LÅT DIG INSPIRERAS AV: TIMMER EXEMPEL 9 terna experter jobbar man nu mot det gemensamma målet; att skapa en vital och utvecklande arbetsplats för timmerhusproduktion. Utvecklingen för timmerhustillverkningen är ett bra exempel på hur en bransch med sina behov och intressen kan samverka med samhället mot gemensamma mål. Produktionens villkor har här vägts, mot samhällets krav, med hjälp av kunskaperna från forskningen. INSPIRERAS AV att informerar dec 2002 www.du.se/att
EXEMPEL 10 Lars Uno Olsson vd för Svetslego i Vansbro tog design till hjälp för att öka företagets attraktionskraft. Hans Lundkvist, projektledare för att projektet vid Högskolan Dalarna, var kontaktmannen som genom sitt nätverk hittade de lämpliga studenterna för utmaningen i Vansbro.
Fantasi, form och färg DESIGN KAN SKAPA EN BÄTTRE ARBETSPLATS OCH BÄTTRE KUNDMÖTE JAG LÄMNADE IFRÅN mig uppdraget utan krav, berättar Lars Uno. Jag visste inte vad som skulle göras. Studenterna fick fria händer. Jag är speciellt nöjd med att de inriktade sig på hur personerna som gör jobbet här, svetsarna, ville ha det och formgav efter det. Det har blivit så bra att mina svetsare nu rekryterar sina kompisar, som också är svetsare, till tjänsterna här. Bättre betyg kan inte insatsen få. DET VAR NÄR SVETSLEGO bytte lokal som företaget från början ville få det så bra som möjligt och samtidigt stärka profilen utåt. Studenterna gav förslag på utformning av ny logotyp och på hur lokaler från verkstad till lunchrum skulle fyllas med inspiration. Det visade sig att de anställda var bilintresserade och hade en förkärlek för amerikansk 50-talsmusik. Förslag gavs på utformning av utrymmen enligt personalens önskningar med detta tema. Personalens entusiasm över förslaget att sätta in en jukebox i lunchrummet var enorm: «Lysande! Vi tar oss an lite extra jobb så betalar vi snart av den!» Så kan design användas; att skapa en vacker form och funktion som uppfyller brukarens behov. SMÅ INGREPP KAN göra stor skillnad, med ett uppfinningsrikt och tränat omdöme har alla möjligheter att öka trivseln till gagn för både anställda, kunder och produktion. Detta är erfarenheter som gjordes genom Sommar- DesignKontoret som att...projektet genomförde sommaren 2003. FÖR ATT GENOMFÖRA ett SommarDesignKontor anställdes ett antal designstudenter med skiftande bakgrunder som arkitekt, industridesigner, designingenjör, student från Konstfack, och ekonom med inriktning mot designmanagement. Temat för studenternas uppdrag var att med färg och form ge förslag på lösningar som skulle göra företag mer attraktiva som arbetsplatser. Med utgångspunkt från företagens önskemål, tog studenterna fram ideer som fungerat som en inspirationskälla att ösa ur och ett exempel att följa. DET FÖRSTA STEGET innebär att analysera arbetsplatsen och se vad som behöver göras. Genom att metodiskt göra «besök» på den egna arbetsplatsen kan många nya förslag till förbättringar komma fram. Arbetsplatsen kan bilda en liten grupp som har till uppgift att se över situationen. Inspiration kan den få av utbildade designers eller från inrednings- och facktidningar. Kanske skulle entrén kunna göras om och bli mer inbjudande, kanske kan fikarummet göras mer inspirerande, levande blommor istället för plast. BERGKVIST SVETS O. MEK i Borlänge deltog även de i att projektets SommardesignKontor där studenter i första hand gav förslag på hur företaget kunde fräscha upp färgsättningen i en monteringshall, men även för att främja en känsla av samhörighet. Studentens nya och fria blick kom med lösningar som släppte in ljus och rymd, välkomnade kunden. De gav även förslag på åtgärder för att stärka yrkesstoltheten och samhörighetskänslan. MER INFORMATION Stiftelsen Svensk Industridesign www.svid.se
EXEMPEL 11 Röken från svetsutrustningen ligger tät i verkstadslokalen. Svetsarna klagar och mår dåligt. Tillfälliga besökare noterar den dåliga arbetsmiljön. Det här är inte bra för företaget. Den kloke företagsledaren beslutar göra något åt det. DET FINNS TVÅ vägar att gå: Att ta hjälp av en expert utifrån som tar fram ett nytt ventilationssystem. Det kan gå bra. Den andra vägen är att låta de verkliga experterna i företaget, svetsarna, lösa problemet tillsammans med experten utifrån. Då går det alldeles säkert bra. Ett vanligt sätt att ta sig an till exempel problemet med svetsrök är att leja en expert som kan ta fram ett effektivare ventilationssystem. Det blir ofta dyrt och inte alltid så effektivt som avsetts eftersom synpunkter från de som skall använda utrustningen lätt missas. Om företagsledningen istället ut-
När svetsröken ligger tät DÅ FINNS LÖSNINGEN I NÄRHETEN går från arbetsplatsen och dess förutsättningar, och kombinerar expertens kunskap och resurser med personalens, kan den många gånger finna lösningar som har bättre förutsättningar att fungera effektivt. Samtidigt har företaget skapat engagemang, motivation och delaktighet bland medarbetarna vilket kan lägga grunden fortsatt utveckling. DET KAN FINNAS problem inom arbetsmiljön, som kan vara hämmande för både trivsel, hälsa och produktion. Bristande ordning och reda kan ge samma bieffekter. För den produktiva och hälsosamma arbetsplatsen är det viktigt att ha kontroll och veta hur den effektivt ska ta itu med problemen när de väl uppstår. ATT HAR ARBETAT med metoder som bygger på initiativ från den enskilt berörde för att förbättra motivation och engagemang inifrån företaget. Genom att göra en mätning på en arbetsmiljö, får de berörda viktiga kunskaper om, varefter de själva på ett bättre sätt kan medverka i förbättringsarbetet. Experten fungerar här mer som bollplank, som med sina kunskaper samverkar för att ta fram den bästa lösningen. Det kan visa sig att vad som behövs är väsentligt mindre kostsamma och effektivare lösningar än ett nytt ventilationssystem vid svetsning. Kanske hjälper det med att förändra förutsättningarna så att den ventilation som redan finns kan användas effektivare. PIMEX-METODEN ÄR EN visualiseringsmetod som har utvecklats av Gunnar Rosén och Ing-Marie Andersson, forskare vid Arbetslivsinstitutet. Metoden har prövats med framgång vid ett antal tillfällen och väntar på att slå fäste på verkstäder och kontor. Ju större medvetenhet som finns om att mäta och utvärdera arbetsmiljön, desto större möjligheter blir det att finna precis den förbättring som behövs. Dessutom görs en insats för delaktigheten och engagemanget på den lokala arbetsplatsen. Motivation och engagemang två ord som sammanfattar arbetet. Inte bara metoder för att mäta och förbättra arbetsmiljön, utan även andan och idén bakom att...projektet. Kunskaperna och möjligheterna finns. Nu gäller det bara att omsätta det i verksamhet. MER INFORMATION www.arbetslivsinstitutet.se/ pimex
EXEMPEL 12 Du vill utveckla ditt företag eller bransch. Var är lösningen? Förmodligen rakt framför dig. Det handlar kanske bara om att titta på rätt sätt.
Att se med nya ögon! NYCKELN TILL UTVECKLING DET HANDLAR VÄLDIGT mycket om att använda sin fantasi, våga tänka på nya sätt och våga pröva andra lösningar för att utveckla företaget eller lösa problem som kan bli allvarliga om du inte löser dem i tid. Det visar en rad exempel i de olika projekt som fötts ur att... projektet, till exempel Företag- SAM, RobotLego, KULA-kurser, Tema Arbetsliv. Två av dessa goda exempel är UNAR, frigörande av de utomnordiska akademiska resurserna, och ArbetsFriska Dalarna, ett länsomfattande initiativ för Sveriges friskaste län. ArbetsFriska Dalarna är en vision som alla större arbetsgivare och länsaktörer slutit upp bakom för att öka hälsan i arbetslivet, och därigenom attraktiviteten på Dalarnas arbetsplatser. Målet är att Dalarna 2007 har Sveriges friskaste arbetsliv! Nyckeln är att finna inspiration till lösningar som frigör kreativiteten och skapar ett hälsosamt arbetsliv. Vägarna dit kan vara många: Systematiskt Arbets- Miljöarbete, mötesplatser som gör att grupper finner och lär av varandra, olika typer av friskvård. Listan kan göras hur lång som helst och det är fantasi, kompetens och tid för tänk som är verktygen. För det är just det som ArbetsFriska handlar om: att se möjligheter, främja det som är attraktivt och övervinna hinder. MOD OCH GALENSKAP kan rädda branschen. Uppfinningsrikedom, djärvhet, mod och kanske en liten dos galenskap kan bidra till avgörande förändringar. Det kan handla om hur man räddar en hotad verkstadsbransch genom att vara lyhörd inför attityderna och förväntningarna på verkstadsarbete. Hur ska arbetsplatsen utformas för att bli en attraktiv arbetsplats för en kommande generation? Hur ska en krisdrabbad vårdcentral göra för att utvecklas till en attraktiv arbetsplats där alla känner delaktighet och har roligt? Varför har de kvinnliga tandläkarna högre sjukfrånvaro än deras manliga kolleger, och vad kan man göra åt saken? Dialogen är i full gång, kontakter skapas och idéer kläcks. Det finns plats för dig och ditt företag i ArbetsFriska! GLÖM INTE KRAFTEN utifrån! UNAR är ett annat exempel på vad tankarna med att kan leda till. För företagaren kan det ibland vara svårt att hitta «just den där» speciella kompetensen. Samtidigt kan de utomnordiska akademikerna ha svårt att finna jobb som motsvarar deras kompetens. UNAR arbetar med att bryta ner denna barriär och föra samman denna kompetens med företagens behov. En stor resurs är den grupp av utomnordiska studenter på Högskolan Dalarna som bland annat bidragit med statistiker till Vasaloppet och jurist till Försäkringskassan. UNAR arbetar även aktivt med att frigöra akademiska resurser inom hela riket genom att öka integreringen det gäller att se resurserna och frigöra dem. Arbets- Friska och UNAR, två initiativ i samma anda! INSPIRERAS AV att informerar jan 2004 www.du.se/unar www.du.se/arbetsliv
att vara inblandad TACK TILL ALLA SOM BIDRAGIT TILL ETT FRAMGÅNGSRIKT PROJEKT! AB GUNNAR ANDERSSONS VÄVSKEDSFABRIK AB HEJARSMIDE AB IMPREGNA AB KANDRE AB NÄS VERKSTÄ- DER AB P G ELFSTRÖM AB UNE PRODUKTER AB VANSBRO SNICKERIFABRIK ABOUT DESIGN ALO-TEKNIK ALVIKS SNICKERIFABRIK AB ANDERS NISS ANDREAS KYSING AVESTA NÄRINGSLIVS SERVICE AVESTA VERKSTADS- KOMPETENS AVESTAPOLARIT AB AWETEK I AVESTA AB BENGT AGER BENGT ASP BERGQVIST SVETS O MEK. BERGSLAGSGRUPPEN BERKVIST-INSJÖN BERNOS AB BERNT BERGLUND BGC PLÅT AB BIRGITTA HERMANS- SON YLVÉN BIRGITTA SVENSSON BO BE PLASTINDUSTRI AB BO HANSSON BO HELDIN BO NORDKVIST BODYCOTE YTBEHANDLING AB BOMANKÖK AB BRÖDERNA PERES INDUSTRI AB BTM INREDNINGAR & DESIGN AB BYGGTRÄ AB BÄLTARBO TEGELBRUK CARL STRÖM CHARLOTTA DAHLLÖF CURANT DALA PROFIL AB DALAHÄLSOR I SAMVERKAN DALALIST AB DALASTUGOR FASTIGHETS AB DALAZINK I SMEDJEBACKEN AB DELLNER COUPLERS AB DESIGN I DALARNA DOMARHAGSSKOLAN DOORIA-GAGNEF DORIS BRODÉN E M ERIKSSON PLÅT AB EB HEDLUND & CO E-BYRÅN EK:S MÅLERI AB EKC SVERIGE AB ERASTEEL KLOSTER AB ESSBE TEKNIK AB F M MATTSSON AB F M MATTSSON PLAST AB FALK LACKERINGSCENTRAL AB FASTIGHETS AB FEAL AB FRAMTIDSDALEN FORMATA GRAFISK DESIGN FRAMTIDSMUSEET FSMC DALARNA AB (FINNVEDEN) FURUDALSSKOLAN FÖRENINGEN SVENSKA TIMMERHUS GRÄNGESBERGS RÖR & MASKIN GUNDE HENRIKS- SON GUSTAFS INREDNINGAR I DALARNA AB GÄVLE DALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD HAMMARPRODUKTER HANS FRISK HEDBLOM OCH SÖNER MEKANISKA AB HEDEMORA INREDNINGSSNICKERI AB HENNINGSONS TRYCKERI AB HENRIK BRANDBERG HERDINS FÄRGVERK HORNDALS KOMPONENT AB HUC OF SWEDEN HÅKAN ENGBERG HÄLSOARENAN HÖRNELL INTERNATIONAL AB PUBL IFOF INDAUTO AB INDUSTRIPROGRAMMETS LÄRARE OCH ELEVER INSJÖNS VÄVERI IUC DALARNA AB JAN UDDÉN AB JAN-BERTIL NORLING JC SNICKERI AB JOHAN LARSSON JOHAN-OLOV SKOLAN JONSSONS TIMMERSTUGOR HB JOUKO RYYTI KARIN VESTMAN KENT MOHLIN KERSTIN HENRIKSSON KJELL HEDBLOM KOLLIN & STRÖM AB KOPPARDALENS MEKANISKA AB KRYLBO ELEKTRA AB KRYLBO VERKSTÄDER AB KUGGTEKNIK KURT LÖFGREN LARS ENKOSSON LEKSANDS VÄVERI AB LEMONT MASKIN AB LIGN MULTIWOOD LILLA HÅRSAXEN LÅNGSHYTTANS UTVECKLINGSBOLAG AB LÅNGSHYTTE LIMTRÄ LÄNSARBETSNÄMNDEN LÄNSTYRELSEN I DALARNAS LÄN MAJA SJUNGARGÅRD MATS SUNDSTEDT MATSPERS TIMMERSTUGOR METALL AVD 123 MOELVEN DALATRÄ AB MONARK EXERCISE AB MORA FORMGUMMI AB MORA PRESS & FORMVERKTYG AB MORA TOOL AB MORABY WOOD AB NORDPULS NYHAMMARS BRUK AB OLA GRANHOLM OLLAS TIMMERSTUGOR OLLE PETTERSSON MOTOR AB ORDFÖRRÅDET ORSA BIOBRÄNSLE AB ORSA LAMELLTRÄ ORSA LINK PER HOBRO PERRA LARSSON PROCORDIA FOOD AB PROFFECOM PROJEKTHYDRALIK I BORLÄNGE REXROTH MECMAN SVENSKA AB ROSEVO AB RÄTTVIKSSKOLAN SCANDINAVIAN WELD TECH AB SCANDINAVIAN WOOD FIBERS AB SCANDINAVIAN WOODFIBER SCANIA SE TIMMERSTUGOR SECO TOOLS AB LUDVIKA SILJANS CHARK AB SKOG- OCH TRÄFACKET SMJ KONSULT AB SOMMARDESIGNKONTORET SSAB TUNNPLÅT AB STEGVIS AB STERNERS SPECIALFABRIK AB STIFTELSEN SVENSK INDUSTRIDESIGN STIFTELSEN TEKNIKDALEN STIG FLINK STIG HELLBERG STORA ENSO FORS AB STORA ENSO KVARNSVEDEN AB SWEDE ELECTRONICS AB SVEN WÅHLIN SVENSKA EKONOMIFILTER AB SVEN- ÅKE PETTERSSON SVETSLEGO SÄLGSTRÖMS INREDNINGAR AB SÄTERS SNICKERIFABRIK AB SÖDERÅS TIMMER- HUS TAMPERE REGIONAL INSTITUTE OF OCUPATIONAL HEALTH TEKNIKERJAKTEN TIMMERHUS SILJAN TIMMERHUSUTBILDNINGENS LÄRARE OCH ELEVER TMF TOMMY LILJEBLAD TOMOKU HUS AB TRIONA VAN- HÄLLS SÅG AB WATER & LASER TECHNOLOGY I WESTLINGS INDUSTRI AB VTT TECHNICAL RESEARCH CENTRE OF FINLAND WÅHLINS GASSKÄRNING AB Z-INFORMATION ZMIDE I KRYLBO AB ÅVESTADALSSKOLAN
DOKTORAND DOKTORAND SEKRETERARE PROJEKTLEDARE FORSKARE FORSKARE FORSKARE Hans Lundkvist Marita Andersson Bengt Pontén Mattias Åteg Gunnar Rosén Ann Hedlund Ing-marie Andersson
OCH VAD HÄNDER SEN?
P rojektet Attraktiva Tillverkningsföretag i Dalarna var en start på nå got vi hoppas skall bli långsiktigt. Nu fortsätter samarbetet för att bygga en kompetensmiljö för Attraktivt Arbete. Vi tror att samarbete mellan näringsliv, offentlighet och akademi gör att kunskap sprids så att flera positiva processer startas. Vår förhoppning är att vi möter dig i en samverkan för mer Attraktivt Arbete. Ta kontakt med oss! www.du.se/att 023-77 86 68 infoatt@du.se PROJEKTET HAR VARIT MÖJLIGT ATT GENOMFÖRA TACK VARE FINANISERING OCH MEDVERKAN AV: Sparbanksstiftelsen Delfinaniserad av Europeiska unionens strukturfonder