Sociolingvistisk forskning på Island och viktiga restproblem



Relevanta dokument
Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Färöiskan mitt emellan isländskan och danskan

Sprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

US116G - Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

Fjóla María Lárusdóttir

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Språkvariation och språkföränding. Sociolingvistik, VT07 26:e mars 2007

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Bruket av engelska i svenska och isländska

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Berättelser som källa till information om språkliga attityder

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

5 sp Collin Må Arken Jöns Budde (M218) 5 sp Stendahl On Arken Jöns Budde (M218)

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret 2017/2018.

Fältarbete med Nordic Dialect Corpus

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Svenska som andraspråk

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet

Dnr :6591 Beslut

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier

Beslut. efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolorna Askliden och Fasanen, Skurups kommun

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

3.1.8 ISLÄNDSKA KOMMUNPOLITIKERS OCH PARLA-

NSÄA30, Svenska III inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7 9, 30 hp

Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

TID SOM KOMMUNIKATION - BRUKET AV KONSTRUKTIONEN VERA BÚINN AÐ + INF. I ISLÄNDSKA. Camilla Wide, Svenska litteratursällskapet i Finland

Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Finlandssvenska Online Helsingfors universitet/ Helga Hilmisdóttir Daniela Piipponen (koordinator) Beatrice Silén (projektledare)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Förslag till handlingsprogram

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

SVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

1. Välj en bra bild till din ansökning. 2. Fyll i relevant utbildning 1. 2.

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sprog i Norden. Språkpolitiska konsekvenser av importordsprojektet. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

En förskola för alla Föreläsning med Tuula Torro och Camilla Eriksson. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.

Flerspråkiga elevers processning av fonologi och grammatik

Glappet mellan skolans praktik och forskningen

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Uppsala Senioruniversitet. Velkomin til Íslands

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

KURSPLAN Svenska språket, hp, 30 högskolepoäng

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning.

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska. Institutionen för svenska och flerspråkighet

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Transkript:

Sociolingvistisk forskning på Island och viktiga restproblem Höskuldur Þráinsson Háskóla Íslands Societal Conditions for Language Change Exploratory Workshop, Schæffergården, Oct. 19 21 2014

Presentationens syfte Syfte: att ge ett överblick över tidigare och pågående forskning på Island som har (eller kunde ha (hatt)) något med sociolingvistik att göra beskriva hur dessa projekt hänger ihop göra det lättare att räkna upp restproblem som man kunde tänka sig att syssla med i framtiden, dels genom att använda material som redan finns, dels genom att insamla nytt material 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 2

Vi är samlare Man har samlat hemskt mycket material om variation i isländskan i många projekt. Många av dessa projekten hänger ihop. Fast man har analyserat mycket av detta materialet finns det ännu mycket man kan använda det till, inte minst från sociolingvistisk synpunkt, men det varierar förstås ganska betydligt från projekt till projekt. 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 3

Projekt 1: BG 1. Björn Guðfinnsson (BG) 1940+: samlade material om geografisk variation i uttalet, mest genom att 3.520 tolvåringar (!) i alla landsdelar läste speciella texter och han gjorde antäckningar på stället (han ser ut til att ha hatt ett mycket bra öra) inte särskilt interesserad i demografisk bakgrunn eller sociala fakta... han och hans medarbetare beskrev den geografiska variationen i uttalet (mycket lite sociolingvistisk information) vi har tillgång till hans material (jfr. Margréts föredrag i morgon) och man kunne eventuellt göra mera med det (skillnad mellan pojkar och flickor (lätt), plocka fram demografisk information (svårt)...) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 4

Projekt 2: RÍN 2. Rannsókn á íslensku nútímamáli (RÍN) 1980+: insamlade material om variation i uttalet (använde bilder, texter...) från alla landsdelar (ungefär 3.000 informanter, alla åldersgrupper; många var med i projekt 1, BG) dokumenterade social information... beskrev den geografiska variationen i uttalet och skillnader mellan generationer (t.ex. Kristján Árnason & Höskuldur Þráinsson 2003, jfr. också mallyskur.is) inte särskilt mycket gjort med den sociala och demografiska informationen (det såg ut som om det var inga stora skillnader i uttalet som korrelerade med sociolingvistiska variabler man kunne försöka analysera detta materialet mera noggrannt från en sociolingvistisk synpunkt jfr. projekt 9 (RAUN) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 5

Projekt 3: Dat1 3. Första undersökningen av dativsjukan (Dat1) 1980 1981: samlade information om språkbruket, sociala fakta, från 200 elvaåringar i elva skolor i flera landsdelar rapporterade om dativsjukan och huruvida det hänger ihop med sociala fakta (t.ex. kön, föräldrarnas utbildning, jfr. Ásta Svavarsdóttir 1982) förebild för många senare undersökningar i isländsk syntax (f.ex. Dat2, ChaStab, IsDiaSyn) används fortfarande som referenspunkt... 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 6

Projekt 4: NP 4. Undersökning av den nya passivkonstruktionen (NP) 1999 2000: insamling av material från 1700 femtonåringar i isländska skolor i flera landsdelar (plus 200 vuxna) analys från formell och sociolingvistisk synpunkt (hänger delvis ihop med föäldrarnas utbildning, jfr. t.ex. Maling & Sigríður Sigurjónsdóttir 2002) fortsättning i projekt 8 (IsDiaSyn) och 9 (RAUN) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 7

Projekt 5: ImpOrd 5. Den isländska delen av Moderne importord i språka i Norden (ImpOrd) 2001+: Projektets vetenskapliga mål är dels att göra en systematisk, jämförande översikt över hur moderna importord och importerade strukturer behandlas i de nordiska språken (dvs. i bruk och normer), dels att få insikt i attityder till språkpåverkan och till moderna importord i Norden. 13 böcker(!) (Helge, Tore..., Hanna, Ásta, Kristján...) Det hittills mest omfattande projektet om språkattityder på Island, dels med reaktionstest (masketest, matched guise...). Jfr. också projekt 12 (SpråkAtt) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 8

Projekt 6: Dat2 6. Andra undersökningen av dativsjukan (Dat2) 2001: insamling av material från 845 elvaåringar i skolor i flera landsdelar (mest i Reykjavík og Nordöstlandet) (nästan) samma methodologi som i Dat1 formell och sociolingvistisk analys (liknande resultat som i Dat1 (fast elvaåringarna var lite sjukare nu): deltagarnes kön och foräldrarnes utbildning spelar en roll, jfr. Jóhannes Gísli Jónsson och Þórhallur Eyþórsson 2003) viktig referenspunkt för senare undersökningar (f.ex. projekt 8 (IsDiaSyn) och 9 (RAUN)) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 9

Projekt 7:ChaStab 7. Language Change vs. Stability (ChaStab) 2002+: undersökning av huruvida förskälliga syntaktiska ändringar (dativsjukan, den nya passivkonstruktionen, etc.) i isländskan har slagit igenom i samhället. 108 deltagare från 9 steder (12 deltagare pr. sted; 3 åldersgrupper, 4 från varje) inspelningar av spontant tal i grupper av 2-4 personer. mer sociolingvistisk än dom flesta isländska studierna, konkluderar att det isländska språksamhället er mer stabilt än många hade postulerat (på grund av studier var dom flesta deltagarna var mycket unga). Jfr. Finnur Friðriksson 2009. 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 10

Projekt 8: IsDiaSyn 8. Isländsk dialektsyntax (IsDiaSyn) 2004 2007: samarbete inom forskningsnätvärket Skandinavisk dialektsyntax, SkanDiaSyn samlade material om syntaktisk variation i isländskan (många syntaktiska variabler, tre stora insamlingar, 3 x 720 deltagare, 30 förskälliga ställen, flera åldersgrupper, dokumentering av sociala fakta...) största variationen är mellan generationer, några exempel på sammanhang mellan variant och utbildning, språksamhället inte så stabilt som konkluderats i projekt 7... (Höskuldur Þráinsson m.fl. 2013) man kan säkert göra mycket mera noggrann sociolingvistisk analys av detta materialet 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 11

Projekt 9: RAUN 9. Málbreytingar í rauntíma (RAUN) 2010 2012: språkförändringar i värklig tid (real time) i isländsk syntax och fonologi (fortsättning av projekt 1 (BG), 2 (RÍN) och 4 (NP)): insamling av fonologisk material från ungefär 630 deltagare (varav 210 hadde tidigare deltagit i BG+RÍN, 320 bara i RÍN och 100 bara í BG (och hade flyttad till Reykjavík sen dess) insamling av syntaktisk material från ungefär 200 deltagare som hadde varit i NP undersölningen 10 år tidigare information om sociala fakta sociolingvistisk och formell analys (Margrét Guðmundsdóttirs doktoravhandling, jfr. hennes föreläsning i morgon; jfr. också Margrét Lára Höskuldsdóttir 2013) pågående forskning (jfr. också projekt 11 (IsAm)) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 12

Projekt 10: Is19 10. Isländskan i det nittonde århundradet (Is19) och etableringen av standardspråket (2012 2014): insamling av material från skriftliga källor med huvudvikt på personliga brev man pröver att finna ut så mycket som möjligt om skrivarnas bakgrund formell och sociolingvistisk analys (jfr. f.ex. Heimir Freyr Viðarsson 2014, i Orð og tunga, temanummer om Språklig standardisering:... ) pågående forskning jfr. också IsAm 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 13

Projekt 11: IsAm 11. Isländskan i Nordamerika (IsAm) 2013 2015: insamling av nya språkliga data från ungefär 150 isländskatalande i Nordamerika jämförelse med isländskan på Island (RÍN, IceDiaSyn...), isländskan i det 19 årh. (Is19) och äldre material om IsAm interessant från sociolingvistisk synpunkt (ingen språknormalisering eller språkvård för IsAm) pågående forskning 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 14

Projekt 12: SpråkAtt 12. Språkattityder (SpråkAtt) 2014+: försök att få fram medvetna och omedvetna attityder till isländska uttalsvarianter en del av detta har blivit gjort (av den medvetna delen, jfr. Margrét Guðmundsdóttirs föredrag i morgon) och vi hoppas att få möjlighet till att fortsätta med detta (Kristján, Margrét och ett par andra doktorander...) 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 15

Viktigaste restproblem? Ja, det kan vi jo diskutera! 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 16

Referenser Ásta Svavarsdóttir. 1982. Þágufallssýki. Breytingar á fallnotkun í frumlagssæti ópersónulegra setninga. Íslenskt mál 4:19 62. Finnur Friðriksson. 2008. Language Change vs. Stability in Conservative Language Communities: A Case Study of Icelandic. Doktoravhandling, Göteborgs Universitet. Heimir Freyr van der Feest Viðarsson. 2014. Þáttur málstöðlunar í afstöðu sagnar til neitunar í 19. aldar íslensku. "málsgreinir, sem mjer fannst eitthvert danskt óbragð að". Orð og tunga 16:1 24. Höskuldur Þráinsson, Ásta Svavarsdóttir, Eiríkur Rögnvaldsson, Jóhannes Gísli Jónsson, Sigríður Sigurjónsdóttir og Þórunn Blöndal. 2013. Hvert stefnir í íslenskri setningagerð? Um samtímalegar kannanir og málbreytingar. Íslenskt mál 35:57 127. Kristján Árnason & Höskuldur Þráinsson. 2003. Fonologiske dialekttræk på Island. Generationer og geografiske områder. I Gunnstein Akselberg, Anne Marit Bødal og Helge Sandøy (red.): Nordisk dialektologi, s. 151 196. Novus, Oslo. Maling, Joan, & Sigríður Sigurjónsdóttir. 2002. The New Impersonal Construction in Icelandic. Journal of Comparative Germanic Linguistics 5:97 142. Margrét Lára Höskuldsdóttir. 2013. Breytingar á norðlenskum framburði 1940 2011 og áhrif búferlaflutninga. Íslenskt mál 35:129 152. 19. oktober 2014 Höskuldur Þráinsson: Isländska restproblem 17