Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (februari 2) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar och Jörgen Larsson, Prev & InFo. Undersökningen genomfördes under februari 2 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i ett kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Denna undersökning är nr i samma serie. Sammanfattning av rapporten I Salems kommun röker ca elva procent i åk 7 vilket är mer än en fördubbling i procent sedan år 2. 32 % av niondeklassarna röker vilket är en fördubbling sedan förra mätningen i procent och dessutom det högsta värdet sedan undersökningarna startade år 2. I åk 2 röker 33 % av eleverna. Det är en liten minskning sedan förra årets rekordnivå på 3 %. Andelen alkoholkonsumenter ökar i samtliga tre undersökta årskurser. I åk 2 är 93 % alkoholkonsumenter vilket är den högsta andelen sedan mätningarna startade år 2. Andelen elever som har varit berusade har ökat i alla tre årskurserna sedan år 2. Andelen intensivkonsumenter i åk 9 har ökat stadigt sedan år 2 och hamnar i år på det högsta värdet (3 %) sedan undersökningarna startade. Genomsnittet för rikets åk 9 är 23 %. Också i åk 2 ökar andelen intensivkonsumenter av alkohol kraftigt (ända från år 2) och hamnar nu på 71 % vilket också är det högsta värdet i serien. Åk 7- och åk 9-föräldrarna har blivit något mer restriktiva med att bjuda sina barn på alkohol sedan förra mätningen. Men nästan % av eleverna som dricker alkohol i åk 7 och % av åk 9-eleverna uppger att de får smaka alkohol ur sina föräldrars glas. Knappt var tionde alkoholkonsument i sjuan, var fjärde i nian och nästan varannan konsument i åk 2 får ibland ett eget glas med alkohol från sina föräldrar. I åk 9 har 23 % av eleverna som dricker alkohol förstört saker eller kläder, 19 % har bråkat eller slagits, 17 % har tappat pengar eller värdesaker och 1 % har haft oskyddat sex. Åtta procent har varit i bråk med polisen. Ungefär var fjärde alkoholkonsument i åk 2 har förstört saker/kläder eller bråkat och slagits. Knappt var femte alkoholkonsument har haft oskyddat sex eller råkat ut för en olycka eller skada. I åk 7 uppger fem procent att de har använt narkotika vilket är en ökning för andra året i rad. I nian finns också en ökning till sju procent vilket ska jämföras med riksgenomsnittet som var, % enligt CAN 27. I åk 2 har andelen som använt narkotika nästan fördubblats sedan 2 men i år syns en minskning på sex procentenheter och resultatet hamnar på 17 %. Snittet i rikets åk 2 år 27 var 1 % 1
Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här beskrivningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkoholoch drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser. 2
Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Att genomföra drogvaneundersökningen När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Se exempel i bilagan. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OH-bilder och ev rapport. Innan presentationen av undersökningen Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi: Vilka målgrupper ska vi nå? - kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m fl Vilka kanaler ska vi använda? - interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm Vilken information ska vi ge? - enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc När ska informationen ges och vem ska få den först? Vem ansvarar för vad? Att presentera undersökningen För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs snygga OH-bilder (gärna i färg). Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point. Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CANs årliga rikssiffror. 3
En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet: andel rökare andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Detta visar vilka drycker som är populärast bland ungdomar. andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 2cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 2 cl starksprit) eller en flaska vin (= ca 2cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 3 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument). de vanligaste sätten att skaffa alkohol föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1- ggr, ggr eller mer) de vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt) andel som haft möjlighet att pröva narkotika andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika på ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent). vilka typer av narkotika som är aktuella Om det föreligger stora könsskillnader på vissa frågor är det viktigt att illustrera detta! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen. Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt. Jörgen Larsson 21.
Undersökningens tillförlitlighet Erfarenheten från andra undersökningar visar att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är ganska få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa vid inmatningen. I den här undersökningen har endast en blankett uteslutits på grund av uppenbart oseriösa svar. Ett större problem är underrapportering och bortfall. Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort 1 juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 19 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet för att åter minska under de senaste åren. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 19-9 fram till år 2. Därefter finns en svag minskning. Under senare år har framförallt folköl och hembränd sprit minskat bland ungdomar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 12 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197- talet fram till 193 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 27 gav ca % för båda könen. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger högre. Det är angeläget att påpeka att de här narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! % 1 12 2 Andel som använt narkotika i riket (åk 9) 13, 9 7, 7 7, 3 3 1971 197 1979 193 19 197 199 1991 1993 199 1999 2 21 22 2 2 27 Källa: CAN
Undersökningen 2 Undersökta skolor: Nytorp, Rönninge, Skogsäng, Säby, Söderby och Rönninge gymnasium Tidpunkt: Februari 2 Undersökta årskurser: åk 7, 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Antal: n = 1 elever i åk 7, 27 elever i åk 9 samt 9 elever i gymnasiet. Bortfall: 22 % (1 % år 27) i åk 7 21 % (19 % år 27) i åk 9 32 % (3 % år 27) i åk 2 Internt bortfall: Totalt elever i båda skolformerna har fyllt i enkäten vilket är 17 st färre än i undersökningen 27. På vissa frågor kan n-talen skifta i och med att ett visst internt bortfall förekommer. Jämförelsegrupper: Tidigare undersökningar i Salems kommun och riket. Antal bortsorterade enkäter p g a oseriösa svar: En stycken
Resultat Andel snusare åk 7, 9 & 2, år 2-2 3 2 37 1 3 2 29 2 12 1 13 12 12 11 2 2 2 2 23 2 2 2 27 2 Andelen elever som snusar i åk 7 ligger kvar på två procent sedan förra mätningen. I åk 9 finns en marginell minskning i årets undersökning till elva procent. I gymnasiets åk 2 finns en minskning från förra årets 1 % till 3 % snusare år 2. I åk 7 snusar fyra elever dagligen eller ibland. I åk 9 finns en stark övervikt för pojkarna (19 pojkar jmf med tre flickor). I åk 2 snusar 32 pojkar och flickor. Andel rökare åk 7, 9 & 2, år 2-2 3 2 3 33 32 3 27 2 23 2 21 1 17 17 13 1 1 1 1 12 11 2 22 23 2 2 2 27 2 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. I Salems kommun röker ca elva procent i åk 7 (nio pojkar och nio flickor) vilket är mer än en fördubbling i procent sedan år 2. 32 % av niondeklassarna röker (3 pojkar och 3 flickor) vilket är en fördubbling sedan förra mätningen i procent och dessutom det högsta värdet sedan undersökningarna startade år 2. I åk 2 röker 33 % av eleverna (31 % jmf med 39 % flickor). Det är en liten minskning sedan förra årets rekordnivå på 3 %. 7
Föräldrars vetskap om ungdomarnas rökning/snusning Ja-alternativet i % av de som röker/snusar dagligen eller ibland 7 3 2 2 Andelen föräldrar som vet om att deras barn röker eller snusar brukar öka radikalt med ungdomarnas ålder. Så icke i årets undersökning. Drygt hälften av rökarna/snusarna i åk 7 och endast var fjärde tobaksanvändare i nian har föräldrar som känner till saken. I åk 2 känner knappt hälften av rökarnas föräldrar till att deras barn röker. Föräldrarnas vetskap har ökat påtagligt i åk 7 men minskat kraftigt i åk 9 och 2 sedan förra mätningen. Föräldrars kännedom om t ex barnens rökning, alkoholkonsumtion är alltid en intressant fråga att diskutera på föräldramöten. De vanligaste anskaffningssätten för cigaretter i % av rökarna, åk 9 och åk 2 7 7 2 3 kompisar köp själv 3 annan vux köp 3 föräld u lov föräld m lov 17 2 annan vux bjud åk 9 åk 2 Niondeklassarna skaffar i första hand cigaretter genom kompisar, att vuxna köper ut eller att man köper själv. Egna inköp har ökat kraftigt i åk 9 sedan förra mätningen liksom langning av cigaretter från personer över 1 år. Att föräldrar bjuder på cigaretter har minskat kraftigt i både åk 9 och åk 2. I åk 2 ökar annars anskaffning via kompisar och andra vuxna som köper ut eller bjuder. 7 % av rökarna i åk 2 uppger att de köper cigaretter själva i butik. Detta bör uppmärksammas i o m att tobakslagen har en tydlig 1 års-gräns för inköp av cigaretter.
Andelar som druckit alkohol de senaste sex månaderna åk 7, 9 & 2, år 2-2 2 9 9 1 2 7 7 3 31 32 29 3 2 91 93 73 33 3 39 2 22 23 2 2 2 27 27 Andelen alkoholkonsumenter i åk 7 fortsätter att öka och hamnar på 39 % i årets undersökning. Könsfördelningen är jämn. I åk 9 och åk 2 ökar också andelen alkoholkonsumenter sedan förra mätningen. I nian dricker 73 % av eleverna alkohol med en övervikt för flickorna (7 % flickor jmf med % pojkar). I åk 2 är 93 % alkoholkonsumenter vilket är den högsta andelen sedan mätningarna startade år 2. Könsfördelningen ger 9 % pojkar och % flickor. Andelar som varit berusade åk 7, 9 och 2 (%) 2-2 9 7 3 2 3 7 72 7 12 1 13 2 2 27 2 Andelen elever som har varit berusade har ökat i alla tre årskurserna sedan år 2. 13 % av eleverna i åk 7 har varit berusade minst en gång. % av niondeklassarna ( % år 27) och % i åk 2 (jmf med 72 % år 2) har varit berusade minst en gång. Könsfördelningen är jämn i åk 7 och flickorna är överrepresenterade i åk 9. I tvåan överväger pojkarna något. 9
Andelar som har intensivkonsumtion av alkohol minst en gång/månad åk 7, 9 & 2, år 2-2 7 3 2 9 71 7 33 3 3 2 27 29 29 22 1 12 1 7 7 2 22 23 2 2 2 27 2 I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 2 cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 2 cl starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoholäsk eller en flaska vin (= ca 2 cl starksprit) eller en halv halvflaska sprit (= 1 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan. Diagrammet visar tydligt att andelen intensivkonsumenter av alkohol ökade betydligt i åk 7 mellan år 2 och år 22 för att sedan minska år 23 och 2. Efter 2 finns en ökning och årets nivå hamnar på sju procent. Andelen intensivkonsumenter i åk 9 sjönk radikalt mellan år 2 och 2. Därefter finns en stadig ökning som i år ger det högsta värdet (3 %) sedan undersökningarna startade. Genomsnittet för rikets åk 9 uppgår till 23 % (CAN 27). Också i åk 2 ökar andelen intensivkonsumenter av alkohol kraftigt (ända från år 2) och hamnar nu på 71 % vilket är det högsta värdet i serien. Det är en större andel flickor än pojkar i åk 7 och åk 9 som intensivkonsumerar alkohol. I åk 2 överväger flickorna något. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i åk 7, 9 och åk 2 har alltså ökat kraftigt sedan år 2. Det är angeläget att ta upp och diskutera på föräldramöten och bland kommunens ungdomsarbetare.
De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 7) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 3 3 3 23 2 11 vän föräld med lov föräld utan lov vux köper vux bjuder köp folköl själv Åk 7-eleverna skaffar i första hand alkohol genom Kompisar, Föräldrar med lov och Föräldrar utan lov. Föräldrarna bjuder i mindre utsträckning men ungdomarna stjäl alkohol i högre utsträckning från de egna föräldrarna. Några få elever uppger att de köper folköl själva. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 9) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 3 2 39 17 1 13 12 vän vux köper ut föräld u lov föräld m lov syskon vux bjuder Niondeklassarna skaffar i första hand sin alkohol genom Kompisar eller kompisars syskon som oftast är äldre, Vuxen som köper ut och genom föräldrar utan lov. Endast enstaka procent skaffar alkohol på pubar eller köper folköl själva. Att få alkohol från egna föräldrar har minskat under flera år i Salems kommun och är nu nere på 1 %. Däremot stjäl niondeklassarna mer alkohol i hemmen. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). 11
De vanligaste sätten att skaffa alkohol (åk 2) i % av de som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ 1 1 3 2 19 2 1 vän pub etc vux köper ut köp folköl föräld m lov syskon vux bjud Det är i första genom kompisar och langning som åk 2-eleverna skaffar alkohol. Därefter kommer föräldrar med lov och att man dricker på pubar etc. Det enda sättet att skaffa alkohol som ökar sedan förra mätningen är kompisar eller kompisars syskon. De sätt som minskar kraftigt är eget pub-drickande och att man köper folköl själv. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). Vilka drycker eleverna vanligen dricker i % av de som dricker i åk 7, 9 och 2 Åk 7 Åk 9 Åk 2 Folköl 33 17 19 Starköl 33 3 77 Vin 23 1 2 Sprit 31 9 3 Hembränt 9 Alkoläsk 1 2 Starkcider 39 2 39 I åk 7 dricker eleverna i fallande skala alkoläsk, starkcider, folköl, starköl, sprit och vin. I nian dricks det i första hand starkcider och därefter sprit, starköl alkoläsk, vin och folköl. I åk 2 dominerar starköl följt av sprit, alkoläsk och starkcider. Pojkarna dominerar vid drickandet av öl och sprit. Flickorna dricker hellre vin, alkoläsk och starkcider. (Tabellerna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). 12
Andelar som får alkohol av sina egna föräldrar i % av de som dricker i åk 7, 9 och 2 3 2 31 2 21 13 9 2 aldrig smaka ibland eget glas 1 1 2 3 ofta 7 ibland egen flaska Åk 7- och åk 9-föräldrarna har blivit något mer restriktiva med att bjuda sina barn på alkohol sedan förra mätningen. Men nästan % av eleverna som dricker alkohol i åk 7 och % av åk 9-eleverna uppger att de får smaka alkohol ur sina föräldrars glas. Knappt var tionde alkoholkonsument i sjuan, var fjärde i nian och nästan varannan konsument i åk 2 får ibland ett eget glas med alkohol från sina föräldrar. Relativt få procent i åk 7 och 9 som dricker alkohol blir bjudna ofta. I åk 2 har dock gruppen som ibland får ett eget glas ökat och andelen som ofta blir bjuden har ökat kraftigt. Däremot är det en halvering av andelen som ibland får en egen flaska med alkohol / burkar med öl. I åk 7 är andelarna pojkar och flickor som får alkohol genom föräldrarna ungefär lika stora. I nian överväger flickorna något och i åk 2 överväger flickorna kraftigt. Andelar som fått problem p g a alkoholförtäring i % av de som dricker i åk 9 och 2 3 2 2 23 22 17 7 17 11 19 1 23 19 3 förstört sak kläd tapp peng sak olycka skada oönsk sex oskydd sex bråkat slagits bestulen rånad bråk med polis åk 9 åk 2 I åk 9 har 23 % av eleverna som dricker alkohol förstört saker eller kläder, 19 % har bråkat eller slagits, 17 % har tappat pengar eller värdesaker och 1 % har haft oskyddat sex. Åtta procent har varit i bråk med polisen. 13
Ungefär var fjärde alkoholkonsument i åk 2 har förstört saker/kläder eller bråkat och slagits. Knappt var femte alkoholkonsument har haft oskyddat sex eller råkat ut för en olycka eller skada. I såväl åk 9 som åk 2 är det i första hand flickorna som procentuellt sett uppger att de fått problem som är kopplade till deras alkoholförtäring. Pojkarna överväger endast när det handlar om våld och bråk med polis. Ex på elevernas kommentarer: begått brott, spytt, fått spö Andelar som druckit hembränt senaste året åk 7, 9 & 2, år 2-2 3 2 3 32 31 27 2 2 27 2 2 21 19 17 1 1 1 13 13 1 11 9 2 22 23 2 2 2 27 2 Andelen åk 9-elever som har druckit hembränd sprit det senaste året sjunker med fyra procentenheter i årets mätning och hamnar på 1 % Det är en procentenhet över genomsnittet i riket år 27 enligt CAN. Konsumentgruppen ökar kraftigt i åk 7 och marginellt i åk 2. Totalt sett har 72 elever druckit hembränd sprit i de tre undersökta årskurserna vilket ska jämföras med 7 st i förra mätningen. Flickorna överväger i åk 7 och 9. I åk 2 överväger pojkarna. 1
Föräldrars vetskap om ungdomarnas alkoholvanor -i % av de som dricker alkohol 7 1 3 2 2 2 1 27 nej liten del/hälften nästan allt/allt % av föräldrarna i åk 7, 7 % av föräldrarna i åk 9 och 3 % av föräldrarna i åk 2 som har barn som dricker alkohol, känner till max hälften av alkoholkonsumtionen. Detta är ungdomarnas egna uppskattningar. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Det är en angelägen fråga att diskutera på föräldramöten. Andelar som har sniffat åk 7 & 9, år 2-2 2 1 1 1 3 3 2 2 22 23 2 2 2 27 2 åk 7 åk 9 I Salem har sex procent av sjundeklassarna sniffat en eller flera gånger. Det är en stadig ökning sedan år 2. I åk 9 finns också en ökning till åtta procent vilket är dubbelt så stor andel som snittet i riket. I sjuan är det övervägande flickor som har sniffat och i åk 9 är könsfördelningen jämn. 1
Andelar som haft lust att pröva narkotika åk 9 och åk 2 (%) 3 2 2 21 1 pojkar flickor åk 9 åk 2 % av pojkarna och 1 % av flickorna i åk 9 uppger att de haft lust att pröva narkotika. Det är en liten minskning för båda könen sedan förra mätningen. I åk 2 uppgår andelen som haft lust att knarka till 2 % av pojkarna och 21 % av flickorna vilket är en kraftig minskning sedan förra mätningen. Andelar som haft möjlighet att pröva narkotika åk 7, 9 & 2, år 2-2 7 3 2 1 1 7 9 3 39 3 3 2 27 22 19 1 19 1 7 3 3 2 22 23 2 2 2 27 2 Bilden visar hur pass exponerade de olika årskurserna är för narkotika enligt elevernas egna bedömningar. I årets undersökning ökar andelarna återigen som haft möjlighet att pröva narkotika i åk 7 och 9. I åk 2 planar nivån ut på rekordhöga 1 %. 1
Andelar som har använt narkotika åk 7, 9 & 2, år 2-2 3 2 23 23 19 2 1 17 13 9 7 3 1 2 3 3 2 22 23 2 2 2 27 2 Totalt uppger 1 elever i undersökningen att de har använt narkotika en eller flera gånger vilket är fem individer fler än i förra undersökningen. I åk 7 uppger fem procent att de har använt narkotika vilket är en ökning för andra året i rad. I nian finns också en ökning till sju procent vilket ska jämföras med riksgenomsnittet som är, % enligt CAN 27. I åk 2 har andelen som använt narkotika nästan fördubblats sedan 2 men i år syns en minskning på sex procentenheter och resultatet hamnar på 17 %. Snittet i rikets åk 2 år 27 var 1 % med en övervikt för pojkarna. I Salems kommun är könsfördelningen relativt jämn i åk 9 och åk 2 De 1 elever i undersökningen som uppger att de har använt narkotika har använt flera preparat i olika frekvens men de allra flesta har endast rökt hasch eller marijuana. Preparat åk 9 åk 2 Antal Antal hasch /eller marijuana 1 gång 11 1 hasch /eller marijuana flera gånger 3 Ecstasy 2 LSD 1 Amfetamin Heroin 2 1 anabola steroider 1 Kokain Därutöver uppger enstaka åk 2-elever att de har använt rohypnol och s k poppers. 17
Andel som skolkar åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet 9 3 3 2 19 23 åk 7 åk 9 åk 2 ngn g/termin en/fler ggr/mån en/fler ggr/vecka Åtta procent av eleverna i sjuan, tolv procent av niondeklassarna och 27 % i åk 2 på gymnasiet skolkar minst en gång per månad. Skolket har minskat i samtliga årskurser sedan förra mätningen. Flickorna har större andelar skolkare i alla tre årskurserna. Vad eleverna gör på sin fritid (%) åk 7, 9 och åk 2 på gymnasiet 9 7 3 2 3 1 79 7 7 3 2 9 förening hemma/hos kompis läser/datorn ute/hamburgerbar ftg Andelen föreningsaktiva ökar i alla tre årskurserna men mest i åk 2. I samtliga årskurser är de populäraste aktiviteterna i fallande ordning: vara hemma/vara med kompisar, läsa/ägna sig åt datorn och föreningsaktiviteter. Fritidsgården attraherar åtta procent i åk 7, nio procent i åk 9 och fem procent i åk 2. 1