Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering



Relevanta dokument
FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

Processtyrningsmodell FAROS

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Implementering av verksamhet 3.4.4

Mottganingsteamets uppdrag

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen , 280 att gälla fr o m

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

UPPFÖLJNING INTERNKONTROLLPLAN 2012

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Välkommen till START och Krami STOCKHOLM

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

_ ê ç ã ã ~ = ë í ~ Ç ë Ç É ä ë Ñ ê î ~ ä í å á å Ö = Vårdkedja för personer med tungt missbruk

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

CHECKLISTA REHABILITERING

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Innehåll upplägg och genomförande

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Sänkta trösklar högt i tak

Ruta 1a: Individ som saknar sjukpenninggrundande inkomst kontaktar Socialtjänsten

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

UTVÄRDERING AV STEGEN

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Kulturarvslyftet, utvecklingsanställning Vivi Jacobson-Libietis. Lärande och arbetsmarknad

Svar på skrivelse angående Vad händer med ungdomarna i 90-dagarsgarantin?

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Samordningsförbundet

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Samverkansteam Norra Dalsland

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg

Genomförandeprocessen

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Verksamhet/insatser

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Rehabiliteringspolicy

Vad händer om jag blir sjuk?

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vi rustar människor för arbete/studier

Vägen till arbetsgivarna

Brukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014

Case Management. En arbetslivsinriktad insats. Information till handläggare Intresseanmälan. Arbetsmarknadsförvaltningen Jobbtorg Stockholm

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Ansökan till AMA En väg in

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

- Lina Hermansson Leg. arbetsterapeut - Carita Elgstrand Socialpedagog - Anna Grahn Leg. arbetsterapeut - Alexandra Friman Specialpedagog

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen för en samordnad, långsiktig och människorättsbaserad strategi för romsk inkludering

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Verksamhetsplan Jobbcentrum

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Projektplan VäxtKraft

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Projekt Futuro. Revidering av tidigare projektplan för Futuro Karlstad och Futuro Kristinehamn och Grums

Transkript:

SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering Flödesschema SOCIALSEKRETERARE Remiss BEDÖMNINGSTEAM Social insats REHABINSATS Coaching och friskvård ARBETSTRÄNING/ARBETSFÖRBEREDELSE Arbetsmarknadsinsats ARBETSFÖRMEDLING / JOBBTORG Socialsekreterarens uppdrag Tillsammans med klienten enligt kognitiv mall utreda klientens sociala situation, hälsa, arbetslivshistoria, tidigare insats, utbildning, hinder och resurser samt hur personen ser på sina egna möjligheter till att nå självförsörjning. Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon 08-508 15 000. Fax 08-508 15 099 kjell.johansson@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (5) Möjligheter till framgång i rehabiliteringen ökar om deltagaren är väl förberedd och noggrant tänkt igenom sin situation. Individens egen uppfattning om sina möjligheter kan vara en avgörande faktor till hur arbetslivsrehabiliteringen lyckas. I samråd med behandlande läkare samt den enskilde gör socialsekreteraren en plan för de individuella rehabiliteringsinsatserna och över vilka tider per vecka den enskilde kan påbörja sin arbetslivsrehabilitering. Planen skickas på remiss till rehabverksamheten. Viktigt är att så långt som möjligt kunna erbjuda deltagaren en individuellt anpassad arbetsträningsplats. När beslut är fattad om arbetslivsrehabilitering ordnas ett inledande samtal mellan rehabverksamheten och deltagaren. Här beskrivs den planeringen och deltagaren erbjuds möjlighet till inskrivning. Om deltagaren godtar planen upprättas en slutlig arbetsplan mellan rehabverksamheten och deltagaren där det framgår vad som överenskommits, tydligt formulerad med rättigheter och skyldigheter. Följande kan ingå i arbetsplanen: mål, delmål, rehabiliteringsperiod, antal timmar/vecka, arbetstid/dag, information om gällande regelverk och uppföljningsdatum. Arbetsplanen undertecknas av alla parter. I samband med arbetsplanens uppställande ska personen underteckna ett medgivande. Socialsekreteraren följer upp insatsen efter tre månader i trepartsträff med medicinsk ansvarig läkare/behandlingsansvarig. Deltagaren ska erbjudas bästa möjliga stöd även genom hela rehabiliteringen. Rehabverksamheten stödjer deltagaren under pågående rehabilitering gällande arbetsträning och upptrappning av arbetstid, samt utreda möjlighet till plats på Jobbtorg eller Jobbtorg Resurs eller få insatser genom arbetsförmedlingen till lönebidrag, arbetsmarknadsåtgärder, utbildning m.m. Om uppföljningen visar att handlingsplanen inte uppfyllts kan en förlängning av insatsen ske med tre månader som avslutas med en ny utvärdering. Om handlingsplanen uppfyllts där minst 25 % arbetsförmåga kunnat säkerställas aktualiseras klienten till Jobbtorg Resurs, alternativt arbetsförmedlingen. Information om förprojekteringen till och samarbete med arbetsförmedlingen och Jobbtorg är därför viktigt att bygga upp under förprojekteringen. Rehabverksamheten ska följa upp eventuella insatser som erbjuds genom Jobbtorg eller arbetsförmedlingen i syfte att stödja en fortsatt positiv utveckling. Anledningen till en i förhand uppställt långsiktig planering är att minimera risken att deltagare hamnar mellan stolarna eller att arbetslivsrehabiliteringen enbart blir en av många korta insatser som inte leder till något konkret resultat.

SID 3 (5) Personlig coach, livscoaching och friskvård En personlig coach kopplas till varje klient som blir inskriven i rehabverksamheten. Den personlige coachen ingår i handlingsplanen med individuell stödinsats, kan handla om coaching och/eller annan personlig insats. Den personliga coachen håller kognitiva stödjande processamtal med klienten en gång per vecka. På det sättet blir coachen viktig vid uppföljningen av deltagarens förutsättningar till att uppnå handlingsplanens mål. Coachens fokus är att stödja deltagaren genom strukturerad coaching och därigenom ge honom/henne bättre förutsättningar till ett växande. Stödet kring varje deltagare är individuellt anpassad utefter behovet, och lämnas även av handledare inom projektet. Genom denna kontinuerliga kommunikation blir det möjligt att följa deltagarna var de befinner sig i sina individuella processer samt anpassa deras medverkan efter detta. Dessutom kan livscoaching erbjudas i grupp samt individuellt anpassad friskvård genom samarbete med verksamheten på Kroppsverkstaden i Björkhagen. Strukturen, tydligheten, och långsiktigheten i upplägget i projektet och den fortsatta planeringen för deltagarna är en faktor som påverkar resultatet. Personer som varit sjukskrivna länge behöver stöd i att ta olika behövliga kontakter i samhället. Initiativförmågan och självkänslan är ofta låg. Coachen stöttar deltagarna även i kontakterna med myndigheter och serviceinrättningar. Det är viktigt att deltagarna efter rehabilitering har en strukturerad planering för sin fortsatta arbetslivsinriktade rehabilitering, och stöd i denna för att de ska kunna fortsätta den process som de påbörjat i rehabverksamheten. Rehabverksamhetens uppdrag Rehabverksamheten samordnar och effektiviserar anskaffning och förmedling av arbetsförberedande platser och andra arbetslivskontakter för målgrupper. Rehabverksamheten riktar sig till offentliga arbetsgivare, ideella föreningar, församlingar, verksamheter inom miljö, skogsvård, kultur, omsorg, skola, data, teknikföretag och livsmedelbransch samt verkstäder såsom bil, cykel, textil, snickeri, sy, möbelrenovering m.m. En viktig uppgift för rehabverksamheten är att bygga upp ett bra kontaktnät av arbetsgivare för att finna platser för arbetsförberedande praktik. Rehabverksamheten skriver avtal angående arbetsförberedandetiden och villkor med de arbetsgivarna. Rehabverksamheten skriver kvalitetskriterier som är styrande för det arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt utvecklar kontakterna med

SID 4 (5) arbetsförberedandeplatserna, detta för att säkerställa en nödvändig kvalitet i de avtalsbundna arbetsförberedandeplatserna. Rehabverksamhetens rutiner Ta fram en lämplig arbetsplats Arbetsförberedande sker under 3 4 månader. Två veckor introduktion/ beredning, 12 veckor arbetsförberedande Göra upp ett strukturerat schema med lämpliga arbetsuppgifter Se till att det finns handledare på arbetsplatsen och gör tillsammans med denne upp en plan för den arbetsförberedande perioden Följa upp den arbetsförberedande perioden på arbetsplatsen. Bevaka närvaron veckovis per telefon och månadsvis med närvarorapport Ge indikation om problematik för vidare utredning Upprätthålla en strukturerad rehabilitering så att deltagaren successivt utökar sin arbetsförmåga och får insikt om sina resurser i relation till arbetsmarknaden Klargöra deltagarens arbetsförmåga och i vilken omfattning Påvisa vilka typer av arbetsuppgifter som kan vara lämpliga Arbetsförberedande platsen avslutas med ett trepartssamtal och att rehabverksamheten lämnar skriftlig rapport till socialsekreterare Skriftlig rapporten innehåller arbetsmarknadsmässig bedömning samt förslag till åtgärder Inga ärenden avslutas utan tydliga ställningstaganden. Gemensamt för socialsekreterare och rehabverksamhet Både rehabverksamheten som socialsekreteraren gör en detaljerad slutdokumentation och utvärdering av vad som hänt under placeringen. Frågor som ska svaras på är bl.a: - vilka aktiviteter har den inskrivne varit deltagit i - vad blev resultatet - vilka bedömningar har gjorts - förslag till fortsättning Oavsett hur ärendet avslutas träffas rehabverksamhet, socialsekreteraren och deltagaren i ett trepartssamtal eller avstämningsmöte, bland annat för att säkerställa att individen är införstådd med den process som varit samt förslaget till fortsättning. I de fall det behövs ska medicinskt ansvarig vara med på denna träff. Rehabiliteringen ska utgöra en så bra grund som möjligt för vidare ställningstagande t.ex. om rätt till sjukersättning, OSA eller arbete. I de fall klienten inte fullföljer rehabiliteringsprogrammet eller inte uppnår förväntat resultat ska socialsekreteraren i en trepartsträff med klienten och behandlande läkare komma överens om vidare planering.

SID 5 (5) Bedömningsteamet Följande personer ingår i bedömningsteamet - Samordnare - Socialsekreterare - Representant från rehabverksamhet Bedömningsteamet träffas en eller flera gånger per månad för bedömning av behov och lämpliga insatser för den enskilde. Deltagarens vinst av rehabiliteringen aktuella referenser nya uppdaterade yrkeskunskaper närmare arbetsmarknaden sociala kontakter vara aktuell på Jobbtorg och arbetsförmedlingen vid behov en samordnad ansökan om sjukersättning till försäkringskassan