Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.



Relevanta dokument
Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Manual för registrering i Svenskt Beroenderegister

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS.

Beroende och psykisk samsjuklighet

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Beroendevårdkedja Halland.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Antagen av Samverkansnämnden

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Behandling vid samsjuklighet

Blankett för samtycke

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Närsjukvårdsberedningen

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandlingsplanering

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Inledning

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Information om hemsjukvård

Sammanhållen journalföring

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Utveckling av psykosvården i Halland

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende

Beroendekliniken. i Göteborg

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Rutin fast vårdkontakt

Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister.

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser

Transkript:

Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister (SBR) är ett nationellt kvalitetsregister för den specialiserade beroendevården ett verktyg för att öka kvaliteten på din enhet och inom beroendevården i Sverige. Syftet är dels att öka kunskapen om behandlingseffekter och vårdkedjor, dels att öka utbytet av kunskap, metoder och resultat mellan verksamheterna inom beroendevården. Genom att Svenskt Beroenderegister följer patienterna i vårdkedjan, registrerar bakgrundsfaktorer och behandling, får du på ett enkelt och strukturerat sätt en överblick över din patientgrupp, vårdinsatser och effekten av dem samt en möjlighet att jämföra resultat. Det ger dig ett underlag för att utveckla nya vård- och behandlingsmetoder. Svenskt Beroenderegister utvecklas hela tiden och det är du som bidrar till utvecklingen genom att delta. Det är enklare än du tror. Du har redan alla svaren.

Jag mår mycket bättre idag men jag tror att jag kanske hade tur då när jag träffade den där läkaren. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bra helt enkelt. Till läkarna vill jag säga; lär från de bästa, lär från era patienter, de som lägger sina liv i era händer i hopp om att bli hjälpta. Ylva Augustinsson, patientföreträdare för projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister, SKL.

En unik möjlighet att utveckla kvaliteten i vården Nationella Kvalitetsregister är verktyg som ger oss unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. Därför stödjer man på statlig nivå utveckling och användning av kvalitetsregister. Alla kvalitetsregister innehåller uppgifter om problem, diagnos, behandling och resultat. Med hjälp av registren kan vi ständigt lära och förbättra, och de är oumbärliga i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Registren byggs upp av professionella yrkesmänniskor som själva har nytta av dem i sin arbetsvardag. Vad är Svenskt Beroenderegister? Svenskt Beroenderegister är ett kvalitetsregister för den specialiserade beroendevården. Det finns sedan snart tio år tillbaka nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården men fortfarande skiljer sig vårdinsatserna väsentligt mellan olika delar av landet. SBR gör det möjligt att samla in information och jämföra vårdresultat i olika delar av landet, och med dessa uppgifter som grund beskriva vad som inte fungerar så bra och vad som fungerar bäst. Varför ett beroenderegister? Det ska inte vara slumpen som avgör om en patient får bra vård. Alla människor som erbjuds beroendevård är olika och vården måste anpassas för att fungera för alla. Via beroenderegistret kan olika metoder jämföras, resultaten av kombinationer av metoder och behandlingar visas och vad som är bäst för varje individ bedömas. SBR är ett verktyg för att ständigt utveckla kvaliteten i beroendevården. För att hela tiden utveckla och bli lite bättre. Vad används uppgifterna till? Uppgifterna får bara användas till tre saker: 1) Utveckla och säkra kvaliteten inom vården. 2) Ta fram statistik. 3) Forskning inom hälso- och sjukvården. Det betyder bland annat att du i ditt dagliga arbete kan jämföra utfall mellan olika vårdenheter och inom er vårdenhet över en tidsperiod. Vem ska registrera? För att kvaliteten i register, och därmed utvecklingen av vården, ska bli den högsta möjliga ska alla enheter inom psykiatrin i Sverige som bedriver specialiserad beroendevård vara med. Själva registreringen görs på olika sätt, med patient eller utan patient, och kan göras av olika personer som är delaktiga i vården av patienten, det vill säga läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, terapeuter, sekreterare med flera. Vilka patienter gäller det? Alla personer som behandlas på sjukvårdsenheter (offentliga eller privata), för specialiserad utredning och behandling av alkohol- och/eller narkotikaberoende. Det inkluderar också lugnande, smärtstillande och prestationshöjande läkemedel. Även personer med huvuddiagnos F10-F19 som behandlas inom psykiatrisk specialistsjukvård, oberoende av driftsform, berörs av SBR. Varför ska jag delta? Du bidrar helt enkelt till en bättre beroendevård, för dig själv och dina patienter, deras anhöriga, din enhet, din region och alla andra vårdgivare inom beroendevården. Med uppgifterna i registret får vi ny kunskap om hur vi kan förbättra våra behandlingsmetoder. Med andra ord ju fler som deltar, desto bättre resultat och desto bättre vård. Måste mina patienter vara med i beroenderegistret? Det är helt frivilligt för patienten att vara med i beroenderegistret. Få tackar dock nej när de har fått information om nyttan med SBR.

Vem påverkar utvecklingen av beroendevården i Sverige? Det gör jag, genom att registrera i Svenskt Beroenderegister! Gunnel Ihrstedt, Sjuksköterska, Beroendecentrum i Örebro.

Den bästa vården för varje patient

Alla som arbetar med beroendevård behöver kunskap om metoder och resultat för att kunna jämföra och få svar på viktiga frågor. Vilka patienter med beroendeproblem får vilken vård? Hur är den vården organiserad? Vilka är resultaten? Hur fungerar samverkan mellan olika vårdgivare sjukvård, heldygnsvård, socialtjänst, öppenvård och primärvård? Den information vi får från dig och dina kolleger runt om i Sverige, och som samlas i SBR, ger kunskap om vad som passar bäst för olika patienter i olika situationer. Kan registret vara till nytta inom annan psykiatri i Sverige? Det finns många samband mellan beroende och annan psykiatrisk problematik. Majoriteten av alla dem som har problematisk konsumtion av alkohol och narkotika är som folk är mest och har inte någon primär psykiatrisk problematik. Omfattande och långvarigt bruk av alkohol och droger kan dock leda till både akuta och bestående psykiska problem. Ett annat viktigt samband är att de personer som primärt lider av psykiska problem, lättare utvecklar missbruk och beroende av droger. I de flesta psykiatriska diagnosgrupper är risken för beroende och missbruksutveckling större än i befolkningen i övrigt. Störst risk löper de som lider av allvarliga psykiatriska sjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom, där mer än hälften utvecklar missbruk eller beroende. Forskning visar också att beroende och psykiatriska sjukdomar ska behandlas samtidigt och integrerat. Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk kan leda till psykiska problem psykiska problem kan leda till missbruk. Ju allvarligare psykiatrisk problematik, desto större risk för att utveckla missbruk/beroende. Ju mer omfattande missbruk/ beroende, desto högre förekomst av psykiatrisk problematik. De psykiatriska problemen har ofta föregått missbruket, men förvärras av det på sikt. Var tredje person med missbruksproblem har någon gång försökt ta sitt liv. Förekomsten av ångest och depression är dubbelt så hög bland personer med missbruksproblem, jämfört med befolkningen som helhet. Personer som missbrukar narkotika har i högre grad psykiatrisk problematik än dem som missbrukar alkohol. De vanligaste psykiatriska tillstånden hos personer som missbrukar är depression, ångest och personlighetsstörning. Att samla in data på det här viset ger ökad kunskap om våra patienter och är en tillgång när vi jobbar mot våra mål. Reza Sheikhi, Specialistsjuksköterska i psykiatri, Beroendeavdelningen PIVA, Nyköping Alborn S-E (2012) Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet i Fahlke (red.) Handbok i Missbrukspsykologi. Stockholm: Liber.

Vilken är nyttan för mig och min enhet? Informationen i SBR kan användas och ge nytta på många sätt. Man får lättare och snabbare en överblick av sin enhet och sina patientgrupper. När en ny drog uppdagas kan information och kunskap spridas via SBR. Man kan följa upp nya arbetsmetoder, göra analyser och följa resultat under en längre tid. Det blir möjligt att se hur det går för patienterna och jämföra med andra behandlingsenheter. Genom att sammanställa data kan ni få en bra överblick av särskilda patientgrupper. Ni kan göra riktade beställningar och få rapporter om detaljer som är intressanta för den egna enheten. Diagnoser Antal patienter per diagnos utifrån substansgrupp Vilken är nyttan för mina patienter? Det yttersta syftet med SBR är att lära av andras erfarenheter, kunskaper och resultat för att kunna ge varje patient ännu bättre vård. Man kan på ett bättre sätt anpassa vården efter den aktuella situationen för varje patient. Annan psykisk sjukdom Andel patienter som vid sidan av beroende har annan sjukdom F10 50 5 148 26 982 F11 F12 40 48 317 F13 30 419 3094 F14 20 345 F15 10 F16 1738 F17 F18 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 >=70 Kvinnor Män F19 Exempel på statistik man få fram ur SBR Genom att registrera i SBR får varje enhet fram intressant data om sin patientgrupp. Jag tycker det är en fantastiskt bra möjlighet som kan inspirera till utvecklingsarbete. Lena Molin, Verksamhetsutvecklare, Beroendekliniken Göteborg

Hur gör jag? 1 2 Kontakta SBR för att ansluta till registret. Börja registrera. Antingen via SBR:s dataplattform eller direkt via patientjournalen (endast i vissa delar av landet). SBR innehåller som på de allra flesta enheter redan idag ställs till patienterna vid anamnesupptagning. En bra metod för att öka patientens delaktighet är att fylla i registret under besöket men det är även vanligt att göra det i efterhand. Det som ska registreras är till exempel bakgrundsfaktorer, diagnos och behandling. Uppgifterna kommer från patienten själv, från patientjournalen, från befolkningsregistret och från dig som behandlare. Patientinformation och sekretess Som vårdgivare måste du ge skriftlig patientinformation. För patienter som har allvarliga psykiska symptom, är starkt drogpåverkade eller har andra problem som gör det svårt för denne att ta ställning ska man avvakta med att introducera registret tills patienten kan tillgodogöra sig informationen. Hur fungerar sekretessen om min patients uppgifter? Patientens uppgifter är skyddade av sekretess. Det betyder att de bara får lämnas ut till forskning och statistiska sammanställningar efter sekretessprövning. Det måste vara helt säkert att varken patienten eller någon närstående kan ta skada på något sätt. Det går inte att identifiera patienten i statistik, forskningsrapporter och liknande sammanställningar. Det finns särskilda krav på säkerhet som bland annat innebär att man noga kontrollerar att ingen obehörig har tagit del av registret. Stockholms läns sjukvårdsområde är den myndighet som är högst ansvarig för att personuppgifterna i Svenskt Beroenderegister hanteras på rätt sätt. Hur länge finns uppgifterna kvar? Uppgifterna tas bort när de inte längre behövs för att utveckla beroendevården. Patienten kan när som helst begära att uppgifter tas bort ur registret. Vilken kontroll har patienterna på registret och hur kan de påverka det? Patienten kan avbryta sin medverkan när som helst. Patienten har rätt att få veta i vilka sammanhang registeruppgifter har använts. Om personuppgifter inte hanteras enligt personuppgiftslagen har patienten rätt till skadestånd. En gång per år kan patienten få veta vilka uppgifter som finns om dem i registret och har rätt att begära rättelse av felaktiga uppgifter. Det gör de genom att be om ett registerutdrag. Det kostar ingenting. Information om hur patienten går tillväga för att få svar på dessa frågor kring sekretess och kontroll finns i den skriftliga patientinformationen som ska överlämnas till patienten i samband med samtyckesförfrågan.

För mig är det en självklarhet att mina LARO patienter ska kunna se vilken kvalitet det är på vården. Och SBR visar på ett enkelt och tydligt vis just på detta. Markus Takanen, ST-läkare Metadonverksamheten, Beroendecentrum Stockholm

Ju fler som registrerar, desto bättre vård Svenskt Beroenderegister (SBR) är ett kvalitetsregister för att utveckla den specialiserade beroendevården. Här samlar vi information om patienternas olika livssituationer, vilka problem de har sökt för, vilken vård de har fått och resultatet av den. Med hjälp av informationen kan vi, och du, jämföra vården runtom i landet och se vad som inte fungerar så bra och vad som fungerar bäst, för att ge varje patient den bästa möjliga och individanpassade vården. Utvecklingen av beroendevård i Sverige är beroende av dig. Svenskt Beroenderegister (SBR) www.psykiatriregister.se Johan Franck Registerhållare, Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm Mer information: www.kvalitetsregister.se