Stark tillsammans. Avgiftsutredningen. Förbundsrådet maj 2014 beslutade att godkänna förslaget

Stark tillsammans Avgiftsutredningen Förbundsrådet 22-23 maj 2014 beslutade att godkänna förslaget

Avgiftsutredningen Innehåll Förord 1. Bakgrund till avgiftsutredningen Avgiftsutredningens uppgift Avgiftsutredningens sammansättning 2. Utredningens förslag 3. Dagens avgiftssystem Krav på ett framtida avgiftssystem 4. Centrala frågeställningar Ytterligare frågeställningar 4:1. Enkäten till avdelningarna Avdelningarnas svar 4:2. Diskussionen i förbundsrådet 4:3. Medlemsundersökningen 4:4. Sammanfattning av slutsatser 5. Effekter av ändring av golv och tak i avgiftssystemet Avgiftsjusteringar 6. Avdelningarnas ekonomi framåtsikt Beräkning av avdelningsavgiftens utveckling Medlemsutveckling 7. Utjämningssystemet 8. Tabellbilaga 3 4 5 6 6 7 8 8 9 10 12 13 14 15 15 17 17 18 18 18 19 20

4 AVGIFTSUTREDNINGEN FÖRORD Utredningen om ett framtida avgiftssystem (FAST) beslutades av kongressen 2011. Utredningen har efter beslut i FS arbetat sedan december 2012. Utredningen har gått igenom och analyserat de motioner som kongressen beslutade att hänskjuta till utredningen. Därutöver har man analyserat ett antal ytterligare frågeställningar som utredningen själva har aktualiserat för att få en heltäckande utredning. Vidare har utredningen genomfört enkäter och diskussioner i organisationen för att så långt som möjligt fånga in medlemmarnas synpunkter. Utredningen anses nu slutförd och överlämnas härmed till FS för vidare behandling Stockholm i januari 2014 Lars-Anders Häggström Ordförande

AVGIFTSUTREDNINGEN 5 1. BAKGRUND TILL AVGIFTSUTREDNINGEN Till Handels kongress 2011 inkom flera olika motioner som behandlade organisationens medlemsavgiftssystem. Sex av dessa motioner hade krav på ändringar i avgiftssystemet. Förbundsstyrelsen föreslog att motionerna skulle hänskjutas till en utredning vilket också blev kongressens beslut. Följande motioner avses: att utreda om vi har rättvisa medlemsavgifter (O.6.1 första att-satsen), bifall från kongressen att Handels inför procentuella avgifter (O.6.2 första att-satsen), besvarad av kongressen att taket höjs till samma nivå som inkomstförsäkringen täcker upp till, dvs. taket blir då 34.000 kr (O.6.3 andra att-satsen), besvarad av kongressen att Handels under kongressperioden gör en utredning som syftar till att införa procentuella avgifter (O.6.3 fjärde att-satsen), besvarad av kongressen att det inte skall finnas någon övre gräns för medlemsavgiftens storlek (O.6.4 ), besvarad av kongressen att medlemsavgiften skall vara lika i samtliga förbundets avdelningar i respektive avgiftsklasser (O.6.5 ), besvarad av kongressen att Handels utreder frågan att ge de som betalar autogiro får en lägre avgift (O.6.7), besvarad av kongressen Avgiftskommitténs förslag, som antogs av kongressen, löd: Avgiftskommittén ser ett behov av att göra en större översyn av medlemsavgiftssystemet. Avgiftskommittén föreslår därför kongressen att ge Handels förbundsstyrelse i uppdrag att tillsätta en utredning av medlemsavgiftssystemet som har till uppgift att se över detta i sin helhet. Utredningen bör ha möjlighet att komma med delrapporter som underlag för beslut i förbundsstyrelsen och/ eller förbundsrådet under arbetets gång. Rapport från utredningen lämnas på nästkommande kongress, år 2016. Med hänsyn till att en utredning tillsätts tillstyrker avgiftskommittén att motioner som föreslår genomgripande förändringar i avgiftssystemet anses besvarade och hänskjuts till utredningen. Det är viktigt att utredningen ges möjlighet att resonera kring olika typer av avgiftssystem utan att kongressen på förhand har bestämt vad utredningen ska komma fram till. Det innebär exempelvis att utredningen bör titta på vad procentuella avgifter skulle innebära och väga föroch nackdelar mot andra system, men inte ha som syfte att arbeta för att införa en viss typ av avgiftssystem.

6 AVGIFTSUTREDNINGEN Avgiftsutredningens uppgift Med anledning av kongressbeslutet tillsattes 2012 en utredning i förbundet. Utredningen gavs i uppdrag att särskilt beakta följande fyra områden: Avgiftssystemets konstruktion och hur uttag och justeringar av avgifter ska kunna göras i framtiden. Hur balansen mellan eget kapital och uttag av medlemsavgift kan hanteras. Enkelheten i att betala medlemsavgiften. Betalning ska helst också göras i former som är effektiva ur såväl administrativt, ekonomiskt som miljömässigt perspektiv. Systemet ska av medlemmarna upplevas som transparent och rättvist. Avgiftsutredningens sammansättning Medlemmarna i avgiftsutredningen har varit: Ordförande Lars-Anders Häggström, förbundsordförande Ledamot Magnus Andersson, förtroendevald revisor i förbundet Ledamot Annika Örnemark, ombudsman avd. 24 Ledamot Yvonne Cederberg, ekonomichef Sekreterare Jens Thulin, controller

AVGIFTSUTREDNINGEN 7 2. UTREDNINGENS FÖRSLAG Utredningen har tittat på olika möjliga förändringar av medlemsavgiftssystemets konstruktion. Det slutliga förslaget innebär en vidareutveckling av dagens medlemssystem. Att införa procentuella avgifter eller minska antalet avgiftsklasser hade inneburit en radikal kursändring, med omfattande följdverkningar. När den enda riktigt stora förändringen blir införande av gemensamma avgifter i hela landet kan de bärande delarna av det nuvarande systemet bevaras. Utredningen lämnar följande förslag: 1. Utredningen föreslår införande av en gemensam nivå på avdelningsavgiften från 1 januari 2017. Detta skulle medföra betydande fördelar. Det skulle gå i linje med tanken om det likvärdiga medlemskapet samtidigt som medlemsrekryteringen skulle underlättas. 2. Utredningen föreslår, från samma tidpunkt, införande av ett utjämningssystem. Under en övergångsperiod, 2017 2021, ska de avdelningar som, till följd av gemensam nivå på avdelningsavgiften, får minskad medlemsintäkt kompenseras. Berörda avdelningar kompenseras därigenom ekonomiskt och ges under en längre period möjlighet att anpassa sin verksamhet till de nya förutsättningarna. 3. Utredningen föreslår, med start 1 januari 2017, att kommande justeringar av avdelningsavgiften kopplas till reallöneutvecklingen. Idag beslutar varje avdelnings representantskap om avgiftsnivån. Med en gemensam nivå på avdelningsavgiften fungerar inte längre denna modell. Det är därför lämpligt att införa motsvarande modell för avgiftsjusteringar som gäller för förbundsavgiften. 4. Utredningen föreslår, med ikraftträdande 1 januari 2015, införande av två nya avgiftsklasser inför 2015, 27.000-27.999 kr samt 28.000 kr och däröver. De nya avgiftsklasserna föreslås få 338 kr respektive 345 kr i förbundsavgift, exklusive stadgereglerade höjningar. 5. Utredningen föreslår från 1 januari 2015 införa en ny avgiftsklass, 0-9.999 kr. Det innebär att de befintliga avgiftsklasserna 8.000-8.999 kr samt 9.000-9.999 kr utgår. 6. Utredningen föreslår att förbundsstyrelsen överlämnar utredningen till förbundsrådets ordinarie sammanträde 2014, för att besluta om punkterna 4 och 5. Vidare föreslå förbundsrådet 2014 att föreslå kongressen besluta i enlighet med utredningens övriga förslag.

8 AVGIFTSUTREDNINGEN 3. DAGENS AVGIFTSSYSTEM Förbundets nuvarande avgiftssystem bygger på att medlemmarna är indelade i ett antal olika medlemsformer: 1 Yrkesverksam medlem i förbund och a-kassa 2 Yrkesverksam medlem i förbundet 3 Yrkesverksam medlem i a-kassa 4 Pensionär 5 Frimedlem 6 Förtidspensionär med a-kassa 7 Elevmedlem 8 Dubbelansluten För medlemsformerna 1 och 2 finns en underliggande sortering i olika avgiftsklasser. Den lägsta avgiftsklassen omfattar medlemmar med mindre än 8.000 kr i månadslön och den högsta medlemmar med mer än 26.000 kr i månadslön. Varje mellanliggande avgiftsklass omfattar ett inkomstintervall om 1.000 kronor. Sammanlagt finns det med andra ord 20 avgiftsklasser. Förbundsrådet kan fatta beslut om att inrätta nya avgiftsklasser. Meningen är att nya avgiftsklasser ska tillkomma i takt med att inkomsterna ökar. Medlemsavgiften är uppdelad i en förbundsavgift och en avdelningsavgift. Storleken på förbundsavgiften fastställs av kongressen. Förbundsstyrelsen gör därefter en årlig indexuppräkning av avgiften, baserad på reallöneutvecklingen. Avdelningsavgiften fastställs årligen av respektive avdelnings representantskap. Avdelningsavgiften får inte avvika mer än 10 kronor från medianavgiften i respektive avgiftsklass. Krav på ett framtida avgiftssystem Avgiftsutredningen inledde sitt arbete med att ta fram ett antal generella krav som bör kunna ställas på förbundets medlemsavgiftssystem. 1. Strävan mot enhetlighet Idag finns variationer i avgiftens storlek beroende på var medlemmen bor i landet. Målsättningen bör vara att sträva efter ökad enhetlighet och få enhetliga avgifter i hela förbundet. 2. Likvärdigt medlemskap Medlemskapet ska vara likvärdigt för alla medlemmar. Avgiften ska upplevas som rättvist fördelad utifrån inkomstnivå. 3. Tydlig avgiftskonstruktion Avgiften ska sättas på en nivå som inte stöter bort tänkbara medlemmar. Avgiftssystemet bör också byggas så att det blir långsiktigt hållbart. 4. Enkelt att förstå och betala sin avgift Det ska vara enkelt att förstå hur avgiften är framräknad och att betala in avgiften. Man ska som medlem lätt kunna se vilka delar avgiften består av. 5. Smidig administration Avgiftssystemets konstruktion bör vara sådan att den löpande administrationen fungerar så smidigt som möjligt.

AVGIFTSUTREDNINGEN 9 4. CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR Under utredningens gång utkristalliserades snart tre centrala frågeställningar. Dessa har haft stor påverkan på utredningens arbete. Fråga 1. Procentuella avgifter Två av motionerna till kongressen 2011 handlade om procentuella avgifter. Det skulle praktiskt innebära att medlemsavgiften sätts i form av en fast procentsats av månadsinkomsten. Alla medlemmar i förbundet skulle med andra ord betala samma andel av sin inkomst i medlemsavgift. Fördelen med ett sådant system är att det är absolut rättvist. Nackdelen är att det kan vara svårt att administrera, både för förbundet och för den enskilde medlemmen. Nyligen har Kommunal frångått procentuella avgifter, eftersom de ansett det omöjligt att administrera. Kommunal, och andra LO-förbund som har eller haft procentuella avgifter, har alla använt arbetsgivardrag, alltså att arbetsgivaren räknat ut och betalat in avgiften. Vid en konfliktsituation kan detta beroendeförhållande lätt utnyttjas av arbetsgivarsidan som då slutar betala in avgiften. Med arbetsgivardrag följer dessutom att arbetsgivaren får veta vilka arbetstagare som är medlemmar i en facklig organisation, något som är olämpligt av integritetsskäl. Handels beslöt 1995 att frångå arbetsgivardrag och istället ha autogiro som huvudsakligt betalningssätt. Fråga 2. System med färre avgiftsklasser Flera andra LO-förbund har de senaste åren infört system med färre avgiftsklasser. Varje avgiftsklass gäller då för ett större inkomstspann t.ex. mellan 10 och 15 tkr i månadslön. En fördel med ett sådant system är att det är lätt att administrera. Även för den enskilde medlemmen blir det lätt att hålla ordning på avgiftens storlek, eftersom denna förändras mer sällan. Nackdelen är att den absolut rättvisa fördelning, som följer av ett procentuellt system, inte uppnås. Fråga 3. Gemensam nivå på medlemsavgiften I en av motionerna till kongressen 2011 framfördes krav på en gemensam nivå på avdelningsavgiften. Alla medlemmar i varje avgiftsklass skulle då betala samma avgift oberoende av var i landet de bor. Såväl förbunds- som a-kasseavgifterna är idag samma i hela landet. De geografiska variationer i medlemsavgiften som finns inom förbundet är enbart kopplade till avdelningsavgiften. Nackdelen med gemensam avdelningsavgift är att avdelningarna inte längre kan påverka avgiftens storlek. Utredningen har funnit följande fördelar med en gemensam nivå på avdelningsgiften; Rättvisan blir större när avgiften kopplas enbart till inkomst, inte till bostadsort. Det ligger i linje med idén om det likvärdiga medlemskapet. Rekrytering av nya medlemmar underlättas då det blir enklare att kommunicera avgiftens storlek. Även administration och materialproduktion förenklas.

10 AVGIFTSUTREDNINGEN Ytterligare frågeställningar Utöver de tre centrala frågeställningarna har utredningen, utifrån rättviseaspekten, tittat närmare på ytterligare några frågor. Dessa handlar om justeringar av golvet och taket i avgiftssystemet, kopplingen mellan avgiftens storlek och storleken på det egna kapitalet, möjligheten att differentiera avgiften utifrån betalningssätt samt möjligheten att differentiera medlemskapets innehåll. Fråga 4. Justeringar av taket och golvet i avgiftssystemet Bland motionerna från kongressen 2011 var det en (O.6.3 andra att-satsen) som handlade om att avgiftsspannets tak borde höjas till samma nivå som inkomstförsäkringen, dvs. 34.000 kr. En annan motion (O.6.4) handlade om att helt ta bort taket i avgiftsspannet. Det nuvarande avgiftssystemet bygger på att de medlemmar som har de lägsta inkomsterna enbart betalar sin egen självkostnad, alltså den direkta kostnad som förbundet har för försäkringar, utskick av Handelsnytt osv. Alla tjänster som förbundet i sig tillhandahåller får dock samtliga medlemmar del av i full omfattning, oavsett storlek på avgiften. Tanken är att medlemskapet ska vara likvärdigt och att varje medlem betalar efter förmåga. År 2014 sträcker sig avgiftsspannet för förbundsavgiften mellan 105 kr och 331 kr. En höjning av spannet till 34.000 kr skulle innebära en förbundsavgift på närmare 400 kr. Även avdelningsavgiften skulle höjas i motsvarande grad. Avgiftsutredningen menar att detta inte är hållbart. Det är viktigt att behålla gruppen med de högsta inkomsterna som medlemmar i förbundet. Trots att de är relativt få bidrar de med en viktig del av finansieringen av den verksamhet som kommer alla medlemmar till del. I avgiftskommitténs rapport till kongressen 2011 framgick att avgiftsspannet då täckte in 98,5 procent av medlemskåren. Idag är motsvarande andel 93 procent. Att andelen sjunkit beror på att inkomsterna ökat samtidigt som avgiftsspannet legat fast. Avgiftsutredningens slutsats är därför att det finns behov av att justera avgiftsspannet uppåt. Fråga 5. Kopplingen mellan avgiftens storlek och det egna kapitalet Ett av utredningens uppdrag var att hitta ett sätt att hantera balansen mellan eget kapital och uttag av medlemsavgift. En fast nivå på avdelningsavgiften skulle ofrånkomligt leda till att vissa avdelningar får höjd och andra sänkt årlig medlemsintäkt, jämfört med idag. Avdelningarnas kapital ska utgöra en buffert för att säkra den löpande verksamheten. Förbundets kapital har däremot som primärt syfte att upprätthålla en hög konfliktberedskap. Målet för förbundet är att ha ett kapital som motsvarar 7,5 konfliktdagar. En konfliktdag motsvarar kostnaden för att ta ut samtliga förbundets yrkesaktiva medlemmar i konflikt under en dag. Sådana storskaliga konflikter förekommer knappast längre varför målet bör ses som mer teoretiskt. Förbundet uppfyller idag detta mål, även om marginalen är begränsad. En utmaning ligger i att säkerställa att det egna kapitalet växer i takt med att antalet medlemmar ökar.

AVGIFTSUTREDNINGEN 11 Avdelningarna har idag som mål att ha ett eget kapital som täcker den egna verksamheten under sex månader, räknat från den dag inbetalningen av medlemsintäkter helt upphör. Samtliga avdelningar uppfyller idag detta mål. Syftet med målet är att det ska finnas resurser till en ordnad avveckling av verksamheten. Den genomsnittliga avdelningen har ett kapital som täcker fortlevnaden under två års tid. Spridningen mellan avdelningarna är dock stor, från sju månader till över sex år. I tabell 7 i tabellbilagan finns uppgifter om storleken på avdelningarnas egna kapital. Förbundet har enligt stadgarna möjlighet att vid en större konflikt låna kapital av avdelningarna, motsvarande den del av det egna kapitalet som överstiger 12 månaders fortlevnad. Med en fortsatt stark utveckling på medlemssidan så är denna möjlighet ett sätt att säkerställa att förbundets konfliktberedskap kan bibehållas. Avgiftsutredningens slutsats är att det idag saknas förutsättningar att skapa mer fasta regler för att reglera sambandet mellan avdelningarnas egna kapital och avgiftsuttaget. De lokala variationerna är alltför stora för att fasta regler ska ge önskat resultat. Fråga 6. Om differentierad avgift utifrån betalningssätt En motion (O.6.7) handlade om att differentiera medlemsavgiften utifrån om medlemmen valt att betala med autogiro eller inte. Förbundets styckkostnad för en autogiroinbetalning är något lägre än för andra inbetalningsformer. De övriga inbetalningsformerna är för närvarande inbetalningskort, direktinbetalning till plusgiro, e-faktura samt kontantbetalning (sällan förekommande). Ytterligare möjliga betalningssätt kan förväntas tillkomma framöver. Förbundet har idag ett stort antal möjliga avgiftsnivåer, kopplade till inkomst och bostadsort. Antalet skulle reduceras med en gemensam nivå på avdelningsavgiften. Oaktat detta skulle en differentiering av avgiften utifrån inbetalningssätt leda till en betydande ökning av antalet möjliga variationer av avgiften. Det här står i strid med idén om det likvärdiga medlemskapet, där alla betalar efter förmåga. Det skulle även leda till en mer omfattande administration än idag samt försvåra rekryteringen av nya medlemmar. Avgiftsutredningens slutsats är därför att det vore olämpligt att differentiera avgiften utifrån betalningssätt. Fråga 7. Om differentiering av medlemskapets innehåll En möjlighet vore att dela upp medlemskapet i olika delar, där varje medlem väljer vad som ska ingå. Denna fråga ligger nära frågan om differentierad avgift utifrån betalningssätt. Frågan togs upp i Avgiftskommitténs rapport till kongressen 2011 och avvisades där med följande motivering: Utmaningar för det likvärdiga medlemskapet En ytterligare utmaning för medlemsavgiftssystemet är hur det passar för olika grupper och om skillnader inom medlemsgruppen ställer krav på att medlemskapet inte längre ska vara likadant för alla. En väg att gå för att möta denna utmaning är att inrätta olika medlemskap för olika grupper. En variant av detta är så kallade tilläggsmedlemskap där det finns ett basmedlemskap men där det sedan står varje medlem fritt att köpa olika tilläggstjänster. Ett sådant, framtida, vägval skulle innebära att Handels frångår principen om det likvärdiga medlemskapet. Det innebär också att vissa förmåner som idag baseras på hela medlemskollektivet, exempelvis hemförsäkringen, blir mindre förmånliga när färre omfattas. Detta kommer i huvudsak att drabba de med lägst inkomster. I praktiken innebär denna

12 AVGIFTSUTREDNINGEN lösning att den som har råd kan köpa mer och bättre hjälp från sin fackliga organisation, en i grunden ideologisk fråga att ta ställning till. Med anledning av detta har avgiftskommittén i sina resonemang valt att avvisa en sådan inriktning för Handels i framtiden. Avgiftsutredningen ställer sig bakom Avgiftskommitténs ställningstagande i denna fråga. Det ligger ett värde i det likvärdiga medlemskapet. Alla medlemmar är med och bidrar till hela förbundets verksamhet, oavsett i vilken grad den enskilde medlemmen har behov av stöd. 4:1. ENKÄTEN TILL AVDELNINGARNA För att få en bild av avdelningarnas syn på frågorna valde utredningen att skicka ut en enkät. Enkäten innehöll tre frågor, en för var och en av de centrala frågeställningarna. Frågorna riktades till avdelningsstyrelsen eller arbetsutskottet. Varje fråga skulle besvaras med ja eller nej med möjlighet att komma med kommentarer. Frågorna var formulerade på följande sätt: Fråga 1. Procentuella avgifter Flera av motionerna under kongressen handlade om procentuella avgifter. Avgiftsutredningen menar att det vore förknippat med betydande svårigheter att införa procentuella avgifter. Detta beror i huvudsak på följande: Det är svårt att beräkna den exakta inkomsten på förhand. Med extra timmar, Ob-ersättning med mera varierar inkomsten mycket mellan olika månader. För att procentuella avgifter ska fungera praktiskt behövs arbetsgivardrag, dvs. att arbetsgivaren räknar ut avgiften och betalar in denna. De förbund som har eller har haft procentuella avgifter har alla använt arbetsgivardrag. Handels har tidigare använt arbetsgivardrag men gått ifrån detta, främst eftersom det lätt kan utnyttjas av arbetsgivarsidan i händelse av konflikt. Med arbetsgivardrag får arbetsgivaren veta vilka som är medlemmar i en facklig organisation vilket är olämpligt av integritetsskäl. På sikt kan Skatteverket komma att inhämta inkomstuppgifter per månad, istället för per år som idag. Det skulle då, hypotetiskt sett, bli möjligt att basera avgiften på uppgifter från Skatteverket. Vilka som ska få tillgång till Skatteverkets uppgifter är ännu inte klarlagt. Den bild vi har är att det rör sig om myndigheter och att vi därmed inte skulle kunna använda informationen. - - - Vi delar avgiftsutredningens tankar att procentuella avgifter skulle vara svårt att hantera praktiskt och att arbetet därför bör inriktas på att skapa en annan typ av system. (ja / nej). Fråga 2. System med färre avgiftsklasser Flera av de andra LO-förbunden har de senaste åren infört system med färre avgiftsklasser. Livs har ett system med fyra avgiftsklasser och inom HRF finns fem. Avgiftsutredningen menar att ett system av denna modell skulle gå emot andan i motionerna från kongressen. Om kongressens önskan är att införa ett

AVGIFTSUTREDNINGEN 13 procentuellt system, och detta inte är praktiskt möjligt, bör avgiftsutredningens arbete inriktas på att skapa ett system med en procentliknande konstruktion. - - - Vi delar avgiftsutredningens tankar om att ett system med färre avgiftsklasser inte skulle stämma överens med kongressens önskan om ett procentuellt system (ja / nej) Fråga 3. Gemensam nivå på avdelningsavgifter I en av kongressmotionerna framfördes önskemål om en gemensam nivå på avdelningsavgiften. Alla medlemmar i förbundet skulle då betala samma avgift oberoende av var i landet de bor. Avgiftsutredningen menar att detta skulle medföra väsentliga administrativa fördelar. Medlemsrekryteringen skulle underlättas om rekryteraren enkelt kan kommunicera medlemsavgiftens storlek till blivande medlemmar. Den modell vi har idag där avdelningen direkt får medlemsavgiften inbetald skulle inte behöva förändras. Den gemensamma avgiften skulle sättas på en nivå som är långsiktigt hållbar. Avdelningarnas verksamhet ska kunna bedrivas med motsvarande kvalitet och omfattning som idag. - - - Vi delar avgiftsutredningens tankar om att ett system med en gemensam nivå på avdelningsavgiften skulle vara bra. Det skulle bidra till att avgiften uppfattas som rättvis av förbundets medlemmar och vara ett led i att uppnå det likvärdiga medlemskapet. (ja / nej). Avdelningarnas svar Samtliga 19 avdelningar besvarade enkäten. Av avdelningarna svarade 10 stycken ja på alla tre frågorna utan förbehåll. I övrigt framkom följande synpunkter: Procentuella avgifter Samtliga avdelningar delade avgiftsutredningens uppfattning att det vore olämpligt att införa helt procentuella avgifter. Några avdelningar uttryckte även att man är nöjda med dagens system samt att en återgång till arbetsgivardrag inte är önskvärd. Färre avgiftsklasser Flertalet avdelningar delade avgiftsutredningens uppfattning om att det skulle strida mot andan i motionerna att minska antalet avgiftsklasser. Några avdelningar tryckte särskilt på att det är viktigt att medlemmar med låga inkomster inte ska behöva betala en hög andel av sin inkomst i avgift till förbundet. Gemensam avgiftsnivå Svaren från avdelningarna visade här upp en blandad bild. Hälften av avdelningarna var oreserverat positiva till tanken på en gemensam nivå på avdelningsavgiften. Övriga avdelningar var antingen tveksamma eller negativa. De argument som framfördes var i huvudsak dessa:

14 AVGIFTSUTREDNINGEN Avdelningarnas grad av självbestämmande minskas. Mängden insatser som krävs för att nå förbundets mål ser olika ut på olika platser. Vissa delar av landet är mer svårbearbetade och där behövs en högre avgift för att kompensera för de kostnader som det medför. Avdelningens möjlighet att styra sin ekonomi begränsas. En avdelning i ekonomisk kris berövas sina möjligheter att på egen hand reglera detta genom avgiftshöjningar. På motsvarande sätt kan avdelningen förhindras att genomföra satsningar, på t.ex. rekrytering eller kursverksamhet, när det inte kan finansieras med höjda avgifter. Redan idag finns begränsningar av avdelningsavgiftens storlek. Avdelningsavgiften i varje avgiftsklass får inte avvika mer än 10 kr från medianavgiften. Detta bör vara tillräckligt för att avgiften ändå ska kunna anses rättvis. Utredningens slutsats är att det bland avdelningarna finns en majoritet för gemensamma avgifter. Gruppen tveksamma var dock betydande, sannolikt beroende på att inga detaljer kring förslaget presenterades. 4:2. DISKUSSIONEN I FÖRBUNDSRÅDET Den 28:e maj 2013 togs frågan om gemensamma avgifter upp på Förbundsrådets möte. Ledamöterna diskuterade frågorna uppdelade i tio grupper. Av grupperna var fem stycken positiva, två negativa och tre oeniga i frågan om en gemensam avgiftsnivå. De viktigaste argumenten som grupperna angav var följande: För gemensamma avgifter Medlemsrekryteringen underlättas Det blir enklare för medlemmarna Medlemskapet blir mer likvärdigt Administrationen underlättas Mot gemensamma avgifter Verksamheten och ambitionsnivån ser olika ut i olika avdelningar Avdelningarnas självbestämmande begränsas Förbundet är inte moget för denna förändring Risken finns att problem uppstår under själva införandeskedet Förändringen kan bli första steget mot en sammanslagen ekonomi för hela förbundet Avdelningar som har hög avgift idag riskerar att få problem Förutsättningarna ser olika ut avseende avstånd och arbetsplatstäthet Medlemstapp kan uppstå när avgiften höjs i vissa avdelningar Generella synpunkter Om gemensamma avgifter ska införas behövs ett utjämningssystem Om enhetliga avgifter ska införas bör det ske gradvis. Utredningens slutsats är att det i förbundsrådet finns en majoritet för införande av gemensamma avgifter. Gruppen tveksamma är dock inte obetydlig.

AVGIFTSUTREDNINGEN 15 4:3. MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN För att få ytterligare underlag genomförde utredningen en medlemsundersökning genom Novus. Under september 2013 tillfrågades 1168 av förbundets medlemmar om sin syn på gemensamma avgifter. Resultatet av undersökningen viktades sedan för att kompensera skillnader i svarsfrekvens gällande kön, ålder, bransch och om respondenten har förtroendeuppdrag eller inte. Av de tillfrågade tyckte 74 procent att det var ett mycket bra eller ganska bra förslag att införa gemensamma avgifter, 3 procent att förslaget var dåligt och 21 procent var osäkra. Av medlemmarna med förtroendeuppdrag tyckte 75 procent av förslaget var bra, 11 procent att det var dåligt medan 14 procent var osäkra. Utredningens slutsats är att det både bland medlemmarna generellt och bland de förtroendevalda finns en stark majoritet som förordar gemensamma avgifter. 4:4. SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER Med vägledning i de synpunkter som inkommit från avdelningar, förbundsråd och medlemmar har utredningen kommit fram till följande: Fråga 1. Procentuella avgifter Procentuella avgifter var den första centrala frågan som kom upp under arbetets gång. Det konstaterades att system med procentuella avgifter skulle bli svårt att hantera, en bild som också delades av avdelningarna. Eftersom detta vägval skulle bli styrande för inriktningen på det fortsatta arbetet hänsköts frågan av utredningen till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen beslöt den 28:e februari 2013 att lägga ner spåret med procentuella avgifter, av de skäl som utredningen angett. Utredningen gavs i uppdrag att fortsätta arbetet med att titta på andra alternativ gällande avgiftssystemets konstruktion. Fråga 2. System med färre avgiftsklasser Flera andra LO-förbund har de senaste åren infört system med färre avgiftsklasser. Avgiftsutredningen menar att ett system med färre avgiftsklasser skulle gå emot andan i motionerna från kongressen, något som även avdelningarna instämde i. Flera av de andra förbunden inom LO har en mer homogen medlemskår än Handels, med mindre inbördes lönespridning. Inom Handels finns ett stort antal olika medlemsgrupper med sinsemellan olika inkomstnivåer och avtal. Handels behöver därför ett system, med fler olika avgiftsklasser, för att hela medlemskåren ska täckas in på ett bra sätt. Även om idealet, ur rättvisesynpunkt, skulle vara ett procentuellt system, skulle det inte vara praktiskt genomförbart. Inriktningen borde därför bli ett system med en procentliknande konstruktion. Med detta resonemang som grund avvisar avgiftsutredningen tanken om ett system med färre avgiftsklasser. Fråga 3. Gemensam nivå på avdelningsavgifter I en av motionerna från kongressen framfördes önskemål om en gemensam nivå på avdelningsavgiften. Alla medlemmar i en viss avgiftsklass skulle då betala samma avgift oberoende av var i landet de bor. Detta skulle leda till ett mer rättvist avgiftssystem, jämfört med idag. Avgiftsutredningen menar att det

16 AVGIFTSUTREDNINGEN även skulle medföra betydande administrativa fördelar. Medlemsrekryteringen underlättas om förbundet enkelt kan kommunicera medlemsavgiftens storlek till blivande medlemmar. Det skulle dessutom stödja inriktningen mot det likvärdiga medlemskapet. Idag samlas avgifterna in centralt för att därefter fördelas ut till avdelningarna. En gemensam nivå på avdelningsavgiften skulle inte påverka denna ordning. Införandet av gemensamma avgifter skulle kortsiktigt få märkbara ekonomiska konsekvenser för avdelningarna. För att det ska fungera praktiskt krävs ett utjämningssystem som sträcker sig över flera år. Fråga 4. Justeringar av taket och golvet i avgiftssystemet I två motioner från kongressen föreslogs att taket i avgiftsspannet skulle höjas eller helt tas bort. En sådan förändring skulle riskera att leda till att de, relativt få, medlemmarna med de högsta inkomsterna väljer att lämna förbundet. Detta skulle göra betydligt större skada än nytta. Målsättningen bör däremot vara att en betydande majoritet av medlemskåren ska ha inkomster inom avgiftsspannet. Sedan kongressen 2011 har inkomsterna ökat medan avgiftsspannet legat fast. Inför 2015 bör därför nya avgiftsklasser läggas till. Fråga 5. Kopplingen mellan avgiftens storlek och det egna kapitalet Ett av utredningens uppdrag var att hitta ett sätt att hantera balansen mellan eget kapital och uttag av medlemsavgift. Avgiftsutredningens slutsats är att det idag saknas förutsättningar att reglera detta. Fråga 6. Om differentierad avgift utifrån betalningssätt En motion handlade om att differentiera medlemsavgiften utifrån om medlemmen valt att betala med autogiro eller inte. Utredningens slutsats är att en sådan förändring står i strid med idén om det likvärdiga medlemskapet samt skulle öka den administrativa belastningen. Med dessa argument som grund avvisar avgiftsutredningen tanken om differentiering av avgiften utifrån betalningssätt. Fråga 7. Om differentiering av medlemskapets innehåll En möjlighet vore att dela upp medlemskapet i olika delar, där varje medlem väljer vad som ska ingå. Denna fråga behandlades av Avgiftskommittén inför kongressen 2011 och avvisades då eftersom den strider mot idén om det likvärdiga medlemskapet. Utredningen delar denna ståndpunkt och avvisar därmed tanken om differentierat medlemskap.

AVGIFTSUTREDNINGEN 17 5. EFFEKTER AV ÄNDRING AV GOLV OCH TAK I AVGIFTSSYSTEMET När både golvet och taket höjs samtidigt påverkas medlemsintäkten sammantaget negativt. Förförbundet centralt innebär det ett tapp på 950 tkr och för alla avdelningar tillsammans 1,1 mkr. Hur stor påverkan blir per avdelning framgår av tabell 2 i tabellbilagan. Trots att förändringen initialt leder till minskad medlemsintäkt kan den inom 2-3 år förväntas bli självfinansierande. Detta beror på den kombinerade effekten av medlemsrekrytering och att medlemmar flyttas uppåt i avgiftsklasserna. En hög andel av förbundets tillväxt återfinns i de högre avgiftsklasserna. Avgiftsjusteringar Dagens avgiftssystem bygger på att avgiftsklasser successivt ska läggas till i takt med att lönerna ökar. Medlemmarna flyttas successivt uppåt i avgiftsklasser i takt med de nominella löneökningarna. Samtidigt justeras förbundsavgiften i varje avgiftsklass i takt med reallöneökningen. Som grund för beräkningen ligger indexet KPIF 1. Denna konstruktion har hittills fungerat väl. När reallöneökningen läggs till grund för justeringar av avgifterna innebär det att medlemsavgifterna ändras i takt med utfallet av avtalsrörelsen. Hos andra LO-förbund saknas liknande modeller för att löpande hantera avgiftsjusteringar. Dessa blir därför i högre grad en fråga för diskussioner och motsättningar. Utredningen menar att Handels bör hålla fast vid den nuvarande modellen. Om det i framtiden skulle uppstå turbulens i den svenska ekonomin finns risk att reallöneökningarna kan bli betydligt mindre än idag, eller till och med negativa. Om en sådan utveckling skulle pågå en längre tid kan behov uppstå av att se över modellen. För avdelningsavgifterna saknas idag ett system för att hantera löpande justeringar av avgiftsnivåerna. Respektive avdelnings representantskap fattar varje år beslut om avgiftsnivån för det kommande året. Med en gemensam avgiftsnivå fungerar inte längre detta. Utredningen föreslår därför att avdelningsavgiften årligen ska justeras enligt samma modell som gäller för förbundsavgiften. För de kommande åren bedöms reallöneutvecklingen ligga på ca 1,5 procent per år och avgifterna kommer då höjas i samma omfattning. Detta är en nivå som är tillräcklig för att avdelningarna ska kunna bedriva sin verksamhet på samma nivå som idag. 1 KPIF = Konsumentprisindex exklusive boräntor

18 AVGIFTSUTREDNINGEN 6. AVDELNINGARNAS EKONOMI FRAMÅTSIKT Införandet av en gemensam nivå på avdelningsavgiften kan innebära att ett antal avdelningar på sikt behöver anpassa sin verksamhet. Samtidigt innebär kopplingen av avdelningsavgiften till reallöneökningen att avgifterna justeras automatiskt under kommande år. Förbundet har också en stark medlemsutveckling, något som bidrar till att stärka avdelningarnas ekonomi. Utredningens bedömning är därför att avdelningarnas ekonomi kommer att utvecklas på ett sådant sätt att verksamheten kan bibehållas på en hög nivå. Beräkning av avdelningsavgiftens utveckling På kongressen 2011 beslutades att avdelningsavgiften i varje avgiftsklass ska hållas inom ett spann på +- 10 kr från medianavgiften. Detta har lett till att det satts ett tak för avdelningsavgiften, motsvarande 10 kr över medianavgiften per avgiftsklass. De avdelningar som redan har relativt hög avgift har inte haft möjlighet att höja sina avgifter ytterligare. När en gemensam avgiftsnivå införs tas denna begränsning bort. Alla avdelningar kommer framöver att få en årlig uppräkning av sina avgifter. För de kommande åren är bedömningen att reallöneutvecklingen kommer att ligga runt 1,5 procent. I tabell 3 i tabellbilagan framgår den årliga intäktsökningen per avdelning som följer av 1,5 procents reallöneökning. Medlemsutveckling Förbundet har idag en positiv medlemsutveckling. Detta bidrar till att stärka ekonomin såväl i förbundet centralt som på avdelningarna. För åren 2013-2016 är förbundets mål att öka medlemsantalet med 3.000 yrkesaktiva medlemmar per år. I tabell 4 i tabellbilagan visas den ökning av medlemsintäkten, per år och avdelning, som följer av 3.000 nya medlemmar.

AVGIFTSUTREDNINGEN 19 7. UTJÄMNINGSSYSTEMET I tabell 1 i tabellbilagan presenteras en simulering av effekten av gemensamma avgifter. Där framgår vad som skulle hända med medlemsintäkten per avdelning om 2013 års avgiftsnivåer ersattes med medianavgiften per avgiftsklass. För avdelningarna sammantaget skulle intäkterna minska med 790 tkr eller en halv procent. I vilken grad olika avdelningar påverkas varierar dock starkt. Ett antal avdelningar skulle få ökad medlemsintäkt jämfört med idag. För tre avdelningar (3, 12 och 20) kommer en gemensam avgiftsnivå innebära en betydande utmaning. För fyra avdelningar (4, 6, 18 och 36) kommer effekten av förändringen också att bli märkbar. Tre avdelningar (17, 29 och 33) påverkas i mindre omfattning. Dessa bör klara av förändringen utan större problem. För nio avdelningar (1, 2, 9, 11, 13, 16, 24, 26 och 27) leder förändringen istället till att verksamheten kan utökas jämfört med idag. En tydlig tendens att flera avdelningar ligger antingen i toppen eller i botten av avgiftsspannet. Det betyder att de har satt sina avgifter antingen 10 kr över eller 10 kr under medianavgiften i flertalet avgiftsklasser. När alla avdelningar byter till medianavgiften blir därför påverkan på dessa avdelningars medlemsintäkt relativt stor. Av förbundets 19 avdelningar är det 10 stycken som får minskad medlemsintäkt. Sammanlagt minskar deras medlemsintäkt med 4,0 mkr eller 5,4 procent. Samtidigt får övriga 9 avdelningar en ökad medlemsintäkt med sammanlagt 3,3 mkr eller 4,6 procent. De 10 avdelningar som tappar i medlemsintäkt behöver kompenseras för detta under en övergångsperiod. De ges därmed förutsättningar att anpassa sin verksamhet till de nya förutsättningarna. I tabell 5 i tabellbilagan listas de avdelningar som omfattas av utjämningen. De avdelningar som får ökad medlemsintäkt omfattas inte av utjämningen. Den ökade medlemsintäkten går till att stärka verksamheten i respektive avdelning. Förbundet centralt föreslås tillskjuta medel för att täcka kostnaderna för utjämningssystemet. Den totala kostnaden beräknas bli 12,1 mkr över en femårsperiod. Hur dessa intäkter skulle fördelas mellan avdelningarna framgår av tabell 6 i tabellbilagan. Nivån på kompensationen trappas ner gradvis, från 100 procent år 2017 till 20 procent år 2021.

20 AVGIFTSUTREDNINGEN 8. TABELLBILAGA Nedan presenteras alla olika sifferunderlag. I texten finns hänvisningar till tabellerna. Om inget annat anges avser medlemsintäkt 2013 utfallet för helåret 2013. Medlemstalen per avdelning är baserade åå utfallet för juli 2013. Eventuella summeringsfel i tabellerna beror på avrundningsdifferenser. Tabell 1. Påverkan av gemensam avgiftsnivå Påverkan av gemensam avgiftsnivå, per avdelning Årlig förändring av medlemsintäkten per avdelning (tkr) Avdelning Medlems intäkt '13 Årlig påverkan Påverkan i procent Avdelning Medlems intäkt '13 Årlig påverkan Påverkan i procent 1 12 135 418 3,4% 17 4 522-58 -1,3% 2 8 410 266 3,2% 18 7 938-333 -4,2% 3 5 449-463 -8,5% 20 27 284-2 030-7,4% 4 5 212-268 -5,1% 24 11 520 91 0,8% 6 6 880-221 -3,2% 26 4 605 83 1,8% 9 9 323 493 5,3% 27 5 674 489 8,6% 11 4 814 365 7,6% 29 4 538-54 -1,2% 12 4 776-363 -7,6% 33 4 359-4 -0,1% 13 4 434 332 7,5% 36 4 561-251 -5,5% 16 9 657 722 7,5% Summa 146 091-786 -0,5% De gråmarkerade avdelningarna får minskad medlemsintäkt medan de vita avdelningarnas medlemsintäkt ökar, till följd av gemensam avgiftsnivå.

AVGIFTSUTREDNINGEN 21 Tabell 2. Effekt av höjning av golv och tak Effekt av höjning av golv och tak i avgiftssystemet Årlig påverkan på avdelningarnas ekonomi (i tkr) Avdelning Höjt golv Höjt tak Netto Avdelning Höjt golv Höjt tak Netto 1-199 83-117 17-77 28-49 2-154 48-106 18-95 77-18 3-63 37-27 20-344 260-84 4-84 29-56 24-176 101-75 6-84 52-31 26-94 26-68 9-144 80-64 27-112 34-79 11-66 48-18 29-76 27-48 12-52 25-27 33-91 26-65 13-70 40-30 36-67 28-40 16-148 66-82 Summa -2 198 1 115-1 083 Tabell 3. Prognos årlig intäktsökning Prognos intäktsökning till följd av reallöneutveckling Årlig intäktsökning som följer av avgiftsjustering +1,5 procent (värden i tkr) Avdelning Medlems intäkt 2013 Årlig ökning Avdelning Medlems intäkt 2013 Årlig ökning 1 12 135 180 17 4 522 70 2 8 410 130 18 7 938 120 3 5 449 80 20 27 284 410 4 5 212 80 24 11 520 170 6 6 880 100 26 4 605 70 9 9 323 140 27 5 674 90 11 4 814 70 29 4 538 70 12 4 776 70 33 4 359 70 13 4 434 70 36 4 561 70 16 9 657 140 Summa 146 091 2 200

22 AVGIFTSUTREDNINGEN Tabell 4. Ekonomisk effekt av ökat medlemsantal Ekonomisk effekt av ökat medlemsantal Årlig intäktsökning som följer av 3.000 nya medlemmar (tkr) Avdelning Ökning årlig intäkt Avdelning Ökning årlig intäkt 1 300 17 120 2 220 18 190 3 130 20 650 4 120 24 300 6 160 26 120 9 250 27 160 11 130 29 110 12 100 33 120 13 110 36 110 16 250 Summa 3 650 Tabell 5. Utjämningssystemets omfattning Utjämningssystemets omfattning Belopp per avdelning (tkr) A) Avdelningar som omfattas av utjämning B) Avdelningar som inte omfattas Avdelning Underskott Avdelning Överskott 20-2 030 16 722 3-463 27 489 12-363 9 493 18-333 1 418 4-268 11 365 36-251 13 332 6-221 2 266 17-58 26 83 29-54 24 91 33-4 Summa (B) 3 260 Summa (A) -4 046

AVGIFTSUTREDNINGEN 23 Tabell 6. Intäkter till följd av utjämningssystemet Intäkter till följd av utjämningssystemet Avdelningarnas årliga ersättning under perioden 2017-2021 (tkr) Avdelning År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Summa 3 463 370 278 185 93 1 388 4 268 215 161 107 54 805 6 221 177 133 88 44 663 12 363 290 218 145 73 1 088 17 58 47 35 23 12 175 18 333 266 200 133 67 998 20 2 030 1 624 1 218 812 406 6 090 29 54 43 33 22 11 163 33 4,4 3,5 2,6 1,8 0,9 13,2 36 251 201 151 101 50 754 Summa 4 046 3 237 2 428 1 618 809 12 138 Ersättningen är 100 procent första året och trappas därefter ned med 20 procentenheter per år. Vid utgången av år 2021 upphör systemet. Tabell 7. Avdelningarnas kapital och fortlevnad Avdelningarnas egna kapital och fortlevnad* Siffror från kvartalsbokslut 3 September 2013 (tkr) Avdelning Eget kapital Antal år fortlevnad Avdelning Eget kapital Antal år fortlevnad 1 54 515 4,1 17 5 990 1,4 2 16 966 2,1 18 15 194 1,5 3 3 036 0,6 20 27 121 1,0 4 12 705 2,3 24 29 746 2,6 6 12 756 1,9 26 15 228 2,7 9 10 946 1,1 27 14 744 2,1 11 5 563 1,2 29 11 978 2,8 12 9 976 2,1 33 8 887 2,0 13 7 068 1,6 36 5 030 0,8 16 42 661 6,8 Summa 310 113 2,1 * Fortlevnaden avser hur länge det egna kapitalet kan finansiera avdelningens verksamhet, om intäkterna helt skulle upphöra. Värdet på summaraden är snittvärdet för samtliga avdelningar.

24 AVGIFTSUTREDNINGEN ANTECKNINGAR

26 AVGIFTSUTREDNINGEN

Stark tillsammans HA 19022 2016 02 Foto David Bicho handels.se Handels Direkt 0771-666 444