Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter

Transkript

1 SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 1/2008 Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN JANUARI 2008

2 Rapport 1/2008 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Annelie Lindahl Camilla Olofsson Postadress Solna stad Solna E-post Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon Telefax Organisationsnr Webbplats

3 Sid 3 (9) SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 5 LAGSTIFTNING... 5 UTFÖRANDE OCH METOD... 6 OBJEKT...7 RESULTAT... 7 DISKUSSION/SLUTSATSER... 8 Bilaga 1 Käppalaverkets Policy för tandvårdsverksamheter Bilaga 2 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens checklista vid miljötillsyn på tandvårdsverksamheter

4 Sid 4 (9) Sammanfattning Trots att tandvårdsklinikerna idag använder sig av amalgamavskiljare innan utsläpp av spillvatten till avloppsnätet, är kvicksilver från tandamalgam den största enskilda utsläppskällan av kvicksilver i svenska vatten. Kvicksilverutsläppen från tandvårdskliniker är större än man tidigare trott och det trots att det blir mer och mer sällsynt att tandläkarna lagar tänder med amalgam, som till hälften består av kvicksilver. Under 2007 har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomfört ett tillsynsprojekt med tillsynsbesök hos samtliga tandvårdsverksamheter i Solna. Målet är att minska utsläppet av kvicksilver från Solnas tandvårdskliniker till avloppsvattnet. Käppalaförbundets policy för tandvårdsverksamheter har använts som bedömningsunderlag vid miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn. Totalt besöktes 32 st tandvårdsverksamheter och samtliga hade vid besöket installerade amalgamavskiljare till tandläkarstolen genom s.k. torrt system eller vått system. Den vanligaste bristen var att avloppsrören inte var märkta med varningstext för kvicksilver. Den allvarligaste bristen var dock att 10 st tandläkarkliniker saknade amalgamavskiljare vid vask där bl. a. amalgamkontaminerade instrument och filter rengörs samt att skötsel av amalgamavskiljare och tillhörande utrustning hos flera verksamhetsutövare var bristfällig. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har uppfyllt syftet med projektet. Samtliga tandvårdskliniker har besökts och information om lagstiftning och Käppalas policy har gåtts igenom med tandläkarna. Målet med projektet har också uppnåtts. De åtgärder som vidtagits i samband med tillsynsbesöken har bidragit till att minska utsläpp av kvicksilver till avloppsledningsnätet. Bl. a. har tillsynsbesöken medfört att alla kliniker förutom två verksamheter, har försetts med amalgamavskiljare vid den vask där bl.a. amalgamkontaminerade instrument och filter rengörs. Dessutom har tillsynsbesöken medfört ökad kunskap hos tandläkare om miljörisker med tandvårdsverksamhet samt ökad förståelse för betydelsen av väl fungerande amalgamavskiljare. Bakgrund Kvicksilverutsläppen från tandvårdskliniker är större än man tidigare trott och det trots att det blir mer och mer sällsynt att tandläkarna lagar tänder med amalgam, som till hälften består av kvicksilver. En amalgamfyllning innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör. Trots att tandvårdsklinikerna idag använder sig av amalgamavskiljare innan utsläpp av spillvatten till avloppsnätet, är kvicksilver från tandamalgam den största enskilda utsläppskällan av kvicksilver i svenska vatten. Det har konstaterats att stora mängder kvicksilver finns kvar i avloppsrören från tandvårdsmottagningar, och mer än 95 % av kvicksilvret fastnar i slammet på reningsverken. För höga halter kvicksilver kan medföra att slammet inte kan användas som gödningsmedel på åkrar. Kvicksilver är en giftig tungmetall som är mycket lättrörlig i miljön och ansamlas i näringskedjan. Kvicksilvrets giftverkan är dock beroende av i vilken kemisk form det befinner sig. Kvicksilver som sprids i naturen riskerar att omvandlas till den giftiga föreningen metylkvicksilver eller att avgå som kvicksilverånga.

5 Sid 5 (9) Det har visat sig att amalgamavskiljarna släpper igenom mycket mer amalgamrester än vad fabrikanterna lovar. Så mycket som % av kvicksilvret i avloppsvattnet läcker igenom där tillverkarna hävdar att det bara är 1 % läckage. Det beror dels på att företagens laborationstester enbart mäter avskiljning av stora amalgampartiklar fast det i utsläppet i praktiken finns små partiklar som inte kan avskiljas och dels för att tandvårdsklinikerna inte sköter amalgamavskiljaren såsom leverantören avsett. Dessutom finns det tandläkare som inte har amalgamavskiljare vid vask där bl.a. instrument och filter som kan vara kontaminerade med amalgam rengörs. Även om mängderna på varje enskild mottagning kan tyckas vara små så utgör det stora antalet mottagningar sammantaget ett miljöproblem. Käppalaförbundet har tillsammans med kommunerna i upptagningsområdet sammanställt en policy för tandvårdsverksamheter (se bilaga 1). Käppalaverket omhändertar och renar avloppsvatten från Solna, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Täby, Sollentuna, Danderyd, Lidingö, Nacka och Järfälla. Syftet med policyn är att minska utsläppen av kvicksilver från tandvårdsverksamheter till avloppsnätet och efterföljande recipienter. Under 2007 har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomfört ett tillsynsprojekt med tillsynsbesök hos samtliga tandvårdsverksamheter i Solna. Målet är att minska utsläppet av kvicksilver från Solnas tandvårdskliniker till avloppsvattnet. Käppalaförbundets policy för tandvårdsverksamheter har använts som bedömningsunderlag vid miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte samtliga tandvårdsklinker senast sommaren Käppalaförbundet har även genomfört besök hos tandläkare i bl.a. Solna år 2004/2005 för att bl.a. kontrollera funktionen hos amalgamavskiljare. Syfte och mål Syfte: Att utföra miljötillsyn på samtliga tandvårdskliniker i Solna samt informera verksamheterna om gällande lagstiftning och Käppalaförbundets policy för tandvårdsverksamheter. Mål: Efter utfört projekt ska utsläpp av kvicksilver till avloppsvattnet från Solnas tandvårdskliniker minska och samtliga besökta verksamheter ska ha större kunskap om vikten av en väl fungerande amalgamavskiljare på sin praktik. Lagstiftning Av 2 kap. 1 miljöbalken, MB, (1998:808) framgår bl.a. att vid frågor om tillsyn enligt MB är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. MB iakttas (s.k. bevisbörderegeln). Enligt den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 första stycket MB, ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför ska-

6 Sid 6 (9) da eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt andra stycket samma paragraf ska dessa försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Denna paragraf kan t.ex. vara tillämplig vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens krav på amalgamavskiljare vid vask där bl.a. amalgamkontaminerade instrument och filter rengörs. I 2 kap. 3 MB anges också att bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet. Därför har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ställt krav på att amalgamavskiljare ska vara godkända enligt tysk norm eller dansk testmetod. Enligt produktvalsprincipen i 2 kap. 6 MB ska en kemisk produkt ersättas, om det finns annan kemisk produkt med samma funktion som kan antas medföra mindre risker för människors hälsa eller miljön. Denna princip ska tandläkarna beakta vid inköp av kemiska produkter till verksamheten. Enligt i 2 kap. 7 MB gäller kraven i 2 kap MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (s.k. skälighetsregeln). Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska alltså inte ställa sådana krav på tandläkarverksamheter att kostnaden för åtgärden inte kan motiveras med avseende på miljönyttan. Av 26 kap. 19 MB framgår att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det framgår också att den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön, samt lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Med denna paragraf kan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen t.ex. ställa krav på rutiner för skötsel av amalgamavskiljare och tillhörande utrustning. Förutom miljöbalkens krav har även Käppalaförbundet tagit fram en policy (se bilaga 1) för tandvårdsverksamheter som ligger till grund för anslutna kommuners tillsynsarbete. Utförande och metod Samtliga tandvårdsverksamheter har inspekterats av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen under 2007, verksamheter med mer allvarliga brister har även fått ett återbesök (se tabell 1). Käppalaförbundets policy för tandvårdsverksamheter (se bilaga 1) har använts som bedömningsunderlag vid miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn. Enligt policyn ska bl.a. samtliga tandläkarmottagningar ha amalgamavskiljare vid tandläkarstol, vask, diskho eller motsvarande plats för rengöring av amalgamkontaminerad utrustning. Amalgamavskiljaren ska vara godkänd eller tysk norm eller dansk testmetod samt installeras, tömmas, bytas och skötas enligt fabrikantens anvisningar. Avloppsrören från tandläkarstol, tvättställ och diskbänk ska också vara märkta med varningsetikett för kvicksilver. Inför besöken deltog miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Käppalas kurs om tandvårdsverksamheter. Syftet med kursen var att ge miljöinspektörer en praktisk

7 Sid 7 (9) genomgång på tandvårdsklinik för kunskap om olika typer av amalgamavskiljare och hur dessa bör skötas och kontrolleras praktiskt. Med Käppalas policy samt kurs som bakgrund, utformade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen en checklista för tandvårdsverksamheter (se bilaga 2). Checklistan har fyllts i vid besöken. Vid besöken har klinikerna inspekterats med avseende på amalgamhantering, farligt avfall, kemikaliehantering samt rutiner enligt kraven på egenkontroll. Objekt Samtliga tandvårdsverksamheter i Solna besöktes i och med miljö- och hälsoskyddsförvaltningens projekt under Totalt besöktes 32 st tandvårdsverksamheter, se tabell 1 nedan. Tabell 1: Tandläkarmottagningar som har fått tillsynsbesök av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Nr Namn Adress Diarienr 1 Tandläkare Ulf Lundén Tottvägen 6 nb 1995:479 2 Tandis Tonny Ekstrand AB Stråket 3 BV 1995:466 3 Artos Dental AB Stråket 3 BV 1995:464 4 Willa Tandhälsa Sjövägen :87 5 Tandläkare Bengt Lindell Råsundavägen 173 B 2004:265 6 Praktikertjänst AB, Ove Ljungberg Råsundavägen :477 7 Tandläkare Kerstin Nordemar & Bertil Åhman Lövgatan :495 8 Praktikertjänst AB Erika Åberg Erik Sandbergs g 25 B 2006:1 9 Tandläkare Monica Avarvarei Erik Sandbergs g : Praktikertjänst AB, Hagalundstandläkarna Hagalundsgatan :96 11 Tandläkare Paul Gawrieh Hagavägen 18, 1 tr 1995: Solna Dental, Tandläkare Dani Toutoundji Kryssahammarv 12 A 2007:34 13 T.I.S Tand & Implantat Specialistkliniken Johan Enbergs väg : Ashraf Dental HB Storgatan :98 15 Praktikertjänst AB, Anders Ericsson Huvudsta gård 1995: Tandläkare Leif Olgart Huvudsta gård 1998: Huvudsta tandläkarpraktik Huvudstagatan : Tandläkare Bengt Wikstad AB Huvudstagatan : Praktikertjänst AB, Per & Ann-Christine Bolle Västra vägen 9 D 1995: Folktandvården Stockholms län AB, Solnakliniken Västra vägen 9 D 1995: Praktikertjänst AB, Jörgen Larsson Nybodagatan : Praktikertjänst AB, Bengt Fyrberg Vallmostigen : Praktikertjänst AB, Louise Ericson Björnstigen : Tandläkare Marie de Neergaard AB Hotellgatan :91 25 German Henareh Dentalklinik Hotellgatan :92 26 Praktikertjänst AB, Fima Szugalski Hotellgatan : Praktikertjänst AB, Marina Sabelström-Ingwes Hotellgatan : Michael Scheins Tandklinik AB Hotellgatan : Praktikertjänst AB, Pia Angervall Virebergsvägen : Dentist for you Özgul Icmen AB Ekenbergsvägen : Tandläkare Anna Berg Ekenbergsvägen :95 32 Goldent T & A Bagartorpsringen :296 Resultat Samtliga tandläkarmottagningar hade vid besöket installerade amalgamavskiljare vid tandläkarstolen genom s.k. torrt system eller vått system. I s.k. torrt system finns en amalgamavskiljare ansluten till varje tandläkarstol. I s.k. vått system finns en central

8 Sid 8 (9) amalgamavskiljare för hela kliniken. Hos 10 tandvårdskliniker saknades amalgamavskiljare vid vask. Av samtliga besökta tandläkare var det ingen som uppfyllde Käppalaförbundets policy innan besöket. Samtliga besökta verksamheter hade en eller flera brister. En verksamhet hade åtgärdat samtliga brister innan miljö- och hälsoskyddsförvaltningen avslutat besöket. I tabell 2, redovisas de brister som framkom vid inspektionerna samt på hur många kliniker detta förekom av de 32 tandvårdsverksamheter som besöktes. Tabell 2: Brister som påträffades på tandvårdsklinikerna vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tillsynsbesök hos totalt 32 tandvårdsverksamheter. Brister som påträffats på tandvårdsklinikerna Antal kliniker Avloppsrören saknar varningsetiketter för kvicksilver 26 st Vattenlås på tvättställ i mottagningsrum och på patienttoalett töms ej 20 st årligen Bufferttank kontrolleras inte årligen samt/eller rengörs och töms inte var 15 st 3-5:e år Brister i verksamhetens egenkontroll 14 st Amalgamavskiljare saknas vid vask 10 st Information om amalgamavskiljaren är godkänd enligt tysk norm eller 10 st dansk testmetod saknas Brister i hanteringen av kvicksilverförorenade verktyg 10 st Brister i skötsel av amalgamavskiljare 7 st Säkerhetsdatablad fanns inte tillgängliga på verksamheten 7 st Brister i hanteringen av farligt avfall 6 st Information om amalgamavskiljaren är försedd med flödesbegränsare 5 st saknas Transportdokument från transport av farligt avfall saknas 4 st Anmälan har inte gjorts till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen innan 2 st spolning, byte eller rivning av avloppsrör Brister i förvaringen av kemiska produkter 1 st Desinfektionsmedel används inte dagligen (vilket kan försämra amalgamavskiljarens 1 st funktion) Diskussion/slutsatser Tandläkarverksamhetens miljöpåverkan har minskat med åren i takt med att användningen av digital teknik vid röntgen har ökat samt att hanteringen av amalgam hos många tandläkare har begränsats till de tillfällen då gamla plomber borras ut. Vid nya lagningar används vanligen komposit-material istället för amalgam. Dock är det ändå mycket amalgam i omlopp då det flesta människor fortfarande har amalgamplomber i tänderna. Dessutom finns det tandläkare som fortfarande använder amalgamfyllningar vid lagning av tänder. Kunskapen om att amalgam/kvicksilver är ett miljögift är varierande hos verksamhetsutövaren och det saknas i vissa fall förståelse för miljö- och hälsoskyddsförvaltningens krav på skyddsåtgärder och att små mängder amalgam kan medföra stor skada när det kommer ut i miljön, i det här fallet i huvudsak avloppsreningsverkets slam. Vissa verksamhetsutövare kastade amalgamrester i hushållssoporna. Relativt många gjorde rent filter och instrument etc. i vask som ej var ansluten till amalgamavskiljare och ansåg att det inte förelåg någon risk med det. Den mest förekommande bristen vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens besök var att märkning med varningsetiketter för kvicksilver saknades på avloppsrören på

9 Sid 9 (9) mottagningen. Risken är stor att avloppsrör från en tandvårdsverksamhet kan innehålla kvicksilver, även om rören är relativt nya. Det medför att alla rör ska betraktas som förorenade om inte annat kan konstateras. Att märka rören med varningsetiketter gör det tydligt vid t.ex. ombyggnationer eller saneringsarbeten, att dessa rör är förorenade och ska hanteras som farligt avfall vid demontering. Bristande rutiner för tömning av vattenlås i mottagningsrum och på patienttoalett var också vanligt förekommande. Det har konstaterats att det kan ansamlas relativt stora mängder amalgamrester i vattenlås. I Käppalas policy ställs därför krav på att vattenlåsen ska tömmas en gång per år och att innehållet ska hanteras som farligt avfall. Flera tandläkare ansåg att risken för amalgam i vattenlåsen i deras patienttoaletter var jämförbar med hushållens toaletter, och förstod inte varför högre krav ställs på en tandvårdsverksamhet. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att en tandvårdsverksamhet utgör en miljöfarlig verksamhet och därför har tydliga krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder enligt miljöbalken. Dessutom medför en tandvårdsmottagning en större risk för spill av amalgam eftersom många kunder som använder toaletterna har genomgått arbete med amalgamfyllningar eller besöker mottagningen eftersom de har fyllningar som inte är stabila. Om kunderna sköljer ur munnen eller borstar tänderna i handfatet på toaletten, kan då eventuella amalgamrester ansamlas i vattenlåset. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser dock att den allvarligaste bristen är att amalgamavskiljare saknades vid vask på flera av verksamheterna, dvs. 10 st. Av dessa 10 kliniker har 8 klinker ordnat amalgamavskiljare vid vask efter miljö- och hälsoskyddsförvaltningens besök. Vid en klinik har förvaltningen inte bedömt det skäligt att kräva amalgamavskiljare eftersom kliniken ska upphöra och att mycket lite arbete sker med amalgam. Vid en annan klinik pågår fortfarande utredning och bedömning gällande amalgamavskiljare vid vask. En annan allvarlig brist är att amalgamavskiljaren och tillhörande utrustning inte sköts, byts och töms som den ska, vilket kan medföra att amalgamavskiljarens funktion försämras och ökade mängder kvicksilver riskerar att komma ut i avloppet. Ofta är det bara en, eller fåtal tandläkare i verksamheten. De anser därför att de har bra rutiner för det som behöver göras inom verksamheten. Men vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens genomgång framkommer att vissa rutiner saknas eller att det är oklart hur och när åtgärden ska genomföras. Bristfällig hantering av amalgamavskiljaren leder till att dess funktion nedsätts och risken ökar för att mer amalgam kommer ut till avloppsledningsnätet. Att farligt avfall inte tas om hand på rätt sätt är också en allvarlig brist. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har uppfyllt syftet med projektet. Samtliga tandvårdskliniker har besökts och information om lagstiftning och Käppalas policy har gåtts igenom med tandläkarna. De åtgärder som vidtagits i samband med tillsynsbesöken, som bl.a. medfört att alla kliniker (förutom två verksamheter) är försedda med amalgamavskiljare vid den vask där amalgamkontaminerade instrument och annan utrustning rengörs, bidrar till att minska utsläpp av kvicksilver till avloppsledningsnätet. Dessutom har tillsynsbesöken medfört ökad kunskap hos tandläkare om miljörisker med tandvårdsverksamhet samt ökad förståelse för betydelsen av väl fungerande amalgamavskiljare.

10

11 Bilaga 1 Käppalaförbundets policy för tandvårdsverksamheter Policy för tandvårdsverksamheter För att minska utsläpp av kvicksilver från tandvårdsverksamheter till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet tillsammans med kommunerna i upptagningsområdet sammanställt en policy. Policyn ligger till grund för tillsynsarbetet i kommunen.

12 Sid 2 (5) BAKGRUND Sveriges Riksdag antog 1999 femton nationella miljömål vilka beskriver det tillstånd som miljön bör ha uppnått inom en generation. Fyra av målen berör förbundets verksamhet: hav i balans, ingen övergödning, ett rikt odlingslandskap och en giftfrimiljö. För att upp nå dessa miljömål arbetar förbundet med att förebygga uppkomsten av miljögifter i slam och avloppsvattnet. Tandvårdsmottagningar är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet, en orsak till det är hanteringen av amalgam. Amalgam är ett kvicksilverhaltigt fyllnadsmaterial och en amalgamfyllning innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör. Hantering av amalgam resulterar i att kvicksilver finns kvar i avloppsrören från tandvårdsmottagningar. Enligt miljöbalken har både den som idag driver en tandvårdsmottagning och tidigare verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen ett ansvar för avloppsrör som är förorenade med amalgam och kvicksilver. Även fastighetsägaren kan ha ett visst ansvar för stammarna i huset. Utsläppen av kvicksilver har minskat men de utsläpp som finns kvar är sammantaget inte obetydliga. Ytterst få kliniker har nollutsläpp av kvicksilver. I reningsverken fastnar mer än 95 % av kvicksilvret i slammet. Allt för höga halter av kvicksilver kan innebära att slammet inte kan användas som gödningsmedel på åkrar. Innehållförteckning Amalgamavskiljare Skötsel av amalgamavskiljare Vattenlås och avloppsledningar Avloppsledningar Kemikaliehantering Farligt avfall Egenkontroll och Journalföring Anmälan

13 Sid 3 (5) Amalgamavskiljare bör: Finnas vid stolarna, vask, diskho eller motsvarande för rengöring av amalgamkontaminerad utrustning. Detta gäller samtliga tandvårdsmottagningar. Vara godkänd enligt tysk norm eller dansk testmetod. Installeras, tömmas, bytas och skötas i enlighet med fabrikantens anvisningar och så att dess funktion inte nedsätts. Vara försedd med flödesbegränsare. Skötsel av avskiljare Tömning bör ske minst en gång per år. Innehållet skall hanteras som farligt avfall. Drift- och skötselinstruktioner bör finnas tillgängliga på kliniken. Miljöanpassat desinfektionsmedel bör dagligen användas för att hindra att amalgamavskiljarens avskiljningsgrad försämras. Funktionskontroll bör göras minst en gång per halvår. Eventuell bufferttank eller utjämningstank bör inspekteras invändigt en gång om året. Tanken bör tömmas och rengöras med ett intervall av vart 3:e till 5:e år om inga störningar i systemet förekommit. Innehållet ska hanteras som kvicksilverförorenat farligt avfall. Vattenlås och avloppsledningar Vattenlås på tvättställ i mottagning och på patienttoalett samt i golvbrunn bör tömmas minst en gång per år. Innehållet skall hanteras som farligt avfall. Avloppsrör i tandvårdsmottagningen ska vara märkta med varningsetikett för kvicksilver. Varningsetikett bör finnas synlig för hantverkare på alla avloppsrör från tandläkarstol, tvättställ och diskbänk som kan tänkas innehålla även små mängder kvicksilver. Klistra kvicksilveretiketter på bufferttank, slangar och ledningar inne på kliniken och om ni kommer åt även på stammar i fastigheten ex. källaren. Etiketter kan fås av miljökontoret i er kommun.

14 Kemikaliehantering Sid 4 (5) Aktuella Säkerhetsdatablad skall finnas tillgängliga för alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter som hanteras på kliniken. Kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga produkter får inte användas enligt produktvalsprincipen i 2 kap 6 miljöbalken. Kemiska produkter ska lagras så att det inte finns risk för spridning till avlopp. Rutiner för tandfyllning, lagning, etc. bör utformas så att minsta möjliga amalgamförorenat spill eller avfall uppstår. Förorenad utrustning; instrument, sugsil, slangar m.m. skall rengöras vid avlopp som är anslutet till amalgamavskiljare och måste vara helt amalgamfria innan de rengörs i diskmaskin. Farligt avfall Farligt avfall är föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill eller måste göra sig av med och som har egenskaper som är farliga för hälsan eller miljön. Hanteringen av avfall regleras i avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Farligt avfall får inte blandas med varandra eller med annat avfall. Farligt avfall skall förvaras i täta emballage som inte påverkas av innehållet. Emballagen skall märkas med innehåll samt texten "FARLIGT AVFALL". Farligt avfall skall hämtas av transportör med tillstånd från Länsstyrelsen. Farligt avfall från tandvårdsverksamhet Kvicksilverhaltigt avfall Knådamalgam och kvicksilverspill, amalgammodeller, utdragna tänder med amalgamfyllningar, överbliven föramalgamiserad alloy, använda amalgamdukar, tömda amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, fasta rester och slam från behandlingsenhetens avloppssystem, bomulls-och cellstoffrullar med amalgamrester, cellstoff-tork, bomullspellets, servetter o dyl. som använts för avtorkning av amalgaminstrument mm, slam, spolvatten, kasserade slangar och ledningar som innehåller amalgamrester. Övrigt farligt avfall Fixerings- och framkallningsvätska, kasserade röntgenbilder och röntgenfilm, kromhaltiga rengöringsmedel för rengöring av framkallningsmaskiner, blyfolie från röntgenfilm samt smittförande avfall För att minska risken att en tappad tand med amalgamfyllning spolas ned i toaletten eller slängs i hushållssoporna bör patienten erbjudas att ta med tanden till mottagningen där den omhändertas som farligt avfall. Egenkontroll och Journalföring

15 Sid 5 (5) Egenkontroll innebär att för varje verksamhet skall det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken och enligt föreskrifter, domar och beslut, som meddelats med stöd av den. Verksamheten skall dessutom Ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick. Det för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljö. fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna samt dokumentera resultatet av dessa undersökningar och bedömningar. Omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljö (se också SFS1998:901,NFS:2001:2). förteckna kemiska produkter och biotekniska organismer som kan innebära risker med uppgifter om namn, omfattning av användningen, hälso- och miljöskadlighet samt klassificering (typ säkerhetsdatablad). En journal skall föras och fakturor sparas över: -Tömning och utbyte av amalgamavskiljare -Tömning av vattenlås och bufferttank -Uppkommen mängd och typ av farligt avfall -Anlitad transportör och anläggningar som farligt avfall transporteras till. Journal skall föras eller fakturor sparas över inköpta mängder kemikalier såsom amalgam, framkallningsvätska, fixeringsvätska och röntgenfilm. Journal skall finnas tillgänglig på kliniken för tillsynsmyndigheten i fem år Anmälan Innan verksamhet ska avvecklas eller om ni ska sanera, avlägsna, byta eller spola kvicksilverförorenade avloppsrör måste ni anmäla det till tillsynsmyndigheten i er kommun. Anmälan ska bl.a. innehålla ett åtgärdsförslag om hur man avser att hantera de förorenade avloppsrören. Slam, spolvatten och kasserade rör ska omhändertas som farligt avfall. När en tandvårdsmottagning ska etableras i en ny lokal ska anmälan göras till tillsynsmyndigheten. Innan spolning, byte eller rivning av avloppsledningar ska utföras, inom eller utanför kliniken, ska anmälan ske till tillsynsmyndigheten. Vissa mängder farligt avfall får transporteras på egen hand efter anmälan till Länsstyrelsen. Det gäller dock inte kvicksilverhaltigt avfall (Se 34 i avfallsförordningen och 22 förordningen om batterier). Denna policy anger de krav som generellt kommer att ställas. Fortfarande gäller dock att en individuell prövning alltid sker för varje objekt. Den prövning som görs av tillsynsmyndigheten utgår från Miljöbalken, medan Käppalaförbundet utgår från VA-lagen (SFS:1970:244) och ABVA 2003 (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten-och avloppsanläggningen i Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun)

16 Bilaga 2 Checklista miljötillsyn på tandvårdsverksamheter Sid 1 (7) SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Datum och tid: Diarienummer: Inspektörer: Checklista tillsynsbesök tandläkare 2007 Verksamheten Verksamhetsutövare (företagsnamn eller enskild firma) Organisationsnummer Besöksadress Postadress Ev. särskild fakturaadress: Ansvarig person: Kontaktperson: Telefonnummer: E-post: Datum när kliniken etablerades? Ev. övertaganden? Antal behandlingsstolar? Antal tandläkare och tandhygienister? Delar klinik med? Övrig kommentar om kliniken? När installerades AA? Fr.o.m har det krävts installation av AA vid nyetablering. Från 1995 var det krav på AA vid tandläkarstolen.

17 Fakta amalgamavskiljare Torrt (per stol) eller vått system (centralt)? Sid 2 (7) Torrt system: En AA per stol. Luft och vatten avskiljs från varandra redan vid stolen. Sugsystemet transporterar därefter bara luft. Vått system: Central rening för hela kliniken. Sugsystemet transporterar luft och vatten till en central anläggning för luft/vattenavskiljning och amagamavskiljning. - Antal AA och placering? Finns AA vid stolar, vask, diskho eller där verktygen tvättas? - Teknik AA (t.ex. Final, Dürr, MetaSys, Siemens, SRAB, MM II, Rasch)? - Godkänd enl. tysk norm eller dansk testmetod (krav enl. Käppala)? Allt avlopp där utsläpp av amalgam kan förekomma ska vara anslutet till godkänd AA. Centrifugerande AA: Final, Dürr (kopplad direkt till stolen), MetaSys och Siemens. MetaSys är oftast inbyggd i stolen. ECO -variant = billigare version, inte mer ekologisk. Har då inte centrifug utan mest bara avskiljande för partiklar. EJ godkända som avskiljare!! Ämnade för hygienutrustningar. Sedimenterande AA: SRAB (vanligaste tekniken för amalgamavskiljning, ska ha flödesbegränsare), MM II (används ofta vid vaskar utan bufferttank, filtret i sig blir ganska flödesbegränsande) och Rasch. Danska testmetoden eller tyska normen motsvarar bäst tillgänglig teknik och krävs map. försiktighetsprincipen i MB. De har en avskiljningsgrad av minst 99 %. Flödesbegränsare (krav Käppala)? Hur säkerställs att flödet genom AA inte är för kraftigt? Flödesbegränsare: Placeras efter avskiljaren för att undvika för stark stråle av spillvatten ut i amalgamavskiljare. Begränsas flödet ut, begränsas även flödet in. Flödesbegränsare behövs normalt inte vid behandlingsstolen (för litet flöde). I centralt system, om AA sitter före bufferttank, behövs inte heller flödesbegränsare. Flödesbegränsare behövs däremot om AA sitter efter bufferttank. Bufferttank?. Bufferttank: Med flödesbegränsare behövs även en bufferttank som förhindrar att vattnet blir stående i vasken när de spolar mycket. Avskiljaren tar bara max. 3 lit/min. En vanlig drickskran ger ca. 10 lit/min. Bufferttank behövs normalt inte vid stol (för litet flöde). Däremot vid vask och i centralt system.

18 Sid 3 (7) Skötsel amalgamavskiljare/egenkontroll Hur ofta funktionskontrolleras AA (1 gg/halvår)? Vem utför kontrollen? För t.ex. SRAB är funktionskontroll inte relevant eftersom hela AA byts ut och ska vara intakt. Används desinfektionsmedel (hindrar att AA avskiljningsgrad försämras av bakterietillväxt)? Dagligen? Vilket medel? Hur ofta inspektion invändigt av bufferttank/ utjämningstank (1 gg/år)? - Hur ofta töms och rengörs bufferttank/ utjämningstank (3:e till 5:e år om inga störningar)? - Noteras tömningen i journal? - Hanteras innehållet som kvicksilverförorenat FA? Om centrifugerande AA: - Hur ofta töms AA (minst 1 gg/år, full AA har sämre avskiljningsgrad)? - Hanteras innehållet som farligt avfall? - Noteras tömningar i journal? Rapport från senaste tömning? Datum? Anmärkningar? Om sedimenterande AA: - Är AA utbytt det senaste året (ska bytas minst 1 gg/år)? Om MM II, byts filtrena minst 2 ggr/år? - Noteras byten i journal? - Är rutinerna för drift och skötsel av AA nedskrivna och tillgängliga på kliniken? - Sker underhållet enligt fabrikantens anvisningar?

19 Sid 4 (7) Vattenlås och avloppsledningar - Är samtliga delar av avloppssystemet som kan innehålla amalgam/kvicksilver märkta? - Även avloppsrör från tandläkarstol, tvättställ och diskbänk som kan innehålla små mängder kvicksilver samt på stammar i fastigheten t.ex. i källaren? - Har någon del av avloppssystemet avlägsnats/ bytts/ spolats? - Har anmälan gjorts till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen? - Vem anlitades för jobbet och vem tog hand om det farliga avfallet? - Töms vattenlåsen på handfaten i toaletterna regelbundet? (1 gg/år enl. Käppala)? - Noteras tömningen i journal? - Hanteras innehållet som farligt avfall? Om det finns AA motsvarar det ett vattenlås, och det finns normalt inget ytterligare vattenlås. På handfaten (som ej är anslutna till AA) bör vattenlåsen kontrolleras emellanåt, ifall kvicksilver skulle ha ansamlats där (t.ex. patienter med skadad tand som borstar tänderna innan besöket). Även golvavlopp bör tömmas, om slang från AA leds ner i golvbrunnen. Finns rutiner för att se över rörledningar hos våta system (sedimentation)? Töms sugfilter vid behandlingsstol varje dag? Sköljs i vask kopplad till AA? Alt. engångsfilter? Det är viktigt att se över rördragningen hos våta system (central avskiljare). Det kan finnas lågpunkter i rörsystemet där vattnet blir stående och sedimentation sker. Kemikaliehantering Kemikalier lagras på plats utan risk för spridning till avlopp? Finns en kemikalieförteckning upprättad? Finns säkerhetsdatablad tillgängliga för alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter? Tas hänsyn till produktvalsprincipen vid inköp av kemikalier? Exempel?

20 Sid 5 (7) Farligt avfall Förbrukade kemikalier hanteras som farligt avfall? Vilket farligt avfall uppstår? Det farliga avfallet hämtas av godkänd transportör och antecknas i journal som sparas? Transportdokument (avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och mängd) upprättas och sparas i 5 år? - Förvaras det farliga avfallet i invallade kärl utan risk för spridning till avlopp? - Förvaras det separerat från annat farligt avfall och märkt som Farligt avfall? Sugslangar bör bytas ut vid nedsatt funktion/slitage och behandlas som farligt avfall (eftersom de kan innehålla bitar av amalgam). Ex. på farligt avfall: förbrukade sugslangar, knåd-a, A-kapslar, utdragna tänder, A-dukar, bomullsrullar/servetter, slam spolvatten, smittförande avfall samt fixerings- och framkallningsvätska, röntgenbilder och röntgenfilm och blyfolie från röntgenfilm. Egenkontroll- övrigt Vad görs vid en eventuell olyckshändelse? Vem kontaktas? Vilka åtgärder vidtas? Övriga kommentarer