KABELN - DAGVATTENHANTERING

Transkript

1 PM KABELN - DAGVATTENHANTERING

2 Uppdrag: , Kabeln - DAGVATTENUTREDNING Titel på rapport: Kabeln - dagvattenhantering Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Diligentia Andreas Flyborg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Johan Ekvall Lena Kjellson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Johan Ekvall Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i kvarteret Kabeln, Sundbyberg. Kvarteret ska omdanas, främst genom att stora parkeringsytor bebyggs med bostäder och kontorsfastigheter. Planområdet (cirka 5 ha) består i nuläget uteslutade av hårdgjorda ytor, främst parkeringsytor, tak och lokalgator. Den centrala lokalgatan som går i sydostlig/nordvästlig riktning utgör en lågpunkt i områdets centrala del i närheten av utfarten till Löfströms allé. Det finns även mindre lågpunkter vid en lastzon samt på de centralt belägna parkeringsytorna. De senare har sannolikt uppkommit genom sättningar i marken. Marken i området består av lera, delvis överlagrad med fyllnadsjord (oklart i vilken omfattning). Enligt VA-karta från Sundbybergs stad finns en större allmän dagvattenledning (Ø ) i den norra delen av området. Underlagsmaterial som visar ledningsnätet inom fastigheten och anslutning till det allmänna ledningsnätet saknas. Därför kan antas att dagvatten huvudsakligen avleds från fastigheten via ovan nämnda ledning samt ytterligare en ledning (Ø 600) belägen något söderut på Löfströms allé. Hur avrinningen från planområdet fördelas mellan de två ledningarna kan inte avgöras utan att fastighetens ledningsnät är känt mer i detalj. Möjligen kan kapacitetsbrist uppstå i den mindre ledningen vid regntillfällen med återkomsttid > 10 år. Båda ledningarna avleder dagvatten till Bällstaån via allmänna ledningar i Löfströms allé och Ågatan (ledningsdimension Ø 800, två ledningar). Avståndet till Bällstaån är endast cirka 100 m. Någon rening och fördröjning/infiltration av dagvatten förekommer inte i området eller nedströms detta i det allmänna ledningsnätet. För att åstadkomma en minskning av avrinningen till Bällstaån och i möjligaste mån hålla uppe grundvattenet för att undvika sättningar rekommenderas infiltration i de fyllnadsmassor som överlagrar leran där detta är möjligt. Vid tillfällen då infiltrationskapaciteten överskrids kan dagvatten brädda ut till befintligt ledningsnät i gatan. Överskottsvatten leds via dagvattenledningar i lokalgator och vidare mot Bällstaån. Lokalgatornas avrinning kan omhändertas i träd- och växtplanteringar mellan köryta och gångbana. Trädplanteringar med skelettjord längs med gatan bedöms kunna ha en väsentlig flödesdämpande effekt. Det centrala stråket i området är efter omdaning tänkt att få en bättre och mer inbjudande utformning än i nuläget. I detta område kan dagvattenhanteringen kombineras med estetik genom att olika typer av s.k. raingardens anläggs längs med stråket. I övrigt bör ett så stort inslag som möjlig av gröna ytor och genomsläpplig markbeläggning användas, exempelvis på innergårdarna i bostadskvarteren. Genomförs de föreslagna åtgärdena bedöms tillförseln av dagvatten och föroreningar från planområdet till Bällstaån minska väsentligt. Kommunens dagvattenpolicy följs i möjligaste mån. Även utan speciella åtgärder sker dock en minskning föroreningstillförseln. Beräkningar visar att dagvattenflödet ut från området inte kommer att förändras men föroreningsbelastningen minska på grund av den förändrande markanvändningen. Genom omdaningen av planområdet, oavsett om dagvattenåtgärder genomförs eller ej, underlättas därför arbetet med att nå uppsatta miljökvalitetsmål för Bällstaån och Bällstaviken. Byggperioden bedöms som känslig ur föroreningssynpunkt. Åtgärder måste vidtas för att hindra att utsläpp kan nå Bällstaån dit transportsträckan är kort. 3(14)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Metodik, underlag Bedömningsgrunder dagvatten, miljökvalitetsnormer Reningsmetoder för dagvatten Förutsättningar Avrinningsområdet Befintliga dagvattenledningar Planförslag - konsekvenser utan åtgärder inom planområdet Flöden från planområdet Åtgärdsförslag Planförslag konsekvenser med genomförda åtgärder Byggskedet Referenser Bilagor: 1. Situationsplan skiss dagvattenhantering 2. Flödesberäkningar exploaterade ytor. 10 respektive 30 min varaktighet. 3. Situationsplan, ytor nuläge 4. Situationsplan, ytor efter omdaning 5. Samlingskarta 6. Förslag dagvattenhantering Centrala stråket (TEMA) Omslagsbild: Det centrala stråket genom området. Foto taget från lågpunkt mot sydost/esplanaden. Vid omdaning av området kan en del av dessa ytor ersättas med tilltalande gröna ytor/raingardens som fördröjer och minskar avrinningen från området. Till höger i bild de stora p-ytorna i den södra delen, ska ersättas med bostadshus. 4(14)

5 1 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt ge exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning samt rening inom ett planområde i kvarteret Kabeln, Sundbyberg. Kvarteret ska omdanas, främst genom att stora parkeringsytor bebyggs med bostäder och kontorsfastigheter. Figur 1. Planområdet markerat. Pil markerar utsläppspunkt i recipienten Bällstaån. 2 Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. kommunala VA-kartor har använts som underlag för utredningen. Planskisser över tänkt bebyggelse har erhållits från beställaren. Platsbesök har genomförts i mars (14)

6 3 Bedömningsgrunder dagvatten, miljökvalitetsnormer Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Dagvatten behandlas bland annat i Miljöbalken och Boverkets byggregler. Sundbybergs stad är VA-huvudman. Området ingår i verksamhetsområde för dagvatten. Riktlinjer avseende dagvattenhanteringen framgår av kommunens dagvattenstrategi som togs fram Målen för hanteringen av dagvatten i Sundbyberg är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad. Sundbybergs dagvattenstrategi klassar föroreningshalterna i dagvatten från t.ex. bostadsområden som måttliga (skala: låga-måttliga-höga halter). Låga halter avser endast grönytor. Eftersom planområdet i nuläget till stor del består av parkeringsytor och lokala angöringsgator är föroreningshalterna avseende flera parametrar i dagvattnet sannolikt måttliga-höga halter. Bällstaån, liksom Bällstaviken (del av Mälaren), är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och målet (miljökvalitetsnormen) är att vattendraget på sikt ska ha god vattenkvalitet. Den ekologiska statusen är i nuläget fasställd som dålig bl.a. beroende på övergödning. Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Huvudregeln är dock att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. I många fall ha tidsfristen skjutits fram till 2021 vilket gäller även för Bällstaån. 6(14)

7 4 Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som exempelvis tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex. dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk För planområdet är avledning av dagvatten (utöver ytor under tak) till reningsverk inte lämpligt då denna skulle belasta reningsverket med relativt rent dagvatten. Underjordiska större avsättningsmagasin med pumpanläggningar är kostsamma, svåra att placera samt kräver relativt omfattande drift- och underhållsåtgärder. Dessa är därför oftast inte motiverade. Utrymme för dammar saknas i planområdet. Viss infiltration av dagvatten kan troligen ske i fyllnadsmassor i området. Genom att använda byggnadsmaterial som inte är miljöbelastande kan punkten åtgärder vid källan anses vara delvis beaktad. Utöver ovanstående kan olika metoder i mindre skala användas, t.ex. kan avrinning från hårdgjorda ytor tillåtas infiltrera i planteringar eller andra grönytor. Dessa småskaliga LOD-lösningar är bättre lämpade för den typ av kvartersmark som ingår i planområdet. 5 Förutsättningar 5.1 Avrinningsområdet Planområdet (cirka 5 ha) består i nuläget uteslutade av hårdgjorda ytor, främst parkeringsytor, tak och lokalgator. Den centrala lokalgatan som går i sydostlig/nordvästlig riktning utgör en lågpunkt i områdets centrala del i närheten av utfarten till Löfströms allé. Det finns även mindre lågpunkter vid en lastzon samt på de centralt belägna parkeringsytorna. De senare har sannolikt uppkommit genom sättningar i marken. Marken i området består av lera, delvis överlagrad med fyllnadsjord (oklart i vilken omfattning). En VA-tunnel är dragen norr om planområdet, troligen har denna orsakat sättningarna genom avsänkning av grundvattennivåerna i området. Inga uppgifter om översvämningsproblem inom planområdet förekommer. Lågpunkten i den centrala delen utgörs dock av lokalgata med parkeringsytor, mindre översvämningar behöver därför inte ha orsakat någon skada på installationer och byggnader. Sådana översvämningstillfällen brukar inte bli uppmärksammade och rapporterade. 7(14)

8 Figur 2. Område som ska bebyggas i den norra delen av planområdet, i nuläget en stor parkeringsyta. Fotoriktning mot nordväst. Järnvägsområdet till höger. Figur 3.. Bilden tagen mot sydost och utgången till Esplanaden i den södra delen av planområdet. Vid omdaning av området kan en del av dessa ytor ersättas med tilltalande gröna ytor/raingardens som fördröjer och minskar avrinningen från området. 8(14)

9 Figur 4. Fotoriktning nordväst (motsatt i figur 3) längs med befintlig lokalgata (kommande centrala stråket i den centrala delen av området). Tydligt fall ner mot lågpunkt ca 100 m bort. Figur 5. Lastzon (lågpunkt) i mitten av området mot järnvägen. Fotoriktning mot sydväst, från järnvägen. 9(14)

10 5.2 Befintliga dagvattenledningar Enligt VA-karta från Sundbybergs stad (se bilaga) finns en större allmän dagvattenledning (Ø ) på fastighetsmark i den norra delen av området. Denna ansluter till ledningar i Löfströms allé. Underlagsmaterial som visar ledningsnätet inom fastigheten och anslutning till det allmänna ledningsnätet saknas. Enligt VA-kartan finns inga servisledningar ut mot Esplanden. Därför kan antas att dagvatten huvudsakligen avleds från fastigheten via ovan nämnda ledning samt ytterligare en ledning (Ø 600) belägen något söderut på Löfströms allé. Hur avrinningen från planområdet fördelas mellan de två ledningarna kan inte avgöras utan mer kunskap om fastighetens ledningsnät. Läget för ledningarna gör dock att man kan anta att dessa avvattnar cirka hälften av området vardera. Kapacitetsmässigt klarar båda ledningarna av ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet, den större med god marginal medan den mindre har liten marginal till full ledning (förutsatt att vardera ledningen tar emot hälften av avrinningen från området). Båda ledningarna avleder dagvatten till Bällstaån via allmänna ledningar i Löfströms allé och Ågatan (ledningsdimension Ø 800, två ledningar). Avståndet till Bällstaån från Löfströms allé är endast cirka 100 m. Huvudelen av det dagvatten som tillförs Bällstaån via dessa ledningar bedöms komma från planområdet samt till viss del även från Löfströms allé och byggnader längs med vägen. Rening och fördröjning/infiltration av dagvatten förekommer inte i området eller nedströms detta i det allmänna ledningsnätet 6 Planförslag - konsekvenser utan åtgärder inom planområdet Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken generellt sett kommer att öka. Inom planområdet bedöms viss översvämningsrisk föreligga i nuläget på grund av de lågpunkter som skapats genom marksättningar. Vid tillfällen med extrem nederbörd eller /och långvarig nederbörd och snösmältning kan mark- och ytvatten samlas i denna del av planområdet. Efter omdaning minskar risken för översvämning då områdets nya höjdsättning inte ger upphov till lågpunkter. Avståndet till Bällstaån är kort vilket bedöms ge en säker avbördning av dagvatten även vid intensiv nederbörd. Utan LOD-åtgärder är flödet ut från området efter omdaning ungefär på samma nivå som i dagsläget cirka 960 l/s vid ett regn med tio års åtkomsttid och tio minuters varaktighet (beräkningar i bilaga). Avrinningskoefficienten för området är hög, cirka 0,8. En minskning av föroreningsgraden i dagvattnet sker generellt när parkeringsytor ersätts med kvartersmark. Parkeringsplatserna flyttas under mark där avrinningen kommer att ske till reningsverk och därmed inte belasta Bällstaån. Risken för större momentana utsläpp vid olyckor och bränder inom området bedöms bli oförändrad. Sammantaget bedöms en omdaning ge samma avrinnings som idag från området (flöde och volym) men dagvattnet kommer att vara renare. En positiv effekt uppstår därför. 10(14)

11 7 Flöden från planområdet Flödesberäkningar redovisas i bilaga samt i tabell 1. Beräkningarna visar att dagvattenflödet ut från området kommer att ligga på samma nivå som i nuläget, förutsatt att inga speciella åtgärder vidtas för att infiltrera/fördröja dagvatten inom planområdet. Avrinningskoefficienten för hela området är cirka 0,8 både i nuläget och efter omdaning. Avrinningen från området fördelas till två ledningar som ansluter till det allmänna ledningsnätet i Löfströms allé. Uppskattningsvis tar varje anslutning cirka hälften av avrinningen från planområdet. Tabell 1. Flöden beräknade utan LOD-åtgärder (se även bilagda beräkningar). Ytor i m². Avrinningsområde Lokalgata/ p-ytor Tak Innergårdar Gröna ytor Total yta Flöde l/s* Nuläge Ca Efter omdaning Ca Differens *: 10-årsregn med 10 min varaktighet då rinntiderna bedöms bli korta inom området. 30 minuters varaktig het ger cirka hälften av flödet (se beräkning i bilaga) Åtgärder efter omdaning enligt avsnitt 7 kommer att reducera avrinningen från området. I vilken omfattning detta kommer att ske är svårbedömt, bl.a. beroende på att lokala infiltrationsförhållanden inte är kända samt att utformning och placering av raingardens/trädplanteringar görs i senare skeden. Det förefaller dock rimligt att en väsentlig del av områdets avrinning kan infiltreras och/eller fördröjas. Detta kan påverka flöden och volymer olika, sannolikt kommer flödet (l/s) att reduceras mer än utsläppta volymer (m 3 ) eftersom överskottsvatten efter passage genom växtzoner måste ledas bort via det allmänna ledningsnätet. Ett rimligt antagande kan vara att cirka 30 % av områdets avrinning kan omhändertas lokalt på något sätt. Detta leder teoretiskt till 30 % minskning av flödet ut från planområdet vid korta intensiva regn. Beroende av olika faktorer kommer överskottsvatten (ej uppskattningsbar mängd) att ledas bort under en längre tid efter ett sådant nederbördstillfälle. Flödet under denna period bedöms dock ligga på låga nivåer. 8 Åtgärdsförslag För att åstadkomma en minskning av avrinningen till Bällstaån och i möjligaste mån hålla uppe grundvattennivåerna för att undvika sättningar rekommenderas infiltration (där detta är möjligt) i de fyllnadsmassor som överlagrar leran (geoteknisk bedömning, 2012). Detta kan ske genom att avrinning från tak leds till flera mindre infiltrationsmagasin av modern typ (dagvattenkassetter med bräddavlopp till allmänt ledningsnät). Vissa begränsningar finns för placeringen av infiltrationsmagasin, om 11(14)

12 dessa ska vara körbara bör marktäckningen vara minst cirka 0,8 m. Magasinen bör inte heller placeras för nära konstruktioner som kan ta skada. Lokalgatornas avrinning kan omhändertas i träd- och växtplanteringar mellan köryta och gångbana. Trädplanteringar med skelettjord längs med gatan bedöms kunna ha en väsentlig flödesdämpande effekt (se figur 6). En sådan anläggning i Hammarby sjöstad har utvärderats och bedömts kunna fördröja 10-årsregn med korta varaktigheter, d.v.s. i de flesta fall intensiva sommarregn. Vid tillfällen då kapaciteten överskrids kan dagvatten brädda ut till befintligt ledningsnät i gatan. Överskottsvatten leds via dagvattenledningar i lokalgator mot Bällstaån. Genom fastläggning i mark och växternas upptag sker även en minskning av föroreningstillförseln till recipienten. Liknande LOD-förslag förekommer i planeringen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Gata och p-yta med hårdgjorda ytor Dagvattenledning Figur 6. Principskiss (profil), skelettjordsanläggning i Hammarby sjöstad, Stockholm. Ytterligare exempel på utformning finns i Växtbäddar i Stockholms stad en handbok Det centrala stråket i området efter omdaning är tänkt att få en bättre och mer inbjudande utformning än i nuläget. I denna del kan dagvattenhanteringen positivt bidra till områdets karaktär genom att olika typer av s.k raingardens anläggs längs med stråket. Se förslag från Temagruppen, bilaga 6. De kommande innergårdarna som omgärdas av bostadshus bör utformas med så mycket gröna ytor och genomsläpplig markbeläggning som möjligt. Den mindre av de två ledningarna ut från området kan få kapacitetsbrist vid intensiva regn med återkomststid > 10 år. Därför bör fördröjande åtgärder främst inriktas på tillrinningen till denna, det vill säga från de sydöstra delarna av området.. 12(14)

13 9 Planförslag konsekvenser med genomförda åtgärder Genomförs de föreslagna åtgärdena (se avsnitt 7 samt bifogad situationsplan) bedöms tillförseln av dagvatten/föroreningar till Bällstaån minska väsentligt jämfört med nuläget. Därmed kan uppsatta miljömål för Bällstaån och Bällstaviken lättare uppnås. På grund av den förändrande markanvändningen sker dock en minskning av föroreningstillförseln även utan speciella åtgärder. Byggperioden bedöms som känslig ur föroreningssynpunkt, se avsnitt 10 nedan. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan uppfyllas efter exploatering genom ett antal olika LOD-åtgärder. Det finns goda möjligheter att reducera flöden/avrunnen volym ut från området med gröna ytor på innergårdar och infiltration i trädplanteringar/raingardens. Översvämningsrisken i området bedöms som låg efter omdaning då preliminär höjdsättning i stort sett verkar eliminera lokala lågpunkter i området. Ytlig avrinning i området leds via centrala angöringen (Ågatan) till Löfströms allé och sedan vidare sydväst i Ågatan mot Bällstaån. 10 Byggskedet Under anläggningsskedet finns risk för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet nedströms området. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Avståndet till Bällstaån är kort vilket speciellt bör beaktas. Bällstaån är dessutom en liten recipient vilket gör den extra känslig för utsläpp, speciellt i samband med eventuell fiskvandring uppströms i vattendraget. Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. 13(14)

14 11 Referenser Ledningskartor, , Sundbybergs stad Samlingskarta, , Sundbybergs stad Diverse skisser och underlag över planområdet, Diligentia PM Geoteknik Kv Kabeln Sundbybergs stad, Tyréns AB Internetreferenser: (Vatteninformationssystem för Sverige) 14(14)

15

16 Uppdrag: Bilaga 2 Dagvattenhantering - Kabeln (hela fastigheten Kabeln, utan LOD-åtgärder) Ytor enligt planskiss Dimensionerande regn 10 min varaktighet Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Efter exploatering Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Tak 2,673 0,9 2, Grönområde* 0,053 0,1 0,005 0,7 0,4 0,9 0,5 1,2 0,7 Parkering 0,000 0,8 0, Innergård 0,701 0,5 0, Lokalgata 1,869 0,8 1, Summa 5,295 0,80 4, Före exploatering Tak 1,450 0,9 1, Grönområde* 0,053 0,1 0,005 0,7 0,4 0,9 0,5 1 0,7 Parkering 2,083 0,8 1, Innergård 0,283 0,5 0, Lokalgata 1,426 0,8 1, , Summa 5,295 0,80 4, , Flöde efter exploatering: 553 l/s 723 l/s 958 l/s Flöde före exploatering: 554 l/s 724 l/s 958 l/s Diff i % 0 % 0 % 0 % Diff i l/s 0 l/s 0 l/s -1 l/s Rinntiderna i området till närmaste anslutning är sannolikt inte över tio minuter. Avrinningen belastar enligt VA-karta två anslutningar längs med Löfströms allé Klimatfaktor ej använd *: Mindre gröna border kring nuvarande parkeringar har inte tagits med i beräkningarna. Ungefär samma gröna yta bedöms finnas i området efter omdaning. Därmed påverkas inte jämförelsen. I absoluta tal uppskattas minskningen pga gröna mindre ytor vara cirka 50 l/s vilket ligger inom felmarginalen för beräkningarna.

17 Uppdrag: Bilaga 2 Dagvattenhantering - Kabeln (hela fastigheten Kabeln, utan LOD-åtgärder) Ytor enligt planskiss Dimensionerande regn 30 min varaktighet Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 30 min 30 min 30 min Regnintensitet 68 l/s*ha 92 l/s*ha 116 l/s*ha mm nederbörd 12,3 mm 16,6 mm 20,8 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Efter exploatering Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Tak 2,673 0,9 2, Grönområde* 0,053 0,1 0,005 0,4 0,6 0,5 0,9 0,6 1,1 Parkering 0,000 0,8 0, Innergård 0,701 0,5 0, Lokalgata 1,869 0,8 1, Summa 5,295 0,80 4, Före exploatering Tak 1,450 0,9 1, Grönområde* 0,053 0,1 0,005 0,4 0,6 0,5 0,9 1 1,1 Parkering 2,083 0,8 1, Innergård 0,283 0,5 0, Lokalgata 1,426 0,8 1, Summa 5,295 0,80 4, Flöde efter exploatering: 289 l/s 393 l/s 493 l/s Flöde före exploatering: 290 l/s 393 l/s 493 l/s Diff i % 0 % 0 % 0 % Diff i l/s 0 l/s 0 l/s 0 l/s Rinntiderna i området till närmaste anslutning är sannolikt inte över tio minuter. Avrinningen belastar enligt VA-karta två anslutningar längs med Löfströms allé Klimatfaktor ej använd *: Mindre gröna border kring nuvarande parkeringar har inte tagits med i beräkningarna. Ungefär samma gröna yta bedöms finnas i området efter omdaning. Därmed påverkas inte jämförelsen. I absoluta tal uppskattas minskningen pga gröna mindre ytor vara cirka 50 l/s vilket ligger inom felmarginalen för beräkningarna.

18

19

20 Kabeln - Dagvattenhantering uppdrag , bilaga 5 Spårområde Planområdesgräns, ungefärligt läge Bearbetad Tyréns Dagvattenledning (Ø ) Löfströms allé Lågpunkter Dagvattenledning (Ø 600) Bällstaån Esplanaden Dagvattenledningar (2 st Ø 800)

21 Konceptplan Kabeln - Dagvattenhantering Tyréns uppdrag , bilaga 6 1 Teckenförklaring I huvudsak gröna platser Rain Gar den I huvudsak hårdgjorda platser Platser annonseras även i stråket Park yta Gång- och mötesplats Ra in Ga rde Raingarden n Stråk, Shared space Avvattning mot rain gardens A Ra in Ga rde n A rt tfa -/U In Ra in Ga rde n NORR Projektnr: SKALA 1:1000/A3 Kv Kabeln Sundbyberg Förslagsskiss Tema landskapsarkitekter m

22 Samling av dagvatten i huvudstråk 2 En hållbar stadsdel bör ta hand om sitt dagvatten innan överskottet brädder till stadens nätverk. Inom Kv Kabelnområdet, detta ske genom att dagvattnet samlas upp i en serie så kallade rain gardens. Där fördröjas, rengörs samt infiltreras vattnet ner i marken. Växtligheten i rain garden ska tåla såväl torrperioder som kraftiga regn och kompletteras med dräneringsbrunnar mot tillfälliga översvämningar. En långsträckt rain garden löper längs hela stråket för att kunna ta så mycket som möjligt av dagvattnet. Dessa rain gardens kommer att ta hand om dagvatten från angränsande hårdgjorda markytor, körfält i shared space samt de omgivande gång och sittytorna. Beroende på förväntad vattenmängd och kapacitet av dessa rain gardens, är det möjligt att de också kan ta hand om en del av takvatten från angränsande byggnader. Den frågan ska undersökes under projekteringsskedet. Shared space gång-, cyckel-, körstråk med rain garden Sektion A,A 1:200 På grund av marklutningar längs stråket, kommer dessa föreslagna rain gardens att vara byggas som en serie av celler. Under normalla förhållanden, kommer vattnet infiltreras i cellen som det rinner in till. Vid stor nederbörd och perioder av översvämmning, kommer vattnet rinna mellan cellerna via en serie av skibord. Till slut ska vattnet samlas i ett nedgrävdt fördröjningsmagasin som placeras i lågpunkten av området. Detta porlande och flytande vatten i rain gardens kommer att tillföra en dynamisk karaktär inom området och möjligöra ett synligt hållbart dagvattensystem. Rain garden skiss: Infälld rain garden mellan shared space stråk och trottoar. Växtlighet i rain garden ska tåla blött förhållande samt torrperioder. Kraftig regn och tillfällig översvämmning hanteras av skibord som kopplas rain garden celler och leda till bräddavlopp. Projektnr: Kv Kabeln Sundbyberg Förslagsskiss Tema landskapsarkitekter

23 Dagvatten integrerad i landskapet 3 dagvatten fördröjning, rengöring samt infiltration med rain gardens Strama rain gardens som klarar torka så väl som kraftiga regn är en miljösmart dagvattenhantering där dagvattnet från stråkets hårdgjorda golv infiltreras. Grafiskt stansade markgaller överbryggar rain gardens. Planteringsområden kring stråket som ta emot dagvatten och utöka infiltrations möjligheter Basbeläggning av smågatsten och andra porös markplattor som möjliggör infiltrering Projektnr: Kv Kabeln Sundbyberg Förslagsskiss Tema landskapsarkitekter