1 (5) Implementeringsinsatser för lärare i samarbete med RUC Skolverket har låtit ta fram ett ramprogram för kompetensutvecklingsinsatser med syfte att ge lärare i den obligatoriska skolan stöd i implementeringen av de reviderade/nya styrdokumenten utifrån lokala behov. Ramprogrammet har utarbetats i samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, Högskolan väst i Trollhättan och Luleå tekniska universitet. Ramprogrammet har utformats så att det ska vara möjligt för samtliga lärosäten med lärarutbildning att erbjuda kompetensutveckling utifrån ramprogrammet. Ramprogrammen är en garant för likvärdiga kompetensutvecklingsinsatser över landet. De kompetensutvecklingsinsatser som anordnas utifrån ramprogrammet ska ha samma syfte och mål som anges i programmet. Kompetensutvecklingsinsatserna kan anpassas lokalt till exempel när det gäller organiseringen av undervisningstillfällen, val av uppgifter och litteratur. Sådan lokal anpassning görs med fördel i samråd med deltagarna i kompetensutvecklingsinsatsen. Lärosätet tar betalt för kompetensutvecklingsinsatsen enligt gängse taxa. Skolverket subventionerar deltagaravgiften genom ersättningen till lärosätet för deltagare i kompetensutvecklingsinsatser utifrån ramprogrammet. Hur detta kommer att gå till beskrivs i Skolverkets beslut Erbjudande om ramprogram för kompetensutvecklingsinsatser i implementeringen av läroplanerna för de obligatoriska skolformerna samt förskolan. Skolverkets delfinansiering påverkas inte av om deltagaren även deltar i ramprogrammets fördjupande del.
2 (5) Skolverket Ramprogram för kompetensutvecklingsinsatser med inriktning mot planering, bedömning och betygssättning för lärare i de obligatoriska skolformerna Målgrupp Lärare i de obligatoriska skolformerna, och/eller de nyckelpersoner som av huvudmannen utsetts att stödja lärare vid implementeringen av de nya läroplanerna. De lärare som ska sätta betyg i årskurs 6 från HT 2012 utgör en prioriterad grupp. Syfte och mål Kompetensutvecklingsinsatsen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om hur den obligatoriska skolans styrdokument kan omsättas i undervisning, bedömning och betygssättning. Den fördjupande delen av insatsen syftar till att ge de kunskaper som krävs för att kursdeltagaren ska kunna leda och handleda kollegor i implementeringsarbetet i den egna verksamheten. Efter genomgången kompetensutvecklingsinsats ska deltagaren - vara väl förtrogen med styrdokumenten och ha färdigheter att tolka och tillämpa dessa i sitt arbete, - ha kunskaper om, och färdigheter i, bedömning för och av lärande, dokumentation av elevers kunskapsutveckling samt betygssättning. Om deltagaren väljer att delta i den fördjupande delen av kompetensutvecklingsinsatsen ska han/hon dessutom - ha kunskaper om hur man kan handleda kollegor i implementeringsarbetet i den egna verksamheten. Innehåll Följande innehåll ska ingå i kompetensutvecklingsinsatsen. Anordnaren av kompetensutvecklingsinsatsen avgör vilken vikt som ska läggas vid respektive del. Detta ska så långt det är möjligt ske i dialog med deltagarna i kompetensutvecklingsinsatsen. - Skolans styrdokument - Planering av undervisning utifrån den nya samlade läroplanen. - Dokumentation, utvärdering, analys och uppföljning. - Bedömning av elevernas kunskapsutveckling. - IUP och skriftliga omdömen.
Skolverket Ramprogram 3 (5) - Betygssättning utifrån de nya kunskapskraven och den nya, sexgradiga betygsskalan. - Genomförande av ett arbete i den egna verksamheten utifrån innehållet i kompetensutvecklingsinsatsen. - Aktuell forskning kring bedömning och betygsättning I den fördjupade delen av kompetensutvecklingsinsatsen ska följande innehåll dessutom ingå: - Strategier för att kunna handleda kollegor i implementeringsarbetet. Genomförande Ramprogrammet utgår från sex tillfällen spridda över ett läsår. Innehållet och ordningen i vilket ramprogrammet presenteras är öppet för lokal anpassning. Huruvida träffar sker t.ex. under hel- eller halvdagar eller helt eller delvis på distans eller under vilken tidsperiod avgörs av den enskilda utbildningsanordnaren. Det grundläggande ramprogrammet ska bestå av 24 lärarledda timmar fördelade på sex föreläsningar/seminarier om vardera 4 timmar. Den fördjupade delen av ramprogrammet ska bestå av ytterligare 10 lärarledda timmar. Utbildningstillfällen Det grundläggande ramprogrammets sex föreläsningar/seminarier ska bestå av verksamhetsnära innehåll, där frågor om styrdokumenten och deras tillämpning genomsyrar utbildningen. Eventuellt kan deltagarna vid vissa tillfällen delas upp utifrån ämne och årskurser. Exempel på innehåll i föreläsningar och seminarier: Den samlade läroplanen. Hur påverkar läroplanens första två delar undervisningen? Vad innebär syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för undervisningen i årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9? Tillämpning av styrdokument i praktisk undervisning för olika ämnen och årskurser. Hur planerar vi undervisningen för att ge eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Dokumentation av elevers kunskapsutveckling, formativ och summativ bedömning samt skriftliga omdömen och betygssättning. Vad är kunskapsbedömning, hur går den till? Vad säger styrdokumenten om hur bedömning och betygssättning ska gå till? Relatera begrepp som summativ och formativ bedömning till företeelser som IUP, skriftliga omdömen, nationella prov, kunskapskrav och betyg. Relatera begrepp som konvergent och divergent bedömning till företeelser som IUP med skriftliga omdömen, nationella prov, kunskapskrav och betyg. Dokumentation och utvärdering av resultaten av den egna verksamheten.
4 (5) Skolverket Uppgifter Deltagarna får mellan utbildningstillfällena uppgifter att arbeta med i sin ordinarie undervisning. Uppgifterna följs upp vid nästa utbildningstillfälle samt vid kontinuerliga diskussioner mellan deltagarna via en digital plattform. Deltagarna kan organiseras i grupper utifrån skolåren 1-6 respektive 7-9 samt ämne. Dessa grupper utgör även grund för ett fördjupande nätverksbildande. Uppgifterna handlar om att utifrån läroplanens två första delar samt kursplanerna i de ämnen deltagarna undervisar i, planera, genomföra och dokumentera undervisning, bedöma och betygssätta elevernas kunskapsutveckling utifrån denna, samt att följa upp, utvärdera och vidareutveckla sin egen praktik. Deltagarna redovisar och diskuterar arbetet med uppgifterna muntligt vid seminarierna. Uppgifterna bygger på föreläsningar, tillämpning i egen undervisning samt kurslitteratur. Fördjupning Denna del av kompetensutvecklingsinsatsen riktar sig framförallt till dem som av huvudmannen utsetts till nyckelpersoner att stödja lärare vid implementeringen av den nya läroplanen. Lärosätet bistår med att organisera fyra nätverksträffar samt handledning att stödja arbetet med implementeringen. Fokus ligger på lärarnas roll som nyckelpersoner i implementeringsarbetet på sina respektive skolenheter. Som ett stöd introduceras och diskuteras olika verktyg för handledning, t.ex. kollegial handledning. Litteratur och annat studiematerial Den obligatoriska litteraturen ska ingå i kompetensutvecklingsinsatsen. Övrig litteratur beslutas av respektive lärosäte. Förslag på litteratur finns nedan. Obligatorisk litteratur För lärare i grundskolan: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet För lärare i grundsärskolan: Läroplan för grundsärskolan För lärare i sameskolan: Läroplan för sameskolan För lärare i specialskolan: Läroplan för specialskolan Relevanta delar ur Skollagen, t.ex. om bedömning och betygsättning Relevanta delar ur skolförordningen Allmänna råd för kursplaner och kunskapskrav 1 1 Kommer under 2011.
Skolverket Ramprogram 5 (5) Förslag på litteratur Berg, Gunnar & Sherp Hans-Åke, (2003) (red). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Bjórndal. C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB. Hult, Agneta & Anders Olofsson. (2011). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Stockholm: Natur o Kultur Holmqvist, Mona (red.) (2006). Lärande i skolan. Learning Study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Klapp Lekholm, Alli. (2010). Lärares betygssättningspraktik. I: Bedömning för lärande - en grund för ökat kunnande. Lärarförbundet och SAF Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Forskning i fokus, 13) 2 Lindblad & Lander, (red). (2009). Att säkra det osäkra: Redskap för reflektion och makt i skolans utvärdering. Lund: Studentlitteratur Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red.)(2010). Vad mäter betyg? i Bedömning i och av skolan : praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling, (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken. Vägledning för processledare. Stockholm: Liber distribution. Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes. 3 Skolverket (2010). Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i grundskolan - en uppföljning och utvärdering av skolornas arbete. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanerna. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011).Diskussionsunderlag till kursplanerna. [Elektroniskt] Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/4371/a/23593 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop. 2009/10:165 (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet [Elektroniskt] Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/12489/a/142368lgr 11. Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback i Review of Educational Research, 77(1), 81-112. Bedömarträningen för de nationella proven och annat liknande webbaserat utbildningsmaterial på www.skolverket.se. (Publiceras under 2011 och kan kompletteras under 2012) Ämnesdidaktisk litteratur utifrån grupp och individ 2 Kommer i reviderad version 2011. 3 Kommer i reviderad version 2011.