PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

Transkript

1 PM Till: Alan Derrick Patrik Sjöö Vid: Vid: Glasgow Göteborg Från: Sarah Mayles Vid: Kings Langley (Beaufort Court) Datum: 16 juni 2015 Ref: Ämne: Uppdateringar av bullerberäkningen för Sandtjärnberget Det vindkraftverk som modellerats vid vindkraftparken Sandtjärnberget har fått ökad totalhöjd från 175 m till 230 m. I detta PM sammanfattas resultaten av bullerberäkningen. Vindkraftverkstypen för den föreslagna uppdateringen är troligtvis mycket lik Vestas V117 3,3 MW med 117 m diameter och en navhöjd på 160m. I den här bedömningen förutsätts att de valda vindkraftverken drivs med standardbullerinställningar (högst buller). Alla andra metoder och parametrar för bullerberäkningen är samma som i den föregående analysen 1. En kumulativ bedömning har också genomförts med de föreslagna vindkraftparkerna Ängersjökölen och Svartåsen. Föreslaget vindkraftverk för båda vindkraftparkerna är Vestas V117 3,3 MW. Navhöjden antas vara 160 m vid Ängersjökölen och 116,5 m vid Svartåsen 2. Tabell 1 visar de beräknade ljudimmissionsnivåerna vid de bedömda byggnaderna vid upplägget med 11 vindkraftverk vid Sandtjärnberget, 5 vindkraftverk vid Ängersjökölen och 15 vindkraftverk vid Svartåsen. Dels anges nivån för vindkraftparkens bidrag till respektive fastighet, dels kumulativ nivå. Den maximala beräknade ekvivalenta bullernivån från upplägget för endast Sandtjärnberget är 36,0 db(a) vid H7, en ökning med 0,4 db(a) från bedömningen i den ursprungliga planen. Därmed överskrids SEPAbedömningskriterierna på 40 db(a) 3 inte för någon av de närmaste grannarna. Den maximala beräknade ekvivalenta bullernivån i det kumulativa upplägget är 38,3 db(a) vid H3, där de relativa bidragen från uppläggen för Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Svartåsen är 29,6 db(a), 36,5 db(a) respektive 31,5 db(a). Detta är en ökning med 0,5 db(a) från den totala bullernivån vid H3 i den ursprungliga bedömningen. 1 Cassidy, M (2011) "Bedömning av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftparken Sandtjärnberget" 2 Koordinater och kandidatvindkraftverk tillhandahålls av OX2. 3 SEPA (2015), "Riktvärden för ljud från vindkraft" PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

2 Tabell 1 Beräknade kumulativa bullernivåer vid närliggande byggnader med hänsyn till vindkraftverken i Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Garpkölen Ljudeffektnivå / db (A) re. 20 μpa ID Sandtjärnberget Ängersjökölen Svartåsen Kumulativ H2 28,9 34,5 23,2 35,8 H3 29,6 36,5 31,5 38,3 H5 32,1 33,7 30,5 37,1 H6 21,6 31,6 32,4 35,2 H7 36,0 31,5 28,3 37,9 H8 33,6 32,9 29,6 37,1 H9 33,3 33,1 29,8 37,1 H10 33,2 33,2 29,8 37,1 H11 33,2 33,6 29,6 37,3 H12 33,3 33,7 29,5 37,3 H17 35,0 27,7 30,2 36,8 H18 35,1 27,8 30,2 36,9 H19 35,1 27,2 30,2 36,8 H20 35,0 27,2 30,3 36,8 I figur 1 visas isobellinjer (dvs. ljudkonturer) vid den maximala bullernivån för det föreslagna kumulativa upplägget i enlighet med spridningsmodellen i Ljud från Vindkraftverk 4. Sådana isobellinjer är mycket användbara för att beräkna bulleravtrycket för ett visst projekt och visas enbart i informationssyfte. 4 SEPA (2011), "Ljud från vindkraftverk" 2

3 Figur 1 Beräknad ljudbild för föreslaget kumulativt upplägg för vindkraftparker Faktorn LAeq har använts. Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen "Ljud från vindkraftverk". En ytterligare bedömning har genomförts med vindkraftverken i reducerat ljudläge vid Sandtjärnberget och Ängersjökölen, samtidigt som standardljudläget används vid Svartåsen. Slutsatsen enligt den här bedömningen är att en gräns på 35 db(a) går att uppnå för det kumulativa upplägget genom att modulera ner turbiner och inkludera vindriktning. 3

4 Jämförelse med den ursprungliga bedömningen Som jämförelse visas tabell B2 och figur B1 från den ursprungliga ansökan nedan. Observera att vindkraftparken Svartåsen vid tiden för den ursprungliga ansökan kallades Garpkölen och bestod av 26 vindkraftverk. Observera dessutom att ljudbilden i figur B1 skapades med ljudspridningsmodellen ISO 9613, medan den uppdaterade ljudbilden i figur 1 skapades med spridningsmodellen Ljud från vindkraftverk. Tidigare var den maximala kumulativa beräknade bullernivån 39,4 db(a) vid H20. Detta har nu minskat till 36,6 db(a) med det nya upplägget för vindkraftverken, tack vare minskningen av antalet vindkraftverk vid Garpkölen. Tabell B2 Beräknade kumulativa bullernivåer vid närliggande byggnader med hänsyn till vindkraftverken vid Ängersjökölen, Sandtjärnberget och Garpkölen Ljudeffektnivå / db (A) re. 20 μpa ID Sandtjärnberget Ängersjökölen Garpkölen Kumulativ H2 28,1 33,5 25,7 35,1 H3 28,9 34,9 33,3 37,8 H5 31,3 32,3 33,6 37,3 H6 21,3 30,4 32,6 34,8 H7 35,0 30,3 32,7 37,9 H8 32,7 31,5 33,3 37,4 H9 32,4 31,8 33,4 37,3 H10 32,3 31,9 33,3 37,3 H11 32,4 32,2 33,1 37,3 H12 32,4 32,3 33,0 37,4 H17 34,3 26,7 36,8 39,0 H18 34,3 26,7 36,8 39,0 H19 34,4 26,2 37,3 39,3 H20 34,3 26,1 37,4 39,4 4

5 Figur B1 Beräknad kumulativ ljudbild för vindkraftverken vid Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Garpkölen Nätintervall på 1 km. Faktorn L Aeq har använts Ljudbilden har beräknats vid vindstyrkor som motsvarar maximal ljudeffekt med hjälp av spridningsmodellen ISO- 9613:2. Vindkraftverken T1 T11 är de föreslagna vindkraftverken vid Sandtjärnberget Vindkraftverken A1 A5 är de föreslagna vindkraftverken vid Ängersjökölen Vindkraftverken B1 B26 är de föreslagna vindkraftverken vid Garpkölen 5

6 Lågfrekvent ljud Huvudfokus i denna utvärdering av ljudpåverkan ligger på bredbandsemissioner och emission av tonalt ljud, de två mest relevanta typerna av ljudemissioner för moderna vindkraftverk. Båda är typer av hörbart ljud. I denna bedömning ingår underförstått normala bulleregenskaper för vindkraftverk (ofta kallat "swishljud") samt ett antal bullerfrekvenser som bl.a. låga frekvenser. Frekvensområdet för "hörbart ljud" ligger generellt sett mellan 20 och Hz, med den största ljudkänsligheten i det centrala området mellan 500 och Hz. Intervallet mellan 10 och 200 Hz beskrivs vanligtvis som lågfrekvent ljud och ljud med frekvenser under 20 Hz som infraljud 5, även om dessa termer används inkonsekvent både i allmänhet och i litteratur. Lågfrekvent ljud förekommer alltid, även i en till synes tyst bakgrund 6. Det genereras av naturliga källor, såsom hav, jordbävningar, åska och vind. Det är dessutom en typ av emission från många artificiella källor i det moderna vardagslivet, såsom hushållsapparater (t.ex. tvättmaskiner, diskmaskiner) och alla former av transporter. Buller från vindkraftverk täcker ett brett spektrum från låga till höga frekvenser. När det gäller människans uppfattning av bredbandsbuller från vindkraftverk, är det dominerande frekvensområdet inte lågfrekvens eller infraljud 7. Anledningen till detta är att tröskeln för att människor ska uppfatta dessa frekvensområden är mycket högre än för talfrekvenser mellan 250 och Hz. Resultatet av denna minskade känslighet är att buller från vindkraftverk vid lägsta frekvensområde, s.k. "lågfrekvent ljud" skulle hamna under tröskeln för att uppfattas av det mänskliga örat. Av den väldokumenterade studien "Low Frequency Noise and Infrasound Associated with Wind Turbine Generator Systems", som genomfördes åt Ontario Ministry of the Environment 2010, framgår att lågfrekvent ljud från vindkraftverk hamnar över tröskelvärdet och således skulle bli hörbart över frekvenser på omkring Hz. Graden av hörbarhet beror på vindförhållanden, inverkan av bakgrundsljud samt avståndet från vindkraftverken. Även om lågfrekvent ljud från vindkraftverk är hörbart under vissa omständigheter så hävdar studien "Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects" 8, publicerad av författarna till en litteraturgenomgång i ämnet framtagen för Naturvårdsverket 2011, att detta inte överskrider ljudnivåerna från andra källor, såsom vägtrafikbuller. Med anledning av en artikel publicerad i brittisk press 2004, som hävdade att lågfrekvent ljud från vindkraftverk kan inverka negativt på människors hälsa, uppdrog brittiska handels- och näringslivsministeriet (DTI) åt Hayes McKenzie Partnership att utföra en oberoende undersökning för att utreda dessa påståenden 9. Med stöd av rönen i rapporten gick brittiska regeringen därefter ut med följande information: Rapporten ger vid handen att inga negativa hälsoeffekter orsakas av infraljud eller lågfrekvent ljud från vindkraftverk Leventhall, G., "A Review of Published Research on Low Frequency Noise and Its Effects", Rapport för DEFRA 6 Leventhall, G., "A Review of Published Research on Low Frequency Noise and Its Effects", Rapport för DEFRA 7 Ontario Ministry of the Environment, "Low Frequency Noise and Infrasound Associated with Wind Turbine Generator Systems, a Literature Review". 8 Bolin, K. et al., "Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects. 9 Hayes McKenzie Partnership Ltd, The Measurement of Low Frequency Noise at Three UK Wind Farms. 10 DTI, Advice on findings of the Hayes McKenzie report on noise arising from Wind Farms. 6

7 Samma slutsats dras i den undersökning som gjorts för Ontario Ministry of the Environment med hänvisning till publicerade medicinska artiklar som hävdar att vid normala avstånd utgör det buller som genereras av vindkraftverk, inklusive lågfrekvent ljud och infraljud, inte några direkta hälsorisker. Eftersom lågfrekvent innehåll i buller från vindkraftparker ska ingå i tillämpningen av oktavbandsspecifik bulleremission och spridningsmodellering inom ramarna för denna bedömning, anses det inte vara motiverat att göra en specifik bedömning av lågfrekvent innehåll i bulleremissioner från föreslagen vindkraftpark. 7