Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2012 Arbetsterapeutiska gruppaktiviteters inverkan på hälsan hos personer med psykisk ohälsa En litteraturöversikt Impact of occupational therapy group activities on the health of people with mental illness A literature review Författare: Anna Fredén Julia Nordin
1 SAMMANFATTNING Psykisk ohälsa är idag den näst största orsaken till sjukdom i Sverige och påverkar aktivitetsutförandet negativt inom flera områden. Vanliga begränsningar i vardagen för personer med psykisk ohälsa är bland annat en begränsad initiativförmåga och svårigheter med det sociala samspelet. Sedan arbetsterapeutsyrkets start har gruppaktiviteter använts som intervention inom psykiatrin. Det unika med arbetsterapeutiska gruppaktiviteter är dess fokus på meningsfull aktivitet, vilket används som ett redskap för att främja personers hälsa. I gruppaktiviteten får deltagarna exempelvis möjlighet att utveckla sin sociala förmåga, som kan bidra till ökad delaktighet i vardagen. Syftet med detta arbete var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva arbetsterapeutiska gruppaktiviteters inverkan på hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Litteraturöversikt användes som metod, för att kunna kartlägga kunskapsfältet inom detta område. 11 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att deltagande i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter hade inverkan på hälsan på flera olika sätt. Denna litteraturöversikt resulterade i följande fem teman: positiv inverkan i stunden, utvecklade färdigheter, positiv inverkan i ett längre perspektiv, minskade symtom samt olika grad av inverkan på hälsan. Arbetsterapeutiska gruppaktiviteter bidrog till ökad hälsa inom följande aspekter; mental hälsa, social hälsa, biomedicinsk hälsa samt en beteendemässig och arbetsterapeutisk syn på hälsa. Denna litteraturstudie bidrog med kunskap som är värdefull för det kliniska arbetet inom arbetsterapin. Med ökade krav på evidensbaserad vård är det viktigt att veta att de behandlingsmetoder som används är effektiva. Det framkom i studien att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter uppnår sitt syfte och är en effektiv behandlingsmetod. Sökord: Mental disorder; Occupational therapy; Psychotherapy, group
2 ABSTRACT Today, mental illness is the second leading cause of disease in Sweden and affects occupational performance negatively in several areas. Common limitations during daily life for people with mental illness are difficulties taking the initiative to carry out everyday routines and activities, but also problems with social interaction. Since the start of the profession of occupational therapy, group activities have been used as an intervention in psychiatry. The uniqueness of occupational therapy group activities is its focus on meaningful activity as a tool to promote people's health. Within the group activity, participants get the opportunity to develop their social skills, which may contribute to increased participation in everyday life. The aim of this thesis was to describe the impact of occupational therapy group activities on the health of people with mental illness, based on scientific literature. In order to map the field of knowledge in this area, a literature review was made. 11 scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed by qualitative content analysis. The results showed that participation in occupational therapy group activities affected the health of people with mental illness in several ways. This literature review resulted in the following five themes: positive impact in the moment, developed skills, long term positive impact, reduced symptoms and degree of influence. Occupational therapy group activities contributed to improved health in the following aspects: mental health, social health, biomedical health and a behavioral and occupational therapy approach to health. This study contributes with knowledge that is valuable for the clinical work in occupational therapy. With increasing demands for evidence-based care, it is important to make sure that the treatments used is effective. This study showed that the occupational therapy group activities serve their purpose and is effective in the treatment of people with mental illness. Key words: Mental disorder; Occupational therapy; Psychotherapy, group
3 INNEHÅLL 1.0 INLEDNING... 5 2.0 BAKGRUND... 6 2.1 Arbetsterapi och psykisk ohälsa... 6 2.2 Arbetsterapeutiska gruppaktiviteter... 7 2.2.1 Skapande aktiviteter... 8 2.3 Hälsobegreppet... 9 2.4 Sammanfattning av bakgrund... 10 3.0 SYFTE... 12 4.0 METOD... 12 4.1 Design... 12 4.2 Litteratursökning... 12 4.2.1 Urval... 12 4.2.2 Datainsamling... 13 4.3 Databearbetning... 15 4.4 Etiska aspekter... 16 5.0 RESULTAT... 17 5.1 Positiv inverkan i stunden... 17 5.1.1 Bli aktiv och glömma problem... 17 5.1.2 En upplevelse av flow... 18 5.1.3 Emotionell inverkan... 18 5.1.4 Gruppinteraktionens betydelse... 19 5.2 Utvecklade färdigheter... 20 5.2.1 Processfärdigheter... 20 5.2.2 Sociala färdigheter... 21 5.2.3 Förändrat aktivitetsutförande... 22 5.3 Positiv inverkan i ett längre perspektiv... 23 5.3.1 Inverkan på livssituationen... 23 5.3.2 Förståelse för sig själv... 24 5.3.3 Ökat självförtroende... 25 5.4 Minskade symtom... 26 5.5 Olika grad av inverkan på hälsan... 26 5.6 Konklusion av resultatet... 27 6.0 DISKUSSION... 28
4 6.1 Resultatdiskussion... 28 6.1.1 Mental hälsa... 28 6.1.2 Social hälsa... 31 6.1.3 Arbetsterapeutisk och beteendemässig syn på hälsa... 31 6.1.4 Biomedicinsk syn på hälsa... 33 6.1.5 Olika grad av inverkan på hälsan... 33 6.2 Metoddiskussion... 34 6.2.1 Diskussion om datainsamling och urvalskriterier... 34 6.2.2 Kvalitetsdiskussion... 37 6.2.3 Dataanalys... 38 6.2.4 Etiska aspekter... 38 6.2.5 Trovärdighet... 39 6.3 Förslag på studier... 39 7.0 SLUTSATS... 41 REFERENSER... 42 BILAGOR... 45
5 1.0 INLEDNING Enligt Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet (2012) har den psykiska hälsan de senaste åren försämrats. Psykisk ohälsa är idag den näst största orsaken till sjukdom i Sverige och leder till många långtidssjukskrivingar (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2005a). Sveriges kommuner och Landsting (2012) beskriver psykisk ohälsa som ett övergripande begrepp som innefattar psykiska besvär och psykisk sjukdom. Vanliga konsekvenser för individer som lever med psykisk ohälsa är bland annat svårigheter med det sociala samspelet och en begränsad initiativförmåga. Detta leder ofta till svårigheter i vardagen och att delta i samhället (Eklund, 2010a) vilket många gånger leder till ett ensamt och socialt begränsat liv (Sandlund, 2005). Folkhälsoinstitutets mål för ökad psykisk hälsa innefattar att förbättra personers sociala förmåga och öka delaktigheten i vardagen. För personer med psykisk ohälsa handlar det om att ta bort de hinder som uppstår till följd av sjukdomen och på så sätt bidra till ökad livskvalité efter deras önskemål (Argentzell & Leufstadius, 2010). Arbetsterapeuter använder aktivitet som ett redskap för att främja personers hälsa och grundas på antagandet att människan är en aktiv varelse och att aktivitet påverkar hälsan (Christiansen & Townsend, 2010). Arbetsterapeuters kunskap om hur aktivitetsutförandet påverkar delaktighet och livskvalité är en viktig del i arbetet för en ökad psykisk hälsa. Inom psykiatrin finns en lång tradition av att använda gruppaktiviteter som en arbetsterapeutisk intervention (Bruce & Borg, 1987). Det som är unikt med arbetsterapeutiska gruppaktiviteter är dess fokus på meningsfull aktivitet (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). I gruppaktiviteten får deltagarna exempelvis möjlighet att utveckla sin sociala förmåga, som kan bidra till ökad delaktighet i vardagen (Eklund, 2010a). Arbetsterapeutiska gruppaktiviteter kan på så sätt vara ett redskap för att uppnå Folkhälsoinstitutets mål för ökad psykisk hälsa. Utifrån detta anser författarna till denna litteraturstudie att det är intressant att titta närmare på hur sambandet mellan aktivitet och hälsa ser ut i verkligheten. I denna uppsats vill författarna därför undersöka hur den vanligt förkommande arbetsterapeutiska interventionen, gruppaktiviteter, inverkar på hälsan hos den växande gruppen av personer med psykisk ohälsa.
6 2.0 BAKGRUND I bakgrunden presenteras de olika komponenter som bygger upp frågeställningen i detta arbete. Här beskrivs viktiga begrepp och teorier om psykisk ohälsa och arbetsterapi, gruppaktiviteter och hälsa samt hur det relaterar till detta arbete. Bakgrunden avslutas med en sammanfattning och en beskrivning av forskningsområdet. 2.1 Arbetsterapi och psykisk ohälsa Inom psykiatrin är arbetsterapeuters fokus de dagliga aktiviteterna och att främja klienters deltagande i aktivitet. Det arbetsterapeutiska arbetet handlar om att stödja klienterna till ett meningsfullt liv. Arbetet grundar sig på tanken att aktivitet påverkar hälsan och att varje person till grunden är aktiv. Aktivitet används därför som ett redskap i arbetet med att påverka hälsan positivt (Argentzell & Leufstadius, 2010). Arbetsterapi inom psykiatrin syftar till att träna eller kompensera för de svårigheter att utföra dagliga aktiviteter som personer med psykisk ohälsa kan uppleva. I fokus är att klienten ska kunna utföra de aktiviteter som den anser är meningsfull (Argentzell & Leufstadius, 2010). Vanliga begränsningar i vardagen kan vara svårigheter att ta initiativ till att genomföra vardagliga rutiner och aktiviteter (Eklund, 2005). Enligt Bejerholm och Eklund (2005) visar flera studier att det är vanligt att de aktiviteter som utförs påbörjas på grund av basala behov, exempelvis hunger eller röksug. Sandlund (2005) menar att flera studier visar att en stor del av personer med en schizofrenidiagnos har kognitiva funktionsnedsättningar, såsom bristande uppmärksamhet, svårt med arbetsminne, språk och perception. Andra svårigheter som påverkar aktivitetsutförandet för personer med psykisk ohälsa är en ökad stresskänslighet, en ökad psykisk sårbarhet och inlärningssvårigheter. De psykiska funktionerna och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter kan även påverkas negativt av den medicinska behandling som är vanligt vid psykisk sjukdom, då en ökad trötthet och depression ofta är en vanlig följd (Sandlund, 2005). En annan grundsten i det arbetsterapeutiska arbetet inom psykiatrin är att arbeta för att klienten ska vara socialt delaktig (Argentzell & Leufstadius, 2010). Enligt Eklund (2010a) är det vanligt att individens sociala samspel påverkas negativt, vilket leder till svårigheter i vardagen och att delta i samhället. Endast 10-15 % av personer med en allvarlig psykisk sjukdom har ett arbete (Bejerholm & Eklund, 2005). En följd av de psykiska svårigheterna är ofta ett ensamt och socialt begränsat liv (Sandlund. 2005). Bejerholm och Eklund (2005)
7 poängterar dock att det finns en stor variation inom denna patientgrupp och att en psykisk diagnos inte automatiskt medför en inaktiv livsstil. Enligt Skärsäter (2010) har psykisk sjukdom biologiskt och psykosocialt orsakssamband. Vilka symtom som uppstår vid psykisk ohälsa skiljer sig beroende på vem som drabbas och var i livet personen är. Hur sjukdomen upplevs och vilka symtom som visas beror även på vilken kulturell bakgrund personen har. 2.2 Arbetsterapeutiska gruppaktiviteter Enligt Eklund (2010a) har gruppaktiviteter använts som en arbetsterapeutisk intervention inom psykiatrin ända sedan professionens start. Varje människa är en del av en social kontext vilket är grundläggande i vardagslivet. Psykisk ohälsa påverkar individens sociala samspel negativt, vilket leder till svårigheter att delta i samhället och i vardagen. Genom arbetsterapeutiska gruppaktiviteter får deltagarna möjlighet att öva på att hantera sociala sammanhang i en mindre miljö. Eklund (2010a) tar även upp aspekten av att dela erfarenheter och upplevelser med andra och komma till insikt att andra har liknade problem. Genom att vara i en grupp kan deltagarna inspirera och uppmuntra varandra till att utvecklas. Eklund (2010a) menar att de arbetsterapeutiska grupperna skiljer sig från andra typer av gruppterapier genom dess fokus på aktivitet och att aktiviteten är ett redskap för gruppens interaktion. En annan viktig aspekt av arbetsterapeutiska gruppaktiviteter är fokus på att aktiviteten ska vara meningsfull för deltagaren (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Eklund (2010b) menar att det finns två huvudtyper av arbetsterapeutiska grupper, den uppgiftsorienterade och den stödorienterade. Den uppgiftsorienterade gruppen beskrivs som att utveckla färdigheter kopplade till en specifik uppgift i det dagliga livet. Den stödorienterade gruppen däremot har syftet att utveckla kommunikation och uttrycka, dela och bearbeta upplevelser och känslor (Eklund, 2010b, s. 201). Den uppgiftsorienterade gruppen har enligt Eklund (2010c) det tydliga syftet att lära sig att utföra en specifik aktivitet. Det kan tillexempel vara att delta i en matlagningsgrupp för att lära sig att laga mat. Enligt Eklund (2010b) har den stödorienterade gruppen däremot har ett annat syfte än själva aktiviteten och det handlar om att utveckla färdigheter som behövs i en aktivitet (Eklund, 2010c). Syftet kan exempelvis vara att få en ökad samarbetsförmåga eller struktureringsförmåga. Enligt Eklund (2010c) kan samma gruppaktivitet ha inslag av de båda metoderna.
8 Eklund (2010c) beskriver att uppgiftsorienterade gruppaktiviteter vanligtvis är lättare att motivera för klienten, eftersom det finns en synlig koppling till en aktivitet i det dagliga livet. Aktiviteten har ett värde i sig då klienten får öva på en aktivitet som den anser är viktig. Stödorienterade gruppaktiviteter kan däremot vara svårare att motivera eftersom de kan ha ett mindre tydligt syfte för klienten. Eklund (2010c) lyfter därför fram vikten av att arbetsterapeuten är tydlig med aktivitetens syfte för att klienten ska känna sig motiverad. Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) beskriver att deltagandet i arbetsterapeutiska grupper kan ske på två olika sätt, antingen individuellt i grupp eller i en interaktiv grupp, där syftet är att gruppdeltagarna genom samarbete skapar någonting tillsammans. Valet av gruppform bör göras utifrån varje klients unika behov och vilken behandling som är aktuell för klienten. Enligt Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) är de båda gruppformerna inte statiska utan klientens deltagande i gruppen kan förskjutas mer eller mindre åt det ena eller andra hållet. Individuellt i grupp beskrivs som den vanligaste formen av skapande aktivitetsgrupp. Flera klienter finns i rummet men arbetsterapeuten väljer aktiviteter och skapande övningar som stimulerar klienterna att arbeta individuellt. Gruppsessionen börjar och slutar tillsammans men däremellan fokuserar klienterna på sitt eget arbete (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). 2.2.1 Skapande aktiviteter Skapande aktivitet, såsom keramik, textil, skrift, målning och snickeri är en vanligt förekommande arbetsterapeutisk gruppaktivitetsform inom psykiatrin (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Enligt Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) finns det olika terapeutiska syften bakom att använda skapande aktivitet. Dels kan det handla om att själva skapandeprocessen och klientens upplevelse av görandet är i fokus, och att produkten har en mindre betydelse. Dels kan fokus vara på skapandet av en användbar produkt av något slag, till exempel att dreja en skål. Den skapande aktiviteten kan även ha till syfte att skapa någonting med ett estetiskt värde. Fokus ligger då främst på att skapa någonting vackert och inte nödvändigtvis någonting användbart (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Målet med de skapande aktiviteterna är att klienterna ska få möjlighet till större självkännedom, få undersöka känslor och upplevelser samt att få dela sina upplevelser och erfarenheter med andra (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Det kan exempelvis
9 handla om att klienten får öva sin samarbetsförmåga, att träna på att slutföra aktiviteter och stärka sin självkänsla. Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) menar att det är vanligt att skapande aktivitetsövningar genomförs på ett sätt som uppmuntrar till både verbaloch icke-verbal kommunikation. Skapande aktivitet används enligt Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) oftast som ett redskap för att uttrycka eller kommunicera något (s. 219). För de klienter som har svårt för att uttrycka känslor och erfarenheter verbalt, kan skapandet av exempelvis en bild hjälpa till att kommunicera och reflektera på ett annat sätt. Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) menar även att skapandet kan fungera som en utgångspunkt för verbal kommunikation mellan klienten och arbetsterapeuten (s. 221) och genom det kan arbetsterapeuten hjälpa klienten att hitta nya sätt att hantera sin vardag. 2.3 Hälsobegreppet Hälsobegreppet är ett centralt begrepp i detta arbete. Eftersom det kan tolkas på flera sätt redogörs här för olika synsätt. Avslutningsvis beskrivs hur hälsobegreppet definieras och används i denna studie. En av de mest citerade definitionerna av hälsa är World Health Organizations definition som lyfter fram att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och funktionshinder, och att hälsa handlar om fysisk, mental och socialt välmående (World Health Organization, 2012). Labonte (1993) beskriver hälsa utifrån tre synsätt, det medicinska, beteendemässiga och socio-miljömässiga. Det medicinska synsättet ser på hälsa utifrån ett biomedicinskt perspektiv där hälsa definieras som frånvaro av sjukdom. Hälsan förbättras genom mediciner eller behandling på sjukhus för att förbättra sjukdomstillståndet. Det beteendemässiga perspektivet beskriver Labonte (1993) utifrån fysisk funktionsförmåga och fysiskt välmående. Utifrån detta perspektiv handlar hälsa om vad en person gör. Ageranden som leder till dålig hälsa kan vara rökning, droger, bristande motion eller dålig strategi att hantera stress. Ohälsa förebyggs genom utbildning, marknadsföring och riktlinjer i samhället som stödjer en hälsosam livsstil. Labonte (1993) beskriver det socio-miljömässiga perspektivet utifrån sociala relationer såsom familj, vänner och samhälle. Personer som är fattiga, arbetslösa, utsätts för föroreningar och arbetar under svåra förhållanden är i riskzonen för att få dålig hälsa. Ohälsa förebyggs genom att skapa hälsosamma miljöer och livsstilar (Labonte, 1993).
10 Medin och Alexandersson (2000) beskriver i sin litteraturstudie hälsobegreppet. De menar att den holistiska synen på hälsa definieras som en människas förmåga att kunna utföra det som är viktigt för henne, utifrån sina förutsättningar och att hänsyn måste tas till individen som helhet. Enligt Medin och Alexandersson (2000) definierar olika teorier oftast hälsa i allmänhet, eller med fokus på den kroppsliga hälsan. De presenterar dock Tenglands teori om mental hälsa, som utgår från ett holistiskt perspektiv. Enligt Medin och Alexandersson (2000) definierar Tengland mental hälsa som att individen har mental förmåga att, givet rimliga förutsättningar, socialt, kulturellt och ekonomiskt, kunna förverkliga sina vitala mål (s. 51). De beskriver även att Tengland menar att mental hälsa innefattar en persons kognitiva förmågor samt en social kompetens som behövs för att lösa olika situationer och kunna kommunicera med omgivningen. Arbetsterapeuters syn på hälsa kommer från aktivitetsvetenskapen. Den utgår ifrån att det finns ett samband mellan aktivitet, hälsa och välbefinnande och att individens deltagande i meningsfull aktivitet leder till ökad hälsa och välbefinnande (Christiansen & Townsend, 2010). En annan utgångspunkt är att människan i grunden är en aktiv varelse, vilket bidrar till att individen påverkas av sitt aktivitetsutförande. Det innebär att hälsan påverkas av de aktiviteter som människan utför. En viktig del för att främja en god hälsa är att ha balans mellan aktivitet och avkoppling (Christiansen & Townsend, 2010). För att få en bred bild av hur gruppaktiviteter inverkar på hälsan utgår denna litteraturstudie från alla ovanstående definitioner av hälsa. Författarna till denna litteraturstudie anser att hälsa kan uppstå under aktiviteten och/eller hålla i sig under en längre tid efteråt. På så sätt inkluderas flera olika aspekter av hälsa och kan ge en vidare kunskap om interventionens inverkan på hälsa. 2.4 Sammanfattning av bakgrund Gruppaktiviteter har använts inom psykiatrin sedan professionens start (Bruce & Borg, 1987). Arbetsterapi inom psykiatrin syftar till att stödja klienternas deltagande i meningsfulla aktiviteter (Argetzell & Leufstadius, 2010). Det görs genom att använda aktivitet som ett redskap för att främja hälsa. Arbetet grundar sig i aktivitetsvetenskapen som utgår ifrån att det finns ett samband mellan aktivitet, hälsa och välbefinnande och att individens deltagande i meningsfull aktivitet leder till ökad hälsa och välbefinnande (Christiansen & Townsend, 2010). Utifrån detta anser författarna i denna litteraturstudie att det är intressant att titta
11 närmare på hur sambandet mellan aktivitet och hälsa ser ut i verkligheten. I denna uppsats undersöks därför hur den vanligt förkommande arbetsterapeutiska interventionen, gruppaktiviteter, inverkar på hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Det har tidigare inte gjorts någon litteraturöversikt om gruppaktiviteters inverkan på hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Därför är det relevant att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa befintlig kunskap inom detta område. En tidigare litteraturöversikt som undersökte effekter av konst som arbetsterapeutisk gruppaktivitet kom fram till att forskningen tenderar att undersöka varför arbetsterapeuter använder bildterapi, snarare än dess behandlingseffekter (Lloyd & Papas, 1999). Sedan den litteraturstudien genomfördes har det gjorts flera studier om behandlingseffekterna av arbetsterapeutiska gruppaktiviteter. Utifrån detta är det extra viktigt att sammanställa tidigare forskning och få en samlad bild av kunskapsläget inom detta område. Det ställs krav på att arbetsterapeuter ska arbeta evidensbaserat för att garantera en vård som är av god kvalité och kostnadseffektiv. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2005b) menar att arbetsterapeutiska behandlingsmetoder bör granskas och utvecklas och att det är viktigt att arbetsterapeuter håller sig uppdaterade om den senaste forskningen. Detta arbete kan vara en del i utvärderingen av behandlingsmetoder då resultatet ger kunskap om hur arbetsterapeutiska gruppaktiviteter inverkar på hälsan. Därmed kan denna litteraturstudie bidra med kunskap om det är en effektiv behandlingsmetod.
12 3.0 SYFTE Syftet med detta arbete var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva arbetsterapeutiska gruppaktiviteters inverkan på hälsan hos personer med psykisk ohälsa. 4.0 METOD I metodavsnittet presenteras den forskningsmetod som ligger till grund för detta arbete. Det redogörs även för hur det empiriska materialet valts ut samt hur det har analyserats. Avslutningsvis presenteras de etiska aspekter som tagits hänsyn till i arbetet. 4.1 Design Utifrån studiens syfte valde författarna att göra en litteraturöversikt. Friberg (2006) och Forsberg och Wengström (2008) menar att litteraturöversikter används för att kartlägga kunskapsfältet inom ett visst område. Friberg beskriver att med hjälp av litteraturöversikten skapas kunskap som är viktigt för det kliniska arbetet och kan påverka verksamheten. Litteraturöversikten ger även en inblick i vad som tidigare studerats och inom vilka områden det behövs mer forskning, vilket är viktigt för det kliniska arbetet (Friberg, 2006). Denna studie kan bidra med kunskap om hur arbetsterapeutiska gruppaktiviteter inverkar på hälsan hos personer med psykisk ohälsa och om denna intervention är en effektiv behandlingsmetod. 4.2 Litteratursökning Under denna rubrik beskrivs tillvägagångssättet vid urvalet av det empiriska materialet samt hur sökningen av detta gjordes. 4.2.1 Urval I enlighet med Friberg (2006) har både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar använts i denna litteraturstudie, för att på så sätt få större möjlighet att kunna kartlägga det valda forskningsområdet. De urvalskriterier som valts för de vetenskapliga artiklarna är att de ska behandla arbetsterapeutiska gruppaktiviteter inom psykiatrin, då arbetsterapeutiska grupper skiljer sig från andra typer av gruppterapier (Eklund, 2010a). Samtalsgrupper eller utbildningsgrupper som leds av en arbetsterapeut exkluderas eftersom de inte är
13 aktivitetsgrupper. Det ska vara vetenskapliga artiklar skrivna på engelska sedan januari 1990. På så sätt inkluderas fler relevanta artiklar inom detta område och ger en bredare bild av kunskapsläget. Behandlingen av barn och vuxna skiljer sig åt och därför begränsades denna studie till endast vuxna personer. De vetenskapliga studierna ska därför inkludera vuxna personer med psykisk ohälsa. De vetenskapliga artiklarna behöver nödvändigtvis inte studera gruppaktiviteters hälsoeffekter. Däremot ska de visa på behandlingseffekter som på något sätt relaterar till denna studies breda definition av hälsa. Artiklarna kan exempelvis studera behandlingseffekter av arbetsterapeutiska gruppaktiviteter och/eller deltagarnas erfarenheter av att delta i dessa grupper. Inklusionskriterier: Artiklar som behandlar arbetsterapeutiska gruppaktiviteter inom psykiatrin Artiklar som innefattar vuxna personer med psykisk ohälsa Artiklar som har en kvalitativ eller kvantitativ metod Artiklar publicerade sedan januari 1990 Artiklar som lyfter fram effekter av behandlingen och deltagarnas erfarenheter av att delta i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter Exklusionskriterier: Artiklar som fokuserar på samtals- eller utbildningsgrupper ledda av arbetsterapeuter Artiklar som fokuserar på gruppaktiviteter som inte leds av en arbetsterapeut 4.2.2 Datainsamling För att finna de vetenskapliga artiklar som finns inom området för studiens syfte har det gjorts systematiska sökningar i databaser som innehåller vetenskapliga artiklar inom arbetsterapi och psykiatri. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo med olika kombinationer av följande MeSH-termer; human activities, mental disorder, mental health, mentally ill persons, psychiatry, psykotherapy, group och occupational therapy. För att få ett mer relevant sökresultat utifrån ett aktivitetsperspektiv gjordes även sökningar med andra sökord som inte är MeSH-termer: activity, creative activities och group therapy. Någon sökning med termen hälsa gjordes inte eftersom det blir en för snäv sökning och de artiklar som används inte nödvändigtvis fokuserar på endast hälsa.
14 Sökningen avgränsades till artiklar publicerade från år 1990 och fram till år 2012. Avgränsningar gjordes även till att det skulle vara artiklar skrivna på engelska och med ett tillgängligt abstract, för att kunna avgöra om artikeln verkar relevant eller inte. Vid sökningen lästes abstract på de artiklar med en rubrik som kunde vara relevant utifrån studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Ibland kunde det avgöras redan utifrån abstractet om artikeln var relevant. Andra artiklar behövde läsas igenom i sin helhet för att deras relevans skulle kunna avgöras. En del artiklar som ansågs vara relevanta fanns inte tillgängliga i fulltext eller gick att få tag på kostnadsfritt via Karolinska Institutets universitetsbibliotek och föll därmed bort. De artiklar som ansågs relevanta och de artiklar som eventuellt var relevanta lästes igenom i sin helhet. Detta gjordes för att se om de fortfarande stämde överens med syfte och inklusions- och exklusionskriterier, samt för att kunna avgöra dess kvalitet (Friberg, 2006). Friberg (2006) presenterar ett antal frågeställningar för att kunna bedöma artiklarnas kvalitet och innehåll. Följande frågor valdes ut och applicerades på 22 artiklar: Kvalitativa studier: Vad är syftet? Är det tydligt formulerat? Hur är metoden beskriven? Hur är undersökningspersonerna beskrivna? Vad visade resultatet? Hur har författarna tolkat sitt resultat? Kvantitativa studier: Vad är syftet? Är det tydligt formulerat? Hur är metoden beskriven? Hur har urvalet gjorts? Vad visade resultatet? Hur har författarna tolkat sitt resultat? Metoddiskussion är resultatet generaliserbart? Frågor om bortfall och författarnas slutsatser lades även till. Granskningen resulterade slutligen i 11 relevanta artiklar. Artiklar som valdes bort visade sig exempelvis behandla gruppaktiviteter som inte leddes av en arbetsterapeut, samtals- eller undervisningsgrupper
15 eller där fokus låg på möjligheten att använda ett specifikt bedömningsinstrument inom psykiatrin. Artiklarna valdes bort på grund av att de inte stämde överens med studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarnas kvalité låg inte till grund för urvalet, men kommer att diskuteras under rubriken 6.2.2 Kvalitetsdiskussion, eftersom det kan ha betydelse för detta arbetets resultat. Av de relevanta artiklarna är två funna i PubMed, fyra i Cinahl och en i PsycInfo. Artikeln som fanns i PsycInfo hittades även i Cinahl. Fem av artiklarna hittades i referenslistor i olika vetenskapliga artiklar och böcker. För att se en sammanställning av vilka artiklar som funnits i respektive databas se bilaga 1. En sammanfattning över innehållet i de 11 artiklarna presenteras i en översiktstabell (se bilaga 2), med struktur från Friberg (2006). Friberg (2006) menar att det är viktigt att presentera innehållet på ett överskådligt sätt för att de som läser denna litteraturstudie ska kunna göra sig en uppfattning om rimliga artiklar valts med tanke på studiens syfte. De artiklar som ingår i denna studie är markerade med en stjärna i referenslistan för att göra det lättare att urskilja dem. 4.3 Databearbetning De 11 vetenskapliga artiklar som litteraturstudien bygger på analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket innebär att en sammanställning och tolkning av texterna görs (Lundman & Hällgren Granheim, 2008). Enligt Friberg (2006) innebär det att de artiklar som ingår i litteraturstudien jämförs genom att studera likheter och skillnader. Det sätt som ansågs passa denna studies syfte bäst var att jämföra studiernas resultat, vilket är det vanligaste tillvägagångssättet (Friberg. 2006). Granheim och Lundman (2004) beskriver att vid en kvalitativ innehållsanalys bör ställning tas till om analysen av texterna görs utifrån en manifest eller latent ansats. En manifest innehållsanalys valdes som utgångspunkt, vilket innebär ett mindre mått av tolkning och där fokus är på det som är synligt och uppenbart i innehållet. Det vill säga att blicken är mot det som står (Granheim & Lundman, 2004). Axelsson (2008) menar att den kvalitativa innehållsanalysen innebär att gå från helhet till delarna för sedan komma fram till en ny helhet, vilket är denna litteraturstudies slutgiltiga resultat. För att få en förståelse för helheten lästes samtliga studiers resultat igenom ett flertal gånger, för att på så sätt få en bild av dess innehåll (Friberg, 2006). Sedan lästes resultatets olika delar. Eftersom kvalitativa och kvantitativa studiers resultat inte presenteras på samma sätt gjordes detta något olika. När det gäller kvalitativa studier var fokus på de teman och
16 kategorier som finns i resultatet, medan i de kvantitativa studierna var fokus på de statistiska beräkningar som presenteras (Friberg, 2006). Axelsson (2008) poängterar vikten av att ta till vara de teman och kategorier som finns i artiklarna för att på så sätt bevara den information som är relevant utifrån respektive artikels syfte. I de kvalitativa studierna markerades därför de teman och kategorier som var relevanta utifrån studiens syfte. Information och citat i texterna markerades även och kodord antecknades (Lantz, 2007). När det gäller de kvantitativa studierna där det inte fanns teman eller kategorier, markerades endast den information som var relevant utifrån studiens syfte och kodord antecknades. Informationen från varje artikel fördes sedan in i en tabell, där information, citat och kodord sorterades in under teman och kategorier, om dessa fanns. Annars fördes endast relevant information och kodord in. Sedan gjordes kategorier för de artiklar där sådana saknades. Nästa steg var att jämföra likheter och skillnader i de vetenskapliga studiernas resultat (Friberg, 2006) och på så sätt komma fram till en ny helhet. Detta gjordes genom att jämföra de olika teman och kategorier som framkommit i respektive studie. Sedan slogs teman och kategorier ihop och nya teman bildades där kodord och information från samtliga artiklar placerades in (Axelsson, 2008). 4.4 Etiska aspekter En risk som finns vid litteraturöversikter och som Forsberg och Wengström (2003) poängterar, är att för få studier väljs ut och att de studier som väljs överensstämmer med det som forskaren/författaren vill belysa. Detta skulle kunna medföra att studiens resultat påverkas och blir färgat av författarens egna åsikter och underliggande intressen. En annan etisk aspekt som måste beaktas är att forskaren inte styr det empiriska materialet för att få fram det som författaren vill belysa och på så sätt påverka studiens resultat. Widerberg (2002) menar att en positiv aspekt av litteraturstudier är att framställningen av det empiriska materialet inte är påverkningsbart då det är ett befintligt material. Däremot innebär litteraturstudier att materialet tolkas utifrån en subjektiv uppfattning och det är därför viktigt att vara tydlig med hur materialet analyserades.
17 5.0 RESULTAT Under denna rubrik presenteras resultatet av analysen av de vetenskapliga artiklarna. Resultatet redovisas i följande fem teman; positiv inverkan i stunden, utvecklade färdigheter, positiv inverkan i ett längre perspektiv, minskade symtom samt olika grad av inverkan på hälsan. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska gruppaktiviteters inverkan på hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Fokus är därför på de olika hälsoeffekterna och någon uppdelning görs inte efter olika gruppaktiviteter. De valda artiklarna studerar nödvändigtvis inte hälsoeffekter. Därför presenteras de delar av artiklarnas resultat som kan tolkas som hälsa utifrån denna litteraturstudies definition av begreppet hälsa. Som tidigare nämnts utgår denna litteraturstudie från flera definitioner av hälsa, för att på så sätt få en bred kunskap av interventionens inverkan på hälsan. 5.1 Positiv inverkan i stunden I de vetenskapliga artiklarna framkom det att de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna inverkade positivt på hälsan i stunden. Det framkom att gruppaktiviteterna ledde till att personer med psykisk ohälsa blev aktiva och glömde sina problem i stunden. Gruppaktiviteterna ledde även till en känsla av flow, vilket innebar en närvaro i aktiviteten och avkoppling. Personer med psykisk ohälsa påverkades även emotionellt av att delta i gruppaktiviteterna. Att den arbetsterapeutiska aktiviteten var i en grupp hade också positiv inverkan. Det visades genom att en känsla av isolering bröts vid deltagandet i gruppaktiviteten och en upplevelse av acceptans i gruppen. Det ledde även till en upplevelse av stöd, uppmuntran och hopp inför livssituationen. Personer med psykisk ohälsa upplevde även att de var behövda när de kunde hjälpa varandra i gruppen. 5.1.1 Bli aktiv och glömma problem Det framkom i de valda studierna att gruppaktiviteten i sig var en anledning för personer med psykisk ohälsa att gå upp ur sängen och gå hemifrån. Det ledde till att de gjorde någonting aktivt och kreativt och på så sätt fick en förbättrad hälsa (Eklund, 1997; Griffiths, 2008). Gruppaktiviteterna fungerade även som ett sätt att tillfälligt lämna eller glömma sina problem. Det framkom att engagemang i en aktivitet och att sysselsätta sig med någonting var bra för tankarna. Det hjälpte personer med psykisk ohälsa som deltog i gruppaktiviteter att tillfälligt sluta tänka på sina problem eller upptas av sina tankar (Eklund, 1997; Fieldhouse, 2003;
18 Griffiths, 2008; Perrins-Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000). I en artikel beskrevs gruppaktivitetens positiva inverkan på tankar på följande sätt: However they reported a deeper level of engagement in other activities which stimulated thoughts and replaced some negative thoughts (Griffiths, 2008, s. 58). Gruppaktiviteterna gav även en möjlighet att på ett avslappnat sätt diskutera sina svårigheter med arbetsterapeuten, innan de blev till problem (Griffiths, 2008). 5.1.2 En upplevelse av flow I de vetenskapliga artiklarna framkom det att en positiv känsla uppstod under engagemang i de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna. Författarna i artiklarna beskrev denna känsla som en upplevelse av flow. I gruppaktiviteterna gick personer med psykisk ohälsa upp i aktiviteten och glömde tiden, omgivningen och sina problem. Det framkom även att gruppaktiviteter ledde till en närvaro i stunden (Fieldhouse, 2003; Griffiths, 2008). Upplevelsen av flow beskrevs på följande sätt av Griffiths: Here a deeper level of engagement was experienced typical of a description of flow. Several people reported feeling absorbed describing it as burying in it (P8) or going back inside one s head (2008, s. 59). Det framkom i studierna att gruppaktiviteten bidrog till en annan känsla i kroppen, som hade positiv inverkan på välbefinnandet. Detta ledde till att en stabil mental hälsa kunde upprätthållas. Artiklarna beskrev att gruppaktiviteterna reducerade stress och skapade avkoppling (Griffiths, 2008; Lim, Morris & Craik, 2007;.Perrins-Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000). 5.1.3 Emotionell inverkan I de vetenskapliga artiklarna framkom det att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter hade en positiv emotionell inverkan på personer med psykisk ohälsa. Aktiviteten poesi ledde till en kontakt med tankar och känslor, genom att dessa skrevs ner i en dikt och sedan diskuterades tillsammans i gruppaktiviteten. Hilse, Griffiths och Corr (2007) menade i sin studie att personer med psykisk ohälsa på så sätt fick en större kontakt med sig själv igen, vilket ledde till en ökad hälsa. I studierna framkom även att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter bidrog till känslor som glädje och tillfredställelse (Eklund, 1996; Eklund, 1997; Perrins-Margalis,
19 Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). De positiva känslor som uppstod bidrog till att aktiviteterna som utfördes kändes meningsfulla (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009) och att personer med psykisk ohälsa som deltog i gruppaktiviteter fick en möjlighet att göra någonting som de personligen gillar (Griffiths, 2008). Att gruppaktiviteterna bidrog till glädje uttrycks i följande citat: The overall horticulture experience was found to be fun and enjoyable by all the participants. The participants found the activity enjoyable if their plants grew, if they were satisfied with the end product, or if it was novel to them. Throughout the entire six-week experience, all of the participants were observed laughing, smiling, and joking around with each other (Perrins-Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000, s. 26). 5.1.4 Gruppinteraktionens betydelse Det faktum att de arbetsterapeutiska interventionerna var i en grupp hade positiv inverkan på flera nivåer. I en studie beskrev författarna att känslan av att vara isolerad bröts av deltagandet i gruppaktiviteten (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Det framkom även att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter ledde till en känsla av acceptans och tillhörighet i gruppen och att personerna med psykisk ohälsa kunde vara sig själva i det sammanhanget (Eklund, 1997; Fieldhous, 2003; Griffiths, 2008; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). I en studie uttrycktes detta på följande sätt: You come here, and maybe you don t feel so good. But anyway, you are allowed to be yourself, you dare to come, you dare to do what you are supposed to do, it feels very safe to have someone who knows how it is, that you don t have to be perfect all the time, that s my safety (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009, s. 175). I de vetenskapliga studierna framkom det även att gruppaktiviteter ledde till delaktighet (Eklund, 1997; Fieldhouse, 2003; Falk-Kessler, Momich & Perel, 1991; Perrins- Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Personerna med psykisk ohälsa som deltog i gruppaktiviteter var i liknande situationer och kunde därför identifiera sig med varandra (Eklund, 1997). Enligt Perrins- Margalis, Rugletic, Schepis och Stepanski (2000) bidrog deltagandet i en arbetsterapeutisk odlingsgrupp till att personer med psykisk ohälsa delade intressen, erfarenheter och livsberättelser med varandra. Det framkom även i en studie att de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna bidrog till att personerna med psykisk ohälsa delade sina egna framsteg i gruppen, vilket ledde till en upplevelse av hopp för den egna situationen för de andra personerna (Falk-Kessler, Momich
20 & Perel, 1991). Även andra studier visade att deltagandet i gruppaktiviteter ledde till ett ökat hopp, utan att specificera på vilket sätt (Eklund, 1997; Fieldhouse, 2003). De vetenskapliga artiklarna visade att när personer med psykisk ohälsa delade sina erfarenheter och strategier med varandra i de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna, upplevdes detta som stödjande, motiverande och inspirerande (Eklund, 1997; Fieldhouse, 2003; Perrins- Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Det framkom även i studierna att gruppaktivitetens stödjande funktion ledde till att personer med psykisk ohälsa kände sig användbara i stunden (Fieldhouse, 2003; Perrins- Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Följande citat exemplifierar hur personerna i gruppaktiviteten bidrog till varandras framsteg: A sense of value as a human being and a feeling of being able to contribute to other groupmembers progress through interaction and exchange of thoughts and experiences developed (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). 5.2 Utvecklade färdigheter Det framkom i de vetenskapliga artiklarna att personer med psykisk ohälsa utvecklade olika färdigheter genom att delta i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter. Både specifika färdigheter för en aktivitet och processfärdigheter utvecklades. Processfärdigheter som utvecklades var förbättrad koncentration, ökad förmåga att göra val, sekvensering och problemlösning. De arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna ledde även till en ökad social hälsa för personer med psykisk ohälsa, genom att sociala färdigheter samt en förbättrad förmåga att ha relationer utvecklades. Detta visades genom en ökad kommunikativ förmåga, att sociala situationer hanterades lättare och att den sociala isoleringen bröts. I de vetenskapliga artiklarna framkom det även att de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna ledde till att personer med psykisk ohälsa förändrade sitt aktivitetsutförande när de hade utvecklat nya färdigheter. 5.2.1 Processfärdigheter Studierna visade att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter ledde till att personer med psykisk ohälsa förbättrade sin koncentrationsförmåga (Eklund, 1999; Fieldhouse, 2003; Griffiths, 2008). Andra processfärdighet som beskrevs i de vetenskapliga studierna är en ökad förmåga att göra val (Griffiths, 2008), att kunna uttrycka sin egen vilja, sina känslor, sätta gränser och be om hjälp (Eklund, 1996; 1999; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanhoff, 2009).
21 Sekvensering, det vill säga att kunna påbörja och avsluta en aktivitet, var en annan processfärdighet som utvecklades under gruppaktiviteten (Griffiths, 2008). Det framkom även att arbetsterapeutiska gruppaktiviteter bidrog till att personer med psykisk ohälsa utvecklade en ökad förmåga att ta initiativ till aktivitet, vilket grundade sig i att de fick en insikt om sambandet mellan hälsa och aktivitet (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Det visades även att personer med psykisk ohälsa lärde sig att bedöma sin egen kapacitet utifrån sina behov och resurser. Det bidrog till att förmågan att prioritera tid och energi utvecklades, sedan personer med psykisk ohälsa som deltog i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter hade accepterat att de måste sträva efter att uppnå balans (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Det framkom även i artiklarna att behandlingen resulterade i en förbättrad problemlösningsförmåga (Griffiths, 2008; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Genom de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna fick personer med psykisk ohälsa verktyg för att kunna hantera svårigheter i sin vardag. Sundsteigen, Eklund och Dahlin-Ivanoff (2009) menade att den ökade förmågan att hantera problem grundades i behandlingens balanserade fokus på sjukdom och att personerna med psykisk ohälsa som deltog i gruppaktiviteten lärde sig att se realistiskt på sin situation. Den nya förmågan att hantera problem beskrevs på följande sätt av Sundsteigen, Eklund och Dahlin-Ivanhoff: The ability to handle what happens in life had increased; problems along the way were more often seen as challenges and not so frightening. This made it possible to dare to be exposed to situations that were previously avoided. It was also easier to assess challenges and therefore to choose whether to meet a situation, avoid it or break out of it (2009, s. 177). I samma studie framkom det att förmågan att hantera svårigheter i vardagen på ett annat sätt och se nya möjligheter, ledde till att personerna med psykisk ohälsa som deltog i gruppaktiviteten kunde bryta ett tidigare destruktivt handlingssätt (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). 5.2.2 Sociala färdigheter Artiklarna visade att arbetesterapeutiska gruppaktiviteter ledde till att personer med psykisk ohälsa fick en ökad social kompetens. Bland annat tog sig detta uttryck genom att den kommunikativa förmågan förbättrades (Eklund, 1996; Lim, Morris & Craik, 2007; Hilse, Griffiths & Corr, 2007; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). En studie visade att
22 denna förbättring var signifikant (Eklund, 1999). Den kommunikativa förmågan innefattade bland annat att våga prata inför andra och att prata i en grupp (Eklund, 1996; Eklund, 1999) men även att våga tala om känslor och problem med andra (Eklund, 1996). De sociala färdigheterna som utvecklades under behandlingen ledde till att personer med psykisk ohälsa kände att de fungerade socialt med andra och att de vågade ta kontakt (Eklund, 1996; Eklund 1999). Det resulterade även i att det blev mindre energikrävande att delta i ett socialt sammanhang (Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Personer med psykisk ohälsa fick en ökad social kontakt med andra och den tidigare sociala isoleringen bröts (Eklund, 1996). I en artikel exemplifierades detta med följande citat: He has become very open, communicative, and social (Eklund, 1996, s. 233). Gruppaktiviteterna resulterade även i att förmågan att ha relationer utvecklades och att personer med psykisk ohälsa fick bättre sociala relationer (Buchain, Vizzotto, Henna Neto & Elkis, 2003; Eklund, 1996; Eklund, 1999). Enligt en studie blev kvalitén på relationerna signifikant bättre (Eklund, 1999). Exempel på relationer som nämns är vänskapsrelationer och parrelationer. Det framkom även i de vetenskapliga artiklarna att personer med psykisk ohälsa som deltog i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter fick vänskapsrelationer inom gruppen (Fieldhouse, 2003; Griffiths, 2008). 5.2.3 Förändrat aktivitetsutförande I de vetenskapliga studierna framkom det att personer med psykisk ohälsa förändrade sitt aktivitetsutförande efter att de deltagit i arbetsterapeutiska gruppaktiviteter, delvis som ett resultat av att nya färdigheter utvecklades (Buchain, Vizzotto, Henna Neto & Elkis, 2003; Eklund, 1999; Griffiths, 2008; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). I artiklarna framkom att personer med psykisk ohälsa lärde sig att hantera aktiviteter i det dagliga livet efter att de reflekterat över vad som hände under gruppaktiviteterna. På så sätt blev de medvetna om sina färdigheter. Möjligheterna blev då tydligare och de utvecklade en styrka att göra förändringar både när det gällde tanke och handling. Författarna i en vetenskaplig studie beskriver hur deras deltagare ville använda de nya färdigheterna i andra delar av livet: One or two participants were looking at using their new skills as a bridge to accessing other groups within the community (Griffiths, 2008, s. 61).
23 Enligt en studie skedde en signifikant förändring i den grad av hur personer med psykisk ohälsa använde sina färdigheter (Eklund, 1999) och enligt samma studie förändrades aktivitetsutförandet signifikant gällande deras vilja och vanor (Eklund, 1999). 5.3 Positiv inverkan i ett längre perspektiv De arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna inverkade på livssituationen hos personer med psykisk ohälsa Det framkom i de vetenskapliga artiklarna att gruppaktiviteterna bidrog till en annan syn på livet och en ökad stabilitet i livet. Personer med psykisk ohälsa fick en ökad energi och vågade utföra nya och fler aktiviteter, vilket ledde till en ökad aktivitetsförmåga. De arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna ledde även till en ökad mental hälsa då personer med psykisk ohälsa genom gruppaktiviteterna hittade en balans mellan tankar och känslor. Det framkom även att deltagandet i gruppaktiviteter gjorde att personer med psykisk ohälsa utvecklade en förståelse för sig själva och blev medvetna om sina förmågor. Även personernas självförtroende ökade. 5.3.1 Inverkan på livssituationen Det framkom i de vetenskapliga studierna att personer med psykisk ohälsa fick ett ökat välmående (Eklund, 1999; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009; Perrins-Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000). Det visade sig även att de arbetsterapeutiska gruppaktiviteterna ledde till att personer med psykisk ohälsa fick en annan inställning till livet, som framkom genom att de kände att de blev levande igen, fick en känsla av att livet var betydelsefullt och en känsla av att de levde ett normalt liv (Eklund, 1996; Eklund, 1999; Fieldhouse, 2003). I en vetenskaplig studie visade de statistiska mätningarna att interventionen inte hade en signifikant positiv inverkan på livskvalitén hos personer med psykisk ohälsa (Eklund, 1999). Däremot framkom det att flera personer med psykisk ohälsa uttryckte att de upplevde en positiv inverkan på livskvalitén (Eklund, 1999; Perrins-Margalis, Rugletic, Schepis & Stepanski, 2000). Det framkom även att deltagandet i arbetsterapeutisk gruppaktivitet bidrog till ökad stabilitet (Eklund, 1999), ökad energi och att personer med psykisk ohälsa kunde vara mer aktiva i andra delar av livet (Eklund, 1996; Eklund, 1999; Sundsteigen, Eklund & Dahlin-Ivanoff, 2009). Under behandlingen kände personerna i gruppaktiviteten att andra