ägardirektiv. På så sätt kan öppnare planeringsförutsättningar skapas. En uppmaning är att utnyttja modern miljöteknik, förnyelsebar energi, rinnande vatten och överskottsvärme från reningsverket. Angående Norra Ön ser Centerpartiet en risk i att höghusbebyggelse föder utanförskap och sociala problem. Hammarby sjöstad lyfts som ett gott exempel där hushöjderna är 4-5 våningar. Bebyggelsen på Ön bör vara maximalt 7 våningar med varierande hushöjder och lägre hushöjder vid gatorna för bra ljusinsläpp och 10

Byggare/markintressenter en mänsklig skala. Bebyggelsen vid Fågelstigen bör behållas och idéerna på en bilbro i detta läge bör skrinläggas, menar partiet. På Mellanön bör förtätning och komplettering kunna ske på markägarnas villkor. Bykärnorna och kulturmiljön bör värnas. På södra udden bör exploatering för 600 enheter i blandade upplåtelseformer fastställas. Verksamhetsytor bör även avsättas på den södra udden för en publik lokal typ ett naturrum som entré till deltaområdet. En marina och en gästhamn bör läggas i detta läge. Skanska HSB Skanska anser att om planen lägger fast krav på verksamheter i bottenvåningarna skall detta endast ske i de kvarter som ligger mot vattnet. Att ställa detta krav generellt ses som omöjligt. Däremot bör möjligheter till verksamheter i bottenplan ges. Skanska uttrycker att de under en längre tid fört diskussioner med en av fastighetsägarna samt styrelsen för Tegs och Öns byamän om utveckling av området runt Fågelstigen och uppfattat att intresse för kontorshus inte finns. Skanska föreslår istället att generationsboende byggs. Vidare menar man att området skall inbjuda till utomhusvistelse, att exploateringen söder om pumphusen byggs med en marina med tillhörande p-platser samt att en strandremsa hålls fri från bebyggelse för promenadstråk. Skanska anser att en gång- och cykelbro bör anslutas mot Båtgränd vilket skulle ge en bättre anslutning till "Svingen". En förutsättning för åretruntanvändning är att broarna blir inbyggda. Vidare anser man att kollektivtrafiken måste ansluta till primära målpunkter och byggas ut i ett tidigt skede samt att en kombinerad gång/cykel- och kollektivtrafikbro med anslutning till Båtgränd är ett måste. HSB samtycker till stark förtätning på Öns norra del men anser inte att trafikfrågorna är lösta på ett tillfredställande sätt. Anslutningarna ses inte som tillräckliga. Trafiksituationen på Obbolavägen befaras bli orimlig. HSB vill se spännande arkitektur, landmärken samt en ny profil för Umeå. Man föreslår ett fungerande nätverk för olika typer av trafik till och från Ön för att på så sätt öka uthålligheten för ett gott liv och för miljön i Umeå. De menar att offentligt driven verksamhet bör finnas på Ön och att området redan från början bör få fungerande samhällsservice såsom barnomsorg, äldreboende osv. Föreningar, intresseorganisationer med flera Öns intresseförening 2007-11-20 Öns intresseförening hävdar att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö inte beaktats. Kompakt förtätning av Umeås största grönområde ses inte som förenligt med ansvar för lokal anpassning av de nationella miljö- och folkhälsomålen. Vidare anser man att inga eller obetydlig hänsyn tagits till de unika naturvärden Ön besitter. Förslaget ses ej som överensstämmande med ÖPL98 som uttrycker att hänsyn ska tas till värdefulla naturmiljöer. Vid kontakt med Naturvårdsverket har besked getts att de gärna ser att Umeå ansöker om ett bildande av nationalstadspark. Ön berörs idag av omfattande bullerstörningar som förutses öka markant med utbyggnaden och på grund av att staden växer. Föreningen undrar hur trafiksituationen ska lösas så målet "frisk luft" kan uppnås. Föreningen anser att kommunen gör ett grovt avsteg från regeringens uppfattning om skyddsavstånd från reningsverk som förordar 1000 meter medan förslaget endast redovisar ett avstånd på 250 meter. Ett större skyddsavstånd motiveras dessutom av att reningsverket måste ha beredskap för framtida förändringar t.ex. med anledning av krav på kväverening, skriver föreningen. Redan idag ses bullret från bland annat flygtrafiken som besvärande och man ställer sig frågande till om de beräkningar som gjorts stämmer och hur kommunen avser lösa trafiksituationen och luftsituationen med målsättning om förtätning i centrala delar. 11

Öns intresseförening 2007-12-10 Öns vägsamfällighet Föreningen för byggnadskultur Naturskyddsföreningen I ett andra yttrande ställer Öns intresseförening frågor kring vad som händer med byggnadsordningen på Teg, gällande detaljplaner, parkmark, strandskyddsbestämmelser, regionala miljömål, klimatchocken m.m. Därtill saknar man en analys av exempelvis översvämningsrisker. Att planen säger att luftkvaliteten förbättras ses som märkligt. Föreningen skriver även att de inte förstår restaureringsbehovet av ängsmark som idag nyttjas till odling samt att de upplever Värderosen som ett utmärkt exempel på hur redovisning medvetet manipuleras i önskad riktning och yrkar på att detta underlag tas bort. Intrycket är att ansträngningar gjorts för att skapa en så attraktiv bild som möjligt. Dels genom handlingen, dels via modellen i Google Earth som inte anses speglar rimliga proportioner. Föreningen saknar mer realistiska jämförande alternativ och efterlyser regionaliserade mål. Inte heller Öns del i helhetsperspektiv anses vara berört. Utrymme finns att vidga visionerna, menar föreningen och efterfrågar analyser av funktionella samband med andra delområden som exempelvis Tegs centrum. Analyser saknas även för konsekvenserna på Obbolavägen, brolägen, markförhållanden samt kostnader. Planerade brolägen ses som otillräckliga. Ytterligare en bilbro är ett måste skriver föreningen och tillägger att genomfartstrafik bör undvikas. Vägföreningen anser att Öns vägnät inte är anpassat för en kraftig ökning av trafikrörelser. Framförallt anses det olämpligt att öka rörelserna på Skiljevägen och Övägen. Breddning av dessa vägar ses i princip som omöjligt. Att bebyggelse med kvartersstruktur får genomfartstrafik av den kvantitet som föreslås ses som mycket negativt och ej förenligt med god boendemiljö. Risken för trafikstopp och köbildning bedöms i första hand som stor på Skiljevägen. Föreningen menar att trafikkonsekvenser bör utredas innan detaljplanering påbörjas. Föreningen tillstyrker förslagen på bebyggelse på norra och södra Ön samt kompletteringsbebyggelse vid Flottarbyn samt reningsverket. Däremot avstyrker föreningen förslaget om bebyggelse på Mellanön. Föreningen instämmer i tanken att norra Önabben reserveras för publika byggnader mot älven som kan samspela med byggnaderna på stadssidan och anser att flottningsbyggnaderna bör restaureras och bevaras pga. sitt kulturhistoriska värde. Där ny bebyggelse möter befintlig bör anpassning göras menar man och hemställer att kompletteringsbebyggelse på Mellanön måste utgå från den slutliga översiktsplanen. Vidare menar man att det är helt nödvändigt att gångoch cykelbron mot Designhögskolan finns på plats när inflyttningen börjar, likväl som en fungerande kollektivtrafik. Naturskyddsföreningen anser att förtätning är att föredra framför byggande av en gles stad. De uttrycker att det känns fel att leda trafiken genom Teg och förordar att en bro med fäste på Kyrkbron byggs. Föreningen menar att man bör försäkra sig om att luftföroreningar och buller från flyg och bilism inte försämrar miljön. Föreningen ser det svårt att nå målen begränsad klimatpåverkan och vänder sig mot skrivningen på sidan 41 i samrådshandlingen där det uttrycks att normerna inte kommer att överskridas på grund av förväntad teknikutveckling. Bättre vore att minimera biltrafiken eftersom detta är det största hotet mot miljön till följd av exploatering på Ön. Alternativen till bil bör vara bättre, menar man. Föreningen menar vidare att boende på Ön bör kunna anamma en hållbar livsstil som att åka kollektivt m.m. och lämnar en rad förslag såsom att bygga så energisnålt byggande som möjligt, användning av solfångare, solceller och vindkraftverk, källsortering av avlopp i fraktionerna dagvatten, gråvatten, urin och fekalier samt exempelvis att organiskt avfall bör tas om hand och omvandlas till biogas. 12

Hyresgästföreningen Pensionärsföreningen SPF Riksförbundet trafik-, olycksfall- och polioskadade (RTP). Hyresgästföreningen menar att en blandning av upplåtelseformer bör eftersträvas för att minska segregationen samt att hyresrätter ska byggas i attraktiva lägen. Bostäder för studenter och äldre bör planeras och området anpassas för olika funktionshinder. De ser det även som viktigt att lösa vägoch trafikfrågor i ett tidigt skede och förordar att båda planerade gång- och cykelbroarna byggs i samband med etapp 1. SPF anser att bostäder, likt de på Tomtebo, för både friska och sjuka seniorer bör finnas samt en blandning av upplåtelseformer. De ser även behov av en väl utbyggd kollektivtrafik och att väg- och trafikfrågorna mellan Ön och Centrala stan löses i planeringsskedet. Vidare menar föreningen att bullerstörningar från flyget måste beaktas och bullerdämpande åtgärder vidtas för befintlig och ny byggnation. RTP skriver att lättframkomliga ytor bör skapas i planerade rörelseområden tillsammans med säkra gång- och cykelmöjligheter i vattennära, natursköna lägen med minimal inblandning av trafik. Även trevliga rastplatser på lämpliga ställen bör anordnas. Svensk Handel Svensk Handel gör en grov uppskattning att en dagligvarumarknad på cirka 120 mkr kan komma att finnas när Ön är fullt utbyggd. Vore detta var en isolerad marknad vore det logiskt att tänka sig en större dagligvarubutik på Ön. Med tanke på att det är nära till Tegs centrum, Centrala stan och Strömpilen ser de dock en sådan lösning som avlägsen. Någon form av närservice i ett logiskt bra läge bedöms nödvändigt. Att utrymme reserveras för detta, och där möjlighet finns för expansion, vore klokt och framsynt, menar Svensk Handel. Tegs församling Utvecklingsgruppen via Madeleine Oigaard Församlingen gör bedömningen att de kan svara för den kyrkliga verksamheten för kommande Ö-bor. Utvecklingsgruppen vill bygga miljöanpassade bostäder för olika grupper intill parken och skapa funktionsintegrering. Gruppen ser förslaget med 1400 enheter som en övre gräns för hållbarhet och föreslår en offentlig park med trädgårdar och naturliga uppehållsrum på den norra delen av Ön. 13

Privatpersoner- boende på Ön eller i närområdet I följande avsnitt presenteras inledningsvis en sammanfattning av innehållet i yttranden från Ö-bor eller närboende följt av ett avsnitt med utdrag ur yttranden som berör bebyggelse, natur och rekreation. Slutligen redovisas kommentarer med koppling till trafik, kommunikationer och miljö. Sammanfattning Bland de 55 yttranden som inkommit från personer som bor på Ön eller i närheten finns tydliga linjer. Hälften uttrycker en tydlig negativ inställning till de presenterade planerna och vill se Ön som en grönyta och lunga i staden. En lika stor andel antar en hållning där de vädjar om byggande i en mer försiktig skala och på ett sätt som harmonierar med befintlig miljö. Ett antal personer lämnar förslag på andra platser som skulle passa för bebyggelse. Många oroas över en kraftigt försämrad boendeeller utomhusmiljö. Flera boende uttrycker en känsla av att inte blivit lyssnade på. I en skrivelse, undertecknad av 128 personer, begärs att området nedan Kyrkbron behålls som grönområde. Därtill ställs frågor kring vad exploateringskostnaderna kommer att bli, om allt som beskrivits verkligen ryms på området, var inriktningen mot ekologiskt byggande tagit vägen, om Östtegs skola kommer att ha tillgång till Ön under byggtiden och exempelvis om Naturvårdsverket informerats om planerna på upphävande av strandskyddet. Öborna befarar framförallt att trafiksituationen skall bli ohållbar och begär att detta samt konsekvenserna av en utbyggnad tydligt utreds. Framförallt förutses stora problem på Norra Obbolavägen. Många beskriver att situationen redan i dag är besvärlig. En uppfattning är att det inte räcker med gång- och cykelbroar utan att bilbro krävs. Vissa förordar en bro mot Kyrkbron medan andra förespråkar en koppling mot Båtgränd. Många uttrycker att det är orimligt att planera för en bilfri stadsdel. Vidare menar man att åtgärder måste vidtas för att inte genomfartstrafik skall drabba Skiljevägen/Övägen. Alternativa förslag till anslutningar för gång- och cykelbro över Lillån lämnas, frågor ställs om hur situationen kommer att bli under byggtiden och hur säkerhet ska garanteras för barn och unga innan en gång- och cykelbro finns på plats. Bebyggelse, natur och rekreation Helene Öhman Petra Fredriksson Ronny Nilsson, Eva Nilsson, Niklas Nilsson och Anna Nilsson Carina Emanuelsson Kerstin Högdahl Birgitta Flodin Thure Nilsson Britt-Marie Nilsson Viktor Sunryd Gör Ön till ett bättre friluftsområde än det är idag. Vansinne att göra ett "Manhattan". Behåll Ön grön. Bebygg delar och förbättra motionsspår runt Ön. Jag vill inte att det byggs på Ön. Bevara Ön grön och gör den till nationalstadspark. Lämna Ön som den är. Bygg inte alls utan bevara landsortsidyllen. Bevara Ön som den är idag. Bygg minimalt på Ön. Gör Ön till ett friluftsområde. Jag vill ha Ön som ett fritids- och promenadområde. Om Ön skall bebyggas får det ske i en mindre skala. Bevara Ön som ett friluftsområde. Jag är emot exploatering av grönområdena på Ön som har ett stort rekreationsvärde. Att bygga och förstöra naturen vore att ge efter för marknadskrafterna och inte tänka på Umeborna. Anna Philipsson Jag blir ledsen över att denna unika landsbygd mitt i stan inte bevaras. 3000 lägenheter innebär en enorm bullernivå, stora utsläppsmängder och stort angrepp på naturen. Sällsynta häckande fåglar kommer inte att söka sig till Ön. 14

Eva Nilsson Ulrika Pettersson Jeanette Björneståhl, Anders Ludvigsson Anna Moren, Jonas Andersson Hans Holmgren Eva Gustafsson Sandra Marklund Carina Grönlund Marja-Liisa Lammi Tavelin Majken Hjalmarsson Anders Wänman Charlotta Sandgren Evert Cederqvist Stefan Björck Markus Falck Höghusbygge på Ön medför att boende får långt till de stora arbetsgivarna Volvo, Universitet och sjukhus och shoppingområden. Ha inte Hammarby sjöstad som förebild. Tungt vägande skäl emot byggande är klimatförändringarna med rasrisk och underminerad mark som följd. Alla rödlistade och hotade arter är ännu ett skäl. Nyttja Ön för turister och rekreation. Skiljeställets flottarhistoria borde tas till vara. Utomhusmiljön för skolan och för boende kommer att försämras. Skogsdungen måste få ta större yta i anspråk och de närmast föreslagna bostadsgrupperna bör utgå. Har Naturvårdsverket fått information om att kommunen tänker nagga på strandskyddet? Motsätter sig utbyggnadsplanerna och känner inte att kommunen tar hänsyn till de boende. Hur kan man skriva att man att Ön skall byggas ut varsamt när det handlar om mängder av höghus med fem och nio våningar? Det är mer logiskt att bostadsområden planeras till områden i närheten av handelsetableringar som Strömpilen och Ersboda. Låt staden expandera staden mot Holmsund och förtäta översidan av Holmsundsvägen. Bygg t.ex. ihop Innertavle med Tomtebo och mot Holmsund och använd I20-skogen. Bebyggelse i den föreslagna skalan skulle vara katastrof för miljön på Ön. Visst skall ön utvecklas för boende för fler men behåll den lantliga miljön utan fula stora hyreshus. Bygg istället ekologiskt och lågt och några flerfamiljshus. Placera gärna någon form av idrottsanläggning på Ön. Varför tas ingen hänsyn till de boende på Ön? Att man kan behålla kulturmiljön på Ön kan rimligtvis inte hålla. Möjlighet till tysta gårdar gäller bara nybebyggelsen. Skolskogen är för liten. 50-100 m brett grönområde är för lite. Lokalt omhändertagande av dagvatten och odling på gårdarna sägs öka den biologiska mångfalden. Det är fel. Naturvärdena minskar drastiskt i och med närheten till tät och hög bebyggelse. På andra håll i landet försöker man återskapa naturmark, här bygger vi bort den. Bygg inte bort idyllen. Det finns markytor på andra ställen som t.ex. I 20. Gör Ön mer åtkomlig som friluftsområde istället. Bygg höga hus på fastlandet, flytta flygplatsen o bebygg marken där istället så får Umeå växa nedströms älven på bägge sidor. Behåll Ön som en grön lunga i centrum. Skapa en attraktiv park - Slottskogen i Göteborg. Med Ön som en grön parkstadsdel skulle Umeå bli en stad som många vill bo i framtiden. Är det enda tänkbara att bygga höghus på Ön? Det finns bättre platser att bygga på i Umeå. Vore det inte mer värdefullt att nyttja Öns unika läge och karaktär till att förbättra den gröna strukturen och på så sätt öka trivseln. Ifrågasättande av att strandskyddet föreslås minska till 25 meter från 100 meter framförallt med tanke på rasrisker och för allas tillgänglighet. Varför måste varje litet grönområde bebyggas? Det finns snart inga parker kvar. Gör Ön till Umeå Central Park. Med 3000 lägenheter på Ön gör vi inte miljön en tjänst. Hur kommer miljön vid Östtegsskolan att bli? Min känsla är att samrådet är ett spel för galleriet. Det är sorgligt att alternativet ett centralt belägen rekreationsområde inte fått genomslag. Men vi lever i en demokrati så vill man skapa en ny stadsdel istället så må det ske. Varför ska man exploatera en sådan friyta? Vi som bor på Söderslätt har inget annat friluftsområde. Vi är inklämda mellan vägar, industri och flygplats. Hur blir det med vår boendekvalité? Gör ett "Skansen" av Ön! Ogillar förslaget på höghusbebyggelse. Bygg max 3 våningar. Planerna är för storskaliga. Bra att behålla skolskogen och att vissa områden lämnas orörda. Jag är oroad över de avsevärda konsekvenser exploateringsplanerna kommer att medföra. En grön Ö mitt i en stad finns knappt någonstans. 15

Karin och Kjell-Åke Åström Anna Dahlberg Stefan Sundqvist Petter Årmann Anna Lillieroth Åke Gustafsson Sam Sehlström Kristina Hansson Gunnel Johansson Ann Svensson Cecilia Isaksson Annika Hagenbjörk- Gustafsson Håkan Göransson Eva Nordlund Torsten Lundberg med 128 namnunderskrifter. Vi är förtvivlade över den stora exploateringen. Småskaligt med radhus är okej. Vårt hus ligger tydligen i riskzonen. Bygg med verksamheter och inte detta stengetto. Det känns som ni politiker redan bestämt er. Bygg gärna på Ön men mer sparsamt. Det pratas om minskad segregation men vad kommer en hyres trea att kosta? Bygg attraktiva bostäder med stora tomter och rejäla grönområden. Bevara bykänslan. Utveckla ett museum för flottningen, planera motionsspår, bryggor, caféer etcetera. Jag tycker att Ön kan bebyggas men på ett smakfullt sätt som överensstämmer med Ön idag. Max 2,5 våningar och inte så tätt. Angående Tegssidan så bör den sparas för framtiden. Så står det i byggnadsordningen för Teg. Bygg, men inte i den utsträckning som finns i förslaget. Öns grönområde betyder mycket för rekreation, lek och undervisning. Bygg med måtta, överexploatera inte. Det fanns attraktiva miljöer för företag. Se hur det blev på Tegssidan- fult, fult. Riv det och skapa istället ett attraktivt bostadsområde likt Mariestrand. Den sammanhängande grönstrukturen försvinner i och med den planerade utbyggnaden. Hur ska bullersituationen lösas? Det sägs inget om befintliga bostäder. Det blå stråket låter fantastiskt men dyrt. Vi har ju redan mycket vatten runt Ön. Bygg i första hand som idag med Västerbottensgårdar. Bygger man enligt planerna förstörs idyllen Ön. Marksanera I20 och bygg där istället. Majoriteten vill nog inte ha ett getto på Ön. Utforma detaljplanen så att den tar hänsyn till befintliga hus så vi inte blir inbyggda. Bygg i mindre skala. Lämna grönområden och yta för oss som redan bor på Ön. Om det nödvändigtvis ska byggas på Ön så gör det till något unikt. Bevara lite grönområden till våra barn och en del av Umeås historia. Det känns som att de styrande redan bestämt sig för storskalig exploatering. Genomför en försiktig exploatering med tyngdpunkt på småhus. Skolskogen måste få större utrymme än i förslaget. Gör delar av Ön till naturpark/fritids-/nöjesområde. En måttfull exploatering är att föredra så att rekreationspotentialen inte går förlorad. Det är viktigt att Ön får högre nyttjandegrad och ger fler tillgång till denna landsbygd i staden. Bygg med måtta! Bevara denna unika resurs med sina naturvärden. Det är bra att Ön bebyggs, men i vilken grad är rimlig och hållbar? Utbyggnaden bör ske så att karaktären av Umeås gröna oas bibehålls. Jag hoppas att skyddsområdet runt reningsverket inte är inräknat i grönområdena. Planen avsätter för lite mark för publika ändamål. Att bygga här minskar utsläppen som helhet. Lev upp till ekologisnacket. Det finns förutsättningar att göra något unikt. Varför har inget annat alternativ än bebyggelse presenterats. Komplettera och förtäta där det passar. Bygg i trä, miljö- och kretsloppsanpassat. Återskapa bäckfåran. Skapa parkområden, aktivitetsområden, gångstigar, botanisk trädgård, kajer med sjöbodar längs Lillån. Bryggor alternativt en liten strand på norra spetsen. Skrivelsen Behåll området nedanför Kyrkbron som grönområde begär att området öster om kvarteren Skarven, Ejdern samt tomt nr 5 i kvarteret Lommen, som idag i detaljplan redovisas som allmän parkmark, även fortsättningsvis bör utgöra park. Som skäl hänförs bland annat att området sedan länge nyttjas av närboende samt Östtegskolans lägre klasser både sommar- och vintertid. Grundförhållandena är dåliga och området nära den befintliga avloppspumpstationen besväras tidvis av besvärande doft. Någon form av skyddsavstånd krävs därför. En redovisning av detta efterlyses i planen. Området omnämns i byggnadsordningen för Teg och är ett av de områden som pekas ut i det kommunalpolitiska program 2006-2010 som antogs av Socialdemokraterna inför valet 2006 som ett område som ska hållas fritt från bebyggelse. 16

Peter Bernhardsson Bernth Olofsson Tord Göran Olofsson Östtegs skola genom Britta J-son Holmgren Ulrika Marklund Karin Furby Laila Larsson Var tog inriktningen mot ekologiskt byggande vägen i förslaget? Hur kan man medvetet satsa på så tät bebyggelse att luften blir ohälsosam? Kommer det att vara möjligt för barnfamiljer att bo på Ön? Blir det möjligt med så djupa grävningar och med så stora och tunga hus? Vad kommer exploateringskostnaderna per kvm kommer att bli? Anser, som lärare på Östtegsskolan, att det är väldigt tråkigt att de kommer att mista den resurs som Ön är idag. Föreslår att remsan på norra delen mot Teg ställs i ordning och sparas som naturområde för alla. Uttrycker att skolan behöver större områden för lekar m.m. Ställer sig tveksam till om detta ryms på föreslagen yta. Ställer en fråga om Östtegsskola kommer att ha tillgång till Ön under byggtiden. I yttrandet förordas större exploatering av fastigheten 6:9 likt Arkens alternativ Medium. Den befintliga gång- och cykelvägen i grönområdet mellan Flottarbyn och Klungbyn bör kunna nyttjas och exploateras i etapp 1. Vidare anses att planeringen av Flottarbyn och norra udden skall utgöra ett första steg, så att det inte blir för lång väntan att bosätta sig på Ön. Ett förslag lämnas om att grönområdesgränser görs smalare så den följer kommunägda Ön 7:49 rakt upp mot Skiljevägen. Ställer sig tveksam till om allt som ritats in verkligen ryms. T.ex. direkt till höger om befintlig bro finns höghus och promenadstråk. Ser det som orimligt att det skall rymmas mellan älvkanten och första fastighetens tomtgräns. Ställer sig frågande om man verkligen får bygga bort solen för folk och om strandpromenaden kommer att fungera. Vattenflöde har redan ändrats efter utfyllnaden på Sofiehemssidan så att strandpromenaden på Tegssidan har fått stängas. Trafik, kommunikationer, miljö m.m. Ingrid Berg Stefan Björck Cecilia Isaksson Tage Pettersson Torsten Lundberg Åke Gustafsson Laila Larsson Låt inte Östteg straffas dubbelt av Öns exploatering vilket blir fallet om bilbron byggs nedströms. En bilbro bör rimligtvis placeras med förbindelse med kyrkbron. Oroad över trafiksituationen. Är befintlig bro dimensionerad för byggtrafiken? Bygg en gång- och cykelbro mot Östtegsskolan direkt och en bilbro med anslutning Kyrkbron och gör det direkt. Bygg en bilbro som ansluter till norra älvstranden för att minska den cirkulerande trafiken. Brofrågan måste vara löst innan utbyggnaden startar. En ytterligare bro över Lillån i direkt anslutning till yttre ringled är en viktig initial lösning i kombination med att norra Obbolavägen miljöanpassas enligt tidigare förslag. Boendemiljön efter norra Obbolavägen kommer att raseras pga avgaser och trafikbuller. Den nya bilbron till Teg kommer inte att medföra förbättringar för Tegssidan, snarare ökade problem på Obbolavägen. Om en ny bro krävs är den lämpligaste placeringen mot Båtgränd och Storgatan. Gång- och cykelbron vid Designhögskolan och mot Östra station bör förenas och samordnas med bilbron mot Båtgränd. En gång- och cykelbro över Lillån till Tegssidan bör utföras med riktning Fågelstigens underfart till Kyrkbron. Vidare bör placeringen av gång- och cykelbron vid Östtegsskolan diskuteras. Östtegskolans behov av natur kan tillgodoses genom att använda befintliga parkområden öster om Fågelstigen med Västerbacken som värdefull tillgång utan att passera Lillån. Det behövs en kombinerad gång och bilbro med anslutning Båtgränd. Det är viktigt att den byggs tidigt. Det är orimligt att räkna med att en så stor andel människor ska cykla eller gå så att fordonstrafiken inte bli problematisk. Det är redan idag problem med trafiken morgon/kväll. Utan en bilbro kommer det att bli olidligt. 17

Eva Nilsson Karin och Kjell-Åke Åström Maria Nilsson Hans Holmgren Stefan Sundqvist Anna Lillieroth Eva Nordlund Ulrika Marklund Ulrika Pettersson Anders Wänman Marja-Liisa Lammi Tavelin Charlotta Sandgren Det kommer inte att räcka med gång- och cykelbroar. Vi är oroade över trafiksituationen. Det räcker inte med gång- och cykelbroar. Det är för stor koncentration på gång- och cykelvägar. De bilburna blir hänvisade att handla på Gimonäs. Att de flesta boende på Ön skulle cykla eller gå till jobbet är orealistiskt eftersom det finns dagar då man behöver bil för aktiviteter och inköp etc. Hur kan man förutsätta att folk inte skall använda bil? Är det ett sätt att kringgå miljökrav? Gång- och cykelbron borde komma fram vid sjukhemmet. Trafikproblemet löses inte med bulor och avsnörningar. Det blir bara ökat utsläpp och buller som gör oss på skolan sjuka. Trafiksituationen är inte löst. Planeringen för ett bilfritt boende är en utopi. Hur ska trafiksituationen på Obbolavägen lösas med en enhetsökning till 13 000/dygn? Hur löser man säkerheten framförallt för barn och ungdomar under byggperioden innan särskild gång- och cykelbro är i drift? Trottoarer behövs. Hur tar man hänsyn till miljöaspekterna? Det är inte bra att tvinga trafikanterna till en längre vägsträcka för att man gjort befintlig väg oattraktiv med gupp och bulor. Hur har politikerna tänkt hantera den ökade trafikmängden? Den ökade trafiken på Obbolavägen innebär en katastrof för de boende. Jag kräver att inte ett spadtag tas förrän en detaljerad konsekvensutredning och en plan över trafiken görs. Vi vill inte ha några fler dåligt underbyggda trafikexperiment i Umeå. Ta ansvar för alla de konsekvenser den föreslagna exploateringen på Ön medför. Med 10-14 000 bilrörelser kan man inte säga att den nuvarande bebyggelsen berörs måttligt. Planerade kollektivtrafiklösningar är bra. Trafiken bör regleras mycket hårt för att man skall kunna slippa genomfartstrafik längs Skiljevägen/Övägen. Det finns trafiksäkerhetsrisker längs Skiljevägen när bilar ofta måste backa ut. Vi ifrågasätter att skyddszonen minskats till 250 meter när riktvärdet gäller 1000 meter. Något som måste prioriteras är trafiken. Idag är det redan katastrof på Tegssidan/Obbolavägen/rondellen. Hur ska detta gå ihop? Gör ett studiebesök på morgonen, särskilt utanför Östtegsskolan. Jeanette Björneståhl & Anders Ludvigsson, Anna Moren Jonas Andersson Planen visar inte någon acceptabel lösning på trafik- och bullerproblem som kommer att uppstå efter Obbolavägen. En gång- och cykelbro till Östtegsskolan måste till innan bebyggelse kommer. Karin Lundmark Anna Philipsson Karin Furby Kristina Hansson Anna Dahlberg Britt-Marie Nilsson Ta trafikfrågan på allvar. Trafiksituationen längs Obbolavägen kommer att bli en miljöskandal. Bygg en bilbro från Ön till Tegssidan på Öns norra spets anslutande till Kyrkbron o med passage upp mot Tegs centrum. Det räcker inte med gång- och cykelbroar. En gång- och cykelbro direkt till nordsidan skulle jag inte ha något emot. Använd befintlig stig och utveckla den som gång- och cykelväg till Flottarbyn mellan det rosa området och den äldre bebyggelsen. Hur mycket koldioxid ska alla som bor här få släppa ut? Mer folk- mer trafik. Trafiken kommer att drabba alla Ö- och Tegsbor. Gör en ordentlig konsekvensanalys. Trafiken på Norra Obbolavägen kommer att öka kraftigt, den är intensiv redan idag. 18

Markus Falck Evert Cederqvist Sören Karlsson Bernth Olofsson Peter Bernhardsson Håkan Göransson Annika Hagenbjörk- Gustafsson Trafiksituationen kommer att bli kaotisk, även buller kommer att öka avsevärt. Att de kommande invånarna ska välja cykel är inget annat än ett närmast patetiskt önsketänkande. Trafiksituationen på Obbolavägen kommer att bli outhärdlig, därför måste en bro dras över till kyrkbron samt en uppfart till Kolbäcksbron. Trafiksituationen på Ön o Teg kommer att bli kaotisk. Skiljevägen kan inte öppnas för genomfartstrafik. Innan byggstart måste trafikfrågan vara löst. Trafikberäkningarna verkar konstiga och lågt räknade. Hur ska trafiksäkerheten klaras under brobyggnationerna. Ljussignaler? I vilken ordning byggs broarna. Trafikflödesmätningarna har gjorts utifrån Obbolavägen som inte har kapacitet till större flöden. Hur kan då kommande broanslutning underlätta flödet? En bro bör väl läggas till norra spetsen mot stadskärnan och inte mot en redan överbelastad väg. Trafikflödet är för lågt räknat. Buller o utsläpp kommer att öka markant. Risken är att det byggs in ännu mer problem i en stad med en trafikinfarkt. Det är oacceptabelt att trafikkonsekvenser av en alltför stor utbyggnad skall förstöra den lokala livsmiljön. En bilbro mot Kyrkbrons fäste är att föredra, att leda trafiken via Obbolavägen är orimligt. Östtegsborna blir förlorare då de mister sitt grönområde, drabbas av buller och försämrad luftsituation. Bygg gång- och cykelbro innan byggnationerna kommer igång. 19

Övriga privatpersoner Följande avsnitt har samma upplägg som det tidigare och redovisar utdrag ur yttranden från andra privatpersoner än boend e på Ön eller närområdet. Efter en sammanfattning av innehållet i yttranden följer kommentarer som berör bebyggelse, natur och rekreation, därefter frågeställningar kring trafik, kommunikationer, miljö m.m. Sammanfattning 43 personer som in te är boende på Ön eller i dess omedelbara närhet har lämnat yttranden på den fördjupade översiktsplanen för Ön. Sammanfattningsvis uttalar var fjärde av dessa en positiv inställning till förslaget alternativt till att bebygga Ön. Ett par personer av dessa ställer sig uttryckligt positiva till höga hushöjder. Ytterligare en fjärdedel tar avstånd från planerna och förordar istället att Ön bevaras eller utvecklas som grön-/rekreationsområde. Övriga yttranden handlar om idéer eller synpunkter. Exempelvis förordar ett flertal att ekologiskt byggande alternativt att husen uppförs i trä. När det gäller trafikfrågor kommenteras framförallt gång- och cykelbroar. Flera menar att detta måste byggas i ett inledande skede, andra föreslår olika brolägen eller att broar ges en sån höjd att båtar kan passera. Andra yttranden handlar om att bilbro kommer att krävas, att genomfartstrafik över Ön bör försvåras eller att åtgärder fordras längs Nora Obbolavägen. Bebyggelse, natur och rekreation Ylva Lundell Erik Nordin Anna Rydh Annika Norlund Shaswar Jenny Sperens Tina Holma Tomas Olsson Sven-Olof Engqvist Hans Granberg Ieva Reine Gunnar Kulldorf Exploateringsgraden är för hög, den täta bebyggelsen förstör det unika med Ön. Det är ett orimligt antal lägenheter som planeras på Ön, det kommer att förstöra Ön som naturområde. Om byggnation ska ske ska den vara mindre storskalig o i enighet med Öns vackra natur. Tänk hur man kan nyttja Ön som den är nu och hur man kan nyttja det istället. Den planerade bebyggelsen är för tät. Ny bebyggelse bör ansluta till den befintliga med låga hus, max två våningar. Möjliggör för mindre byggherrar för större mångfald. Förtätning av staden på grönytornas bekostnad måste förhindras. Behåll landsbygdskänslan mitt i stan, men öka tillgängligheten med fler broar. Bygg inte bort landsbygdskänslan. Anser att förslaget ser hemskt ut och att husen och den hårt kontrollerade grönskan ger ett sterilt intryck. Känslan av Umeås Manhattan har man lyckats med. Gör Ön till Umeås Djurgården. Alla större städer har ett större grönområde utom Umeå. Bygg bron till Öbacka så att fler kan njuta av naturen på Ön och låt det bli ett rekreationsområde Jag hoppas Ön får fortsätta vara det fina och lugna grönområde som det är. Gör Ön till ett ställe att umgås, ska vi vara utan parker och motionsspår. Alla säger att Umeå är en fin och trygg stad med att det är synd att det inte finns några parker. Bibehåll Ön som en grön oas med låg bebyggelse, inte så tät, gärna med evenemangslokaler. Snälla inga höghus. Förstör inte chansen att göra Ön till en av Norrlands pärlor. Hela projektet syftar till en stor överexploatering. Lämna nordspetsen fri från bebyggelse. Gör nordspetsen till en oas med park inte bara för de boende. Bostadsbyggandet i Umeå har nått sitt maximum. Bygg inte ut. Gör Ön till rekreationsområde. Umeå saknar en intressant utemiljö. Gör Ön till en plats med olika aktivitetscentra, restauranger, scen även Badhuset, skridskobana, lekparker etc. Samrådshandlingen saknar utredning om översvämningsrisker och stabilitetsutredningar. Ett nollalternativ ska speglas i samband med MKB, det bör inkludera utveckling av 20