Dagvattenhantering Utvidgning av Blomsterfondens boende i Liseberg

Dagvattenhantering Utvidgning av Blomsterfondens boende i Liseberg 2013-03-01 Uppdragsnummer: 247 180 Johan Ekvall

2 (13) 1 SAMMANFATTNING...3 2 BAKGRUND OCH SYFTE...4 3 METODIK, UNDERLAG...4 4 BEDÖMNINGSGRUNDER DAGVATTEN, MILJÖKVALITETSNORMER...4 5 RENINGSMETODER FÖR DAGVATTEN...5 6 FÖRUTSÄTTNINGAR...5 6.1 Avrinningsområdet...5 6.2 Befintliga VA-installationer...8 7 PLANFÖRSLAG - KONSEKVENSER UTAN ÅTGÄRDER INOM PLANOMRÅDET...9 8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG...10 8.1 Flöden från planområdet...10 9 PLANFÖRSLAG KONSEKVENSER MED GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER...11 10 BYGGSKEDET...11 11 ANSLUTNING TILL VA - SYSTEMET, SPILL- OCH DRICKSVATTEN...12 12 REFERENSER...13 Bilagor: 1. Situationsplan - förslag dagvattenhantering, översikt 2. Situationsplan förslag dagvattenhantering, detalj 3. Flödesberäkningar Omslagsbild (februari 2013): Befintlig bebyggelse vid Annebodavägens slut. Ny bebyggelse planeras in mot skogsområdet (nordostlig riktning)

3 (13) 1 Sammanfattning Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i Liseberg i södra Stockholm. För att inte belasta det kombinerade ledningssystemet och därmed Henriksdals reningsverk med relativt rent dagvatten föreslås att all avrinning leds till det duplikat ledningsnätet nordost om planområdet. Så sker redan i nuläget med avrinningen från skogsmarken som ska bebyggas. Dagvattnet från området förslås i möjligaste mån ledas bort över mark och via befintligt dike i naturmark. Några speciella fördröjningsåtgärder utöver ovanstående bedöms inte vara nödvändiga. Vattnet fördröjs på ett naturligt sätt. Om det skulle uppkomma kapacitetsproblem i den kulvert som diket ansluter till finns en låglänt yta kring den nedre delen av diket som kan översvämmas. Sannolikheten för att kapacitetsbrist ska uppkomma är låg då ledningen (Ø 500mm) har kapacitet att avleda mer än dubbla beräknade flödet (10-årsregn, 10 min varaktighet) från det närmaste tillrinningsområdet, inkluderat planerad bebyggelse. Bedöms det som lämpligt av andra skäl, exempelvis för att skapa ytor som är fuktiga längre perioder, så kan inloppet till kuverten anordnas (exempelvis med ett dämme) så att vatten tillåts stå över ett större område. Området närmast inloppet till kulverten är en lågpunkt med naturmark, möjligheten att passera på gångstråk i området påverkas inte. Utöver fördröjning/reducering av dagvatten kan en periodvis återkommande vattenspegel ha betydelse för lokala naturvärden, till exempel för groddjur i området. Vattenstråket i området är identifierat som en del i ett habitatnätverk för groddjur. Under förutsättning att de föreslagna åtgärderna genomförs bedöms påverkan nedströms på ledningsnät och recipienten Mälaren bli obetydlig. Någon negativ påverkan som berör möjligheten att uppnå uppsatta miljömål för Mälaren uppstår inte. Under anläggningsskedet finns risk för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid eventuella sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet nedströms området. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli.

4 (13) 2 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i Liseberg i södra Stockholm. Befintlig bebyggelse vid slutet av Annebodavägen ska utökas norrut i ett skogsparti. 3 Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. VA-kartor har använts som underlag för utredningen. Kontakt har tagits med Stockholm Vatten AB. Skisser över tänkt bebyggelse har erhållis från ÅWL arkitekter. Platsbesök har genomförts i februari 2013. 4 Bedömningsgrunder dagvatten, miljökvalitetsnormer Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Dagvatten behandlas bland annat i Miljöbalken och Boverkets byggregler. Stockholms stad har en dagvattenpolicy som anger att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas. I dagvattenpolicyn anges att dagvatten från kvartersmark i ytterstaden har låga-måttliga halter föroreningar (skala: låga till höga halter). Recipienten Årstaviken anges som känslig (skala mindre känslig till mycket känslig) vilket innebär att rening av dagvattnet enligt strategin inte är nödvändig men bör övervägas. Några vattenområden med speciellt utpekat skyddsvärde och som omfattas av skydd i form av naturreservat eller liknande berörs inte. Årstaviken ingår inte i östra Mälarens vattenskyddsområde. Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Årstaviken där dagvatten från det aktuella planområdet släpps ut tillhör vattenförekomsten Mälaren Stockholm som bedöms ha god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av förhöjda halter av kvicksilver och tributyltenn. Bedömningen avseende näringsämnen är justerad från måttlig status till god status. De centrala delarna har god status. Trots den nya bedömningen finns en påtaglig indikation på problem med fosforbelastning och risk för att god status inte uppnås år 2015. En ny bedömning uppdelad på mindre delområden ska tas fram för Mälaren närmast Stockholm. Då Årstavikens tillrinningsområde innehåller stora ytor med industri- och vägytor är det sannolikt att bedömningen avseende nuvarande status och möjligheterna att uppnå god status till 2015 kommer att ändras.

5 (13) 5 Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som exempelvis tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk För planområdet är avledning av dagvatten (utöver ytor under tak) till reningsverk inte lämpligt då denna skulle belasta reningsverket med relativt rent dagvatten. Underjordiska större avsättningsmagasin med pumpanläggningar är kostsamma och inte motiverade för ett mindre bostadsområde. Utrymme för dammar saknas i planområdet men finns nedströms i naturmark (allmän mark) vid Åbyvägen. Viss Infiltration av dagvatten kan troligen ske kring bebyggelsen. Genom att använda byggnadsmaterial som inte är miljöbelastande kan punkten åtgärder vid källan anses vara delvis beaktad. Utöver ovanstående kan olika metoder i mindre skala användas, t.ex. kan avrinning från hårdgjorda ytor tillåtas infiltrera i planteringar eller andra grönytor. Dessa småskaliga LODlösningar är bättre lämpade för den typ av kvartersmark som ingår i planområdet. 6 Förutsättningar 6.1 Avrinningsområdet Planområdet (cirka 0,5 ha) består i nuläget uteslutade av naturmark vars avrinning huvudsakligen sker via ett dike/bäck ner mot en kulvert (Ø 500 mm) i närheten av Åbyvägen där huvudledningar för dagvatten är förlagda. Diket börjar vid Annebodavägens slut och följer dalgången ner mot Åbyvägen i bitvis relativt brant lutning. Längs med diket finns ett väl etablerat gångstråk/stig. Där marken är flackare i närheten av Åbyvägen fanns vid platsbesöket en mindre vattenansamling en bit uppströms dagvattenkulverten. Sannolikt är området närmast kulverten periodvis sankt. Dagvattnet förs därefter vidare i ledningssystem och tunnlar till Årstavikens södra sida. Den nuvarande bebyggelsen och gatumarken längs med Annebodavägen avvattnas till kombinerat ledningssystem som leder dag- och spillvatten till Henriksdals reningsverk.

Dagvattenhantering Johan Ekvall 010-452 22 18 2013-03-01 Figur 1. Befintligt dike (byggs över vid exploatering) i den övre delen av dalgången nära Annebodavägen och befintlig bebyggelse. Foto taget mot nordväst. Pil visar avrinningsriktning. Gångstråk/stig Figur 2. Flackare yta (bebyggs ej) med vattensamling ner mot Åbyvägen och utloppskulvert. Fotoriktning mot sydost och de nedre delarna av planområdet. 6 (13)

7 (13) Åbyvägen Figur 3. Utloppskulvert (Ø 500 mm) vid dikesslut. Lågpunkt, marken lutar upp mot Åbyvägen. Fotoriktning nordväst. Utloppskulvert Figur 4. Låglänt område (dikeslut, bebyggs ej) nordväst om planområdet, Åbyvägen i bakgrunden. Fotoriktning mot nordväst.

8 (13) 6.2 Befintliga VA-installationer I Annebodavägen finns ledningar för VA-ledningar (avlopps och dricksvatten) I övrigt finns inga andra VA-ledningar i området. En bit norr om områdets norra gräns mot Åbyvägen finns en dagvattenledning vars syfte är att avleda vatten från ett befintligt dike/bäck. Någon rening av dagvatten i nedströms beläget ledningssystem finns inte. För detta ledningssystem längs med Åbyvägen ansvarar Stockholms stad, Trafikkontoret. Utloppskulvert Figur 5. Samma motiv som bild 4 men foto taget i motsatt riktning upp mot planområdet. Området i lågpunkt är lämpligt som en naturlig översvämnings/fördröjningsyta.

9 (13) Årstaviken Åbyvägen Planområde Figur 6. Ungefärlig utsläppspunkt i recipient. Planområde översiktligt markerat. 7 Planförslag - konsekvenser utan åtgärder inom planområdet Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken generellt sett kommer att öka. Inom planområdet bedöms ingen översvämningsrisk föreligga då detta ligger på en höjd utan lågpunkter. Vid tillfällen med extrem nederbörd kommer dagvatten ytligt att söka sig ner mot trumman vid Åbyvägen. Planområdet blir inte drabbat. På grund av marklutningen och partier med tunt jordtäcke och berg i dagen kan dagvatten rinna ner mot byggnaderna i området. Speciellt det planerade huset i norr, beläget i de lägre liggande delarna, har ett känsligt läge. Utan LOD-åtgärder ökar flödet ut från området som bebyggs med mer än 200 % (beräkningar i bilaga). Totalt ökar flödet ut vid ett regn med tio års åtkomsttid och tio minuters varaktighet från cirka 30 l/s till cirka 80 l/s. Se även resonemang i avsnitt 8.1. En ökning av föroreningsgraden i dagvattnet sker generellt när parkmark exploateras och ersätts med hårdgjorda ytor. Risken för större momentana utsläpp vid olyckor och bränder ökar också.

10 (13) Området är dock litet till ytan och saknar genomfartstrafik. Jämfört med övriga ytor som avvattnas till Årstaviken är ytan liten. Årstaviken ingår inte i Östra Mälarens vattenskyddsområde och ligger långt nedströms vattenverken. Någon påverkan på råvattenkvaliteten kan därför inte uppstå med anledning av exploateringen. Sammantaget bedöms inte exploateringen innebära en ökad risk för att uppsatta miljömål för Mälaren blir svårare att nå. Om de övre södra delarna av planområdet ansluts till det kombinerade ledningsnätet innebär detta en ytterligare mindre belastning av reningsverket i Henriksdal med dagvatten, vilket ger marginella negativa effekter eftersom ytan som ansluts är liten. 8 Åtgärdsförslag För att inte belasta det kombinerade ledningssystemet och därmed reningsverket med dagvatten föreslås att all avvattning sker till det duplikat ledningsnät nordost om planområdet. Dagvattnet från området förslås i möjligaste mån ledas bort över mark och via befintligt dike i naturmark. Några speciella fördröjningsåtgärder utöver ovanstående bedöms inte vara nödvändiga. Vattnet fördröjs på ett naturligt sätt i diket. Om det skulle uppkomma kapacitetsproblem i den kulvert som diket ansluter till finns en låglänt yta som kan översvämmas kring den nedre delen av diket i anslutning till inloppet i kulvert. Om det bedöms som lämpligt av andra skäl, exempelvis för att skapa ytor som är fuktiga längre perioder, så kan inloppet till diket anordnas så att vatten tillåts stå över ett större område (dämme). Utöver fördröjning/reducering av dagvatten kan ett sådant område ha betydelse för naturvärden, till exempel för groddjur i området. Vattenstråket i området är identifierat som en del i ett habitatnätverk för groddjur. De övre södra delarna av planområdet kan avvattnas via ledningar norrut om detta bedöms som nödvändigt, eventuellt kan ytlig avrinning användas för att undvika ledningssystem i den nya gatumarken. Oavsett vilket måste utloppspunkten i slutet av området (vändplanen) uppmärksammas. Vid intensiv nederbörd och höga flöden kan erosionsskador uppkomma vid anslutningen till diket. En spridningszon för dagvatten bör därför etableras där vändplanen övergår i naturmark. Lämplig utformning kan utredas i senare skeden, förslagsvis kan grövre stenar läggas ut på ett sätt som även tillför estetiska värden till platsen. 8.1 Flöden från planområdet Flödesberäkningar redovisas i bilaga samt i tabell 1 nedan. Beräkningarna visar på en stor ökning inom den bebyggda delen om inga åtgärder genomförs. Avrinningen till dike/kulvert i nuläget från all naturmark är dock betydande och bör därför tas med i en jämförelse mellan nuläge och efter exploatering. På grund av marklutningen och partier med tunt jordtäcke och berg i dagen kan det antas att avrinningen från den befintliga skogsmarken är större än i normalfallet. Avrinningskoefficienten är därför satt till 0,3 vilket är ett högt värde för naturmark.

11 (13) Som framgår av tabell 1 nedan visar en översiktlig bedömning att dikets närmaste tillrinningsområde redan i nuläget kan ge höga flöden vid intensiva regn. Om flödet ut från det bebyggda området jämförs med hela avrinningsområdets (nuläge) ökar flödet från ca 28+34 =62 l/s till 79+34=113 l/s, d.v.s. med cirka 51 l/s (80 %). Dagvattenledningens dimension där diket ansluter är 500 mm. En ledning med den dimensionen har kapacitet att ta emot mer än dubbla flödet, närmare 300 l/s. Någon kapacitetsbrist bedöms därför inte kunna uppstå i anslutningspunkten. Om kapacitetsbrist kan uppstå i ledningarna nedströms är inte känt. Dessa leder bort dagvatten från Åbyvägen. Tabell 1. Flöden beräknade utan LOD-åtgärder. Ytor i m². Överbyggt garage *: 10-årsregn med 10 min varaktighet **: Växtbädd på garagetak sänker avrinningen med några liter per sekund Flöde l/s* Avrinningsområde Tak Hårdgjort/Gata Skogsmark Total yta Yta med planerad bebyggelse 1435 2300 480 4215 79* Nuläge skogsmark, yta som ska bebyggas 4215 4215 28 Nuläge- skogsmark som inte bebyggs inom dikets tillrinningsområde Ca 5000 ca 5000 ca 34 9 Planförslag konsekvenser med genomförda åtgärder Genomförs de föreslagna åtgärdena (se avsnitt 8 samt bifogad situationsplan) bedöms inte tillförseln av föroreningar till Årstaviken öka från området mer än marginellt. Området är litet till ytan och därutöver glest bebyggt utan genomfartstrafik. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms därmed inte uppstå. Ingen risk för översvämning (utöver på naturmark nedströms planområdet). Hydraulisk överbelastning av nedströms liggande ledningsnät bedöms inte kunna uppstå. 10 Byggskedet Under anläggningsskedet finns risk för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet nedströms området. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli.

12 (13) Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Om det anses vara befogat kan vatten efter viss rening (slam/oljeavskiljning) ledas till spillvattennätet eftersom kväve från sprängningsarbeten inte kan renas i reningsanläggningar på platsen. Detta måste ske i reningsverk, i detta fall Henriksdals reningsverk. 11 Anslutning till VA - systemet, spill- och dricksvatten Dricksvattenanslutning kan ske på ledning som är förlagd i Annebodavägen. Spillvattenavledning för de övre delarna av planområdet kan anslutas med själfall till allmän ledning i Annebodavägen. För den planerade bebyggelsen inom de norra, lägre liggande delarna av området, kan anslutning med självfall sannolikt inte göras. Om anslutning med självfall inte är möjlig måste spillvatten från denna del av bebyggelsen pumpas upp mot anslutningen vid Annebodavägen.

13 (13) 12 Referenser Ledningskartor, Stockholm Vatten Diverse skisser och underlag, ÅWL arkitekter Startpromemoria för planläggning av bostäder, del av Västberga 1:1, vid kv Julpsalmen, Liseberg, utkast 2012-11-05, Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret Muntliga referenser: Jacob Haas, ÅWL arkitekter Clas-Göran Wilander, Blomsterfonden Internetreferenser: http://www.viss.lst.se/ (Vatteninformationssystem för Sverige)