Riskbedömning av hormonstörande ämnen



Relevanta dokument
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Utvärdering och rapportering av data: hur man sammanställer en (fyllig) rapportsammanfattning

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för

Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Kemikalier: Vän eller fiende?

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX15

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX10

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 januari 2016 (OR. en)

Risk Management Riskhantering i flygföretag

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Utbildning av toxikologer förr och nu behov för framtiden

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Grundämnesföroreningar

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Luftfartsavdelningen Sektionen för flygutbildning MANUALER VÄLKOMNA EN KORT SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET I RESPEKTIVE MANUAL

Kemikalier i vår vardag vad är problemet?

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd

Klinisk utvärdering/klinisk prövning. Jan Thorelius Läkare, Med Dr Klinisk utredare Enheten för Medicinteknik

Hälsoriskbedömning av parkmark

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Årsmötet 2002 Svensk Förening för Toxikologi Swedish Society of Toxicology. Vetenskapligt Program

Sjukvårdens processer och styrning

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Exponeringsbedömningar under REACH. Strategier och utmaningar

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Aviation Fuel Handling 360º Technical Support

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Till Jordbruksverket Älvsjö

Påverkbara riskfaktorer för ALS

Evidensgrader för slutsatser

SARQA nätverksträff Rengöring och gränsvärden, nya riktlinjer. Ruth-Aimée Kornfeldt QAssure Consulting AB

Taxning och motorkörning av flygplan/helikopter

In vitro tester vilken syn har myndigheter på dem? 4 maj 2007

Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Lösligheten av natriumklorid i vatten

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Fokus : HPV-vaccination. Pia Collberg

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

EASA Standardiseringsrapport 2014

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

De grundläggande principerna är utforskade och dokumenterade. En medicinteknisk tillämpning samt teknologi undersöks.

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012

EFSA s aktiviteter inom fiskvälfärd

Arbets- och miljömedicin Lund

Osäker evidens. Osäker evidens

Hur man utarbetar toxikologiska sammanfattningar i IUCLID och hur man bedömer DNEL Praktisk vägledning 14

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

PROMETEA Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research.

Ger socker typ 2-diabetes?

Solcellsanläggningar i världsklass en workshop om prestanda och tillförlitlighet

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

FAKTABLAD REACH - Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals WSP Natlikan

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Hur arbetar vi praktiskt i SAG?

Tove Eklund Avdelningen för livsmedelshygien och miljöhälsa Läroämnet toxikologi Veterinärmedicinska fakulteten Helsingfors Universitet

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

(Text av betydelse för EES)

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

DEHP I våra blodpåsar ur ett EU-perspektiv.

Reglering av hormonstörande ämnen

Pharmacovigilance lagstiftning - PSUR

Remiss av betänkande om Bisfenol A Kartläggning och strategi för minskad exponering (SOU 2014:90)

BILAGOR. till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) /

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

ISO STATUS. Prof. dr Vidosav D. MAJSTOROVIĆ 1/14. Mašinski fakultet u Beogradu - PM. Tuesday, December 09,

SOP SPO.OP.230 Operativa standardförfaranden riskbedömning inneboende farorna riskerna riskreducerande åtgärder

AIPPI-dagen. 15 mars 2018 AIPPI Study questions 2018 Conflicting applications in patents

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Kemikalier i produkter Mars, 2011

Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)

Avnavling vid normal förlossning

Djurförsökens roll för säker användning av kemiska ämnen

Vilken fortbildning är r effektiv?

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Hälsoeffekter, cocktaileffekter och riskbedömning

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

R/T cert och taxning Jukka Salo Slfu

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Transkript:

Riskbedömning av hormonstörande ämnen Anna Beronius, PhD Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet anna.beronius@itm.su.se Illustration by Estella Larsson Beronius

Hormonstörande ämnen - varför ett bekymmer? Många kemikalier uppvisar hormonell aktivitet i experimentella studier Observationer av hormonrelaterade effekter i miljön och vilda djur Ökning av hormonrelaterade sjukdomar i den allmänna befolkningen 2

UNEP/WHO, 2012 Richiardi et al., 2004 3

Komplex biologi och toxikologi Toxicitetstestning och riskbedömning av hormonstörare komplicerat! 4

Multipla mekanismer En kemikalie kan ha flera olika hormonella mekanismer. Dessa kan variera mellan vävnader, t ex anti-östrogen effekt i bröstkörtel men östrogen effekt i endometrium Exempel: Tamoxifen Metaboliter kan ha andra (hormonella) mekanismer än modersubstansen 5

Delayed onset of effects Effekter som inte manifesteras förrän långt efter exponering upphört Effekter som uppkommer först i senare generationer Exempel: Dietylstilbestrol (DES) 6

Känsliga fönster Timing lika viktig (viktigare?) än dos 7

Response Trösklar, finns dom? En tröskel för effekt kan aldrig bevisas Hormonstörande ämnen verkar mot en bakgrund av kroppsegna hormoner Kroppsegna hormoner verkar vid mycket låga doser Dose Hälsobaserat riktvärde Tröskel (NOAEL/BMDL) 8

Response Response Response Icke-monotona dos-responssamband Control Control Control Dose Dose Dose Dos-responskurvan ändrar riktning minst en gång under dos-intervallet Ofta vid låga doser Det går inte att extrapolera från höga till låga doser! 9

Standardiserade toxicitetsstudier för riskbedömning Utförda enligt standardiserade och internationellt validerade testriktlinjer OECD US EPA Good Laboratory Practices (GLP) Syfte: generera tillförlitliga data Relevans för hormonstörare? T ex: Effekter vid låga doser Kritiska exponeringsfönster Känsliga endpoints 10

Data från icke-standardstudier: BPA-exemplet From standard studies Estimated human BPA exposure range (EFSA 2014) 1.5 µg/kg bw/d TDI: 5 µg/kg bw BMDL: 3.7 mg/kg bw/d LOAEL: 50 mg/kg bw/d 0.01 0.1 1 10 100 1000 10000 100000 µg/kg bw/d > 260 non-standard studies report effects in vivo below 50 mg/kg bw/d 11

All relevant data should be considered in regulatory risk assessment For example in the REACH registration process ECHA 2013. Evaluation under REACH, Progress Report 2012. risk assessments conducted by EFSA EFSA 2010. Application of systematic review methodology to food and feed safety assessments to support decision making. OECD guidelines for risk assessment OECD 2005. Manual for investigation of HPV chemicals. Chapter 3: Data evaluation. 12

Bedömning av studiers kvalitet Reliability (tillförlitlighet) = inherent quality of a study Standardstudier anses ofta reliable by default Icke-standardstudier anses ofta ha svagheter som påverkar tillförlitligheten Metodologiska svagheter Otillräckligt rapporterade Relevance (relevans) = data and tests are appropriate for a particular hazard identification or risk characterization Standardiserade testriktlinjer kan inte garantera relevans! Klimisch et al. 1997; OECD 2005; ECHA 2011 13

SciRAP: ett verktyg för att bedöma in vivo studier Beronius et al. 2014 scirap.org 14

SciRAP online Smith et al., 2009 scirap.org 15

Reporting checklist Excel-blad, laddas ner från www.scirap.org Dialog med journal editors scirap.org 16

Weight of evidence (WoE) 17

WoE-bedömning för hormonstörande ämnen Måste ta hänsyn till bland annat (UNEP/WHO 2012): Multipla verkningsmekanismer Effekt vid låga doser ingen tröskel Timing för exponeringen Blandningar (Mixtures) Att effekter kan uppstå långt efter exponering Måste hantera adversity och mode-of-action samtidigt Internationell workshop i London, juni 2-4. 18

Sammanfattningsvis: Hormonstörande ämnen: Komplex biologi Komplex toxikologi Komplex riskbedömning Paradigm-skifte Standardiserade teststrategier inte tillräckliga i nuläget Forskningsstudier kan fylla kunskapsluckor WoE-metod måste utvecklas 19

Tack! anna.beronius@itm.su.se 20