Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T



Relevanta dokument
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för 2012/2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Handlingsplan GEM förskola

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan Violen Ht 2013

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Välkommen till vår förskola Grimsta

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Dokumentera med ipad i förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola: Sofiedalsgården avd. Humlan 2011/2012

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal arbetsplan för

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Verksamhetsplan. Rossö förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Arbetsplan förskolan Linden 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal Arbetsplan för Norrgården

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Transkript:

2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se

Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Omtanke och empati är förankrat i barngruppen och är tydligt framträdande i t.ex. den fria leken eller i planerade aktiviteter.

Sid 3 (14) Personalen ska ha god insikt om normer och värdens betydelse i förskolans verksamhet. Personalen närvarande och lyhörd. Med små barn som ännu inte har ett utvecklat talspråk får vi ofta lyssna med ögonen. Pedagogerna är medlare och visar på olika vägar och lösningar på konflikter som uppstår. Vi är goda förebilder när det gäller omtanken om vår miljö och natur. Hållbar utveckling ligger som grund i verksamheten när det gäller förbrukning, inköp och återvinning. Vi skapar med returmaterial. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

Sid 4 (14) Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin identitet och känna trygghet i den motorik, koordination och kroppsuppfattning. Varje barn vågar och kan förmedla sina tankar och åsikter, behov och önskemål. När vi kan se framsteg i barnens motoriska utveckling med hjälp av bl.a dokumentationer. Vi uppmuntrar och är lyhörda för barnets egen vilja och önskemål. Med våra små barn får vi oftast tyda kroppsspråk och lära oss förstå barnets olika former av kommunikation. Vi är närvarande i barnens lek och ger den stort utrymme i vår vardag. Arbetslaget avd. Gula. Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

Sid 5 (14) utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som sitt modersmål. Barnen visar nyfikenhet för språk i olika former så som tal, sång, rim och ramsor. Barnen vill och kan använda ett rikt ordförråd som ger möjlighet till kunskap, gemenskap och ett redskap för att uttrycka sina behov och önskemål.

Sid 6 (14) Vi är tydliga i vår kommunikation med barnen och använder oss till viss del av tecken som stöd då en pedagog utbildar sig inom det. (TAKK) Forts: Vi sätter ord på våra handlingar i vardagssituationer tillsammans med barnen. Vi eftersträvar en dialog med barnen och ger barnen tid att svara, utefter barnets förmåga i tal eller kroppsspråk. Vi lägger stor vikt vid att göra samlingar och sagostunder varierade och lustfyllda för att väcka barnens nyfikenhet och intresse för både ord och bild. Arbetslaget avd. Gula Mål matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Sid 7 (14) Barnen visar intresse och nyfikenhet för de matematiska begrepp och termer som vi använder i vår verksamhet. Barnen visar förståelse och kan dra slutsatser efter sin förmåga, hur matematik fungerar i praktiken. Vi lyfter fram och tydliggör matematik (matematiska begrepp) i stor utsträckning i så gott som all vår verksamhet. I samlingen använder vi bland annat räkneramsor, vid måltiderna ser vi mängdlära. Vid påklädning lär vi ordning och antal och i leken kan vi bl.a. sortera och kategorisera vid exempelvis bygglek. Vi använder oss ofta av vattenlek som ett roligt redskap till praktisk förståelse av matematik! I skapandet kan vi både mäta, sortera, använda mängdlära samt se skillnad på färg och form. Arbetslaget avd. Gula. Mål naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Sid 8 (14) utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. När barnen visar intresse och engagemang för vårt gemensamma miljöarbete, samt känner ansvar och omtanke om vår natur och allt levande i den. Miljöarbete är ett väl förankrat arbetssätt hos oss på Markhedens förskola. Vi synliggör ett naturligt kretslopp när vi komposterar själva och har egen hönsgård där vårt matöverskott blir till fina ägg. I vår skapande verksamhet använder vi oss främst av returmaterial. Arbetslaget avd. Gula.

Sid 9 (14) 2.3 BARNS INFLYTANDE Mål för förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin egen situation Alla barn vågar och kan uttrycka sina tankar och önskemål. Barnen blir hörda och respekterade för sina tankar och önskemål av oss och av andra barn. Vi lägger stor vikt vid att stärka varje barn i dess identitet. Vi jobbar aktivt med att positivt stärka barnen i sin utveckling genom att visa på framsteg och utveckling

Sid 10 (14) med hjälp av dokumentationer. Vi får vara extra lyhörda för barnens olika uttryckssätt under den tid som barnen fortfarande är i startgroparna i sin språkutveckling. Forts: Vi har ett accepterande och tillåtande förhållningssätt för att ge barnen utrymme att våga visa sina känslor inför oss och andra på förskolan. Arbetslaget avd. Gula. 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Mål för förskolan att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten, visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, samt Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Sid 11 (14) Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Föräldrarna känner trygghet när barnen är på förskolan. Vi har ett gott och förtroendefullt samarbete med föräldrarna som grund i vårt arbete med såväl varje enskilt barn som med hela gruppen. Genom att ha ett tillmötesgående förhållningssätt i vår kontakt med föräldrarna, öppnar vi upp för en god och konstruktiv dialog runt allt som rör barnet/barnen. Genom att skriva Veckobrev kontinuerligt vill vi ge föräldrarna god insikt i vår verksamhet och barnens vardag. Med dokumentationer i olika former kan vi synliggöra dels vår verksamhet och barnens erfarenheter och utveckling. Arbetslaget 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Mål för förskolan

Sid 12 (14) att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Ej aktuellt för avd. Gul. 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för

Sid 13 (14) utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Prioriterade mål för enheten: Vi har dokumentationer med tillhörande reflektioner och analyser som grund för vårt planeringsarbete. Vi har tid att utvärdera vår verksamhet fortlöpande både enskilt, tillsammans på avdelningen, och i förskolan som helhet. Barn och föräldrar har en aktiv roll och känner sig delaktiga i vårt arbete. Det är vårt ansvar att tillsammans prioritera systematiska utvärderingar. Vi använder dokumentationer och erfarenheter som grund i planeringen. Föräldrars önskemål och intressen tas tillvara och tillgodoses i möjligaste mån.

Sid 14 (14) Uppföljning sker månadsvis, terminsvis samt årsvis. Utvärdering sker vid samma intervall. Använd det dokument som heter Uppföljning, utvärdering och utveckling, bilaga 1. Matrisen Pedagogisk dokumentation, bilaga 2. Underlag för utvecklingssamtal, bilaga 3. Utvärdering av inskolningen, bilaga 4. Mall för årsredovisning till hemsidan, bilaga 5.