REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Lidköpings kommun

REMISSUPPLAGA 160309 Äldreomsorgsplan 2016-2020 för Lidköpings kommun

2

3 Innehållsförteckning: Inledning... 5 Nationell styrning... 6 Omvärld och utvecklingslinjer... 8 Nulägesbeskrivning för Lidköpings kommun... 11 Värdegrund... 27 Verksamhetsidé och strategier... 29 Förslag till utveckling... 31 Värdegrund... 31 Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet... 31 Inflytande, jämlikhet, trygghet och tillgänglighet... 34 Myndighetsutövning... 34 Hemvård... 35 Boende för äldre... 38 Demenscentrum... 42 IT och teknik... 43 Anhörigstöd... 44 Övergripande funktioner... 44 Personal... 48 Organisation och ledning... 49 Bilagor... 53 Bilaga 1: Mötesplatser... 53 Bilaga 2: Äldreboenden, servicelägenheter och pensionärslägenheter... 55 Bilaga 3 Trygghetsboende... 59 Bilaga 4. Förteckning över och hur maten tillagas på äldreboende/demensboende i Lidköping 2016.... 61 Bilaga 5: Definitioner av vissa begrepp och förkortningar... 63 Bilaga 6: Snabbfakta om äldreomsorg i Lidköpings kommun, 2015... 65 Referenser:... 67

4

5 Inledning Äldreomsorgsplan 2016-2020 för Lidköpings kommun är vård- och omsorgsnämndens långsiktiga plan och ska under perioden 2016-2020 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten men också vara så levande att den finns med i det dagliga arbetet. Vård- och omsorgsnämnden håller fast vid utvecklingsidén och strategin som fastställdes i äldreomsorgsplan för 2010-2015. Den kommande planperioden ska arbete med denna inriktning fortsätta, utvecklas och förfinas. Beslut som fattas under perioden ska följa planens intentioner och konkretiseras i verksamhetsplaner och budget. Inför varje strategisk plan och budget fattar kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut och ger nämnderna olika uppdrag. Uppdragen har sin bakgrund i den politiska inriktningen som majoritetspartierna formulerat för mandatperioden. Nuvarande uppdrag är: Långsiktigt säkerställa att ge de äldre: Äldreomsorg utifrån individuella behov Inflytande och möjlighet att påverka det egna boendet samt service Brukarnas valmöjligheter och inflytande ska öka Äldreomsorgsplanen är det dokument där vård- och omsorgsnämnden beskriver hur uppdraget ska genomföras. Kommunens styrmodell är dialogbaserad styrning där grunden är ett så kallat styrkort. Styrkortet utgår från visionen: En välkomnande och hållbar kommun. Den ska nås genom tre strategier, kunden/brukaren i fokus, lokal utveckling i ett globalt perspektiv och en organisation i framkant. Kommunfullmäktige har dessutom beslutat om tre politiska mål att förverkliga fram till 2030: Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Vård- och omsorgsnämnden vill med äldreomsorgplanen visa vad som krävs för att långsiktigt nå målen samtidigt som nämnden uppfyller det som krävs i lagstiftning gällande omsorgen om äldre. För att kunna säkerställa resurser för att behålla och utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen är det av stor betydelse att öka förutsättningarna för vara oberoende av individuella insatser genom att utveckla det generella samhällsstödet, som

6 bostadsplanering, service och kommunikationer. Det ökar äldre människors möjligheter att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet. Inom äldreomsorgens område ska planen ge intressegrupper och samverkansparter en god bild av nuläget och den planerade utvecklingen under perioden. Planen ska också ses som det dokument som, för kommunens invånare, visar insatser och framtidsplaner för äldreomsorgen. Demografin förändras, de äldre blir allt fler och andelen äldre ökar i befolkningen. En i sig mycket positiv utveckling men som också innebär nya utmaningar för hela samhället. För att möta de äldres behov behövs mer kunskap om äldres hälsa och livsvillkor. Förhoppningsvis ska denna plan för äldreomsorgen i Lidköpings kommun bidra som underlag för att klara framtida utmaningar och möjligheter när det gäller stödet till äldre i kommunen. Nationell styrning Verksamheten styrs i huvudsak av lagstiftningen och de viktigaste lagarna är socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förutom i lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i, av riksdagen, antagna mål för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) samt i nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115). Även den statliga Äldreboendedelegationens förslag till förändringar ingår. Regeringen styr innehållet i äldreomsorgen bland annat genom vår- och höstproposition. Genom satsningar på de områden regeringen vill prioritera ges statsbidrag till kommunerna med olika former av prestationskrav. De senare åren har krav på rapportering av statistik gällande äldreomsorg från kommunerna ökat och sker sedan 2007 på individnivå. Statistiken används för att på ett förändrat sätt fördela statsbidrag samt genomföra uppföljningar och jämförelser. Sedan tidigare planperiod (2011-2015) har följande lagstiftning, föreskrifter, allmänna råd och statliga satsningar tillkommit eller förändrats. Regeringen tog den 2 mars 2016 fyra beslut för stärkt kvalitet i demensvården. Totalt satsas 4,8 miljoner kronor 2016 på ett utbildningsmaterial om att motverka tvång i vården. Ökad användning av två nationella kvalitetsregister i kommunerna. Regeringen gav också Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram underlag till en nationell strategi kring demens. Regeringen har beslutat att en ny bestämmelse om tillgång till personal i särskilda boenden för äldre införs i socialtjänstförordningen. Ändringen innebär ett förtydligande av ansvaret om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp.

7 Den nya bestämmelsen har följande lydelse: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Den nya bestämmelsen börjar gälla 15 april 2016. Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen, SoL, som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar har rätt att fortsätta bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor. Vidare ger socialstyrelsen ut förskrifter och allmänna råd. Här är några av de viktigaste som tillkommit sedan 2010: Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Lex Sarah (SOSFS 2011:5) Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) Socialstyrelsen ger även ut meddelandeblad som innehåller i huvudsak information om juridiska frågor, krav, ansvar och åtgärder. Meddelandeblad har inte någon juridisk status. Exempelvis: Nr 16/2012 Hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning. Sveriges kommuner och landsting SKL tecknar överenskommelser med staten om områden där ansvaret är gemensamt, som exempelvis äldreomsorg. Den senaste är Överenskommelse 2015 om Stöd för en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Överenskommelsen handlar i första hand om att skapa regionala strukturer för kunskapsutveckling. För Lidköpings del handlar det om Skaraborgs kommunalförbund och de utvecklingsledare som finns anställda där. Pågående regeringsuppdrag Under planperioden pågår ett antal regeringsuppdrag som kan komma att påverka äldreomsorgen. Under åren 2015 2018 görs en tillfällig satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. Målet är att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, öka tryggheten för äldre samt förbättra förutsättningarna för en jämställd, likvärdig och jämlik äldreomsorg i hela landet.

8 Arbete pågår med att ta fram en nationell Demensplan. Ett led i detta är att under 2016 ska Myndigheten för delaktighet, tillsammans med berörda brukarorganisationer och anhörigorganisationer, genomföra ett utåtriktat arbete för att beskriva levnadsvillkoren för personer med demenssjukdom och öka allmänhetens kunskap om deras situation. Förslag ska tas fram på en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017. Medel finns avsatta 2016 för en kunskapssatsning riktad till baspersonal inom äldre- och funktionshinderområdet. Regeringen har aviserat att under 2016 kommer ett nytt investeringsstöd införas för äldreboenden. Stödet ska gå till kommunerna och kan användas till både klassiska äldreboenden och till olika former av mellanboenden. Just nu pågår en remissomgång gällande ett slutbetänkande i utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. SOU 2016:2. Utredningsuppdraget har handlat om att göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utredningen mynnar ut i ett antal förslag som kan komma att påverka den kommunala hälso- och sjukvården. Ett av förslagen är ny lagstiftning som ställer krav att kommun och landsting ska utföra verksamhet gemensamt för äldre med omfattande behov så att den enskilde får en sammanhållen vård och socialtjänst. Utredningen föreslår vidare att kommuner och landsting ska vara skyldiga att fastställa en gemensam plan. Av planen ska det framgå mål, riktlinjer och gemensam resursplanering för den gemensamma verksamheten. Dessa förslag föreslås träda kraft den 1 januari 2018. Omvärld och utvecklingslinjer I en rapport från OECD som kom 2013 framgår att Sverige spenderar ungefär dubbelt så mycket på äldrevård som genomsnittet bland OECD:s medlemsländer. Dessutom har Sverige den högsta andelen personer som arbetar inom äldreomsorgen. Av rapporten framgår att Sverige ligger i topp vad gäller kvaliteten på äldreomsorg i världen. Men Sveriges sjukvård och äldreomsorg står inför en stor utmaning med en åldrande befolkning som kräver allt mer komplex hälso- och sjukvård. Demografi och levnadsförhållanden År 2014 var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Den beräknas till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män år 2060, det vill säga en ökning med fem år för kvinnor och med drygt sex år för män.

9 Under perioden 2014 2060 beräknas den återstående medellivslängden vid 65 års ålder öka från 21 till 25 år för kvinnor och från 19 till knappt 24 år för män. Det är en ökning med cirka fyra år för kvinnor och fem år för män. Folkhälsan i Sverige fortsätter att utvecklas positivt. Antalet förväntade år med god hälsa har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet. Den främsta orsaken till ökad medellivslängd är en kraftigt minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Äldre personer har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Antalet äldre ökar. I den senaste befolkningsframskrivningen från SCB beräknas att åldersgruppen 65 år och äldre ökar med 773 000 personer under 2013 2040. Detta kan jämföras med en total befolkningstillväxt på 1 448 000 personer för samma period. Över hälften av den förväntade befolkningstillväxten väntas således ske i den åldersgrupp som med dagens mått mätt räknas till pensionsåldern. Antalet personer 85 år och äldre förväntas öka med 130 procent mellan åren 2015 och 2050. Andelen av personer 65 år och äldre som är utrikesfödda ökar kontinuerligt i Sverige. Mellan 2001 och 2014 har andelen ökat från 9,7 till 12,3 procent. Äldreomsorgen behöver därför säkerställa att de insatser som genomförs tillgodoser nya behov som kan uppstå när andelen utrikes födda ökar. Anhörigas insatser I en undersökning genomförd 2012 framkom att nästan var femte svensk i vuxen ålder, 18 procent av befolkningen äldre än 18 år, regelbundet ger omsorg till en närstående med anledning av dennes långvariga sjukdom, höga ålder eller funktionsnedsättning. Här är viktigt att uppmärksamma att i stort sett i alla andra länder är den här andelen högre. Majoriteten av omsorgsgivarna, 71 procent ger omsorg till någon som är 65 eller äldre. Nästan hälften av alla omsorgsgivare, 48 procent, ger omsorg till en person som är 80 år eller äldre. Socialtjänstens insatser för äldre Utvecklingen i Sverige är att andelen personer som får offentligt finansierad omsorg fortsätter att minska. Under åren 2010 till 2014 har andelen i riket över 65 år som får hemtjänst minskat från 11 till 7,1 %. Andelen i särskilt boende har minskat från 5 till 4,3 %. Hälso- och sjukvård Ju äldre vi blir, desto större är risken för sjukdom och funktionsnedsättningar. Gruppen med omfattande funktionsnedsättningar, de mest sjuka äldre, blir allt större. De mest sjuka äldre är beroende av ett effektivt flerprofessionellt samarbete och en sammanhängande vård- och omsorgskedja. De mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. För dessa gäller ofta behov av omfattande omsorgsinsatser från kommunen och flesta i denna grupp är sannolikt helt beroende av hjälp för att klara av vardagliga aktiviteter.

10 Antalet vårdplatser (genomsnittligt antal disponibla vårdplatser) i riket har sakta minskat, från 26 478 till 24 603 stycken mellan åren 2005 2014. Inom geriatrik (åldrandets sjukdomar) har det minskat från 1539 till 1339. Kvaliteten i läkemedelsbehandlingen till äldre har förbättrats på flera sätt. Förskrivningen av läkemedel som är olämpliga för äldre minskade under perioden 2005 2013 med 41 procent. Idag lider cirka 20 procent av alla äldre personer av psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är 25 procent av alla svenskar 65 år och äldre, vilket gör psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar. Samhället kan alltså förvänta sig ett ökat behov av stöd och vård för äldre personer med psykisk ohälsa. Demens Det finns ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Varje år insjuknar drygt 25 000 personer i en demenssjukdom och ungefär lika många dör. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demenssjukdom har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka efter 2020, när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår en hög ålder. Fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas, vilket innebär en stor framtida utmaning för samhället. Samhällskostnaderna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom beräknas uppgå till drygt 50 miljarder kronor, varav 85 procent av kostnaderna faller på kommunerna, 5 procent på landstingen och resterande 10 procent på anhöriga eller andra närstående. Boende för äldre Under en längre tid har det skett en förändring av sammansättningen av bostäder för äldre. Äldreboende och servicelägenheter minskar medan bostäder av typen trygghetsboende och seniorboende ökar. Detta gör att det är svårt att avgöra betydelsen av jämförelser över tid gällande antalet platser. En högre andel tillgängliga bostäder möjliggör för fler äldre att bo kvar i sitt ordinära boende. Boendetiden i äldreboende har dessutom minskat. Mediantiden på särskilt boende var 2013, 2,1 år. Mellan åren 2007 och 2015 fanns ett investeringsstöd för att underlätta byggande av moderna särskilda boendeformer för äldre samt trygghetsboende. Regeringen har nu aviserat att ett nytt stöd är på gång under 2016. Se vidare bilaga 3. Det finns även stöd för bostadsbyggande generellt vilket gynnar byggandet av andra typer av bostäder som är bra för äldre.

11 E-hälsa E-hälsa är ett begrepp som blivit högaktuellt under senare år. E-hälsa handlar om verksamhetsutveckling av vård och omsorg med hjälp av digitala verktyg. Syftet är ökad effektivitet, nytta och kvalitet. En särskild myndighet, E-hälsomyndigheten, inrättades 2014 och ska bland annat samordna regeringens satsningar på e-hälsa samt övergripande följa utvecklingen på e-hälsoområdet. Nationell värdegrund Från den 1 januari 2011 ingår en bestämmelse om värdegrund i socialtjänstlagen. Den innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen). Personalförsörjning Sveriges befolkning förväntas öka med en halv miljon fram till 2020 men endast 20 % av befolkningsökningen är i arbetsför ålder. Välfärdssektorn förväntas behöva anställda en halv miljon nya medarbetare de närmaste tio åren för att klara sina åtaganden. Stora pensionsavgångar och ökande efterfrågan, när vi blir allt fler äldre i befolkningen, står bakom de ökande rekryteringsbehoven. Nulägesbeskrivning för Lidköpings kommun Befolkningsutveckling I Lidköping bodde den 30 september 2015, 38 892 personer. Av dem var 8 744 personer, 22,5 %, över 65. Över 80 var 2 364 personer, 6,1 %. Idag bor 45 % av 90+ i äldreboende. 2020 har Lidköping enligt prognos ett 60-tal fler 90+, vilket skulle kunna innebära behov av ett 30-tal nya platser enbart till den åldersgruppen. Ålder 2016 2017 2018 2019 2020 65-79 80-89 90-w Summa 6513 6625 6717 6821 6903 1935 1980 2030 2067 2096 435 443 454 464 493 8883 9048 9201 9052 9492 Befolkningsprognos, Lidköpings kommun 2015-2020, invånare över 65 år Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet personer över 65 år öka med 609 fram till 2020. En ökning med 6,8 %. Antalet personer över 80 år förväntas öka med 219 personer, en ökning med 9,2 %. Andelen personer över 65 år förväntas år 2020 ha ökat till 23,8 % och andelen personer över 80 år till 6,5 %.

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 12 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 65-w 80-w 90-w 2 000 0 Befolkningsprognos, Lidköpings kommun 2015-2030, invånare över 65 år Förebyggande och hälsofrämjande insatser De senaste fem åren har satsningen på förebyggande och hälsofrämjande insatser riktade till äldre i Lidköping tagit fart. Det har varit en medveten strategi från vårdoch omsorgsnämndens sida för att kunna möta demografin med allt fler äldre och förväntat ökat behov av äldreomsorg som följd. SeniorCenter SeniorCenter fyller idag en viktig funktion som första kontakt med Vård & Omsorg för många seniorer. SeniorCenter tillsammans med hemvårdsteamen ansvarar för den uppsökande verksamheten. Tidigare erbjöds de som fyller 75 år ett hembesök av frivilligsamordnarna. Men från 2013 bjuds de istället in till en studiecirkel där det ges information och tillfälle till samtal om åldrandets villkor och vad äldreomsorgen erbjuder. Detta har ökat antalet personer som tar del av den uppsökande verksamheten. Studiecirkeln leds av ett multiprofessionellt team bestående av sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndshandläggare. Biståndshandläggare i varje team skickar ut ett brev med information och erbjudande om hembesök till alla invånare, i det geografiska området, det år de fyller 80. Alla med nyupptäckt demensdiagnos och som rapporterats över från andra vårdgivare erbjuds ett hembesök. En samordnare finns för Seniorers hälsa, vars uppgift är att leda, samordna och motivera gruppen äldre och deras arbete med syfte att främja äldres hälsa. Arbetet utgår från de mål som Lidköpings kommun har satt upp för folkhälsan, vilka i sin tur baseras på de nationella folkhälsomålen. Seniorers hälsa är en aktivitet inom Folkhälsorådet. Fixarbrandis arbetar med syfte att förebygga skador och olycksfall samt erbjuder en säkerhetsgenomgång i den egna bostaden. Tjänsten är avgiftsfri. Fixarbrandis är anställd av Räddningstjänsten men finansieras till största delen av Vård & Omsorg. Under 2015 gjordes 884 besök.

13 Yttre service kan den avropa som är 75 år eller äldre. Det ges hjälp med gräsklippning, snöskottning och lättare trädgårdsskötsel. Tjänsterna utförs av deltagare i daglig verksamhet som organisatoriskt tillhör Social & Arbetsmarknad. Sedan 2011 har servicetjänster erbjudits den som fyllt 80 år. Den enskilde kan utan biståndsprövning få hjälp med exempelvis veckostädning, tvätt och matdistribution. Mötesplatser Basen i arbetet är de mötesplatser som byggts upp i varje hemvårdsenhet. Under 2015 har besöken på mötesplatserna fördubblats jämfört med året innan och uppgick till 142 500 besök. På mötesplatserna finns möjlighet att äta lunch i gemenskap med andra och delta i ett brett utbud av olika aktiviteter. Idag finns följande mötesplatser kopplade till de olika hemvårdenheterna: Enhet Solhaga Marielund Centrum Öst Ljungen/Råda Drömstan Centrum Väst Örslösa/Tun Järpås Vinninga Tolsjö Mötesplats Solhaga Ljuspunkten Tusenfotingen Hjärtat Ljungen Bräddegården Drömstan Sleipner Tun Björkhaga Bäckliden Tolsjö äldreboende För mer information om mötesplatserna se bilaga 1. Anhörigstöd Anhöriga som hjälper och stödjer närstående utför en nödvändig och viktig insats. För att underlätta den anhöriges situation och förse anhöriga med den kunskap och information de har behov av, ges anhörigstöd i olika former. Anhörigstödet utgår från SeniorCenter och Demenscentrum. Stöd ges bland annat i form av samtalsgrupper, stödsamtal, rekreationsvistelser, avlösning i hemmet (avgiftsfri), dagverksamhet, korttidsvistelse och växelvård. Volontärverksamhet Volontärverksamheten utgår från SeniorCenter där det finns en samordnare, vars uppgift bland annat är att utveckla samarbetet med frivilligorganisationer och enskilda frivilliga. Frivilliga deltar exempelvis i verksamheten vid olika mötesplatser samt besöker enskilda personer. Ett 160-tal volontärer finns antecknade hos SeniorCenter. Utöver detta bidrar ett stort antal föreningar med olika former av aktiviteter riktade till äldre.

14 Biståndsbedömda insatser Behovsprövat stöd till enskilda äldre ges i form av biståndsbedömda insatser. I Lidköping, liksom i övriga Sverige, har andelen som får insatser av äldreomsorgen minskat. Kontaktpunkten Det vanligaste sättet på vilket ett nytt ärende för äldreomsorgen initieras är genom Kontaktpunkten. Dit kommer rapporter om ärenden från andra vårdgivare där behov finns av Vård & Omsorgs insatser. Under ett år tar Kontaktpunkten emot runt 2 200 ärenden. Genom Kontaktpunkten kallas till vårdplanering. Myndighet Biståndshandläggningen är grunden för alla behovsprövade insatser som utförs inom Vård & Omsorg. Till varje hemvårdsteam finns kopplat en biståndshandläggare som kan ta beslut om de insatser den enskilde har behov av. Beslut om insatser enligt socialtjänstlagen, både nya och uppföljningar, inom äldreomsorg och funktionshinder 2012-2015 redovisas i följande tabell. Vissa beslut gällande hemvård, kontaktpersoner och ledsagarservice är fattade av Social & Arbetsmarknad. Insats Antal bifall 2012 Antal avslag 2012 Antal bifall 2013 Antal avslag 2013 Antal bifall 2014 Antal avslag 2014 Antal bifall 2015 Antal avslag 2015 Hemvård 1379 6 1442 3 1557 5 1729 1 Egenvård 20-24 - 27-24 - Trygghetslarm 244-239 - 278 1 354 - Dagverksamhet 68-76 - 120-138 - Kontaktperson 15-11 - 21 1 12 1 Ledsagarservice 17 1 29-17 1 10 Äldreboende 110 2 125-148 - 117 6 Gruppboende demens 34-28 - 33-41 - Servicelägenheter 21 4 21 2 29 8 23 5 Boende särskild service - - - 1 - - - Korttidsvistelse 554 1 515-546 - 622 - Växelvård 47-45 - 59-71 - Boende särskilt vårdkrävande 2-2 - 1-3 - Hem för vård eller boende 2 - - - - - 4 - Boendestöd - - - - 62 2 132 1 Summa 2513 14 2557 6 2898 18 3280 14 Dagverksamhet I kommunen finns biståndsbedömd dagverksamhet i Råda och Tolsjö med målet att ge stimulans, bryta ensamhet och isolering samt upprätthålla psykisk och fysisk förmåga. Dagverksamhet kan också beviljas som anhörigstöd. Dessutom finns på Ågårdsskogens Vårdcentrum (ÅVC), Glunten och på Östhaga, Cura vilket är dagverksamhet särskilt riktad till personer med demenssjukdom. I nuläget är det 105 personer som har beviljad dagverksamhet.

15 Hemvård Hemvården ger stöd, service och vård dygnet runt till den som vill bo kvar hemma. Målet är att man ska kunna bo i sitt hem så länge man själv önskar. Hemvården tar fasta på det man klarar själv och kompletterar med olika insatser som behövs. Den enskilde ska ha inflytande och vara delaktig i hur hjälpen utformas och genomförs. Stödet ska vara individanpassat och värna om den enskildes integritet och självbestämmande. Alla professionerna i teamet samverkar utifrån en helhetssyn runt brukaren. Ett sammanhållet, nära stöd skapar trygghet för den enskilde. Snabba omställningar och anpassningar i stödet sker efter behov. Närhet, kontaktmannaskapet och små arbetslag skapar god kännedom och därmed trygghet. Hemvården samverkar också med primärvårdens hemsjukvårdsläkare och andra läkare, närsjukvårdsteamet och det palliativa teamet. Hemvårdens verksamhet är indelad i tio geografiska områden, sex inom stadskärnan och fyra på landsbygden. En särskild enhet svarar för mat och inköp och hemvårdens nattpatruller och Trygghetscentralen finns också i en separat enhet. Trygghetscentralen fungerar även som en sambandscentral för nattorganisationen. Just nu pågår en utredning en eventuell sammanslagning av Räddningstjänsten och Trygghetscentralen. Varje hemvårdsenhet består av ett team med olika yrkeskategorier. I ledningsteamet ingår enhetschef, biståndshandläggare, distriktssköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. I det operativa teamet/brukarteamet ingår också omvårdnadspersonal. Ledningsteamet har ett gemensamt utvecklingsansvar på enheten och har en handledande roll för omvårdnadspersonalen. I hemvården har drygt 800 personer omvårdnads- och/eller serviceinsatser enligt Socialtjänstlagen. Cirka 1 000 personer har larm och cirka 575 personer av de som har hemvård är inskrivna i den kommunala hälso-och sjukvården.

16 Centrum Väst Centrum Öst Invånare 65+ 567 Invånare 65+ xx Invånare 80+ 225 Invånare 80+ xx Hemvård 88 Hemvård 115 Ljungen/Råda Marielund Invånare 65+ xx Invånare 65+ xx Invånare 80+ xx Invånare 80+ xx Hemvård 85 Hemvård 107 Drömstan/Stenhammar Solhaga Invånare 65+ xx Invånare 65+ xx Invånare 80+ xx Invånare 80+ xx Hemvård 85 Hemvård 76 Örslösa Järpås Invånare 65+ xx Invånare 65+ xx Invånare 80+ xx Invånare 80+ xx Hemvård 43 Hemvård 43 Tolsjö Vinninga/Saleby Invånare 65+ xx Invånare 65+ xx Invånare 80+ xx Invånare 80+ xx Hemvård 75 Hemvård 37 Rutorna ovan kommer kompletteras med befolkningsstatistik. Utöver dessa geografiska enheter finns även Cura hemvård som vänder sig till personer med demenssjukdom. I nuläget är det 18 personer som får sitt stöd av Cura. Korttid/växelvård Korttidvistelse är ett bistånd som ofta ges som ett led mellan sjukhusvård och hemvård eller särskilt boende. En del av korttiden är växelvård som är planerad tid för avlösning av anhörig som vårdar närstående i hemmet. På Korttidsenheten Galeasen finns sammanlagt 30 platser uppdelat på 20 för korttid och 10 för växelvård. På korttiden erbjuds möjlighet till återhämtning och rehabilitering men även palliativ vård. Innehållet i växelvården är omvårdnad, social gemenskap och träning för att uppehålla/stärka aktivitetsförmågan.

17 På korttid/växelvård och på Björkhaga respektive Lugnet planeras för så kallad Trygghetsplats. Den enskilde bestämmer själv när plats önskas. Plats bokas kontorstid genom Kontaktpunkten och övrig tid genom Trygghetscentralen. Trygghetsplatsen kan tidigast bokas två dagar innan personen önskar komma. Trygghetsplatsen får bokas upp till fem dygn. Vid behov av ytterligare dagar kontaktas biståndshandläggare. Inom Demenscentrum finns en särskild enhet för korttid och växelvård med tio platser, Glunten. Den har samma funktion som korttiden Galeasen men med övervikt på växelvård. Enheten finns med i den projektering av Demenscentrum som pågår. Boende Hur den enskildes bostad är utformad och hur hög tillgängligheten är har stor betydelse för möjligheterna till ett självständigt liv utan stöd från det offentliga. I Lidköpings kommun råder bostadsbrist för närvarande och i det befintliga beståndet finns många bostäder med dålig tillgänglighet exempelvis flervåningshus som saknar hiss. De senaste åren har bostadsbeståndet i Lidköping kompletterats med 116 lägenheter av formen trygghetsboende. Kommunen tillhandahåller 50 pensionärslägenheter belägna i Tun, Tolsjö, Örslösa och Råda. Efterfrågan är stor och ett 60-tal personer står i kö. Mest populärt är lägenheterna i Råda. Av de som har insatser från äldreomsorgen är 64 % kvinnor och 36 % män. Snittåldern på äldreboende är 86 år och i hemvården 84 år. I Vård & Omsorgs regi finns biståndsbedömda bostäder i form av servicelägenheter, äldreboende och demensboende. Till de 58 servicelägenheterna finns för närvarande ett 10-tal som väntar. För äldreboende bedöms tillgång och efterfrågan i nuläget vara i balans men det är av stor vikt att följa utvecklingen. För demensboende är det i nuläget balans och där pågår ett prognosarbete i arbetet med projektering av ett Demenscentrum. Förteckning olika boenden, se bilaga 2. Demenscentrum I äldreomsorgsplan för 2011-2015 sägs att ett Demenscentrum ska utvecklas, som innebär samordning av kompetens och resurser i syfte att utveckla spetskompetensen. En verksamhetsplan och ett lokalprogram har utarbetats. Förprojektering av ett nytt Demenscentrum och demensboende på Guldvingen och Östhaga pågår. Demensboende finns idag på Östhaga med 50 platser, Tallskogen 40 platser, varav 38 används och Majgården 20 platser, totalt 108 platser. Dessutom finns 10 korttidsplatser. Av verksamhetsplanen framgår att det bedöms finnas behov av 130 platser, inklusive korttid. De 50 lägenheterna på Östhaga är endast knappt 20 m 2, och håller därmed inte dagens standardkrav.

18 Riktat till personer med demenssjukdom finns en särskild dagverksamhet, Cura dagverksamhet och en särskild hemvårdsgrupp, Cura hemvård samt som tidigare nämnts, korttid och växelvård på Glunten. Platser i äldreboende/ demensboende 2010 2010 2016 2016 Äbo Dembo Äbo Dembo Guldvingen äldreboende 42 42 Solhaga äldreboende 36 40 Solhaga demensboende 16 0 Östhaga demensboende 40 50 Östhaga äldreboende 46 35 Majgården äldreboende 20 20 Majgården demensboende 20 20 Bäckliden äldreboende 24 24 Björkhaga äldreboende 39 26 Björkhaga demensboende 8 0 Örslösa äldreboende 32 30 Tolsjö äldreboende 40 40 Bräddegården äldreboende 31 39 Bräddegården demensboende 8 Skogsgläntan äldreboende 32 32 Tallskogen demensboende 38 38 Nytt demensboende 342 130 328 108 Summa platser: 472 436 Korttid 2010 2016 Galeasen - korttid 45 20 Galeasen - växelvård Ingick i korttid 10 Glunten 5 10 50 40 Hälso- och sjukvård Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskekompetens. Vården ska bedrivas så att den uppfyller krav på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan är ansvariga för att den bedrivs på ett säkert sätt. Ledningen ska vara organiserad så att den tillgodoser hög säkerhet och kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Ett nära och bra samarbete krävs med sjukhus och primärvård. Hälso- och sjukvården är en del av arbetet i teamen i hela verksamheten. I varje team finns distriktssköterska/sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. De personer som har stöd genom hemvård eller bor på äldreboende och är i behov av rehabilitering kan få insatser via kommunens Rehab i Lidköping.

19 Målinriktad rehabilitering i hemmet erbjuds inom hela hemvården. I varje hemvårdsteam finns fysioterapeut och arbetsterapeut. Inom rehabilitering i Lidköping finns dessutom resurser i form rehabiliteringsassistenter, sjuksköterska, syn- och hörselinstruktörer och hjälpmedelstekniker. Syn- och hörselinstruktörerna finns på SeniorCenter. Även på äldreboende och demensboende ingår fysioterapeut och arbetsterapeut i teamen. När de mest sjuka äldre har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare samtidigt krävs att personal från äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och sjukhus samspelar så att vården som ges är sammanhållen. I Lidköping sker detta genom ett väl utvecklat närvårdssamarbete och primärvårdens hemsjukvårdsläkare. Allt fler personer får kvalificerad hälso- och sjukvård i det egna hemmet. Mat Maten är en viktig del i omsorgen om äldre och det finns ett nära samarbete mellan Intern Service, Kostenheten och Vård & Omsorg kring kostfrågorna. God och näringsriktig mat och måltid i gemenskap med andra är viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande. Mat på mötesplatser och i hemvården På Vård & Omsorgs tretton mötesplatser, liksom på kostenhetens matserveringar på Östhaga respektive Ågårdsskogens vårdcentrum, serveras lunch alla vardagar. På Ljungens och Tuns mötesplatser samt på äldreboendenas matserveringar serveras även lunch sön- och helgdagar. När brukaren beviljats matdistribution erbjuder kommunen idag i egen regi möjlighet att välja på tio olika rätter varje vecka som är lagade ifrån grunden och anpassade till målgruppen. Ett 150-tal använder sig av tjänsten. Det finns 98 personer som har matservice. I matservice kan ingå att få mat värmd och serverad, hjälp att ta sig till en mötesplats. Utöver detta får ett 160-tal personer hjälp med tillagning av frukost och ca 130 har hjälp med kvällsmaten. Mat på boende Idag finns det elva äldreboenden/demensboenden i Lidköpings kommun. Verksamheten i köken varierar mellan mottagningskök och tillagningskök eller kombinationer av dessa. Det som främst skiljer de olika alternativen åt är att i tillagningsköken får man hantera rått kött och rå fisk, i mottagningsköken lagas alla maträtter förutom de huvudkomponenter som man får stöttning med ifrån Vänerköket. Två korttidsboende, Galeasen och Glunten på Ågårdsskogens vårdcentrum (ÅVC) tar maten via mottagningsköket på ÅVC. En förteckning över de olika boendena och hur maten tillagas idag finns i bilaga 4.

20 Vård & Omsorg arbetar systematiskt med att säkra att äldre får den näring de behöver (nutrition) genom att delta i kvalitetsregistret Senior alert. Ett av områdena som registreras är nutrition, näringstillförsel vilket uppmärksammas genom att ha kontroll på onormal nedgång i vikt. Det genomförs en riskbedömning, vidtas åtgärder och följs upp. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter och personer i landstingens/regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas sociala omsorger. IT och teknik Teknikutvecklingen i samhället fortsätter öka. På SeniorCenter finns en IT-coach anställd och både utbildning i grupp och individuell vägledning är fullbokat. En visningsmiljö för att visa vilka olika tekniska hjälpmedel som finns för det egna hemmet, så kallad e-hälsa/e-hemtjänst finns i Stadshusets foajé. Pilotprojektet nyckelfri hemvård har genomförts och utvärderats. Syftet med nyckelfri hemvård är att minska administration kring nycklar samt öka säkerhet och trygghet för den enskilde då det inte behövs utlämnande av nycklar. Analoga larm har bytts ut mot digitala och en modernisering av trygghetslarmen på äldreboende pågår. En utredning kring vilken teknik som ska erbjudas den enskilde som bistånd i hemmet pågår. Det kan exempelvis handla om tillsyn via kamera. Samverkan För att utföra en god vård och omsorg krävs ett nära samarbete mellan olika vårdgivare för att vården ska upplevas samordnad. Kommunens hemsjukvård arbetar tillsammans med primärvårdens hemsjukvårdsläkare, närsjukvårdsteamet och palliativa teamet bestående av läkare och sjuksköterskor samt med sjukhus och primärvård. Inom Skaraborgs kommunalförbund sker samverkan kring forskning och utveckling av äldreomsorgen. Inom utvecklingsområdet Välfärd ska Kommunalförbundet företräda kommunerna på nationell nivå i förhållande till statliga myndigheter och SKL och på länsnivån till VästKom och Västra Götalandsregionen. Genom Vårdsamverkan Skaraborg samarbetar Skaraborgs Kommunalförbund också lokalt med sjukhusen och Primärvården i Skaraborg. Personal och kompetens Inom äldreboende, hemvård och demens finns 725 tillsvidareanställda medarbetare, varav 97,6% är kvinnor. Medelåldern är 47 år. 27 % av kvinnorna har en tillsvidareanställning på heltid och 41 % av männen. En del av dessa medarbetare har idag tidsbegränsade heltidsanställningar i och med det pågående pilotinförandet av Heltid till alla.

21 Förutom ovanstående finns det ytterligare cirka 300 tillsvidareanställda medarbetare som arbetar mot hela Vård & Omsorgs verksamhet. Det handlar om medarbetare i vårt Resursteam, Rekryteringsenhet, Korttid, Växelvård, Nattorganisation, Servicetjänster vidare arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor och distriktssköterskor. Det pågår ett arbete med att införa nya rutiner och arbetssätt gällande bemanning i verksamheten och som också gör det möjligt för den som så önskar, att arbeta heltid. Heltid till alla Heltidsprojektet är ett kommunövergripande projekt som riktar sig till alla medarbetare på Lidköpings kommun. Målsättningen är att samtliga tillsvidareanställda inom Lidköpings kommunorganisation ska ges en heltidsanställning i grunden och därefter få möjligheten att arbeta önskad sysselsättningsgrad. Syftet är att medarbetarna ska ha möjligheten och tryggheten att kunna försörja sig på sin inkomst samt öka jämställdheten inom och mellan olika verksamhetsområden allt för att bli en mer attraktiv arbetsgivare Organisation Vård & Omsorg omorganiserades våren 2013, till en teamorganisation, från att ha varit funktionsindelad. En indelning har skett i fyra områden: Äldreomsorg Nya staden, Äldreomsorg Gamla staden, Funktionshinder och Hela staden. Hemvårdens indelning har förändrats. Kommunen är nu indelad i tio geografiska enheter, sex i staden och fyra på landsbygden (Vinninga, Järpås, Örslösa och Tolsjö). Varje enhet har ett team sammansatt av olika yrkeskategorier. När verksamheten arbetar inom ett geografiskt område och följer individen underlättar det för den enskilde då det begränsar antalet kontakter, vilket också kan bidra till att skapa trygghet och enkelhet. Även inom boendet finns team med olika yrkeskategorier.

22 Styrning och ledning Riksdag och regering styr verksamheten vilket beskrivs ovan i kapitlet Nationell styrning. På kommunnivå finns kommunfullmäktiges styrkort och mål 2030. Vårdoch omsorgsnämnden upprättar sedan en långsiktig handlingsplan för äldreomsorgen. Varje enhet tar fram en verksamhetsplan för 3-5 år med ettåriga handlingsplaner. På individnivå görs sedan en individuell planering i samordnad vårdplan och genomförandeplan. Arbetssätt och metoder Den enskildes behov och önskemål ska vara utgångspunkten för all äldreomsorg. Arbetssätt och metoder ska utgå från värdegrunden. En grundläggande värdering i arbetet med den enskilde är att varje individ vill leva ett aktivt och oberoende liv. Den enskilde ska ha stort inflytande och vara delaktig i vårdens och omsorgens genomförande. Förhållningssättet ska vara rehabiliterande och aktiverande och bygga på den enskildes resurser. I hela verksamheten arbetas i team med olika yrkeskategorier. Teamen i hemvården är geografiska team. Teamarbetet ger en helhetsbild av behoven hos den enskilde där alla professioner bidrar med sin kunskap för att uppnå bästa resultat för den enskilde. Enhetschefen leder ledningsteamet som i hemvården består av biståndshandläggare, sjuksköterska/distriktssköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. I boendet är teamet sammansatt av enhetschef sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Omvårdnadspersonalen ingår i det operativa teamet. Vid teammöten följs de individuella planerna upp och uppdateras efter uppkomna behov. Den enskildes behov och önskemål ska vara utgångspunkten och teamarbetet ska hjälpa till att realisera den enskildes behov och önskemål. När en enskild fått beslut om bistånd ska genomförandet planeras tillsammans med den enskilde, vilket skrivs in i en individuell genomförandeplan. Om personen har hälso- och sjukvårdsinsatser ska även finnas en individuell vårdplan. Varje person har en eller två kontaktmän som ska arbeta för att den enskilde får sina behov

23 tillgodosedda och att vardagen får ett meningsfullt innehåll. Kontaktmannen ska vara den som ansvarar för att uppmärksamma särskilda önskemål och behov, arbeta utifrån ett helhetsperspektiv och hjälpa den enskilde att få en så hög livskvalitet och självständighet som möjligt. I flera av äldreboendena arbetas utifrån salutogent synsätt. Det salutogena synsättet handlar om vad som bidrar till att hälsan bejakas och förbättras. Verksamheten arbetar utifrån KASAM-teorin som innebär att varje människa behöver en känsla av sammanhang. Teorin bygger på att det behöver finnas begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron för att uppleva hälsa. Inom nattorganisationen pågår ett försök med motiverande samtal istället för läkemedel vid oro på natten. Kvalitet Kommunen ska tillhandahålla vård och omsorg av god kvalitet. I kommunfullmäktiges styrkort sägs att kundnöjdheten och medborgarnas nöjdhet med verksamheten ska öka. Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten för den enskilde är ett väl fungerande och systematiskt kvalitetsarbete. Idag mäts och utvärderas kvaliteten på flera olika sätt. Brukarundersökning sker årligen inom äldreomsorgen i Socialstyrelsens regi. Varje person med insats i hemvård eller äldreboende får besvara en enkät. Resultatet redovisas sedan för kommunen som helhet och ner på enhetsnivå. Varje år genomförs även en rikstäckande kommun- och enhetsundersökning där kvaliteten på verksamhetens processer och rutiner efterfrågas. Kommunen har ett synpunktsprogram där synpunkter som kommer både muntligt och skriftligt registreras. Dessa följs sedan upp av berörda verksamhetsområden och tillsammans med föreslagna åtgärder sker redovisning till nämnden en gång per år i samband med verksamhetsberättelsen. Lagstiftningen kräver ett flertal olika former av avvikelserapporteringar och anmälan om missförhållanden: fel och brister samt Lex Sarah för socialtjänsten, avvikelsehantering och Lex Maria för hälso- och sjukvården. Dessa rapporteringar följs upp och åtgärder vidtas för att säkerställa kvaliteten. Här ges fortlöpande information till nämnden och sammanställd rapport ges två gånger per år. Vård & Omsorg deltar i flera kvalitetsregister för att på ett systematiskt sätt säkerställa kvaliteten. Senior alert - personer 65 år eller äldre, kan registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. I arbetet har bland annat genomförts 1 436 riskbedömningar varav 718 bedömdes ha risk. För dess vårdtagare har vidtagits sammanlagt 1 987 åtgärder. Det kan handla om allt från läkemedelsgenomgång, mellanmål till munvård.

24 Palliativregistret - Ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut. BPSD - Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Under 2015 har 160 personer registrerats. Särskilda kvalitetsgrupper finns för olika sjukvårdsområden såsom stroke, sårvård, diabetes, inkontinens och vård i livets slut m fl. I kommunen som helhet pågår införandet av ett gemensamt ledningssystem där verksamhetens processer kartläggs. Inom Vård & Omsorg pågår revidering av ledningssystemet för kvalitet och ska utmynna i en kvalitetshandbok. Resursanvändning/ekonomi Kostnaden för äldreomsorgen förväntas öka kontinuerligt under planperioden. Under 2015 har det skett volymökning inom äldreomsorgen som förväntas fortsätta de kommande åren som en följd av allt fler äldre. Sveriges kommuner och landsting har tillsammans med Skaraborgs kommuner tagit fram statistik som visar på en prognos för utvecklingen. Diagrammet nedan visar prognos för utvecklingen i Lidköpings kommun. Behov av kommunal verksamhet i Lidköpings kommun 2013-2024 Vård- och omsorgsnämndens strategi att satsa på hälsofrämjande och förbyggande åtgärder till äldre har pågått i fem år och behöver fortsätta för att på så sätt minska eller senarelägga behovet av insatser i form av hemvård och boende.

25 I Lidköpings kommun fördelas budgetramar utifrån ett system med målgruppspeng. För att klara framtidens äldreomsorg behöver vård- och omsorgsnämnden få den uppräkning av ramen som den ökande målgruppen genererar. Vidare kommer det under planperioden krävas medel för investeringar till färdigställande av ett demenscentrum, ett nytt demensboende och i början av 20-talet till ett äldreboende.

26

27 Värdegrund Värdegrund är det synsätt, som ska genomsyra alla verksamheter. Den utgår från lagstiftningen och av riksdagen antagna handlingsplaner. Grundläggande är alla människors lika värde. Lagstiftningens principer om självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet ska vara vägledande för arbetet i praktiken. Utmärkande ska också vara helhetsperspektivet och att människan sätts i centrum. Värdegrunden kan liknas vid det ankare som ser till att innehållet i verksamheten ligger fast även när det stormar. Den människosyn som ska prägla arbetet innebär att ha en tilltro till den enskildes eget ansvar och egna resurser att själv hantera sin situation. Det innebär vidare att ha en tro på människors förmåga att ta ansvar och förmåga till förändring. Varje människas rätt att få ta detta ansvar inskränks bara av hänsynen till andras rätt och skydd. Värdegrunden ska ge alla möjlighet att leva efter sin identitet och personlighet så att man upplever att man har ett värdigt liv och har möjlighet att känna välbefinnande. I Lidköping innebär förhållningssättet enligt värdegrunden att: Alla ska känna sig trygga och nöjda med det stöd som ges Alla ska ha ett avgörande inflytande över den hjälp som planeras och som man får Alla ska få en god vård och omsorg oberoende av var man bor Alla ska känna att det stöd och den vård man får tar hänsyn till hela livssituationen Alla ska ha tillgång till god information Alla som är anhöriga ska känna att de får det stöd som de behöver Alla ska veta vart man vänder sig om man inte är nöjd med det stöd och den hjälp som man erbjuds eller får Inflytande och självbestämmande innebär ett arbetssätt som utgår från följande: Varje individ vill leva ett aktivt och oberoende liv Äldre och deras anhöriga möts med respekt och värdighet Äldres livserfarenhet ses som en tillgång Den enskildes och anhörigas situation är utgångspunkt Anhörigas kunskaper om den enskilde ses som en tillgång och uppskattas Informationen anpassas efter behov och förutsättningar att ta del av den Behov och önskemål vid vård i livets slut uppmärksammas särskilt

28

29 Verksamhetsidé och strategier Vård- och omsorgsnämnden håller fast vid utvecklingsidén och strategin som fastställdes i äldreomsorgsplan för 2010-2015. Den kommande planperioden ska arbete med denna inriktning fortsätta, utvecklas och förfinas. Denna plan behöver lägga mer fokus på innehåll i verksamheten än på struktur. Den verksamhetsmässiga strategin ska vara att de insatser som erbjuds och ges ska vara på rätt nivå för den enskilde. Det är viktigt att var och en kan behålla sina funktioner så länge som möjligt, vilket har stor betydelse för att kunna bevara sin integritet. Stor vikt måste läggas vid att anpassa insatserna efter den enskildes behov och önskemål, vilket kan innebära att andra insatser än de som nu erbjuds behöver finnas. Valmöjligheterna för den som behöver olika former av insatser behöver utvecklas, både inom hemvården och i boendet. Det ska vara möjligt att välja var och hur jag vill bo. Tryggheten har stor betydelse för många äldre. Här kan bra och lättillgänglig information liksom god tillgänglighet till olika former av stöd vara avgörande, så att man vet att man kan få hjälp med kort varsel. Det ska vara lätt och enkelt för den enskilde att få tillgång till information och de insatser som behövs. Alla ska kunna lita på att få insatser när behovet uppstår. Mötesplatser finns där personalen lämnar information, och visar på förebyggande insatser, hjälpmedel, frivilligas aktiviteter, vad hemvården kan göra liksom information om olika boendealternativ. Det är också möjligt att delta i olika gemensamma aktiviteter och äta tillsammans med andra. Hemvården ska ses som basen i verksamheten med koppling till nya utvecklade öppna insatser, stöd till anhöriga och samarbete med frivilliga. Innehållet i hemvårdens utbud ska utvecklas. En koppling bör också finnas till korttid och äldreboenden med tillgång till avlösnings-, växelvårds- och trygghetsplatser. Anhöriga står ofta för stora och viktiga insatser och ska ha möjlighet till ett bra stöd i sin uppgift. När allt fler väljer att bo kvar så länge som möjligt i sitt ordinära boende ställer det krav på hemvården både vad det gäller resurser, kompetens och möjligheter till dygnetruntvård. För en del äldre innebär trygghet att kunna bo nära tillgång till service. Olika boendeformer för äldre behöver finnas, där sådan trygghet kan erbjudas. Par som önskar att bo tillsammans på äldreboende, även om det bara är den ene som har behov av insatser, ska ha möjlighet till det. Innehållet i boendet ska utvecklas. Fler, geografiskt spridda, trygghetsboenden ska erbjudas.

30 För att möta ökningen av antalet äldre och stödja den införda inriktningen behöver arbetet fortsätta med att se över strukturen, särskilt viktigt är att se över mixen mellan förebyggande insatser, servicetjänster, hemvård och boende. Här ingår även att fortsätta se på lokalytor, antal platser samt var de är belägna. Om Lidköping inte avviker på något avgörande sätt från riket i övrigt kommer troligen äldre i allt högre utsträckning välja att bo kvar i eget boende även om man drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättning. Därför kommer resurser satsas på det ordinära boendet och till förebyggande och öppna insatser. Förebyggande insatser ska prioriteras. Medarbetarnas kompetens kommer att behöva utvecklas i samklang med de förändringar som väntas. Möjlighet att rekrytera och behålla personal samt kompetens är av avgörande betydelse för att kunna tillgodose olika former av behov. En viktig faktor för kvaliteten är i många fall kontinuiteten, det vill säga att så få personer som möjligt utför insatser hos den enskilde. Chefs-/ledarskapet är avgörande för att motivera personal och utveckla verksamheterna.