Måltidprojektet Matglädje på äldre da r

Omsorgs- och socialförvaltningen Slutrapport: Måltidprojektet Matglädje på äldre da r i Ljusdals kommun 091027-100630 100901-100930 Projektledare Ninja Revelj Kock med Kandidatexamen i Restaurang och Måltidskunskap

Innehållsförteckning: Sammanfattning 1. Syfte och målsättning med projektet 2. Kartläggning på särskilda boenden 3. Utbildning på de särskilda boendena våren 2010 4. Uppföljning på de särskilda boendena våren 2010 5. Kursdagar för projektledaren 6. Insatser för ordinärt boende och hemtjänst 7. Presentation av projektarbetet och projektledaren kostansvarig/utvecklare 8. Inköp av äthjälpmedel och porslin 9. Utarbetande av rutiner och material 10. Samarbetspartners 11. Utvärdering och vidare arbete Bilagor 2

Sammanfattning Projektet som kostansvarig/utvecklare, Matglädje på äldre da r har pågått i två månader, på halvtid (november och december) hösten 2009 och sex månader på heltid under våren 2010 från januari till sista juni och en månad (september) under hösten. Under projekttiden har ansvarig besökt de 12 särskilda boendena som finns i Ljusdals kommun och funderat över möjliga lösningar/förbättringar. Projektledaren har observerat och kartlagt hur måltiden serveras och hur måltidsmiljön ser ut. Senare har detta sammanställts i sammanställningsunderlag till varje boende, sex boenden har fått sammanställningen presenterade för sig genom att ansvarig besökt dem. Under dessa besök har enhetschef, kostombud och sjuksköterska varit med och projektledaren har presenterat sammanställningen utefter hur den skrivits ned. En uppföljning av dessa boenden gjordes i september (bilaga 18). De andra sex särskilda boenden har fått sina sammanställningar utskickade via e-mail. Ansvarig har dessutom bistått med goda råd och idéer, har fortsatt arbetet måltidsmiljö, kost och nutrition som grundlagts i tidigare projekt, fungerat som en länk mellan centralköket och dem särskilda boendena och hemtjänsten och arbetat med att fullfölja storkökets intentioner om maten på de särskilda boendena så att den serveras som det är tänkt. Projektledaren har även arbetat med att förbättra presentationen och upplägget runt måltiden/målltidsmiljön, undersökt vad kunderna önskar för mat och jobbat vidare med tidigare projekts underlag för måltidsordning. Därutöver har ansvarig arbetat fram en receptsamling på efterrätter efter säsonger, ansvarat för att sammankalla till kostombudsträffar. Projektledaren har tillsammans med kostenheten, äldreomsorgen och miljöenheten arbetat fram ett väl fungerande egenkontrollprogram till de särskilda boendena, ansvarat för att arbeta fram en stimulansprojektfolder tillsammans med andra projektanställda. Projektledaren har tagit fram faktauppgifter på alla särskilda boenden och inom hemtjänsten med telefonnummer och andra viktiga upplysningar. Måltidsprojektet Matglädje på äldre da r har presenterats av ansvarig på olika APT- möten. 3

1. Syfte och målsättning med projektet Syfte För ytterligare kompetenshöjning hos vårdpersonalen inom äldreomsorgen, har utbildningsinsatser genomförts om livsmedelshygien och måltid/måltidsmiljö på kostombudsträffarna och under projektledarens besök. Utbildningarnas syfte är att skapa en grund för förbättrade måltidsrutiner och fördjupa vårdpersonalens kunskaper om måltidens stora betydelse, för hälsa och välbehag för äldreomsorgens kunder. Även ge insyn i hur viktigt det är ur social funktion att måltiden/måltidsmiljön fungerar på bästa sätt. Målsättningar Att genom kartläggning skapa en överblick av måltiden/måltidsmiljön på kommunens särskilda boenden. Att genom utbildning öka kunskapen om äldres måltidssituation/måltidsmiljö hos vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer inom äldreomsorgen. Att säkerställa måltiden/måltidsmiljön genom att kartlägga och vid behov förbättra detta inom äldreomsorgen. Att förbättra måltiden/måltidsmiljön genom att utarbeta material som handleder omvårdnadspersonalen vid den dagliga måltiden/måltidsmiljön. Att förbättra måltidsmiljön för den äldre på särskilt boende. 4

2. Kartläggning på särskilda boenden I Ljusdals kommun finns tolv särskilda boenden för äldre. Under projekttiden har projektledaren besökt alla boenden och observerat och kartlagt efter en kartläggningsmall. Projektledaren har sedan sammanställt kartläggningarna i sammanställningsunderlag för varje boende. Kartläggningarna gick till på samma sätt på varje boende (bilaga 1) och har gjorts för att få en överblick över den rådande måltids/måltidsmiljösituation. Senare sammanställdes kartläggningarna i ett sammanställningsunderlag (bilaga 2). Projektledaren har byggt upp hela projektmaterialet efter Restauranghögskolan i Grythyttans fem element, som är mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet. På heldagskursen Måltidsresan i Östersund förespråkar även Ragnwi Marcelind dessa element. De fem elementen Mötet Bemötandet är av stor vikt för trivsel och samarbete mellan boende, besökare, personal och kulturer. Rummet Är måltidens fysiska inramning, med detta menas vilket ljus, ljud, utrustning, färg, form rummet har. Produkten Är de produkter och tjänster som måltidssituationen bygger på, som mat och dryck, njutning och fest. Stämningen Det är de sociala och fysiska aspekterna som atmosfären, sinnena, servicen och känslan. Styrsystemet Det är de ekonomiska och juridiska förutsättningarna för kommersiell måltidsverksamhet som t.ex. ekonomi, hygien och koncept. 5

3. Utbildning på de särskilda boendena våren 2010 Vid fyra tillfällen har de varit kostombudsträffar för alla kostombud inom särskilt boende och hemtjänst som projektledaren ansvarat för att bjuda in till. På kostombudsträffarna presenterades tanken med måltidsprojektet, underlaget för de särskilda boendenas egenkontrollprogram, nya matsedeln, matdistributionen, egengjorda energidrinkar som även fick provsmakas, Projektledaren och kostenheten arbetade tillsammans med kostombuden att ta fram ett underlag för vad berörda tyckte att ett kostombuds arbetsroll ska vara. Kostenheten informerade om ekonomifrågor, personalens viktiga roll vid måltiden, presenterade förändringar i datasystemet AIVO, frågade hur livsmedelsavtalen fungerar på boendena. Diskuterade sedan vidare om recept och svarade på frågor som kommit upp från dem särskilda boendena under våren (bilaga 3). Projektledaren har även sammankallat hemtjänstens kostombud till två egna kostombudsträffar. På dessa träffar har kostombuden fått provsmaka matlådor, Projektledaren och kostenheten har pratat om vårdpersonalens viktiga roll vid måltiden. Pratat om kostombudens roll och arbetsbeskrivning med mera. Närvaro vid kostombudsträffarna samt andra träffar: Sammanlagt finns det 46 stycken kostombud på de särskilda boendena och i hemtjänsten i Ljusdals kommun. De särskilda boendena har 38 stycken och hemtjänsten har 8 stycken. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 7/12-09 Närvarande var 22 kostombud och 4 enhetschefer och 1 kokerska. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 24/2-10 Närvarande var 30 kostombud och 1 enhetschef och 1 kokerska. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 21/4-10 Närvarande var 32 kostombud och 4 enhetschefer. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 26/5-10 Närvarande var 27 kostombud, 4 enhetschefer, 2 sjuksköterskor och äldreomsorgschefen Ingrid Haräng. 6

Kostombudsträff enbart för hemtjänsten 15/3-10 Närvarande var 3 kostombud. Kostombudsträff enbart för hemtjänsten 28/4-10 Närvarande var 6 kostombud och 3 enhetschefer. Livsmedelshygienträff med Miljöenheten, för alla ombud och enhetschefer inom särskilt boende och närvårdsavdelningen 22/3-10. Närvarande var 26 kostombud och 10 enhetschefer och 1 sjuksköterska. Arbetsplatsträff med distriktssköterskorna 12/4-10 Närvarande var 11 distriktssköterskor och 1 enhetschef. Träff med särskilda boendes enhetschefer 10/2-10 Närvarande var 12 enhetschefer. Arbetsplatsträff med Närvårdsavdelningen 2/6-10 Närvarande var 9 undersköterskor, 4 sjuksköterskor och en vårdenhetschef. 7

4. Uppföljning på de särskilda boendena våren 2010 Under våren har projektledaren gått djupare med sex särskilda boenden. På dessa har projektledaren besökt alla avdelningar och observerat och kartlagt. Vid senare tillfälle har projektledaren sammanställt informationen i en sammanställningsrapport till varje boende. Vid ett besök har sedan sammanställningsrapporten presenterats för enhetschef, sjuksköterska och kostombud. Projektledaren har lagt upp sammanställningsrapporten efter de fem elementen, mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet som resten av projektmaterialet. Under besöket har projektledaren gått igenom sammanställningen från början till slut. Projektledaren började sammanställningen med att berätta vad som görs bra under respektive element, fotsätter sedan med vad som gjorts mindre bra, senare följs detta upp med några tips från ansvarig om vad vårdpersonalen bör tänka på. Projektledaren har informerat berörda att de iakttagelser som gjorts grundar sig på besökstillfällena. 8

5. Kursdagar för projektledaren Projektledaren har varit på en heldagskurs i Måltidsresan Mer matglädje och njutning i äldreomsorgen. På kursen pratade föreläsarna om hur viktigt det är att maten ska engagera alla våra sinnen. På denna utbildningsdag använder de Tre stiftelsers boende i Göteborg som förebild för ett bra äldreboende, samt hänvisar till deras egengjorda kokbok för äldre Smaker man minns. Ragnwi Marcelind som är statssekreterare hos äldreministern, hon föreläste och sa att hon tycker att dem äldre ska få vara dem de alltid varit fast dem byter boende/boendemiljö. Ragnwi hänvisar även till Grythyttans fem element (mötet, rummet, produkten, stämningen, styrsystemet). Hon anser att detta är en utomordentlig mall att gå efter då man ska sträva efter att få en förbättrad heldagsupplevelse för dem äldre. Projektledaren har även varit på en utbildningsdag i Borlänge Säker mat inom vård och omsorg för att ytterligare fördjupa kunskaperna om livsmedelshygienens viktiga roll för att servera säker mat till våra kunder. 6. Insatser för ordinärt boende och hemtjänst Projektledaren har varit på de särskilda boendena och funderat över möjliga lösningar/förbättringar. Under observationstillfällena har ansvarig kartlagt hur maten behandlas och serveras, har även bistått med goda råd och idéer. Ansvarig har under projekttiden arbetat vidare med måltidsmiljö, kost och nutrition som grundlagts i tidigare projekt. Projektledaren har varit delaktig i samarbetet med kostenheten och dess personal, har fungerat som en länk mellan centralköket och dem särskilda boendena och hemtjänsten. Ansvarig har arbetat med att förbättra presentationen och upplägget runt måltiden/målltidsmiljön. Under projekttiden har ansvarig undersökt måltiden/måltidsmiljön och vad kunderna önskar för mat (bilaga 4 och 5). Projektledaren har hjälpt till med att fullfölja kökets intentioner om maten på dem särskilda boendena så att den serveras som det är tänkt. Ansvarig har arbetat vidare med tidigare projekts underlag för måltidsordning. Projektledaren har tagit fram tips och idéer på hur måltiden kan serveras smakfullt och trevligt samt att anpassa detta till olika kunders önskemål och behov. 9

Ansvarig har arbetat fram en receptsamling på efterrätter efter säsonger, som de särskilda boendena får ta del av. I denna receptsamling har ansvarig återknutit till tidigare projekts egengjorda energidrinkar (bilaga 6). Projektledaren har arbetat fram ett salladstipsunderlag (bilaga 7). Ansvarig har hjälpt centralköket med tips på nya/traditionella matrecept. Projektledaren har tillsammans med kostenheten och omsorgen arbetat fram en arbetsbeskrivning för kostombuden (bilaga 8). Projektledaren har ansvarat för att sammankalla till kostombudsträffar under våren. Projektledaren har besökt kunder i deras privata boenden och ställt frågor om matlådorna/måltidsmiljön (bilaga 5). Ansvarig har tillsammans med kostenheten, äldreomsorgen och miljöenheten arbetat fram ett väl fungerande egenkontrollprogram till dem särskilda boendena (bilaga 9). Projektledaren har arbetat fram en stimulansprojektfolder tillsammans med andra projektanställda (bilaga 10). Projektledaren har även kört ut porslin till dem särskilda boendena. Ansvarig har arbetat fram faktauppgifter om vilken enhetschef, kostombud, sjuksköterska som arbetar på alla särskilda boenden och inom hemtjänsten med telefonnummer och andra viktiga upplysningar (bilaga 11 och 12). Ansvarig har presenterat projektet på olika APT- möten. 10

7. Presentation av projektarbetet och projektledaren kostansvarig/utvecklare Projektet har varit en fortsättning på det tidigare dietistprojektet som Kjell Olsson arbetade med mellan år 2007-2008. Projektarbetet som kostansvarig/utvecklare har gått vidare ur en kocks synvinkel, vilket innebär mera tyngd på måltiden och måltidsmiljön. Projektledaren har genom kartläggning, utbildning och förbättrade rutiner sett över och förbättrat måltiden/måltidsmiljön för de boende inom kommunens äldreomsorg. Projektet har pågått i sex månader på heltid och två månader på halvtid. Projektansvarig har även fungerat som en länk mellan centralköket och de särskilda boendena och boende med hemtjänst. Projektledaren har tidigare studerat på restauranghögskolan i Grythyttan år 2003-2006 och därmed valt att lägga upp projektarbetet efter de fem elementen som användes flitigt under utbildningstiden. Projektledaren har 25 års yrkeslivserfarenhet inom restaurangbranschen och fil kandidatexamen i Restaurang och måltidskunskap 120 p, Grythyttan, Örebro universitet. Projektansvarig började sin yrkeskarriär som kock, har sedan arbetat sig uppåt som kökschef/köksmästare och biträdande kostchef. Projektledarens ambition är att måltiden ska tilltala alla sinnen. Anser att dem äldres rättighet är att få äta sig mätta på god och näringsrik mat varje dag. 8. Inköp av ät hjälpmedel och porslin Projektansvarig har köpt in porslin och ät hjälpmedel som i tidigare projekt, sedan lämnat ut det till berörda enheter. 9. Utarbetande av rutiner och material Under projekttidens början påbörjade ansvarig arbetet med en egenhändigt gjord receptfolder med fotografier av efterrätter till dem särskilda boendena. Receptfolder ska ge omvårdnadspersonalen tips, idéer och förhöja och sätta guldkant på boendenas vardag. Efterrättsfoldern har även berikats med tips på ätbara blommor som kan användas vid garnering (bilaga 6). Efter halva projekttidens gång gjorde ansvarig en gemensam sammanställning för alla särskilda boendebesök som gjorts (bilaga 13). Projektansvarig arbetade fram ett underlag för kost vid demenssjukdom som presenterades på en demensutbildning (bilaga 14). Projektansvarig har arbetat fram en grundenergidrink, som går att förbereda och förvara i kylen några dagar. Sedan räknat ut kostnader och näringsberäknat drinken (bilaga 15). 11

Centralköket i Ljusdal har förnyat grundmatsedeln genom att i större utsträckning laga maten från grunden, de har också lagt in traditionella hälsingerätter på menyn. Storköket har haft kokboken Tre stiftelser Smaker man minns som en god förebild. 10. Samarbetspartners Projektledaren har samarbetat med tidigare projektansvarige dietist Kjell Olsson och med kommundietisten Barbro Karelius i Hudiksvall, medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef Elisabeth Persson Calderón, kostchef, Maria Persson, kostekonomerna Carina Olsson och Maria Berglund samt verksamhetsutvecklare, Omsorg och socialförvaltningen Ingrid Johansson. 12

11. Utvärdering och vidare arbete Projektansvarige tycker att arbetet som projektledare inom måltidsprojektet Matglädje på äldre da r har varit otroligt inspirerande, lärande, ledande och ansvarstagande. Projektledaren anser att det är av stor vikt att projektet fortsätter eftersom det finns mycket att arbeta vidare med. Ansvarig anser att den kylda maten som lagas på storköket i Ljusdal är av god kvalitet när den kommer till de särskilda boendena. Projektledaren menar att det behövs mer utbildningsinsatser på plats och hänvisningar för att få vårdpersonalen att förstå sin viktiga roll runt måltiden. Personalen behöver förkovras med vidareutbildningar för att våga göra det lilla extra. Genom detta får de styrka och arbetsglädje och inspirationen kommer automatiskt fram. Detta ger en framtida stolt och säker personal som med glädje och inlevelse kan förbättra måltidens presentation och förhöja måltidsstämmningen i måltidsmiljön. Utbildningsinsatser ger ökade kunskaper om vikten av att servera en säker och fullgod slutprodukt. Ansvarig anser att all vårdpersonal ska få utbildning om vad kyld mat är eftersom många fortfarande tror att det serveras cook chill. Utbildningar om specialkost och mat vid andra religioner är viktigt inslag att informera vidare om. Kostenheten har arbetat fram bra uppvärmningslistor under våren som sedan kontinuerligt bör uppdateras, egenkontrollprogrammet som gjorts till dem särskilda boendena bör följas upp. De särskilda boendena behöver arbeta vidare på måltidens viktiga byggstenar som är trevlig miljö, dukning och servering. Det är av stor vikt att vårdpersonalen gillar sin arbetssituation, är positivt inställda inför sin arbetsdag och har en bekräftande attityd till maten och måltidssituationen. Med bättre planering, struktur och kunskap förhöjs möjligheterna att ordna fest och duka festligare utan större ansträngning. Mat och måltid för dem äldre ska vara en fråga om njutning, nöje och näring. Vårdpersonalen har stor del i att se till att stimulera de livströttas gommar på bästa sätt, genom att lägga upp maten i ett färgspel och servera det lilla extra, ge rätten en extra touch med en ätbar blomma som garnering vilket sätter guldkant på tillvaron. Den enkla maten blir så otroligt god i en njutbar miljö. Måltiden ska vara en fest med livskvalitet och dem äldre ska ha roligt tillsammans och med de som arbetar. Personalen behöver förkovra sig i hur man presenterar maten, på detta sätt får de ett bättre restaurangtänk. Är inte tillfället runt måltiden intressant, kommer man ofta inte ihåg vad man ätit. Detta bevisar på vilken ordning vi använder våra sinnen, syn, lukt, hörsel och smak. Vi tillbringar cirka sju år av vårt liv vid matbordet så därför borde maten/måltidsmiljön vara en högtid varje dag. Det är av stor vikt att läkemedels och måltidshanteringen går hand i hand vid behandlingen av de äldre. Ge de äldre ett extra proteintillskott på kvällen istället för sömnmedicin, detta har visat samma effekt som medicinering om kanske inte bättre. Projektansvarig har skickat ut utvärderings frågeformulär om projektet till alla särskilda boenden. Där projektansvarig ställt frågor efter en mall (bilaga 16). Dessa svar kommer att sammanställas under hösten och redovisas efter detta (bilaga 17). 13

Om måltidsprojektet fortsätter i höst, kommer projektledaren att fortsätta med att: Arbeta vidare på det som grundlagts i tidigare projekt. Gå djupare med de kvarvarande särskilda boendena. Arbeta vidare med de andra sex särskilda boendena. Anordna kostombudsträffar. Tillsammans med kostenheten anordna brukarträffar på varje boende. Se över livsmedelsavtalen och upphandlingen tillsammans med kostenheten. Jobba mera med mellanmålen. Följa upp punktbelysningen ovanför matborden. Jag vill tacka. Alla som engagerat sig och gett mig sitt stora stöd under projekttiden. 14