Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Tillämpningsområde: All hälso- och sjukvård med sjukskrivningsuppgift som Region Halland finansierar oavsett driftsform Sida 1 av 15
Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE..3 2. BAKGRUND..4 3. SYFTE.4 4. MÅL...4 5. DEFINITIONER.5 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET...6 7. ANSVARSFÖRDELNING...7 8. KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSRIVNINGSPROCESSEN...9 8.1 Bemötande av patienter... 9 8.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling... 9 8.3 Kompetens 10 8.4 Samverkan 11 8.5 Riskhantering 12 8.6 Avvikelsehantering...13 8.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik...13 8.8 Spårbarhet.14 9. UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING...15 Sida 2 av 15
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Sjukskrivningsprocessen ingår i regionens ledningssystem som ett styrande kapitel Patient dokument Sjukskrivning är en tvärställd process som ska tillämpas lika oavsett verksamhetsområde. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen från övergripande vårdgivarnivå till medarbetarnivå. Det innebär ett krav på lokal anpassning av rutinerna på förvaltningsnivå/motsvarande samt verksamhetsnivå. Sida 3 av 15
2. BAKGRUND I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att kvaliteten inom hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Konsekvenserna som en sjukskrivning kan ha för individen gör att praxis bör stödjas och styras med samma kvalitetsanspråk som hälso- och sjukvårdens övriga aktiviteter. Sjukskrivning kan utgöra en del av patientens behandling och processen är beroende av att det finns system och ledningsstrukturer för denna hos sjukvårdshuvudmannen (Regionen) men även Försäkringskassan. Sjukskrivningsprocessen kräver kompetens och kunskap för medicinska avväganden samt god kännedom om socialförsäkringens regelsystem. Handläggningen måste vara tidseffektiv och inblandade parter (patienten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivare) måste ges förutsättningar för att samverka och medverka i arbetet. Socialstyrelsen har därför tillsammans med Försäkringskassan utformat en vägledning för sjukskrivning för en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, Socialstyrelsens vägledning 2007 - Försäkringsmedicinskt beslutsstöd- vägledning för sjukskrivning. Den består av två delar, övergripande principer samt specifika rekommendationer för sjukskrivning. Tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2005:12) samt Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) utgör dessa sammantaget grunden för innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. 3. SYFTE Detta dokument är regionens (vårdgivarens) riktlinjer för sjukskrivningsprocessen i regionen och beskriver hur berörd personal ska kunna följa och säkra att alla patienter där sjukskrivning är en del av vård- och behandling får en patientsäker, rättssäker samt jämställd och kostnadseffektiv vård- och behandling. 4. MÅL Regionens (vårdgivarens) mål är en patient-, och rättssäker samt kostnadseffektiv vård- och behandling. Med patientsäker avses att sjukskrivningen ska uppfylla kravet på god vård enligt SOSFS 2005:12 God vård om ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning ska ske enligt nationella och lokala riktlinjer. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i form av 15 övergripande principer är en viktig utgångspunkt för arbetet med sjukskrivningar. Sida 4 av 15
- Säker kontraindikationer för sjukskrivning ska iakttas - Patientfokuserad sjukskrivning ska ske med respekt för individen och säkerställa ett personligt bemötande samt att patienten kan tillgodogöra sig informationen. - Jämställd bedömning av sjukskrivningsbehov ska ske på lika villkor utan omotiverade skillnader mellan könen - Ges i rimlig tid medicinsk bedömning för sjukskrivning ska, med beaktande av gällande prioriteringsregler utfärdas snarast vilket innebär att patienten har sitt underlag i handen senast inom en vecka. Med rättssäker avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med tillhörande regelverk. Med kostnadsffektiv menas en god resurshantering av sjukskrivningsprocessen ur ett individ-, verksamhets- och samhällsperspektiv. 5. DEFINITIONER Begreppet sjukskrivning Patienter sjukskriver sig själva den första veckan. Från och med dag 8 krävs läkarintyg i en sjukskrivning. Sjukskrivning i sjukvårdssammanhang är att skriva ett medicinskt underlag som styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 % på grund av sjukdom. Sjukskrivning är inte evidensbaserat avseende längd och omfattning, men samtidigt är den en del av vård och behandling av en patient. Denna uppgift ingår i begreppet att ge sakkunnig hälso- och sjukvård. Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på patienters hälsotillstånd och arbetsförmåga, eller kan ge biverkningar, så kan sjukskrivning därmed sägas vara en del av behandling och ska hanteras likhet med andra åtgärder. Sida 5 av 15
Sjukskrivningsprocessen Figuren ovan visar schematiskt flödet och samarbetet i ett enkelt sjukskrivningsärende inom vården och försäkringskassan (FK). Figuren visar även att sjukskrivningsförfarandet kan återupprepas vid förlängning av sjukskrivning. Om sjukfallet blir långdraget kan det behövas nya bedömningar och underlag från sjukskrivande läkare t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH). Detta krävs för att ta ställning till den mer långsiktiga rehabiliteringen och rätt till fortsatt sjukförsäkringsförmån till exempel sjukpenning eller sjukersättning. Rehabiliteringskedjan från 2008 innebär att patientens rätt till sjukförsäkringsförmån ses i förhållande till olika arbetsförmågekrav efter 3, 6 och 12 månader. Detta innebär ökade krav på att de båda organisationerna Regionen och Försäkringskassan (FK) har välfungerande interna och externa rutiner för att kunna hantera patientens sjukskrivning på bästa sätt. Figuren visar inte hur mer komplicerade fall kan hanteras. För sådana sjukfall kan det bli aktuellt att använda utökade samverkansrutiner med FK. Dessa kan vara samarbete i avstämningsmöten, i egna medicinska bedömningsteam eller genom samverkan enligt FINSAM-93 avtalet. I vissa komplexa fall ska landstinget förse försäkringskassan på begäran med fördjupade försäkringsmedicinska utredningar i form av särskilt läkarutlåtande (SLU) eller teambaserade försäkringsmedicinska utlåtanden (TMU). 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET Sjukskrivningsuppgiften regleras i överensstämmelse med övrig sjukvårdslagstiftning och i Lagen om allmän försäkring 3 kap., 7. Regionens (vårdgivarens) kvalitets- och Sida 6 av 15
patientssäkerhetskrav framgår av här aktuella riktlinjer som baserats på Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12), Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Specifika föreskrifter och riktlinjer i sjukskrivningssammanhang är; Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Föreskriften är tillämplig på såväl intyg som medicinskt utlåtande för sjukskrivning Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning och specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga. Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) Handböcker för arbetet Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Socialstyrelsen 2010. Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 7. ANSVARSFÖRDELNING Med ansvarsfördelning avses fördelning av uppgifter på olika nivåer. För regionen betyder det en fördelning på tre nivåer 1. Regionnivå/sjukvårdshuvudman 2. Vårdgivarnivå/Förvaltningsnivå ( i förekommande fall där det finns förvaltningschefer eller motsvarande nivå i privat regi) 3. Verksamhetsnivå 1. Region Hallands (sjukvårdshuvudmannens) ledningsansvar som vårdgivare Vårdgivaren/regionen representeras av hälso- och sjukvårdsdirektören och ansvarar för att: utarbeta riktlinjer och kvalitetsindikatorer och tydliga mål för det systematiska kvalitetsarbetet avseende sjukskrivning med tillhörande utfärdande av medicinska underlag/intyg. ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen med tillhörande intygsutfärdande och Socialstyrelsens vägledning för det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska omfattas av landstingets ledningssystem. etablera former för samverkan (exempelvis Finsam -93, samverkansöverenskommelse mellan landstinget och Försäkringskassan kring arbete med sjukskrivningsprocessen, samt externa vårdgivare.) följa upp och utvärdera inom ramen ordinarie planeringsprocess, delprocess Sida 7 av 15
uppföljning God vård. 2. Vårdgivaren/förvaltningschef i egen regi/privata leverantörer ansvarar för: att regionens övergripande riktlinjer kring sjukskrivningsprocessen tillämpas. säkerställa att sjukskrivningsprocessen organiseras så att den tillgodoser kravet på patientsäkerhet och kvalitet samt befrämjar kostnadseffektivitet. att följa upp och återrapportera mål- och kvalitetsuppfyllelse enligt plan till landstinget. att säkra att alla verksamhetschefer har kunskap i samt kan tillämpa föreskriven riktlinje kring försäkringsmedicin och i det försäkringsmedicinska beslutsstödet att försörjning av tjänster, produkter och teknik ska vara anpassade för att stödja arbetet med sjukskrivningar 3. Verksamhetschefen ansvarar för att: inom ramen för riktlinjerna kring sjukskrivningsprocessen ta fram, fastställa och dokumentera lokala mål, riktlinjer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen för att kunna styra, följa upp och utveckla arbetet enligt de övergripande målen. Verksamhet där sjukskrivning förekommer sällan exkluderas från denna del av uppdraget. Lagstiftning, nationella riktlinjer och vårdgivarriktlinjer som reglerar sjukskrivning gäller däremot all verksamhet med sjukskrivningsuppgift. försäkra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor med flera) är utbildad och har förutsättningar för att till exempel skriva medicinskt underlag för sjukskrivning och/eller utföra och medverka i uppdraget. Befinner sig läkaren i en jävssituation, inte kan göra en opartisk bedömning eller inte har tillräcklig kompetens, ska denne avböja att skriva medicinskt underlag (SOSFS 2005:29 7 kap 2 ). Om ett intyg eller utlåtande inte grundas på en personlig undersökning skall skälet anges (10 kap 1 ). Läkare, rehabiliteringspersonal och övrig berörd personal Samtliga medarbetare har ansvar att följa lagar och förordningar, beslut fattade i verksamheten samt innehåll i ledningssystem och ska därför: säkra att de övergripande principerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet tillämpas se till att patienter i behov av rehabilitering blir delaktiga i sjukskrivningsprocessen och har en aktuell rehabiliteringsplan, dokumenterad i patientjournalen säkra att sjukskrivning inte sker med omotiverade skillnader beroende på kön. Sida 8 av 15
säkra sin kompetens i frågor som rör sjukskrivningsprocessen och sjukskrivning ge patienten en individuellt anpassad information genom att informationen förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. dokumentera sjukskrivningar i journalen för att säkerställa spårbarhet. Det ska vara möjligt att följa anledning till sjukskrivning, omfattning, längd, syfte och förväntad effekt samt utvärderingen av sjukskrivningen och vidtagna åtgärder i journalen. Säkra att patienten får sitt medicinska underlag snarast det vill säga senast inom en vecka. tillhandahålla de medicinska underlag som Försäkringskassan efterfrågar rapportera avvikelser i avvikelsehanteringssystemet enligt rutin Avvikelser. medverka i det systematiska kvalitetsarbetet delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat 8. KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN 8.1 Bemötande av patienter Patienter med sjukskrivningsbehov ska bemötas personligt och informativt i telefon, på mottagningen och i den fortsatta processen. Verksamhetschefen ansvarar för: - klara rutiner/ansvarsfördelning vid sjukskrivningskontakter - information om sjukskrivningsregler för patienten - hänvisningsrutin till försäkringskassans informationsmaterial på utländska språk om sjukskrivning - att både kvinnor och män bemöts med värdighet och integritet - Information under läkarbesöket om hur patientens sjukskrivningsärende kommer att följas upp samt på vilket sätt kommunikation kan ske i den fortsatta processen 8.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Verksamhetschefen ansvarar för att följande metodstöd beaktas vid sjukskrivning; - Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning samt specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga - Metoder och rutiner för en jämställd sjukskrivning (Se exempel i SKL:s handbok för jämställda sjukskrivningar) Sida 9 av 15
- Programförklaring för en jämställd sjukskrivningsprocess ( Landstinget Halland 2010-12-20) 8.3 Kompetens Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas personal för att god vård (t.ex. sjukskrivning) ska kunna ges. I begreppet personal ligger att det ska vara utbildad personal. Även föreskriften som rör utfärdande av intyg innehåller bestämmelser om att det ska finnas utbildad personal för att skriva intyg eller, som i detta fall, medicinskt underlag (sjukintyg) för sjukskrivning. Samtlig personal; läkare, tandläkare, läkarsekreterare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, psykolog m.fl. ska ha kompetens för sitt delansvar i sjukskrivningsprocessen. Region Halland har tillgång till ett interaktivt webbaserat utbildningsverktyg i försäkringsmedicin. All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i Halland har rätt att använda detta. www.halland.sjukskrivningar.se Verksamhetschefen ansvarar för att övrig hälso- och sjukvårdspersonal har eller inhämtar kompetens inom nedan angivna områden. I sjukskrivningssammanhang är det huvudsakligen fem utbildningsområden som är aktuella; - Försäkringsmedicin t.ex. rehabiliteringskedjan, kvaliteten i de medicinska intygen och försäkringsmedicinskt beslutsstöd - Socialstyrelsens intygsföreskrift 2005:29 - Regionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen - Bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsförmåga - Genuskompetens, t.ex. kvinnors och mäns sjukdomar och kompetens om våld i nära relationer samt kunskap om verksamhetens eget arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Läkare/tandläkare Läkare/tandläkare med sjukskrivningsuppgift ska ha kunskap om lagstiftningen inom hälso- och sjukvården och intygsföreskriften SOSFS 2005:29 samt försäkringsmedicinsk kompetens inom ovan nämnda fem områden. Sjuksköterska Sjuksköterska som hanterar patientkontakter med sjukskrivningsfrågor, ska ha kunskap på samma områden som ovan angivits för läkare men på ett övergripande plan. Sjuksköterskan ska ha sådan kunskap och insikt att dennes bemötande av patienten gagnar sjukskrivningsfrågan på bästa sätt. Sida 10 av 15
Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Dessa personalkategorier har oftast långvariga och återkommande behandlingskontakter med sina patienter. Detta ger stora möjligheter att påverka attityd och motivation i bred bemärkelse. Det ger även god möjlighet att bedöma hur och i vilken omfattning som funktions- och aktivitetsförmågan kan vara påverkad. För dessa yrkesgrupper är det viktigt att ha kunskap om grundläggande försäkringsmedicinska regler och begrepp samt om det professionella omhändertagandet avseende bedömning av arbetsförmåga och planering av fortsatt rehabilitering. Dessa insatser görs med fördel i samverkande team både internt och externt. Detta ska i tillämpliga fall syfta till att förbättra patientens möjligheter att återfå hälsa och även arbetsförmåga där detta är målsättningen. All personal All personal ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Efter behov och beroende på arbetssätt, bör de känna till samverkansrutiner som kan vara till nytta för den sjukskrivne patienten i dennes utredning/behandling och rehabilitering. Detta avser såväl interna rutiner inom enheten (t.ex. medicinska bedömningsteam) som mot andra samverkansparter ex försäkringskassa och andra vårdenheter. 8.4 Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå utifrån verksamhetens behov. Det sker för närvarande på tre nivåer. 1. Samverkan mellan försäkringskassehandläggare och sjukvårdspersonal på vårdenheter och kliniker. Möjlighet finns för utökat samverkan via placering av handläggare i verksamheten efter överenskommelse. 2. Samverkan mellan verksamheter och försäkringsmedicinska nätverket i Region Halland. 3. Samverkan mellan försäkringskassan och regionens ledning för styrgruppen för den så kallade sjukvårdsmiljarden (förbättringsarbete för sjukskrivningsprocessen). Verksamhetschefen ansvarar för att utforma samverkans- och samarbetsrutiner för sjukskrivningsarbetet och försäkra sig om att dessa fungerar. En av dessa uppgifter är att tillförsäkra en rehabsamordnarfunktion för de patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning. Rehabsamordnarfunktionens uppgift är att bidra till att underlätta rehabsamordningen för patienten både inom den egna verksamheten men också i kontakter med andra vårdaktörer, försäkringskassan och eventuellt andra myndigheter. Sida 11 av 15
Rehabsamordningens insatser kan komma att variera stort beroende på de behov patienten har av stöd. Huvudprincipen är att oavsett verksamhetsområde säkerställa att behovet av rehabsamordning tidigt uppmärksammas i befintliga arbetsrutiner och att det blir tydligt för patienten vem som ansvarar för rehabiliteringen och vem som kan kontaktas och på vilket sätt. Närsjukvårdens Vårdvalsenheter har ett huvudansvar att vara patientens rehabsamordnare och har därför en stor del i arbetet kring rehabsamordning. Samordningen och samverkan bygger på tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Särskilda rehabsamordnare behöver därför utses där som samverkanspartners. Specialistvården ska säkerställa behovet av rehabsamordning med utsedd rehabsamordnare i de fall där patienten sjukskrivs av verksamheten och riskerar sjukskrivning i mer än 60 dagar. Det är även viktigt att inom specialistvården ha fokus på samordning och samverkan genom tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Rehabsamordning innebär till exempel insatser för att; - Skapa rutiner för att tidigt uppmärksamma patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning än vad normalförloppet av planerad behandling, eller funktionsnedsättningen innebär, eller där tiden för sjukskrivning i sig kan innebära en riskfaktor. - Vid behov säkerställa att anpassning av rehabinsatser sker när risker eller komplikationer uppmärksammas. - Vid behov koordinera rehabinsatserna i den egna verksamheten och vid behov även med andra aktörer - Säkra att patienten är informerad om ansvarsfördelningen i rehabiliteringen och vem eller vilka som är kontaktpersoner i kontakter med sjukvården och försäkringskassan. 8.5 Riskhantering Riskhantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Riskhantering bör även innefatta risk för ojämställd sjukskrivning utifrån förutfattade föreställningar om kön. Med risk avses möjligheten att en negativ händelse i form av vårdskada t.ex. lidande, obehag och psykisk skada ska inträffa. I det fall kontraindikationer för sjukskrivning inte iakttas finns en risk för vårdskada. Sida 12 av 15
Med vårdskada i detta sammanhang åsyftas att sjukskrivningen skapar problem. Långtidssjukskrivning av vissa tillstånd är, med ökad kännedom om isolerings- och passiviseringseffekter, ett riskområde. Rutinmässig förlängning av sjukskrivning utfärdad av tillfällig eller oerfaren läkare utgör en risk i detta sammanhang. Ett exempel på risk ur arbetsmiljösynpunkt är konflikter med patienter som inte accepterar läkarens bedömning och utlåtande. Implementerade rutiner för bemötande av patienter är en förebyggande åtgärd för att minska riskerna ur både sjukskrivnings- och arbetsmiljösynpunkt. Sammanfattningsvis bör uppmärksammas att sjukskrivning är en kraftfull åtgärd. Verksamhetschefen ansvarar för att utforma rutiner för riskhantering vid sjukskrivning. 8.6 Avvikelsehantering Avvikelsehantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som lett till vårdskada till följd av sjukskrivning samt återföra erfarenheter. Med avvikelse menas en inträffad negativ händelse eller tillbud. I detta sammanhang avses särskilda insatser som berör patient- och rättssäkerheten inom området sjukskrivning och rehabilitering samt sjukvårdens skyldighet att lämna korrekta underlag till samverkande myndigheter. Ytterligare exempel kan vara bristfällig journaldokumentation av sjukskrivningen innehåll och syfte. Verksamhetschefen ansvarar för att regionens riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering även omfattar sjukskrivningsprocessen. 8.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Sjukskrivningsprocessen behöver, analogt med läkemedelsprocessen, tillgång till processtöd i form av tjänster, produkter och teknik. Tjänster Expertkunskap i försäkringsmedicin och utveckling av sjukskrivningsarbetet kan avropas från Försäkringsmedicinska nätverket att på konsultbasis stödja vårdgivaren och verksamhetschefen att; 1. följa upp sjukskrivningsprocessen, 2. implementera nationella och lokala riktlinjer och anvisningar, Sida 13 av 15
3. identifiera och initiera kompetensutveckling (fortbildning) och 4. samverka med försäkringskassan på organisationsnivå. 5. handlägga statliga reformer inom sjukskrivningsområdet t.ex. Sjukvårdsmiljarden (kvalitetsutveckling av sjukskrivningsarbetet), rehabiliteringskedjan och Rehabiliteringsgarantin. Teknik Sjukskrivningsprocessen behöver datasystem och datatekniska tjänster för tillgång till medicinska underlag (sjukintyg, LUH och förebyggande sjukpenning) och andra dokument. Detta ska tillgodoses inom ramen för regionens vårddatasystem VAS. Verksamheter som inte ingår i VAS ska själva tillförsäkra att deras systemleverantör kan erbjuda den tekniska lösningen för att överföra sjukintyg (FK 7263) senast den 1 november 2011. Vårdgivaren ansvarar för att verksamheterna har tillgång till processtöd, tjänster och teknik som stöder sjukskrivningsprocessen Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten använder processtöd för sjukskrivningsarbetet i form av tjänster, produkter och teknik och att detta stöd är anpassat för jämställd behandling av kvinnor och män. Verksamhetschefen ansvarar för att säkerställa elektronisk överföring av sjukintyg från verksamheten sker senast den 1 november 2011 samt att rutiner för bevakning och hantering av fråga/svar-funktion mellan Försäkringskassan och vården tydliggörs. 8.8 Spårbarhet Rutiner för hur sjukskrivning ska dokumenteras i journal ska finnas för att sjukskrivning av enskild patient ska kunna identifieras och spåras. Förutom de patientoch läkaruppgifter som med automatik noteras i det medicinska underlaget, ska i dokumentationen framgå; skälet till sjukskrivningen, syftet med sjukskrivningen, insatser under sjukskrivningstiden från sjukvården och patienten i tillämpliga fall avslutande av sjukskrivningen ev. motiverad avvikelse från beslutsstödets rekommendationer. Verksamhetschefen ansvarar för att ändamålsenliga dokumentationsrutiner för sjukskrivningsarbetet utarbetas och att både kvinnors och mäns sjukskrivning är likvärdigt återgiven. Sida 14 av 15
9. UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING Uppföljning av mål och förbättring av den interna sjukskrivningsprocessen förutsätter att tid avsätts för detta. Den kan t.ex. avse sjukskrivningsmönster, bemötande, intygskvalitet, och tid från försäkringskassans begäran om underlag till utfärdande och arbetsformer. Uppföljningen ska vara könsuppdelad så att eventuella mönster som indikerar ojämställdhet tidigt kan upptäckas och åtgärdas. Vårdgivaren/sjukvårdshuvudmannen följer upp de övergripande riktlinjerna, målen och kvalitetsindikatorerna i likhet med uppföljning av övrig verksamhet. Utvalda indikatorer följs upp utifrån årliga uppföljningsplaneringar och återförs till verksamheterna. Vårdgivaren tar också initiativ till separata uppföljningar av övergripande mål specifikt genom revision. Verksamhetschefen ansvarar för att egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring av sjukskrivningsarbetet genomförs och rapporteras enligt landstingets reguljära rutiner för verksamhetsuppföljning eller särskild anmodad uppföljning. Sida 15 av 15