PRELIMINÄRT 215 Lantbrukets lönsamhet NOVEMBER 215 Tänk rätt Inför 215 var det stor osäkerhet kring flera av de faktorer som påverkar priser på lantbruksprodukter och insatsvaror. Året karakteriseras ändå av en tämligen lugn men sjunkande marknad förutom för kött som internationellt haft en stabil prisbild. Världsekonomin växer långsamt. Enligt Internationella valutafonden (IMF) samt OECD och FAO så återhämtar Europa sig långsamt efter sviterna av greklandskrisen och den osäkerhet som fortfarande finns kvar. USA har återhämtat sig men begränsas av en stark dollar som missgynnar deras export. Energipriserna ligger kvar på en låg nivå, råoljepriset har i stort sett halverats på ett år och elpriserna prognostiseras ligga kvar på nuvarande nivå under kommande år. Den tidigare starkaste tillväxtmotorn i världsekonomin, Kina, förväntas tappa fart medan man räknar med att tillväxten i Indien och Afrika söder om Sahara bidrar till att dessa regioner stärker sina positioner framöver. För jordbruket råder det en osäkerhet kring det politiska och ekonomiska läget i de viktiga produktions- och exportländerna Argentina och Brasilien. Den politiska risken och dess inverkan på prisbilden på livsmedel har ökat och blir allt mer betydelsefull. Inom Sverige har ekonomin fortsatt varit stabil. En svag efterfrågan i omvärlden och inom Sverige bidrar till att den svenska inflationen är låg. Riksbankens försök att genom extremt låg ränta öka konsumtionen har ännu inte gett önskade resultat. I september 215 var inflationen,1 procent jämfört med samma månad 214. För livsmedel är prisuppgången 3,1 procent, och för frukt och grönsaker ligger den på 11 12 procent. Det förhöjda prisläget har även gett genomslag ut till lantbrukare och odlare. De relativa prisuppgångarna beror i några fall på låga priser hösten 214, som till exempel för potatis. Prisuppgången på kött i konsumentled stannar på drygt 1 procent och för mjölk är den oförändrad. Prisförändringarna för lantbruksföretagen är som beskrivs senare i rapporten betydligt större. I LRF Konsults årliga rapport Lantbrukets lönsamhet redovisas det ekonomiska utfallet för 214 samt en preliminär lönsamhet för 215 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. I rapporten fördjupar vi oss i Lantbrukets möjligheter samt i Styrning och ledning. Res f avskr minus finansnetto/oms Procent 4 3 2 1 211 212 213 Mjölk Växtodling Griskött Nötkött Mjölk långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå Växtodling långsiktig nivå 214 prel 215 Lönsamheten 214 Lönsamheten i mjölkföretaget förbättrades 214 sett över helåret trots svagare mjölkpris under andra halvåret. Grisköttföretag visar på en svag nedgång med en halv procentenhet medan lönsamheten förbättrades för växtodlingsföretaget i motsvarande grad uttryckt som resultat före avskrivningar minus finansnetto. I nötköttsföretaget förbättrades lönsamheten med nära en procentenhet. >>> RAPPORTEN VISAR BLAND ANNAT: Kraftig nedgång i lönsamheten under 215 för mjölkföretaget Svag lönsamhet i alla produktionsgrenar Viktigt att den svenska köttmarknaden håller kvar sina positioner Trenden med starkare efterfrågan på svenska råvaror kvarstår Möjligheter och hot för lantbruket Ökande efterfrågan på ekologiska varor NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR MINUS FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön Skatter Ränta på eget kapital Vinst
Preliminär lönsamhet 215 Till följd av en god prisutveckling på nötkött och stigande slaktpriser bedöms lönsamheten i nötköttsföretaget stiga kraftigt och nå 211 års nivåer. Lönsamheten kommer dock inte upp i de nivåer som uppmättes före handjursbidragets avskaffande 25. För mjölkföretaget slår det vikande mjölkpriset kraftfullt mot lönsamheten. Trots att vi förväntar oss återhållsamhet på underhåll och lägre energipriser faller lönsamheten drastiskt till 17 procent. De lägre spannmåls- och oljeväxtpriserna ger genomslag i växtodlingsföretaget där dock goda skördar förväntas kompensera för priset. Foderpriserna beräknas till följd av detta sjunka även om effekterna för animalieföretagen inte bedöms bli lika stora som de minskade spannmålspriserna för växtodlingsföretaget. Grisköttsföretaget tycks ha en stabil period och lönsamheten förväntas stiga något. Sammanfattningsvis så är 215 återigen ett år där inte någon driftsinriktning når långsiktig lönsamhet. För växtodlingsföretaget saknas 7 procentenheter medan för grisköttföretaget och mjölkföretaget fattas 13 respektive 19 procentenheter för att uppnå nyckeltalet lönsamhet. För att nå långsiktig lönsamhet behöver intäkter på avsaluprodukterna öka med cirka 15 2 procent jämfört med 215 för växt- och grisköttföretagen med alla andra faktorer oförändrade. För mjölkföretaget behöver intäkterna öka med 45 procent. Omvänt behöver samtliga omkostnader reduceras med 23 procent i mjölkföretaget och med 1 och 15 procent i växtrespektive grisköttföretaget jämfört med 215 för att genomsnittsföretaget ska uppnå långsiktig lönsamhet. Vad är lönsamhet? Vad är lönsamhet för dig? Är det att göra en vinst, alltså att inkomsterna är större än kostnaderna? Hur stor ska vinsten vara? Det vanligaste måttet för att mäta lönsamhet är att jämföra vinsten i företaget i förhållande till alla tillgångar i företaget. Nyckeltalet kallas räntabilitet på totalt kapital. Nyckeltalet kan jämföras med vad du hade fått för ränta om du satt in alla företagets pengar på banken. När man vill mäta lönsamhet i lantbruket är det svårt att jämföra det egna företagets lönsamhet med andras. Många lantbruksföretag drivs som enskild firma varför inte företagarnas egna löner syns i bokföringen. Den vinst som syns i redovisningen ska i den enskilda firman räcka till både företagarens ersättning för arbete och ränta på eget insatt kapital. Dessutom behöver företaget generera ett överskott för att det ska finnas kapital till framtida investeringar och därmed utveckling. Alla företagets tillgångar syns inte i balansräkningen. Ofta är inte det bokförda värdet samma som marknadsvärdet, utan det kan vara både högre och lägre. Till exempel kan maskiner och inventarier vid en försäljning ge en högre intäkt än deras tillgångsvärde i bokföringen. För fastigheter är ofta marknadsvärdet mycket större än det bokförda. Småföretagare värderar ofta inte sin egen tid i full utsträckning. Målet för en småföretagare kan vara att kunna ta ut en rimlig årsinkomst, oberoende av hur många timmar företagaren har gjort i företaget. Under senare år har den egna arbetstiden börjat värderas i större utsträckning inom lantbruket. Dels beroende på ökade sociala behov och dels för att det inte finns utrymme för ägaren eller ägarfamiljen att själva jobba fler timmar. Företag behöver värdesätta sitt arbete och kapital i relation till sin omvärld. Det kan vara i samband med att man behöver anställa personal, låna kapital eller vid möjlighet till andra arbetsinkomster. Frågor man bör ställa sig då är: Vilken lön eller arbetsersättning skulle jag kunna få om jag tog ett arbete utanför företaget? Hur värdesätter jag frigjord tid? Ger det möjlighet till mer tid för arbete eller mer tid med familj? Vilken ränta skulle jag vilja ha på de pengar som blir över om hela företaget avyttrades och skulderna betalades av? Som rapporten visat de senaste åren verkar lantbruksföretagen numera på en rörlig marknad med betydliga variationer i priser mellan år. Det gäller såväl insatsvaror som produkter. Lantbruket behöver därför räkna med en riskpremie för att kunna hantera variationerna. Hur stor den måste vara beror på aktuellt företag och inom vilka produktionsgrenar som företagaren verkar inom. Det är stora variationer i lönsamhet mellan produktionsinriktningar och storlekar på företagen i våra mätningar. De mindre företagen tenderar till att inte kunna ge full ersättning för allt arbete eller kapital. Dock är dessa företag i mindre utsträckning beroende av att ta in utomstående arbetskraft och kapital. De är i allmänhet inte så hårt skuldsatta och arbetet görs inom familjen. De behöver därför inte ha effektivitet i fokus på samma sätt som i större företag. Vid perioder av lägre lönsamhet kan det mindre företaget nöja sig med lägre lön eller avkastning på det egna kapitalet i företaget, i alla fall i kortare perioder. Däremot har de större företagen som är mer beroende av anställd personal eller är högre skuldsatta mer fokus på dessa poster. I dessa företag är det svårare att ha en flexibel prissättning på lån eller arbetskraft. Detta förklarar troligen att vi ser tendenser till bättre lönsamhet i de större företagen när lönsamheten mäts i räntabilitet. 2
Växtodlingsföretaget Den kraftigaste El Niño på 15 år påverkar spannmålspriset. El Niño är en väderprocess som gör att normala vädersituationer förändras. Där det exempelvis normalt är torrt kan det istället regna mycket och tvärtom. Väderfenomenet uppstår vart 3-5:e år när passadvindar över Stilla havet, som normalt förflyttar sig österut, ändrar riktning och sätter igång processen. Den förväntade effekten av El Niño på grödor syns i internationella spannmålsrapporter som aldrig varierat mer än nu. Men som alltid med väder hur stor blir den verkliga effekten och vad är spekulationer som driver pris? Ovanstående ger en globaliserad bild över vad som kan påverka spannmålspriset hemma på gården. Totalt uppskattad global spannmålsproduktion enligt USDA i november 215 var 22 miljoner ton. En minskning mot förra skördeåret med 15 miljoner ton. Lagernivåerna av spannmål är totalt 451 miljoner ton, vilket är en ökning mot föregående år. Ett generellt tryck nedåt råder på spannmålspriset även om tillfälliga variationer förekommer. Spannmålsbalans milj ton 2 1 2 1 9 1 8 1 7 1 6 1 5 1 4 1 3 1 2 1 1 97/98 98/99 99/ Lager Produktion Konsumtion Utveckling världens spannmålsbalans /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 14/15 okt Lager milj ton 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: USDA Prognosen för 215-216 är att det finns gott om spannmål i världen. Bland de högsta noteringarna på lager någonsin bland annat tack vare rekordskördar av vete i EU, USA och Svarta havsområdet. Detta var bilden för ett år sedan i denna rapport och den bekräftas i USDAs senaste prognos. Konsumtionen ökar och hur mycket den kommer öka när spannmålspriset går ned är svårbedömt och delvis beroende av lönsamheten och priserna inom animalieproduktionen. Världslagren av soja uppgår till cirka 27 procent av den årliga konsumtionen. Troligen kommer priset sjunka ytterligare. El Niño-effektens påverkan är påtaglig. Palmoljeproduktionen i Sydamerika kan snabbt påverkas varpå en ökad efterfrågan kan ske av raps och soja. De stora vårgrödorna internationellt är soja eller majs. Inför sådd är det i många fall prisrelationerna mellan dessa som avgör vilken gröda den enskilda lantbrukaren i USA eller Sydamerika väljer att så. I bilden visas kvoten mellan priset på Kvotpris Soja/Majs 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 2 25 21 215 Kvot Soja/Majs 5 årsmedel Kvot mellan världsmarknadspris på soja och majs Källa: Egen bearbetning av data från Världsbanken soja och majs sedan 2 samt femårsmedeltalet. Enligt bilden har sojapriset sedan slutet av 213 varit högt i förhållande till majspriset men sjunkit på senare år. Förändringen beror framför allt på en nedgång i sojapriset. Om denna förändring kommer att medföra minskade sojaarealer återstår att se samt hur det påverkar tillgången av soja på marknaden samt foderpriserna framöver. Årets spannmålsproduktion i Sverige är av rekordstora mått men med låg proteinhalt. Ökningen beror både på ökad areal och högre skörd per hektar. Förra året innebar en stor andel höstsådd vilken ofta ger högre skördar. Skörden har varit utdragen på grund av en sen, kall och regnig vår och sommar. Senare delen av hösten har dock varit torrare. Priset kan också variera kraftigt för de varor som levererats vilket kan förta en del av glädjen med rekordskörden. Även om man prissäkrat är det inte säkert att man uppnått kvalitetskraven vilket medfört avräkningspriser under en krona per kilo. Prissäkring görs ej heller på hela volymen från en enskild leverantör vilket medför att en del oundvikligen ramlar in i det lägre betalningsintervallet. Utfall 214 Växtodlingsföretagen ägnar sig sällan åt enbart spannmålsodling utan har andra intäkter så som skog, körslor, hyror och en viss andel specialgrödor. Vi kallar dem därför kombinationsföretag växtodling och i gruppen ingår gårdar där 2/3:e-delar av omsättningen kommer från växtodling. Totalt är underlaget i år 1 126 företag med fullständig information för de senaste 4 bokslutsåren. Företagen har en medelareal på cirka 12 hektar och det ingår både ekologiska och konventionella företag. För 214 minskade den totala omsättningen med knappt 2 procent jämfört med 213. Växtodlingsintäkterna minskade med 3 procent. Ser vi till hela företaget inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, ligger omsättningen för 214 på medel för perioden. De totala kostnaderna minskade med knappt 2 procent vilket gör att resultat före avskrivningar minskar med 2,5 procent. Resultatet före avskrivningar minus finansnetto stiger mot föregående år till knappt 24 procent vilket är under medeltal för föregående tre år. Arbets- och kapitalinkomsten sjunker ytterligare till den >>> 3
lägsta nivån under perioden. Utan gårdsstödet är arbets- och kapitalinkomsten noll. Arbets- och kapitalinkomsten ligger på drygt 1 procent som andel av omsättningen, att jämföra med medelvärdet för 211 213 på cirka 12 procent. Växtodlingsföretaget Tkr 2 5 2 Preliminär 215 Spannmålspriset för 215 beräknas sjunka medan skördarna är goda. Intäkterna sjunker därmed inte i samma utsträckning som prisnedgången. Omsättningen beräknas öka något jämfört med 214. De totala kostnaderna förväntas sjunka med 1 procent med framför allt på grund av lägre priser på handelsgödsel och energi. Preliminärt ökar resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen till nära 25 procent. 1 5 1 5 211 212 213 214 prel 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst Möjligheter Hot + Låga energipriser Stora lager + El Niño El Niño Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd SPANNMÅLSPRIS KR/KG DRIFTSRESULTAT KR/HA Grisköttsföretaget EUs grisköttproduktion har generellt präglats av en kraftig prispress efter det ryska importstoppet i augusti 214, som ströp säljkanalen för nästan en fjärdedel av EUs export av griskött. Samtidigt har produktionen av griskött inom EU ökat, tack vare bättre produktivitet bland små grisproducenterna. Produktionsprognosen för helåret 215 ligger på en ökning av produktionen med 2,8 procent. Grisköttsexportländerna inom EU har varit duktiga på att hitta nya köpare och öka försäljningsvolymerna vilket delvis har kompenserat för exportbortfallet till Ryssland. Till exempel har exporten till Kina ökat med 43 procent och till Sydkorea med 31 procent första halvåret 215 jämfört med första halvåret 214. Men prognosen för 215 visar på en total exportvolym till länder utanför EU som är 6,3 procent lägre än 213, som var senaste helåret utan importstopp. Under samma tid har konsumtionen inom EU inte ökat i en takt som kompenserar exportbortfallet. Detta tillsammans med ökad produktion har medfört att det finns ett överskott som skapat en besvärande prispress, som svensk grisköttproduktion varit förskonad ifrån. Prisutveckling för slaktgris i EU Euro/1kg 19 18 17 SEK per kg slaktad vikt 18 17 16 15 14 13 12 11 1 v4 v5 v1 v2 v3 v4 Sverige Danmark Tyskland Källa: LRF Kött och SCB Det har inneburit att prisgapet mellan svensk notering på griskött och noteringen i till exempel Tyskland och Danmark är över 3 kronor per kilo. Prisskillnaden förklaras till viss del även av kursutvecklingen för kronan gentemot euron. Trots detta har importen av griskött minskat med 9,6 procent första halvåret 215 och minskningen innefattar både rena styckningsdetaljer och charkråvara. Det är länge sedan som svenskt griskött hade en så stark position, i industriled såväl som i handels- och konsumentled. Men ett varningens ord är befogat. Prisgapet börjar närma sig smärtgränsen för vad inköparna tål. 16 15 14 13 12 jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec 214 215 medeltal 21 214 Källa: EU-kommissionen Utfall 214 Efter uppgången 212 backade lönsamheten under 213 för att fortsatt backa under 214 för grisköttsföretagarna. I undersökningen ingår både integrerade och specialiserade producenter. Underlaget omfattar 159 företag som i snitt har 21 suggor och 1 5 slaktgrisplatser. Företagen har i medel 72 hektar åkermark. >>> 4
De totala intäkterna sjönk medan totala kostnaderna i grisköttsföretaget minskade med 5 procent under 214 vilket framförallt beror på minskade foder- och djuromkostnader. Inköpt foder utgör cirka 35 procent av företagets totala kostnader. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen sjönk något till 13,5 procent. Normalt ska medeltalet ligga på över 27 procent för att företaget ska överleva långsiktigt. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalinkomsten ändå sjunker för 214 och blir negativ när gårdsstödet räknas bort. Preliminär 215 För hela året har grisköttspriset minskat och tillsammans med de minskade spannmålspriserna och goda skördar sjunker omsättningen med endast,5 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna sjunker också och då framför allt foder och energikostnader. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen ökar till drygt 14 procent. Grisköttsföretaget Tkr 8 7 6 5 4 3 2 1-1 SLAKTPRIS KR/KG 211 212 213 214 prel 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapital inkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapital inkomst DRIFTSRESULTAT KR/SUGGA Möjligheter + Ett grundmurat förtroende för svenskt griskött hos konsumenterna + Handeln har blivit en partner istället för en motpart, och har insett värdet av en livskraftig svensk grisproduktion + Sjunkande foderpriser samt låga energipriser och låga räntor + En ökande efterfrågan på ekologiskt griskött (+ 5 procent 215) + Nya vägar för partnerskap eller lånegarantier är under diskussion + En ökande insikt hos våra konkurrentländer att den svenska djurvälfärdsmodellen ska tas på allvar. För att nå dit krävs mycket stora investeringar som vi slipper tänka på i Sverige, vilket ger oss ett ekonomiskt försprång Hot Ett för stort prisgap medför att importörerna tar in utländskt griskött igen Investeringsbehovet i svenska grisstallar är mycket stort (både renovering och nybyggnation) och det tar tid att vända på en produktion som stadigt minskat de senaste 2 åren En för långsamt ökande grisproduktion som inte hinner möta det stora konsumentintresset Bristande vilja från banker och långivare att finansiera stora investeringar när säkerhet i mark inte finns Svårt att hitta intresserade och driftiga medarbetare till grisproduktionen Ökat smittryck utanför landets gränser som hotar vårt goda hälsoläge (till exempel afrikansk svinpest) Mjölkföretaget Det är inte något nytt att mjölkpriset under 215 varit lågt och att många mjölkföretagare har en pressad likviditet. Det låga priset beror på ett överskott av mjölkprodukter på marknaden. Men det är svårt att uppskatta hur stort överskottet på mjölk är. Dels finns det lagervolymer av mjölkprodukter som inte publiceras officiellt, dels omsätts mjölk på världsmarknaden vilket sänker priset till en nivå som inte är rimlig för en uthållig produktion. Detta gör att det inte bara är svenska mjölkföretagare som upplever att nuvarande mjölkpris är ohållbart och att marknaden är i obalans. Att Ryssland och Kina minskade sin import samtidigt som EU avvecklade sitt kvotsystem och de största mjölkexporterande länderna Nya Zeeland, Australien och USA fortsatt ökade sin produktion skapade den obalans vi idag ser på marknaden. Det har inneburit kraftigt sjunkande mjölkpriser. Under första halvåret 216 förväntas produktionsökningarna avta i världen till följd av de låga avräkningspriserna, enligt Rabobanks senaste kvartalsrapport. Men än så länge ökar lagren av framförallt skummjölkspulver i Europa till följd av de låga priserna enligt Europeiska kommissionen. Efterfrågan motsvarar alltså inte de nuvarande produktionsnivåerna. Men så länge priserna är låga kommer efterfrågan vara stark på priskänsliga marknader vilket gör att överskottet konsumeras fortare. Det kommer leda till att lagernivåerna minskar och runt halvårsskiftet 216 förväntar sig Rabobank att lagren är nere på normala nivåer. >>> Detta 5
trots att Kinas konsumtion inte förväntas öka utan enbart stabiliseras under första halvåret 216. Priserna på världsmarknaden började sjunka redan under första kvartalet 214. Redan då började alltså produktionen överstiga efterfrågan men trots det fortsatte produktionen att öka. Mjölkmarknaden är trögrörlig på det vis att produktionsförändringar grundar sig på beslut tagna långt tillbaka i tiden då mjölkpriset var något annat. Det gör att det tar tid att både öka och minska produktion av mjölkprodukter för att möta konsumenternas efterfrågan. Ju mer avreglerad marknad för mjölkprodukter desto viktigare blir det för enskilda mjölkföretagare att kunna hantera stora svängningar i mjölkpris. Rabobank menar att det lägre priset inte ska räknas som någon ny prisbild för mejeriråvaror utan ska ses som en svacka i mjölkpriset. Men konjunktursvängningarna på mejeriråvaror förväntas ske allt snabbare och det gäller att se över sin strategi för att hantera svängningarna för att kunna driva ett framgångsrikt mjölkföretag. Medelpris Invägd mjölk kr/1 kg GDT index 43 1 8 41 1 6 39 1 4 37 1 2 35 1 33 8 31 6 29 4 27 2 25 29 21 211 212 213 214 215 Medelpris Invägd mjölk kr/1 kg GDT Index Prisutveckling på mjölk i Sverige och internationellt Källa: Jordbruksverket och GDT Utfall 214 Den totala omsättningen för mjölkföretaget steg med 8 procent under 214. Återhämtningen beror på bättre mjölkintäkter och förbättringar på de flesta övriga intäkter som mjölkföretagen haft under året. Besättningsstorleken i undersökningen ökar till i medel 82 kor för de 1 281 mjölkföretagen som ingår i analysgruppen. Mjölkföretaget Tkr 4 3 2 1-1 211 212 213 214 prel 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapitalinkomst De totala kostnaderna förändras i stort som intäkterna och utgör knappt 75 procent av omsättningen. Kostnaden för det inköpta fodret är i stort oförändrad och tog 32 procent av mjölkintäkten i anspråk. Drivmedelskostnaden ökade med 5 procent medan kostnader för el och underhåll sjönk. Arbets- och kapitalinkomsten ökar och även utan gårdsstöd ger företaget överskott, dock inte på långa vägar tillräckligt. Resultat före avskrivningar minus finansnetto ökar till 26 procent av omsättningen, vilket är klart under den långsiktiga nivån på 35 procent. Preliminär 215 För 215 har vi räknat med att avräkningspriset sjunker med cirka 2 procent över helåret jämfört med föregående år. Avkastningen och antalet kor i medelbesättningen ökar i normal takt. Omsättningen sjunker därmed med drygt 12 procent. Foderkostnaderna och energikostnaderna beräknas sjunka. På grund av de stora prissänkningarna på mjölk räknar vi med att underhållet kommer vara mycket återhållsamt. Under dessa förutsättningar beräknas totala kostnader sjunka med 2,5 procent. I relation till omsättningen rasar resultatet före avskrivningar minus finansnetto till 17 procent det vill säga till den lägsta nivå vi beräknat i Lantbrukets lönsamhet sedan den började publiceras. För långsiktig lönsamhet saknas det i mjölkföretaget därmed 18 procentenheter. MJÖLKPRIS KR/KG DRIFTSRESULTAT/KO Möjligheter + Större vilja att stötta svensk mjölkproduktion Om medialt fokus minskar finns risk att konsumenternas vilja att stötta svensk mjölkproduktion minskar + Nya hälsotrender Nya hälsotrender + Ökat stöd från handeln i marknadsföring Fördyrande regelverk i Sverige som gör att vi producerar mervärden som inte går att ta betalt för på världsmarknaden + Sjunkande foderpriser, låga räntor samt låga energipriser Kapitalförsörjningen i branschen + Relativt höga priser på livkalvar Nybyggnationstakten av stallar är för långsam vilket leder till att produktionsutvecklingen avstannar + En ökad internationell efterfrågan på mjölk där djuren har en låg antibiotikaanvändning och hålls på ett etiskt bra sätt Hot 6
Nötköttsföretaget Nötköttsföretagaren märker av konsumenternas ökade efterfrågan på svenskt kött som startade under förra året. Det har medfört en höjning av nötköttspriset för de svenska producenterna med cirka 1 2 procent jämfört med motsvarande period förra året. Det svenska avräkningspriset har under 215 varit cirka 5 1 procent över avräkningspriserna i EU. Under första halvåret 215 ökade åter importen av nötkött men den ligger ändå under 213 års nivå enligt Jordbruksverket. Hur stor prisskillnad i förhållande till det importerade köttet som det svenska mervärdet klarar återstår att se. Under året har även växelkursen mot euron varit gynnsam för den inhemska produktionen. Sammantaget har det medfört att prisuppgången på kött i handeln varit 1,5 procent. Om krisen i mjölksektorn visar sig leda till en kraftigt ökad slakt av mjölkkor så kan det kortvarigt hämma avräkningspriserna på svenskt nötkött. Det kan dock bli en rekyl med brist på moderdjur senare och därmed minskad tillgång på slaktdjur om 1 till 2 år. Nötköttsmarknaden inom EU är lugn och stabil. Under första halvåret ökade slakten av nötkreatur med 3,5 procent, främst orsakad av utslaktningen av mjölkdjur. Till följd av den ryska blockaden har Brasiliens export till Ryssland haft en skjuts som verkar stagnera. Importen till EU från Brasilien bedöms därför åter öka framöver. I USA är priserna historiskt höga till följd av minskat antal slaktdjur på grund av en utökning av boskapsstammen. För att möta marknaden är den amerikanska strategin att öka slaktvikterna. På så sätt tar man tillvara de höga slaktpriserna tillsammans med relativt låga foderpriser. Den ökade efterfrågan på kött i Sverige har även medfört ökad efterfrågan på livkalvar. Priset inom Sverige har ökat med 15-2 procent under 215 jämfört med 214. Dyrare kalvar bör framöver leda till högre vikter på slaktdjuren så att inköpspriset kan fördelas på så stor intäkt som möjligt. Denna strategi sätter press på att vara observant på marknadens signaler på styckningsdetaljer och ha en effektiv foderhantering och pressa foderkostnaderna. En annan strategi är att som uppfödare hålla egna dikor för att säkra tillgång på dikalv. Vid omläggning av strategin måste hänsyn tas till faktorer så som tillgång till mark, kunskap, fodermedel, byggnader med mera och denna måste ske individuellt för varje företag och utifrån deras unika förutsättningar. För nötköttsföretagen är det ännu osäkert hur nya regler kring miljöstöd och kompensationsersättningar slår i produktionen. Stöd till renovering och skötsel av naturbeten gör att produktionsgrenens lönsamhet kan förbättrats. Stöd och ersättningar räcker inte för att skapa lönsamhet. Det är marknadens behov och efterfrågan som i störst grad påverkar lönsamheten. De trappstegseffekter som finns i det nya kompensationsstödet kan ge påtaglig påverkan på enskilda företag. Dessa effekter kan även leda till produktionsfientliga suboptimeringar på stöd i stället för att fokusera på totalekonomi eller produktion. Utfall 214 I gruppen nötköttsföretag ingår både hel- och deltidsföretag precis som det gör i nötköttsbranschen. I underlaget är det 158 företag. Bland företagen finns de som enbart slutuppföder ungnöt samt de som har både dikor och ungnöt. Under 214 steg omsättningen med endast,4 procent. Företagstypen är beroende av stöd och ersättningar. Under perioden har andelen intäkter från stöd och bidrag sjunkit från 25,5 procent till 22,1 procent av omsättningen samtidigt som andelen från kött och djur har ökat från 49 procent till nära 6 procent. >>> kr/livkalv 2 5 2 4 2 3 2 2 2 1 2 1 9 1 8 1 7 1 6 1 5 v1 v1 v2 v3 v4 v5 213 214 215 Prisutveckling livkalv i Sverige Källa: SJV Nötköttsföretaget Tkr 2 5 2 1 5 1 5-5 211 212 213 214 prel 215 Omsättning Res f avskr Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd Arbets- och kapitalinkomst 7
De totala kostnaderna minskade med 4 procent under 214. Främst beroende på minskade kostnader för inköp av foder och el. I analysen ser vi att resultatet före avskrivningar stiger med 13 procent liksom att arbets- och kapitalinkomsten stiger med 34 procent. I relation till omsättningen sjönk arbets- och kapitalinkomsten till 13 procent. Arbets- och kapitalinkomsten exklusive gårdsstöd blir fortfarande negativ. I relation till omsättningen ökade resultatet före avskrivningar minus finansnetto till drygt 23 procent. Preliminär 215 Djurintäkterna beräknas öka och det gör även kostnaderna för inköp av djur. Tillsammans med minskade kostnader för energi och foder leder det till att resultatet före avskrivningar minus finansnetto ökar till 29 procent i förhållande till omsättningen. Arbets- och kapitalinkomsten ökar och även utan gårdsstöd beräknas den nå positiva värden för första gången sedan 211. NÖTKÖTTSPRIS DRIFTSRESULTAT Möjligheter + Höga köttpriser och ökande efterfrågan på svensk producerat + De svenska mervärderna uppmärksammas av fler än den egna branschen så som kockar, detaljhandeln med flera Hot Fördyrad produktion i Sverige i förhållande till konkurrentländer Minskad efterfrågan om det mediala intresset svalnar 8
Möjligheter för lantbruksföretaget 215 ur konsumentoch lönsamhetsperspektiv Allmänt Lantbruksföretagande 215 innebär att man har en fot kvar i det stabila och är duktig på det man gör samtidigt som man har den andra foten riktad framåt, beredd att analysera omvärldens signaler och förändra sin nuvarande strategi. Vissa företag har investerat kraftigt i byggnationer eller mark och de är till viss del låsta till att använda de tillgångar som de investerat i. Men även de har möjlighet att se över sin strategi och anpassa den till marknaden. Ett naturligt tillfälle till översyn av affärsidén ges i samband med att fasta anläggningar är uttjänta eller vid nyföretagande. Företagaren har då större valmöjligheter att anpassa sin strategi efter marknaden. För att ta steget att förändra hela sin produktion med en ny företagsstrategi krävs det ofta att man har ett bra nätverk att bolla med. Det kan innefatta både rådgivare men också andra producenter. När man tar beslutet att förändra driftsinriktningen är det viktigt att man inte enbart fattar det beslutet utifrån dagens avräkningspris. Det gäller att även se utifrån sig själv. Vad jag har för intressen och vilka är mina styrkor som företagare? Sedan gäller det att tänka utanför boxen för att göra produktionen så konkurrenskraftig som möjligt. Byggnader är ofta en stor kostnad i svensk djurproduktion och där gäller det att lägga tid för att hitta lösningar som är både kostnadseffektiva och gynnar produktionen. Ekologiskt Enligt Ekowebs halvårsrapport ökar ekologisk försäljning i Sverige med 5 procent under första halvåret 215. Starkast efterfrågan har varit på frukt- och grönsaker men den ekologiska efterfrågan har även ökat för kyckling, ägg, griskött och mjölk. För de som byggt lösdrifter för konventionell mjölk- eller nötköttsproduktion kan det vara läge att fundera över om det är aktuellt att förändra strategin och lägga om produktionen nu. Framgångsfaktor för en lyckad omläggning är att man planerar väl. Möjligheter finns att få omläggningsrådgivning genom Landsbygdsprogrammet vilket kan vara bra att utnyttja till att identifiera de förändringar som behöver göras för att uppfylla kraven för ekologiskt. I dagsläget går det bland annat att se ett underskott av ekologiskt producerat griskött. Det gör att priserna har gått upp och har man rätt produktionsförutsättningar kan det vara läge att satsa. Innovativ utveckling Ekologiskt är en väl beprövad produktionsgren där det finns både kunskap om hur man ska gå tillväga och underlag på att det går att skapa lönsamhet. Men för den innovativa lantbrukaren som inte begränsas av nyligen gjorda investeringar finns det en oändlig mängd möjliga produktionsformer. Under senare år har vi sett innovativa företag starta upp verksamheter med framgång inom till exempel stadsodling, webbaserad gårdsförsäljning och produktion av svenskt premiumkött för försäljning till restauranger. Väljer man som företagare att starta något som ligger utanför de gängse produktionsformerna gäller det att ha god kunskap om marknaden. Oavsett om produkterna ska ut på den lokala eller globala marknaden gäller det att ha gjort sin omvärldsanalys grundligt och noga funderat igenom sin affärsplan. Det kan vara klokt att investera och bygga företaget i takt med att efterfrågan växer för att minska riskerna. Marknaden Närproducerat EKO Möjligheter + Marknaden för framförallt svenskt nöt- och griskött har vänt uppåt och visar på attitydförändringar. + Detta syns i upphandlingar och köpmönster hos konsumenter samt vissa handlare. + Konsumentens preferens för närproducerat ökar + Konsumentens preferens för KRAV/ EKO ökar Hot Att inte tillräcklig stor del av merbetalningen kommer primärledet till del. Djurproduktion tar tid att öka och kräver kapital för investeringar. Kostnader för att hantera närproducerat blir en ekonomisk och tidsmässig börda i primärledet vilken äter upp merbetalning. Att inte tillräckligt många producenter ställer om i Sverige och produktionen flyttar utomlands. Prisfokus i handeln som tar bort lönsamheten i produktionen. Kapital + Låg ränta Att uppkommen lönsamhet kapitaliseras in i mark och arrendepriser istället för att gå till lön och investeringar. Kapitalbehov och lån kräver säkerhet och trygghet vilket inte finns i tillräcklig grad i dagens produktion. Resultatet av dagens skeende syns i morgon! Energi + Låga energikostnader. Trögt för marknader kopplade till den gröna näringen som energiproducent Samordning/ Innovation + Ambition finns från flera håll att driva innovationer samt skapa sysselsättning på landsbygden Ingen tar på sig rollen att samordna eller lyfta möjligheter 9
Att leda och styra företaget: Har du kontroll så du utför rätt åtgärder vid rätt tidpunkt? I vårens rapport av Lantbrukets Lönsamhet presenterades vad som gör en företagare framgångsrik och slutsatserna var att det krävs god produktionsuppföljning och att företagaren har stenkoll på företagets utveckling. För att nå framgång har olika företagare olika lång väg att gå, men vad som är gemensamt för de flesta är att det krävs ett bra kontaktnät, en bra ekonomisk uppföljning och att företagets resurser utnyttjas effektivt. Jämför inte äpplen med päron Årets lantbruksrådgivare enligt branschrådet för den gröna näringen, Jan Lagerroth, är tydlig med att det är viktigt att ha kollegor med liknande förutsättningar att diskutera företagsfrågor med. Under två års tid har han tillsammans med 8 ekologiska robotgårdar jobbat med att utveckla företagen och jämfört ekonomi och produktionsresultat. Genom att jämföra likvärdiga företag skapas homogena jämförelsegrupper där analys och rådgivning grundar sig på liknande förutsättningar. Inom lantbruket, där många företag fortfarande bedrivs i enskild firma, har det traditionellt varit känsligt att prata om ekonomi. Det är viktigt att se företagets ekonomi separerat från den privata. Som enskild företagare kan man få hjälp och råd genom att vara öppen med företagets ekonomi och produktionsresultat för till exempel personal, kollegor i branschen och rådgivare. Kan din bokföring ligga till grund för beslut? Inför stora investeringar och vid strategiskt beslutsfattande i ett företag är det ofta värdefullt att ha ett bra ekonomiskt underlag för att fatta beslut. För att alltid ha ett uppdaterat ekonomiskt underlag och kunna följa upp företagets ekonomi i realtid är det värdefullt om bokföringen innehåller förbrukade och producerade kvantiteter samt att det går att följa företagets olika produktionsgrenar/anläggningar/stallar eller andra enhetsuppdelningar som anses relevanta i ett affärssystem. För att ge relevant information ska även arbetsbehov räknas in i beräkningarna. Det gör det enkelt att avgöra vid vilket pris det är ekonomiskt gynnsamt att köpa in foder, leja ut skörden, producera eget foder eller hur mycket foder som faktiskt går åt i varje slaktgrisomgång och hur mycket det skiljer mellan olika omgångar. Utnyttja företagets resurser effektivt I alla företag så förekommer det i större eller mindre utsträckning resursslöseri och så också i lantbruket. För att minska slöseriet introducerades projektet Lean Lantbruk i svenskt lantbruk 21 på initiativ av KSLA och Hushållningssällskapet Halland. Hittills har nästan 1 lantbruksföretag deltagit i projektet som syftar till att jobba med förbättringsarbete enligt de fyra grundbultarna i Lean nämligen: Kundfokus Minskat slöseri Skapa robusta system Engagemang (hos ägare och medarbetare) En jämförelse som gjordes av Hushållningssällskapet Halland tillsammans med SLU, visade att Lean-företagen hade en något högre vinstmarginal än referensföretagen, som inte varit med i Lean Lantbruk. Vinstmarginalen har i undersökningsperioden ökat med 4 procentenheter jämfört med 2 procentenheter för referensföretagen. Den genomsnittliga löneförmågan har ökat med 43 kronor mer per timme för Lean-företagen. Utvärderingen tyder också på att de företag som gick med i Lean Lantbruk tidigt och jobbat efter Lean-filosofin längre uppvisar högst lönsamhet. Att starta upp ett Lean-projekt med syftet är att förenkla och effektivisera det framtida arbetet tar tid och kraft. För att komma dit måste gamla arbetssätt förändras och nya rutiner skapas. Detta gör att det ofta tar ett par år innan de egentliga effekterna av Lean-arbetet kan observeras. De största fördelarna med Lean Lantbruk som lyfts fram av deltagande ägare och medarbetare är bland annat: + Bättre ordning och struktur i arbetet och på arbetsplatsen + Mer engagerad personal + Kontakt med andra Lean-företag har skapat viktiga och utvecklande nätverk + Ökad tydlighet, ägaren blir bättre på att förmedla vart företaget ska på kort och lång sikt Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Digital LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Åsa Andersson, Stefan Nypelius samt Ingvar Eriksson från Gård och djurhälsan. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 215 jämfört med år 214. Pil för driftresultat visar prognos för helår 215 jämfört med 214 Utgivningsplan: Mars 216, november 216 ISBN nr 978-91-98762-4- Allt innehåll i denna rapport: LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 5 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 771-27 27 27.