Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet

kongressens beslut

Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet Kongressperiod 2012 2016

@ 2011 Handelsanställdas förbund Foto David Bicho Tryck september 2011 art nr HA 19016

Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58

att göra skillnad i Handels

Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58 I HANDELS 7

GRUNDEN FÖR VÅRT UPPDRAG Vår organisation består av människor som var och en valt att sluta sig samman i syfte att gemensamt kämpa för att förändra och förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. Tillsammans utgör vi en stark facklig organisation. Vi är den viktigaste kraften för att motverka kapitalismens och marknadsekonomins avigsidor, som till exempel lönedumpning, sociala klyftor och ekonomisk instabilitet. Handels är ett förbund med ett gemensamt ansvar och med samma övergripande utgångspunkter: Vi ska vara många yrkesverksamma medlemmar Vi ska vara arbetsplatsnära Vi ska göra medlemsnytta Vi ska vara effektiva Vi ska vara medlemsstyrda Alla ska känna att de har goda möjligheter att delta i den fackliga verksamheten. Det fackliga medlemskapet ska kännas meningsfullt även för dem som arbetar på bemanningsföretag. Det ska också vara viktigt för dem som är arbetslösa, studerar eller av andra skäl inte finns på en arbetsplats. Handels och de förtroendevaldas ansvar att vara goda förebilder omfattar alla sammanhang, genom att bland annat ha en restriktiv hållning till alkohol. Handels ska använda den kraft som hela organisationen utgör för att förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. Därför ska alla egna upphandlingar göras utifrån att det finns kollektivavtal, andra sociala regler, samt i enlighet med gällande miljöpolicy. Medlemmarnas avgifter ska användas så effektivt och klimatsmart som möjligt och förvaltas utifrån fastställda etiska regler. Medlemsvärvningen En grundläggande förutsättning för att vara en stark organisation är att det finns många medlemmar på arbetsplatserna. Att rekrytera och behålla medlemmar i Handels är den viktigaste uppgiften för alla fackliga företrädare, medlemmar och anställda. Medlemsvärvning på arbetsplatserna ökar vår styrka och gör oss effektiva i all annan verksamhet. Vi har en gemensam utmaning att utveckla vår förbundsgemensamma värvningsorganisation. Förbundskontoret och avdelningarna ska gemensamt arbeta för att utveckla en professionellt agerande värvningsorganisation som ska stödja klubbar, förtroendevalda och medlemmar i det dagliga värvningsarbetet. Handels har utvecklat flera metoder för att vara effektiva i värvningen. Uppsökeri i olika former, kurser för ickemedlemmar, medlemskvartar för ickemedlemmar, telefonvärvning, kedjeföretagsvärvning, med mera är bara några av alla de metoder som används. Förbundet ska ekonomiskt stimulera de avdelningar som aktivt jobbar med utbildningar och aktiviteter för ickemedlemmar. Vi ska lära av varandra, utveckla metoder, utbyta erfarenheter och effektivt kunna följa upp medlemsutvecklingen. Vår huvudstrategi för att klara en bra medlemsrekrytering är att ha fackliga företrädare på alla arbetsplatser. Det är en stor utmaning för alla fackliga företrädare att se till att alla arbetstagare, som ännu inte tagit steget och blivit medlemmar, 8 I HANDELS

tillfrågas och motiveras till att bli medlemmar i Handels. En särskild strategi för att öka anslutningsgraden bland deltidsanställda, visstidsanställda och andra med osäkra anställningsformer ska tas fram. För att öka tillströmningen av nya medlemmar måste vi ständigt visa att det är viktigt att vara med i Handels, inte bara när problem uppstår utan även av ideologiska skäl. Medlemskapet Medlemmarna är de som tillsammans skapar och utgör Handels. Som medlem har man likartade rättigheter och förmåner, men också ett gemensamt ansvar för organisationen. Medlem blir man då man betalat sin medlemsavgift. Alla medlemmar ska behandlas på samma sätt. En fackförening är dock inte enbart en organisation till vilken medlemmen betalar en avgift för att få tillgång till en viss service. Handels ska vara en organisation där facklig verksamhet i så hög grad som möjligt bedrivs av medlemmarna själva. Handels ska därför främst arbeta för att ge medlemmarna förutsättningar och verktyg för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Medlemskap ska erbjudas alla arbetstagare inom våra verksamhetsområden såsom de definieras i LOs organisationsplan. Var och en måste själv söka och få medlemskap i Handels. För att etablera en tidig och bra relation till dem som kommer att arbeta inom förbundets verksamhetsområden, ska det vara möjligt för elever på de gymnasiala utbildningsprogram som är riktade mot våra branscher att vara elevmedlemmar redan från första årskursen. Dessa ska inte behöva begära utträde och sedan inträde vid tillfälligt sommarjobb. Problem som kommer av allt mer otrygga och korta anställningar, och utnyttjande av egenföretagare med f-skattsedel måste kunna motverkas med organisering. För den särskilda satsningen på att organisera dem med låga inkomster och otrygga anställningar kan det behövas kontinuerlig översyn av villkoren för medlemskap under kongressperioden. Vår huvudsakliga inriktning är att lösa detta inom nuvarande avgiftssystem och att det ska gälla i alla avdelningar. Medlemsförmånerna och medlemsförsäkringarna Medlemskapet är i grunden ett ideologiskt ställningstagande ett löfte om att tillsammans förbättra villkoren i arbetslivet och i samhället. Det ska löna sig att vara medlem. Med många medlemmar finns det möjlighet att kollektivt förhandla fram medlemsförmåner som är fördelaktiga för alla. Det är ett sätt att genom konsumentmakt använda sig av organisationens styrka. Handelskortet är ett exempel för att så effektivt som möjligt skapa många medlemsförmåner. Den ideologiska grunden för våra medlemsförsäkringar är att de inte ska stänga ute medlemmar genom exempelvis krav på individuell hälsoprövning. Samtidigt skiftar behoven. Vissa försäkringar ska därför omfatta alla, medan de i andra fall ska vara möjliga att välja som tillval. Medlemsförsäkringarna ska kunna vara komplement till kollektivavtalade försäkringar eller samhällets försäkringar. De ska också kunna omfatta områden där det saknas offentliga alternativ eller där det bedöms som utsiktslöst att förbättra villkoren den samhälleliga vägen eller genom avtal. Handels inkomstförsäkring ska under kongressperioden kontinuerligt ses över i ljuset av de förändrade villkor som arbetslösa medlemmar drabbas av. I HANDELS 9

Förbundet kan inte ensamt pressa marknaden tillräckligt på alla områdena och ska därför i samverkan med övriga LO-förbund sträva efter att utveckla fler och bra LO-gemensamma förmåner. VÅR ORGANISATIONS STRUKTUR Omvärlden förändras och likaså villkoren för det fackliga arbetet. Det som var ett naturligt sätt att organisera förbundet när en majoritet av företagen var små enskilda handlare, är det kanske inte i ett läge när företagen blir allt större, allt färre, allt mer internationella och inordnade i kedjeföretag. Omvärldens förändringar reser därför frågan om hur man bäst ska organisera det fackliga arbetet, men också hur detta påverkar formerna för det demokratiska arbetssättet i Handels. Det är svåra men viktiga frågor som rör den fackliga rörelsens effektivitet och demokratiska förankring. Det handlar om fackets arbetssätt, kongressens och förbundsrådets roll, de nya riksklubbarnas demokratiska inflytande, avdelningarnas representantskap, nyckeltal i ekonomisk fördelning med mera. Det är frågor som måste hanteras allvarligt och seriöst och därför ska de samlas i en utredning om medlemmarnas demokratiska inflytande. Utredningen ska tillsättas med bred förankring i förbundet, och direktiv ska fastställas av förbundsstyrelsen. Kongressen, förbundsstyrelsen och förbundsrådet Vissa grundläggande delar i vår organisation ska dock fortsatt gälla framöver. Handels kongress är medlemmens möjlighet till direkt påverkan och ska vara en kraftsamling som engagerar så många som möjligt, syns utåt och ger styrka och känsla av samhörighet inåt. Kongressperiodens längd ska vara fem år för att det ska finnas tid att verkställa fattade beslut. Kongressen beslutar om övergripande visioner och politisk inriktning men detaljstyr inte hur, när och med vilka metoder beslut ska genomföras. Under kongressperioderna är förbundsstyrelsen högsta beslutande organ och har att leda förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgar och kongressbeslut. I vissa frågor ska förbundsstyrelsen enligt stadgarna höra förbundsrådet innan beslut fattas. Om förbundsstyrelsen därutöver beslutar att lyfta frågor till förbundsrådet ska förbundsrådet ta beslutet. Förbundets centrala och lokala verksamhet Handels är ett förbund där verksamheten bedrivs lokalt och centralt. Merparten av den dagliga fackliga verksamheten sker lokalt. Den centrala nivån har ansvar för att samordna och utveckla verksamheten så att den sker så effektivt som möjligt. Organisatorisk förändring av den lokala verksamheten, till exempel ändrade geografiska indelningar, fattas i diskussioner om verksamhetens ekonomiska och demokratiska effektivitet och vägleds av fastställd strukturplan. Det måste vara enkelt för medlemmar att komma i kontakt med och hitta till Handels. Organisatoriskt ska därför arbetet med att skapa enkla, snabba och korrekta rutiner för en gemensam medlemsservice och medlemshantering fortsätta. För både den centrala och lokala verksamheten är det beslut fattade av kongressen, förbundsstyrelse och i förekommande fall av förbundsråd som gäller. Den lokala 10 I HANDELS

nivån har genom sin organisering i avdelningar en egen demokratisk process med val till representantskap och avdelningsstyrelser. Varje avdelning måste årligen hålla minst två representantskapsmöten, varav ett årsmöte där val förrättas och ett där verksamhet och budget beslutas. Om avdelningsstyrelsen väljer att dela in avdelningen i geografiska underorganisationer ska dessa kallas regioner. Representantskapets roll kommer att ses över i utredningen om medlemmarnas demokratiska inflytande. Detsamma gäller frågor som rör riksklubbars demokratiska inflytande. Förbundet ska se över nyckeltalen och beakta andra faktorer som avstånd, arbetsbelastning och regionens tillväxt när bemanning och organisation bestäms. En särskild demokratisk process handlar om lönebildningen och avtalsrörelserna. Medlemmarna i Handels har ett demokratiskt inflytande över avtalen genom att man kan lägga konkreta förslag, samt nominera och välja sina representanter i förhandlingsdelegationer. Detta sker i separat ordning. Formerna för detta förfarande kan växla från ett avtalsfullmäktige till många lokala avtalskonferenser. Förbundsstyrelsen fattar inför varje avtalsrörelse beslut om formerna i enlighet med stadgarna. Syftet är alltid att så många medlemmar och förtroendevalda som möjligt ska vara delaktiga i avtalsrörelserna. Förtroendevalda och anställda Förbundets styrka vilar på tiotusentals förtroendevalda. Dagligen utför förtroendevalda inom ramen för kollektivavtalet ett arbete som förbättrar villkoren för medlemmarna. Förtroendevalda är, på alla nivåer, förbundets ryggrad. En stor del av arbetet utförs ideellt med fackets och medlemmarnas bästa för ögonen. Men man ska inte vid särskilda uppdrag lida ekonomiska förluster för sitt engagemang. Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst ska i grunden vila på inkomstbortfall. Skulle man vara ledig dagen man går utbildning/fortbildning, ska dagen räknas som arbetad dag och ersättas med förlorad arbetsförtjänst. Förbundets organisation bygger på representativ demokrati. Av vikt är därför att de förtroendevalda avspeglar medlemskårens sammansättning vad gäller kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionalitet och utifrån typ av arbetsplats. Handels ska arbeta för att stärka rätten för alla medlemmar att bli förtroendevalda på jämlika villkor. God utbildning, bra stöd och tillgång till underlag samt nödvändiga verktyg är grundläggande för att alla förtroendevalda ska kunna genomföra sina uppdrag samt ha möjlighet till fullt deltagande och påverkan. Rutiner för att möjliggöra utbetalning av semesterersättning för förtroendevalda en gång per år istället för vid varje utbetalningstillfälle ska snarast tas fram. Man ska vara valbar till revisor även när man gått i pension och fortfarande är medlem. Förbundets anställda, såväl på central som lokal nivå, är också en viktig resurs. Handels strävar efter en personalpolitik som gör att organisationens mål verkställs, samtidigt som det ska vara möjligt att utvecklas i sitt arbete. Det måste vara möjligt att kombinera yrkesliv och familjeliv. Arbetsplatsorganisationen Den fackliga organisationens styrka ligger i att vi är många som är medlemmar. Om organisationsgraden sjunker så försvagas vår fackliga styrka eftersom allt färre ska upprätthålla kollektivavtalet och därmed det fackliga löftet. Förutom de strategiskt viktiga kedjeföretagen är det angeläget att ha tydliga strategier för att hantera de många små arbetsplatserna, visstidsanställda och anställda på bemanningsföre- I HANDELS 11

tag. Organiserandet av anställda på bemanningsföretag och situationen för allmänna klubbar ska ses över. Av största vikt för organisationens framgång, styrka och överlevnad är att så många som möjligt som arbetar inom Handels branscher också är medlemmar. Vi måste ständigt prioritera att utveckla arbetsplatsorganisationen och se till att det finns tillräckligt med resurser till denna kärnverksamhet. Ju fler vi är desto större är förutsättningarna för framgång i det fackliga arbetet. När det känns att det fackliga arbetet går bra ökar självförtroendet och engagemanget ytterligare. En väl fungerande arbetsplatsorganisation med många aktiva, det vill säga handelsombud, fackombud, fackklubbar, skyddsombud och försäkringsrådgivare, är därför en nyckelfråga. Fackombud ska väljas av medlemmar på sin arbetsplats och handelsombud ska utses av avdelningen. Klubbstyrelsens ledamöter ska väljas på olika långa mandatperioder. Arbetsplatsorganisation ska finnas på alla arbetsställen med mer än en medlem och dessa ska omfattas av kollektivavtal. Det är viktigt att vi följer utvecklingen på arbetsmarknaden och ständigt arbetar strategiskt för att upprätthålla en stark facklig arbetsplatsorganisation. Under kongressperioden ska särskilt fokus läggas på att bygga och utveckla en väl fungerande facklig verksamhet inom våra största kedjeföretag. Samverkan med andra fackföreningar och LO Handels ska vara aktivt och drivande inom LO på alla nivåer. Det är mycket viktigt att använda den tvärfackliga styrkan för att nå de mål som är angelägna, för våra medlemmar i synnerhet och för fackföreningsrörelsen i allmänhet. Av största vikt är att få till stånd en förbättrad samordning för medlemsövergångar mellan olika förbund. I den här processen är a-kassan särskilt viktig, och därför är Handels för en gemensam LO-kassa. Handels har likt övriga LO-förbund anslutit sig till LOs organisationsplan. I den regleras vilka branscher som organiseras av olika förbund samt vilka förbund som ska diskutera samgåenden den dag det bedöms vara aktuellt. Syftet är både att undvika gränsdragningstvister men också att ta ett gemensamt ansvar för den framtida utvecklingen och se till att det finns en plan och struktur för alla branscher på arbetsmarknaden. Samtidigt som det finns en samsyn inom LO är det viktigt att Handels bibehåller och utvecklar den dialog och det samarbete som finns med andra fackföreningar. Inom LO är det också viktigt att verka för att anställda på bemanningsföretag får det enklare att organisera sig med ett anpassat medlemskap. VÅR KOMMUNIKATION Alla medlemmar, förtroendevalda och anställda i Handels ska ha tillgång till god information. Informationen ska ta sin utgångspunkt i den roll man har i förbundet och det ska även finnas bra möjligheter att kommunicera med varandra. Förbättrade rutiner för hur goda idéer och exempel sprids inom förbundet ska tas fram. En stark organisation som gör skillnad är den där medlemmarna har bra kunska- 12 I HANDELS

per om Handels uppfattning i väsentliga frågor. Informationen ska så långt som möjligt anpassas så att även grupper som har svårt att ta till sig den ska kunna göra det, informationen som finns ska vara översatt till olika språk och finansieras av förbundet. På minst åtta av de mest förekommande språken ska material innehållande information om kollektivavtalen, facket och Handels tas fram. För att kunna leva upp till målsättningen att alla ska omfattas av kollektivavtal är det avgörande att alla medlemmar har kunskap om avtalets värde och de fackliga rättigheter och skyldigheter som medlemmen därmed har. Handels ska ta fram ett koncept för hur vi kan visa på vilka arbetsplatser som har kollektivavtal. Någon form av märkning ska tas fram för salonger som har kollektivavtal. Väl informerade medlemmar är en förutsättning för att vi ska kunna öka organisationsgraden men också för att bevaka att kollektivavtalen efterlevs på arbetsplatserna. Vårt varumärke kräver att vi arbetar med opinionsbildning gentemot såväl allmänhet som politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer. Genom att metodiskt arbeta efter en av förbundsstyrelsen fastställd kommunikationspolicy, kan vi väcka intresse för Handels frågor och därigenom påverka lagstiftning och politiska beslut. Goda kontakter med massmedia underlättar möjligheterna till att få medialt utrymme. Förbundskontoret har ansvar för utformningen av gemensamma material och kampanjer. Samtidigt ska förbundskontoret framställa underlag för information som kan anpassas lokalt och ge avdelningarna verktyg för att utveckla metoder för kommunikation. Avdelningarna ska ansvara för att kommunicera information och marknadsföra Handels varumärke till de enskilda medlemmarna och för att återföra behov och krav genom hela organisationen. Det är av stor vikt att dessa material och kampanjer följer de färger och formspråk som är förenliga med arbetarrörelsen och Handels. Sociala medier och masskommunikation Det är i det direkta mötet med medlemmar, potentiella medlemmar och allmänhet som den grundläggande kommunikationen kring Handels budskap sker. Detta ställer höga krav på kunskaper, väl utformat material, samt seriösa tydliga och enkla informationskanaler för återkoppling och kontakt. Ny teknik erbjuder även andra kommunikationsmöjligheter att komplettera det direkta mötet med. Sociala medier är ett område som utvecklas snabbt och Handels ska verka för att använda dessa metoder på ett professionellt och medvetet sätt. Handels ska därför ständigt pröva och värdera de möjligheter som utvecklas och eftersträva att införa nya metoder och tekniska lösningar som underlättar kommunikation. Detaljhandels- och lageravtalet ska läsas in med modern teknik. Handels hemsida är en viktig del av vår kommunikation. Hemsidan ska ha medlemsperspektivet i fokus och den ska ständigt hållas uppdaterad. Den ska så långt som möjligt göras tillgänglig för grupper som har svårt att tillgodogöra sig informationen. Fler former för massutskick till medlemmar ska prövas aktivt, till exempel genom e-post och sms. Det är viktigt att bibehålla och utveckla våra kanaler för masskommunikation. Handelsnytt, som papperstidning såväl som på webben, har en särställning inom kommunikationen genom att den är en fristående journalistisk produkt som har till uppgift att presentera nyheter som har betydelse för läsarna. Tidningen är en kanal I HANDELS 13

för kommunikation som når ut till samtliga medlemmar och har därmed en viktig roll i opinionsbildningen inom organisationen. Förbundsstyrelsen fastställer den policy som anger mål och ramar för redaktionens arbete. VÅR UNGDOMSVERKSAMHET Handels organiserar medlemmar på en arbetsmarknad där andelen unga under 30 år utgör nästan hälften av alla anställda. Ungdomars engagemang är därför en viktig del av Handels verksamhet. Den initiativkraft och syn på fackligt arbete som ungdomar har, ska tas tillvara. För att kunna ligga steget före är det viktigt att ha en väl utvecklad ungdomsverksamhet på såväl lokal som central nivå. Handels ungdomsverksamhet omfattar medlemmar under 30 år samt elever som deltar i gymnasiala program som berör våra yrkes- och avtalsområden. Den syftar till att stärka ungdomar till att bli bärare av den fackliga idén. Ungdomar ska ha samma möjlighet som alla andra medlemmar att delta och påverka vår verksamhet. Den lokala ungdomsverksamheten ska tillgå samma verktyg för deltagande och påverkan som alla andra med likvärdigt uppdrag. Verksamheten ska göra ungdomar medvetna om arbetarrörelsen, dess historia och värderingar, och bidra till att Handels kan påverka omvärlden i frågor som berör unga medlemmar. Den organisatoriska strukturen för ungdomsverksamheten ska utvecklas för att kraftfullt förstärka Handels naturliga roll som ett stort ungdomsförbund. En särskild funktion som ungdomssekreterare har inrättats, med tydligt uppdrag från förbundsstyrelsen att stärka ungdomsverksamheten i hela Handels. Ungdomsverksamheten ska organisatoriskt vara en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Förbundet har på såväl central som lokal nivå uttalat ansvar för att verksamheten utförs, samtidigt som principen ung möter ung ska upprätthållas. Skolinformation och värvning av elevmedlemmar utgör en viktig del av verksamheten, liksom rekrytering av förtroendevalda. Att ta fram material som fungerar väl för rekrytering och skolinformation är ett löpande uppdrag som vilar på den nya organisationen. Utöver material ska den nya organisationen löpande se över formerna för hur skolinformationen bedrivs. Varje år ska CUK och FS träffas för att diskutera de frågor som rör ungdomsverksamheten samt för att bolla förslag, tankar och idéer på hur man kan stärka den fackliga idén bland ungdomar både bland de som redan är medlemmar och de som ännu inte gått med. VÅR STUDIEVERKSAMHET Handels utbildar för ett aktivt medlemskap som utgår från människors lika värde och inställningen att människan i förhållande till sina förutsättningar vill påverka, delta och bidra till samhällets utveckling. 14 I HANDELS

Medlemmar med eller utan förtroendeuppdrag behöver kunskap för att kunna hävda sina intressen i arbetslivet och i samhället. En stark organisation består av engagerade medlemmar och våra utbildningar ska stärka deltagarna och ge dem verktyg att analysera och förändra sin livssituation, sin arbetsplats och samhället. Organisationens mål och medlemmarnas bildningssträvan ska genomsyra utbildningen. Studieverksamheten ska bygga på Handels värdegrund och uppmana till att ta ställning utifrån denna. Handels utbildningsverksamhet är en del av den folkbildning som strävar efter att stimulera till ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Folkbildning handlar i grunden om alla människors möjlighet att utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet. Det livslånga lärandet handlar ytterst om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. Facklig introduktion är ett första steg för nyanställda på våra avtalsområden att få kunskap om Handels och vår roll på arbetsplatsen. Facklig introduktion för nyanställda ska också ses som en del av ett mer aktivt medlemsvärvningsarbete. Utöver detta finns också facklig introduktion av nya medlemmar som genomförs tvärfackligt med stöd av ABF. Medlemsutbildningen är en central del i vår verksamhet och också en utmärkt grund för rekrytering till förtroendeuppdrag. Medlemsutbildningen ska därför, just för att öka tillgängligheten till utbildning i det egna närområdet, kunna genomföras både förbundsspecifikt och tvärfackligt. Innehållet i medlemsutbildningen har en bas som är lika för alla, och den ses över löpande beroende på att fokus för det fackliga och politiska arbetet skiftar. Kursutbudet i förtroendemannautbildningen ska utformas så att det ger kunskaper som svarar mot deltagarnas och organisationens behov samt stimulerar till vidareutveckling. Förutom den grundläggande utbildning som avdelningarna bedriver ska förbundskontoret ansvara för vidareutbildning. Utbildningen för förtroendevalda följer en modell där det ges grundläggande kunskaper för att kunna vara fackligt förtroendevald. Utöver detta kan finnas särskilda behov av fördjupning, till exempel korrekt formalia, schemaläggning, arbetsrotation, psykisk hälsa, dyslexi, normer den svenska modellen, MBL och ideologisk kvalitetssäkring. Branschfördjupningar sker i Handels regi. Andra fördjupningar kan med fördel genomföras tvärfackligt, av närstående utbildningsinstitutioner eller med stöd av ABF. Handels ska följa och själv delta i utvecklingen av pedagogik och teknik och sträva efter att tillämpa det som stämmer överens med våra grundläggande värderingar och förutsättningar. Ny teknik kan många gånger öka tillgängligheten genom att möjliggöra flexibilitet i tid och plats. Själva formen för utbildningar kan därför variera i den mångfald av utbildningar som finns vid sidan av de stora fastlagda utbildningarna som är riktade till medlemmar och förtroendevalda. Att använda ABF och den tvärfackliga studieorganisationen ökar utbudet och ger större möjligheter att geografiskt komma nära medlemmarna. Därför ska Handels, så långt det är möjligt, utgöra en aktiv del av den tvärfackliga studieorganisationen på alla nivåer. I HANDELS 15

att göra skillnad på jobbet

Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58 PÅ JOBBET 17

DET FACKLIGA LÖFTET Den fackliga kampen och verksamheten på arbetsplatserna går ut på att värna och stärka alla medlemmars ställning genom kollektivavtal. Det är genom solidariskt och kollektivt handlande som vi kan göra skillnad när det gäller såväl löner som arbetsvillkor. Tillsammans vinner vi styrka. Handels grundläggande idé beskrivs bäst av det fackliga löftet: Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. När marknadskrafterna får större spelutrymme ökar de kryphål som gör det möjligt att pressa löner och arbetsvillkor neråt. Handels mål är att alla medlemmar ska ha goda arbetsvillkor och en lön som ger ekonomisk självständighet. VÅR VISION ÄR ARBETSPLATS- UTVECKLING Att göra skillnad på arbetsplatsen är det viktigaste för Handels medlemmar och att skapa bättre arbetsvillkor kräver en helhetssyn på de frågor som är avgörande för utvecklingen på arbetsplatsen. Arbetsplatsutveckling innebär att skapa det goda arbetet, där medlemmar ständigt kan utvecklas i sin yrkesroll. Utvecklingen ska ske i harmoni med kontinuerlig kompetensutveckling, i en arbetsorganisation som ger inflytande och förbättrad arbetsmiljö, och där arbetsplatsen omfattas av ett rättvist och befattningsrelaterat lönesystem som alla anställda är väl insatta i och som ger möjligheter för den enskilda att påverka sin lön. Arbetsplatsutveckling byggs därför på: Demokratisk arbetsorganisation Stort inflytande God arbetsmiljö Tillgång till kompetensutveckling Rättvist befattningsrelaterat lönesystem Detta syn- och arbetssätt ska genomsyra det fackliga arbete som vi kallar arbetsplatsutveckling. Vi kan aldrig utveckla arbetsplatsen genom att se varje område för sig: såväl förbättringar som försämringar på ett område påverkar helheten. Därför är förutsättningen för arbetsplatsutveckling alltid beroende av att vi, genom vår fackliga styrka, upprätthåller det fackliga löftet. Handels ska arbeta för att stärka arbetsplatsutvecklingen på våra arbetsplatser. 18 PÅ JOBBET

VÅR MÄNNISKOSYN ÄR ALLAS LIKA VÄRDE Den fackliga människosynen är principen om allas lika värde och rätt. Alla har samma rätt att delta i arbetslivet på jämlika villkor. För att uppnå jämlikhet krävs att strukturer och föreställningar som skapar och förstärker ojämlikhet bekämpas. Människors arbetsvillkor präglas på ett genomgripande sätt av ålder, klass-, könsoch etnicitetstillhörighet. Utöver detta särbehandlas personer på grund av sexuell läggning, men även människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kränks. Gemensamt för all form av diskriminering är att det finns cementerade normer som i praktiken gör att människor tillskrivs olika värde och därmed riskerar att behandlas sämre i förhållande till just det som utgör norm. Detta skapar utrymme för godtycklig behandling som gör att direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier förekommer på våra arbetsplatser. Diskriminerande strukturer samverkar och ger upphov till skillnader i makt, livs- och arbetsvillkor. Kollektivavtalet är vårt främsta verktyg för att garantera likabehandling på arbetsplatsen. Diskrimineringslagstiftningen är ett ytterligare verktyg i kampen mot diskriminering. För att aktivt bekämpa diskriminering krävs att vi till fullo använder båda dessa verktyg. Handels ska arbeta för att vår fackliga människosyn, principen om allas lika värde och rätt, genomsyrar verksamheten samt att arbetet för att förebygga diskriminering och trakasserier utvecklas och stärks. Handels ska utifrån antagen policy bekämpa alla former av diskriminering. BRA SPELREGLER GER OSS STYRKA OCH KRAFT Den svenska modellen med kollektivavtalet som grund har länge varit förutsättningen för en framgångsrik utveckling av den svenska arbetsmarknaden. Det är starka kollektivavtal och viktiga arbetsrättsliga lagar som gjort att svensk arbetsmarknad fungerat och gett oss arbetstagare trygga villkor och bra löner. De senaste åren har vi kunnat se hur den svenska såväl som internationella arbetsmarknaden har utsatts för ökade krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Företagsledare i Sverige och världen över hävdar att den ökade globaliseringen, med snabba konjunktursvängningar, gör att företagen snabbt måste kunna anpassa sina kostnader. Politikerna har gjort det möjligt att stapla visstidsanställningar på varandra och därmed undvika att ge arbetstagarna trygga anställningar. Samtidigt växer bemanningsföretagen och allt fler företag använder inhyrd personal på regelbunden basis. Allt detta sker samtidigt och är två sidor av samma mynt. Företagen vill blir mer flexibla och pressa kostnaderna. Och det är arbetstagarna som ska betala i sänkta löner och ökad otrygghet. Handels kräver att företagens ökade krav på flexibilitet inte får ske på löntagarnas bekostnad. Handels medlemmar ska kunna försörja sig på sin lön och kunna planera sin vardag och sin ekonomi. PÅ JOBBET 19

Kollektivavtalen är vårt främsta verktyg för att se till att villkoren på arbetsmarknaden är schysta i en globaliserad värld. Genom avtal kan vi begränsa användandet av bemanningsföretag och se till att inhyrd personal har bra villkor. För att värna kollektivavtalet och att svenska regler och löner gäller i Sverige måste Handels också driva opinion gentemot politiker i Sverige och i EU för att se till så att lagarna värnar löntagarna och de fackliga rättigheterna. Kollektivavtalen Handels uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska värnas och utvecklas. Kollektivavtal främjar konkurrensneutralitet och förhindrar att löntagare tvingas sälja sin arbetskraft till underpris genom lönedumpning. Kollektivavtalen garanterar goda anställningsvillkor med bra försäkringsskydd och en god löneutveckling. Handels målsättning är att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom våra avtalsområden i enlighet med LOs organisationsplan. Det är viktigt att medlemmar är organiserade i den fackförening som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Handels ska använda sitt inflytande i LO och arbeta för tydliga regler för var arbetstagare ska vara organiserade. Handels ska även arbeta för att nå delmålet om att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser med medlemmar. De kollektivavtal vi sluter med arbetsgivaren är de som ska gälla på våra avtalsområden. Det är Handels medlemmar som avgör vilka avtalsfrågor som är viktiga och det är genom medlemskapet som varje medlem kan göra skillnad. För Handels ligger det ett värde i att genomföra partsgemensamma projekt eftersom de kan leda till överenskommelser som ger våra kollektivavtal ökat värde. Villkoren i avtalen ska avgöras i förhandlingar med våra motparter, och endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är beredda att gå till konflikt med. Handels ska därför arbeta för att rätten till strids- och sympatiåtgärder säkras och stärks. Handels menar att alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Så snart ett företag bedriver verksamhet i Sverige ska det fackliga löftet gälla. Det kräver att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Handels kan aldrig acceptera att en rörlig arbetsmarknad inom Europeiska Unionen, EU, innebär olika rättigheter, löne- och anställningsvillkor beroende på nationalitet. Såsom EU-lagstiftning och EG-rätt utvecklats, riskerar den att innebära lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Handels ska arbeta för att en enad och samordnad fackföreningsrörelse tillsammans tar strid för kollektivavtalens ställning på arbetsmarknaden. Arbetsrätten Risken med arbetsrättlig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt vapen för att försvaga den fackliga styrkan. Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrättslig lagstiftning ska utformas så att den garanterar en lägsta nivå för vad som är rimligt. Det är särskilt viktigt för arbetstagare på små arbetsplatser. Att anställningstryggheten är lika för alla löntagare ska vara en grundläggande princip. 20 PÅ JOBBET