Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Transkript

1 Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om du vill använda dig av talarmanuset eller inte. Prata om sådant Du känner dig bekväm med! Kommer det frågor du inte kan svara på, hör dig för om det är någon annan bland åhörarna som vet svaret, annars uppmuntra åhörarna att ta reda på svaret på t ex Naturskyddsföreningens hemsida.

2 Förslag att säga: varmt välkomna hit! I kväll ska jag prata om projektet Operation Giftfri Förskola, om miljögifter och varför de finns i vår vardag, samt vad man själv kan göra åt situationen. Ni får gärna ställa frågor och så kan vi diskutera en stund på slutet. Först vill jag gärna börja med att berätta lite om hur föreningen är uppbyggd: (läs upp punkterna). Naturskyddsföreningen är: * Sveriges största natur- och miljöorganisation. Vi har cirka medlemmar * Vi är en ideell förening med naturens bästa för ögonen. * Vi jobbar för att upptäcka hoten mot miljön och ta fram lösningar. Vi jobbar med opinionsbildning och sätter press på makthavare och politiker. * Bland annat har vi bidragit till att havsörn och pilgrimsfalk inte längre är utrotningshotade i Sverige. 2

3 Vi är här för att prata om miljögifter, ett ganska komplicerat tema. Det kan vara svårt att förmedla budskapet kring farliga kemikalier eftersom de inte syns. Det är oftare lättare att förklara att glaciärer smälter, eller att skördar uteblir, på grund av klimatproblem, än att förklara krångliga molekyler med besvärliga namn. Många forskare anser att farliga kemikalier är minst lika problematiskt som klimathotet, men det är svårare att kommunicera. 3

4 Antalet ämnen som tillverkas ökar och det gör också mängden av dem. Diagrammet visar att fram till 1950 var kemikalieindustrin inte så stor, sedan dess har den ökat explosionsartat och runt år 2000 tillverkades 400 miljoner ton kemikalier per år. Stora kunskapsglapp Kunskap saknas även för kemikalier som är hyfsat vanliga och som det används mer än 1000 ton per år utav inom EU. Endast av 10% av dessa storvolymskemikalier finns det tillräcklig kunskap om, med avseende på miljö och hälsa. Referens: Chemical industry from an economic perspective. Rapport nr 5/10, Kemikalieinspektionen.

5 Det här är det vi pratar om. Vardagsprodukter och vardagsmiljö. Viktigt att poängtera att vi inte pratar om kemikalier generellt eftersom allt är uppbyggt av kemikalier. Här pratar vi bara om de farliga kemikalierna. 5

6 6

7 Dagens gränsvärden är satta ämne för ämne (för de kemikalier där det finns ett gränsvärde! De flesta saknar fortfarande gränsvärden då de ännu inte blivit studerade). Men vi utsätts för många ämnen samtidigt, och för detta finns inga gränsvärden beräknade.

8 För de flesta ämnen gäller påståendet dosen avgör giftigheten och det är också vad dagens lagstiftning utgår. Men, hormonstörande ämnen följer inte detta påstående; de påverkar oss både vid även vid mycket låga koncentrationer.

9 Kombinationer av ämnen ofta mer giftiga än ämnena var för sig. Detta kallas för cocktaileffekten och innebär att vi inte kan räkna ut hur ämnena påverkan oss från studier av vart ämne för sig. Eftersom det finns kemikalier på marknaden inom EU så ger det oändligt många kombinationsmöjligheter. Alldeles för många för att vi ska kunna studera dem.

10

11 Det är bra att nämna något om att farliga kemikalier ökar riskerna för negativa effekter (såsom folkhälsosjukdomar), det betyder inte att man får dessa problem. Man kan jämföra det med att sola: alla vet idag att det är farligt att sola och bränna sig, och om man bränner sig många gånger så ökar risken för cancer. Men det betyder inte att man får cancer. På samma sätt är det med farliga kemikalier; det gäller att minska antalet och minska exponeringen.

12

13

14

15 Referenser: tex - Brominated flame retardants and perfluoroalkyl acids in Swedish indoor Microenvironments. Björklund Organophosphate and phthalate esters in air and settled dust - a multi-location indoor study. Bergh et al Perfluoroalkyl Compounds (PFCs) in Indoor Dust: Concentrations, Human Exposure Estimates, and Sources. Björklund et al 2009.

16 6 stycken ftalater är idag förbjudna i leksaker. Dessa är inte förbjudna i övriga produkter (exempel på dessa listas ovan). Eftersom ftalater läcker ut ur produkterna, och eftersom man vet att många av dem är farliga, så bör dessa inte hittas i produkter i ett vanligt hem eller på en förskola. Tyvärr skyddar lagstiftningen oss inte på den här punkten.

17 Dessa negativa effekter är kopplade till de 6 ftalater (DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP, DNOP) som är förbjudna i leksaker, men som hittas i ett stort antal andra produkter.

18 BPA är en mycket vanlig kemikalie. Till skillnad från ftalaterna så sitter BPA hårdare fast i plasten, den läcker alltså inte ut på samma sätt. Att använda BPA i glasögonglas, CDskivor mm anser vi alltså inte vara lika problematiskt som när det används i kontakt med livsmedel. I kontakt med livsmedel så vet man att BPA läcker ut till livsmedlet. Naturskyddsföreningen driver reglering av hela gruppen bisfenoler, men att man kan börja med en reglering mot bisfenolerna i material i kontakt med livsmedel, kvitton och i tandlagningar hos framförallt barn och gravida. 18

19

20 20

21

22 22

23 Varje stjärna representerar en kommun där en förskola har inventerats.

24 Förslag: räkna inte upp precis alla punkter, utan välj ut några som representerar det vi pratar om, och låt publiken läsa färdigt under tiden.

25

26

27

28

29

30

31

32 Alla dessa ämnen går sannolikt inte att tvätta bort, men en hel del blir man av med enligt undersökningar.

33

34

35

36

37 På en förskola hittade vi en låda med gamla lågenergilampor. Typisk olämplig på många sätt. (Barnen kan skära sig, samt de är fyllda med kvicksilver).

38

39

40

41

42

43

44

45

46 Dock varierande hur mycket BPA som släpper till innehållet, beroende på fetthalt, surhet mm.

47

48

49

50 De flesta förskolor anger att plastredskap är extra vanliga för de barn med specialkost.

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61 61

62

63

64 Varmt tack för att ni lyssnade! 64