KULTUR & TURISM Nämnd budget
1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för att förvalta, driva och utveckla kommunens kultur- och turismverksamhet. 1.2 Verksamhetens omfattning Förvaltningen har en budget på 61 440 tkr. Den 1 juli 2015 hade Kultur och Turism 64,0 årsarbetare fördelat på 68 medarbetare. Av dessa tjänster är 1 st finansierad utanför nämndens ram. Kultur & Turism driver: Sju bibliotek, en bokbuss och en bokbil ett kulturhus en teater en konsthall och den offentliga konsten en turistbyrå skolbioverksamhet och Bio Kontrast Äskhults by och Naturum Fjärås Bräcka Vi anordnar kulturell ungdomsverksamhet Vi stöttar ideella kulturföreningar Vi stöttar studieförbundsverksamhet Vi engagerar oss i stadsutformning - kommunantikvarie Vi ingår i regionala samarbeten 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden för Kultur & Turism består av 9 ordinarie ledamöter och 8 suppleanter. Ärendena bereds i en presidieberedning med ordförande och vice ordförande. Nämndbudget 3
1.4 Förvaltningens organisation Nämndbudget 4
2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 5
3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget 6
Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 7
4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget 8
11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 9
5 Nämndens omvärldsanalys Besökare och invånare Barn och ungas rätt till kultur betonas som ett övergripande mål i den nationella kulturpolitiken. Finansiell oro i samhället med påverkan på familjers ekonomi, och särskild sårbarhet för barn och unga i ekonomiskt instabila familjer. Växande grupp äldre med god hälsa. Stora flyktingströmmar i världen Yttrandefriheten betonas särskilt i de nationella kulturpolitiska målen. Tillgänglighetsperspektivet är en av den nationella kulturpolitikens grundstenar. Civila samhället kräver större inflytande och stöd utifrån individuella önskemål och behov. Minskad benägenhet att organisera sig i föreningar för den yngre generationen, mer projektbaserat. Snabb utveckling och efterfrågan på e-tjänster. Förändrade turismmönster däribland cykelturism Ökat fokus på miljö och hållbarhet inom turismen. Fortsatt hög tillväxt och inflyttning i kommunen. Behovet av vägledning i det ökande informationsöverflödet. Den digitala klyftan mellan människor som har kunnandet och verktygen för att klara sig i ITsamhället och de som ännu inte har förmågan och förutsättningarna, minskar något men kvarstår. Läsförståelsen minskar hos barn och unga. Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden? Omfördelning av resurserna till förmån för barn och ungdomar för att tillse deras rätt till kultur enligt barnkonventionen. Behov av resurser för arbete med kultur som socialt förändringsverktyg i samarbete med förvaltningar som är ansvariga för barn och ungas skolgång och psykosociala situation. Ökad kommunikationssamordning inom förvaltningen för målgruppen på förvaltningens institutioner. Behov av utveckling av arbetssätt och tjänster som möjliggör konkret brukarinflytande. Ökade krav på ökade öppettider och att utbudet når ut utanför institutionerna. Ökade krav på tydliga stödformer, regler och transparens vid stöd till civila samhällets kultur- och turismaktörer. Fortsatt utveckling av stödformerna för att möjliggöra ideell föreningsverksamhet likväl som enskilda arrangemang av icke föreningsanslutna invånare. Större fokus på webb och e-tjänster för att möta brukarnas behov och efterfrågan. Större fokus på att hela besöksnäringen ska kunna erbjuda miljöcertifierade produkter. Nämndbudget 10
Tillväxten och inflyttningen innebär att nämndens verksamhet, program och aktiviteter bör breddas för att möta mångfalden. Ökade krav på kompetent och välutbildad personal på biblioteken som kan fungera som vägledare i informationsfloden. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken främja kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet, vilket innebär att uppgiften är att öka den digitala kunskapen generellt och hos särskilt utsatta grupper. Verksamheten för barn och unga prioriteras för att bidra till ökad läsförmåga. Medarbetare Snabb teknikutveckling och högt teknikkunnande i de yngre generationerna. Civila samhället kräver större inflytande och stöd utifrån individuella önskemål och behov. Ökat fokus på hållbar tillväxt inom besöksnäringen. Snabbare skiftningar i trender, samt uppkomst och fall av olika samhällsfenomen. Ökad konkurrens om medarbetare med rätt kompetens, samt ökade krav på rörlighet och flexibilitet. Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden IT-kompetensen måste beaktas vid alla nyrekryteringar samt i medarbetares kompetensutvecklingsplaner. Fortsatt fokus på BITT. Ökade krav på miljökunskap för medarbetare inom turismen. Ökade krav på både trendkänslighet och omfattande omvärldsbevakning oavsett funktion. Ökade krav på förståelse av den egna funktionens roll i helheten, samt koncerntänkande. Ökade krav på att vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda karriär- och utvecklingsvägar för att kunna rekrytera och behålla medarbetare. Process Ökade krav på effektivt resursutnyttjande, högre måluppfyllelse samt omställning till e-förvaltning. Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden Personella och ekonomiska resurser måste avsättas för arbetet kring omställningen till e-förvaltning. Ekonomi Kulturpolitiska bidrag som beslutas av stat och region påverkar i högre grad kommunernas kulturbudget. Ökad kunskap om kultur- och besöksnäringens betydelse för ekonomisk tillväxt på lokal, regional och nationell nivå. Civilsamhällets roll inom kulturen och turismen förändras genom fler ideella och kommersiella aktörer. Finansiell oro i världen och snabbare skiftningar inom ekonomin skapar högre grad av osäkerhet. Hur påverkar detta i sin tur nämndens verksamhetsområde under planeringsperioden? Nära samverkan utifrån ett regionalt perspektiv samt deltagande i regionala nätverk blir avgörande Nämndbudget 11
för medfinansiering och därmed utveckling av kulturen. Behov av satsningar på talangutveckling med inriktning på entreprenörskap inom kreativa näringar och besöksnäringen. Behov av tydliga stödformer och insatser för ideella respektive kommersiella aktörer. Krav på högre grad av flexibilitet och förmåga att ställa om verksamhet snabbare för att verksamheten skall kunna utvecklas med en ekonomi i balans. Nämndbudget 12
6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget 13
7 Nämndens inriktning Erbjuda och stimulera ett kulturutbud med spets och bredd, tillgängligt för alla med utgångspunkt från antaget kulturpolitiskt program Utveckla Kungsbacka som besöksdestination. Tillvarata och utveckla bibliotekens ställning med antagen biblioteksplan och förvaltningens biblioteksutredning som utgångspunkt. Med ett kultursocialt förhållningssätt bidra till att särskilt stödja och uppmuntra alla barn och ungas rätt och möjlighet till att skapa, uttrycka sig och ta del av kultur enligt barnkonventionen Verka för att Kultur & Turism ska ligga i framkant avseende användande av digitala tjänster och ny teknik. Verka för att Kultur & Turism ska vara en självklar del i arbetet mot det hållbara samhället. Prioritera arbetet för att öka läsförståelsen hos barn. Utveckla historiska kulturmiljöer som turistmål och pedagogiska arenor. Nämndbudget 14
8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Nämndbudget 15
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 49 50 50 8.1.1 Nämndens verksamheter ska skapa förutsättningar för reellt inflytande för kommuninvånarna inom minst fyra områden 8.2 Bemötande och tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2017 2018 57 62 63 64 8.2.1 Nämndens verksamheter ska öka tillgängligheten inom minst fyra områden. 8.2.2 Nämndens verksamheter ska erbjuda och stimulera till öppna och tillgängliga arrangemang, med både bredd och spets. 8.2.3 Andelen nöjda kunder ska öka 8.3 God livskvalitet KF:s formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Nämndbudget 16
Mätning 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% 8.3.1 Nämndens verksamheter ska nå fler med sina tjänster och aktiviteter. 8.3.2 Antalet ungdomar engagerade i intressegrupper ska öka 8.4 Minskad användning av droger KF:s formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika 2017 2018 93% 89% 90% 90% 95% 93% 95% 95% 92% 90% 95% 95% 8.5 Trygg kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 67 67 68 68 8.5.1 Nämndens verksamheter ska genomföra aktiviteter eller projekt inom minst fyra områden som bidrar till ökad trygghet. Nämndbudget 17
8.6 Stimulerande kultur och fritid KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Mätning 2017 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 90 90 91 91 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid 83 84 85 86 94 95 95 95 SCB:s medborgarundersökning 7,8% 7,9% 8% 8,1% 8.6.1 Formulera strategi för bibliotekens framtida roll 8.6.2 Formulera ny strategi för turism 8.6.3 Utreda hur kommunens badplatser ska utvecklas ur ett invånar- och besöksnäringsperspektiv 8.6.4 Nyanlända ska uppleva fritiden som stimulerande och meningsfull 8.7 Företagsvänlig kommun KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 2017 2018 63 65 68 70 Nämndbudget 18
Mätning Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat 2017 2018 3,3 3,6 3,7 3,8 8.7.1 Nämndens verksamheter ska öka antalet förmedlade produkter och arrangemang från externa leverantörer, både avseende antal erbjudanden och bokningar. 8.8 Minskad energianvändning KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2017 2018 168 155 150 145 8.9 Minskade koldioxidutsläpp KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2017 2018 0,9% -2,5% -2,5% -2,5% 8.10 Attraktiv arbetsplats KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning 2017 2018 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7 Nämndbudget 19
Mätning 2017 2018 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 87 89 91 Andel heltidsanställda 75% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 10,3% 8.10.1 Alla medarbetare ska delta i minst en gemensam kompetenshöjande aktivitet per år. 8.10.2 Nämndens verksamheter ska sträva efter att erbjuda önskad tjänstgöringsgrad. Nämndbudget 20
9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Värdskap i toppklass KF:s formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget 21
9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Resursfördelningen i verksamheterna ska vara jämställd 9.2.2 Ta fram ny biblioteksplan Nämndbudget 22
10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Bibliotek Turism Kungsbacka Scen & Konst Kulturmiljövård Beskrivning På bibliotekens webbplats, http://bibliotek.kungsbacka.se, kan du ta del av bibliotekens nättjänster 24 timmar per dygn. Du som har någon form av funktionsnedsättning ska, i möjligaste mån, ha tillgång till anpassade medier. Du har möjlighet att påverka utbudet av böcker och andra medier genom att lämna inköpsförslag. Biblioteken i Kungsbacka ska stimulera barn och unga till läsning. Turism Kungsbacka ska tillhandahålla muntlig, skriftlig och digital turistinformation på svenska och engelska om Kungsbacka och närområdet samt muntlig övergripande turistinformation om övriga Sverige. Turism Kungsbacka ska erbjuda möjlighet att kunna boka evenemangsbiljetter, logi och arrangerade upplevelser. Äskhults by ska vara öppen maj - oktober och erbjuda ett skiftande programutbud. Kulturlandskapet ska kunna besökas även när Äskhults by inte är öppen. Naturum Fjärås Bräcka ska erbjuda ett skiftande programutbud året runt och verksamheten ska präglas av ett ekologiskt tankesätt. Det generella utbudet i Filmhuset Facklan ska under året kompletteras med filmer för skolbio, Bio Kontrast-föreställningar och dagbiovisningar. Kungsbacka Konsthall ska erbjuda minst sex utställningar per år, med tyngdpunkt på samtidskonst. Minst en visning ska genomföras i anslutning till varje utställning. Utvecklare konst ska tillhandahålla fackkunskaper vid upphandling av konstnärlig utsmyckning till kommunala byggnader. Vi ska under året presentera minst en uppsättning av vardera genrerna musik, musikdramatik, drama, dans och ett verk med amatörteater. Kommunantikvarien tillhandahåller kostnadsfri antikvarisk rådgivning för byggnadsvård i samband med renovering och ombyggnad av äldre hus i kommunen. Nämndbudget 23
11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Kommentar verksamhetsmått 11.2 Resursmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget Kostnad biblioteksverksamhet, kronor / lån Bruttokostnadsjämförelser - kulturkostnader inklusive musikskola och muséer / invånare 33,8 37,5 1 075 Kungliga biblioteket har gjort om statistiken för Sveriges offentligt finansierade bibliotek, varför inga siffror för riksgenomsnitt kan redovisas. 11.3 Prestationsmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget Fysiska besök Webb-besök Antal fysiska besök bibliotek Antal biblioteksbesök / invånare 584 023 592 713 7,6 7,6 Antal besök konsthallen 9 040 12 568 Antal besök Kungsbacka teater totalt Antal besök Kungsabacka teaters egna arrangemang 30 187 31 014 4 796 3 921 Antal besök turistbyrån 48 155 42 560 Antal besök Äskhults by 14 461 14 465 Antal besök naturum 60 024 56 311 Antal fysiska besök i förvaltningens publika lokaler per invånare. Antal besök www.kungsbacka.se/kultur Antal besök visitkungsbacka.se Antal besök www.kungsbackateater.se 9,8 162 191 63 325 84 557 129 231 29 748 33 206 Nämndbudget 24
Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget Antal besök bibliotek.kungsbacka.se 202 530 205 471 Antal webbesök på förvaltningens hemsidor per invånare. 5,5 Medialån Antal medialån vid biblioteken 801 924 727 642 Antal lån / invånare 10,4 9,3 Kungliga biblioteket har gjort om statistiken för Sveriges offentligt finansierade bibliotek, varför inga siffror för riksgenomsnitt kan redovisas. 11.4 Effektmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget NKI-mått Nöjdhetsindex nationellt jämförbara frågor NKI bibliotek 87 NKI scen & konst 86 NKI turistbyrån 88 Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet? Hur väl uppfyller verksamheten dina förväntningar? Hur nära ett tänkt ideal tycker du att verksamheten kommer? Ingen brukarenkät genomfördes, varför inga siffror för NKI kan redovisas. Nämndbudget 25
12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Som ett led i arbetet med ETT Kungsbacka väljer nämnden att använda kommunens gemensamma arbetsgivarvarumärke. Vi driver samhällets utveckling och expansion framåt och arbetar med något som är viktigt för andra. Vi vet att det är viktigt och intressant och det ger oss engagemang och motivation. Vi ger möjligheten att få arbeta med helheten, där delarna sätts i ett större sammanhang. Vi vill att du bidrar för att skapa meningsfullhet och förståelse. Vi är en kommun som växer. Det finns utmaningar och utvecklingsmöjligheter för dig som medarbetare - du behövs. Vi har en stabil ekonomi som ger en långsiktighet i planeringen. Utvecklingsarbete och kompetensutveckling är långsiktigt. Vi arbetar i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Vi utvecklas, gör ett bra jobb och skapar goda resultat för invånare/brukare/kunder. Det finns goda möjligheter till kompetensutveckling. Vi arbetar med målstyrning som gör att områden och resurser prioriteras/fokuseras och att det där för går att göra ett kvalitativt jobb. Det som profilerar oss och gör oss unika I förhållande till annan offentlig verksamhet: Att vi är en kommun som växer Att det finns en stabil ekonomi Att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling Att vi har ett gott renommé I förhållande till arbetsgivare i privata sektorn Att få arbeta med något som är viktigt för andra Att få driva samhällets utveckling och expansion frammåt Vi ger möjligheten att få arbeta med helheten, där delarna sätts i ett större sammanhang. 12.2 Medarbetarenkät Nyckeltal Mål Arbetsmiljö 7,2 Ledarskap 7,4 Medarbetarskap 7,4 MMI, motiverad medarbetarindex 70 HME, hållbart medarbetar engagemang Framgångsfaktorer/lojalitet 7 80 Nämndbudget 26
Nyckeltal Mål Rekommendationsvilja 4 Våren genomförde kommunen den senaste medarbetarundersökningen. Undersökningen visar att värdet för MMI, dvs måttet på hur motiverade och nöjda medarbetarna är, ligger högt och har ökat en punkt sedan förra mätningen 2012. Förvaltningen ligger på samma medelvärde som kommunen totalt, men en bra bit över medlet för MMI gällande offentlig sektor i Sverige som ligger på 65. Det område som visar störst förbättring sedan undersökningen 2012 är arbetsmiljö, och då är det den psykiska arbetsmiljön som uppvisat den allra största positiva förändringen. Områden som förvaltningen har arbetat och arbetar vidare med, bland annat som ett resultat av medarbetarundersökningen, är områdena arbetsbelastning, arbetsuppgifter och medarbetarskap. För att arbeta med dessa frågor har förvaltningen skapat en psykosocial enkät, med avsikt att genomföras fyra gånger per år. Enkäten genomfördes första gången våren 2015. Syftet med enkäten är att få ett bättre underlag för att fånga upp förbättringsområden. Baserat på denna enkät upprättar respektive verksamhet handlingsplaner. Nästa medarbetarenkät planeras till. Med tanke på en eventuell sammanslagning av förvaltningar (Fritid och Folkhälsa, Kultur och Turism samt Kulturskolan) sätts inga målvärden för nästa medarbetarenkät då resultaten istället får ses som ingångsvärden för den nya förvaltningen. 12.3 Personalmått Förvaltningens frisknärvaro har ökat något sedan och ligger på samma nivå som för kommunen som helhet. Med frisknärvaro avses andelen medarbetare som har mindre än 5 sjukfrånvarodagar. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit sedan föregående år och visar nu ett lägre värde än vad den har gjort de senaste två åren. Av sjukfrånvaron är korttidssjukfrånvaron ( sjuk 14 dagar) den dominerande och förvaltningens sjukfrånvaro skiljer därmed sig från hur det ser ut i samhället i stort där sjukfrånvaron ökar. Trenden i samhället är att såväl långtid- som korttidssjukfrånvaro ökar. Eftersom förvaltningen har relativt få medarbetare behöver man ha i åtanke att ett enda sjukfall kan förändra siffrorna betydande och därför bör siffrorna analyseras med försiktighet. Arbetet med att öka andelen medarbetare som arbetar heltid och att erbjuda önskad sysselsättningsgrad pågår och har haft en positiv trend sen. Omstrukturering av tjänster i samband med att någon slutar görs i den mån det är möjligt för att kunna erbjuda heltid vid nyrekrytering. Förvaltningen har en personalsammansättning där 57 % av de anställda är över 50 år. Den beräknade pensionsavgången under perioden -2020 är ca 10 personer. För att inte tappa värdefull kompetens i och med pensionsavgångar och övrig personalomsättning är det viktigt att planera för kompetensöverföring. Nyckeltal 2015 Mål Andel heltid 75% 77% Andel kvinnor som har heltid 76% 76% Nämndbudget 27
Nyckeltal 2015 Mål Andel män som har heltid 72% 78% Andel deltid 25% 23% Andel kvinnor som har deltid 24% 24% Andel män som har deltid 28% 22% Sjukfrånvaro Totalt 6,8% 5,3% Sjukfrånvaro Kvinnor 6,8% 5,6% Sjukfrånvaro Män 6,9% 4,5% Totalt antal anställda 67 68 Andel anställda kvinnor 69% 71% Andel anställda män 31% 29% Frisknärvaro 60% 61% Frisknärvaro Kvinnor 56% 56% Frisknärvaro Män 69% 73% Nämndbudget 28
13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget och sammandrag investeringsbudget -2020. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2015 Budget Nämnd 509 591 591 Bidrag till studieförbund 2 560 2 560 2 560 Förvaltning 53 124 56 036 54 206 Kapitalkostnader 1 890 3 623 4 083 Summa 58 083 62 810 61 440 2015 har en omvandling av kommunens hyresmodell genomförts, vilket är justerat i Kommunbudget -2018, därav en minskad budgetram mellan åren. Kommentar till ramfördelning driftbudget Nämnden för Kultur & Turism tilldelas 61 440 tkr, varav 4 083 tkr avser budget för kapitalkostnader. I den tilldelade budgeten finns uppräkning för nettoprisökning och ersättning för förändrade arbetsgivaravgifter för unga. Ingen volymuppräkning har tilldelats nämnden. En förvaltningsbudget med fördelning mellan verksamheterna upprättas av förvaltningen under hösten 2015 enligt kommunens styrmodell. Förvaltningschefen beslutar om omfördelning mellan olika ansvar under pågående budgetår. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2015 Budget Plan 2017 Plan 2018-20 Löpande investeringar 1 770 1 200 1 200 1 200 3 750 Övriga investeringar Bokbuss 5 000 Lokaler, budgeterade centralt Tillbyggnad Fyren Frillesås bibliotek, ersättningslokal X X Nämndbudget 29
Investeringar Bokslut Budget 2015 Budget Plan 2017 Plan 2018-20 Summa 1 770 1 200 1 200 6 200 3 750 Kommentarer investeringsbudget Löpande investeringar avser utbyte av teknikutrustning och övriga inventarier. Lokalplaneringen och dess budget tillhör Kommunstyrelsen. Projekt som finns i lokalplanen 2018-2020 får inte startas upp utan beslut i kommunstyrelsen. Nämndbudget 30
14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Hantering av mailoch telefonkontakter 2 Betona vikten av gott bemötande Stickprov av röstbrevlådor och mailsignaturer. Brukarenkäten ger användarna möjlighet att delge sina erfarenheter av tillgängligheten. Verksamhetschef eller utvecklingsledare Upplevd arbetsbelastning 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete Regelbundna enkätfrågor till personal Verksamhetschef Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Rutiner vid intern och extern representation Kontanthantering 3 Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsek vens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman 3 Genomgång rutiner Stickprovskontroll Ekonom Säkerställa en korrekt kontanthantering. Stickprovskontroll Ekonom Nämndbudget 31
15 Policys, planer och program 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument Beslutande paragraf/år Biblioteksplan KF 209/10 Kulturpolitiskt program för KF 167/12 Reglemente nämnden för Kultur & Turism KF 111/15 KT/2015:31 15.2 Styrdokument beslutade av nämnden för Kultur & Turism Styrdokument Beslutande paragraf/år Delegationsförteckning för nämnden för Kultur & Turism KT 22/12 Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för Äskhults by 2007- KT 51/07 Nya normer för studieförbundsbidrag i KT 83/06 Riktlinjer för Bibbi Malmgrens barnboksfond KT 24/07 Riktlinjer för bidrag till kulturverksamhet, föreningsbidrag KT 84/11 Resultatfonder vidaredelegering från nämnd KT 42/07 Riktlinjer för s kulturpris KT 17/09 Filmmanifest för, revidering KT 96/07 Kulturstipendier för ungdom KT 78/07 Jämställdhetsplan Kultur & Turism KT 38/10 Strategi för Turismverksamheten KT 45/11 Dokumenthanteringsplan KT 88/11 15.3 Styrdokument beslutade av Kulturnämnden Styrdokument Beslutande paragraf/år Dansmanifest för Kungsbacka kulturnämnd KN 46/94 Manifest för skapande skrivande KN 95/01 Mål och riktlinjer för kulturell barn- och ungdomsverksamhet KN 95/01 Riktlinjer för media och utbud KN 95/01 Riktlinjer för utställningar och konstnärlig utsmyckning KN 56/97 Nämndbudget 32
16 Avgifter och taxor Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Hyra av lokal Småbräkorna och Kungen, föreningstaxa. 400 kr / tre timmar,100 kr / timma för ytterligare timmar. Hyra av lokal Snäckan, föreningstaxa. 800 kr / tre timmar, 200 kr / timmaför ytterligare timmar. Hyra av lokal Svarten, föreningstaxa, 400 kr / tre timmar, 150 kr / timmaför ytterligare timmar. Hyra av lokal Småbräkorna och Kungen, kommersiell taxa. 600 kr / tre timmar,200 kr / timma för ytterligare timmar. Hyra av lokal Snäckan, kommersiell taxa. 2200 kr / tre timmar, 600 kr / timma för ytterligare timmar. Hyra av lokal Svarten, kommersiell taxa, 1700 kr / tre timmar, 600 kr / timmaför ytterligare timmar. Giltig fr o m Beslutad av, datum 2006 2006 2 006 2006 2 006 2006 Hyra av Kungsbacka teater, föreningstaxa. 1300 kr / timma 2 007 Hyra av Kungsbacka teater, kommersiell taxa. 2200kr / timma 2007 Teknikerkostnad. 400 kr / timma + moms 2 012 Bärhjälp Kungsbacka teater. 200 kr / timma + moms 2012 Uppläggningsavgift arrangemang. 500 kr 2 007 Nytt lånekort. 20 kr Kopieringsavgift. 3 kr / st 2 013 Fjärrlån. 10 kr Utskrift från dator. 3 kr /st 2 013 Förseningsavgift. 2 kr / dygn och media Försenad spelfilm. 20 kr / dygn och media Påminnelseavgift. 20 kr Räkning. 40 kr Bokning av logi i Sverige. 25 kr Bokning av logi i övriga Sverige. 50 kr i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u Anmärkning Nämndbudget 33
434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se