Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?



Relevanta dokument
Äldre och läkemedel LATHUND

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel 18 november 2016

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsbiverkningar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Läkemedel till äldre

Den multisjuka äldre och läkemedel

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

2. Åldrandet och läkemedel

Rapport Läkemedelsgenomgångar

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedel till äldre 245

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Äldres läkemedelsbehandling

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel


Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Smarta råd om läkemedel för äldre

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Behandling av sömnsvårigheter

Sten Landahl. m r. r e. ta r

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv.

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Läkemedelsgenomgångar

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Studiebrev Läkemedel och äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Landstingets revisorer Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2)

Transkript:

Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting

+ = SANT

Äldre Socialstyrelsens definition Äldre: 65 år eller äldre Yngre äldre : 65-79 år Äldre äldre : 80 år eller äldre 3

Läkemedlets väg genom kroppen absorption Lever - metabolism distribution läkemedel elimination effekt Njurar - utsöndring 4

Farmakokinetik vad gör kroppen med läkemedlet? Farmakodynamik vad gör läkemedlet med kroppen?

Halveringstid, t½ Mått på hur länge ett läkemedel stannar kvar i kroppen. Den tid som det tar för hälften av läkemedlet att försvinna ut ur kroppen. Det tar ca 4-5 t½ innan läkemedlet helt försvunnit ur kroppen. 6

Halveringstid, t½ 4 5 3 1 2 7

Förändringar i farmakokinetik Absorption Förmågan sänks sällan, men absorptionshastigheten kan sjunka något

Distribution Andelen kroppsfett ökar Fettlösliga läkemedel får större volym att fördela sig i och blir kvar i kroppen längre och ger förlängd effekt exv diazepam, nitrazepam och flunitrazepam

Elimination Njurfunktion Njurfunktionen börjar försämras redan vid 40 års ålder och vid 80 års ålder kan den vara halverad Risk för ackumulering av vissa läkemedel som i hög grad utsöndras renalt i oförändrad form, eller som aktiva metaboliter exv digoxin och ACE-hämmare Leverfunktion Funktionen förändras inte i samma grad som njurfunktionen. Till viss del lägre enzymkapacitet och minskat blodflöde.

Minskad leverfunktion Stesolid (diazepam) Sobril/Oxascand (oxazepam) t½ yngre = 20-25 timmar t½ äldre = 60 timmar t½ yngre = 10 timmar t½ äldre = 10 timmar

Förändringar i farmakodynamik Hjärnan: En åldrad hjärna är mer känslig, framför allt för läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och läkemedel som har en antikolinerg effekt. Risken ökar med åldrandet men är särskilt stor för äldre med demens. Blodtrycksreglering: Baroreflexen är trögare och förmågan att kompensera för blodtrycksförändringar är sämre. Mage/tarm: Nedsatt salivsekretion Försämrad magsyrasekretion Känsligare magslemhinna Långsammare tömning av magsäcken och nedsatt motilitet i mag-tarmkanalen

Svårt att svälja? Finns alternativa beredningsformer eller alternativa preparat med lämplig beredningsform? Allt får inte krossas Sväljes hela Apoteketfarmaci.se broschyrer läkemedelshantering sväljes hela Läkemedelskommitténs hemsida läkemedelshantering publikationer/ instruktioner

Para ihop läkemedelsgrupp med risk! Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Lätta opioider Neuroleptika Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Risk för extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Ökad mortalitet hos dementa. Risk för yrsel, konfusion och illamående.

Långverkande bensodiazepiner Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Läkemedel med antikolinerg effekt Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Lätta opioider Risk för yrsel, konfusion och illamående. Neuroleptika Risk för extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Ökad mortalitet hos dementa.

Varför sömnproblem? Sover mycket dagtid? Inaktivitet? Värk? Depression? Demens? Hjärtsvikt? Sömnmedel mer än 30 dagar? Hungrig?

Vid sömnstörning ska man alltid först utesluta bakomliggande orsak som exv. smärta eller depression. Många gånger kan kaffe/choklad och smörgås räcka för att komma i balans inför sömnen. Rekommenderad läkemedelsbehandling vid sömnstörning hos äldre: Nyttan och säkerheten vid långtidsbehandling av äldre med sömnmedel är inte dokumenterad, en betydande tolerans kan utvecklas för den hypnotiska/sedativa effekten medan negativa effekter på psykomotorik och kognition kvarstår. Intermittent behandling rekommenderas. (SoS indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre) zopiklon; Imovane Vid behov = max 3 ggr/v oxazepam; Oxascand, Sobril - ges en timme för sänggåendet För zolpidem, Stilnoct visar klinisk erfarenhet på fler fall av nattlig konfusion, dessutom ofta för kort halveringstid.

Varför faller äldre??

Läkemedel som ökar risken att falla Sömnmedel Propavan, Zopiklon, Flunitrazepam... Lugnande medel Stesolid, Sobril, Xanor Neuroleptika Risperdal, Haldol, Nozinan Hjärt- kärlläkemedel Furix, Seloken Antidepressiva läkemedel Citalopram, Sertralin Övriga Atarax, Norspan, Durogesic

Om indikation finns prova läkemedelsbehandling Men, ompröva läkemedelsbehandlingen regelbundet!

Att utvärdera och avsluta läkemedelsbehandling FAS-UT ger en grundkunskap i hur man: Utvärderar och avslutar en läkemedelsbehandling. Skiljer på symtom som beror på läkemedel och symtom på sjukdom.