Hans Pettersson Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Epost: hans.pettersson@umu.se Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se
Klinisk miljömedicin norr Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland ett miljömedicinskt kompetenscentrum för befolkningen finansieras huvudsakligen av landsting och region i de fyra Norrlandslänen KMN tillhör arbetsoch miljömedicin inom Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Nus stöttar landsting/region, länsstyrelse, kommun och enskild med riskbedömning för ohälsa på grund av olika miljöfaktorer www.norrlandstingen.se
Klinisk miljömedicin norr Karl Forsell, överläkare Berit Edvardsson, ST-läkare Ingrid Liljelind, yrkes- och miljöhygieniker Lars Modig, yrkes- och miljöhygieniker förnamn.efternamn@vll.se
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se
Lite buller får man väl tåla? Buller omger oss varje dag, ofta i arbetet, men även i vår dagliga omgivning. Den mest akuta hälsorisken med bullerexponering är oftast i samband med bullerexponering i arbetet. Vår kunskap gällande hur hörselskador uppstår är idag god. Vår kunskap kring vilka effekter icke hörselskadligt buller har på vår hälsa växer just nu i snabb takt.
Hälsoeffekter av buller - agenda 1. Vilka är hälsoeffekterna av att bo i bullerutsatta lägen? 2. Vad säger forskningen om vindkraftsbullrets påverkan på hälsan?
Gå till: www.govote.at Använd kod: 12 61 47
Hälsoeffekter av buller LAeq (24h) 55 db Nya riktvärdet av vägtrafik utomhus vid fasad (tyst sida)
Lite buller får man väl tåla? Laeq - 55 db (24 timmar)
Trafikbuller - antal exponerade I sverige Källa: Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2009
Trafikbuller Ej hörselskadligt buller Bullret pågår under stor del av dagen Även nattetid
Vilka är hälsoeffekterna av att bo i bullerutsatta lägen?
% Väldigt bullerstörda Trafikbuller - bullerstörning Ljudnivå(dBA) Pedersen, E. Persson-Waye, K.Annoyance due to wind turbine noise. Journal of Acoustical Society of America, 2004. 6(116): p. 3460-70.
Bullerstörning från trafik med och utan tyst sida N = 956 Tillgång tyst sida (< 45 dba) Ej tillgång tyst sida Öhrström, et al., 2006
Babisch, W. Updated exposureresponse relationship between road traffic noise and coronary heart diseases: A meta-analyses. Noise and Health, 2014 (16)68, 68-77. Bullerexponering (Ljudnivå) Direkt påverkan Indirekt påverkan Hörselskada Sömnproblem Störning av aktivitet Kognitiva och emotionella reaktioner Störning Stressindikatorer Fysiologiska stressreaktioner Autonoma nervsystemet (opåverkbara, puls m.m) Endokrina nervsystemet (hjärna, hormoner m.m.) Hälsoeffekter Hjärt- kärlsjukdomar Högt blodtryck, åderförkalkning, Hjärtinfarkt, Stroke
Trafikbuller- Hälsoeffekter - sömn
% Uppvaknanden (buller vs kontroll) Samhällsbuller - Hälsoeffekter - sömn Basner, M., U. Muller, and E.M. Elmenhorst, Single and combined effects of air, road, and rail traffic noise on sleep and recuperation. Sleep, 2011. 34(1): p. 11-23. Flyg Väg Spår
Samhällsbuller - Hälsoeffekter - sömn Basner, M., U. Muller, and E.M. Elmenhorst, Single and combined effects of air, road, and rail traffic noise on sleep and recuperation. Sleep, 2011. 34(1): p. 11-23.
Samhällsbuller - Hälsoeffekter - sömn 28 % av barn i flerfamiljshus och 13 % i enfamiljshus bor i trafikbullerutsatta lägen. % av barnen som har problem med sömnighet dagtid Öhrström et al J Env Psychol 2006. Bullernivå från vägtrafik (dygnsmedelvärde) < 55 db 55-59 db 60-64 db > 64 db 23 % 46 % 48 % 50 % Studier har visat att barn som exponeras för vägtrafikbuller har mer sömnproblem och högre grad av hyperaktivitet. Tiesler, C et al. Exposure to road traffic noise and children s behavioural problems and sleep disturbance: Results from the GINIplus and LISAplus studies, Environmental Research, (2013)123, p1-8.
Samhällsbuller - Hälsoeffekter - sömn Dålig återhämtning ökar risken för: Förhöjt blodtryck, akut ökad hjärtfrekvens. Trötthet Nedstämdhet, olustkänsla Nedsatt prestationsförmåga Ökad risk för hjärtkärlsjukdom
Trafikbuller- Hälsoeffekter Hjärt- kärlsjukdom RR 95%KI Relativ risk för hjärtinfarkt relaterad till exponering för buller (> 50 db LA eq24h ) från vägtrafiken 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Buller Icke-fatal Fatal, på sjukhus Selander 2010
Trafikbuller - Hälsoeffekter - Hjärt-kärlsjukdomar Sambandet mellan bullerexponering från väg- spår- och flygtrafik och ökad riskt för hjärt-kärlsjukdomar har påvisats i ett flertal stuider. Stephen, S., Airport noise and cardiovascular disease. BMJ, 2013. 347. Eriksson, C., Cardiovascular and metabolic effects of long-term traffic noise exposure, in Institute of Environmental Medicine. 2012, Karolinska institute: Stockholm. Selander, J., et al., Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology, 2009. 20(2): p. 272-9. Babisch, W., Transportation noise and cardiovascular risk: updated review and synthesis of epidemiological studies indicate that the evidence has increased. Noise Health, 2006. 8(30): p. 1-29.
Trafikbuller - Hälsoeffekter - metaboliska sjukdomar Sambandet mellan bullerexponering från väg- spår- och flygtrafik och ökad riskt för bukfetma och diabetes har påvisats i några studier. Oftedal, B., et al., Road traffic noise and markers of obesity A population-based study. Environmental Research, 2015. 138: p. 144-53. Eriksson, C., et al., Long-term aircraft noise exposure and body mass index, waist circumference, and type 2 diabetes: a prospective study. Environmental Health Perspective. 2014. 122: p. 687-694 Sorensen, M. et al., Long-Term Exposure to Road Traffic Noise and Incident Diabetes: A Cohort Study. Environmental Health Perspective. 2013. 121(2):p. 217-222
Trafikbuller - Hälsoeffekter - diabetes Antal nya fall / ratio Vägtrafikbuller L den, per 10 db Antal fall Justerad (95% CI) All diabetes, 5-år 3 869 1.11 (1.05-1.18) Bekräftad diabetes, 5-år 2 752 1.14 (1.06-1.22) Dos-respons Ljudnivå trafikbuller(dba) Sorensen 2013
Trafikbuller - kostnader
Samhällsbuller - åtgärder kostnad/vinst Att minska buller från väg- och spårbunden trafik har visat sig vara samhällsekonomiskt lönsamt. Beräkningar i Holland visar att kostnaden för att minska bullernivåer från väg- och spårbunden trafik skulle uppgå till ca 2 miljarder Euro. Vinsten i minskad bullerstörning och förbättrad hälsa skulle ge en samhällsekonomiskt vinst på ca 4-6 miljarder Euro. Samma studie visade även att hushållen i EU är i genomsnitt villiga att betala 25 Euro per år för 1 db minskning per år. Navrud, 2003, Valuation of Noise, position paper of the working group on Health an Socio-Economic Aspects, European Commision
Trafikbuller - kostnader De bullerrelaterade kostnaderna för enbart och tåg och järnväg hos EU-15 länderna motsvarar 0.4% av BNP, vilket motsvarar 36 000 000 000 Euro. EU-15 länderna innefattar: Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Luxenburg, Holland, Portugal, Spanien, Sverige och Storbrittanien. Miabach, M. et al. Handbook on estimation of external costs in the transport sector, 2008. European Commission report.
Sammanfattning - trafikbuller Studier har visat att trafikbuller från spår- väg och flygtrafik redan vid lägre nivåer är tidigare gällande gränsvärden har allvarliga negativa konsekvenser på människors hälsa. Antalet bullerrelaterade klagomål kommer sannolikt att öka med nya accepterade högre bullernivåer i människors boendemiljöer. Detta kommer i sin tur sannolikt öka kostnaderna för bullerreducerande åtgärder.
Samhällsbuller nya riktvärden EU kommissionens målsättning med bullerdirektivet 2002/49/EC. Citat från direktivet: Addressing local noise issues by requiring competent authorities to draw up action plans to reduce noise where necessary and maintain environmental noise quality where it is good. http://ec.europa.eu/environment/noise/directive_en.htm
Samhällsbuller - Vindkraft
Gå till: www.govote.at Använd kod: 12 61 47
Vad säger forskningen om vindkraftsbullrets påverkan på hälsan? http://www.masenv.co.uk/dbgraph/cotton_farm_2 Ljud: 8 vindkraftverk, 2MW 46+80 = 125 totalhöjd.
Lite buller får man väl tåla? Trafikbuller -Riktvärde vid fasad Vindkraftbuller - Riktvärde
% Väldigt bullerstörda Samhällsbuller- Vindkraft Ljudnivå(dBA) Pedersen, E. Persson-Waye, K.Annoyance due to wind turbine noise. Journal of Acoustical Society of America, 2004. 6(116): p. 3460-70.
Vindkraftbuller - Hälsoeffekter - störning Samband mellan vindkraftsbuller och störning Pedersen, E. et al,. Response to noise from modern wind farms in the Netherlands. The journal of the Acoustical Society of America, 2009. 634-43. Bangård --- Flygtrafik Industri - Vägtrafik -- Järnväg Vindkraft
Vindkraftbuller - Hälsoeffekter - störning Störningsupplevelsen påverkas av individfaktorer och yttre miljö - Attityd till vindkraft - Ekonomiska incitament - Grad av ljudkänslighet - Vindkraftsverkens storlek - Synlighet Pedersen, E. et al,. Response to noise from modern wind farms in the Netherlands. The journal of the Acoustical Society of America, 2009. 634-43.
Vindkraftbuller - Hälsoeffekter Visst samband mellan bullerexponering från vindkraftverk hälsoeffekter: Sömnstörning Psykologisk påfrestning Prestation Schmidt, H., et al. 2014. Health effects related to wind turbine noise exposure: a systematic review. Plos One, 9. Bakker, RH., et al. 2012. Impact of wind turbine sound on annoyance, self-reported sleep discurbance and psychological distress. Plos One, 9 p42-51.
Vindkraftbuller Exempel på mätningar Väder, vind och terräng påverkar ljudutbredningen från vindkraftverken. Exempel från 2 års mätningar vid Dragaliden (Kuperad terräng, 6st vindkraftverk, 2MW) visade följande: - Gränsvärdet 40 dba överskreds under vissa väderförhållanden. - Vid klara kvällar, nätter och mornar uppstår fenomenet Amplitudmodulering. (Ett Swishljud på nära håll ca 1km, ett dunkande ljud på 3-4 kms avstånd). - Amplitudmoduleringen antas vara en viktig orsak till att människor upplever sig bullerstörda trots de låga ljudnivåerna. Ljudutbredning vindkraftverk föreläsning av Conny Larsson https://www.youtube.com/watch?v=rztk_6ybv3q&index=4&list=plggftrvutorqms5-9kv7mo6lmm3seu4ue
Sammanfattning Studier har visat att buller från vindkraftverk leder till bullerstörning hos närboende. Det krävs dock mer forskning kring effekter av långtidsexponering ifrån vindkraftsbuller. Man kan anta att buller från vindkraftverk ger samma psykologiska och fysiologiska effekter som från andra bullerkällor såsom vägtrafik men detta är inte klarlagt.
Tack!