Dagvattenhantering Norrboda handels- och bostadsområde samt del av Brunna verksamhetsområde

Transkript

1 Dagvattenhantering Norrboda handels- och bostadsområde samt del av verksamhetsområde Uppdragsnummer: Johan Ekvall

2 2 (19) 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK, UNDERLAG BEDÖMNINGSGRUNDER DAGVATTEN, MILJÖKVALITETSNORMER RENINGSMETODER FÖR DAGVATTEN FÖRUTSÄTTNINGAR Avrinningsområden Planområde Norrboda, handels- och bostadsområde Planområde, verksamhetsområde Befintliga VA-installationer Recipient Vattenskyddsområde Östra Mälaren PLANFÖRSLAG - KONSEKVENSER UTAN ÅTGÄRDER INOM PLANOMRÅDET ÅTGÄRDSFÖRSLAG Norrboda, handels- och bostadsområde , verksamhetsområde FLÖDEN FRÅN PLANOMRÅDET Norrboda, handels- och bostadsområde Norra delavrinningsområdet Södra delavrinningsområdet verksamhetsområde PLANFÖRSLAG KONSEKVENSER MED GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER BYGGSKEDET ANSLUTNING TILL VA - SYSTEMET, SPILL- OCH DRICKSVATTEN Norrboda, handels- och bostadsområde verksamhetsområde REFERENSER...19 Bilagor: 1. Situationsplan förslag dagvattenhantering, Norrboda handels- och bostadsområde. 2. Situationsplan - förslag dagvattenhantering, verksamhetsområde 3. Ytberäkningar och flöden - sammanfattande tabell 4. Flödesberäkningar Norrboda total 5. Flödesberäkningar Norrboda, norra avrinningsområdet 6. Flödesberäkningar Norrboda, södra avrinningsområdet 7. Flödesberäkningar verksamhetsområde 8. Översikt ledningar Gröna dalen Omslagsbild (hösten 2012): Vägportar under E18 som förbinder de båda områdena i och Norrboda. Planeras som bussgata. Dagvattenledning finns i portarna. Fotoriktning nordöst. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

3 3 (19) 1 Sammanfattning Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i Upplands Bro norr om Kungsängen. Planområdet delas av E18. Väster om E18 planeras ett handels- och bostadsområde, öster om vägen en utvidgning av ett befintligt verksamhetsområde i. Den västra delen av planområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, sekundär zon. Även den östra delen i ingår tillrinningsområdet till Östra Mälaren, dock inte inom skyddszon. Avrinningen från båda delområdena belastar ett allmänt ledningsnät i Gröna dalen där översvämningar har förekommit. Överslagsberäkningar av flöden vid valda regn med olika återkomsttid visar att avrinningen utan fördröjande åtgärder ökar kraftigt vilket kan leda till översvämning i Gröna dalen. Föroreningstransporten ut från området via dagvattenet ökar också när ytorna hårdgörs och trafikeras. Transporter och hantering av gods kommer att ske inom området. Till viss del kan föroreningarna avskiljas i befintlig damm (Tibbledammen) nedströms området. Flödesdämpande åtgärder inom området bidrar, förutom att avlasta ledningssystemet i Gröna dalen, även till att inte öka belastningen på Tibbledammen vilket innebär en bibehållen reningsförmåga i denna. För den västra delen av området som till största delen kommer att utgöras av ett handelsområde, föreslås olika åtgärder. Det norra delavrinningsområdet kan avvattnas via en damm. Det södra delaavrinningsområdet är mer komplicerat och i sig uppdelat i flera delområden. Här föreslås utjämningsmagasin under mark samt svackdiken inom de stora parkeringsytorna. I bostadsområdet föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten från takytor samt en maximering av de gröna ytorna inom detta område. Dagvatten från planerade bensinstationen ska passera oljeavskiljare innan det kan släppas till det allmänna ledningsnätet. Områdets vägnät bör avvattnas via diken samt eventuellt via utjämningsmagasin i planerad rondell söder om handelsområdet. Ytor där godshantering sker, företrädesvis bakom byggnaderna inom handelsområdet bör har någon form av rening. Denna kan bestå av ett utjämnings- och avsättningsmagasin som betjänar hela ytan eller av mindre reningsanläggningar (exempelvis prefabricerade olje- och slamavskiljare) som placeras före ett utjämningsmagasin. I det planerade verksamhetsområdet öster om E18 kommer en prövning av åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten att ske i ett senare skede när verksamheterna inom dessa är kända. Gatumark inom området leds via diken till ledningsnätet i Gröna dalen. I närheten av vägporten under E18 ligger en lågpunkt som måste uppmärksammas då avvattningssystemet projekteras. Under förutsättning att de föreslagna åtgärderna genomförs bedöms påverkan nedströms på ledningsnät och recipienten Mälaren bli liten. Någon större negativ påverkan som berör vattenskyddsområdet och möjligheten att uppnå uppsatta miljömål för Mälaren uppstår inte. Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

4 4 (19) 2 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i Upplands Bro norr om Kungsängen. Planområdet delas av E18. Väster om E18 planeras ett handels- och bostadsområde, öster om vägen en utvidgning avsett befintligt verksamhetsområde i (se figur 7). Den västra delen av planområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, sekundär zon. Även den östra delen i ingår tillrinningsområdet till Östra Mälaren, dock inte inom skyddszon. Avrinningen från båda delområdena belastar ett allmänt ledningsnät i Gröna dalen. Detta PM utgör underlag till upprättad MKB för området (Tyréns februari 2013). 3 Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. VA-kartor (ej samlingskarta) har använts som underlag för utredningen. Kontakt har tagits med VA-avdelningen i Upplands Bro kommun. Platsbesök har genomförts av andra medarbetare i uppdraget. 4 Bedömningsgrunder dagvatten, miljökvalitetsnormer Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Dagvatten behandlas bland annat i Miljöbalken och Boverkets byggregler. Upplands Bro kommun har riktlinjer som anger att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas om detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utöver kommunens riktlinjer finns regler i skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde, dessa omfattar områdesdelen Norrboda handels- och bostadsområde som ligger inom sekundär skyddszon. Där får hantering av petroleumprodukter inte ske om det finns risk för vattenförorening. I skyddsföreskrifterna finns bl.a. följande regel: Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Det finns även en generell skrivning som berör Norrbodaområdet: Ny verksamhet och hantering som innebär risk för vattenförorening får inte ske oavsett om verksamheten eller hanteringen är reglerad eller inte i nedan angivna skyddsföreskrifter. Befintliga verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Därutöver finns bestämmelser som berör anläggningsarbeten: Mark- och anläggningsarbeten får inte ske om det kan medföra risk för vattenförorening. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

5 5 (19) Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Fjärden där dagvatten från det aktuella planområdet släpps ut tillhör vattenförekomsten Mälaren Stockholm som bedöms ha god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av förhöjda halter av kvicksilver och tributyltenn. Eftersom vattenförekomsten är stor och heterogen med många vikar och avsnörda områden bedöms vissa av dessa ha sämre status än de större fjärdarna som bedömningarna huvudsakligen grundar sig på. Bedömningen avseende näringsämnen är justerad från måttlig status till god status. De centrala delarna har god status. Trots den nya bedömningen finns en påtaglig indikation på problem med fosforbelastning och risk för att god status inte uppnås år Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som exempelvis tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk För planområdet är avledning av dagvatten (utöver ytor under tak) till reningsverk uteslutet då avledning till reningsverk normalt inte accepteras i duplikatområden. Underjordiska större avsättningsmagasin med pumpanläggningar är kostsamma och bör ses som en lösning då andra möjligheter är uttömda. 6 Förutsättningar 6.1 Avrinningsområden Delavrinningsområden redovisas i bilaga 1 och Planområde Norrboda, handels- och bostadsområde Planområdet består i nuläget uteslutade av naturmark vars avrinning huvudsakligen sker direkt mot Gröna dalen där huvudledningar för dagvatten är förlagda (se bilaga 8). En mindre del av området avvattnas via ett dike och efterföljande dagvattenledning österut under E18 i vägport. Anslutning till huvudledningssystem sker därför öster om E18 vilket ger en något längre rinnsträcka till Gröna dalen. En lågpunkt finns längs med Granhammarsvägen och diket som gränsar mot det planerade handelsområdet. Ledningskartor anger ingen kulvert under vägen på platsen. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

6 6 (19) Utöver naturmarken i planområdet avvattnas stora hårdgjorda ytor i industriområde, Granhammarsvägen och E18 samt bostadsbebyggelse via ledningar och diken till ledningssystemet i Gröna dalen. Även stora ytor med naturmark öster om gröna dalen ingår i tillrinningsområdet. Söder om anslutningspunkterna för planområdet ansluts även stora delar av bebyggelsen i Kungsängen. Ledningssystemet i Gröna dalen har begränsad kapacitet i förhållande till avrinningsområdet. Översvämningar har förekommit i ett område söder om korsningen E18/Granhammarsvägen. Troligen behövs åtgärder i detta område för att kunna hantera både dagens och framtida dagvattenflöden. En hydraulisk utredning kommer att genomföras våren Då denna är genomförd kan eventuella åtgärder planeras. Hela avrinningssystemet mynnar i en damm (Tibbledammen) avsedd för rening av dagvatten. Utloppet från dammen mynnar i Tibbleviken som utgör en del av Görväln, en större vik i Mälaren (se figur 7). I den södra delen av Görväln ligger Görvälns vattenverk som förser kommunerna norr om Stockholm med dricksvatten. Vattenområdet ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde Planområde, verksamhetsområde Planområdet har i huvudsak samma förutsättningar som för Norrboda handelsområde (se ovan). Området ligger dock något högre upp i avrinningssystemet och har två anslutningspunkter till huvudledningen för dagvatten öster om E18. En anslutningspunkt är gemensam med Norrbodaområdet. Avrinningen från båda planområdena leds gemensamt från den del av Gröna dalen där den nyanlagda idrottsplatsen är belägen. Figur 1. Granhammarsvägen, riktning sydväst. Dike mot planområde för handel till höger. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

7 7 (19) Figur 2. Pettersbergsvägen ner mot korsning Granhammarsvägen, riktning syd. Gröna dalen i bakgrunden. Dike mellan Lidl och väg till höger. Figur 3. Mätarvägen, vändplanen, mot nordväst. Verksamhetsområde öster om E18. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

8 8 (19) Figur 4. Granhammarsvägen, riktning sydväst. Planerat verksamhetsområde till höger (nordväst). Observera lågpunkt söder om Norrboda efter viadukt (E18). 6.2 Befintliga VA-installationer I Norrboda handels- och bostadsområde finns ledningar för dricksvatten som passerar genom området i nordsydlig riktning. I övrigt finns inga andra VA-ledningar i området. I områdets södra gräns mot Granhammarsvägen finns en spilledning framdragen under Granhammarsvägen till den norra sidan av vägen på samma plats som vattenledningarna. I verksamhetsområdeöster om E 18 ligger VA-ledningar i Mätarvägen och söder om den nuvarande de vändplanen. Servisledningar är framdragna till kommande fastighter söder om vändplanen. En dagvattenledning böjar i porten under E18 vid dikesslut (figur 5)och går i ostlig riktning genom området. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

9 9 (19) Figur 5. Dagvatten ledning vid dikesslut vid vägport under E18. Ledningen passerar genom verksamhetsområdet öster om E Recipient Mälaren utgör en av Sveriges största ytvattenresurser, den är länets största sjö och avrinningsområdet utgör 5 % av Sveriges yta. Vattenkvaliteten i Mälaren har förbättrats under de senaste 20 åren, på grund av de omfattande åtgärder som har vidtagits i hela avrinningsområdet för att minska föroreningsutsläppen. Utsläpp av bräddat avloppsvatten förekommer från samtliga kommuner runt Östra Mälaren, främst från Stockholm och Ekerö. Ekerös reningsverk, belastat med spillvatten från ca personer har sin utsläppspunkt i Fiskarfjärden mellan Ekerön och Stockholm. Dagvattenutsläpp från ledningar, diken och tunnlar förekommer på ett fyrtiotal platser. Endast en liten andel av dagvattnet genomgår någon form av rening. Från nedlagda deponier runt Östra Mälaren kan förorenat grundvatten nå sjön. Mälaren hyser ett flertal sällsynta och skyddsvärda växt- och djurarter och har även en rik fiskfauna, totalt finns 31 olika fiskarter. Mälaren utnyttjas, förutom för sportfiske, även för yrkesfiske och är avsatt som riksintresse för detta. Detta innebär att vattenområdet så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra yrkesfisket (3 kap 5 Miljöbalken). Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

10 10 (19) Figur 6. Dominerande strömmar i Östra Mälaren. Större vattenverk markerade med v. Norrboda Gröna dalen Tibbledammen Figur 7. Utsläppspunkt i recipient. Planområden översiktligt markerade. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

11 11 (19) 6.4 Vattenskyddsområde Östra Mälaren Vattenförsörjningen till Storstockholm med ca 1,7 miljoner invånare baseras på uttag ur Östra Mälaren. Vattenproduktionen sker från tre större ytvattenverk, Lovö, Norsborg och Görvälns vattenverk. Som ett led att långsiktigt säkerställa vattenkvaliteten i råvattentäkten Östra Mälaren har ett vattenskyddsområde upprättats. Vattenskyddsområdet är indelat i två zoner: inre/primär respektive yttre/sekundär. Den inre/primära zonen utgörs av det vattenområde inom vilket transporttiden till vattenintagen är 3-6 timmar samt en strandzon på 50 m. Den yttre/sekundära zonen utgörs av det landområde som direkt avrinner samt det område vars dagvatten naturligt eller tekniskt avrinner mot ovan angivna vattenområde. I detta område ingår Norrboda planområde men inte verksamhetsområde. Omfattningen av det planerade vattenskyddsområdet framgår av figur 8 och 9. Planområde Kungsängen Dagvattenutsläpp, Gröna dalen Görvälns vv Lovö vv Norsborgs vv Figur 8. Vattenskyddsområde för Östra Mälaren Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

12 12 (19) Figur 9. Gräns för sekundär zon, Östra Mälarens vattenskyddsområde (sek. zon rödmarkerad). Planområdet ungefärligen markerat. 7 Planförslag - konsekvenser utan åtgärder inom planområdet Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken generellt sett kommer att öka. Inom planområdet bedöms ingen översvämningsrisk föreligga då detta ligger på en höjd utan lågpunkter. Utanför bebyggelsen vid Granhammarsvägen och i vägport under E18 finns dock viss risk för översvämning i lågpunkter. I stort sett all avrinning kan därför ledas bort från om rådet ytledes om ledningssystemets kapacitet inte räcker till eller om dagvattenbrunnar är satta ur funktion. Utan LOD-åtgärder ökar den hydrauliska belastningen i de närmaste anslutningspunkterna i ledningsnätet med mer än 800 %, förutsatt att all avrinning från hårdgjorda ytor leds bort denna väg (beräkningar i bilaga). Totalt ökar flödet ut vid ett regn med tio års åtkomsttid och tio minuters varaktighet från cirka 400 l/s till drygt 3000 l/s. Rinntiden ner till Gröna dalen är kort Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

13 13 (19) på grund av den stora lutningen, Med stor sannolikhet kommer inte ledningssystemet i Gröna dalen att klara belastningen med marköversvämning som följd. Vid anslutningspunkten för det planerade handels- och bostadsområdet finns dessutom en risk för att ledningen under Granhammarsvägen (Ø 500, ansluter till ledningssystemet i Gröna dalen) inte klarar belastningen vilket kan leda till översvämning på Granhammarsvägen. En ökning av föroreningsgraden i dagvattnet sker generellt när skogsmark exploateras och ersätts med hårdgjorda ytor. Risken för större momentana utsläpp vid olyckor och bränder ökar också. Den nedströms belägna Tibbledammen bidrar dock till att begränsa föroreningstransporten till Mälaren och kan även fungera som ett katastrofskydd vid olyckor. Utan fördröjande och renande LOD-åtgärder inom planområdet ökar dock både den hydrauliska belastningen och föroreningshalten i dagvattnet. Därför kommer dammen att fungera sämre än i nuläget vilket innebär att föroreningsbelastningen på Mälaren ökar. Sammantaget bedöms exploateringen innebära att det finns en ökad risk för att uppsatta miljömål för Mälaren blir svårare att nå samt att en negativ påverkan på Mälaren som vattentäkt kan uppstå. 8 Åtgärdsförslag 8.1 Norrboda, handels- och bostadsområde Området kan grovt sätt indelas i två huvudavrinningsområden, ett i norr med avrinning österut och ett i söder med avrinning söderut (se bifogad situationsplan). Båda avrinningsområdena belastar dagvattenledningarna i Gröna dalen. Skillnaden är att avrinningen österut ansluter till en punkt längre uppströms i huvudledningssystemet. De två delavrinningsområdena kan delas upp ytterligare, det norra i tre och det södra i upp till nio stycken avrinningsområden. Det norra avrinningsområdet är mindre och utgör cirka en tredjedel av hela planområdet (kvarvarande naturmark exkluderad). Dagvatten från den norra delen av handelsområdet leds till en damm i områdets norra del. Avrinning från dammen sker österut under E18 för att sedan ansluta till huvudledningar som leder dagvatten till systemet i Gröna dalen. Detaljutformning, så som strypning av utlopp och erosionsskydd, sker i senare skede. Parkeringsområdet utformas med mindre svackdiken mellan raderna av p-platser vilket ger möjlighet till infiltration av dagvatten från de stora parkeringsytorna. I de situationer då infiltration av allt dagvatten inte är möjlig på grund av intensiv nederbörd eller tjäle leds vatten via kupolbrunnar och ledningssystem till den föreslagna dammen. Kupolbrunnarna placeras något förhöjt i förhållande till dikesbotten för att åstadkomma maximal infiltration. Dagvatten från taken kan ledas till dammen utan föregående åtgärder. För att undvika att få ut oljespill till dammen kan en klass 2 oljeavskiljare placeras på utloppsledningen från parkeringsytorna. I övrigt bedöms inte några andra åtgärder behöva vidtas för denna del av avrinningsområdet. Dagvatten från den södra delen av handelsområdet som avvattnas direkt till Gröna dalen måste fördröjas och renas. Detta kan ske dels i svackdiken på parkeringsytorna analogt med Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

14 14 (19) avrinningen från den norra delen, dels genom att två magasin under mark anläggs längst söderut inom handelsområdet. Före magasinen bör någon form av reningsanläggning placeras. Vid anläggande av magsinen är det viktigt att tänka på graden av täckning då området har tung trafik. En del takytor kan möjligen avvattnas direkt ner mot dike längs med Granhammarsvägen där fördröjning/infiltration kan ske. En bedömning måste göras om detta inverkar negativt på vägens dränering. Dagvatten från en mindre del av den södra delen kan ledas till en damm som även har en estetisk funktion vid infarten till området. Bostadsområdet föreslås få ett så stort inslag som möjligt av gröna ytor. Avledning av dagvatten till ledningssystemet i Gröna dalen bedöms delvis kunna ske via diken på den västra sidan av Pettersbergsvägen. Avledning av takvatten kan ske till enkla stenkistor bestående av dagvattenkassetter som har en stor effektiv volym. I övrigt föreslås inga speciella LOD-åtgärder för detta delområde. Den planerade bensinstationen omfattas av regler för olje- och bensinavskiljning vilket innebär att avrinningen från pumparna leds till avskiljare. Stationens påfyllningsplats förses med uppsamlingstråg för bränsle vid eventuellt läckage. För övriga hårdgjorda ytor inom stationsområdet rekommenderas avledning av dagvatten ske ytligt mot infiltrationszoner i områdets utkant. Från dessa zoner leds överskottsvatten via ledningar till ledningssystemet i Gröna dalen via dike längs med Pettersbergsvägen. Generellt för avrinningen från denna del av planområdet (bostäder, bensinstation) är att denna avleds i dike längs med Pettersbergsvägen och vidare mot ett relativt stort dike längs med Granhammarsvägen norra sida. Genom att använda vägdiket för fördröjning kan eventuellt delar av flödet ut från området reduceras/fördröjas. Beräkningar bör göras i senare skeden för att klarlägga tillgängliga utjämningsvolymer. Det bör även klarläggas om det är lämpligt med hänsyn till vägens dränering. Avvattning av lokalgator förslås huvudsakligen ske till svackdiken mellan väg och GC-stråk. Överskottvatten leds till dike längs med Granhammarsvägen och vidare till ledningsnätet i Gröna dalen. 8.2, verksamhetsområde Inom detta område finns ingen lämplig yta för öppna dagvattenlösningar som kan användas för hela områdets avrinning. De åtgärder som föreslås är dels reningsåtgärder som tas fram av kommunen då arten av verksamhet är beslutad på respektive fastighet, dels LOD på fastighetsmark i syfte att begränsa flöden och avrunna volymer ner till ledningsnätet i Gröna dalen. För befintligt område norr om planområdet finns krav på fördröjning på fastighetsmark av regn med tio års återkomst. Liknade krav kommer att gälla i planområdet öster om E18. I de fall fördröjningsmagasin anläggs inom fastighetsmark bör inloppet till magasinet förses med en klass 2 oljeavskiljare avsedd för rening av dagvatten från exempelvis parkerings- och godshanteringytor. För att fördröja avrinning från gatumark föreslås avledning via diken, om möjligt sektionerade med överfall. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

15 15 (19) 9 Flöden från planområdet Flödesberäkningar redovisas i bilagor. Beräkningarna visar på en mycket stor ökning om inga åtgärder genomförs. De åtgärder som föreslås ger stor flödesdämpande effekt. Vissa LODlösningar som avrinning i diken, svackdiken på parkeringsytor, krossdiken är dock svåra att exakt beräkna. Tabell 1. Sammanställning av ytor och flöden (utan LOD-åtgärder). Naturmark i området exkluderad. Flödesberäkningar avser 10-årsregn,10 min. varaktighet. Avrinningsområden Grönt Tak Gata, hårdgjort Total yta Avrinningskoefficient Red. area flöde l/s Flöde l/s, ha Norrboda, norra 0 0,92 2,08 3,000 0,83 2, Norrboda, södra 0,35 2,69 6,15 9,190 0,80 7, ,18 1,60 5,70 7,480 0,80 5, Totalt 0,53 5,21 13,93 19,67 0,80 15, Nuläge, skogsmark 19, ,67 0,1 1, Differens -19,14 5,21 13,93 0,00 0,70 13, Avrinningen från den del av naturmarken som inte kommer att bebyggas ingår inte i flödesberäkningarna. Detta innebär att till de flöden som beräknats tillkommer flöden från icke bebyggd naturmark inom planområdet. Detta tillskott har inte så stor betydelse för områdets avrinning men bör beaktas för naturmarken nordöst handelsområdet mot E18 då denna avrinning sker mot vägporten under E18. Likaså kan väsentliga mängder dagvatten, på grund av stark marklutning och partier med tunt jordtäcke och berg i dagen, förväntas avrinna mot en lågpunkt längs med Granhammarsvägen söder om handelsområdet. 9.1 Norrboda, handels- och bostadsområde Norra delavrinningsområdet Huvuddelen av det norra delavrinningsområdet avrinning leds till en damm vars exakta utformning får tas fram i senare skeden. Med den yta som finns till förfogande kan det antas att dammen blir tillräckligt stor för att fungera flödesutjämnande även vid stora regnmängder. Om antagandet görs att det flöde som dammen ska tömmas med är 75 l/s (25 l/s, ha hårdgjorda ytor) krävs en reglervolym 1 i dammen på cirka 400 m 3 vid ett tio-årsregn med tio års återkomsttid (räknat med klimatfaktor 1,3 vilket ger hög säkerhetsfaktor). I en damm med längden 50 m och bredden 20 m vid högsta vattennivå krävs därför cirka en meter reglerhöjd om hänsyn tas till släntlutningar. En sådan damm bedöms kunna rymmas inom det område där dammen är placerad i bifogad situationsplan. Flödet ut från det norra delavrinningsområdet minskar därmed med 90 % från cirka 600 l/s till 75 l/s. Ett mindre tillskott kommer från lokalgatan (delavrinningsområde N3) vars dagvatten kan ledas till naturmarken kring vägen. Avrinningen i nuläget från skogsmarken är ungefär 70 l/s vilket är i samma storleksordning som om fördröjningsåtgärder genomförs. Sannolikt kommer dock avrinningen att bli större än i nuläget 1 Beräkning av erforderlig magasinsvolym enligt Svenskt vatten publikation P104/P105. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

16 16 (19) Södra delavrinningsområdet Det södra delavrinningsområdet är komplext då dagvatten kommer via flera diken och ledningar till anslutningspunkten vid Granhammarsvägen. AVR S1: Fördröjning och infiltration kommer att ske i det svackdiken som föreslås på de stora parkeringsytorna vars avrinning förs till ett fördröjningsmagasin. Om ingen hänsyn tas till denna reducering av avrinningen kan magasinet beräknas utifrån flöden utan LOD-åtgärder på p- ytorna. Om antagandet görs att det flöde som dammen ska tömmas med är cirka 50 l/s (25 l/s, ha hårdgjorda ytor) krävs en reglervolym i dammen på cirka 300 m 3 vid ett tio-årsregn med tio års återkomsttid (räknat med klimatfaktor på 1,3). Antas magasinet ha en reglerhöjd på en meter krävs cirka 300 m 2 yta i plan (15x10 m). Ett sådant magasin kan placeras inom det område som är markerat i bifogad situationsplan. Flödet ut från delavrinningsområdet S1 minskar därmed med 90 % från 500 l/s till 50l/s. AVR S2: Liknade resonemang för delaavrinningsområde S2 ger en reglervolym på cirka 350 m 3 vid ett tio-årsregn med tio års återkomsttid (räknat med klimatfaktor på 1,3). Erforderlig yta blir approximativt 350 m 2. Flödet minskar från drygt 600 l/s till cirka 60 l/s. AVR S3: Den mindre dammen, som också har en estetisk funktion, söder om parkeringen tar emot dagvatten från ett mindre delavrinningsområde. Reglervolymen i dammen bör vara cirka 70 m 3 vid ett tio-årsregn med tio års återkomsttid (räknat med klimatfaktor på 1,3) om kravet på utgående flöde ska vara lika som för dammen i det norra avrinningsområdet. Flödet minskar från cirka 130 l/s till 13 l/s. Här kan eventuellt uppstå problem med att få dammen tillräckligt djup och stor till ytan. Möjligen kan kravet på utgående flöde sänkas (dvs en höjning av utgående flöde) för att få en mindre reglervolym. Detta har ingen avgörande betydelse för det södra delavrinningsområdets totala avrinning. AVR S4: Ytterligare ett magasin föreslås för avvattningen från en tak yta (hus D i den södra delen). Reglervolymen bör vara ungefär densamma som för dammen ovan. Tillgänglig yta finns vid husets västra sida. Flödet minskar från ca 130 l/s till 13 l/s med samma krav ställda som ovan. AVR S5-S9: Effekten av de olika åtgärderna (infiltration, avledning i öppna diken) för de övriga delar av det södra delavrinningsområdet (bostadsområde, vägytor och bensinstation) är svårbedömda och därmed inte beräkningsbara i detta skede. Av den totala beräknade avrinningen från det södra delavrinningsområdet utan åtgärder (cirka 1700 l/s) sker en reduktion i magasinen och dammen med drygt 1000 l/s vid ett tio-årsregn med tio minuters varaktighet. Övriga åtgärder bedöms kunna ge ytterligare reduktion med cirka 200 l/s. Kvarstående flöde är då ungefär 500 l/s. Avrinningen i nuläget från skogsmarken är ca 200 l/s vilket ger en differens på ungefär 300 l/s, det vill säga en ökning med 150 %. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

17 17 (19) 9.2 verksamhetsområde De bestämmelser för avledning av dagvatten som förväntas inom området ger stor reduktion av flöden/avrinning från fastighetsmarken. Antas fördröjning satta utifrån förutsättningar som för magasin och dammar i den andra delen av planområdet vid Norrboda sker en flödesreduktion med cirka 90 %. Flödet ut från fastighetsmark vid ett tio-årsregn med tio minuters varaktighet blir då cirka 120 l/s. Därtill kommer avrinningen från gatumark där fördröjning i sektionerade diken föreslås, effekten av detta är dock i nuläget inte beräkningsbar. Avrinningen i nuläget från skogsmarken är cirka 170 l/s vilket ger en minskning av avrinningen efter exploatering och genomförda åtgärder. En minskning av avrinningen är inte sannolik vilket visar att beräkningarna är osäkra och jämförelser med nuvarande avrinning ligger inom felmarginalen. En väsentlig reduktion av avrinningen kan dock förväntas om LOD-lösningar med hög kvalitet och verkningsgrad genomförs i området. Avrinningen kan komma att närma sig den som gäller för skogsmarken i nuläget. 10 Planförslag konsekvenser med genomförda åtgärder Genomförs de föreslagna åtgärdena (se avsnitt 8 samt bifogad situationsplan) bedöms inte tillförseln av föroreningar till Östra Mälaren öka markant från området. De föreslagna åtgärderna kan även fungera som ett katastrofskydd och därmed bidra till att skydda vattentäkten Östra Mälaren från utsläpp i samband med bränder och olyckor. Främst innebär dock de flödesdämpade åtgärderna att Tibbledammen avlastas från höga flöden vilket leder till att den nuvarande reningsförmågan i dammen inte försämras. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms därmed inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå (se avsnitt 4). Genom att i möjligaste mån fördröja avrinningen minskas risken för att planområdet bidrar till att nedströms liggande områden i Gröna dalen översvämmas. Överslagsberäkningar visar att den totala avrinningen från planområdets båda delar efter exploatering kan minskas från mer än 3000 l/s till ner mot 300 l/s vilket är samma storleksordning som avrinningen i nuläget från naturmarken som bebyggs. 11 Byggskedet Byggverksamhet i den sekundära skyddszonen inom Östra Mälarens vattenskyddsområde berörs i skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet: Mark- och anläggningsarbeten får inte ske om det kan medföra risk för vattenförorening. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

18 18 (19) Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Eftersom ett utsläpp drabbar Östra Mälarens vattenskyddsområde är detta speciellt viktigt att beakta. Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Om det anses vara befogat kan vatten efter viss rening (slam/oljeavskiljning) ledas till spillvattennätet eftersom kväve från sprängningsarbeten inte kan renas i reningsanläggningar på platsen. Detta måste ske i reningsverk, i detta fall Käppalaverket på Lidingö. En ökad beredskap för att utsläpp kan nå Tibbledammen bör finnas under byggskedet. Dammens utlopp kan då om möjligt tillfälligt stängas så att inte utsläppet kan nå Mälaren. 12 Anslutning till VA - systemet, spill- och dricksvatten 12.1 Norrboda, handels- och bostadsområde Dricksvattenanslutning kan ske på huvudledning för vatten som passerar genom området. Spillvattenledning kan anslutas vid Granhammarsvägen där det finns en ledning som kan användas (Ø500). Anslutningspunkten ligger i nära anslutning till passage under Granhammarsvägen för befintliga dricks- och dagvattenledningar. För den planerade bebyggelsen inom den del v området som ligger längs med Pettersbergsvägen kan anslutningsmöjlighet finnas mot västra sidan av vägen där exploatering sker i nuläget. Genom en sådan anslutning behöver inte befintligt U-område för dricksvattenledningar korsas. Något behov av pumpstationer finns inte inom området verksamhetsområde Dricks- och spillvattenledningar passerar genom området. Serviser för all VA-anslutning är framdragna till fastigheterna. Något behov av pumpstationer finns inte i området. Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer:

19 19 (19) 13 Referenser Ledningskartor, Upplands bro kommun Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen (Komplettering) , WSP Östra Mälarens vattenskyddsområde, Länsstyrelsen Stockholms län Muntliga referenser: Thomas Högberg, VA-ingenjör Upplands Bro kommun Lars Sjögren, Ingenjör tillväxtkontoret, Upplands Bro kommun Internetreferenser: (Vatteninformationssystem för Sverige) Dagvattenhantering Norrboda och Uppdragsnummer: