E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun

Transkript

1 Handläggare Elis Johansson Tel Mobil Fax RAPPORT 1 (26) Datum Camilla Ramusson E.On. Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö Uppdragsnr Vindpark vid Palsbo Ljudimmissionsberäkning Martin Almgren Uppdragsansvarig E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun ÅF-INFRASTRUKTUR AB / f.d. INGEMANSSON Göteborg Granskad Elis Johansson Martin Almgren Kvalitetsrådgivare ÅF-Infrastruktur AB / Ingemansson Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

2 RAPPORT 2 (26) Innehåll 1 BAKGRUND 4 2 BERÄKNING AV LJUD FRÅN VINDKRAFTPARKEN Beräkningsfall Beräkningsmodellens osäkerhet Vindkraftverkens förutsättningar Indata i beräkningsmodellen Beräkningsresultat Diskussion av beräkningsresultatet 13 3 ALLMÄNT OM LÅGFREKVENT LJUD FRÅN VINDKRAFT Metod för utredning av lågfrekvent ljud Utredning lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud - påverkan på djur 20 4 SLUTSATSER 22 5 REFERENSER 22 BILAGOR 23

3 RAPPORT 3 (26) Uppdrag ÅF-Ingemansson har på uppdrag av E.On Vind Sverige AB genomfört beräkningar för ljudtrycksnivån i ljudkänsliga punkter kring vindkraftverk vid Palsbo, Jönköpings kommun. För kundens räkning har två layouter undersökts, dels en med 37 st Siemensverk och dels en med 22 st Siemensverk. I tillägg till dessa två layouter har en ytterligare vindparkslayout med 6 st Vestasverk, som planerats av Eolus Vind AB söder om Palsbo vindpark. Källjudsoptimering av Siemensverken i vindpark Palsbo har gjorts för samtliga alternativ. Optimeringen är gjord så att Naturvårdsverkets riktvärde på 40 db inte ska överskridas i någon ljudkänslig mottagare. Dessutom ska ljudimmissionen undersökas och kommenteras med avseende på innehåll av lågfrekvent ljud. Sammanfattning Flera olika utformningar av vindkraftparken Palsbo, Jönköpings kommun har testats, och resultaten från ljudberäkningar presenteras i denna rapport. Vindkraftverk som är aktuella i beräkningsfallen är Siemens SIEMENS 2.3 MW 101, navhöjden 150 m. Verktypen kan drivas i nedställda driftmoder som gör att källjudet sänks. I denna beräkning har tre driftmoder använts, vilka är: Standard setting med ljudeffekten L W =107 db, setting -3 db med ljudeffekten L W =104 db och setting -4 db med ljudeffekten L W =103 db. Söder om Palsbo vindpark har bolaget Eolus vind planerad en vindpark, Käshult. I den planerade vindparken med 6 st verk har det i ljudberäkningen antagits att vindkraftverken är Vestas V90, 2 MW navhöjd 105 m. Resultatet av beräkningarna med källjudsoptimering visar att den beräknade ljudnivå vid samtliga ljudkänsliga mottagare blir som högst 46 dba, vid Sandsebo 2:15 för alternativet med 37 Siemens- och 6 Vestas-verk, vilket är över Naturvårdverkets riktvärde på 40 dba. Emellertid är denna plats inte av intresse. Bland övriga ljudkänsliga mottagare blir ljudnivån som högst 40dBA vid Käshult 1:4, Palsbo 4:3 och Sandsebo 3:6. Naturvårdsverket riktvärde på 40dBA överskrids inte i någon ljudkänslig mottagare, förutom i Sandsebo 2:15. Resultatet redovisas som tabellvärden och som ISO-linjer i 5dB steg i kartor över vindkraftverksområdet.

4 RAPPORT 4 (26) 1 Bakgrund E.On. Vind Sverige AB planerar en vindkraftpark om upp till 40 vindkraftverk vid Palsbo i Jönköpings kommun. E.On. Vind Sverige AB har, genom Camilla Rasmusson, gett ÅF-Ingemansson i uppdrag att göra ljudimmissionsberäkningar för vindkraftparkens olika alternativ. 2 Beräkning av ljud från vindkraftparken Ljudemission är den ljudeffekt som vindkraftverket alstrar och utbreds till omgivningen. Ljudimmission är den ljudtrycksnivå som kan uppmätas eller beräknas vid ljudkänsliga punkter, som ofta är bostäder. Allmänt brukar ett riktvärde för ljudimmission på ekvivalent A-vägd ljudnivå L A,eq = 40 dba sättas kring vindkraftverk i Sverige. Med det menas att den ekvivalenta ljudnivån ska vara högst 40 dba i en ljudkänslig punkt. I detta fall har ljudimmissionsberäkningar genomförts vid 25 ljudkänsliga punkter i området kring bl.a. Palsbo, Sandsebo och Mosshult, Jönköpings kommun. 2.1 Beräkningsfall För kundens räkning har två layouter undersökts, dels en med 37 st verk och dels en med 22 st verk. I tillägg till dessa två layouter har en ytterligare vindpark med 6 st verk planerats av Eolus Vind AB söder om Palsbo vindpark. Fyra beräkningsalternativ gjorts: Alt A: 37 st verk SIEMENS 2.3 MW 101 Alt B: 22 st verk SIEMENS 2.3 MW 101 Alt C: 37 st verk SIEMENS 2.3 MW st Vestas V90 2,0 MW (planerad av Eolus) Alt D: 22 st verk SIEMENS 2.3 MW st Vestas V90 2,0 MW (planerad av Eolus) Siemensverkens navhöjd är 150 m och Vestasverkens är 105 m. Källjudsoptimering har genomförts av Siemensverken för samtliga beräkningsalternativ. Det innebär att vi väljer reglermod för verken så att 40 dba klaras med så hög effektproduktion som möjligt. Beräkningarna är utförda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN, version 7.0. Nord2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur,

5 RAPPORT 5 (26) markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Fördelen med beräkningsmodellen Nord2000 är att den är mer detaljerad jämfört med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål som används i WindPRO. Naturvårdsverket rekommenderar Nord2000 för mer detaljerade beräkningar i rapport Naturvårdsverket rapport ljud från vindkraftverk - koncept, 20 april Naturvårdsverket har även tagit fram ett uppdaterat beräkningsark, se för ljud från vindkraft där rekommendationen av Nord2000 framgår för mer detaljerade beräkningar. Det finns även mer detaljerade beräkningsmodeller, t ex Nord 2000, där hänsyn tas till många parametrar. Men det kräver också att flera data tas fram för beräkningarna, vilket kan vara omständligt att få fram och kräver kompetens och erfarenhet. Det har också visat sig att de enklare modellerna normalt ger beräkningsresultat med god noggrannhet, åtminstone när det gäller etableringar på land. Validering av beräkningsmodellen för ljudutbredning har gjorts av Delta i Danmark och resultaten visar att ljudutbredningsdämpningen beräknad med Nord2000 vid olika frekvenser har bättre överensstämmelse med uppmätt dämpning än beräknat med den äldre nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller, se Søndergaard & Plovsing, Prediction of noise from wind farms with Nord2000. Part 1 and 2, Wind Turbine Noise, WTN 2009 Aalborg, [B1]. Se även Søndergaard & Plovsing, PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise, [B2] daterad Beräkningsmodellens osäkerhet För Naturvårdsverkets beräkningsmodell anges beräkningsosäkerheten ligga inom intervallet ±1 db över relativt slät mark. Dock nämns att det inte är känt hur väl beräkningarna stämmer i kuperad terräng. Klart är att osäkerheten över kuperad terräng är större. Osäkerheten för beräkningsmodellen Nord2000 utgår från den validering av beräkningsmodellen Nord2000 som utförts av danska Delta redovisad i [B2]. Felmarginalen baserat på resultatet i rapporten är med 90- procentigt konfidensintervall för plan mark ±1 db på avstånd upp till 1500 m och för komplex terräng ±4 db på avstånd upp till 1000 m. Noterbart är att denna osäkerhet är osäkerheten i avvikelsen mellan beräknad och uppmätt ljudutbredningsdämpning. Den innefattar således både osäkerhet i beräkning och kontrollmätning. Osäkerheten för aktuella beräkningar, med avstånd från närmaste vindkraftverk

6 RAPPORT 6 (26) till ljudkänsliga punkter på 800 m eller mer och relativt kuperad terräng, antas därvid vara ±1-4 db med 90-procentigt konfidensintervall. Osäkerheten med Naturvårdsverkets beräkningsmodell antas vara minst lika stor. Vid jämförelse mot riktvärden är det dock praxis att använda den beräknade ljudnivån Vindkraftverkens förutsättningar Bolaget har levererat koordinater och uppgifter om verken. För beräkningen gäller: Vindkraftverk av modell Siemens 2,3 MW 101 HH 150 m och Vestas V90 2 MW med navhöjd 105 m. Vindkraftverkens placering finns i tabell 4. Ljudtrycksnivån i de ljudkänsliga punkterna redovisas som en ekvivalent A- vägd ljudtrycksnivå. Detta benämns som L A,eq [dba] och är en medelnivå över minst en halvtimma då det blåser 8 m/s på 10 m höjd. E.On har levererat koordinater för alla planerade vindkraftverk. Navhöjden för verken i vindpark Palsbo är 150m och för Käshult är verktypen okänd, därför har i beräkningar antagits Vestas V90 2MW och en navhöjd på 105m. Koordinaterna för de olika beräkningsfallen redovisas nedan i Tabell 1 till Tabell 4: Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW PAL A02 SIEMENS 2.3 MW PAL A03 SIEMENS 2.3 MW PAL A04 SIEMENS 2.3 MW , PAL A05 SIEMENS 2.3 MW , PAL A06 SIEMENS 2.3 MW , PAL A07 SIEMENS 2.3 MW PAL A08 SIEMENS 2.3 MW , PAL A09 SIEMENS 2.3 MW , PAL A10 SIEMENS 2.3 MW PAL A11 SIEMENS 2.3 MW , PAL A12 SIEMENS 2.3 MW PAL A13 SIEMENS 2.3 MW , PAL A14 SIEMENS 2.3 MW , PAL A15 SIEMENS 2.3 MW , PAL A16 SIEMENS 2.3 MW PAL A17 SIEMENS 2.3 MW , PAL A18 SIEMENS 2.3 MW , PAL A19 SIEMENS 2.3 MW , PAL A20 SIEMENS 2.3 MW PAL A21 SIEMENS 2.3 MW , PAL A22 SIEMENS 2.3 MW PAL A23 SIEMENS 2.3 MW PAL A24 SIEMENS 2.3 MW PAL A25 SIEMENS 2.3 MW PAL A26 SIEMENS 2.3 MW , PAL A27 SIEMENS 2.3 MW ,6 104

7 RAPPORT 7 (26) 28 PAL A28 SIEMENS 2.3 MW PAL A29 SIEMENS 2.3 MW , PAL A30 SIEMENS 2.3 MW PAL A31 SIEMENS 2.3 MW PAL A32 SIEMENS 2.3 MW PAL A33 SIEMENS 2.3 MW , PAL A34 SIEMENS 2.3 MW PAL A35 SIEMENS 2.3 MW PAL A36 SIEMENS 2.3 MW PAL A37 SIEMENS 2.3 MW Tabell 1. Koordinater och källjud för alternativ A med 37 st Siemensverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW PAL A02 SIEMENS 2.3 MW PAL A03 SIEMENS 2.3 MW , PAL A04 SIEMENS 2.3 MW , PAL A05 SIEMENS 2.3 MW PAL A06 SIEMENS 2.3 MW , PAL A07 SIEMENS 2.3 MW , PAL A08 SIEMENS 2.3 MW , PAL A09 SIEMENS 2.3 MW PAL A10 SIEMENS 2.3 MW , PAL A11 SIEMENS 2.3 MW , PAL A12 SIEMENS 2.3 MW PAL A13 SIEMENS 2.3 MW PAL A14 SIEMENS 2.3 MW , PAL A15 SIEMENS 2.3 MW PAL A16 SIEMENS 2.3 MW , PAL A17 SIEMENS 2.3 MW , PAL A18 SIEMENS 2.3 MW PAL A19 SIEMENS 2.3 MW PAL A20 SIEMENS 2.3 MW , PAL A21 SIEMENS 2.3 MW PAL A22 SIEMENS 2.3 MW ,5 107 Tabell 2. Koordinater och källjud för alternativ B med 22 st Siemensverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW PAL A02 SIEMENS 2.3 MW PAL A03 SIEMENS 2.3 MW PAL A04 SIEMENS 2.3 MW , PAL A05 SIEMENS 2.3 MW , PAL A06 SIEMENS 2.3 MW , PAL A07 SIEMENS 2.3 MW PAL A08 SIEMENS 2.3 MW , PAL A09 SIEMENS 2.3 MW , PAL A10 SIEMENS 2.3 MW PAL A11 SIEMENS 2.3 MW , PAL A12 SIEMENS 2.3 MW PAL A13 SIEMENS 2.3 MW , PAL A14 SIEMENS 2.3 MW ,3 103

8 RAPPORT 8 (26) 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW , PAL A16 SIEMENS 2.3 MW PAL A17 SIEMENS 2.3 MW , PAL A18 SIEMENS 2.3 MW , PAL A19 SIEMENS 2.3 MW , PAL A20 SIEMENS 2.3 MW PAL A21 SIEMENS 2.3 MW , PAL A22 SIEMENS 2.3 MW PAL A23 SIEMENS 2.3 MW PAL A24 SIEMENS 2.3 MW PAL A25 SIEMENS 2.3 MW PAL A26 SIEMENS 2.3 MW , PAL A27 SIEMENS 2.3 MW , PAL A28 SIEMENS 2.3 MW PAL A29 SIEMENS 2.3 MW , PAL A30 SIEMENS 2.3 MW PAL A31 SIEMENS 2.3 MW PAL A32 SIEMENS 2.3 MW PAL A33 SIEMENS 2.3 MW , PAL A34 SIEMENS 2.3 MW PAL A35 SIEMENS 2.3 MW PAL A36 SIEMENS 2.3 MW PAL A37 SIEMENS 2.3 MW Eolus Käshult verk 1 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 2 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 3 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 4 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 5 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 6 Vestas V90 2MW Tabell 3. Koordinater och källjud för alternativ C med 37 st Siemensverk + 6 st Vestasverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW PAL A02 SIEMENS 2.3 MW PAL A03 SIEMENS 2.3 MW , PAL A04 SIEMENS 2.3 MW , PAL A05 SIEMENS 2.3 MW PAL A06 SIEMENS 2.3 MW , PAL A07 SIEMENS 2.3 MW , PAL A08 SIEMENS 2.3 MW , PAL A09 SIEMENS 2.3 MW PAL A10 SIEMENS 2.3 MW , PAL A11 SIEMENS 2.3 MW , PAL A12 SIEMENS 2.3 MW PAL A13 SIEMENS 2.3 MW PAL A14 SIEMENS 2.3 MW ,8 107

9 RAPPORT 9 (26) 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW PAL A16 SIEMENS 2.3 MW , PAL A17 SIEMENS 2.3 MW , PAL A18 SIEMENS 2.3 MW PAL A19 SIEMENS 2.3 MW PAL A20 SIEMENS 2.3 MW , PAL A21 SIEMENS 2.3 MW PAL A22 SIEMENS 2.3 MW , Eolus Käshult verk 1 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 2 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 3 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 4 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 5 Vestas V90 2MW Eolus Käshult verk 6 Vestas V90 2MW Tabell 4. Koordinater och källjud för alternativ D med 22 st Siemensverk + 6 st Vestasverk Indata i beräkningsmodellen I programvaran SoundPLAN väljs beräkningsförutsättningar anpassade för Palsbol. För beräkning med Nord2000 har luftfuktigheten RH 70 %, temperaturen 15ºC samt lufttrycket 1013 mbar ansatts. Vindhastighet 8 m/s på 10 m höjd, standardavvikelse 1,2 m/s. Turbulent vindfluktuationshastighet 0,12 m 4/3 /s 2, standardavvikelse för turbulent temperaturfluktuation 0,008 K/s 2. Den geografiska modellen i SoundPLAN är uppbyggd med digitalt kartmaterial erhållet från Metria. Höjdkurvor i beräkningsfallen har digitaliserats utifrån detta kartmaterial. Beräkningar tar alltså hänsyn till höjdskillnader i terrängen. Beräkningen är gjord för 1.5 m mottagarhöjd över marknivå. Markråhetslängden z 0 har ansatts till 0,3 enligt definition i Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241, [B3]. Den påverkar vindhastighetsprofilen och därmed ljudutbredningsdämpningen något. Terrängytor är ansatta som mjuk mark (klass D) då skogsmark normalt är mycket porös. Vattenytor är ansätts normalt som hård mark (klass G). I detta fall har vi dock använt samma värde som för mjuk mark, eftersom sjöytorna inte påverkar de valda ljudkänsliga punkterna som ligger nära 40 dba. Ljudeffektnivån för verken har angetts i tersband (se Tabell 5). Uppgifterna om den totala ljudeffektnivån har hämtats i följande dokument: - SWT m Acoustic Emission further extended version.pdf - V MW_UK.pdf

10 RAPPORT 10 (26) Nord2000 tar i beräkningarna hänsyn till såväl låga som höga frekvenser och dess egenskaper vid ljudutbredning. Vid ljudimmissionsberäkning är indata för vindkraftverkens källjud av stor vikt. Källjud för Siemens SIEMENS 2.3 MW 101 har hämtats från dokumentet: - SWT m Acoustic Emission further extended version.pdf (ger Lw = 107,0 dba) Enligt dokumentet har verket ljudeffekten av 107,0 dba vid 8 m/s. Men här anges inget frekvensspektrum innehållande de låga frekvenser som behövs för att bedöma ljudimmissionens innehåll av låga frekvenser. Därför har uppmätt spektrum vid 8 m/s på 10 m höjd enligt dokumentet _Siemens_2,3MW_MKII_acoustical_emissions.pdf använts till ljudberäkning. Detta frekvensspektrum har en totalnivå som har justerats till en totalnivå som sammanfaller med 107,0 dba. För Vestas har källjudsspektrum erhållits enligt dokumentet: V90-2MW VCS Mode 0 ( R0).pdf Dokumentet anger ett källjudsspektrum med total ljudeffektnivå på 102,8 dba vid 8 m/s på 10 m höjd. Spektrumet har justerats upp till en total ljudnivå av 104,0 dba som motsvarar standarddriftmoden hos ett Vestas V90-verk, enligt dokumentet: V MW_UK.pdf Vindkraftverkens källspektrum som använts i beräkningar presenteras i Tabell 5 nedan: SIEMENS 2.3 MW 101 SIEMENS 2.3 MW 101 SIEMENS 2.3 MW 101 standard mod -3dB mod -4dB Vestas V90 Mode 0 Lw [dba] Frekvens Lw [dba] Lw [dba] Lw [dba] 25 Hz 66,2 63,2 62,2 69,2 31,5 Hz 68,2 65,2 64,2 72,9 40 Hz 72,6 69,6 68,6 76,7 50 Hz 77,0 74,0 73,0 80,7 63 Hz 80,5 77,5 76,5 83,3 80 Hz 84,1 81,1 80,1 85,9 100 Hz 87,6 84,6 83,6 87,7 125 Hz 91,1 88,1 87,1 89,3 160 Hz 91,7 88,7 87,7 90,0 200 Hz 94,7 91,7 90,7 90,3 250 Hz 98,3 95,3 94,3 91,0 315 Hz 97,8 94,8 93,8 92,6 400 Hz 97,3 94,3 93,3 92,7 500 Hz 99,5 96,5 95,5 92,9 630 Hz 95,8 92,8 91,8 92,5 800 Hz 94,6 91,6 90,6 92,3 1 khz 94,6 91,6 90,6 92,5 1,25 khz 93,1 90,1 89,1 93,0 1,6 khz 91,1 88,1 87,1 92,5 2 khz 90,2 87,2 86,2 91,8 2,5 khz 88,8 85,8 84,8 90,5 3,15 khz 87,0 84,0 83,0 89,8 4 khz 85,0 82,0 81,0 89,2 5 khz 83,2 80,2 79,2 86,1 6,3 khz 81,7 78,7 77,7 78,8

11 RAPPORT 11 (26) 8 khz 80,2 77,2 76,2 70,0 10 khz 79,4 76,4 75,4 62,8 Total ljudeffekt: 107,0 104,0 103,0 104,0 Tabell 5. Vindkraftverkens källspektrum Figur 1. Källspektrum för Siemensverk (olika driftmoder) och Vestasverk presenterat över frekvens [Hz] i tersband 2.2 Beräkningsresultat Beräkningsresultatet presenteras dels som ljudkartor och dels som tabellvärden för 25 stycken ljudkänsliga punkter. Ljudkartorna visar ISO-linjer för beräknad ljudtrycksnivå i 5dB-steg. Samma kartor, i större format, finns i bilaga 1. I tabellen nedan redovisas beräknad ljudtrycksnivå i ljudkänsliga punkter för de fyra olika beräkningsfallen. Resultatet är efter källjudsoptimering av Siemensverken. Vald inställning av Siemens-verken framgår av Tabell 1 till Tabell 4 ovan. Ekvivalent ljudnivå [dba] Nr Namn X [RT90] Y [RT90] Alt A Alt B Alt C Alt D 1 Braskabo hembygdsgård ,2 38,4 38,1 38,4 2 Bubbarp 1:6 m fl ,7 39,2 38,5 39,4 3 Byggnad söder om Långvattnet ,5 38,2 37,4 38,2 4 Kvarnagärdet ,8 26,7 26,8 26,7 5 Käshult 1: ,5 39,0 39,6 39,8 6 Mosshult 1: ,1 39,3 39,2 39,4 7 Mosshult 1: ,7 34,9 35,1 35,4 8 Mosshult 1: ,9 37,9 38,0 38,1 9 Mosshult 1: ,6 38,8 38,7 38,9 10 Mosshult 2: ,3 36,7 37,1 37,5 11 Palsbo 2:11 norr ,3 38,5 38,2 38,5 12 Palsbo 2:11 söder ,9 39,2 38,8 39,2 13 Palsbo 2: ,7 35,3 35,6 35,3 14 Palsbo 2: ,0 33,5 33,8 33,5 15 Palsbo 3: ,3 36,2 36,1 36,2 16 Palsbo 4: ,0 38,8 39,0 38,9 17 Palsbo 4: ,9 39,8 39,9 39,9 18 Pung 1: ,7 35,9 38,5 38,3 19 Sandsebo 1: ,3 36,3 37,0 36,4

12 RAPPORT 12 (26) 20 Sandsebo 1: ,4 36,4 37,1 36,5 21 Sandsebo 2: ,7 38,2 38,5 38,3 22 Sandsebo 2: ,8 37,1 37,6 37,3 23 Sandsebo 2: ,7 44,9 45,7 44,9 24 Sandsebo 3: ,8 39,6 39,7 39,7 25 St. Bongebo ,9 30,9 30,8 30,9 Tabell 6. Resultat av ljudimmissionsberäkningar för ljudkänsliga mottagare. Resultatet redovisas som ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå. Resultatet är ifrån beräkning med källjudsoptimering. Fyra st ljudkartor redovisas som bilagor till denna rapport och de beskriver beräknad ljudtrycksnivå över området för respektive alternativ. Beakta att isolinjerna i ljudkartor beräknas med hjälp av interpolering mellan beräkningspunkterna. I kuperad terräng kan därför avvikelser mellan punktberäkningar och kartbilden på ljudutbredningskartan uppstå. Punktberäkningen för ljudkänsliga punkter ger det rätta värdet och bör därför i första hand användas.

13 RAPPORT 13 (26) 2.3 Diskussion av beräkningsresultatet Resultatet från ljudimmissionberäkningar redovisas i Tabell 6 ovan. Naturvårdsverkets riktvärde på 40 dba överskrids inte för någon ljudskänslig mottagare, förutom Sandsebo 2:15. De två ljudkänsliga punkter med högst ljudnivå är Palsbo 4:3 och Sandsebo 2:15. Palsbo 4:3 ligger öster om vindparken och Sandsebo 2:15 ligger mitt i vindparken. I Tabell 7 nedan listas fem st ljudkänsliga mottagare som fått höga ljudnivåer bland de fyra alternativen: Ekvivalent ljudnivå [dba] Nr Namn X [RT90] Y [RT90] Alt A Alt B Alt C Alt D 6 Mosshult 1: ,1 39,3 39,2 39,4 16 Palsbo 4: ,0 38,8 39,0 38,9 17 Palsbo 4: ,9 39,8 39,9 39,9 23 Sandsebo 2: ,7 44,9 45,7 44,9 24 Sandsebo 3: ,8 39,6 39,7 39,7 Tabell 7. Fem ljudkänsliga mottagare som erhållit höga ljudnivåer bland de fyra alternativen. Den högsta ljudnivån erhålls i Sandsebo 2:15 med ljudnivån 45,7 dba för både Alt A och C. Detta är över Naturvårdsverkets riktvärde på ljudnivå utomhus vid bostad. Då man bortser från Sandsebo 2:15 är det Palsbo 4:3 som får högst ljudnivå. Denna ljudkänsliga mottagare är därmed begränsande i källjudsoptimeringen. Palsbo 4:3 ligger öster om vindparken och begränsande i östlig riktning. Den begränsande ljudkänsliga mottagaren väster om vindparken är Sandsebo 3:6, där ljudnivån är någon tiondels decibel lägre än vid Palsbo 4:3. Beräkningsresultatens lågfrekventa innehåll beskrivs i kapitel 3.

14 RAPPORT 14 (26) 3 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindkraftparker. Infraljud brukar defineras som ljud mellan frekvenserna 1-20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna Hz. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftanläggningar [L3], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin. När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: Lågfrekvent ljud ( Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Vidare sägs: Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 db per fördubbling av effekt i frekvensområdet Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 db (L Aeq,24h ), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs.

15 RAPPORT 15 (26) 3.1 Metod för utredning av lågfrekvent ljud Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [L1], sägs att: Vi anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 15 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Därför är ett första steg att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Vid konferensen Wind Turbine Noise i Rom 2011 var det några föredragshållare som förordade dbc minus dba som indikator på förekomst av lågfrekvent ljud. Nestorn inom området infraljud och lågfrekvent ljud, Geoff Leventhall, menade att det är inte är en bra indikator för bredbandigt lågfrekvent ljud. Det fungerar för tonalt ljud. Han menar att skillnaden utomhus alltid är större än 15 db. Om skillnaden mellan det A-vägda och C-vägda ljudet är större än 15 db bör enligt Naturvårdsverket vidare undersökning utföras. I de fall vindkraftparken ej är uppförd bör detta göras genom beräkningar. I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [L2], inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna Hz, se Tabell 8. I en rapport som Naturvårdsverket låtit sammanställa [L3] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindkraftpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i denna rapport görs utifrån dessa riktvärden. Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31, Tabell 8. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 9. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal

16 RAPPORT 16 (26) of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [L4]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne. Fasaddämpningen förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 25 4,6 31,5 6,7 40 7, , , , , , , ,4 Tabell 9. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen [L4] Använda indata för beräkning med Nord2000 är samma som angivits i kapitel och ovan.

17 RAPPORT 17 (26) 3.2 Utredning lågfrekvent ljud För skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer görs en kontroll av beräkningspunkterna. Resultatet av jämförelsen redovisas i Tabell 10. Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc Braskabo hembygdsgård Bubbarp 1:6 m fl Byggnad söder om Långvattnet Kvarnagärdet Käshult 1: Mosshult 1: Mosshult 1: Mosshult 1: Mosshult 1: Mosshult 2: Palsbo 2:11 norr Palsbo 2:11 söder Palsbo 2: Palsbo 2: Palsbo 3: Palsbo 4: Palsbo 4: Pung 1: Sandsebo 1: Sandsebo 1: Sandsebo 2: Sandsebo 2: Sandsebo 2: Sandsebo 3: St. Bongebo Tabell 10. A-vägda och C-vägda ljudnivåer och skillnaden dbc-dba. Ekvivalent ljudnivåskillnad i dbc-dba Av Tabell 10 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus är mindre än 15 db för samtliga beräkningspunkter. Trots detta görs en detaljerad beräkning i tersband för samma beräkningspunkter.

18 RAPPORT 18 (26) Därefter beräknas ljudnivån i tersband inomhus, se Tabell 11, genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz Braskabo hembygdsgård 36,8 34, ,5 20,8 19,9 20, ,6 Bubbarp 1:6 m fl 38,5 36,5 33,9 28, ,6 19,8 17,3 16,4 Byggnad söder om Långvattnet 35,8 33, ,4 19,5 18,9 19,8 16,9 15,4 Kvarnagärdet 25,1 22,5 18,9 13,9 10,8 10,4 12,2 8,7 6 Käshult 1:4 Mosshult 1:10 38,1 38,4 36,2 36,2 32,6 32,4 27,2 26,6 22,4 21,8 21,5 20,6 21,3 21,3 17,9 18,1 16,6 16,9 Mosshult 1: ,9 27,4 21,9 17, ,1 15,2 13,7 Mosshult 1:4 36,4 34,4 30,9 25, ,9 20,6 17,1 15,8 Mosshult 1:9 36,7 35,1 31,8 26,5 21,9 20,3 20,9 17,5 16 Mosshult 2:2 34,7 32,6 28,9 23,4 18,8 18,9 19,3 16,2 14,9 Palsbo 2: Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz 36,8 34,5 30,8 25,3 20,7 19,7 20,5 17,3 15,9 norr Palsbo 2:11 söder 37,4 35,1 31,4 25,9 21,1 20, ,7 16,4 Palsbo 2:14 34,1 32,2 28,6 22,8 18,2 18,1 18,3 16,1 14,5 Palsbo 2:2 32,8 30,9 27,1 21, , ,1 12,5 Palsbo 3:1 34,9 32,5 28,8 23,1 18,3 17,5 18,9 15,7 14,6 Palsbo 4:2 37,8 35,5 31,9 26,5 22,1 20,9 21,1 18,5 16,9 Palsbo 4:3 38,6 36,5 32,9 27,5 22,7 21,6 21,9 18,4 17,1 Pung 1:5 37, , ,2 19,2 18,6 15,6 14,3 Sandsebo 1:11 35,5 33,5 30,1 24,2 19,9 19,7 20,1 16,8 15,4 Sandsebo 1:9 36,1 33,9 30, , ,9 16,6 15,2 Sandsebo 2:12 37,2 34,9 31,2 25,6 20,8 20,2 21,2 17,7 16,5 Sandsebo 2:14 36,4 34,3 30,6 25,1 20,4 20,2 20,4 17,1 15,7 Sandsebo 2:15 44,4 42, ,5 28,7 26, ,4 22,7 Sandsebo 3:6 38, ,3 26,8 22,1 21,3 21,5 18,9 17,7 St. Bongebo 29,3 26,8 23, ,3 14,3 14,4 11,8 10,2 Tabell 11. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt

19 RAPPORT 19 (26) Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i tabell 8, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls, vilket markeras med grönt i tabellen. Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns dock ingen sådan punkt. I Figur 2 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz Braskabo hembygdsgård -19,2-14,4-12,0-16,0-19,2-18,1-15,8-17,0-16,4 Bubbarp 1:6 m fl -20,2-15,4-13,0-12,6-16,0-17,4-16,2-16,7-15,6 Byggnad söder om Långvattnet -17,9-12,8-10,4-17,1-20,5-19,1-16,2-17,1-16,6 Kvarnagärdet -23,0-18,1-15,6-27,6-29,2-27,6-23,8-25,3-26,0 Käshult 1:4-17,9-12,8-10,4-14,3-17,6-16,5-14,7-16,1-15,4 Mosshult 1:10-17,6-12,8-10,6-14,9-18,2-17,4-14,7-15,9-15,1 Mosshult 1:3-23,0-18,1-15,6-19,6-22,9-20,0-17,9-18,8-18,3 Mosshult 1:4-19,6-14,6-12,1-16,1-19,0-18,1-15,4-16,9-16,2 Mosshult 1:9-19,3-13,9-11,2-15,0-18,1-17,7-15,1-16,5-16,0 Mosshult 2:2-21,3-16,4-14,1-18,1-21,2-19,1-16,7-17,8-17,1 Palsbo 2: Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz -19,2-14,5-12,2-16,2-19,3-18,3-15,5-16,7-16,1 norr Palsbo 2:11 söder -18,6-13,9-11,6-15,6-18,9-17,9-15,0-16,3-15,6 Palsbo 2:14-21,9-16,8-14,4-18,7-21,8-19,9-17,7-17,9-17,5 Palsbo 2:2-23,2-18,1-15,9-20,1-23,0-20,7-19,0-19,9-19,5 Palsbo 3:1-21,1-16,5-14,2-18,4-21,7-20,5-17,1-18,3-17,4 Palsbo 4:2-18,2-13,5-11,1-15,0-17,9-17,1-14,9-15,5-15,1 Palsbo 4:3-17,4-12,5-10,1-14,0-17,3-16,4-14,1-15,6-14,9 Pung 1:5-18,1-13,0-10,6-14,5-17,8-18,8-17,4-18,4-17,7 Sandsebo 1:11-20,5-15,5-12,9-17,3-20,1-18,3-15,9-17,2-16,6 Sandsebo 1:9-19,9-15,1-12,6-16,5-19,7-18,0-16,1-17,4-16,8 Sandsebo 2:12-18,8-14,1-11,8-15,9-19,2-17,8-14,8-16,3-15,5 Sandsebo 2:14-19,6 Sandsebo 2:15-11,6-14,7-6,5-12,4-4,0-16,4-8,0-19,6-11,3-17,8-11,9-15,6-10,0-16,9-10,6-16,3-9,3 Sandsebo 3:6-17,8-13,0-10,7-14,7-17,9-16,7-14,5-15,1-14,3 St. Bongebo -26,7-22,2-19,8-23,5-26,7-23,7-21,6-22,2-21,8 Tabell 12. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db

20 RAPPORT 20 (26) Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6 Om de utvalda beräkningspunkterna klarar riktvärdena för lågfrekvent ljud klarar även beräkningspunkter med lägre ekvivalent ljudnivå dessa. Notera också att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Notera också att vindkraftverk av en annan typ kan ha ett annat spektrum i lågfrekvensområdet. Det kan vara lägre eller högre. 3.3 Lågfrekvent ljud - påverkan på djur Grisar, hundar, katter, kaniner, råttor och möss hör lågfrekvent ljud sämre än människan, åtminstone enligt följande diagram från Heffner & Heffner, 2007, se Figur 3. Hästar, kor, grisar och får hör inte låga ljud bättre än vi människor enligt enligt Bo Algers på SLU (personlig kommunikation 2010). Det är också data från Heffner och Heffner som pekar på det. Ljud från vindkraftverk borde inte utgöra något problem i dessa fall då vi tolererar 65 db(a) för dessa djurslag 24 tim per dygn. Dock är forskning som finns om hur kor, grisar och hästar påverkas av buller synnerligen sparsam.

21 RAPPORT 21 (26) Figur 3. Frekvensområde för hörsel hos laboratoriedjur jämfört med människan. (Från Hearing Ranges of Laboratory Animals av Henry E Heffner and Rickye S Heffner I Journal of the American Association for Laboratory Animal Science Vol 46, No 1 January 2007)

22 RAPPORT 22 (26) 4 Slutsatser Ljudberäkningar har utförts för den planerade vindparken i Palsbo, Jönköpings kommun. Beräkningarna har gjorts för fyra fall, dvs fyra olika planeringslayouter som här kallas för Alt A-D. Källjudsoptimering har genomförts för samtliga alternativ. Det högsta beräknade ljudnivån med källjudsoptimerade vindkraftverk är 45,7 dba vid Sandsebo 2:15, den näst högsta är 39,9 dba vid Palsbo 4:3. Med de valda inställningarna på verken uppfylls Socialstyrelsens krav på lågfrekvent ljud inomhus vid bostäder i denna ljudberäkning, förutsatt att en viss fasaddämpning tas med i beräkningen. 5 Referenser [B1] Søndergaard & Plovsing, Prediction of noise from wind farms with Nord2000. Part 1 and 2, Wind Turbine Noise, WTN 2009 Aalborg. [B2] Søndergaard & Plovsing, PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise [B3] Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241, reviderad 20 april 2010, NV dnr Rv [L1] [L2] SOSFS 2005:6 [M] Allmänna råd - Buller inomhus [L3] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, [L4] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010

23 RAPPORT 23 (26) Bilagor Figur 4. Beräkningsfall A: 37 st Siemens 2.3 MW 101 ÅF-Infrastruktur AB / Ingemansson Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

24 RAPPORT Figur 5. Beräkningsfall B: 22 st Siemens 2.3 MW (26)

25 RAPPORT Figur 6. Beräkningsfall C: 37st Siemens 2.3 MW st Vestas V90-verk (Eolus) 25 (26)

26 RAPPORT Figur 7. Beräkningsfall D: 22 st Siemens 2.3 MW st Vestas V90-verk (Eolus) 26 (26)