Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

HANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling AMIGO

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Förskolan Västanvinden

Likabehandlingsplanen

Sofiaskolan

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Årlig likabehandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering Dingtuna skola

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Näshulta friskolas/fritidshems plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

Individuella Gymnasiet Ekerö

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Handlingsplan mot kränkning och mobbning

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Idkerbergets skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret Gymnasieskolan Individuella programmet

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen i Öckerö kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Läsåret :s plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Kunskapsskolan

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ersmarks skola F-5 och fritidshem 2017/18

Plan för arbete mot kränkande behandling

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling. Högakustenenheten 2018/2019

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2018/2019. JENSEN grundskola Västerås

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskola och fritidshem Läsår 2016/2017

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Gyttorpskolans fritidshems likabehandlingsplan

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

G\Exp\Likabehandlingsplan Skå skola

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling läsår Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan med antimobbningsplan för enhet 7-9, Fröviskolan

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan för Nytorps hästgymnasium

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Transkript:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för elever och personal på Ersängsskolan Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga, utan de goda människornas tystnad. (Martin Luther King) Reviderad 2014-06-05 Gäller läsåret 2014-15

Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans vision 4 Ansvarsfördelning 5 Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen 6 Information 6 Främjande och förebyggande arbete: Kartläggning/Nulägesbeskrivning 7 Specifika åtgärder: Kön 8 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 8 Funktionshinder 9 Sexuell läggning 9 Annan kränkande behandling 9 Rutiner för utredning och dokumentation 10 Bilagor 1. Dagordning för arbetslagens antimobbningsråd 12 2. Dagordning för skolans antimobbningsråd 13 3. Samtalsmall Att stoppa mobbning 14 4. Tidplan för aktiviteter 16 5. Vuxenpilar lå 2013/14 17 2

INLEDNING Likabehandlingsarbetet regleras av två lagar, diskrimineringslagen och skollagen. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/diskrimineringslag- 2008567_sfs-2008-567/ http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/ En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Känslan av att bli kränkt är subjektiv och måste tas på allvar. 3

ERSÄNGSSKOLANS VISION Ersbodahanden skall användas som ledstjärna för våra elever Vi vill att alla skall känna sig trygga och visa respekt för varandra och människors olikheter. Nolltolerans skall råda mot all diskriminering och kränkande behandling. ERSÄNGSSKOLANS VÄRDEGRUND Vi vill att skolan ska vara en trivsam arbetsplats för elever och vuxna därför har vi ständigt värdegrundsfrågorna i fokus och jobbar förebyggande Vi vill ge våra elever goda kamrat- och vuxenrelationer därför hjälper vi till att lösa konflikter Vi anser att alla ska visa hänsyn och respekt för andra därför åtgärdar vi mobbning och annan kränkande behandling Vi vill ge våra elever en god arbetsmiljö därför ingriper vi mot sådant som stör undervisningen Vi månar om elevernas självförtroende därför ingriper vi mot all diskriminering och dåligt språkbruk Vi vill ge våra elever trygghet därför ingriper vi mot våld Vi vill utbilda våra elever till demokratiska medborgare som kan ta ansvar för sina liv därför tydliggör vi deras rättigheter och skyldigheter i skolan 4

ANSVARSFÖRDELNING Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att: följa skolans likabehandlingsplan se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers rättigheter, samt att motverka diskriminering och annan kränkande behandling årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, elever och skolråd. se till att utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer Rektor skall även: se till att skolpersonal använder det gemensamma systemet för dokumentation av upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. (Se sid 10) Lärare och annan skolpersonal Det är lärarens och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan samt påtala diskriminering och annan kränkande behandling reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar och sträva efter likabehandling Elever Det är elevens ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan samt påtala diskriminering och annan kränkande behandling Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Vem eleven än kontaktar så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. När någon i personalen har blivit kontaktad ska de åtgärder som vidtas i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett ansvar att skydda barn från att fara illa. 5

UPPRÄTTANDE OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Mål Skolan har en ständigt aktuell plan mot kränkande behandling och diskriminering som syftar till att förverkliga trygghet och trivsel för alla på skolan. Aktiviteter för att nå målen Likabehandlingsplanen utvärderas varje läsår. Amors Pilar (kamratstödjarna) tillsammans med Vuxenpilarna diskuterar innehållet i planen på sina avdelningar med hjälp av utvärderingsfrågorna. Föräldrarna i skolrådet diskuterar innehållet och ger förslag på revideringar. Elevvårdsteamet följer upp ärenden en gång per månad. Elevvårdsteamet och vuxenpilar träffas vid några tillfällen under året Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Det är viktigt att vara Amorrepresentant, vi ska göra positiva aktiviteter för representanterna (budget, utbildningar, fotografering, amortröjor osv) Utbildning för Amors pilar och vuxenpilar i början av varje läsår. Följande frågor används vid utvärderingen: o Vilka aktiviteter som syftar på arbetet med likabehandlingsplanen har vi haft? o Hur gick det? o Vad gjorde vi bra och vad hade vi kunnat göra annorlunda? INFORMATION Mål Alla anställda på skolan, elever och vårdnadshavare ska få information om lagarna om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Aktiviteter för att nå målen Planen läggs ut på skolans hemsida. Rektor informerar personalen om planen och om lagarna som ligger till grund för den. Kortversion av planen delas ut vid skolstart/vid föräldramöte. Handledarna ansvarar för att planen diskuteras i klasserna. Amors pilar presenterar sig för de nya klasserna i början av höstterminen och informerar om amorarbetet på avdelningen. 6

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING Mål All personal ska arbeta för att förebygga kränkande behandling Berörd personal ska få information om inträffade fall av kränkningar och diskriminering för att kunna vidta relevanta åtgärder. Avdelningarna ska ha amormöten minst en gång i månaden. Avdelningarna ska gå igenom incidenter samt stämma av ärenden på lagträffar. Avdelningarna ska genomföra gemensamma aktiviteter. Aktiviteter för att nå målen Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen varje termin. Skolsköterskan tar upp frågor om trygghet och trivsel vid hälsosamtalen. Vi genomför och analyserar elevenkäter, elevhearing samt gör trygghetsvandring. Vi har ett antimobbningsråd per avdelning samt ett övergripande amorråd på skolan. Vi har personal med ansvar för trygghet och trivsel på raster. Förväntansdokument mellan föräldrar, elever och handledare upprättas i samband med skolstart i alla klasser. Varje läsår anordnas en temadag utifrån diskrimineringsgrunderna och aktuella behov. Klasserna arbetar kontinuerligt med etik, moral, normer och värderingar. Vi anordnar återkommande fortbildning av all personal. Amors pilar Två till tre elever från varje klass utses, samt minst en vuxen från varje avdelning. Detta råd träffas regelbundet, minst en gång per månad. Representanterna förbinder sig att inte föra vidare vad som sägs under mötet Mötena dokumenteras och återkoppling sker till amorrådet/arbetslaget. Dagordning arbetslagens amorråd (se bilaga 1). Amors Pilars uppgifter Amors Pilars uppgift är att förebygga och upptäcka mobbning och kränkande behandling genom att vara kompisen som ser och bryr sig. vid upptäckt av kränkningar/mobbning rapportera till någon vuxen. prata med den som är ensam eller på annat sätt ge uppmärksamhet till den som är ensam. vara en positiv förebild. Amorrådet Här ingår: åk 9-representanterna från varje avdelning kurator skolsköterska rektor 7

Kontakter tas vid behov med övrig personal på skolan, polis, socialtjänst och Athena. Amorrådet träffas minst två gånger per termin. Fast dagordning är upprättad,(se bilaga 2). Rådets uppgift är att skaffa sig överblick över mobbningssituationen på skolan och arbeta förebyggande bl.a. genom; att varje år analysera elevenkäten och därigenom följa utvecklingen samt föreslå åtgärder att planera och genomföra temadagen. Vuxenpilarna träffas två gånger per termin samt kallas samman om något akut inträffar på skolan. Vuxenpilarnas uppgifter att fungera som informationslänk mellan arbetslaget och amorgruppen på avdelningen. att kalla till amormöte på respektive hemavdelning. att planera amormötet. att ha mobbningssamtal att delta i planeringen av utbildning för Amors pilar att skriva kontrakt med Amors pilar. 8

SPECIFIKA ÅTGÄRDER UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDER Tidplan för åtgärder, se bilaga 4. KÖN Mål Minska förekomsten av könsnedsättande språkbruk bland elever. Aktiviteter för att nå målen Sex- och samlevnadsundervisning i ämnesövergripande form Agera aktivt mot könsnedsättande språkbruk Ansvar All personal ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Mål Motverka främlingsfientlighet på vår skola. Aktiviteter för att nå målen Alla elever oavsett etnisk tillhörighet ska kunna delta i all undervisning och alla aktiviteter. Information till hemmen skall kunna ges på modersmålet med stöd av modersmålslärare Ansvar All personal. FUNKTIONSHINDER Mål Elever ska få ta del av hur det är att leva med olika funktionshinder Alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar Aktiviteter för att nå målen Alternativa verktyg erbjuds till de elever som behöver Möjlighet till lugnare miljö och längre skrivtid vid prov för de elever som behöver det Uppmana alla på skolan att visa hänsyn till personer som har allergier och funktionshinder Varje avdelning samarbetar vid lämpliga tillfällen med träningsskolan Ansvar All personal 9

SEXUELL LÄGGNING Mål Öka kunskaperna och medvetenheten kring frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet. Aktiviteter för att nå målen Vart tredje år föreläsning för personal och teater för eleverna Sex- och samlevnadsundervisning i ämnesövergripande form Ansvar All personal KRÄNKANDE BEHANDLING Mål Alla elever ska bemötas med respekt och känna sig trygga Aktiviteter för att nå målen Alltid förebygga/åtgärda beteenden som en elev upplever som kränkande genom att följa tydliga rutiner Diskutera vår värdegrund för att få samsyn och agera utifrån värdegrunden. Vi har träffar med Amors pilar (kamratstödjare) och vuxenpilar Gemensamma aktiviteter för ökad samhörighet i klassen och på avdelningen. Ansvar All personal 10

RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION Då en mobbningssituation har uppstått är det de vuxnas ansvar att utreda, åtgärda och följa upp. Arbetet utförs i första hand av lärare och elevhälsoteam, men det yttersta ansvaret ligger hos rektor. När mobbningen avser elever ger rektor elevhandledare i uppdrag att omedelbart starta en utredning och föreslå åtgärder. Rektor skall informeras om att detta sker. Rektor ansvarar om personal finns inblandad. Berörd personal beslutar också om vilken information som skall spridas och vilka som skall informeras. Kränkning mellan elev och vuxen Rektor är ansvarig. Kränkning mellan vuxna Rektor är ansvarig och agerar utifrån Umeå Kommuns handlingsprogram mot kränkande behandling och sexuella trakasserier. Personal som får kännedom om en kränkning anmäler detta till rektor via nedanstående blankett, varefter en utredning genomförs enligt ovan. http://www.intranet.umea.se/download/18.73ec713c019461115afe/1359463772 248/Incidentrapport+från+personal+till+rektor+förskolechef.docx 11

Ärendegång/rutiner Incident Incidentrapport skrivs, lämnas till rektor Utredning av ärendet Ansvarsfördelning arbetsgång Enskilda samtal med inblandade Kontakt med vårdnadshavare Uppföljning Avslut Vidare utredning 12

Bilaga 1 Dagordning för Amors pilars avdelningsmöten 1. Vuxenpil är ordförande och sekreterare Eventuellt kan elev vara sekreterare 2. Föregående protokoll uppläses 3. Läget på avdelningen, förslag på åtgärder (Gå laget runt) 4. Meddelande från amorrådet 5. Förebyggande arbete (Exempelvis enkäter, utbildning, filmer, besök, förbättringar på avdelningen och information) 6. Förslag och meddelanden till klassen 7. Övriga frågor 8. Påminnelse om sekretess 9. Mötet avslutas 13

Bilaga 2 Dagordning för skolans amorråd 1. Val av ordförande och sekreterare 2. Föregående protokoll uppläses 3. Förslag och meddelanden från avdelningsråden 4. Förebyggande arbete (Exempelvis enkäter, utbildning, filmer, besök, förbättringar på avdelningarna, information) 5. Läget på skolan, förslag på åtgärder (Gå laget runt) 6. Förslag och meddelanden från skolans amorråd till avdelningsråden 7. Övriga frågor 8. Sekretess 9. Mötet avslutas Bilaga 3 14

SAMTALSMALL Att stoppa mobbning Den huvudansvarige i teamet utser dem som ska arbeta med detta fall. ( Vuxenpilen är koordinator. Ska känna till vad som görs, men behöver inte alltid själv vara med vid samtalen.) Enskilt samtal med offret Var försiktig i kontakten med den som utsatts. Den kan tas i telefon eller vid ett enskilt samtal på skolan eller hemma hos honom/henne. Plocka aldrig ut eleven ur klassen för detta samtal, utan se till att ingen märker eller får reda på att ni pratar med honom/henne. Den utsatte måste till varje pris skyddas. Det är också av detta skäl som gruppen av kamratstödjare och mobbningsteamet samt kontakttelefonen har en så viktig funktion att fylla. Ingen kan veta vem som skvallrat eftersom det är så många som kan ha sett vad som hänt. Enskilt samtal med mobbarna Det är mycket viktigt att samtalen aldrig förs inför klassen. De måste ske enskilt, men en och en inte i grupp. Det första samtalet måste också ske utan att någon av mobbarna får reda på vad som är på gång. Att tala direkt, ge klara och enkla budskap är mycket effektivt. Mobbarna får ta sitt personliga ansvar för sitt handlande. Man har gjort ett fel mot en annan människa. Det är således viktigt att vi markerar tydligt och rakt att skolan ser mycket allvarligt på det inträffade och inga som helst mobbningstendenser är acceptabla. Ledaren hämtas till det ostörda rum där detta samtal ska äga rum. Samtal med ledaren a) Vi vet vad du håller på med! Man ska klart och tydligt lägga fram fakta på bordet så att mobbaren förstår att det inte är någon idé att försöka komma undan. Ni räknar upp det som han/hon gjort mot mobbningsoffret: Vi vet att du har etc Förmodligen säger mobbaren då: Det är inte bara jag ju. Då svarar ni: Det vet vi också. Men nu är det dig vi pratar med, vi ska prata med de andra också. b) Tala om vad skolan anser om mobbning. Att markera skolans ställningstagande är viktigt, att man inte på några villkor accepterar någon form av mobbning. Detta görs utan moraliseringar eller aggressivitet. Det är självklart lätt att uppröras över vad mobbaren ställt till med, men visa det inte. Var dock mycket allvarliga och bestämda c) Tala om vad skolan tänker göra: Säg till mobbaren att skolan nu tänker se till att mobbningen upphör: - Du kan lita på att vi nu kommer att göra allt för att den här mobbningen skall upphöra. Alla vi på skolan tar helt avstånd från mobbning och vi accepterar inte det du håller på med! Detta sägs för att ledaren skall förstå att det är många som känner till mobbningen: vi har ögonen på dig och alla är överens om att det du gör är helt oacceptabelt. Det är viktigt att varken moralisera över mobbarens beteende eller ställa frågor som: Varför gör du så här? Det förstår du väl hur det känns? (Det kan inte mobbaren svara på.) d) Fråga mobbaren vad han/hon ska göra: Nu har vi kallat på dig för att höra med dig vad du tänker göra för att mobbningen skall upphöra? Mobbaren får i och med detta ta sitt personliga ansvar för sitt handlande och se sin egen roll i det som händer utan att ha möjlighet att skylla från sig. Ge inga förslag på vad mobbaren kan göra. Vänta bara tyst på svaret det kommer så småningom. Om mobbaren säger att OK då, jag ska sluta mobba, är det viktigt att ändå be om exempel: Det låter bra, men vi vill veta VAD du tänker sluta med. Ge oss exempel. e) Anteckna svaren. Det eller de förslag, som kommer, tar ni och antecknar för att kunna följa upp att de efterlevs och för att visa att det ni gör är på allvar. f) Vi har ögonen på dig. 15

Markera för mobbaren att ni kommer att meddela mobbningsteamet hans/hennes och de andras löften. Ni kommer att hålla ögonen på dem för att kolla att löftena efterlevs. Samtalet avslutas med att ni stämmer träff en till två dagar senare för att kontrollera att förslaget eller förslagen efterlevs. Samtal med medlöparna Hämta medlöparna en och en och ha exakt samma samtal med dem som med ledaren. Kontakt med hemmen Föräldrar vill veta vad som sker med deras barn i skolan. Även om det är obehagliga saker. Det är således viktigt att samtala med mobbarnas föräldrar hur vi kan ge mobbaren stöd och hjälp. Det är inte heller lätt att vara en mobbare. En mobbare kan ha mycket skuldkänslor och grupptrycket tvingar honom/henne ofta att göra sådant som man aldrig skulle drömma om att göra annars. Att frångå sin roll som mobbare och dessutom ledare kan vara nog så svårt med all den förväntan man har att vara den där busen man alltid har varit. Skolan skall använda föräldrarna som en resurs i arbetet mot mobbing. Det är därför viktigt att vara så positiv och konstruktiv som möjligt i kontakten med hemmet. Om barnet får höra att både skolan och föräldrarna är överens om att mobbningen är oacceptabel, har vi kommit långt med att få bukt med mobbningen. Kontinuerlig uppföljning Att fortsätta samtalen under de följande dagarna är nödvändigt. Mobbarna ska förstå att skolan håller ögonen på dem och vill kontrollera att de löften som mobbarna givit har efterlevts. Det andra samtalet har man dagen eller dagarna efter det första. Därefter kan man hoppa över några dagar tills nästa samtal. Vid varje nytt samtal kontrollerar man att löftena hålls och frågar om de har fler förslag på vad de kan göra. Man kan även så småningom ge mobbaren en möjlighet att ändra sitt beteende och genom att t ex säga Om någon annan är dum mot (namnge offret) vad kan du göra då? Mobbaren får då chans att ta aktiv del i att mobboffret blir hjälpt genom att säga ifrån. Kontrollen görs också med medoffret, föräldrarna och med kamratstödjarna för att se om det blivit bättre. Samtalen fortsätter tills det att mobbningen upphört helt. Stöd för de inblandade För att återfå sin självkänsla är det viktigt att både mobbare och offer får stöd. Man är inte född till mobbare eller offer. Mobbarna är t ex påverkade av sin bakgrund och sin hemmiljö och behöver stöd. En mobbare signalerar genom sitt beteende att man inte mår bra men, att man inte själv har kraft att ta sig ur. De som inte deltagit aktivt i mobbingen men vetat om att det förekom kan också behöva stöd. Mycket skuld finns ibland hos de passiva som visste men inget gjorde. Då mobbningen upphört Ett gruppsamtal mellan mobbare och offer kan vara lämpligt först när mobbningen har upphört. Det är då ett bra tillfälle att poängtera för de inblandade att det gick att få stopp på mobbningen och att det lönar sig att arbeta mot negativa krafter. Det kan nu vara skäl att samtala om orsak till att mobbningen började. Kanske kan de här komma till insikt och förstå saker om sig själv och om andra. Att få en kunskap kring sin egen del i ett sammanhang är bra för den fortsatta personutvecklingen och den kunskapen kan komma till nytta senare i livet. (Utdrag ur boken Mobbning: om att förebygga, upptäcka och stoppa av Gunnar Höistad.) 16

Tidplan för aktiviteter Bilaga 4 Allmänna åtgärder samt åtgärder utifrån diskrimineringsgrunder Mål Aktiviteter Tidplan Ansvar Skolans plan mot kränkande behandling ska ständigt vara aktuell. Planen med tillhörande aktiviteter utvärderas och revideras varje läsår Amors Pilar och Vuxenpilar diskuterar innehållet på sina avdelningar. Föräldrar i skolrådet ges möjlighet att diskutera planen. Juni 2015 April/maj 2015 Rektor Vuxenpilar Vuxenpilar Rektor Arbetslag och elevhälsoteam följer upp ärenden Varje vecka Arbetslag och elevhälsoteam All personal, elever och föräldrar ska informeras om planen och om lagarna bakom den. Planen läggs ut på skolans hemsida. Kortversion av planen delas ut Planen diskuteras i klasserna Amors pilar presenterar sig i klasserna Sept 2015 Vid skolstart Vid skolstart Vid skolstart Rektor Handledare Vuxenpilar Skolans värdegrundsarbete ska syfta till att kränkningar och diskriminering inte ska förekomma Vi arbetar ständigt med värdegrundsfrågorna integrerat i undervisningen, med hjälp av Friends temabok och annat material. Kontinuerligt Vuxenpilar Handledare Vi agerar mot kränkningar och diskriminering i alla former Kontinuerligt All personal Amors pilar Specifikt värdegrundsarbete under en dag 14 feb 2015 Vuxenpilar Handledare Friends elevenkät HT 2014 17

18

19

Bilaga 5 Vuxenpilar lå 14/15 ALFA 16 44 20 Helena Johnsson Ola Molin BETA 16 44 21 Lena Backman Sandra Degerström GAMMA 16 44 34 Camilla Hörnelid Michael Högdahl KURATOR 16 44 42 Catherine Sandström SKOLSKÖT 16 44 17 Anna-Maria Jacobsson REKTOR 16 44 05 Ewa-Marie Huss 20