Yttrande på samrådshandlingar för E20, delen Bälinge- Vårgårda (TRV 2013/91658).



Relevanta dokument
Remiss från Trafikverket rörande E20, delen Kristineholm- Bälinge/vägplan (Miljöreda )

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Skillnader mellan godkänd och utställd MKB

Yttrande över förslag till detaljplan, utställning, väg E20 delen Kristineholm-Bälinge och verksamheter

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Yttrande rörande granskningshandlingar av vägplanen E20, delen Bälinge-Vårgårda (Miljöreda )

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Varför är masshantering en fråga?

Väg 73 Trafikplats Handen

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

SAMRÅDSUNDERLAG

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325

PM Avvattning och övriga ledningar

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Yttrande över detaljplan för kvarteret Siv, samråd

Avfall i anläggningsarbeten

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius

Protokoll Tidigt samråd, Väg 49 delen Axvall-Varnhem

Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp /09

Samrådshandling förslag till detaljplan för del av Innerstaden, del av Södra hamnen, del av Innerstaden 2:1

3 Vägprojektet en översikt

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Bilaga 5 Miljöbedömning

Samråd. Väg E22/118, Trafikplats Hammar

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Detaljplan för fastigheten Stöcksjö 7:9 inom Stöcksjö by i Umeå kommun, Västerbottens län

9. Samlad bedömning mot miljömål

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

Myndighetsperspektivet

Behovsbedömning av detaljplan Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Miljökonsekvensbeskrivning

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

Dikning skyddar vägen

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen

Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Detaljplan för fastigheten Orrspelet 1 och 2 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Detaljplan för del av fastigheten Flyttfågeln 1 inom Mariehemsområdet i Umeå kommun, Västerbottens län

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Detaljplan för fastigheten Bilen 2 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan,

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för fastigheten FOCKEN 5 inom Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. i Tullinge villastad

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Detaljplan för fastigheten Begonian 1 och del av Backen 2:1 inom Backen i Umeå kommun, Västerbottens län

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan

Structor Mark Stockholm AB

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

E6 Kungälvsmotet (Öst)

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Transkript:

Delegationsbeslut 95/15 1(5) Datum: 2015-03-20 Trafikverket Diarie nr: 2015-0229 Beteckning: E20 Handläggare: John Thorbäck Direktnr: 0322-61 71 82 Ärendemottagning Region Väst Box 810 781 28 Borlänge Epost: john.thorback@alingsas.se Yttrande på samrådshandlingar för E20, delen Bälinge- Vårgårda (TRV 2013/91658). Redogörelse för ärendet Miljöskyddsnämnden har fått samrådshandlingar för anläggning av väg E20, delen Bälinge-Vårgårda på remiss. Vägen ska byggas i en helt ny sträckning i det så att kallade skogsalternativet.det innebär att ny orörd mark tas i anspråk men också att bostäder som idag är bullerutsatta från den befintliga vägen får betydligt mindre problem med buller. Till stor del kommer vägen vara separerad från bebyggelse men vid några ställen kommer ändå bostadshus att bli drabbade av buller. Vägen är klassad som riskintresse för kommunikation och kommer bland annat passera ett riksintresse för naturmiljövård i Vårgårda kommun. Syftet med att anlägga vägen är att skapa en tryggare väg där risken för olyckor är mindre. Miljöskyddsnämndens synpunkter 3.4.3 Naturmiljö, Fauna Det planeras två större faunapassager samt ett antal mindre portar där djuren kan passera E20 på mindre skogsvägar. Miljöskyddsnämnden anser att man på en så lång sträcka som denna bör planer in åtminstone en till större faunapassage. Underlaget om viltolyckor på nuvarande E20 visar att det längs hela sträckan mellan de två föreslagan faunapassagerna sker olyckor idag och visar också på ett rörelsemönster för större vilt tvärs över motorvägen. Den nya E20 kommer dessutom till stora delar gå igenom tidigare orörd skogsmark där man kan anta att större vilt har rört sig obehindrat tidigare. När detta skogsparti sedan delas upp kommer det krävas möjligheter för djuren att ta sig över E20 utan att följa viltstängslet allt för långt i sidled. E20 ska dessutom enligt förslaget gå som en upphöjd bro över flera lokalvägar i skogen vilket gör att insatsen för att skapa ytterligare en anpassad faunapassage bör kunna bli en relativt begränsad åtgärd som inte behöver ta så stora resurser i anspråk. En sådan passage bör dessutom kunna sammanläggas med en ny större passage för vandringsleden Holleden vilket skulle minska de negativa konsekvenserna för det rörliga friluftslivet i området. Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-63 88 68 Version 2014-02-11

2(5) Trafikverket anger att även torrtrummor ska anläggas för att underlätta passagen för mindre djur under E20, i det arbetet bör man ta särskild hänsyn till uttrars passeringsmöjligheter. På sidan 8 i Naturcentrum AB:s biotopskartering av Säveån från 2011-2012 konstaterar man att man hittat utterspår vid ett biflöde till Säveån och man drar slutsatsen att uttern är på väg tillbaka till detta område. Här konstarerar man också att utterpassager bör göras vid större vägövergångar. Utterpassager kan också behöva utformas på annat sätt än vanliga passager för smådjur som lever vid vattendrag. Stycke 3.4.11 Förorenad mark Beskrivningen ger i nuläget en i vissa delar missvisande bild. Det bör kompletteras för att inte riskera bli fortsatt missvisande i den fortsatta processen. Trafikverket hänvisar endast till Trafikverkets publikation 2007:101 hantering av vägdikesmassor. Uppdaterade anvisningar för hur avfall för anläggningsändamål ska bedömas finns bland annat i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning för anläggningsändamål. Denna handbok anger utförligare och, i någon mån, mer omfattande råd för vad man bör analysera, hur detta bör utföras och hur de bör bedömas. Miljöskyddsnämnden bedömer att det är sannolikt att massor från de mindre korsande vägarna 1778, 1779 och 1781 kan återvinnas för vägändamål precis som trafikverket bedömer. Däremot ges inte helt korrekt förutsättningar för bedömning av massorna, vilket just i detta fallet kan bli särskilt missvisande om dessutom annan användning än vägändamål blir aktuell. Grunder för bedömning av massor från E20 omnämns heller inte alls. 3.5 Masshantering och 7.1 Kompletterande tillståndsprövningar, Överskottsmassor Miljöskyddsnämnden tycker att det är positivt att Trafikverket eftersträvar en dragning och utformning som innebär massbalans så mycket som möjligt! Utmärkt. Trafikverket bedömer att det ändå kommer uppstå ett överskott av tekniskt mindre attraktiva massor såsom ex. vis lera och torvjordar. Miljöskyddsnämnden framhåller att det är angeläget att återvinning eller återanvändning av även sådana massor ändå bör eftersträvas. Trafikverket beskriver under stycke 3.5 att svackor i terrängen undersöks för utfyllnad med massor som inte går att använda för anläggningsändamål. Utfyllnad utan anläggningsändamål utgör deponering. Deponering är tillståndspliktigt hos Länsstyrelsen. I stycke 7:1 Kompletterande tillståndsprövningar framgår det inte att tillståndsprövning av deponi kan komma att krävas. Då detta är en process som är avsevärt längre än exempelvis anmälningsärenden hos kommunen, som däremot omnämns, får detta anses vara en av de mer angelägna kompletterande prövningarna som bör framgå. Miljöskyddsnämnden är förvånad att prövning av deponi saknas i samrådshandlingen så som masshanteringen beskrivits. Att utfyllnader utan självständigt syfte och anläggningsändamål utgör deponering har avgjorts i prejudicerande dom (domskäl för Deponi och Användning för anläggningsändamål MÖD Mål nr 6274-13 ) och torde idag väl känt av Trafikverket. 4.2.1 E20 Den enskilda vägen från Bälinge kyrka som ska passera över E20 som en bro ser också ut att gå som bro över det öppna diket som ska anläggas enligt vägplanskartan. Miljöskyddsnämnden anser att det vore lämpligt om det var på detta

3(5) viset då även små biflöden kan vara lokaler för lekande och vandrande fisk. Önskvärt vore också om E20 som här korsar bäcken i ca km 3/2 också gick i upphöjt läge för att frilägga bäcken och underlätta för fiskars vandring. Vid km 15 ska ny E20 passera gamla E20 i en 6-7 meter djup skärning medan nuvarande E20 ska byggas som bro över nya E20. Då detta område är riksintresse för naturvård bör man i så stor utsträckning som möjligt undvika bergskärningar och andra irreversibla ingrepp i naturmiljön. Utan att ha räknat på ekonomin i det olika förslagen så anser ändå miljöskyddsnämnden att det känns tveksamt att skära ner den väg som kommer från högre terräng och bygga bro av den väg som ligger lägre i terrängen. Dock behöver påverkan på kulturmiljön och bullerspridningen från den väg som hamnar högst vägas i en sådan bedömning. Under stycket 5.2 konsekvenser för bevarandeintressen, Riksintressen, Riksintresse för kulturmiljö så redogörs för problemet med barriäreffekter på denna plats och stycket avslutas med en mening om att den planskilda korsningen som ska upprättas här utgör en entré till riksintresseområdet och bör därför behandlas med omsorg. Miljöskyddsnämnden instämmer i detta och skulle önska att ovanstående synpunkter vägs in för att avgöra om en eventuell ny utformning av korsningen behöver tas fram. 5.2 Miljö och hälsa, Konsekvenser för bevarandeintressen, Riksintressen, Naturmiljö I detta stycke samt på andra platser i texten redogörs för några av de naturvärden som kommer att försvinna på grund av det valda alternativet för vägens sträckning. Miljöskyddsnämnden anser att Trafikverket behöver ta fram förslag på kompensationsåtgärder för att naturvärdena i närområdet ska hållas konstanta även efter att den nya sträckningen för E20 är färdigställd. 5.2 Miljö och hälsa, Konsekvenser för markanvändning och naturresurser, Yt- och grundvatten Här anges det att befintliga vattendrag och diken som korsar väg E20 kommer att kulverteras. Dock finns det inget angivet om hur den lokalväg som ska korsa Bäsjöbäcken kommer att påverka bäcken. I tidigare E20 projekt så har man angett att projektet har haft en positiv inverkan på naturmiljön och fiskpopulationer genom att nuvarande kulvertering av Bäsjöbäcken där vägen idag går till sopstationen kommer att försvinna. Även där nuvarande E20 passerar över Bäsjöbäcken kommer vägen att kunna plockas bort och bäcken friläggas då tillfarten istället kommer gå via lokalvägen norr om Bäsjöbäcken. Därför förutsätter nu miljöskyddsnämnden att Trafikverket inte kommer att omintetgöra denna förbättring genom att på nytt kulvertera bäcken där den nya lokalvägen ska gå. Uppströms Bäsjöbäcken kommer Trafikverket också att bygga en bro över bäcken för att inte utsätta bäcken för stora ingrepp. Miljöskyddsnämnden anser att också detta resonemang ska tillämpas på det biflöde till Bäsjöbäcken som passera under ny E20 vid km 2/9. Där E20 planeras gå som bro över en enskild väg vid km 5/4 passerar också E20 över Risabäcken. Även här vore det naturliga att bygga bron så att även Risabäcken förblir frilagd. Bäcken fortsätter flera kilometer uppströms och nedströms finns det både öring samt förutsättningar för mycket goda lokaler för öringen att leka i.

4(5) Dagvatten Ökad trafikintensitet påverkar halten av föroreningar På det befintliga vägnätet är årsdygnstrafiken 14 000 fordon/dygn i början av den aktuella vägsträckan. Prognosen för befintligt vägnät år 2040, med norra länken utbyggd, är 17 500 fordon/dygn. Den kommande trafikintensiteten bedöms medverka till en föroreningsgrad med måttliga till höga halter av föroreningar i dagvattnet. Känsliga vattendrag Lokalvägen kommer att beröra Bäsjöbäcken i dess nedre del. Dessutom kommer E20 att korsa två av biflödena. Även Bäsjöbäckens källområden vid Holmen kommer att beröras av den nya sträckningen. Bäcken har höga naturvärden bland annat som lokal för fisk som öring och Elritsa men även för fågel som Kungsfiskare. Vattendraget bedöms vara ett av de som är mest akuta att åtgärda för att säkerställa stammen av Mjörnöring. (Naturcentrum, Biotopkarteringar i Säveån (2011-2012)). Eftersom Bäsjöbäcken befinner sig i ett exponerat läge i förhållande till E20 med också i förhållande till den planerade utbyggnaden av Borgens industriområde finns det risk för en sammataget mycket hög påverkan på ett mycket känsligt vattendrag. Den nya sträckningen av E20 berör Risabäcken som är ett biflöde till Galtaledsbäcken. Galtaledsbäcken har ett högt naturvärde. Stor öring uppges ha lekt i bäcken och på en inventerad sträckan bedömdes potentialen som god för att skapa en bra lokal för Mjörnöring. Både Bäsjöbäcken och Risabäcken är små vattendrag med låga flöden. De har eller har haft lokaler med förekomst av rödlistade arter. Det bedöms det som nödvändigt med åtgärder för att skydda som mycket känsliga vattendrag. De nämnda vattendragen mynnar i Säveån och inverkar därför indirekt på Säveåns miljökvalitetsnorm måttlig ekologisk status. En utbyggnad av E20 måste innefatta åtgärder som medverkar till att förbättra miljökvalitetsnormen. Olycksrisk I trafikverkets samrådsdokument står det att läsa: Att skapa längre rinntider kan bli aktuellt och kan göras på olika sätt. Hantering av vägdagvatten och beredskap för olyckor med farligt gods kommer bland annat att utgå från dessa förhållanden då åtgärder tas fram. Miljöskyddsnämnden bedömer att det behöver utredas hur vägdagvatten ska hanteras och vilken beredskap som finns för att hantera olyckor med transporter av bränsle och farligt gods. Kommunens dagvattenplan Dagvatten från trafikplatser, starkt trafikerade leder som E20 renas, då det finns risk för olje- eller kemikaliespill. E20 hör till de vägar med hög trafikbelastning förbi tätorten som bedöms kräva behandling av dagvatten med hänsyn till antalet fordon/dygn. (Alingsås dagvattenplan del 2, Riktlinjer). I dagvattenplan anger man utifrån analyser av slammet i Alingsås reningsverk att dagvatten från sådana leder bör renas genom oljeavskiljning, sedimentering och/eller slamavskiljning. Miljöskyddsnämnden anser också att avstängningsmöjlighet bör finnas på alla utsläppsplatser för att kunna stävja påverkan på miljön vid eventuella olyckor. I de lägen där E20 står i kontakt med mycket känsliga ytvattenrecipienter bedöms det nödvändigt att lägga extra vikt vid reningen för att ta hand om sediment, oljor och andra specifika substanser som tungmetaller. Reningen bör vara uppbyggd för att hantera både luft- och vattenburna föroreningar. Miljöskyddsnämnden gör

5(5) bedömningen att när utsläppen berör mycket känsliga vattendrag bör det utredas vilka alternativa recipienter som finns för utsläppen. 5.2 Miljö och hälsa, Konsekvenser för hälsa och säkerhet, Buller Projektet kommer att innebära en väldigt mycket bättre ljudmiljö för många av dem som bor nära nuvarande E20. Dock kommer några fåtal hus få en försämrad ljudmiljö. Miljöskyddnämnden förutsätter att Trafikverket kommer att kunna skydda dessa bostäder så att riktvärdet för nybyggnation inte överskrids. Skulle så inte vara fallet för samtliga bostäder kommer dock miljöskyddsnämnden att behöva få in underlag från Trafikverket om hur man har räknat och resonerat för att komma fram till att det inte är samhälsekonomiskt rimligt att nå riktvärdena för de eventuella hus som återstår. För de hus som får oturen att hamna mellan den gamla E20 och nya E20 anser miljöskyddsnämnden att man från Trafikverkets sida bör vara mycket lyhörd för de boendes önskemål om bullerskyddande åtgärder även om bullernivåerna i sig inte skulle motivera några särskilda åtgärder. Framförallt beror denna synpunkt på att störningen från buller är subjektiv och påverkas till stor del av hur vi upplever vår situation, att bli instängd mellan två större bullrande vägar kan upplevas som mycket störande för de boende även om bullernivåerna i realiteten har gått ner. För Miljöskyddsnämnden John Thorbäck Miljöskyddsinspektör Sign: Kopia till: Akten Delegationsbeslutspärm goteborg@trafikverket.se