Går det åt skogen? En kvalitativ studie om skogsägande, kalhyggen och Sveriges självbild som friluftsland.

Går det åt skogen? En kvalitativ studie om skogsägande, kalhyggen och Sveriges självbild som friluftsland. STELLA MICHAELSDOTTER 2022 MVEM30 EXAMENSARBETE I TILLÄMPAD KLIMATSTRATEGI 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET 1

2

Går det åt skogen? En kvalitativ studie om skogsägande, kalhyggen och Sveriges självbild som friluftsland Stella Michaelsdotter 2022 1

Stella Michaelsdotter MVEN30 Examensarbete för masterexamen i miljövetenskap 30 hp, fördjupning tillämpad klimatstrategi, Lunds universitet Intern handledare: Helena Hanson, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet CEC - Centrum för miljö- och klimatvetenskap Lunds universitet Lund 2022 Omslagsbild: 2017 Stella Michaelsdotter 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 ABSTRACT... 5 POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING... 6 1. INLEDNING... 9 1.1 SYFTE... 14 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 14 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 14 2. METOD... 16 2.1 STUDIENS GEOGRAFISKA AVGRÄNSNING - OLOFSTRÖMS KOMMUN... 16 2.2 DATAINSAMLINGSMETOD - SEMISTRUKTURERADE DJUPINTERVJUER... 18 2.2.1 Urval av respondenter och tillvägagångssätt... 18 2.3 ANALYS OCH TOLKNING AV MATERIAL... 20 2.4 METODDISKUSSION... 21 2.5 ETISK REFLEKTION... 22 3. RESULTAT OCH ANALYS... 25 3.1 SAMMANFATTANDE INFORMATION OM SKOGSÄGARNA OCH DERAS SKOG... 25 3.2 SKOGSBRUKSMETODER... 28 3.2.1 Ekonomi... 28 3.2.2 Traditioner... 32 3.2.3 Normer och attityder... 35 3.2.4 Kunskap... 38 3.3 KLIMATANPASSNING... 40 3.4_FRILUFTSLIV... 42 4. DISKUSSION... 47 4.1 SKOGSBRUKSMETODER... 47 4.2 KLIMATANPASSNING... 51 4.3 FRILUFTSLIV... 52 5. SLUTSATS... 56 5.1 VIDARE FORSKNING... 57 TACK... 58 3

REFERENSER... 59 BILAGOR - INTERVJUGUIDER... 66 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE - SKOGSÄGARE... 66 BILAGA 2: INTERVJUGUIDE - SKOGSSTYRELSEN BLEKINGE... 67 BILAGA 3: INTERVJUGUIDE - OLOFSTRÖMS KOMMUN... 68 4

Abstract The Swedish forestry sector has been dominated by clear-cutting methods for many decades and wood production has been of great importance for the economic development. Forests and its social values have also formed an important basis for the country s identity with its recreation opportunities. Societal demands on forests are however many and increasing with an escalating climate crisis and the need to replace fossil fuels with options, such as biomass. In this transition, the debate on the forest s role is conflicted and opinions regarding forest resources, and how they should be utilized, vary greatly. At the same time, half of all productive forests in Sweden are owned by private forest owners who can independently choose the direction and methods used for their forestry, which in turn impacts the forests ability to deliver environmental, economic and social values. The aim of this study is Olofström s municipality, which was elected Sweden s recreation municipality in 2021. In this study, ten private forest owners are interviewed about their forestry and cutting methods and what motivates these methods, as well as to what extent they perform climate adaptation measures in order to continue with their forestry. The study also examines the municipality's forestry and what impacts it may pose on the local landscape and recreational opportunities. The results show a multifaceted group of forest owners where every owner has different goals and preconditions with their forestry. However, clear-cutting seems to be the norm for both the private owners as well as for the municipality, with economic factors seeming as the most important driving force. This leads to a loss of biodiversity as well as fragmented forest landscapes. Measures and incentives to increase environmental and social values, as well as the use of natural forestry methods, need to be developed in order to make the forest industry truly sustainable. Key words: Private forest owners, Sweden, forest methods, cutting, recreation 5

Populärvetenskaplig sammanfattning Den bild som målas upp av den svenska skogen är ljus. Skogsbruket sägs vara både hållbart och klimatsmart. Vid första anblick verkar bilden också stämma. Eller? Skogen är om omdebatterat territorium. Börjar man skrapa på ytan märker man att mycket av bilden lämnas utanför. Dagens skogsbruk är långt ifrån så ljus som skogsindustrin, och till stor del politiken, vill få det att verka. En allt mer eskalerande klimatkris spär också på debatten om skogens funktioner och resurser, och hur de lämpligast ska nyttjas i den klimatomställning som krävs. Skogen ska ge oss engångsprodukter, hus, naturupplevelser och en aldrig sinande tillgång till biobränsle. Skogen framställs som en förnybar resurs, och den ska enligt många fortsätta brukas - med dagens metoder - för att lösa klimatkrisen. Stora skogsbolag och deras påverkan på Sveriges skogar har blivit alltmer synliga i skogsdebatten. Men hälften av all skog i Sverige ägs av privata skogsägare. Vad tänker de om sin skog och dess roll för klimatet? Funderar de på om deras skogsbruksmetoder påverkar den lokala miljön, skogens biologiska förutsättningar eller de sociala värden som skogen ger? I denna studie djupintervjuas tio privata skogsägare i Olofströms kommun om just detta. Resultatet visar en mångfacetterad grupp där alla har olika mål och förutsättningar med sitt skogsbruk. Men i likhet med resten av skogssektorn verkar kalavverkning och granplantage vara normen som fortsätter att prägla landskapet. Vad får det för konsekvenser för klimatet och de viktiga naturvärden skogen ger oss? Och vad skapar det för konsekvenser för människorna och friluftslivet? På 1950-talet började skogsindustrin använda sig av kalhyggesbruk med ökad storskalighet och effektivitet, vilket kom att prägla skogssektorn under flera årtionden. Idag är kalhyggesbruket fortsatt den vanligaste avverkningsmetoden, även sedan målen miljö och produktion likställdes i lagen för snart 30 år sedan. Ännu finns skogar kvar i Sverige från tiden före kalavverkningarna, som alltså är minimalt påverkade av mänsklig aktivitet, men de blir allt mindre och allt mer fragmenterade. Idag kalavverkas 200 000 hektar skog varje år (motsvarar 400 000 fotbollsplaner). Många skogslevande växt-, djur och svamparter är nära hotade eller hotade, många är rödlistade. Och precis som rödlistade arter är beroende av levande natur och skogar som får stå kvar är även turism och friluftsliv det. Och Sverige, vars natur länge skapat attraktionskraft för just turism och friluftsliv, riskerar att stå som förlorare när allt fler skogar försvinner. 6

Ordlista Blädning = Avverkningsmetod där enbart de grövsta och största träden i ett skogsbestånd avverkas med en tidsintervall på 15-20 år. Gallring = Rensning av träd av dålig kvalitet för att skapa bättre förutsättningar för friska träd. Hektar = Mått/enhet på area. En hektar = 100 x 100 meter eller 10 000 kvadratmeter. Hyggesfritt skogsbruk = Skogen brukas på ett sätt så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Hållbart skogsbruk = Det finns en allmän oenighet om vad som definieras som hållbart skogsbruk. Generellt kan sägas att skogsbestånd i ett hållbart skogsbruk både kan bevaras och nyttjas utan att det sker på bekostnad av ekologiska, ekonomiska och sociokulturella dimensioner. Föryngring = Återbeskogning av mark efter slutavverkning. Kalhygge = Vad som kvarstår när ett skogsområde har slutavverkats, det vill säga där alla eller nästan alla träd i ett sammanhängande område har huggits ned. Inom skogsbruket kallas kalhyggen även för föryngringsyta. Markberedning = Åtgärd som ska underlätta trädföryngring genom att konkurrerande vegetation tas bort, utförs främst på hyggen. M3sk = Förkortning för skogskubikmeter. Avser virkesvolym innan avverkning hos ett träd eller skogsbestånd, inklusive bark men exklusive grenar och rötter. Plockhuggning = Avverkningsmetod där enbart spridda träd i ett skogsbestånd avverkas. Produktiv skogsmark = Mark som bedöms lämplig för skogsproduktion vilken kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Röjning = Att fälla träd (oftast plant- och ungskog) och lämna dem på marken för att förmultna. Görs främst i syfte att forma det framtida skogsbeståndet till önskvärt tillstånd avseende stamantal och trädslagsblandning. Skogsbruksplan = Vanligt förekommande verktyg och hjälpmedel för planering av skogsskötseln på en skogsfastighet. Innehåller bl.a. uppgifter trädslagsfördelning, volym, åtgärdsförslag och vilka investeringar skogsägaren kan göra. Ståndortsanpassning = Skogsskötseln anpassas efter förutsättningarna på respektive växtplats, där faktorer som klimat, fuktighet och tillgång till näring avgör val av trädslag och hur skogen ska skötas. Trakthyggesbruk = Annat ord för kalhyggesbruk. Den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp i form av föryngring > röjning > gallring > slutavverkning. Virkesförråd = Term som betecknar ett skogsbestånds volyminnehåll av ved. 7

8

1. Inledning FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i februari 2022 att den globala uppvärmningen nu uppgår till 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Utsläppen av växthusgaser fortsätter också att öka, och därmed även den globala uppvärmningen (IPCC, 2022a). I den allra senaste rapporten lyfts skydd av skogar och naturliga ekosystem som avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen (IPCC, 2022b). Även skogliga klimatanpassningsåtgärder betonas, där åtgärder som hållbar skogsförvaltning och diversifiering av trädslag nämns som viktiga möjligheter för att öka motståndskraften mot klimatrelaterade risker såsom skadedjur, sjukdomar och skogsbränder (IPCC, 2022a). Innehållet i rapporterna visar således i all sin tydlighet att klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle är viktigare än någonsin, där skogen utgör en central och betydelsefull roll. I Sverige har det oberoende expertrådet Klimatpolitiska rådet identifierat fyra nyckelområden som kommer att ha en central betydelse i omställningen som krävs för att vi ska lyckas vända den negativa utvecklingen. Ett av dessa nyckelområden är biomassa från skogs- och jordbruk, ett annat är upptag och lagring av koldioxid, där skogen åter nämns spela en viktig roll (Klimatpolitiska rådet, 2022 1 ). Skogsindustrin har historiskt sett varit mycket viktig för Sveriges ekonomiska utveckling, speciellt sedan industrialiseringen tog fart i slutet av 1800-talet (Nordlund & Westin, 2011). Den svenska skogspolitiken var länge helt inriktad på att maximera virkesproduktion och i decennier, med start runt 1950-tal, bedrevs intensivt skogsbruk i industriell skala genom kalhyggesavverkning och trädplantage av framför allt gran (kalavverkning bedrevs även innan 1950-talet men inte med samma industriella effektivitet). Fram till 1993 var detta det enda lagliga sättet att bedriva skogsbruk på i Sverige (Hertog et al., 2022). Den industriella skogsföringen kritiserades dock alltmer 1 De två övriga nyckelområdena identifieras som effektivare energi- och resursanvändning samt fossilfri elektrifiering. Klimatpolitiska rådet har som uppdrag att utvärdera regeringens politik och om den är förenlig med satta klimatmål (Klimatpolitiska rådet, 2022). 9

under 1970- och 80-talen för att inte vidta tillräckligt med miljöhänsyn (Lindahl et al., 2017), och i linje med den allmänpolitiska trenden för avreglering och ökad frihet reviderades skogsvårdslagen 1993. Ett helt nytt ramverk etablerades i den svenska skogspolitiken som skulle grunda för ett mer hållbart skogsbruk. Värdena produktion och miljö blev i lagen lika viktiga mål (Appelstrand, 2012), vilket gav förhoppningar om ett mer ekologiskt hållbart skogsbruk. Ramverket har dock kritiserats för att vara fortsatt ohållbar ur miljösynpunkt, bland annat utifrån grunderna att miljömålen kopplade till skog fortfarande inte uppnås och att produktionsinriktningen är fortsatt stark (Lindahl et al., 2017). För att båda målen skulle uppnås förväntades marknaden och den privata sektorn ta ett större ansvar under devisen frihet under ansvar, vilket också innebar att skogsägare själva fick bestämma inriktning för sitt skogsbruk och vilka metoder de vill använda (Appelstrand, 2012). Den monokulturella skogsföringen - den svenska skogsstrategin - är dock djupt etablerad och har kommit att fortsätta dominera svensk skogspolitik (Lindahl et al., 2017). Strategin är dock under alltmer press och har under lång tid gett upphov till offentliga debatter. Den allt mer växande kritiken pekar på flera legitima skäl att överge det intensiva kalhyggesbruket som länge obesegrat förespråkats av svensk skogsindustri (Hertog, et al. 2022). Forskare över hela världen varnar för konsekvenserna om vi fortsätter att avskoga vår planet på det sätt vi gör idag (Scott et al., 2018). Inte minst utgör ett allt mer föränderligt klimat samt en accelererande förlust av biologisk mångfald starka argument för behovet av ett förändrat skogsbruk och strategier för klimatanpassning, exempelvis i form av återställande av skog och mer ekosystembaserade skogsbruksmetoder (IPCC, 2022b). Den svenska skogsstrategin har också mött kritik internationellt, inte minst från EU som kritiserat det svenska skogsbruket och dess kalhyggesmetoder (Ceccerini et al., 2020; Sveriges Natur, 2021; Skogsstyrelsen, 2021a; SVT, 2021). EU-kommissionen uppger att skogsavverkningarna i Europa abrupt ökat med 49 procent mellan åren 2016 och 2018 jämfört med 2011 och 2015 - där Sverige står för den största delen av Europas skogsavverkningar med 27 procent (Europeiska kommissionen, 2021; Ceccerini et al., 2020). EU:s nya skogsstrategi för 2030, som har ett tydligt fokus på biologisk mångfald och skogens centrala och multifunktionella roll i klimatfrågan, och som dessutom förespråkar ett undvikande av kalhyggesmetoder (Europeiska kommissionen, 2021), går därmed inte i linje med den nuvarande svenska skogspolitiken. I Konjunkturinstitutets (2021) senaste miljöekonomiska rapport framgår att skogens förmåga att binda kol måste få större inflytande över svensk klimatpolitik. Rapporten konstaterar att det medför större samhällsnytta att låta skogen stå kvar och 10

fortsätta binda kol än att avverka den för förbränning eller biobränslen. Träd som är likåldriga, av samma höjd och art, som de oftast är i planterad skog, är också känsligare för extrema väderförhållanden (IBFRA, 2021), något som stormarna Gudrun år 2005 och Per 2007 också tydligt visade. Att skogen tillhandahåller och reglerar en rad livsviktiga ekosystemtjänster och kollektiva nyttor för vårt samhälle och för människan är också vida känt och etablerat (Europeiska kommissionen, 2021; Ceccerini et al., 2020; Grassi et al., 2017; Naturvårdsverket, u.å.a.). Dessa tjänster är också helt avgörande för att EU och Sverige ska kunna uppnå sina klimatåtaganden och mål. (Europeiska kommissionen, 2021; Ceccerini et al., 2020, Sveriges miljömål, 2022). Skogsstyrelsens årliga rapport och uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar visar att utvecklingen för målet är negativ samt att med de åtgärder som hittills gjorts kommer målet inte nås i något svenskt län till år 2030 (Skogsstyrelsen, 2021b). Enligt Sveriges miljömål (2022) krävs därför förstärkta åtgärder för att motverka fragmentering och förlust av skogliga livsmiljöer, skydd av skogar med höga naturvärden samt förbättring av miljöhänsyn vid avverkning. Detta beskrivs som viktiga insatser som behöver intensifieras och vars värde ökar över tid. (Sveriges miljömål, 2022). Avsaknaden av skydd leder bland annat till att biologiskt värdefulla skogsområden idag i princip är up for grabs och därmed kontinuerligt kan fortsätta att avverkas i nuvarande takt (Sveriges Natur, 2020). Med dagens metoder riskerar de värden som inte kan kopplas till produktion undermineras. Naturvärden, liksom skogens sociala värden, är alltmer ansatta då kalhyggesbruket fortsätter dominera. Men oförenliga uppfattningar om hur skogen bör förvaltas och brukas fortsätter att yttras inom både politiken och den skogliga sektorn. Samtidigt är svårt att få rätsida på dessa uppfattningar som ofta är totalt motstridiga varandra. Både för den välutbildade, den insatta och för gemene man och lekman är det svårt att få klarhet i detta viktiga skogspolitiska vägskäl som läggs fram i form av debattartiklar, rapporter, forskning, protester och nyhetsrapporteringar. Ena sidan menar att det ger större klimatnytta att låta skogen fortsätta avverkas och återplanteras som vi gör idag, eller till och med att vi ska öka takten (se bland annat Skogsindustrierna, u.å.a.; IBFRA, 2021). Det argumenteras här för ett behov av ökad skogsproduktion, och skogens roll för tillväxt och skogsbruksrelaterad ekonomisk verksamhet (exempelvis för bioenergisektorn och dess ersättning av fossilintensiva bränslen och material), vilket i teorin framhålls kunna göras med positiv klimatpåverkan och med hänsyn till ekologiska värden (Lars Lundqvist, 2021; Björn Hägglund, 2021; SVT, 2019; Skogsindustrierna, u.å.b.). Även stora skogsbolag, statliga och privata, menar att deras skogsmetoder de facto gör klimatnytta (se till 11

exempel Sveaskog, u.å.; Stora Enso, u.å,; SCA, u.å.). Den andra sidan argumenterar för det ohållbara i just denna strategi, att metoder á la kalhyggen för utvinning av exempelvis biomassa leder till negativ klimatpåverkan genom bland annat den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären vid och efter avverkning eller förbränning (Ceccerini et al., 2020). Att tiden det tar för nyplanterade träd att kompensera för koldioxidutsläppen vid avverkning (cirka 25 år), är tid vi inte har (Appelstrand et al., 2021; Rummukainen, 2021). Likt Konjunkturinstitutets rapport (2021) pekar argumenten här på att det ger större klimat- och samhällsnytta att låta skogen stå för att främja ökade kolförråd, något som både yngre och äldre skogsbestånd är kapabla till (Skytt et al., 2021, Appelstrand et al., 2021). Att just äldre skog inte tar upp tillräckligt med koldioxid är ett vanligt argument bland förespråkarna av en ökad produktionstakt; på så sätt är det också motiverat att fortsätta avverka gamla skogsbestånd och ersätta dem med nya snabbväxande planteringar. Men forskning pekar allt mer på att detta argument bygger på en föråldrad hypotes, och att en ökning av kalavverkningsarealen istället starkt bör ifrågasättas (Appelstrand et al., 2021; Europeiska kommissionen, 2021; Ceccerini et al., 2020). Förvirringen är nästan oundviklig. I denna dialog puttrar de två motpoler som kanske eldar på debatten allra mest: Produktion vs. miljöhänsyn. Dessa motpoler, som alltså varit likställda i lagen sedan 1993, ställs ofta mot varandra (Jakobsson et al. 2021; Konjunkturinstitutet, 2021) och får också stort medialt utrymme. Framför allt är det vad som sker i skogarna i norra Sverige som står i rampljuset, där statliga Sveaskog ofta står i centrum, inte minst gällande vad deras avverkningar leder till för den samiska kulturen och dess rennäring (Natursidan, 2020; Cederblad & Wande, 2021; Röstlund & Lundborg, 2021). Samtidigt sker sedan länge ett intensivt brukande av skogen över hela landet, inte bara i norr, även om detta tycks flyga mer under den mediala radarn. Oavsett skilda ståndpunkter påverkar både nuvarande svensk skogspolitik och troligtvis även EU:s nya skogsstrategi 2030, skogsbruket i Sverige; från stora statliga skogsbolag till mindre privata skogsägare. De mindre privata skogsägarnas skogsbruksmetoder och perspektiv är dock mindre synliga i den offentliga debatten, vilket är rimligt med tanke på mångfacetteringen dessa skogsägare utgör, men som ändå är nämnvärt då cirka hälften av Sveriges produktiva skogsmark ägs av just privata enskilda ägare, vilket utgör drygt 313 000 skogsägare (Skogsstyrelsen, 2021c). I Götaland är andelen privata skogsägare störst i landet, 77 % av den produktiva skogsmarken ägs här av enskilda skogsägare (Skogsstyrelsen, 2021c). Eftersom de privata ägarna därmed ansvarar för en betydande andel av den sammanlagda produktiva skogen bör det kunna antas att de också har en stor förmåga att påverka 12

skogens tillstånd, och därmed skogens påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och främjandet av ekosystemtjänster. Genom deras skogsbruks- och avverkningsmetoder kan deras skog agera kolsänka alternativt kolkälla, beroende på vilka metoder som nyttjas. Likaså kan privata skogsägares eventuella klimatanpassning innebära att skogens motståndskraft mot klimatförändringar ökar. Deras avverkningsmetoder kan också antas ha en betydande inverkan på de lokala rekreationsmöjligheterna, då avverkningar oundvikligt påverkar landskapsbilden (Eggers et el., 2018). Samtidigt har privata skogsägare helt andra förutsättningar att sköta sina skogar än stora (statliga och privata) bolag. Kanske finns ambitioner att förvalta och bruka sin skog hållbart men ekonomiska förutsättningar saknas, kanske finns det sociala aspekter, normer eller lokala traditioner som påverkar synen på hur skog bör brukas, eller används skogen för avkoppling och rekreation av människorna i kommunen vilket påverkar skogsägarens syn på skogen som resurs. Oavsett anledningar är dessa grunder viktiga att undersöka och lyfta för att skapa en förståelse för hur privat och lokalt skogsbruk påverkar vad som är en del av en nationell och aktuell angelägenhet - skogen som livsviktig resurs för både natur och människa. 13

1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur privata skogsägare i en svensk kommun (Olofström) brukar och avverkar sin skog, vad som påverkar deras val av metoder, samt om skogsägarna vidtar några klimatanpassningsåtgärder. Studien ämnar även undersöka hur det lokala skogsbruket i sin tur påverkar förutsättningen för den biologiska mångfalden, skogslandskapet och kommunens friluftsmöjligheter. 1.2 Frågeställningar 1. Vilka är de privata skogsägarnas främsta avverkningsmetoder, och varför har de valt dessa? 2. Vidtar de några åtgärder eller brukar sin skog på något särskilt sätt för att minimera klimatrelaterade risker som ett allt mer förändrat klimat innebär? 3. Hur påverkas förutsättningarna för den biologiska mångfalden, friluftslivet och landskapets utformning av det lokala skogsbruket och de avverkningar som utförs av de privata skogsägarna samt av kommunen? 1.3 Avgränsningar Studien avgränsas till att fokusera på mindre privata skogsägares perspektiv. Deras utsagor kompletteras med intervjuer av respondenter från Skogsstyrelsen i Blekinge samt Olofströms kommun, Blekinge, vilken utsågs till Sveriges friluftskommun 2021. Studien begränsas också geografiskt genom att samtliga skogsägare bor eller är verksamma i Olofströms kommun. 14

15

2. Metod Metodkapitlet är uppdelat i fyra delar som presenteras i den ordning de har genomförts. Dessa är en redogörelse över studiens geografiska avgränsning (2.1), datainsamlingsmetoden i form av intervjuer och hur dessa genomfördes (2.3), hur materialet har analyserats och tolkats (2.3), metoddiskussion (2.4) samt en etisk reflektion (2.5). 2.1 Studiens geografiska avgränsning - Olofströms kommun Figur 1. Karta - Olofströms kommun Bildkälla: Olofströms kommun (2022) 16

Olofströms kommun, beläget i nordvästra Blekinge, har cirka 13 400 invånare. Kommunens totala landareal ligger på cirka 413 km2 varav drygt 23 km2 består av sjöar och vattendrag. Den totala arealen skogsmark i kommunen ligger på drygt 32 000 hektar (SCB, 2015). Den skogsmark kommunen äger upptar cirka 1 600 hektar (Olofströms kommun, 2022a) varav 600 av dessa hektar ingår i Halens naturreservat som också är kommunens största naturreservat av total 15 stycken (Olofströms kommun, 2022b). Sammanlagt finns 938 privata skogsägare i kommunen (Lantmäteriet, personlig kommunikation, 10 mars 2022). Olofströms kommun har tillsammans med Sydved 2 upprättat en skogsbruksplan som gäller från 2020 till och med 2030, och som avser den skog kommunen äger (den avser alltså inte privatägd skogsmark). I den framkommer att landskapet i kommunen generellt har brist på gammal skog och gamla träd av olika trädslag, områden med brandpåverkan, död ved i olika former och nedbrytningsgrad samt våtmarker som är opåverkade av dikning. (Olofströms kommun, 2020). Virkesförrådet i kommunen hade vid planupprättelsen 2020 en fördelning på 57 % löv, 31 % gran och 12 % tall. I planen föreslås vidare en avverkning av totalt 118 819 m3sk (skogskubikmeter) under planens tioårsperiod. Av denna areal föreslås 71 942 m3sk avverkas genom slutavverkning (resterande genom gallring och naturvårdande skötsel), vilket innebär 60,55 % av den totala avverkningsarealen. Förslaget gäller främst barrträd i ålder 50-69 år. Tillväxten under samma tioårsperiod beräknas till 9 607 m3sk per år (Olofströms kommun, 2020). På kommunens hemsida framhålls vidare att kommunen har som långsiktigt mål att erbjuda invånarna en omväxlande och tilltalande skog som utgör en attraktiv miljö. Olofströms kommun ska vara en förebild som skogsägare när det gäller hänsyn till naturvärden och kulturmiljöer (Olofströms kommun, 2022b). Olofströms kommun blev utsedd till Sveriges friluftskommun 2021 och har även ett tidigare år vunnit utmärkelsen som Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening står bakom. Kommunen fick högsta möjliga poäng tillsammans med två andra kommuner (Jönköping och Sundsvall), men den avgörande faktorn var Olofströms aktiva arbeta att stärka barn och ungas tillgång till friluftsliv (Naturvårdsverket, u.å.b.). 2 Sydved är ett skogsbolag som köper virke av skogsägare i södra Sverige. Bolaget erbjuder även skoglig fullservice och rådgivning (Sydved, u.å.a.). 17

2.2 Datainsamlingsmetod - semistrukturerade djupintervjuer Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade djupintervjuer. Denna datainsamlingsmetod ansågs lämplig då studien ämnar nå en djupare förståelse för forskningsfrågorna som studeras genom insamling och systematisering av kunskap, med syftet att visa på sammanhang och mönster (Forsberg & Wengström, 2013). I detta fall kunskap om privat skogsägare, deras skogsbruksmetoder och eventuella klimatanpassning samt hur skogsbruket påverkar lokala förhållanden såsom tillgång till friluftsliv. Genom en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervju tillåts respondenten att med egna ord berätta sin historia (Forsberg & Wengström, 2013). Även om en intervjuguide ligger som grund för intervjuerna möjliggör den semistrukturerade intervjuformen utrymme och flexibilitet beroende på respondentens svar och intervjun tillåts röra sig i den riktning som respondenten upplever viktig och relevant. Intervjuformen möjliggör även för intervjuaren att ställa nya frågor som uppföljning på respondentens svar (Bryman, 2011). En intervjuguide förbereddes utifrån studiens syfte och frågeställningar och dessa guider anpassades utifrån respektive respondentgrupp och deras roll (se bilaga 1-3). 2.2.1 Urval av respondenter och tillvägagångssätt Vidare tillåter kvalitativa studier flexibilitet och utrymme vad gäller urvalet av respondenter. Efter hand som respondenter väljs ut och bildar underlag för insamling av data ökar förståelsen för vilka nya respondenter som vore intressanta och strategiskt relevanta att inkludera i urvalet (Larsen, 2018). Idén att intervjua Olofströms kommun var exempelvis inte självklart vid studiens uppstart men bedömdes kunna bidra till en fördjupad förståelse av det lokala skogsbrukets påverkan på framför allt friluftslivet i kommunen. Urvalet av studiens respondenter var strategiskt genom att de respondenter som kontaktades bedömdes ha mycket ett berätta i relation till studiens forskningsfrågor (Larsen, 2018). Genom att identifiera specifika urvalskriterier (exempelvis vara privat skogsägare i Olofströms kommun) erhölls naturliga gränser för vilka som skulle inkluderas och varför (Forsberg & Wengström, 2013). Skogsstyrelsens medverkan motiverades genom myndighetens centrala roll i frågor som rör skog. Respondenten i denna studie arbetar som skogskonsulent sedan 20 år tillbaka och vars arbete bland annat innefattar områdesskydd, samverkansprojekt samt information, 18

kommunikation och rådgivning inom ädellövskog och skogens miljövärden (vilket bland annat innebär att skogsägare kan söka pengar för att göra naturvårdsåtgärder). Vidare har Skogsstyrelsen som uppgift att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås (Skogsstyrelsen, u.å.) där målen är jämställdhet mellan produktion och miljöhänsyn. Skogsstyrelsens uppdrag innefattar därtill utbildningar, rådgivning, inventeringar och besiktningar till alla som verkar inom skogssektorn (Skogsstyrelsen, u.å.), således även enskilda skogsägare. För att erhålla ett utifrånperspektiv av privat skogsägande bedömdes det därför relevant för studiens syfte att intervjua en representant från det lokala Skogsstyrelsens distrikt i Blekinge. Att intervjua en respondent från Olofströms kommun motiverades då kommunen äger stora arealer skog i kommunen och aktivt arbetar för det lokala friluftslivet. Kommunen har också som uttalat mål att driva ett långsiktigt hållbart skogsbruk samt att vara en förebild som skogsägare vad gäller naturhänsyn, vilket ansågs intressant i relation till studiens ämnesområde. Respondenten från Skogsstyrelsen erhölls genom mailkontakt med distriktschefen från Skogsstyrelsens Blekingedistrikt, som i sin tur genomförde en internförmedling av uppdraget (att intervjuas) för att se vilken skogskonsulent som var intresserad av att medverka. Kontakt med Olofströms kommun initierades via telefonkontakt med Olofströms kommunledningsförvaltning som i sin tur hänvisade till mailkontakt med samordnaren för offentlig miljö, som sedan samtyckte till intervju. För att få tag på lämpliga respondenter i form av skogsägare togs först kontakt med Lantmäteriet som enligt offentlighetsprincipen kan delge uppgifter från fastighetsregistret i form av namn och adress på taxerade fastighetsägare av skogsmark. Kriterierna var att fastighetsägarna skulle äga skog i Olofströms kommun samt äga skog på minst tio hektar. På detta sätt erhölls en lista med 96 namn vilken skickades per post. Då tanken med uppsatsen var att intervjua både kvinnor och män (för att uppnå bredd och variation vad gäller skogsägarnas perspektiv) gjordes ett slumpmässigt urval av de kvinnor och män som fanns med på listan. Telefonkontakt initierades för att erhålla respondenter som ville delta. Genom detta tillvägagångsätt erhölls fem respondenter som sedan deltog i studien. Majoriteten av de som kontaktades uppgav dock att de inte hade intresse att delta eller att de inte hade något att bidra med i relation till studiens syfte. För att få fler respondenter publicerades därför ett inlägg i den offentliga Facebook-gruppen Vad händer i Olofström? som i mars 2022 hade 9200 medlemmar. Gruppens syfte är att sprida inlägg om kommande evenemang och händelser i kommunen. Inlägget innehöll information om studien och förfrågan om att delta anonymt. Även här var kriteriet att man skulle äga skog i Olofströms 19

kommun, dock utan krav på hektar-storlek. De respondenter som svarade och samtyckte till medverkan, även här fem stycken, ägde dock alla över 10 hektar skogsfastighet. Intervjuerna skedde genom kommunikationsverktyget Skype eller per telefon. Genom överenskommelse med respondenten spelades samtalen in, detta för att underlätta arbetsprocessen då det möjliggör närvaro och fokus under samtalet, samt att för studien kunna möjliggöra exakt återgivelse av vad som framkommer under intervjun. Intervjuerna transkriberades sedan i direkt eller i nära anslutning (max två dagar) till intervjutillfället. Intervjuernas innehåll transkriberades ordagrant med undantag från vissa uppgifter och meningar som inte bedömdes relevanta för studiens syfte. Totalt genomfördes 12 intervjuer i mars 2022 med tio privata skogsägare, varav fyra av dessa var kvinnor och sex män, samt en respondent från Skogsstyrelsen och en från Olofströms kommuns offentliga förvaltning. 2.3 Analys och tolkning av material Som analysmetod för att tolka den insamlade empirin från intervjuerna nyttjades en kvalitativ innehållsanalys. Metoden kan göras på flera olika sätt men möjliggör att systematiskt och stegvis klassificera data för att identifiera mönster och teman, med målet att beskriva och kvantifiera specifika fenomen samt att komma fram till en helhetsförståelse av specifika förhållanden (Larsen, 2018). Genom en så kallad induktiv innehållsanalys där mönster, teman och kategorier baseras på empirin kan även mönster och kategorier som inte är tydligt uttalade identifieras (Forsberg & Wengström, 2013). Innehållsanalysen följde de steg som beskrivs av Forsberg & Wengström (2013). I steg (1) lästes de transkriberade texterna noggrant igenom flera gånger för att bekanta sig med materialet och få ett helhetsintyck. Här identifierades också data som bedömdes ligga utanför studiens syfte och vilket kunde tas bort. I nästa steg (2) lästes respondenternas utsagor åter noggrant för att planera för kodning, där uttalanden färgkodades beroende på liknande innehåll, t.ex. grön för ekonomi. I steg (3) kondenserades dessa koder till kategorier (t.ex. ekonomisk motivering) därefter, i steg (4) sammanfattades kategorierna i olika teman som i empirin bedömdes vara mest framträdande och samtidigt relatera till studiens frågeställningar, t.ex. uttalanden kopplade till avverkningsmetoder och/eller klimatanpassningsåtgärder och vilka 20

drivkrafter/barriärer som kunde ligga bakom. Dessa teman identifierades som ekonomi, kunskap, normer, attityder samt traditioner. Gränsen för dessa olika teman var inte alltid tydlig, framför allt vad gäller normer, attityder och traditioner som till viss del är mångfacetterade begrepp och som kan överlappa och gå in i varandra. En viss distinktion mellan dessa teman gjordes dock baserad på tidigare forskning för att underlätta för analys och för presentationen av resultatet. Utsagor som delade beteenden och förväntningar att en själv och andra ska uppfylla dessa beteenden kopplades till temat normer (Primmer & Karppinen, 2010). Att uttrycka personliga känslor och värderingar (positiva eller negativa) kopplades till attityder (Nordlund & Westin, 2011). Kunskaper, normer och strategier som upprätthålls av flera olika aktörer i specifika geografiska sammanhang under lång tid kopplades till traditioner. (Angelstam et al., 2022) Från intervjudata tematiserades och tolkades även uttalanden från Skogsstyrelsen och Olofströms kommun utifrån samma tillvägagångssätt och som kunde komplettera och relatera till skogsägarnas utsagor och/eller studiens frågeställningar. I varje tema som framkom togs citat ut som bedömdes relevanta och talande för det specifika temat. Dessa citat blev till en del av det presenterade resultatet. I sista steget (5) tolkades, sammanställdes och diskuterades resultatet. 2.4 Metoddiskussion Målet vid kvalitativa undersökningar, och kanske framför allt vid djupintervjuer, är inte en statistisk generalisering utan snarare att kunna förstå och beskriva fenomen (Larsen, 2018). Inom kvalitativ forskning är det också djup snarare än bredd som forskaren vill uppnå där kvalitativa resultat tenderar att fokusera på det kontextuellt unika och på meningen hos eller betydelsen av den aspekt som undersöks (Bryman, 2011). Trots detta bör resultaten ha ett överföringsvärde - att det som studien finner bör vara relevant även för de grupper som inte deltar i undersökningen (Larsen, 2018). I detta fall bör dessa andra grupper vara privata skogsägare i andra kommuner än Olofströms kommun samt till viss del aktörer inom offentlig skogsförvaltning i Sverige. Några faktorer som dock bör vägas in och som kan påverka studiens validitet är bland annat det begränsade antalet intervjuer, kanske framför allt med Skogsstyrelsen och Olofströms kommun. Det kan också beaktas att dessa två respondenters uppfattning och kunskaper om studiens ämnesområde kan påverkas av exempelvis antal år i tjänsten, personliga värderingar och intressen eller att svaren 21

utformas på ett visst sätt, exempelvis för att respondenten i fråga representerar sin arbetsplats och det uppdrag arbetsplatsen har. Dessa faktorer är för forskaren viktigt att ha i åtanke vid utformandet av intervjuguiden och under själva utförandet av intervjun, men också vad gäller studiens empiri och resultat, då det kan ha en påverkan på studiens validitet och reliabilitet (Bryman, 2011). Något annat att ha i åtanke är att om fler skogsägare deltagit, samt möjligtvis med hjälp av ett mer slumpmässigt urval, så kan empirin kommit att se annorlunda ut då fler skogsägare kan ha bidragit med andra perspektiv, vilket även det kan påverka studiens överföringsvärde. Ytterligare en metodologisk reflektion vad gäller skogsägarna är att det kan vara en viss typ av person som tilltalas av att delta i en intervjustudie likt denna. Det kan innebära att deras åsikter och tankar inte nödvändigtvis representerar skogsägare i stort. Dock kan det ses som en fördel att skogsägarna aktivt ville medverka och dela med sig av sina tankar, vilket trots allt ger mycket värdefull, om än begränsad, aktuell kunskap om skogsägares resonemang kring studiens ämnesområde. 2.5 Etisk reflektion Samhällsforskning innebär ofta kontakt med människor. Etiken i detta sammanhang handlar bland annat om hur man som forskare bemöter dessa människor, vilka frågor som ställs och hur den insamlade informationen behandlas (Larsen, 2018). Eftersom uppsatsen ämnade intervjua privatpersoner om deras arbete, åsikter och upplevelser uppstår per automatik grundläggande etiska frågor som berör bland annat samtycke, frivillighet och integritet (Bryman, 2011). Genom att utgå från vissa etiska principer kan risker kopplade till dessa etiska frågor minska. Exempel på dessa principer nämnda av Bryman (2011) är informationskravet, vilket innebär att tydligt informera respondenterna om undersökningens syfte, att deras deltagande är frivilligt samt att de har rätt att avsluta sitt deltagande när som helst. Konfidentialitetskravet, som innebär att de uppgifter som ingår i undersökningen behandlas med största möjliga konfidentialitet, det vill säga, de hanteras och lagras på ett sätt så att inga obehöriga får tillgång till informationen och att namn, adresser och liknande lagras på ett säkert sätt. Nyttjandekravet, som innebär att de uppgifter som samlas in enbart får användas för forskningsändamålet, samt samtyckeskravet, vilket innebär att respondenterna har rätt 22

att själva bestämma över sin medverkan i undersökningen. Valmöjligheten för respondenterna att vara anonyma kan också öka chanserna att respondenterna känner sig trygga och bekväma av att delta i studien. Vid dessa situationer är det också viktigt att som forskare vara vaksam på att personer och platser inte kan identifieras utifrån materialet även vid anonymisering (Bryman, 2011). Då antalet respondenter i studien var förhållandevis få och avgränsningen för arbetet även var geografiskt begränsat, var frågan om anonymitet extra viktig att beakta. Då syftet med studien inte heller var att synliggöra enskilda specifika individer och deras svar, var anonymisering av respondenterna både lämpligt och befogat. Respondenternas medverkan låg även till grund för vad uppsatsen ämnade undersöka och belysa, det var därför av stor vikt att intervjuer kunde genomföras för att adekvata resultat skulle kunna presenteras, vilket kan motivera varför denna studie borde genomföras trots de etiska frågor som identifierats ovan. Ytterligare en etisk aspekt att förhålla sig till är frågan om min egen objektivitet i relation till både vad studien ämnar undersöka samt respondenternas svar på intervjufrågorna. Mina värderingar och personliga åsikter ska inte styra analys eller resultat. Enligt Bryman (2011) är svårigheter att förhålla sig objektivt vanligare i kvalitativa forskningsstudier än inom kvantitativa, framförallt vid användandet av intervjuer som kan resultera i exempelvis känsla av samhörighet med de människor som studeras, något Bryman (2011) kallar going native, det vill säga forskaren identifierar sig med de personer som undersöks. Till viss del kan det dock ses som omöjligt att förhålla sig strikt objektiv till det som ämnas undersökas. Forskarens värderingar kan exempelvis ofrånkomligen ses i valet av forskningsområde, respondenter, utformningen av frågeställningar och syfte, valet av metod samt analysen och tolkningen av data (Bryman, 2011). Gällande analysen av empirin innebär också själva identifieringen av både teman och kategorier en oundviklig form av subjektiv tolkning av forskaren (Forsberg & Wengström, 2013). Genom att forskaren ständigt gör sig påmind om vikten av objektivitet, minskar dock förhoppningsvis risken för subjektivitet. 23

24

3. Resultat och analys I följande kapitel presenteras först sammanfattande information om de privata skogsägarnas skogsfastighet och skogsbruksmetoder, detta för att läsaren ska kunna få en konkret överblick över bland annat demografi, hektarstorlek, trädslag och avverkningsmetoder. Därefter presenteras studiens resultat i form av en mer abstrakt redogörelse och analys av det empiriska materialet, som består av intervjuer från skogsägarna samt två respondenter från Skogsstyrelsen Blekinge respektive Olofströms kommun. Analysen är uppdelad efter frågeställningarnas ordning; först presenteras de privata skogsägarnas resonemang kring skogsbruk och avverkningsmetoder, därefter deras anpassningsåtgärder och slutligen, hur friluftslivet kan tänkas påverkas av det skogsbruk som bedrivs i kommunen, både av de privata skogsägarna men också av kommunen i fråga. 3.1 Sammanfattande information om skogsägarna och deras skog Av de tio intervjuer av skogsägare (nedan kallade SÄ) som utfördes var fyra kvinnor och sex män. Hälften av skogsägarna var i äldre ålderskategori, d.v.s. 60 år och uppåt, där den äldsta var 72. Övriga fem respondenter var i yngre ålderskategori, 59 år och nedåt, där den yngsta var 36. Genomsnittsåldern låg på 57 år. Storleken på respondenternas skogsfastigheter varierade mellan 11 och 270 hektar med ett genomsnitt på 74 hektar. Majoriteten, åtta av respondenterna ägde skog under 100 hektar, av dessa låg genomsnittet på knappt 26 hektar. Virkesfördelningen utgjordes främst av trädslaget gran, där sju av respondenters skogsfastigheter dominerades av gran. Två respondenter hade hälften gran, hälften löv. En respondent hade enbart lövträd på sin skogsfastighet. Kalavverkning utgjorde den absoluta normen hos respondenterna. Enbart tre använde sig av andra avverkningsmetoder (såsom blädning och gallring). Samtliga respondenter var medlemmar i en avverkningsorganisation, där Södra var vanligast (sju av tio). Åtta av tio utförde någon form av 25

klimatanpassningsåtgärd, där den vanligaste åtgärden handlade om val av trädslag och ståndortsanpassning. Ytterligare en aspekt gällande ägandeskapet var hur länge de ägt skogsfastigheten och huruvida de ärvt den från tidigare generationer eller ej. Många hade ägt skogen över tio år och också tagit över fastigheten från familjemedlemmar, en skogsägare var den tionde generationen att äga skogsfastigheten. Några hade dock köpt fastigheten själva och ägt skogen i mindre än tio år, där kortast tid var åtta år. 26

Tabell 1. Information om skogsägarna och deras skog Skogsägare Ålder Kön Hektar (ha) skog & dominerande trädslag SÄ:01 57 Man 270 ha Gran SÄ:02 63 Man 70 ha Gran Avverkningsmetod Motivering för avverkningsmetod Avverkningsorganisation Vidtar klimatanpassningsåtgärder + exempel Kalavverkning Ekonomisk tillgång Södra Ja. Minskar gran och plantera ståndortsanpassat Kalavverkning. Ekonomisk tillgång Södra Ja. Planterar träd som agerar stormskydd. Planterar gran där de är mer stormfasta SÄ:03 63 Man 30 ha Gran Blädning Rekreation Södra Ja. Tar fram löv för att öka kolupptag SÄ:04 53 Kvinna 70 ha Gran Kalavverkning Ekonomisk tillgång Rekreation Södra Ja. Val av trädslag. Planterar för att få växande träd som kolfällor SÄ:05 72 Kvinna 200 ha Gran Kalavverkning Ekonomisk tillgång Rekreation Södra Ja. Varierar arter & ståndortsanpassar SÄ:06 50 Man 30 ha Löv (bok + ek) + betesmark Enbart gallringar. Manuell huggning av enstaka träd. Rekreation Viss begränsad ekonomisk tillgång (vindfällen) Sydved Nej. Tar enbart ut gran som är angripet SÄ:07 50 Kvinna 11 ha Gran/löv (50/50) Kalavverkning Ekonomisk tillgång Rekreation Vida Ja. Undviker plantering av gran SÄ:08 60 Man 20 ha Gran Kalavverkning Ekonomisk tillgång Rekreation Södra Ja. Lämna litet område skog för att växa/agera kolsänka SÄ:09 36 Kvinna 19 ha Gran Tidigare kalavverkning. Nu planerat för hyggesfria metoder. Ekonomisk tillgång. Rekreation. Södra Ja. Variera trädslag SÄ:10 70 Man 38 ha Gran/löv (50/50) Plockhuggning Rekreation Viss ekonomisk tillgång Rönås Skog Nej. Upplever ej behov 27

3.2 Skogsbruksmetoder Respondenterna beskriver alla sin egen individuella praxis för hur de förvaltar sina skogsfastigheter, inklusive de aspekter som de beaktar vid den löpande skötseln av skogen så som inspektion, gallring, röjning och avverkning. Gällande metoder uppgav majoriteten av respondenterna att de i dagsläget använder sig av traditionella skogsbruksmetoder med kalavverkning. Olika former av barriärer och drivkrafter för deras skogsbruk kunde identifieras bland respondenterna, vilka kunde kopplas till valet av specifika skogsbruks-och avverkningsmetoder. Avverkningen är också den mest ingripande skogliga åtgärden skogsägarna utför, och som också har stor påverkan på den potentiella ekonomiska avkastningen de i slutändan erhåller från sin skogsfastighet. Följaktligen hade respondenterna mycket att säga gällande ämnet. Då många teman framkom gällande ämnet skogsbruksmetoder är följande avsnitt uppdelat efter dessa teman för att underlätta läsningen. 3.2.1 Ekonomi En framträdande barriär och drivkraft hos flertalet av respondenterna kunde kopplas till ekonomiska faktorer. Bland tre av respondenterna var skogsfastigheten och dess avkastning vid avverkning den enda inkomsten, vilket också var en uttalad anledning till nyttjandet av specifikt kalavverkning som metod (här kallad slutavverkning): Det är naturligtvis slutavverkning som det alltid har varit. Egentligen är det den enda ekonomiskt försvarbara. Sen vet jag att klimat Att man tycker att man ska gå in och plockhugga istället. Och det är lätt att säga när man inte ska ha någon inkomst utav det. (SÄ:05) En annan respondent resonerade kring sina avverkningsmetoder i relation till att de över huvud taget ägde skog: Det är en ekonomisk tillgång, absolut. Vi sköter skogen för att få pengar, det är grundtanken. (SÄ:01) Skogsstyrelsens respondent, S.S. bekräftade att slutavverkning är den främsta avverkningsmetoden bland privata skogsägare. Enligt honom är trakthyggesbruk med 28

kalhyggen eller föryngringsytor dominerande och står för 90 % av metoderna. Att det är så vanligt förekommande bekräftade han också som ekonomiskt drivet: Det ger bra betalt rent ekonomiskt. De andra värdena har ju också ett visst ekonomiskt värde, som att kunna bevara den biologiska mångfalden, klimataspekterna lyfts ju allt mer i skogsbruket till exempel. Men många är sig själv närmast och ser de här krassa ekonomiska aspekterna före det andra tror jag. (S.S) En barriär flera beskrev för att bruka skogen mer hållbart och naturnära, vilket flera ändå uttryckte att de ville göra i större utsträckning, var just ekonomisk: Att kalavverka ansågs ge en direkt ekonomisk utdelning, att plocka träd för träd ger mindre, om än något mer löpande, utdelning, vilket bland annat ställer krav att göra avvägningar vad gäller omfattning och utförande av eventuell avverkning. Men de ekonomiska fördelarna med monokulturella planteringar följt av kalavverkning är dock varken en självklarhet eller garanti. Faktorer skogsägaren själv inte kan styra över kan inträffa, så som stormskador eller angrepp av vilt och granbarkborrar, vilket flera respondenter vittnade om. En annan respondent beskriver att valet av kalavverkning, förutom den rent ekonomiska faktorn, avgörs av markområdets förutsättningar: Det är jättemånga områden som inte lämpar sig för något annat än kalhuggning. Men jag har tagit lite större ytor med för att jag var tvungen, av rent ekonomiska skäl. (SÄ:02) Av de skogsägare som inte levde ekonomiskt på sin skog var brukandet av skogen och eventuell avverkning baserad på andra principer, men även hos dessa skogsägare var kalavverkning normen. En skogsägare (SÄ:06) som i denna aspekt avvek äger en fastighet som delvis består av naturreservat, vilket hade en inverkan på både syn på och skötsel av skogsfastigheten. Denna respondent skiljde sig också åt från de andra genom att vara den enda av de tio intervjuade som hade lövträd, och inte gran, som dominerande trädslag på sin fastighet. För SÄ:06 var förvaltningen av skogen inte ekonomiskt motiverat, även om han erhållit ersättning från Jordbruksverket och Länsstyrelsen i form av exempelvis intrångsersättning vid bildandet av naturreservatet samt ersättning för betesdjur som håller betesmark öppen. SÄ:06 uppgav att avverkningen görs i form av gallring och kalavverkning används aldrig. Främst är det vindfällen som tas ner vilket också säljs till avverkningsorganisationer för ekonomisk 29

ersättning. Enligt SÄ:06 är hans förvaltning av skogen frivillig och den ekonomiska ersättningen sekundär: Nu valde vi att göra den här uppgörelsen med Länsstyrelsen, det var både så att vi själva tyckte att det var värt att bevara på det sättet, det hade vi gjort ändå även om det inte blivit reservat av det, så hade vi skött det ungefär likadant. Den sköts både som vi vill och egentligen som myndigheterna också vill och även omgivningen. De flesta som är här och tittar på skogen tycker det blir bättre och bättre efter de insatser som gjorts. (SÄ:06) SÄ:06 uppgav vidare att han tycker att skog idag överlag är ekonomiskt övervärderad; att de ekonomiska drivkrafterna bakom skogsbruket försvårar för mindre skogsägare att bruka skogen som de kanske hellre hade velat; att bevara snarare än att avverka. Något han kopplade till bevarandet av skogliga arter men även för den lokala bygden och dess framtid: En gammal bebyggelse är också värd att bevara. Den tror jag försvinner ganska mycket här omkring. Det har varit ett antal gårdar här som vi har varit intresserade av att köpa men det kommer ägare som kanske är från Österrike eller Tyskland eller Stockholm, som bor väldigt långt ifrån, som bara ser det som rena investeringar. Det sköts inte lika bra då. De pratar med sin förvaltare som sköter skogen. Många gårdar förfaller också, det finns inga som bor där. Utan det finns bara ett ekonomiskt intresse i bygden, i skogen. (SÄ:06) Fler skogsägare uttryckte oro kring just skogens ekonomiska värde och att dess stigning i pris de senaste 10-20 åren, vilket de uttryckte försvårar för yngre människor att köpa skog, eller för dem som har ett genuint intresse att värna och bevara den lokala skogen och bygden, likt vad som speglas i citatet ovan. Enligt flera respondenter förpassas idag enskilda skogsägare i högre utsträckning till slumpen på grund av de höga priserna, exempelvis genom att skogen ärvs från tidigare generationer. Detta kan tyda på att bolag eller privatpersoner utanför kommunen, vilket SÄ:06 resonerade kring i citatet ovan, i större utsträckning kommer vara framtidens skogsägare. Eftersom priset på skog också stigit kan det antas att dessa köpare också har höga ekonomiskt kapital. Vad som händer med skogens och bygdens ekologiska, sociala och kulturella värden om de köps 30