Egenkontroll för tandvårdsverksamheter Enligt miljöbalken måste alla miljöfarliga verksamheter ha en egenkontroll för att motverka att miljön och människors hälsa påverkas negativt av verksamheten. Tandvårdsverksamheter är miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. Den främsta anledningen till detta är hanteringen av amalgam som innehåller kvicksilver. Amalgam är ett kvicksilverhaltigt fyllnadsmaterial och en amalgamfyllning innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Utsläppen från tandvårdsverksamheter har minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. 2009 förbjöds amalgam inom den vanliga tandvården, men inom sjuktandvården kan det fortfarande användas om vissa kriterier uppfylls. Det sker dock utsläpp när befintliga lagringar tas ut och tänder med amalgam i behandlas. I avloppsreningsverket fastnar 95 procent av kvicksilvret i slammet. Innehåller slammet för höga halter av kvicksilver kan det inte spridas som gödningsmedel på åkrar, vilket är önskvärt ur ett kretsloppsperspektiv. Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll innebär bl. a. att ha rutiner för att säkerställa att verksamheten inte skadar miljön eller människors hälsa. Rutiner behövs för t. ex. avfallshantering, kemikaliehantering samt skötsel och funktionskontroll av amalgamavskiljare. Det är bra att samla information och rutiner i en pärm eller digitalt. Egenkontrollens rutiner bör innehålla uppgifter om: vad som ska kontrolleras när mätningen/kontrollen/servicen ska utföras hur mätningen/kontrollen/servicen ska utföras vem som är ansvarig för utförandet hur dokumentation ska ske hur avvikelser ska dokumenteras och följas upp Det bör också finnas en fastställd och dokumenterad ansvarsfördelning för de frågor som rör miljölagstiftningen och en beredskapsplan för vad som ska göras vid eventuell olycka eller oavsiktligt utsläpp till avlopp. Allmänna hänsynsregler I miljöbalken finns det så kallade allmänna hänsynsregler som alla som bedriver verksamheter ska följa. T. ex. innebär bevisbörderegeln att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Detta sker bl. a. genom en fungerande egenkontroll. En annan regel innebär att bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga, både tekniskt och ekonomiskt sett. Läs mer om allmänna hänsynsregler i miljö- och byggnadskontorets informationsblad De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Nedläggning av verksamhet Du som driver en tandvårdsverksamhet bör informera fastighetsägaren att avloppsrören är förorenade av kvicksilver. När en tandläkarmottagning läggs ned ska en sanering göras, bl. a. behöver avloppsrören spolas eller bytas ut. Slammet från avloppsrören ska tas omhand som farligt avfall. Om de gamla rören byts ska ut ska även rören hanteras som farligt avfall. Vattenlås behöver rengöras och innehållet måste tas hand som farligt avfall. Senast sex veckor innan planerad start ska saneringen anmälas till miljö- och byggnadskontoret. Det gäller även vid stambyte eller andra åtgärder i avloppsrören. www.sollentuna.se
Egenkontroll för tandvårdsverksamheter Bilaga Gå igenom bilagans frågor för att få en bild av om din verksamhet uppfyller kraven på egenkontroll för tandvårdsverksamheter. Dessa frågor kan även vara till hjälp när en egenkontroll ska tas fram eller vid uppdateringar av egenkontroll. Funktionskontroll av amalgamavskiljare Observera att funktionskontrollen inte ersätter behovet av fackmässig service av utrustningen. Det är viktigt att service görs regelbundet och inte först när utrustningen gått sönder. Funktionskontrollen är dock ett snabbt och enkelt sätt att försäkra sig om att avskiljaren är i funktionsdugligt skick. 1. Görs funktionskontroll minst en gång i halvåret? 2. Allmän kontroll av anläggningen för skick och läckage Kontrollera att slangar och kopplingar är hela. Slangar som börjar visa tecken på intorkning och sprickbildning bör bytas. Titta efter spår från läckage gammalt intorkat smutsvatten eller avlagringar på utrustningens väggar. 3. Kontroll av backventilernas funktion (sekretavskiljaren och amalgamavskiljaren) Lyssna efter gurgelljud i spottkoppen, det tyder på otät backventil i sekretavskiljaren. Starta sugen och känn på backventilen efter amalgamavskiljaren, om den hackar och hostar tyder det på att den är otät. En otät backventil kan leda till att avloppsvatten sugs upp i amalgamavskiljaren och det gör att avskiljarens funktion försämras. Otäta backventiler kan oftast åtgärdas med en enkel rengöring. 4. Kontroll enligt tillverkarens anvisningar Gör även de kontroller som rekommenderas av tillverkaren, se dess manual. Centrifugerande avskiljare, t. ex. av märket Dürr, Siemens eller Metastys 5. Startar avskiljaren vid användning av sug och rundspolning? Håll en hand på avskiljaren och starta därefter sugen respektive rundspolningen. Kontrollera att avskiljaren startar vid båda dessa funktioner. Beroende på systemets uppbyggnad kan det finnas en tidsfördröjning mellan det att rundspolningen startas och avskiljaren går igång. Avskiljare av märket Final som är kopplade för kontinuerlig gång måste stoppas vid ett par tillfällen per dag för att avskiljaren ska kunna tömma sitt innehåll. Annars finns det risk att centrifugen får en försämrad verkningsgrad. Centrifugerande avskiljare av märket Final 6. Fungerar avskiljarens broms? Håll handen på avskiljaren när den är i drift. När avskiljaren stoppar ska den göra det på ett distinkt sätt, den ska tvärnita och inte långsamt sakta in. Se även punkt 3 ovan.
Amalgamavskiljare 1. Finns amalgamavskiljare vid samtliga behandlingsstolar, vask och diskho för rengöring av amalgamkontaminerad eller förorenad utrustning? 2. Uppfyller avskiljarna Svensk Standards SS-EN ISO 11143:2008, tysk norm eller dansk testmetod? 3. Är avskiljarna försedda med flödesbegränsare? 4. Sköts avskiljarna enligt fabrikantens anvisningar? Skötsel av amalgamavskiljare 1. Töms avskiljarna minst en gång per år? 2. Hanteras innehållet från avskiljarna som farligt avfall? 3. Finns drift- och skötselinstruktioner i verksamheten? 4 a. Används desinfektionsmedel dagligen? 4 b. Är desinfektionsmedlet miljöanpassat? 5. Inspekteras eventuell bufferttank eller utjämningstank minst en gång om året? 6. Töms och rengörs buffert/utjämningstanken vart tredje till vart femte år? 7. Hanteras innehållet från buffert/utjämningstanken som farligt avfall? Vattenlås och avloppsledningar 1. Töms vattenlås på tvättställ i mottagning och på patienttoalett samt i golvbrunnar minst en gång per år? För information om hur tömning kan gå till, se miljö- och byggnadskontorets information Handledning för tömning av vattenlås som kan innehålla kvicksilver eller amalgam. 2. Hanteras innehållet från vattenlås som farligt avfall?
3. Är alla avloppsrören (t. ex. från tandläkarstol och tvättställ) märkta med varningsetikett för kvicksilver? Kemikaliehantering 1. Finns aktuella säkerhetsblad för kemikalier som hanteras i verksamheten? 2. Innehåller någon produkt begränsningsämnen eller utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-databas? Se www.kemi.se. 3. Lagras kemikalier så att spill inte riskerar att nå avlopp? 4. Tillämpas produktvalsprincipen vid inköp av kemikalier? Produktvalsprincipen innebär att den mest miljövänliga produkten som är möjlig att använda ska användas. Avfallshantering 1. Finns rutiner för att minska mängden amalgamavfall? 2. Rengörs utrustning vid vask med amalgamavskiljaren, innan rengöring sker i diskmaskin? 3. Sorteras kvicksilverhaltigt avfall ut? (Utborrat amalgam, utdragna tänder med amalgamfyllning, fasta rester och slam från avloppssystemet, bomulls- och cellstoffrulllar med amalgamrester, cellstofftork, bomullspellets, trasor och liknande som använts för avtorkning av amalgaminstrument, spolvatten, kasserade slangar och ledningar som innehåller amalgamrester) 4. Sorteras övrigt farligt avfall ut? (Fixerings- och framkallningsvätska, kasserade röntgenbilder och röntgenfilm, kromhaltigt rengöringsmedel för rengöring av framkallningsmaskiner, blyfolie från röntgenfilm samt smittförande avfall) 5 a. Hanteras det smittförande/stickande/skärande avfallet som farligt avfall? 5 b. Hur hanteras smittförande/stickande/skärande avfall? 6. Lämnas transportdokument av transportören?
8. Sparas transportdokument? 9. Förs anteckningar om farligt avfall om t. ex. slag, mängd och var det transporteras? Anteckningarna ska sparas i tre år. Hygien 1 a. Har åtgärder vidtagits för att säkerställa att vatten i slangarna inte innehåller bakterien legionella eller andra hälsofarliga bakterier? 1 b. Om ja, vilka är åtgärderna? 2. Finns det flytande tvål och engångshanddukar på patienttoaletten? Lokalen 1. Är lokalerna lättstädade? 2. Fungerar ventilationen som den ska? 3. Finns det en godkänd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) 4 a. Kan verksamheten påverka energiförbrukningen? 4 b. Om ja, har åtgärder för att minska energiförbrukningen gjorts och vilka är dessa? Olyckor 1. Vad görs vid en eventuell olycka? Vem/vilka kontaktas?